Post 5099 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
1995:401 ·
Visa register
Specialskoleförordning (1995:401)
Departement: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 1995-04-12
Ändring införd: t.o.m. SFS 2010:1037
Övrigt: Rättelseblad 2008:522 har iakttagits.
Ikraft: 1995-07-01 överg.best.
Författningen har upphävts genom: SFS 2011:185
Upphävd: 2011-04-15
1 kap. Allmänna föreskrifter
1 § I denna förordning finns föreskrifter om specialskolan
utöver vad som föreskrivs i skollagen (1985:1100).
Förordning (2000:448).
2 § I 7 § förordningen (2009:1216) med instruktion för
Specialpedagogiska skolmyndigheten anges att Specialpedagogiska
skolmyndigheten är den styrelse för specialskolan som avses i
7 kap. 5 § skollagen (1985:1100). Förordning (2009:1217).
3 § Specialskolan ska ha fem skolenheter med regionala
upptagningsområden (regionskolor) och tre skolenheter för
elever från hela landet (riksskolor). Förordning (2008:391).
4 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får efter avtal med en
kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklassen och
fritidshemsverksamheten. Förordning (2008:391).
5 § I denna förordning avses med
- funktionshinder: fysiska funktionshinder; medicinskt,
psykiskt eller neurologiskt betingade funktionsnedsättningar;
svåra läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) samt
utvecklingsstörning och andra funktionshinder som avses i 1
kap. 16 § skollagen (1985:1100),
- hemskola: den skola där eleven skulle ha fullgjort sin
skolgång om eleven inte hade mottagits för utbildning vid
specialskolan,
- hörselskada: nedsättning av hörseln,
- skoldagar: de dagar under ett läsår under vilka utbildning
ska äga rum,
- språkstörning: specifik störning av tal- och
språkutvecklingen,
- synskada: nedsättning av synförmågan,
- undervisningstid: arbete som planerats av lärare och elever
tillsammans och som eleverna genomför under lärares ledning,
och
- ämne: ämne för vilket regeringen eller Statens skolverk har
meddelat föreskrifter om en kursplan. Förordning (2008:391).
Regionskolor
6 § Regionskolorna är avsedda för döva eller hörselskadade
elever som inte behöver utbildning med särskilda insatser vid
riksskolan. Förordning (2000:448).
7 § Regionskolor skall finnas i
1. Örebro (Birgittaskolan) med Södermanlands, Östergötlands,
Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län som
upptagningsområde,
2. Härnösand (Kristinaskolan) med Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län som
upptagningsområde,
3. Stockholm (Manillaskolan) med Stockholms, Uppsala och
Gotlands län som upptagningsområde,
4. Vänersborg (Vänerskolan) med Jönköpings, Hallands och Västra
Götalands län som upptagningsområde, och
5. Lund (Östervångsskolan) med Kronobergs, Kalmar, Blekinge och
Skåne län som upptagningsområde. Förordning (2000:448).
Riksskolor
8 § Riksskolor ska finnas för
1. döva eller hörselskadade elever som på grund av
utvecklingsstörning inte kan få sin utbildning i en regionskola
(Åsbackaskolan),
2. elever med synskada och ytterligare funktionshinder
(Ekeskolan), och
3. elever med grav språkstörning (Hällsboskolan).
Förordning (2008:391).
9 § Vid Åsbackaskolan ska också tas emot elever som är
dövblindfödda. Förordning (2008:391).
Uppgiftslämnande
10 § Skolorna är skyldiga att lämna de uppgifter som
Specialpedagogiska skolmyndigheten begär.
Förordning (2008:391).
11 § Specialpedagogiska skolmyndigheten ska, om det är lämpligt
för att främja en övergång till utbildning i hemkommunen, i
slutet av varje läsår underrätta elevernas hemkommuner om
elevernas kunskapsutveckling. Förordning (2008:391).
Skolhälsovård
12 § Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård som enligt
skollagen (1985:1100) sköts av staten såsom huvudman för
specialskolan får i stället fullgöras av en kommun eller ett
landsting, om specialskolmyndigheter och kommunen eller
landstinget är ense om detta. Förordning (2000:448).
Samverkan med elevernas hemkommuner
13 § Om en elev ska gå över till grundskolan eller särskolan
enligt 3 kap. 4 eller 6 § skollagen (1985:1100) ska
Specialpedagogiska skolmyndigheten och hemkommunen gemensamt
planera övergången. Eleven och elevens vårdnadshavare ska
beredas tillfälle att delta i planeringen.
Förordning (2008:391).
Föräldraråd
14 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela
föreskrifter om att det vid varje skolenhet ska finnas ett
föräldraråd. Förordning (2008:391).
2 kap. Har upphävts genom förordning (2008:391).
3 kap. Utbildningens innehåll
Läroplan
1 § För specialskolan gäller en läroplan.
Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna
för utbildningen.
Läroplanen fastställs av regeringen.
Förordning (2000:448).
Kursplaner
2 § Kursplanerna för grundskolan ska också tillämpas i
specialskolan, om inte något annat följer av 3 eller 4 §.
Föreskrifterna i grundskolans kursplaner om mål som ska ha
uppnåtts i slutet av det femte och det nionde skolåret ska dock
i stället avse mål som ska ha uppnåtts i slutet av det sjätte
respektive tionde skolåret. Föreskrifterna i grundskolans
kursplaner för ämnena matematik, svenska och svenska som
andraspråk om mål som ska ha uppnåtts i slutet av det tredje
skolåret ska i stället avse mål som ska ha uppnåtts i slutet av
det fjärde skolåret. Förordning (2008:391).
3 § I den utsträckning som grundskolans kursplaner inte kan
användas på grund av elevernas funktionshinder skall Statens
skolverk fastställa särskilda kursplaner för specialskolan.
Förordning (2000:448).
4 § För utvecklingsstörda elever skall särskolans kursplaner
tillämpas. Förordning (2000:448).
Timplaner
5 § För Birgittaskolan, Kristinaskolan, Manillaskolan,
Vänerskolan, Östervångsskolan, Åsbackaskolan och Hällsboskolan
gäller den timplan som framgår av bilagan.
Timplanen anger den minsta totala undervisningstid i timmar som
ska erbjudas elever i årskurserna 1-10.
Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om
hur undervisningstiden ska fördelas på ämnen, ämnesgrupper,
språkval och elevens val. När särskolans kursplaner ska
tillämpas gäller dock i stället 6 §. Förordning (2008:391).
5 a § I Ekeskolan ska eleverna i årskurserna 1-10 erbjudas en
minsta total undervisningstid om 7 465 timmar. När de
kursplaner som avses i 2 och 3 §§ ska tillämpas, ska
Specialpedagogiska skolmyndigheten besluta om hur
undervisningstiden ska fördelas på ämnen eller ämnesgrupper som
finns i grundskolans timplan, samt på språkval och elevens val.
Förordning (2008:391).
6 § När särskolans kursplaner tillämpas för utvecklingsstörda
elever skall den totala undervisningstiden fördelas på
särskolans ämnen eller ämnesområden, elevens val samt i
förekommande fall teckenspråk och skolans val.
Bestämmelserna i 2 kap. 4 och 7-11 §§ särskoleförordningen
(1995:206) skall tillämpas. Förordning (2000:448).
7 § Det ska anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under en
lärares ledning. Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela
föreskrifter om skyldighetens omfattning.
Förordning (2008:391).
Vissa föreskrifter om timplanen
8 § När undervisningen baseras på de kursplaner som avses i 2
och 3 §§ gäller bestämmelserna i 9-13 §§. Förordning (2000:448).
Språkval
9 § Som språkval skall erbjudas minst två av språken franska,
spanska och tyska. Förordning (2000:448).
Skyldighet att anordna undervisning i ett språk som erbjudits
enligt första stycket finns, om
1. antalet elever vid skolenheten som önskar språket uppgår
till minst tre, och
2. eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i
språket i gymnasieskolan.
Även andra språk än de som anges i första stycket får erbjudas
eleverna som språkval. Därvid gäller inte kravet i andra
stycket 1.
Vidare får finska och samiska erbjudas eleverna som språkval.
Därvid gäller inte kraven i andra stycket. Förordning (2000:448).
10 § Som språkval för en elev skall i stället för språk enligt
9 § erbjudas följande språk, om eleven och elevens
vårdnadshavare önskar det:
- det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i,
- svenska som andraspråk,
- svenska,
- engelska, eller
- teckenspråk.
Skyldighet att anordna undervisning i ett sådant språk finns,
om minst tre elever vid skolenheten väljer språket. Kravet på
minst tre elever gäller dock inte i fråga om
modersmålsundervisning för samiska, tornedalsfinska eller
romska elever. Förordning (2000:448).
Elevens val
11 § Utrymmet för elevens val syftar till att fördjupa och
bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. I elevens val
kan även ingå ett språk som eleven inte tidigare fått
undervisning i (nybörjarspråk).
Undervisningen skall till sitt innehåll och inriktning vara
förenlig med målen i den kursplan som fastställts för det ämne
eller ämnen som utgör elevens val. Förordning (2000:448).
12 § Eleverna skall erbjudas ett allsidigt urval av ämnen som
elevens val.
Undervisning i ett nybörjarspråk skall anordnas som elevens
val, om antalet elever vid skolan som önskar ämnet uppgår till
minst tre och eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta
studierna i språket i gymnasieskolan. Förordning (2000:448).
Skolans val
13 § Utrymmet för skolans val skall användas för undervisning i
ett eller flera ämnen. Utrymmet kan även användas för insatser
avsedda att kompensera elevens funktionshinder samt för andra
särskilda insatser och för praktisk arbetslivsorientering.
När undervisning i ett ämne utgör skolans val skall
undervisningen till sitt innehåll och sin inriktning vara
förenlig med målen i de kursplaner som gäller för ämnena.
Förordning (2000:448).
Avvikelser från timplaner
14 § För utvecklingsstörda elever får avvikelser göras från
timplanen.
Föreskrifter om avvikelser från timplanerna vid
stödundervisning och anpassad studiegång finns i 6 kap. 3 och 7 §§.
Vidare kan beslut som avses i 5 kap. 4 § medföra avvikelser
från timplanerna. Förordning (2000:448).
Modersmålsundervisning och undervisning i svenska som
andraspråk
15 § Bestämmelserna om modersmålsundervisning och undervisning
i svenska som andraspråk i 2 kap. 9-16 §§
grundskoleförordningen (1994:1194) gäller i tillämpliga delar i
specialskolan. Förordning (2000:448).
Arbetsplan
16 § För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen
skall det finnas en arbetsplan för varje skolenhet.
Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och
övrig personal samt företrädare för eleverna och deras
vårdnadshavare. Förordning (2000:448).
Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas.
Förordning (2000:448).
Läromedel
17 § Av 7 kap. 4 § skollagen (1985:1100) framgår att
utbildningen i specialskolan skall vara avgiftsfri för eleverna
och att de utan kostnad skall ha tillgång till böcker,
skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en
tidsenlig utbildning.
Särskild vikt skall läggas vid att eleverna i undervisningen
har tillgång till läromedel som täcker väsentliga delar av ett
ämne eller en ämnesgrupp och som är ägnade att ge fasthet och
sammanhang i studierna. Förordning (2000:448).
4 kap. Samverkansformer
Samverkan mellan olika intressegrupper
1 § Formerna för samverkan mellan olika intressegrupper inom
varje skolenhet skall utvecklas med beaktande av de lokala
förhållandena. Detta gäller om det inte i författning eller
kollektivavtal finns särskilda bestämmelser för behandling av
en viss fråga. Förordning (2000:448).
Elevvårdskonferens
2 § För behandling av elevvårdsfrågor skall det vid varje
skolenhet finnas en elevvårdskonferens.
Förordning (2000:448).
3 § I elevvårdskonferensen ska som ledamöter ingå
1. rektorn,
2. företrädare för elevvården, och
3. berörd klassföreståndare och annan berörd personal.
Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om
den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen.
Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är
närvarande och yttrar sig vid sammanträdena.
Förordning (2008:391).
4 § Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av
ledamöter na är närvarande.
Vid sammanträde med elevvårdskonferensen skall föras protokoll.
Elevinflytande
5 § I varje klass eller undervisningsgrupp skall eleverna ges
tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av
gemensamt intresse för eleverna. Den närmare utformningen skall
anges i arbetsplanen. Förordning (1997:602).
5 kap. Lärotider och schema
Lärotider
1 § Läsåret ska börja i augusti och sluta i juni samt ha minst
178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får högst fem
studiedagar inom läsåret läggas ut för planering av skolarbetet
eller för fortbildning av lärare.
Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om
1. när höst- och vårterminen börjar respektive slutar, och
2. hur lång skoldagen ska vara och när den tidigast får börja
och senast får sluta. Förordning (2008:391).
2 § Elevernas skolarbete skall förläggas måndag-fredag och
skall vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.
Förordning (2000:448).
3 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får besluta att antalet
skoldagar i veckan ska begränsas till fyra för en klass eller
en grupp i årskurs 1 eller 2, om det finns särskilda skäl.
Förordning (2008:391).
4 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får efter att ha hört
elevvårdskonferensen och efter samråd med en elevs
vårdnadshavare besluta om andra lärotider för eleven än de som
anges i 1-3 §§, om det finns särskilda skäl med hänsyn till
elevens fysiska och psykiska förutsättningar. Ett sådant beslut
får omfatta högst ett läsår. Förordning (2008:391).
Schema
5 § För läsåret eller kortare tid skall det finnas ett schema
för undervisningen. Förordning (2000:448).
6 kap. Särskilda stödinsatser
1 § Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev,
elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att
eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se
till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven
behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett
åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka
behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall
följas upp och utvärderas.
Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta
när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordning (2006:208).
Studiehandledning på modersmålet
2 § En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om
eleven behöver det.
En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före
sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än
sitt modersmål får ges studiehandledning på det språket i
stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.
Förordning (1997:602).
Stödundervisning
3 § En elev ska ges stödundervisning, om det kan befaras att
eleven inte kommer att nå de mål som enligt kursplanerna ska ha
uppnåtts i slutet av det fjärde, det sjätte och det tionde
skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.
Stödundervisning kan även omfatta insatser avsedda att
kompensera elevens funktionshinder.
Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildning
enligt timplanerna eller som ett komplement till sådan
utbildning. Förordning (2008:391).
Särskild undervisning
4 § I 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om
särskild undervisning.
Huvudmannen för ett sjukhus eller en motsvarande institution
får i skolhuvudmannens ställe anordna särskild undervisning för
skolpliktiga barn som vistas på institutionen, om berörda
huvudmän kommer överens om det.
Bestämmelserna i denna förordning om Specialpedagogiska
skolmyndigheten gäller också för sådana huvudmän och för sådana
institutioners ledning. Förordning (2008:391).
5 § Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den
undervisning eleven inte kan delta i.
6 § Särskild undervisning skall inte ges en elev om den läkare som
ansvarar för elevens vård avråder från sådan undervisning.
Anpassad studiegång
7 § Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är
anpassad efter elevens situation och förutsättningar, får
Specialpedagogiska skolmyndigheten efter att ha hört
elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång för eleven.
Den anpassade studiegången får avvika från timplanen.
Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för att en elev med
anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är
möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan.
I de högre årskurserna får utbildningen delvis förläggas till
en arbetsplats utanför skolan. Eleven ska i dessa fall ha en
handledare och stöd av skolans personal. Förordning (2008:391).
7 kap. Elever
Mottagande i specialskolan
1 § I 3 kap. 4 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om
mottagande av elever i specialskolan. Beslut i sådana ärenden
fattas av nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-
anpassad utbildning. Förordning (2008:391).
Elever från utlandet
2 § Ett barn som inte räknas som bosatt i Sverige får tas emot
i specialskolan, om det finns särskilda skäl såsom att barnet
är svenskspråkigt.
Elever som tas emot i specialskolan med stöd av första stycket
har inte rätt att av statliga medel få ersättning för resor
mellan skolan och hemorten i utlandet. Förordning (2001:980).
2 a § I förordningen (2001:976) om utbildning,
förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn
m.fl. finns särskilda bestämmelser om mottagande i
specialskolan av asylsökande barn m.fl. Förordning (2001:980).
Klasser och grupper
3 § Eleverna skall fördelas på klasser och grupper.
Förordning (2000:448).
Uppflyttning
4 § Vid slutet av varje läsår skall eleverna i årskurserna 1-9
flyttas till närmast högre årskurs, om inte något annat
beslutas med stöd av 5 eller 7 §. Förordning (2000:448).
5 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får efter samråd med en
elevs vårdnadshavare besluta att eleven inte ska flyttas, om
detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt
är lämpligast för eleven. Förordning (2008:391).
6 § Om en elev har goda förutsättningar att delta i
utbildningen i en högre årskurs än den som eleven redan tillhör
eller normalt ska tillhöra, får Specialpedagogiska
skolmyndigheten besluta att eleven ska flyttas till den högre
årskursen. En förutsättning för detta är dock att elevens
vårdnadshavare medger det. Förordning (2008:391).
7 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får på begäran av en
elevs vårdnadshavare besluta att eleven får gå om en årskurs.
Förordning (2008:391).
Ledighet
8 § Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak
inte kan delta i skolarbetet, ska hindret snarast anmälas till
skolan.
Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om
hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras.
Förordning (2008:391).
9 § Av 3 kap. 11 § skollagen (1985:1100) följer att en
skolpliktig elev får beviljas kortare ledighet för enskilda
angelägenheter.
Sådan ledighet får beviljas för sammanlagt högst tio skoldagar
under ett läsår. Om det finns synnerliga skäl, får längre
ledighet beviljas.
Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev
som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från
skolarbetet som behövs för uppdraget. Förordning (2000:448).
Frånvaro
9 a § Om en elev utan giltig anledning uteblir från
skolarbetet, skall rektorn se till att en kontakt upprättas
mellan skolan och elevens vårdnadshavare. Förordning (2006:208).
Ordningsregler
9 b § Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för
varje skola. Ordningsreglerna skall utarbetas och följas upp
under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare
för eleverna och deras vårdnadshavare. Förordning (2006:208).
Disciplinära åtgärder
10 § Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till
en mindre förseelse, skall läraren uppmana eleven att ändra
sitt uppförande. Om detta inte hjälper skall läraren kontakta
elevens vårdnadshavare.
Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst
återstoden av pågående undervisningspass eller låta eleven
under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens
slut. Förordning (2000:448).
11 § Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig
skyldig till upprepade förseelser eller en allvarligare
förseelse, ska saken dels anmälas för rektorn, dels hänskjutas
till elevvårdskonferensen. Konferensen ska efter kontakt med
elevens vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig genom
åtgärder som är avpassade efter elevens individuella
förhållanden.
Om detta inte hjälper ska elevvårdskonferensen anmäla
förhållandet till Specialpedagogiska skolmyndigheten för
övervägande om lämplig åtgärd. Förordning (2008:391).
8 kap. Betyg m.m.
Utvecklingssamtal
1 § Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens
vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin
ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett
utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala
utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid
utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens
utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna.
Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell
utvecklingsplan
1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till
målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och
2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå
målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen
för läroplanen och kursplanerna.
Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen
om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om
rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven
och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid
dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om
utformningen av sådan skriftlig information som ges i
utvecklingsplanen.
Sådan skriftlig information om elevens skolgång som avses i
andra och tredje stycket får ges även vid andra tillfällen än
vid ett utvecklingssamtal.
Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant
åtgärdsprogram som avses i 6 kap. 1 §. Förordning (2008:522).
Betygssättning
2 § För elever som undervisas enligt särskolans kursplaner
gäller i fråga om betyg bestämmelserna i 7 kap. 2-7 §§
särskoleförordningen (1995:206).
För övriga elever i specialskolan gäller bestämmelserna i 3-
19 §§. Förordning (2000:448).
3 § Betyg skall sättas i specialskolans ämnen. Om
undervisningen i samhällsorienterande ämnen och
naturorienterande ämnen (ämnesblock) helt eller i huvudsak
varit ämnesövergripande, får läraren besluta att ett
sammanfattande betyg skall sättas för ämnesblocket. Om frågan
om ett sammanfattande betyg skall sättas är beroende av flera
lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall rektorn
besluta i frågan.
Med samhällsorienterande ämnen avses geografi, historia,
religionskunskap och samhällskunskap. Med naturorienterande
ämnen avses biologi, fysik och kemi. Förordning (1999:686).
4 § Betyg skall sättas
1. i slutet av varje termin i årskurs 9 och i slutet av
höstterminen i årskurs 10 i ämnen och ämnesblock som inte har
avslutats, och
2. när ett ämne eller ämnesblock har avslutats.
5 § Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg är beroende av
två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas,
skall betyget sättas av rektorn. Förordning (1999:686).
6 § Som betyg skall någon av följande beteckningar användas:
Godkänt (G)
Väl godkänt (VG)
Mycket väl godkänt (MVG).
Förordning (2007:55).
7 § När ett betyg sätts innan ett ämne eller ämnesblock har
avslutats, skall de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i
ämnet eller ämnesblocket fram till och med den aktuella
terminen.
Om en elev inte når upp till de mål som lokalt bestämts för ett
ämne eller ämnesblock, skall betyg inte sättas i ämnet eller
ämnesblocket. Förordning (1999:686).
8 § När betyg sätts efter det att ett ämne eller ämnesblock har
avslutats, ska betyget bestämmas med hjälp av
1. de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i
specialskolan, och
2. de betygskriterier som har fastställts för ämnena och
ämnesblocken.
Betyget Godkänt ska motsvara de mål som eleverna enligt
kursplanerna ska ha uppnått i ämnena i slutet av det tionde
skolåret. Statens skolverk får meddela föreskrifter om
betygskriterier för betygen Väl godkänt och Mycket väl godkänt.
Betygskriterierna ska precisera vilka kunskaper enligt
kursplanerna som krävs för respektive betyg.
Om det finns särskilda skäl, får läraren vid betygssättningen
bortse från enstaka mål som eleven ska ha uppnått i slutet av
det tionde skolåret. Med särskilda skäl avses andra
funktionshinder än de som enligt 3 kap. 3 § skollagen
(1985:1100) är grund för mottagande i specialskolan, eller
andra liknande personliga förhållanden som inte är av
tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven
ska kunna nå ett visst mål. Förordning (2008:391).
9 § Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt
kursplanen ska ha uppnåtts i slutet av det tionde skolåret, ska
betyg inte sättas i ämnet. Betyg ska inte heller sättas i ett
ämnesblock om eleven inte når upp till målen i samtliga ämnen
som ingår i ämnesblocket.
I fall som avses i första stycket ska en skriftlig bedömning av
elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket ges. Av
bedömningen kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits.
Bedömningen ska undertecknas av läraren. Förordning (2008:522).
Ämnesprov
10 § Ämnesprov ska användas i följande ämnen och årskurser
för att bedöma elevernas kunskaper i relation till målen i
ämnet och, i årskurs 10, även som stöd för betygssättning:
1. svenska och matematik i årskurs 4, 7 och 10,
2. engelska i årskurs 7 och 10, och
3. biologi, fysik eller kemi i årskurs 10.
Ämnesprov ska genomföras i slutet av årskursen. Statens
skolverk får dock meddela föreskrifter om att ämnesprov som
avser årskurs 10 får genomföras vid en annan tidpunkt.
Skolverket får meddela närmare föreskrifter om ämnesprov.
Föreskrifter om ämnesprov som avses i första stycket 3 ska
utformas så att varje elev deltar i prov i endast ett ämne.
Förordning (2010:1037).
Betygskatalog m.m.
11 § En elevs betyg ska antecknas i en betygskatalog. Beslut
enligt 7 och 9 §§ att inte sätta betyg i ett ämne eller ett
ämnesblock ska också antecknas i betygskatalogen. Av
anteckningen ska det framgå om betyget har satts innan eller
efter det att ett ämne eller ett ämnesblock har avslutats.
Skriftliga bedömningar enligt 9 § ska hållas samlade.
Förordning (2008:846).
Utfärdande av terminsbetyg och slutbetyg
12 § Terminsbetyg skall utfärdas vid slutet av varje termin i
årskurs 9 och vid slutet av höstterminen i årskurs 10.
Terminsbetyget skall innehålla det senast satta betyget i varje
ämne. Det skall framgå om ämnet eller ämnesblocket har
avslutats. Terminsbetyg skall inte utfärdas om eleven skall få
ett slutbetyg enligt 13 §.
Rektorn eller den som rektorn bestämmer skall underteckna
terminsbetyget. Förordning (1999:686).
13 § Slutbetyg ska utfärdas när skolplikten upphör. En elev som
därefter har slutfört årskurs 10 har rätt att få ett nytt
slutbetyg.
Slutbetyget ska innehålla uppgifter om den högsta årskurs
eleven genomgått och om elevens senaste betyg i ämnen och
ämnesblock. Betyg satta enligt 7 § ska inte ingå i slutbetyget.
Till slutbetyget ska det i förekommande fall fogas sådana
skriftliga bedömningar som avses i 9 §.
Rektorn ska underteckna slutbetyget. Förordning (2008:846).
14 § Om en elev avgår från en skolenhet utan att slutbetyg
utfärdas, skall intyg om avgången utfärdas.
Förordning (1999:686).
Intyget skall innehålla uppgifter om
1. den årskurs från vilken eleven avgått,
2. tiden för avgången,
3. de ämnen och ämnesblock i vilka eleven undervisats,
4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen och ämnesblock,
och
5. antal timmar undervisning som eleven erbjudits.
Rektorn eller den som rektorn bestämmer skall underteckna
intyget. Förordning (1999:686).
15 § Intyg om avgång skall sändas till den skolenhet där
eleven skall fortsätta sin utbildning om detta är känt.
Intyget skall också sändas till elevens vårdnadshavare.
Förordning (2000:448).
Prövning m.m.
16 § Den som vill ha betyg från specialskolan har rätt att gå
igenom prövning. Denna kan avse hela utbildningen i
specialskolan eller ett eller flera ämnen eller ämnesblock som
ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har
fått betyg i avslutat ämne eller slutbetyg från specialskolan.
Bestämmelserna i 5, 6, 8 och 11 §§ skall tillämpas i fråga om
prövningen. Betyg över prövningen skall utfärdas av rektorn
eller den som rektorn bestämmer. Förordning (1999:686).
17 § Den som redan har slutbetyg från specialskolan har efter
prövning i ett eller flera ämnen eller ämnesblock rätt att få
ett nytt slutbetyg. Rektorn utfärdar det nya slutbetyget.
Om prövningen avser hela utbildningen för den som inte redan
har slutbetyg från specialskolan, skall rektorn utfärda
slutbetyg. Förordning (1999:686).
18 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
utformningen av betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg och
betyg över prövning. Förordning (1999:686).
19 § I 26 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om
rättelse av skrivfel eller liknande. Rektorn får besluta om
rättelse av betyg.
I sådana fall skall ett nytt terminsbetyg, slutbetyg eller
betyg över prövning utfärdas. Om det är möjligt skall det
felaktiga betyget förstöras. Rättelsen skall antecknas i
betygskatalogen. Förordning (1999:686).
9 kap. Personal
Skolledning
1 § Behörig som rektor är den som uppfyller kraven i 2 kap. 2 §
andra stycket skollagen (1985:1100). Förordning (2000:448).
2 § Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet
i skolan. Det åligger rektorn att särskilt verka för att
utbildningen utvecklas. Förordning (2000:448).
2 a § Bestämmelserna i 2 kap. 2 a § skollagen (1985:1100) om
kommuners och landstings skyldighet att se till att
rektorerna går en särskild befattningsutbildning eller en
utbildning som kan jämställas med denna gäller också för
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Förordning (2009:1523).
Lärare
3 § Lärare är skyldiga att fullgöra uppgifter som hör samman med den
utbildning som deras tjänstgöring omfattar samt andra uppgifter som
ligger inom ramen för deras yrkeskvalifikationer och som stämmer
överens med deras roll enligt läroplan eller föreskrifter i andra
författningar.
4 § En lärare är skyldig att på uppdrag
1. vara klassföreståndare enligt 5 §,
2. vara huvudlärare och förestå en institution,
3. biträda vid lärarutbildning vid den skolenhet där läraren
tjänstgör.
5 § Klassföreståndaren har det allmänna ansvaret för en klass.
Klassföreståndaren skall särskilt leda elevvården inom klassen.
Klassföreståndaren skall biträda skolledningen i frågor som rör
klassen.
6 § I en anställning som lärare, dock inte timläraranställning, får
det som fyllnadstjänstgöring ingå tjänstgöring som lärare vid någon
annan skolform inom det offentliga skolväsendet. I en anställning som
lärare i musik får det även ingå fyllnadstjänstgöring vid en kommunal
musikskola.
7 § Vid anställning av lärare skall 2 kap. 3-5 §§ skollagen
(1985:1100) tillämpas, om inte något annat följer av andra
stycket.
Timlärare som uppfyller kraven enligt 2 kap. 4 § skollagen får
anställas tills vidare längst till en viss tidpunkt under
läsåret. I annat fall skall timläraren anställas tills vidare
dock längst till en viss tidpunkt under terminen.
När en lärare skall anställas bör den lediga anställningen
anmälas till den offentliga arbetsförmedlingen, om det inte
framstår som onödigt. Om en sådan anmälan inte görs skall
information om den lediga anställningen lämnas på den berörda
skolenhetens anslagstavla. Förordning (2000:448).
Annan personal
8 § I 14 kap. 2 § tredje stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs
att det för skolhälsovården skall finnas skolläkare och
skolsköterska.
Vid anställning av sådan personal skall 7 § tredje stycket
tillämpas.
10 kap. Överklagande
1 § Av 3 kap. 5 § skollagen (1985:1100) följer att beslut av
nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad
utbildning enligt 7 kap. 1 § om mottagande i specialskolan får
överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.
Förordning (2008:391).
2 § Av 21 § anställningsförordningen (1994:373) följer att
beslut i anställningsärenden enligt denna förordning får
överklagas hos Statens överklagandenämnd.
Av 21 § anställningsförordningen följer vidare att beslut om
att avbryta ett anställningsförfarande inte får överklagas.
Förordning (2008:391).
3 § Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten i andra
ärenden enligt denna förordning än sådana som avses i 2 § får
inte överklagas. Förordning (2008:391).
4 § Beslut som rektorn eller någon annan arbetstagare har
meddelat enligt denna förordning får inte överklagas.
Förordning (2000:448).
5 § Beslut av Statens skolverk i ärenden enligt denna
förordning får inte överklagas. Förordning (2000:448).
Bilaga
Timplan för specialskolan för döva och hörselskadade elever
Undervisningstid i timmar om 60 minuter
Ämnen:
Bild 250
Hem- och konsumentkunskap 130
Idrott och hälsa 540
Rörelse och drama 245
Slöjd 350
Teckenspråk 725
Svenska 1 560
Engelska 515
Matematik 1 040
Geografi 940
Historia
Religionskunskap
Samhällskunskap
Biologi 850
Fysik
Kemi
Teknik
Språkval 320
Elevens val 380
Totalt 7 845
Därav skolans val 600
Vid skolans val får antalet timmar i timplanen för ett ämne
eller en ämnesgrupp minskas med högst 20 procent. Antalet
timmar för svenska, engelska, matematik, språkval och elevens
val får dock inte minskas.
För hörande elever med grav språkstörning gäller följande.
Musik ersätter rörelse och drama. Svenska ersätter
teckenspråk. Förordning (2009:561).
Övergångsbestämmelser
1995:401
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Genom förordningen upphävs specialskolförordningen (1965:478).
3. För lärare som är anställda med konstitutorial, eller med
ett förordnande på vilket äldre bestämmelser om konstitutorial
ska tillämpas, ska tjänstgöringen tills vidare vara förlagd
till en viss skolenhet. Förläggningen av tjänstgöringen får
ändras av rektorn, om det fordras på grund av omorganisation av
skolenheten eller om det annars finns särskilda skäl till det.
Ett sådant beslut får överklagas hos Specialpedagogiska
skolmyndigheten. Myndighetens beslut får inte överklagas.
Förordning (2008:391).
4. En lärare som är anställd med konstitutorial eller med ett
förordnande på vilket äldre bestämmelser om konstitutorial skall
tillämpas skall, om det inte finns särskilda skäl till avvikelse, ha
företräde till tjänstgöring vid den specialskola där läraren är
anställd framför
1. lärare med kortare anställningstid,
2. lärare som är anställda tills vidare eller har en tidsbegränsad
anställning, och
3. lärare vid andra skolor eller läroanstalter.
5. Följande bestämmelser i den nya förordningen skall inte tillämpas
i årskurserna 8--10 läsåret 1995/96, i årskurserna 9 och 10 läsåret
1996/97 och i årskurs 10 läsåret 1997/98: 1 kap. 2 §, 3 kap., 5 kap.
4 och 5 §§, 6 kap. 1--3 och 7 §§ samt 8 kap.
6. Följande bestämmelser i den upphävda förordningen skall tillämpas
i årskurserna 8--10 läsåret 1995/96, i årskurserna 9 och 10 läsåret
1996/97 och i årskurs 10 läsåret 1997/98: 10 och 16 §§, 17 § andra
stycket, 19--26, 28--30, 34--35, 37 a och 43 §§. Hänvisningen i 25 §
tredje stycket till 5 kap. 5--10 och 12 §§ grundskoleförordningen
(1988:655) skall i stället avse 5 kap. 5--7 och 9--12 §§.
7. Bestämmelserna i 101 § andra stycket och 102 a § andra stycket
den upphävda förordningen gäller fortfarande, om beslut i första
instans har meddelats före den 1 juli 1995.
1996:1074
Denna förordning träder i kraft, i fråga om 1 kap. 5 § och 5 kap. 6 §
den 1 januari 1997, och i övrigt den 1 december 1996.
1997:602
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1997.
Bestämmelserna i 3 kap. 16 a § och 6 kap. 2 § skall inte
tillämpas i årskurs 10 läsåret 1997/98.
1999:1417
Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2000 och skall
tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2000.
2000:448
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2001 i fråga om 1
kap. 9 § och i övrigt den 1 juli 2000. Förordning (2002:238).
2. Om inte något annat sägs i punkt 3 ska bestämmelserna i 1
kap. 4, 5 och 10-13 §§ samt 3-10 kap. tillämpas även i fråga om
elever som avses i punkterna 2, 3, 7 och 8 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1999:886) om ändring i
skollagen (1985:1100). Förordning (2008:392).
3. Elever som avses i punkt 2 i övergångsbestämmelserna till
lagen (1999:886) om ändring i skollagen (1985:1100) skall
erbjudas en total undervisningstid på minst 7 465 timmar i
årskurserna 1-–10. Förordning (2002:238)
4. Bilagan till förordningen i dess äldre lydelse skall
fortfarande tillämpas i fråga om elever som avses i punkt 3 och
7 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:886) om ändring i
skollagen (1985:1100). Förordning (2002:238).
2002:238
1. Denna förordning träder i kraft den 27 maj 2002.
2. I fråga om synskadade eller talskadade elever som avses i
punkterna 2, 3 och 7 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1999:886) om ändring i skollagen (1985:1100) skall vad som
sägs i 8 kap. 8 § tredje stycket om funktionshinder utöver
dövhet eller hörselskada i stället avse funktionshinder utöver
synskada eller talskada.
2007:55
Denna förordning träder i kraft den 1 april 2007. De nya
betygsbenämningarna skall tillämpas på betyg som sätts efter
den 1 juli 2007.
2007:943
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008.
2. Har upphävts genom förordning (2008:393).
2008:391
1. Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2008 i fråga om
3 kap. 2 § samt 6 kap. 3 § och i övrigt den 1 juli 2008.
2. I fråga om synskadade eller talskadade elever som avses i
punkterna 2, 3 och 7 i ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till lagen (1999:886) om ändring i
skollagen (1985:1100) ska punkt 2 i ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till förordningen (2002:238) om ändring
i specialskoleförordningen (1995:401) fortfarande gälla.
2008:846
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2009.
2. Den nya lydelsen av 8 kap. 10 § ska i fråga om ämnesprov i
årskurs 6 tillämpas första gången läsåret 2008/09 och i fråga
om ämnesprov i årskurs 4 och 10 läsåret 2009/10.
3. Äldre bestämmelser om ämnesprov i svenska, engelska och
matematik i årskurs 10 ska fortsätta att tillämpas under
läsåret 2008/09.
2009:1523
Denna förordning träder i kraft den 15 mars 2010 och
tillämpas på anställningar som tillträds efter
ikraftträdandet.
2010:1037
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2010.
Bestämmelserna om ämnesprov i årskurs 7 tillämpas första
gången läsåret 2011/12.