Post 4993 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
1995:736 ·
Visa register
Förordning (1995:736) om regional myndighetssamverkan
för bekämpning av ekonomisk brottslighet
Departement: Justitiedepartementet F1
Utfärdad: 1995-06-01
Ändring införd: t.o.m. SFS 1996:211
Ikraft: 1995-08-01
Författningen har upphävts genom: SFS 1997:899
Upphävd: 1998-01-01
1 § I varje län finns ett regionalt samverkansorgan mot ekonomisk
brottslighet.
Det regionala samverkansorganet leds av landshövdingen och är knutet
till länsstyrelsen.
2 § Det regionala samverkansorganets uppgift är att verka för en
effektivisering av kampen mot den ekonomiska brottsligheten genom
informationsutbyte, överläggning och samordning beträffande
verksamhetsplanering för statliga myndigheter inom länet.
Verksamheten avser också samverkan med andra statliga myndigheter
samt med kommuner, näringsliv och organisationer.
Till samverkansorganets uppgifter hör att inom länet
1. skapa en samlad bild av den ekonomiska brottsligheten,
2. tidigt uppmärksamma nya inslag i den ekonomiska brottsligheten,
3. utarbeta en gemensam strategi för kampen mot
ekonomisk brottslighet,
4. ta initiativ till gemensamma kontrollaktioner,
5. utvärdera gjorda insatser.
3 § Det regionala samverkansorganet skall utarbeta en årlig rapport
till regeringen om den ekonomiska brottsligheten. Rapporten skall
utformas på det sätt som framgår av bilagan till denna förordning.
Länsstyrelsen skall ge in rapporten till Riksåklagaren,
Rikspolisstyrelsen, Generaltullstyrelsen och Riksskatteverket senast
den 1
februari. Riksåklagaren skall senast den 15 mars ge in
länsstyrelsernas rapporter till regeringen (Justitiedepartementet)
med ett gemensamt yttrande från de nyss nämnda centrala
myndigheterna.
Indikationer på nya brottsformer samt andra förhållanden som genast
bör komma till regeringens kännedom skall rapporteras i särskild
ordning genom Riksåklagarens försorg.
4 § I det regionala samverkansorganet ingår, förutom landshövdingen,
chefen för åklagarmyndigheten, den regionala polischefen, chefen för
skattemyndigheten och chefen för kronofogdemyndigheten. I de län där
Generaltullstyrelsen finner att det behövs utser styrelsen en
företrädare för Tullverket. För varje ledamot inklusive
landshövdingen finns en ersättare, som utses av respektive myndighet.
I landshövdingens frånvaro förs ordet av den som landshövdingen
utser till vice ordförande generellt eller för det särskilda
tillfället. Förordning (1996:211).
5 § I arbetet inom det regionala samverkansorganet kan också
medverka företrädare för andra statliga myndigheter, kommuner,
näringsliv och organisationer.
6 § Den regionala polischefen svarar på länsstyrelsens vägnar för
att det regionala samverkansorganet får behövligt sekretariatsstöd, i
den mån andra medverkande myndigheter inte åtar sig att svara för
detta.
Bilaga
Utformning av årlig rapport om den ekonomiska brottsligheten i ett
län
Rapporten skall vara kortfattad. Om närmare redogörelser för vissa
frågor erfordras, bör dessa fogas till rapporten som bilagor. Också
statistiska uppgifter bör redovisas i bilagor.
Huvudtexten i rapporten bör innehålla följande avsnitt.
1. Sammanfattning av de viktigaste frågorna
2. Lägesbeskrivning
Läget beträffande den ekonomiska brottsligheten. Därvid skall
särskilt anges
utvecklingstendenser,
nya inslag,
prognos.
I avsnittet kan också anges andra förhållanden som kan påverka den
ekonomiska brottsligheten, såsom näringslivsutvecklingen inom länet
eller utvecklingen i fråga om konkurser.
3. Länets strategi
Här redovisas den strategi som avses i 2 § 3. Om det är lämpligt kan
huvudtexten begränsas till en sammanfattning av strategin, medan
strategin som helhet redovisas i en bilaga.
4. Samverkan m.m.
I den mån det inte framgått av föregående avsnitt redovisas här
organisation och samverkansformer,
samverkan med kommuner, näringsliv och organisationer,
utveckling i fråga om arbetsmetoder och teknikstöd.
5. Kontrollverksamhet
Beskrivning av genomförda eller planerade kontrollaktioner.
Utvärdering eller bedömning av kontrollaktioners resultat.
6. Övrigt
Annat som bör komma till regeringens kännedom.
Förslag till åtgärder från riksdagen eller regeringen för att
försvåra ekonomisk brottslighet eller annars effektivisera kampen mot
sådan brottslighet.