Post 5116 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1995:206 ·
Visa register
Särskoleförordning (1995:206)
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1995-02-23
Ändring införd: t.o.m. SFS 2008:523
Ikraft: 1995-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2011:185
Upphävd: 2011-04-15
1 kap. Allmänna föreskrifter
1 § I denna förordning meddelas föreskrifter om den obligatoriska
särskolan (grundsärskolan och träningsskolan) utöver vad som
föreskrivs i skollagen (1985:1100).
2 § I denna förordning avses med
-- skoldagar: de dagar under ett läsår under vilka utbildning skall
äga rum,
-- styrelsen: styrelsen för utbildningen,
-- särskolan: grundsärskolan och träningsskolan,
-- undervisningstid: arbete som planerats av lärare och elever
tillsammans i den utsträckning som är möjlig med hänsyn till
elevernas utvecklingsnivå och som eleverna genomför under en lärares
ledning,
-- ämne: ämne för vilket Statens skolverk har fastställt en
kursplan.
Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap. 2 § skollagen
(1985: 1100) vilar på rektorn skall också benämnas rektor.
3 § Statens skolverk fastställer de formulär som behövs för
tillämpningen av denna förordning.
4 § Särskolan skall ha ändamålsenliga lokaler. Den skall också ha
utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning.
5 § Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård som enligt skollagen
(1985:1100) sköts av kommunen såsom huvudman för utbildningen får i
stället fullgöras av ett landsting, om kommunen och landstinget är
ense om detta.
2 kap. Utbildningens innehåll
Läroplan
1 § För särskolan gäller en läroplan.
Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för
utbildningen.
Läroplanen fastställs av regeringen.
Kursplaner
2 § För varje ämne i grundsärskolan och för varje ämnesområde i
träningsskolan finns en kursplan.
I kursplanen anges
-- de mål som undervisningen skall sträva mot,
-- de mål som eleverna i grundsärskolan skall ha uppnått i slutet av
det femte och det nionde skolåret, och
-- de mål som eleverna i träningsskolan skall ha uppnått i slutet av
det nionde skolåret.
Kursplanerna fastställs av Statens skolverk.
Timplaner
3 § För särskolan gäller de timplaner som framgår av bilagorna 1 och
2 till denna förordning.
Timplanerna anger den minsta totala undervisningstid i timmar som
skall erbjudas elever i årskurserna 1--10 i särskolan.
Kommunerna får besluta om ytterligare undervisningstid utöver den
tid som anges i timplanerna.
4 § Styrelsen beslutar efter förslag av rektorn om fördelningen
mellan årskurserna av antalet timmar för ämnen, ämnesområden och
elevens val.
5 § I särskolan skall i den omfattning som rektorn bestämmer
anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under en lärares ledning.
Avvikelser från timplanerna
6 § Rektorn får efter samråd med elevernas vårdnadshavare besluta
att timplanerna modifieras i den omfattning som krävs för att anpassa
undervisningen till elevernas särskilda förutsättningar och behov.
I 5 kap. 3 och 8 §§ finns föreskrifter om avvikelser från
timplanerna vid stödundervisning och anpassad studiegång. Vidare kan
beslut som avses i 4 kap. 4 § medföra avvikelser från timplanerna.
Vissa föreskrifter om grundsärskolans timplan
Elevens val
7 § I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val.
Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper
i ett eller flera ämnen.
Undervisningen skall till sitt innehåll och sin inriktning vara
förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner som gäller för
det ämne eller de ämnen som utgör elevens val.
8 § Styrelsen skall erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen
som elevens val. Styrelsen skall sträva efter att tillgodose
elevernas val genom att utnyttja de möjligheter som finns inom ramen
för gällande bestämmelser.
Skolans val
9 § I timplanen anges ett visst antal timmar som får användas för
skolans val. Utrymmet för skolans val skall användas för undervisning
i ett eller flera ämnen och för praktisk arbetslivsorientering.
När undervisning i ämnen utgör skolans val skall undervisningen till
sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i de
kursplaner som gäller för ämnena.
Rektorn beslutar hur utrymmet för skolans val skall användas. Därvid
får dock antalet timmar för varje ämne i timplanen inte minskas i
oproportionerligt stor omfattning.
Modersmålsundervisning och undervisning i svenska som
andraspråk
9 a § Bestämmelserna om modersmålsundervisning och om
undervisning i svenska som andraspråk i 2 kap. 9-16 §§
grundskoleförordningen (1994:1194) skall tillämpas på
grundsärskolan. Det som sägs där om språkval skall dock inte
tillämpas. Förordning (1997:601).
Vissa föreskrifter om träningsskolans timplan
Elevens val
10 § Som elevens val kan förekomma samtliga ämnesområden i timplanen
och praktisk arbetslivsorientering. Föreskrifterna i 7 och 8 §§ skall
tillämpas. Det som där sägs om ämnen gäller i stället ämnesområden.
Fördelningsbar undervisningstid
11 § Den fördelningsbara tiden i timplanen skall fördelas dels
på timplanens ämnesområden med hänsyn till elevens behov, dels
på praktisk arbetslivsorientering.
Tiden kan även användas för modersmålsundervisning och svenska
som andraspråk.
Rektorn beslutar hur den fördelningsbara tiden skall användas.
Förordning (1997:601).
Arbetsplan
12 § För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen
skall det finnas en arbetsplan.
Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig
personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare.
Rektorn beslutar om arbetsplanen.
Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas.
3 kap. Samverkansformer
Samverkan mellan olika intressegrupper
1 § Formerna för samverkan mellan olika intressegrupper inom en
rektors arbetsområde skall utvecklas med beaktande av de lokala
förhållandena. Detta gäller om det inte i författning eller
kollektivavtal finns särskilda bestämmelser för behandling av en viss
fråga.
Elevvårdskonferens
2 § För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en
elevvårdskonferens för rektorns arbetsområde.
3 § I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå
1. rektorn,
2. företrädare för elevvården, och
3. berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd
personal.
Rektorn beslutar om den närmare sammansättningen av
elevvårdskonferensen. Rektorn eller den arbetstagare som rektorn
utser är ordförande.
Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är
närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.
4 § Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av
ledamöterna är närvarande.
Vid sammanträde med elevvårdskonferensen skall föras protokoll.
Elevinflytande
5 § I varje klass eller undervisningsgrupp där det men hänsyn
till elevernas utvecklingsnivå är möjligt skall eleverna ges
tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av
gemensamt intresse för eleverna. Den närmare utformningen skall
anges i arbetsplanen. Förordning (1997:601).
4 kap. Lärotider
1 § Läsåret skall börja i augusti och sluta i juni samt ha minst 178
skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får inom läsåret läggas ut
högst fem studiedagar för planering av skolarbetet eller för
fortbildning av lärare.
Styrelsen bestämmer
-- när höst- och vårterminerna börjar respektive slutar, och
-- hur lång skoldagen skall vara och när den tidigast får börja och
senast får sluta.
2 § Elevernas skolarbete skall förläggas måndag-fredag och skall
vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.
3 § Styrelsen får besluta att antalet skoldagar i veckan skall
begränsas till fyra för en klass eller en grupp i årskurs 1 eller 2,
om det finns särskilda skäl.
4 § Rektorn får efter att ha hört elevvårdskonferensen och efter
samråd med en elevs vårdnadshavare besluta om andra lärotider för
eleven än de som anges i 1--3 §§, om det finns särskilda skäl med
hänsyn till elevens fysiska och psykiska förutsättningar. Ett sådant
beslut får omfatta högst ett läsår.
Schema
5 § För läsåret eller kortare tid skall det finnas ett schema för
undervisningen.
Rektorn fastställer schema. Därvid skall beaktas att eleverna får
såväl en väl avvägd total skoltid som väl avvägda läsår och
skoldagar.
Övriga föreskrifter
6 § Beslut om befrielse för en elev från skyldighet att delta i
annars obligatoriska inslag i verksamheten fattas av rektorn, om inte
elevens vårdnadshavare med stöd av 3 kap. 12 § andra stycket
skollagen (1985:1100) har begärt att frågan skall prövas av
styrelsen. Förordning (1996:1075).
5 kap. Särskilda stödinsatser
1 § Beslut om särskilt stöd enligt detta kapitel fattas av
rektorn, om inte något annat följer av 8 §.
Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens
vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha
behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att
behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver
särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram
utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur
de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och
utvärderas.
Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta
när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordning (2006:207).
Studiehandledning på modersmålet
2 § En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om
eleven behöver det.
En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före
sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än
modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället
för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.
Förordning (1997:601).
Stödundervisning
3 § Särskilt stöd skall ges till elever med behov av
specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall ges inom den klass
eller grupp som eleven tillhör eller i en specialklass.
Rektorn skall besluta om särskilt stöd för en elev efter samråd med
eleven, om det kan ske, och elevens vårdnadshavare.
Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildning
enligt timplanerna eller som ett komplement till sådan utbildning.
Särskild undervisning
4 § I 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om
särskild undervisning.
Huvudmannen för ett sjukhus eller en motsvarande institution får i
skolhuvudmannens ställe anordna särskild undervisning för
skolpliktiga barn som vistas på institutionen, om berörda huvudmän
kommer överens om det.
Bestämmelser i denna förordning om styrelsen gäller också för sådana
huvudmän och för institutionens ledning.
5 § Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den
undervisning eleven inte kan delta i.
6 § Särskild undervisning skall inte ges en elev, om den läkare som
ansvarar för elevens vård avråder från sådan undervisning.
7 § Särskild undervisning får anordnas i elevens hem, om elevens
vårdnadshavare medger det.
Anpassad studiegång
8 § Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad
efter elevens situation och förutsättningar, får styrelsen efter att
ha hört elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång för
eleven. Då får avvikelser göras från timplanen.
Styrelsen ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en
utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig
utbildning inom skolan.
I de högre årskurserna får utbildningen delvis förläggas till en
arbetsplats utanför skolan. Eleven skall då ha handledare samt stöd
av skolans personal.
6 kap. Elever
Klasser och grupper
1 § Eleverna skall fördelas på klasser och grupper enligt beslut av
rektorn.
En elev som är inskriven i särskolan kan få sin undervisning i en
klass i grundskolan eller sameskolan (integrerad elev), om berörda
rektorer är ense om detta och elevens vårdnadshavare medger det.
Särskolans kursplaner gäller för en integrerad elev. Efter beslut av
rektorn i särskolan får de avvikelser göras från särskolans timplan
som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan
eller sameskolan. Förordning (1996:606).
Uppflyttning
2 § Vid slutet av varje läsår skall eleverna i årskurserna 1-8
flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat beslutas med
stöd av 3 §.
3 § Rektorn får efter samråd med en elevs vårdnadshavare besluta att
leeven inte skall flyttas, om detta med hänsyn till elevens allmänna
utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven.
Ledighet
4 § Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte
kan delta i skolarbetet, skall hindret snarast anmälas till skolan.
Rektorn får besluta hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras.
5 § Av 3 kap. 11 § skollagen (1985:1100) följer att en skolpliktig
elev får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter.
Rektorn eller den rektorn bestämmer får bevilja sådan ledighet för
sammanlagt högst tio skoldagar under ett läsår.
Styrelsen får bevilja längre ledighet än som följer av andra
stycket.
Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som
utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från skolarbetet
som behövs för uppdraget. Rektorn beslutar om sådan ledighet.
Frånvaro
5 a § Om en elev utan giltig anledning uteblir från
skolarbetet, skall rektorn se till att en kontakt upprättas
mellan skolan och elevens vårdnadshavare. Förordning (2006:207).
Ordningsregler
5 b § Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för
varje skola. Ordningsreglerna skall utarbetas och följas upp
under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare
för eleverna och deras vårdnadshavare. Förordning (2006:207).
Disciplinära åtgärder
6 § Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en
mindre förseelse, skall läraren uppmana eleven att ändra sitt
uppförande. Om detta inte hjälper skall läraren kontakta elevens
vårdnadshavare.
7 § Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig
skyldig till upprepade förseelser eller en allvarligare förseelse,
skall saken dels anmälas för rektorn, dels hänskjutas till
elevvårdskonferensen. Konferensen skall efter kontakt med elevens
vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig genom åtgärder som är
avpassade efter elevens individuella förhållanden.
Om detta inte hjälper, skall elevvårdskonferensen anmäla
förhållandet till styrelsen för överväganden om lämplig åtgärd.
Elever från utlandet
8 § Barn som räknas som bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare
har samma rätt till skolgång i särskolan som barn bosatta i Sverige,
om minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare. De skall på
skriftlig begäran av sina vårdnadshavare tas emot i särskolan i den
kommun där de vistas stadigvarande. Förordning (1996:606).
8 a § I förordningen (2001:976) om utbildning,
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn
m.fl. finns särskilda bestämmelser om mottagande i särskolan av
asylsökande barn m.fl. Förordning (2001:979).
7 kap. Betyg m.m.
Utvecklingssamtal
1 § Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens
vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin
ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett
utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala
utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid
utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens
utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna.
Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell
utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till
målen i varje ämne eller ämnesområde som eleven får
undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå
målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen
för läroplanen och kursplanerna.
Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen
om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om
rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven
och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid
dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om
utformningen av sådan skriftlig information som ges i
utvecklingsplanen.
Sådan skriftlig information om elevens skolgång som avses i
andra och tredje stycket får ges även vid andra tillfällen än
vid ett utvecklingssamtal.
Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant
åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1 §. Förordning (2008:523).
Intyg och studieomdöme
2 § Eleverna skall efter avslutad skolgång få intyg om den
utbildning eleverna gått igenom.
Om en elevs vårdnadshavare begär det, skall intyget kompletteras med
ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet skall avse elevens möjlighet
att bedriva studier.
Studieomdömet skall undertecknas av rektorn eller den rektorn
bestämmer.
Betygssättning i grundsärskolan
3 § Om en elev i grundsärskolan eller elevens vårdnadshavare
begär det, skall betyg sättas
1. i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av
höstterminen i årskurs 9 samt i förekommande fall i slutet av
höstterminen i årskurs 10 i ämnen som inte har avslutats, och
2. när ett ämne har avslutats.
Förordning (1999:685).
4 § Betyg skall sättas i grundsärskolans ämnen.
Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg är beroende av två
eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall
betyget sättas av rektorn. Förordning (1999:685).
5 § Som betyg skall någon av följande beteckningar användas:
Godkänt (G)
Väl godkänt (VG).
Förordning (2007:57).
6 § När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, skall de
kunskaper bedömas som eleven skaffat sig i ämnet fram till och
med den aktuella terminen.
När betyg sätts efter det att ett ämne har avslutats, skall
elevens kunskaper bedömas i relation till den kravnivå som
anges i kursplanen.
Om en elev inte når upp till kraven för betyget Godkänt i ett
ämne, skall betyg inte sättas i ämnet. Förordning (2007:57).
Utfärdande av terminsbetyg och slutbetyg m.m. i grundsärskolan
7 § Föreskrifterna i 7 kap. 11-15, 18 och 19 §§
grundskoleförordningen (1994:1194) om betygskatalog och
utfärdande av terminsbetyg och slutbetyg skall tillämpas.
Förordning (1999:685).
8 kap. Överklagande
1 § Beslut som rektorn eller någon annan arbetstagare har meddelat
enligt denna förordning får inte överklagas.
2 § Beslut av Statens skolverk i ärenden enligt denna förordning får
inte överklagas.
Bilaga 1
Timplan för grundsärskolan
Utbildningens omfattning i årskurserna 1--10 i grundsärskolan i
timmar om 60 minuter för ämnen och totalt.
Ämnen:
Bild 250
Hem- och konsumentkunskap 650
Idrott och hälsa 900
Musik 460
Slöjd 880
Svenska 1 440
Engelska 200
Matematik 980
Naturorienterande ämnen 650
Samhällsorienterande ämnen 770
Elevens val 220
Totalt 7 400
Därav skolans val 2 000
Förordning (2002:11).
Bilaga 2
Timplan för träningsskolan
Utbildningens omfattning i årskurserna 1--10 i träningsskolan i
timmar om 60 minuter för ämnesområden och totalt
Ämnesområden:
Estetisk verksamhet 1 050
Kommunikation 1 050
Motorik 1 050
Vardagsaktiviteter 1 050
Verklighetsuppfattning 1 050
Elevens val 200
Fördelningsbar
undervisningstid 1 570
Totalt 7 020
Övergångsbestämmelser
1995:206
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Genom förordningen upphävs särskoleförordningen (1986:573).
3. I 6 kap. 1 § andra stycket föreskrivs att en elev som är
inskriven i särskolan kan få sin undervisning i en klass i
grundskolan (integrerad elev) under vissa förutsättningar. Om ett
landsting övergångsvis är huvudman för särskolan krävs, utöver
vårdnadshavarens medgivande, att berörda skolhuvudmän är ense om
detta.
4. Följande bestämmelser i den nya förordningen skall inte tillämpas
i årskurserna 8--10 läsåret 1995/96 och i årskurs 9 läsåret 1996/97:
1 kap. 2 §, 2 kap., 4 kap. 4 och 5 §§, .5 kap. 1--3 och 8 §§, 6 kap. 1 §
samt 7 kap.
Detsamma gäller för årskurs 10, om läroplanen för den obligatoriska
särskolan (Lsä 90) tillämpas i årskursen läsåren 1996/97 och 1997/98.
5. Följande bestämmelser i den upphävda förordningen skall tillämpas
i årskurserna 8--10 läsåret 1995/96 och i årskurs 9 läsåret 1996/97:3,
14 och 16--20 §§, 21 § i vad avser hänvisningen till 4 kap. 3 §
grundskoleförordningen (1988: 655), 22, 25 a, 26 och 29 §§.
Detsamma gäller för årskurs 10, om läroplanen för den obligatoriska
särskolan (Lsä 90) tillämpas i årskursen läsåren 1996/97 och 1997/98.
1997:601
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997.
Bestämmelserna i 2 kap. 9 a och 11 §§ samt 5 kap. 2 § skall
inte tillämpas i årskurs 10 läsåret 1997/98, om läroplanen för
den obligatoriska särskolan (Lsä 90) tillämpas.
2007:57
Denna förordning träder i kraft den 1 april 2007. De nya
betygsbenämningarna skall tillämpas på betyg som sätts efter
den 1 juli 2007.