Post 3965 av 10932 träffar
SFS-nummer ·
2000:419 ·
Visa register
Lag (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen
Departement: Justitiedepartementet L6
Utfärdad: 2000-05-31
Ändring införd: t.o.m. SFS 2010:1816
Övrigt: Rättelseblad 2009:682 och 2010:1816 har iakttagits.
Ikraft: 2000-07-01
Författningen har upphävts genom: SFS 2011:745
Upphävd: 2011-07-01
Uppgifter
1 § Riksdagsförvaltningens huvuduppgifter är att
1. biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden,
2. svara för de myndighetsfunktioner och förvaltningsuppgifter
som anges i 9 kap. 4 § riksdagsordningen,
3. informera om riksdagens arbete och frågor som rör EU,
4. handlägga ärenden rörande riksdagens internationella
kontakter,
5. svara för säkerhet och för fredstida krishantering i
riksdagen samt
6. tillhandahålla de resurser och den service m.m. som i övrigt
behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans
verksamhet. Lag (2006:131).
2 § Riksdagsförvaltningen ska om annat inte är särskilt
föreskrivet
1. upprätta förslag till anslag på statsbudgeten avseende
riksdagen och riksdagsförvaltningen,
2. meddela föreskrifter för utarbetandet av förslag till anslag
på statsbudgeten för riksdagen och dess myndigheter utom
Riksbanken samt meddela sådana ekonomiadministrativa
föreskrifter i övrigt för riksdagen och dess myndigheter utom
Riksbanken och Riksrevisionen som inte ska meddelas av
riksdagsstyrelsen enligt 46 § lagen (2006:999) med
ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för
riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen,
3. upprätta en sammanställning för var och en av riksdagens
myndigheter, utom Riksbanken, över de finansiella villkor som
gäller för respektive myndighet med anledning av riksdagens
beslut om statsbudgeten,
4. handlägga frågor om ekonomiska förmåner enligt lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
respektive den upphävda lagen (1996:304) om arvode m.m. till
Sveriges ledamöter av Europaparlamentet,
5. svara för frågor om löner och ersättningar till arbetstagare
hos riksdagen och dess myndigheter utom Riksbanken,
Riksrevisionen och Riksdagens ombudsmän samt svara för frågor
angående pensioner och andra förmåner till dessa arbetstagare
och deras efterlevande,
6. ingå centrala kollektivavtal samt i övrigt utöva
arbetsgivarens befogenheter enligt dessa när det gäller
riksdagen och dess myndigheter samt företräda riksdagen och
dess myndigheter som arbetsgivare i arbetstvister rörande
kollektivavtal som har slutits av riksdagsförvaltningen samt
7. meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av
centrala kollektivavtal som riksdagsförvaltningen ingått, samt
personaladministrativa föreskrifter i övrigt för riksdagen och
dess myndigheter utom Riksrevisionen.
Riksdagsförvaltningen ska bereda riksdagens myndigheter
tillfälle att framföra sina synpunkter på förhandlingsfrågor
som direkt berör respektive myndighet.
Riksdagsförvaltningen får till envar av riksdagens myndigheter
överlämna handläggningen av en avtalsfråga som är av betydelse
för myndigheten. Lag (2010:1816).
2 a § Riksdagsförvaltningen får överlämna en uppgift att
handlägga frågor som anges i 2 § första stycket 4 till en
annan myndighet. Vad som sägs om riksdagsförvaltningen ska i
sådant fall gälla den myndigheten såvitt angår vad som
föreskrivs i
1. 13 kap. 22–26 §§ lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor
för riksdagens ledamöter samt
2. 9 kap. 18–22 §§ den upphävda lagen (1996:304) om arvode
m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet.
Lag (2009:1588).
3 § Riksdagsförvaltningen skall utöver vad som anges i 1 och
2 §§ utföra de uppgifter som riksdagen genom särskilt beslut
ålägger förvaltningen.
4 § Riksdagsförvaltningen får, utom såvitt avser Riksbanken och
Riksrevisionen, föreskriva eller för särskilt fall besluta att
endast den som är svensk medborgare får ha anställning vid
riksdagen eller dess myndigheter. Lag (2003:358).
5 § Utöver vad som följer av 2 och 4 §§ meddelar
riksdagsförvaltningen föreskrifter och råd inom sitt
verksamhetsområde.
6 § Inom sitt verksamhetsområde företräder
riksdagsförvaltningen staten vid domstol. Förvaltningen får
uppdra åt en annan myndighet eller åt ett ombud att föra
förvaltningens talan.
7 § Har upphävts genom lag (2006:1002).
8 § Bestämmelser om internrevision finns i lagen (2006:999) med
ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för
riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
Lag (2010:1816).
9 § Riksdagsförvaltningen får inom sitt verksamhetsområde
utföra uppdrag och tillhandhålla varor och tjänster samt inom
riksdagens fastigheter upplåta lägenheter och lokaler.
Förvaltningen får ta ut avgifter för sådana varor och tjänster
samt uppdrag och upplåtelser.
Riksdagsförvaltningen bestämmer avgifternas storlek.
10 § Riksdagsförvaltningen får delta i internationellt
biståndsarbete inom det parlamentariska området.
Riksdagsförvaltningens ledning
11 § Riksdagsförvaltningen leds av en styrelse som ansvarar för
verksamheten. Bestämmelser om val av ledamöter och om
ordförande i riksdagsstyrelsen finns i riksdagsordningen.
12 § Riksdagsdirektören är chef för förvaltningen och
ansvarar för och leder verksamheten enligt styrelsens
direktiv och riktlinjer.
När riksdagsdirektören inte är i tjänst eller är på
tjänsteresa ska uppgifterna som chef för
riksdagsförvaltningen i första hand skötas av biträdande
riksdagsdirektören och i andra hand av tjänsteman inom
riksdagsförvaltningen som riksdagsdirektören utsett efter
samråd med talmannen. Lag (2009:175).
Råd för ledamotsnära frågor
13 § Riksdagsstyrelsen utser inom sig för valperioden ett råd
som tillsammans med riksdagsdirektören skall bereda
ledamotsnära frågor. I rådet skall ingå en representant för
varje partigrupp med närvaro- och yttranderätt i styrelsen.
Riksdagsstyrelsen utser också ersättare för ledamöterna i
rådet.
Rådet sammanträder på kallelse av riksdagsdirektören.
Lag (2005:261).
14 § Innan riksdagsdirektören avgör ett ärende av särskild
betydelse för riksdagens ledamöter skall dennes förslag till
avgörande föreläggas rådet för ledamotsnära frågor.
Riksdagsdirektören får i övrigt förelägga rådet ärenden som är
av betydelse för riksdagens ledamöter.
Om två eller flera ledamöter i rådet är emot
riksdagsdirektörens förslag till avgörande av ett förelagt
ärende skall detta hänskjutas till styrelsen för beslut.
Styrelsens ansvar och uppgifter
15 § Styrelsen ansvarar inför riksdagen för verksamheten och
ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt,
att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt
samt att riksdagsförvaltningen hushållar väl med statens medel.
Styrelsen beslutar om
1. framställningar till riksdagen,
2. målen för förvaltningens verksamhet,
3. förvaltningens årsredovisning, och förslag till budget för
riksdagen,
4. åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapporter över
förvaltningens verksamhet och den redovisning som styrelsen ska
lämna till riksdagen enligt 39 § lagen (2006:999) med
ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för
riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen,
5. föreskrifter som enligt denna lag eller andra författningar
får meddelas av riksdagsförvaltningen,
6. riksdagsförvaltningens arbetsordning och verksamhetsplan,
7. slutande av kollektivavtal med arbetstagarnas
huvudorganisationer, avbrytande av annan förhandling än
förhandling i tvist om avtal, lockout eller annan stridsåtgärd
samt andra förhandlingsfrågor som är av principiell natur eller
har större ekonomisk betydelse eller är gemensamma för
riksdagen och dess myndigheter,
8. anställning av biträdande riksdagsdirektör och chef för
kammarkansliet, chef för utskottskansli, chef för EU-nämndens
kansli, chef för administrativa avdelningen, chef för
kommunikationsavdelningen, chef för riksdagens internationella
kansli, säkerhetschef och chef för riksdagens utredningstjänst,
9. lön och andra anställningsförmåner för riksdagsdirektören,
10. frågor som avses i 4 §,
11. frågor som hänskjuts till styrelsen från rådet för
ledamotsnära frågor samt
12. frågor som är av större vikt eller principiell betydelse
eller som riksdagsdirektören hänskjuter till styrelsen.
Lag (2010:1816).
16 § Riksdagsstyrelsen är beslutför när ordföranden och
därutöver minst sex av de av riksdagen valda ledamöterna är
närvarande.
Vid omröstning tillämpas bestämmelserna i 18 §
förvaltningslagen (1986:223).
17 § Riksdagsstyrelsen får överlåta till riksdagsdirektören att
avgöra ärenden som avses i 15 § 4-6 och 8-10 i vilka styrelsens
beslut inte utan olägenhet kan avvaktas.
Styrelsen får i övrigt överlåta till riksdagsdirektören att
besluta om sådana föreskrifter som inte är av större vikt eller
principiell betydelse.
Bemyndigande för riksdagsdirektören enligt första eller andra
stycket skall framgå av arbetsordningen eller genom särskilt
beslut av riksdagsstyrelsen.
Ett beslut som har fattats av riksdagsdirektören med stöd av
första stycket skall anmälas för styrelsen vid dess
nästkommande sammanträde.
Riksdagsdirektörens ansvar och uppgifter
18 § Det åligger riksdagsdirektören att
1. se till att riksdagsledamöternas, allmänhetens och andras
kontakter med riksdagsförvaltningen underlättas genom en god
service och tillgänglighet, genom information och genom ett
klart och begripligt språk i förvaltningens skrivelser och
beslut,
2. verka för att riksdagsförvaltningen genom samarbete med
andra statliga myndigheter och på annat sätt tar till vara de
fördelar som kan vinnas för staten som helhet,
3. fortlöpande följa upp och pröva förvaltningens verksamhet
och konsekvenserna av de författningsföreskrifter och särskilda
beslut som rör verksamheten samt vidta de åtgärder som behövs,
4. beakta de krav som ställs på verksamheten när det gäller
totalförsvaret, en ekologiskt hållbar utveckling,
jämställdheten mellan kvinnor och män samt etnisk mångfald i
arbetslivet. Lag (2010:1816).
19 § Riksdagsdirektören skall
1. se till att styrelsen får det underlag som den behöver för
att ta ställning till omfattningen och inriktningen av
verksamheten,
2. se till att de anställda är väl förtrogna med målen för
verksamheten,
3. skapa goda arbetsförhållanden och ta till vara och utveckla
de anställdas kompetens och erfarenhet.
Revisionsberättelse
20 § Har upphävts genom lag (2006:1002).
Förvaltningens organisation
21 § Förvaltningen beslutar om sin organisation.
22 § I arbetsordningen eller i särskilda beslut skall meddelas
de bestämmelser som behövs om förvaltningens organisation och
formerna för dess verksamhet.
Personalansvarsnämnd
23 § Riksdagsförvaltningens personalansvarsnämnd prövar
följande frågor för anställda i riksdagsförvaltningen:
1. skiljande från anställning på grund av personliga
förhållanden,
dock inte i fråga om provanställning,
2. disciplinansvar,
3. åtalsanmälan,
4. avstängning.
Riksdagsdirektören är ordförande i personalansvarsnämnden.
Bestämmelser om nämndens sammansättning i övrigt och om dess
verksamhet meddelas i arbetsordningen.
24 § Personalansvarsnämnden är beslutför när ordföranden och
minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.
Ärendenas handläggning
25 § Ärenden som inte skall avgöras av riksdagsstyrelsen eller
personalansvarsnämnden avgörs av riksdagsdirektören. Om sådant
ärende inte behöver prövas av riksdagsdirektören får det
avgöras av en annan tjänsteman i den omfattning som framgår av
arbetsordningen eller särskilda beslut.
26 § Ärendena avgörs efter föredragning.
27 § I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det medges
att ärenden som avgörs av någon annan tjänsteman än
riksdagdirektören inte behöver föredras.
28 § Riksdagsdirektören får utan föredragning fatta beslut som
inte kan skjutas upp till dess att ärendet hunnit föredras.
29 § I arbetsordningen eller i särskilda beslut skall det
bestämmas vem som får begära in förklaringar, upplysningar
eller yttranden i ärendena.
30 § I fråga om varje beslut skall det finnas en handling varav
framgår
- dagen för beslutet,
- beslutets innehåll,
- vem som har fattat beslutet,
- vem som har varit föredragande och
- vem som har varit med om den slutliga handläggningen utan att
delta i avgörandet.
Protokoll skall föras när det förekommer skiljaktig mening
eller när det behövs protokoll av någon annan orsak.
En skiljaktig mening skall alltid anges när underrättelse
lämnas om innehållet i ett beslut av riksdagsförvaltningen
varigenom förvaltningen avgjort ett ärende.
Överklagande
31 § Bestämmelser om överklagande av beslut av
riksdagsförvaltningen finns i lagen (1989:186) om överklagande
av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och
riksdagens myndigheter.
Övergångsbestämmeler
2005:261
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005. Bestämmelsen i 15 § i
sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den 1
januari 2005.