Post 224 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
2022:1568 ·
Visa register
Lag (2022:1568) om Sveriges riksbank
Departement: Finansdepartementet
Utfärdad: 2022-11-24
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:371
Ikraft: 2023-01-01 överg.best.
1 kap. Allmänna bestämmelser
Lagens innehåll
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om Sveriges riksbanks
(Riksbanken) verksamhet, organisation och kapital. I lagen
finns också bestämmelser om finansiella företag, företag som
bedriver verksamhet som påverkar tillgången till kontanter i
Sverige och företag som bedriver verksamhet som är av särskild
betydelse för genomförandet av betalningar.
Definition av finansiella företag
2 § Med finansiella företag avses
1. juridiska personer som står under tillsyn av
Finansinspektionen,
2. utländska juridiska personer som
a) i hemlandet står under motsvarande tillsyn som de företag
som avses i 1, och
b) bedriver verksamhet i Sverige,
3. AP-fonder, och
4. Svenska skeppshypotekskassan.
Riksbankens ställning
3 § Riksbanken är enligt 9 kap. 13 § regeringsformen rikets
centralbank och en myndighet under riksdagen.
Riksbanken har tillgångar som den förvaltar. Staten garanterar
Riksbankens förpliktelser.
Europeiska centralbankssystemet
4 § Riksbanken ingår i Europeiska centralbankssystemet och är
delägare i Europeiska centralbanken.
Allmänna krav på verksamheten
5 § Riksbanken får bara bedriva eller delta i sådan verksamhet
som har stöd i lag eller unionsrätten.
6 § Riksbanken får inte lämna krediter till eller förvärva
skuldförbindelser direkt från
1. staten, kommuner, regioner eller kommunalförbund eller
juridiska personer som staten, regioner, kommuner eller
kommunalförbund, var för sig eller tillsammans, har ett direkt
eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande över, eller
2. institutioner, organ eller byråer inom Europeiska unionen,
som inte är centralbanker.
Riksbanken får dock
1. förvärva skuldförbindelser på andrahandsmarknaden enligt
2 kap. 4 § första stycket 3 och 4 och 3 kap. 6 § 2 och 3,
2. lämna staten sådana krediter som avses i 3 kap. 3 § andra
stycket, och
3. lämna krediter till eller förvärva skuldförbindelser direkt
från offentligt ägda kreditinstitut under samma
förutsättningar som gäller för andra kreditinstitut enligt
denna lag.
7 § I Riksbankens verksamhet ska hög effektivitet eftersträvas
och god hushållning med statens medel iakttas.
8 § Riksbanken får vidta en åtgärd bara om
1. åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet,
2. åtgärden inte är mer långtgående än vad som behövs, och
3. det avsedda resultatet står i rimlig proportion till de
kostnader och risker som åtgärden medför för Riksbankens och
statens finanser.
Om en åtgärd innebär ett ingrepp i ett enskilt intresse
tillämpas 5 § tredje stycket förvaltningslagen (2017:900).
9 § Riksbanken ska följa den allmänna ekonomiska utvecklingen
och utvecklingen på de finansiella marknaderna.
Riksbanken ska identifiera hot mot en hållbar utveckling som
påverkar förutsättningarna för verksamheten enligt denna lag.
Forskning
10 § Riksbanken får bedriva och ekonomiskt bidra till
forskning som har betydelse för myndighetens verksamhet.
Statistik
11 § En av Riksbankens grundläggande uppgifter är att samla in
den statistik som behövs enligt stadgan för Europeiska
centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.
Riksbanken ska löpande framställa och offentliggöra statistik
över finansmarknaderna, betalningsbalanser och
utlandsställningen.
Riksbanken får också framställa och offentliggöra statistik
som behövs
1. för att banken ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna
lag, eller
2. för samarbetet inom Europeiska centralbankssystemet, Banken
för internationell betalningsutjämning, Internationella
valutafonden eller andra internationella organisationer.
Referensvärden
12 § Riksbanken får tillhandahålla och offentliggöra
referensvärden enligt Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som
referensvärden för finansiella instrument och finansiella
avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om
ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning
(EU) nr 596/2014.
Riksbanken får ta ut avgifter från dem som använder
referensvärden enligt första stycket.
2 kap. Penningpolitik
Allmänna bestämmelser
1 § Det överordnade målet för Riksbanken är att upprätthålla
varaktigt låg och stabil inflation (prisstabilitetsmålet).
Utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet ska Riksbanken
dessutom bidra till en balanserad utveckling av produktion och
sysselsättning (realekonomiska hänsyn).
2 § Riksbanken ska tillämpa det växelkurssystem som regeringen
har beslutat om enligt lagen (1998:1404) om valutapolitik.
3 § Riksbanken ska, efter riksdagens godkännande, besluta om
precisering av prisstabilitetsmålet.
Uppgifter och befogenheter
4 § Riksbanken får, i förhållande till finansiella företag,
1. ta emot inlåning,
2. lämna krediter i svenska kronor och utländsk valuta mot
betryggande säkerhet,
3. ingå återköpsavtal i finansiella instrument,
4. ingå återköpsavtal i utländsk valuta mot svenska kronor i
likviditetsstyrande syfte, och
5. köpa och sälja svenska statspapper.
Riksbanken ska bestämma styrränta för transaktioner som anges
i första stycket 1-3.
5 § Riksbanken får
1. genomföra valutainterventioner,
2. ge ut och omsätta egna skuldebrev i svenska kronor, och
3. om det finns synnerliga skäl köpa och sälja andra
finansiella instrument än sådana statspapper som avses i 4 §
första stycket 5.
6 § Riksbanken får kräva att en viss andel av ett finansiellt
företags placeringar eller förbindelser ska motsvaras av
företagets inlåning i Riksbanken (kassakrav).
Riksbanken får besluta att ett finansiellt företag som inte
uppfyller kassakraven ska betala en sanktionsavgift till
staten. Avgiften ska uppgå till ett belopp som motsvarar en
ränta på underskottet som för varje dag uppgår till den
gällande styrräntan med ett tillägg av två procentenheter,
dock lägst 1 procent.
Sanktionsavgiften får helt eller delvis sättas ned, om det
finns särskilda skäl.
Information
7 § Riksbanken ska skyndsamt informera det statsråd som
regeringen utser om viktiga penningpolitiska beslut som banken
har fattat.
3 kap. Det finansiella systemet
Allmänna bestämmelser
1 § Riksbanken ska, utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet,
bidra till att det finansiella systemet är stabilt och
effektivt, inbegripet att allmänheten ska kunna göra
betalningar.
Uppgifter och befogenheter
Betalningar
2 § Riksbanken ska tillhandahålla system för avveckling av
betalningar.
Riksbanken bestämmer vilka finansiella företag och myndigheter
som får delta i bankens system för avveckling av betalningar.
Banken får ta ut avgifter från deltagarna.
3 § Riksbanken får, i fråga om bankens system för avveckling
av betalningar,
1. ta emot inlåning från deltagarna, och
2. mot betryggande säkerhet lämna kortfristiga krediter i
svenska kronor till deltagarna i syfte att främja systemets
funktionssätt.
En kredit enligt första stycket 2 får lämnas till
Riksgäldskontoret om den
1. inte löper längre än 24 timmar, och
2. är förenlig med de åtaganden som följer av Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen.
Riksgäldskontoret behöver inte ställa säkerhet.
4 § Riksbanken ska ta emot betalningar till staten och
förmedla utbetalningar för statens räkning.
Riksbanken får ta emot inlåning från staten.
5 § Riksbanken får medverka i andra avvecklings-, betalnings-
och clearingsystem inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
än sådana som avses i 2 §.
Generellt likviditetsstöd
6 § Om det behövs för att motverka en allvarlig störning i det
finansiella systemet i Sverige, får Riksbanken
1. mot betryggande säkerhet lämna krediter i svenska kronor
eller utländsk valuta till
a) finansiella företag som avses i 1 kap. 2 § 1,
b) finansiella företag som avses i 1 kap. 2 § 2 och bedriver
verksamhet från filial i Sverige,
c) finansiella företag som avses i 1 kap. 2 § 1 och 2 och är
centrala motparter.
2. ingå återköpsavtal med finansiella företag som avses i 1,
och
3. om det finns synnerliga skäl köpa och sälja finansiella
instrument till förutbestämda priser i syfte att tillfälligt
stödja systemviktiga finansiella marknaders funktionssätt.
Särskilt likviditetsstöd
7 § Riksbanken får mot säkerhet och på andra särskilda villkor
lämna krediter i svenska kronor eller utländsk valuta till ett
livskraftigt finansiellt företag som avses i 6 § i syfte att
tillfälligt tillgodose företagets behov av likviditet, om
1. det behövs för att motverka en allvarlig störning i det
finansiella systemet i Sverige, eller
2. det finns andra synnerliga skäl.
Övervakning
8 § Riksbanken ska övervaka
1. avvecklings-, betalnings- och clearingsystem,
2. kontoföring av finansiella instrument,
3. transaktionsregister, och
4. annan verksamhet som är av särskild betydelse för den
finansiella infrastrukturen i Sverige.
Riksbanken ska följa betalningsmarknadens utveckling.
9 § Riksbanken ska bedöma om det finansiella systemet är
stabilt och effektivt, identifiera risker för allvarliga
störningar eller betydande effektivitetsförluster och redovisa
sina bedömningar.
Om Riksbanken bedömer att dessa risker kan påverka andra
myndigheters verksamhet, ska banken underrätta dessa
myndigheter och andra berörda.
Krisförberedande arbete
10 § Riksbanken ska ha en god förmåga att motverka allvarliga
störningar i det finansiella systemet i Sverige. Riksbanken
ska identifiera likviditetsstödjande åtgärder som kan användas
för att motverka sådana störningar.
Riksbanken får delta i krisförberedande arbete i Sverige och
utomlands.
Samverkan
11 § Riksbanken ska
1. ge Finansinspektionen tillfälle att yttra sig innan
Riksbanken fattar beslut i viktigare frågor som har samband
med det finansiella systemets stabilitet och effektivitet
eller som berör Finansinspektionens tillsynsverksamhet,
2. ge Riksgäldskontoret tillfälle att yttra sig innan
Riksbanken fattar beslut i viktigare frågor som har samband
med myndighetens verksamhet enligt lagen (2015:1016) om
resolution, och
3. ge stödmyndigheten tillfälle att yttra sig innan Riksbanken
fattar beslut i viktigare frågor som har samband med
myndighetens verksamhet enligt lagen (2015:1017) om
förebyggande statligt stöd till kreditinstitut.
Riksbanken ska lämna den myndighet som banken samverkar med de
uppgifter som myndigheten behöver för samverkan.
Första stycket gäller inte om ett beslut är brådskande. I så
fall ska Riksbanken utan dröjsmål underrätta berörda
myndigheter om beslutet.
Information
12 § Riksbanken ska
1. informera det statsråd som regeringen utser innan
Riksbanken beslutar om en kredit enligt 7 §,
2. underrätta regeringen, Finansinspektionen,
Riksgäldskontoret och stödmyndigheterna enligt lagen
(2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut
och om stabilitetsfonden och lagen (2022:739) med
kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om
återhämtning och resolution av centrala motparter om
genomförda likviditetsstödjande åtgärder och lämna de
uppgifter som behövs, och
3. underrätta myndigheter med ansvar för gruppbaserad tillsyn
inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om en sådan
kritisk situation som avses i 6 kap. 3 § första stycket 7
lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och
värdepappersbolag.
4 kap. Kontanter och andra betalningsmedel
Allmänna bestämmelser
1 § Sveriges valuta benämns krona. En krona består av 100 öre.
Riksbanken ska bidra till att det finns tillgång till sedlar
och mynt i kronor (kontanter) i betryggande utsträckning i
hela Sverige.
Uppgifter och befogenheter
Kontantutgivning
2 § Riksbanken ska själv eller genom någon annan ge ut och
lösa in kontanter.
3 § Sedlar får ges ut med valörerna tjugo, femtio, etthundra,
tvåhundra, femhundra och ettusen kronor.
Mynt får ges ut med valörerna en krona, två kronor, fem kronor
och tio kronor. Minnes- eller jubileumsmynt får ges ut även
med andra valörer.
4 § Riksbanken får lösa in kontanter som är skadade eller
förslitna.
Riksbanken får lösa in kontanter som har upphört att vara
lagliga betalningsmedel, om det finns särskilda skäl.
Riksbanken får ta ut avgifter vid inlösen av kontanter.
Tillverkning av kontanter
5 § Riksbanken får själv eller genom någon annan tillverka
kontanter, medaljer och liknande föremål.
Depåer
6 § Riksbanken ska själv eller genom någon annan
tillhandahålla minst fem platser för lagring och ut- och
inlämning av sedlar i Sverige (depåer).
Det ska finnas minst en depå i
1. Norrbottens eller Västerbottens län, och
2. Jämtlands eller Västernorrlands län.
Riksbanken bestämmer vilka företag som ska få tillgång till
depåerna. Banken får ta ut avgifter av dessa företag.
7 § Riksbanken får betala räntekostnadsersättning eller lämna
räntefri kredit till företag som avskilt och lagrat kontanter.
Övervakning
8 § Riksbanken ska följa, analysera och vid behov samordna
hanteringen av kontanter i Sverige.
Ett företag som bedriver verksamhet som påverkar tillgången
till kontanter i Sverige ska underrätta Riksbanken om
företaget avser att upphöra med denna verksamhet.
Digitala betalningsmedel
9 § Riksbanken får, efter riksdagens medgivande, ge ut
digitala betalningsmedel.
Beredskapspengar
10 § Vid höjd beredskap får Riksbanken ge ut beredskapspengar.
Kontanter som har förändrats eller bearbetats
11 § Kontanter som har förändrats eller bearbetats får inte
spridas.
Lagliga betalningsmedel
12 § Kontanter och beredskapspengar är lagliga
betalningsmedel.
5 kap. Fredstida krissituationer och höjd beredskap
Allmänna bestämmelser
1 § Riksbanken ska ha en god förmåga att upprätthålla sin
verksamhet under fredstida krissituationer och vid höjd
beredskap, inbegripet att allmänheten ska kunna göra
betalningar under fredstida krissituationer och vid höjd
beredskap.
Uppgifter och befogenheter
2 § Riksbanken ska planera och förbereda för att kunna
fortsätta sin verk-samhet under fredstida krissituationer och
vid höjd beredskap. Riksbanken ska beakta totalförsvarets
krav.
3 § Riksbanken ska genomföra gemensamma utbildningar och
övningar för bankens egen personal och för arbets- och
uppdragstagare i företag som bedriver verksamhet som är av
särskild betydelse för genomförandet av betalningar.
4 § Ett företag som bedriver verksamhet som är av särskild
betydelse för genomförandet av betalningar ska
1. planera och förbereda för att kunna fortsätta verksamhet
som avser betalningar under fredstida krissituationer och vid
höjd beredskap,
2. delta i verksamhet enligt 2 och 3 §§, och
3. se till att arbets- och uppdragstagare får den utbildning
och övning som behövs.
Riksbanken ska övervaka att ett företag uppfyller sina
skyldigheter enligt första stycket.
5 § När det gäller företag som bedriver verksamhet som är av
särskild betydelse för genomförandet av betalningar får
Riksbanken, i den omfattning som behövs för att allmänheten
ska kunna göra betalningar vid höjd beredskap, besluta
1. hos vilka arbets- eller uppdragsgivare allmän tjänsteplikt
ska fullgöras, och
2. vilka arbets- eller uppdragstagare som ska omfattas av
allmän tjänsteplikt.
Ett beslut enligt första stycket får avse arbets- och
uppdragstagare som inte tas i anspråk av totalförsvaret i
övrigt.
Tystnadsplikt
6 § Den som på grund av bestämmelser i detta kapitel har fått
kännedom om en enskilds affärs- eller driftförhållanden eller
förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annars för
Sveriges säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad
han eller hon har fått veta.
I Riksbankens verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Information
7 § Under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap ska
Riksbanken hålla regeringen och Riksgäldskontoret underrättade
om viktigare frågor.
6 kap. Internationell verksamhet
Allmänna bestämmelser
1 § Riksbanken får verka som förbindelseorgan i förhållande
till internationella finansorgan som Sverige är medlem i.
Riksbanken får delta i sådant internationellt samarbete som
1. har betydelse för bankens verksamhet, eller
2. rör kunskapsutbyte med andra centralbanker.
Riksbanken ska i sin internationella verksamhet utgå från
regeringens och riksdagens övergripande ståndpunkter inom
olika politikområden.
Uppgifter och befogenheter
Internationella valutafonden
2 § Riksbanken får vara finansiell motpart till
Internationella valutafonden. Riksbanken får också förvärva
särskilda dragningsrätter.
Riksbanken ska fullgöra de skyldigheter som följer av Sveriges
deltagande i Internationella valutafondens system för
särskilda dragningsrätter.
3 § Riksbanken får, i fråga om Internationella valutafonden,
1. efter riksdagens medgivande, lämna krediter eller delta i
annan finansiering som inte avser låginkomstländer, och
2. göra en framställning till regeringen om att
a) tillskjuta insatskapital, eller
b) lämna krediter eller delta i annan finansiering som avser
låginkomstländer.
4 § Riksbanken ska besluta om upplåning som motsvarar belopp
enligt 3 §. Riksgäldskontoret ska ta upp lån till staten i
syfte att tillgodose Riksbankens behov av sådan upplåning.
Riksgäldskontoret ska ta ut ersättning som motsvarar den ränta
som Riksbanken tar emot från Internationella valutafonden.
Riksbanken ska betala tillbaka lån till Riksgäldskontoret när
det inte längre finns skäl för upplåningen.
Riksbanken ska fatta beslut om upplåning eller återbetalning
av lån efter att Riksgäldskontoret har fått tillfälle att
lämna synpunkter.
Andra internationella finansorgan
5 § Riksbanken får, i fråga om andra internationella
finansorgan än Internationella valutafonden och efter
riksdagens medgivande,
1. lämna krediter,
2. ingå avtal om långsiktiga internationella kreditåtaganden,
och
3. i övrigt delta i finansiering av verksamhet som har
anknytning till Riksbankens verksamhet.
Internationella betalningar
6 § Riksbanken får, med eller utan ränta, ta emot insättningar
i valuta eller guld från eller göra sådana insättningar hos
1. kreditinstitut,
2. utländska kreditinstitut,
3. andra centralbanker,
4. stater, och
5. internationella finansorgan.
Riksbanken får medverka vid och ta ut avgifter för avveckling
av betalningar till eller från andra centralbanker eller
internationella finansorgan.
Riksbanken får ingå avtal om skyldigheter och rättigheter som
anknyter till sådana insättningar och betalningar som avses i
första och andra styckena.
Information
7 § Riksbanken ska i sin internationella verksamhet hålla
regeringen underrättad om viktigare frågor.
7 kap. Organisation
Allmänna bestämmelser om Riksbankens organisation
1 § I Riksbanken ska det, utöver ett fullmäktige och en
direktion, finnas
1. en internrevisionsavdelning,
2. en personalansvarsnämnd,
3. en revisionsfunktion som leds av fullmäktige, och
4. de organisatoriska delar i övrigt som direktionen
bestämmer.
Riksbanken ska ha sitt huvudkontor i Stockholm, där också
fullmäktige och direktionen ska ha sitt säte.
Beslutsordning
2 § Ärenden som inte ska avgöras av fullmäktige avgörs av
direktionen. Direktionen får besluta att ärenden får avgöras
av riksbankschefen eller någon annan anställd i Riksbanken. Om
inte direktionen beslutar annat får riksbankschefen besluta
att ärenden får avgöras av någon annan anställd i Riksbanken.
Fullmäktige
3 § Fullmäktige ska inom sig välja en ordförande och en vice
ordförande.
Fullmäktige är beslutsfört när minst åtta av ledamöterna är
närvarande. Ett beslut om att skilja en ledamot i direktionen
från anställningen förutsätter dock att minst åtta av
fullmäktiges ledamöter är överens.
4 § Fullmäktige ska följa direktionens arbete och Riksbankens
verksamhet. Fullmäktige ska underrätta riksdagens
finansutskott om frågor av större betydelse och regelbundet
eller på begäran redovisa sina iakttagelser till utskottet.
Revisionsfunktionen ska granska direktionens arbete.
5 § Fullmäktige ska besluta vilka motiv som ska finnas på de
kontanter som Riksbanken ger ut.
Fullmäktige får för Riksbankens räkning lämna remissyttranden
inom sitt ansvarsområde.
Fullmäktige ska besluta om lön och andra anställningsvillkor
för ledamöter i direktionen.
Direktionen
6 § En ledamot i direktionen får inte
1. vara ledamot av riksdagen,
2. vara statsråd,
3. vara anställd i Regeringskansliet,
4. vara anställd på central nivå i ett politiskt parti,
5. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett
finansiellt företag som avses i 1 kap. 2 § 1, eller
6. inneha annan anställning eller annat uppdrag som gör honom
eller henne olämplig att vara direktionsledamot.
En ledamot får inte heller vara underårig, i konkurs,
underkastad näringsförbud eller ha förvaltare enligt
11 kap. 7 § föräldrabalken.
Om en ledamot tar en sådan anställning eller ett sådant
uppdrag som kan strida mot första stycket, ska ledamoten
genast anmäla det till fullmäktige.
7 § Direktionen ska bestå av fem ledamöter som utses för en
tid av fem eller sex år. Av dessa ska fullmäktige utse en
ordförande (riksbankschef). Övriga fyra ledamöter ska vara
vice riksbankschefer.
Riksbankschefen och en vice riksbankschef får utses på nytt en
gång.
En vice riksbankschef får utses till riksbankschef.
8 § Direktionen ska ansvara för Riksbankens verksamhet och se
till att den drivs enligt denna lag.
Direktionen ska
1. besluta om arbetsordning för Riksbanken som reglerar
organisation, arbetsfördelningen mellan direktionen och
riksbankschefen, delegering av beslutanderätt, handläggningen
av ärenden och formerna i övrigt för verksamheten,
2. besluta om verksamhetsplan för Riksbanken,
3. se till att det vid Riksbanken finns en intern styrning och
kontroll som fungerar på ett betryggande sätt, och
4. besluta om föreskrifter och ärenden av principiell karaktär
eller större betydelse.
Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar
till att Riksbanken med rimlig säkerhet fullgör de krav som
följer av första stycket. I denna process ska momenten
riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation
ingå.
9 § Riksbankschefen ska leda direktionens arbete.
Riksbankschefen ska ta upp frågor som avses i 8 § andra
stycket 4 till behandling och beslut i direktionen. En ledamot
i direktionen får alltid ta upp ett ärende till behandling och
beslut i direktionen.
Riksbankschefen ska förbereda direktionens sammanträden och se
till att dessa hålls vid behov eller efter begäran av en
direktionsledamot.
10 § Direktionen är beslutsför när minst tre ledamöter är
närvarande. Ordföranden och vice ordföranden i fullmäktige har
rätt att närvara vid direktionens sammanträden med
yttranderätt men utan förslagsrätt eller rösträtt.
Om ett ärende är så brådskande att direktionen inte hinner
sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom
kontakter mellan ledamöterna.
Om inte heller detta hinns med eller är lämpligt får ärendet
avgöras av två ledamöter, om de är ense om beslutet. Ett
sådant beslut ska anmälas vid nästa sammanträde med
direktionen.
11 § Ledamöterna i direktionen ska utses efter ett
ansökningsförfarande.
12 § Fullmäktige får bestämma i vilken inbördes ordning de
vice riksbankscheferna ska tjänstgöra i riksbankschefens
ställe.
13 § Under ett år efter att en direktionsledamots anställning
har upphört får han eller hon inte utan fullmäktiges
medgivande inneha en sådan anställning eller ett sådant
uppdrag som avses i 6 § första stycket 5 eller 6.
Riksbankschefen
14 § Riksbankschefen ska ansvara inför direktionen och sköta
den löpande verksamheten enligt de direktiv och riktlinjer som
direktionen beslutar.
Gemensamma bestämmelser för fullmäktige och direktionen
15 § Vid fullmäktiges och direktionens sammanträden ska
protokoll föras.
16 § Fullmäktige och direktionen får inom sina respektive
ansvarsområden göra framställningar till regeringen.
Fullmäktige och direktionen ska ge varandra tillfälle att
lämna synpunkter innan de gör framställningar till regeringen
eller riksdagen.
En framställning till riksdagen enligt 2 kap. 3 § ska göras av
direktionen.
17 § Fullmäktige och direktionen får inte sammanträda på
område som är ockuperat av främmande makt. En ledamot i
fullmäktige eller direktionen får inte heller på annat sätt
delta i beslutsfattande om han eller hon befinner sig på ett
sådant område.
Internrevisionsavdelningen
18 § Internrevisionsavdelningen ska utifrån en analys av
verksamhetens risker självständigt granska om direktionens
interna styrning och kontroll är utformad så att Riksbanken
med rimlig säkerhet fullgör de krav som följer av 8 § första
stycket.
Internrevision ska drivas enligt god sed för internrevision
och internrevisorer.
Direktionen ska besluta om riktlinjer och revisionsplan för
internrevisionsavdelningen och åtgärder med anledning av
internrevisionsavdelningens iakttagelser och rekommendationer.
Personalansvarsnämnden
19 § Personalansvarsnämnden ska bestå av riksbankschefen
(ordförande), personalföreträdare och de övriga ledamöter som
direktionen utser.
Följande frågor ska, om de rör andra än direktionsledamöter,
prövas av nämnden:
1. skiljande från anställning på grund av personliga
förhållanden, dock inte i fråga om provanställning,
2. disciplinansvar,
3. åtalsanmälan, och
4. avstängning.
Nämnden är beslutsför när ordföranden och minst hälften av de
andra ledamöterna är närvarande.
Anmälan om finansiella instrument
20 § Ordföranden och vice ordföranden i fullmäktige och
ledamöterna i direktionen ska när uppdraget eller
anställningen påbörjas skriftligen anmäla följande till
riksdagen:
1. innehav av finansiella instrument enligt 1 kap. 4 § lagen
(2007:528) om värdepappersmarknaden,
2. innehav av andel i ett handelsbolag eller en ekonomisk
förening utom bostadsrättsförening och andel i en motsvarande
utländsk juridisk person,
3. ägande, helt eller delvis, av en näringsfastighet enligt
2 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229),
4. ett avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare
såsom ett avtal om löne- eller pensionsförmån som lämnas under
den tid som omfattas av uppdraget i fullmäktige eller
anställningen i direktionen, och
5. skulder och villkoren för dessa.
Första stycket gäller inte, om
1. tillgångarna och avtalen enligt första stycket 2-4
tillsammans understiger ett marknadsvärde på 500 000 kronor,
eller
2. skulderna enligt första stycket 5 tillsammans understiger
500 000 kronor.
Om tillgångar, avtal eller skulder som enligt andra stycket
inte behöver anmälas uppnår en sådan gräns som anges där, ska
anmälan göras senast inom fyra veckor.
21 § En anmälan ska därefter göras av förändring som innebär
att
1. tillgång som avses i 20 § första stycket 1 avyttras eller
förvärvas,
2. det sammanlagda värdet av tillgångar och avtal enligt 20 §
första stycket 2-4 eller det sammanlagda beloppet av skulder
enligt 20 § första stycket 5 förändrats med mer än
100 000 kronor sedan anmälan senast gjordes, under
förutsättning att det sammanlagda värdet eller beloppet efter
förändringen inte understiger 500 000 kronor, eller
3. villkoren för anmälda skulder ändras.
Anmälan av förändringar enligt första stycket ska göras senast
fyra veckor från förändringen. Lag (2024:371).
22 § Bestämmelserna i 20 § första stycket 1 och 21 § första
stycket 1 och andra stycket gäller även för
1. övriga ledamöter i fullmäktige, och
2. de arbets- eller uppdragstagare som Riksbanken bestämmer.
Arbets- eller uppdragstagare som avses i första stycket 2 ska
göra sin anmälan till Riksbanken.
Underrättelse om brott
23 § Riksbanken ska, trots det som anges i 31 kap. 1 § första
stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
underrätta Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten om det i
verksamhet som avses i den bestämmelsen framkommer uppgifter
som ger anledning att anta att ett brott har begåtts.
Om det finns särskilda skäl får Riksbanken avstå från att
lämna en sådan underrättelse.
8 kap. Budget och redovisning
Budget
1 § Direktionen ska varje år före utgången av december månad
upprätta en budget för nästa kalenderår (räkenskapsår).
Fullmäktige, riksdagens finansutskott och Riksrevisionen ska
underrättas om budgeten.
Redovisning
2 § Riksbanken är bokföringsskyldig och direktionen ska
upprätta en årsredovisning för varje räkenskapsår.
Bokföringsskyldigheten ska fullgöras och årsredovisningen ska
upprättas i enlighet med denna lag och god redovisningssed,
inbegripet Europeiska centralbankens riktlinjer i tillämpliga
delar. Sådana avvikelser från riktlinjerna som inte följer av
denna lag ska motiveras.
3 § Årsredovisningen ska bestå av en balans- och
resultaträkning och en förvaltningsberättelse.
Förvaltningsberättelsen ska innehålla en redogörelse för
penningpolitiken och övrig verksamhet.
Årsredovisningen ska innehålla en bedömning av om den interna
styrningen och kontrollen är betryggande.
4 § Direktionen ska senast den 21 februari lämna
årsredovisningen till riksdagen, Riksrevisionen och
fullmäktige.
Fullmäktige ska besluta om disposition av årets resultat.
Riksdagen och Riksrevisionen ska underrättas om beslutet.
5 § Riksdagen ska besluta om ansvarsfrihet för
1. fullmäktige för dess verksamhet, och
2. direktionen för förvaltningen av Riksbanken.
Ansvarsfrihet får vägras bara om det finns skäl att föra talan
om ekonomiskt ansvar mot en ledamot i fullmäktige eller
direktionen eller om ledamoten bör åtalas för brottsligt
förfarande i samband med sitt uppdrag eller sin anställning.
6 § Riksdagen ska fastställa balans- och resultaträkningen och
godkänna fullmäktiges beslut om disposition av årets resultat.
Riksdagen får vägra att godkänna ett beslut bara om det
strider mot detta kapitel. Om godkännande vägras ska
fullmäktige fatta ett nytt beslut.
Utdelning till staten ska ske senast en vecka efter riksdagens
beslut.
7 § Riksbanken ska varje år redovisa för riksdagen vilka
åtgärder banken har vidtagit med anledning av Riksrevisionens
iakttagelser.
Eget kapital
8 § Riksbankens eget kapital ska bestå av en grundfond, en
reservfond och balanserade vinstmedel. Grundfonden och
reservfonden utgör bundet eget kapital.
Medel på sådana värderegleringskonton som avses i Europeiska
centralbankens riktlinjer ingår inte i det egna kapitalet.
9 § Det egna kapitalet får uppgå till högst
60 miljarder kronor (målnivå), om inte riksdagen beslutar
annat.
Ett belopp som motsvarar två tredjedelar av målnivån ska vara
grundnivå för det egna kapitalet.
10 § Målnivån ska varje år räknas om i enlighet med den
förändring av konsumentprisindex som Statistiska centralbyrån
publicerar. Om förändringen understiger noll kronor ska ingen
omräkning ske.
Finansiella avsättningar
11 § Riksbanken får i skälig utsträckning göra finansiella
avsättningar i enlighet med Europeiska centralbankens
riktlinjer.
Disposition av resultat
12 § Om resultaträkningen uppvisar vinst ska den överföras
till reservfonden, om inte annat följer av 14 § tredje
stycket. Överföringen får inte överstiga ett belopp som
motsvarar förändringen av grundnivån för det egna kapitalet.
Överskjutande vinstmedel ska överföras till balanserade
vinstmedel.
Om eget kapital efter överföringar till reservfonden och
balanserade vinstmedel överstiger målnivån, ska överskjutande
vinstmedel delas ut till staten.
När reservfonden överstiger 5 miljarder kronor ska medlen i
reservfonden överföras till grundfonden.
13 § Fullmäktige får, efter direktionens medgivande, besluta
om utdelning av balanserade vinstmedel.
14 § Om resultaträkningen uppvisar förlust ska den täckas i
följande ordning:
1. av balanserade vinstmedel,
2. av reservfonden,
3. av grundfonden.
Om balanserade vinstmedel efter förlusttäckning enligt första
stycket överstiger noll kronor, får det från balanserade
vinstmedel till reservfonden överföras ett belopp som högst
motsvarar förändringen av grundnivån för det egna kapitalet.
Om grundfonden har tagits i anspråk för förlusttäckning, ska
grundfonden med kommande års vinster återställas till den nivå
som den uppgick till innan förlusten uppkom. Överskjutande
vinstmedel får överföras till reservfonden till dess att det
egna kapitalet uppgår till den omräknade grundnivån.
Återställning av det egna kapitalet
15 § Om det egna kapitalet understiger en tredjedel av
målnivån, ska Riksbanken göra en framställning till riksdagen
om återställning av det egna kapitalet.
Framställningen ska avse ett belopp som innebär att det egna
kapitalet återställs till grundnivån, om inte orealiserade
vinster på balansräkningen motiverar att återställning sker
till en lägre nivå eller inte alls.
Om det krävs för att säkerställa Riksbankens förmåga till
långsiktig självfinansiering, får framställningen motsvara
högst ett belopp som innebär att det egna kapitalet återställs
till målnivån.
Mervärdesskatt
16 § Riksbanken har rätt till kompensation för belopp,
motsvarande ingående skatt enligt mervärdesskattelagen
(2023:200), som hänför sig till verksamheten.
Första stycket gäller inte om den ingående skatten omfattas av
begränsningar i avdragsrätten enligt 13 kap. 16 § eller någon
av 13 kap. 18-27 §§ mervärdesskattelagen. Lag (2023:214).
9 kap. Tillgångsförvaltning
Allmänna bestämmelser
1 § Riksbanken ska förvalta tillgångar i syfte att kunna
fullgöra sina uppgifter och befogenheter och generera
tillräcklig avkastning för att finansiera sin verksamhet.
Tillgångarna ska förvaltas med låg risk och med beaktande av
Riksbankens ställning som centralbank och syftet med
tillgångsinnehavet.
Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas vid hur en hållbar
utveckling kan främjas utan att det görs avkall på kraven i
första och andra styckena.
Riktlinjer
2 § Direktionen ska besluta om riktlinjer för
tillgångsförvaltningen.
Köp och försäljning av vissa tillgångar
3 § Riksbanken får
1. köpa och sälja aktier, andelar i ekonomiska föreningar och
liknande rättigheter,
2. ingå förpliktelser som är förenade med rättigheter som
avses i 1, och
3. köpa och sälja fastigheter och inventarier som är avsedda
för den verksamhet som banken bedriver eller deltar i.
Riksdagens medgivande krävs, om
1. ett köp eller ingående av en förpliktelse som avses i
första stycket 1 eller 2 sker för att fullgöra andra uppgifter
än Riksbankens uppgift som centralbank,
2. en försäljning som avses i första stycket 1 eller 2 sker
för att fullgöra andra uppgifter än Riksbankens uppgifter som
centralbank och försäljningen innebär en minskning av statens
ägarandel i ett företag i vilket staten innehar minst hälften
av rösterna eller om ägarandelen har ett betydande
samhällsintresse, eller
3. ett förvärv eller en försäljning som avses i första
stycket 3 sker för att fullgöra andra uppgifter än Riksbankens
uppgifter som centralbank och värdet av tillgången överstiger
20 miljoner kronor.
Förvärv av säkerheter och minskning av fordran
4 § Riksbanken får förvärva varje slag av egendom i syfte att
skydda en fordran. Egendomen ska säljas så snart det är
lämpligt och senast när det kan ske utan förlust.
Riksbanken får anta ackord eller godkänna ett förslag till
rekonstruktionsplan under företagsrekonstruktion och besluta
om avskrivning, nedsättning eller eftergift av en fordran.
10 kap. Utländsk valuta
Valutareserven
1 § Riksbanken ska inneha tillgångar i utländsk valuta
(valutareserven).
2 § Riksbanken får besluta om upplåning i utländsk valuta till
valutareserven. Den samlade upplåningen får vid tidpunkten för
ett beslut om upplåning motsvara högst fem procent av
bruttonationalprodukten.
Om det finns synnerliga skäl får Riksbanken, i syfte att
tillfälligt förstärka valutareserven, besluta om upplåning som
överskrider det som anges i första stycket.
Riksdagens finansutskott ska underrättas om ett beslut enligt
andra stycket.
3 § Om valutareserven har tagits i anspråk för åtgärder enligt
3 kap. 6 och 7 §§, får Riksbanken besluta om upplåning i
utländsk valuta i syfte att återställa reserven. Den del av
valutareserven som inte har finansierats med upplåning i
utländsk valuta ska med de upplånade medlen återställas till
den nivå som den hade innan åtgärderna vidtogs.
Bestämmelsen i 2 § gäller inte vid återställning av
valutareserven enligt första stycket.
4 § Om Riksbanken beslutar om upplåning enligt 2 eller 3 §,
ska Riksgäldskontoret ta upp lån till staten i detta syfte.
Riksgäldskontoret ska ta ut full ersättning för statens
kostnader för upplåningen.
Riksbanken ska betala tillbaka ett lån till Riksgäldskontoret
när det inte längre finns skäl för upplåningen.
Riksbanken ska fatta beslut om upplåning eller återbetalning
av lån efter att Riksgäldskontoret har fått tillfälle att
lämna synpunkter.
Handel med utländsk valuta
5 § Riksbanken får köpa och sälja utländsk valuta för att
finansiera åtgärder enligt 3 kap. 6 och 7 §§.
Krediter och valutaåterköpsavtal
6 § I syfte att kunna fullgöra sina uppgifter och befogenheter
enligt denna lag får Riksbanken ingå
1. avtal om lån i utländsk valuta, och
2. valutaåterköpsavtal eller liknande avtal.
Avtal enligt första stycket får ingås med en annan centralbank
eller Banken för internationell betalningsutjämning.
7 § Riksbanken får lämna krediter eller ingå
valutaåterköpsavtal eller andra liknande avtal för att
tillgodose en annan centralbanks behov av valuta
1. om det tydligt förbättrar förutsättningarna för att
Riksbanken ska uppnå målet att bidra till ett stabilt och
effektivt finansiellt system, eller
2. efter riksdagens medgivande.
Riksbanken får lämna krediter till eller ingå
valutaåterköpsavtal eller andra liknande avtal med
1. Banken för internationell betalningsutjämning inom ramen
för verksamheten i den banken, och
2. Europeiska unionens system för medelfristigt finansiellt
stöd.
11 kap. Insyn och öppenhet
Redogörelser till riksdagens finansutskott
1 § Riksbanken ska regelbundet eller på begäran lämna en
redogörelse till riksdagens finansutskott för den
penningpolitiska verksamheten, särskilt
1. den penningpolitik som bedrivits och de penningpolitiska
beslut som banken har fattat och skälen för dessa,
2. bankens penningpolitiska strategi, och
3. bankens bedömning av
a) den framtida prisutvecklingen,
b) förhållanden som påverkar utformningen av penningpolitiken,
och
c) förhållanden som påverkar förutsättningarna att uppnå
prisstabilitetsmålet och ta realekonomiska hänsyn.
2 § Riksbanken ska regelbundet eller på begäran lämna en
redogörelse till riksdagens finansutskott för hanteringen av
kontanter i Sverige och för sin övriga verksamhet.
Information till allmänheten
3 § Riksbanken ska informera allmänheten om
1. prisstabilitetsmålet, realekonomiska hänsyn och bankens
penningpolitiska strategi,
2. penningpolitiska beslut, skälen för dessa och eventuella
avvikande meningar inom direktionen, och
3. bankens bedömning av
a) den framtida prisutvecklingen,
b) förhållanden som påverkar utformningen av penningpolitiken,
och
c) förhållanden som påverkar förutsättningarna att uppnå
prisstabilitetsmålet och ta realekonomiska hänsyn.
Riksbanken ska också informera allmänheten om sin övriga
verksamhet.
4 § Riksbanken ska offentliggöra allmänt gällande villkor för
in- och utlåning, återköpsavtal och de säkerheter som
accepteras enligt 2 kap. 4 § första stycket 2.
Om det inte är olämpligt med hänsyn till det finansiella
systemets stabilitet eller effektivitet, ska Riksbanken
offentliggöra vilka likviditetsstödjande åtgärder som
Riksbanken kommer att vidta för att motverka allvarliga
störningar i det finansiella systemet i Sverige och de närmare
villkoren för dessa.
5 § Riksbanken ska offentliggöra protokoll från
penningpolitiska möten och andra sammanträden inom direktionen
och fullmäktige.
Motivering av beslut
6 § Riksbankens beslut ska i lämplig utsträckning innehålla en
motivering. Protokollen från de penningpolitiska mötena ska
återge vilka ståndpunkter som förts fram.
Om ett beslut kan antas påverka någons situation på ett inte
obetydligt sätt tillämpas 32 § förvaltningslagen (2017:900).
Avgifter för allmänna handlingar
7 § Riksbanken får ta ut avgifter för kopior, avskrifter och
utskrifter av allmänna handlingar.
Avgifterna ska bestämmas med ledning av de regler som gäller
för statliga myndigheter i allmänhet.
12 kap. Administrativa bestämmelser
Uppgiftsskyldighet för vissa aktörer
1 § På begäran av Riksbanken ska
1. finansiella företag lämna de uppgifter som är nödvändiga
för Riksbankens verksamhet enligt denna lag,
2. företag med kvalificerat innehav i deltagare i Riksbankens
betalningsavvecklingssystem och underentreprenörer till sådana
deltagare lämna de uppgifter som är nödvändiga för Riksbankens
verksamhet enligt 3 kap.,
3. företag som bedriver verksamhet som avses i 3 kap. 8 § och
underentreprenörer till sådana företag lämna de uppgifter som
är nödvändiga för Riksbankens verksamhet enligt 3 kap.,
4. utgivare av värdepapper lämna de uppgifter som är
nödvändiga för Riksbankens verksamhet enligt 2 och 3 kap.,
5. företag som bedriver verksamhet som är av särskild
betydelse för genomförandet av betalningar lämna de uppgifter
som är nödvändiga för Riksbankens verksamhet enligt 4 och
5 kap., och
6. den som för egen eller någon annans räkning utför
transaktioner med utländsk motpart eller innehar tillgångar
och skulder med utlandsanknytning lämna uppgifter som är
nödvändiga för Riksbankens verksamhet enligt 1 kap. 11 § när
det gäller framställning av statistik över betalningsbalanser
och utlandsställningen.
Förelägganden
2 § Riksbanken får besluta om de förelägganden som behövs för
att en fysisk eller juridisk person ska följa
uppgiftsskyldigheten enligt 1 § och föreskrifter som har
meddelats med stöd av 13 kap. 1 §.
Riksbanken får också besluta om förelägganden för den fysiska
eller juridiska person som bryter mot 4 kap. 11 § och som
väsentligen har bidragit till spridningen och varit medveten
om att kontanterna var förändrade eller bearbetade.
Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.
Överklagande
3 § Riksbankens beslut enligt 2 §, 2 kap. 6 § och 4 kap. 4 §
första och andra styckena får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Väckande av talan om att skilja direktionsledamot från
anställning
4 § Talan mot fullmäktiges beslut om att skilja en ledamot av
direktionen från anställningen ska väckas inom två månader
från delgivning av beslutet. Om talan inte väcks inom denna
tid, är rätten till talan förlorad.
Talan får väckas
1. vid EU-domstolen av riksbankschefen, och
2. i Högsta domstolen av övriga ledamöter i direktionen.
Högsta domstolen får förklara att ett beslut om att skilja
någon från anställningen är ogiltigt.
13 kap. Bemyndiganden
1 § Riksbanken får meddela föreskrifter om
1. avgifter enligt 1 kap. 12 §,
2. villkoren för transaktioner enligt 2 kap. 4 § första
stycket och 5 §,
3. kassakrav enligt 2 kap. 6 §,
4. system för avveckling av betalningar och avgifter enligt
3 kap. 2 §,
5. villkoren för likviditetsstöd enligt 3 kap. 6 §,
6. kontanters form enligt 4 kap. 2 § och förutsättningarna för
inlösen av dem och avgifter enligt 4 kap. 4 §,
7. depåer och avgifter enligt 4 kap. 6 §,
8. räntekostnadsersättning eller räntefri kredit enligt 4 kap.
7 §,
9. underrättelseskyldigheten enligt 4 kap. 8 § andra stycket,
10. vilka företag som avses i 5 kap. 3 § och vilken verksamhet
som avses i 5 kap. 4 §,
11. uppgiftsskyldigheten enligt 12 kap. 1 §, och
12. att uppgifter som enligt 12 kap. 1 § ska lämnas till
Riksbanken i stället ska lämnas till Statistiska centralbyrån.
2 § Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån ska få
tillfälle att yttra sig innan Riksbanken med stöd av 1 § 12
meddelar föreskrifter om uppgifter enligt 12 kap. 1 § 1-4.
3 § Innan Riksbanken beslutar föreskrifter eller allmänna råd
ska banken göra en konsekvensutredning.
Övergångsbestämmelser
2022:1568
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.
2. Genom lagen upphävs lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank.
3. Kontanter som har getts ut före ikraftträdandet ska
fortfarande vara lagliga betalningsmedel, om inte något annat
är särskilt föreskrivet.
4. Bestämmelserna i 4 kap. 6 § första och andra styckena om
antalet depåer och deras placering ska tillämpas i sin helhet
den 1 januari 2026. Vid ikraftträdandet ska dock minst tre
depåer tillhandahållas.
5. En ledamot i direktionen som har utsetts före
ikraftträdandet kvarstår som sådan ledamot under den tid som
han eller hon har utsetts för och får utses på nytt två
gånger.
6. Direktionen får bestå av sex ledamöter fram till utgången
av 2028.
7. Bestämmelserna i 8 kap. 1-4 och 6-15 §§ tillämpas första
gången för det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2023. Den
upphävda lagen gäller dock fortfarande för räkenskapsåret
2022.
8. Den 1 januari 2023 ska grundfonden uppgå till 40 miljarder
kronor, och reservfonden till noll kronor.
9. Om Riksbankens eget kapital den 1 januari 2023 överstiger
målnivån i 8 kap. 9 § första stycket, ska överskjutande belopp
föras över till balanserade vinstmedel.
10. Om summan av utestående lån i utländsk valuta till
valutareserven den 1 januari 2023 överskrider den begränsning
som följer av 10 kap. 2 § första stycket och förutsättningarna
enligt andra stycket i samma paragraf inte är uppfyllda, ska
lån motsvarande den överskjutande delen återbetalas i takt med
att de förfaller till betalning.
2023:214
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2023.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som
hänför sig till tiden före ikraftträdandet.