Post 3630 av 10936 träffar
SFS-nummer ·
2002:599 ·
Visa register
Lag (2002:599) om grupprättegång
Departement: Justitiedepartementet DÅ
Utfärdad: 2002-05-30
Ändring införd: t.o.m. SFS 2020:926
Ikraft: 2003-01-01
Inledande bestämmelser
Grupptalan
1 § Med grupptalan avses i denna lag en talan som en kärande
för som företrädare för flera personer med rättsverkningar för
dem, trots att de inte är parter i målet. Grupptalan kan väckas
som enskild grupptalan, organisationstalan eller offentlig
grupptalan.
Med gruppen avses de personer för vilka käranden för talan.
Grupprättegång
2 § En rättegång där grupptalan förs kallas grupprättegång.
En grupprättegång får avse anspråk som kan tas upp av allmän
domstol enligt reglerna i rättegångsbalken om tvistemål.
För grupprättegång tillämpas bestämmelserna om tvistemål i
rättegångsbalken, med undantag av 1 kap. 3 d §, om inte något
annat anges i denna lag.
En grupprättegång kan också föras enligt särskilda
bestämmelser i miljöbalken och i konkurrensskadelagen
(2016:964). Lag (2016:965).
Hur grupptalan väcks m.m.
Behöriga domstolar
3 § De tingsrätter som regeringen bestämmer skall vara behöriga
att handlägga mål enligt denna lag. Det skall finnas minst en
behörig tingsrätt i varje län.
Talerätt
4 § Enskild grupptalan får väckas av en fysisk eller juridisk
person som själv har ett anspråk som omfattas av talan.
5 § Organisationstalan får väckas av en ideell förening som i
enlighet med sina stadgar tillvaratar konsument- eller
löntagarintressen i tvister mellan konsumenter och en
näringsidkare om någon vara, tjänst eller annan nyttighet som
näringsidkaren erbjuder till konsumenter.
I första stycket avses med
konsumenter: fysiska personer som handlat huvudsakligen för
ändamål som faller utanför näringsverksamhet,
näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlat för
ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten.
En organisationstalan som avses i första stycket får omfatta
även en tvist av annat slag, om det medför betydande fördelar
med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter att
tvisterna handläggs gemensamt.
6 § Offentlig grupptalan får väckas av en myndighet som med
hänsyn till vad tvisten rör är lämpad att företräda
gruppmedlemmarna. Regeringen bestämmer vilka myndigheter som
får väcka offentlig grupptalan.
7 § Rätten att företräda gruppen upphör inte om det inträffar
en förändring i de förhållanden på vilka rätten att väcka talan
enligt 4-6 §§ har grundats.
Särskilda processförutsättningar
8 § En grupptalan får tas upp till prövning om
1. talan grundas på omständigheter som är gemensamma eller
likartade för gruppmedlemmarnas anspråk,
2. en grupprättegång inte framstår som olämplig på grund av att
vissa gruppmedlemmars anspråk till sina grunder skiljer sig
väsentligt från övriga anspråk,
3. merparten av de anspråk som talan avser inte lika väl kan
göras gällande genom talan av gruppmedlemmarna själva,
4. gruppen med hänsyn till storlek, avgränsning och övrigt är
lämpligt bestämd samt
5. käranden med hänsyn till sitt intresse i saken, sina
ekonomiska förutsättningar att föra en grupptalan och
förhållandena i övrigt är lämpad att företräda gruppmedlemmarna
i målet.
Ansökans innehåll
9 § En ansökan om stämning skall, utöver vad som sägs i 42 kap.
2 § rättegångsbalken, innehålla uppgifter om
1. den grupp som talan avser,
2. de omständigheter som är gemensamma eller likartade för
gruppmedlemmarnas anspråk,
3. de för käranden kända förhållanden som har betydelse för
prövningen av endast vissa gruppmedlemmars anspråk samt
4. andra omständigheter som har betydelse för frågan om
anspråken bör handläggas i en grupprättegång.
Käranden skall i ansökan ange namn och adress på samtliga
gruppmedlemmar. Sådana uppgifter får utelämnas om de inte
behövs för målets handläggning. Käranden skall dessutom lämna
upplysningar om förhållanden i övrigt av betydelse för
underrättelse till gruppmedlemmarna.
Byte av taleform
10 § Den som är kärande i en rättegång kan hos tingsrätten
skriftligen ansöka om att målet skall omvandlas till en
grupprättegång. Då skall bestämmelserna i 9 § och 42 kap.
2-4 §§ rättegångsbalken tillämpas. En ansökan får bifallas
endast om svaranden medger detta eller om det är uppenbart att
fördelarna med en grupprättegång överväger de olägenheter som
en sådan kan antas medföra för svaranden.
Ansökan skall delges svaranden för yttrande. Är ansökan
ogrundad får domstolen omedelbart avslå den.
Om den tingsrätt där målet pågår inte är behörig att ta upp
grupptalan skall ansökan överlämnas till en behörig domstol. Är
ansökan uppenbart ogrundad får domstolen omedelbart avslå
ansökan i stället för att överlämna den.
Ombud
11 § Enskild grupptalan och organisationstalan skall föras
genom ombud som är advokat. Om det finns särskilda skäl, får
rätten medge att talan förs utan ombud eller genom ombud som
inte är advokat.
12 § En fullmakt som avser rättegång i allmänhet ger inte
ombudet behörighet att väcka grupptalan eller att ta emot
stämning i en grupprättegång.
Underrättelse till medlemmarna om att en grupprättegång har
inletts
13 § Avvisas inte kärandens ansökan om att inleda en
grupprättegång, skall gruppmedlemmarna underrättas om
rättegången.
Underrättelsen skall efter vad domstolen finner lämpligt
innehålla
1. en kortfattad redogörelse för ansökan,
2. upplysningar om
a) grupprättegången som handläggningsform,
b) medlemmarnas möjligheter att själva delta i rättegången,
c) rättsverkan av en dom i en grupprättegång, och
d) vad som gäller i fråga om rättegångskostnader,
3. uppgifter om kärandens och ombudets namn och adress,
4. besked om tiden som rätten bestämmer för anmälan enligt
14 §, samt
5. uppgifter om andra förhållanden som har betydelse för
gruppmedlemmarnas rätt.
Gruppens bestämning
14 § En gruppmedlem som inte skriftligen inom den tid som
rätten bestämmer har anmält till domstolen att han eller hon
vill omfattas av grupptalan skall anses ha trätt ur gruppen.
Gruppmedlemmens ställning
15 § En gruppmedlem skall likställas med part vid tillämpning
av rättegångsbalkens regler om jävsförhållanden, pågående
rättegång, förening av mål, hörande under rättegången och andra
frågor som rör bevisningen.
Jäv
16 § En gruppmedlem som inte är part får, även om han eller hon
inte inträtt i rättegången som intervenient, framställa en
invändning om jäv mot en domare inom två veckor från den dag
när han eller hon fick veta att domaren deltar i målets
handläggning. Om den jävsgrundande omständigheten då inte var
känd för medlemmen, får invändningen framställas inom två
veckor från den dag medlemmen fick sådan kännedom.
Den fortsatta handläggningen
Kärandens skyldigheter
17 § Vid talans utförande skall käranden ta till vara
gruppmedlemmarnas intressen.
I viktiga frågor skall käranden ge gruppmedlemmarna tillfälle
att yttra sig, om det kan ske utan större olägenhet. Om en
gruppmedlem begär det skall käranden lämna sådana upplysningar
som har betydelse för medlemmens rätt.
Utvidgning av talan
18 § Rätten får medge käranden att utvidga en grupptalan till
att omfatta andra anspråk hos gruppmedlemmarna eller nya
gruppmedlemmar, om detta kan ske utan att det föranleder en
betydande försening av avgörandet i målet och utan betydande
olägenheter i övrigt för svaranden. En ansökan om utvidgning av
talan skall ske skriftligen och innehålla sådana uppgifter som
anges i 9 §.
Överlåtelse av tvisteföremålet
19 § Om käranden eller en gruppmedlem överlåter det som tvisten
rör till någon annan, skall vad som sägs i 13 kap. 7 §
rättegångsbalken gälla om förvärvarens rätt och skyldighet att
träda in som medlem i gruppen.
Undergrupper
20 § Rätten får förordna någon att vid sidan av käranden eller
i stället för käranden föra talan i en viss fråga eller en del
av saken som gäller endast vissa gruppmedlemmars rätt, om det
främjar en ändamålsenlig handläggning. Ett sådant förordnande
får ges en gruppmedlem eller, om det inte är möjligt, någon
annan.
Parterna och berörda gruppmedlemmar skall ges tillfälle att
yttra sig innan rätten fattar beslut, om detta inte är
uppenbart obehövligt. I beslutet skall rätten ange den del av
gruppen och den fråga eller del av saken som förordnandet
avser.
Bestämmelserna i denna lag om käranden gäller i tillämpliga
delar också den som har förordnats att föra talan enligt första
stycket.
Byte av kärande
21 § Om käranden inte längre bedöms vara lämpad att företräda
gruppmedlemmarna i målet, skall rätten utse någon annan som har
talerätt enligt 4-6 §§ att som kärande föra gruppens talan.
Om någon ny kärande inte kan utses enligt första stycket, skall
grupptalan avvisas. Om käranden är klagandens motpart i högre
rätt får dock rätten förordna någon annan som bedöms vara
lämpad att som kärande föra gruppens talan.
22 § I andra fall än som avses i 21 § får någon annan överta
kärandens talan endast om käranden överlåtit sin del av det som
tvisten rör eller det finns andra särskilda skäl.
Avbrytande av grupprättegången eller del av den
23 § Återkallar käranden grupptalan inom tiden för anmälan
enligt 14 § skall målet avskrivas i dess helhet. Om käranden
inom den tiden återkallar målet i en del som hänför sig till en
viss gruppmedlems anspråk skall det käromålet avskrivas.
Om det efter anmälningstidens utgång uppkommer en fråga om att
avskriva målet i dess helhet eller att avvisa grupptalan skall
rätten lämna parterna och gruppmedlemmarna tillfälle att yttra
sig, om det inte är uppenbart obehövligt.
Andra stycket tillämpas också om fråga uppkommer om att
avskriva målet eller avvisa talan i en del som hänför sig till
en viss gruppmedlems anspråk.
24 § Rätten får bestämma en tid inom vilken en gruppmedlem
skriftligen till domstolen kan anmäla att han eller hon, om
grupprättegången när det gäller hans eller hennes anspråk
avbryts, vill träda in som part och föra talan angående sin
rätt.
Görs en anmälan om inträde enligt första stycket, skall rätten
avskilja det käromål som anmälan gäller och besluta om den
fortsatta handläggningen. Rätten får under de förutsättningar
som anges i 1 kap. 3 d § rättegångsbalken besluta att målet
skall handläggas med tillämpning av den paragrafen.
Rätten kan flytta över ett avskilt mål till en annan behörig
domstol, om detta är bäst med hänsyn till utredningen och
övriga omständigheter.
25 § Om ett överklagande återkallas eller skall avvisas av
annan anledning än att det har kommit in för sent tillämpas
bestämmelserna i 23 § andra och tredje styckena och 24 § första
och andra styckena.
Om ett överklagande har förfallit på grund av att käranden
uteblivit från ett sammanträde för huvudförhandling, skall
målet återupptas enligt 50 kap. 22 § rättegångsbalken på
ansökan av en gruppmedlem, även om käranden saknat laga förfall
för sin utevaro. Gruppmedlemmens ansökan får begränsas till ett
visst käromål.
Förlikning
26 § En förlikning som käranden ingår för en grupps räkning
gäller, om rätten stadfäster den genom dom. Förlikningen skall
på begäran av parterna stadfästas, om den inte är
diskriminerande mot vissa gruppmedlemmar eller på annat sätt
uppenbart oskälig.
Om uppskov med prövningen av en viss fråga
27 § Om det är lämpligt med hänsyn till utredningen och kan ske
utan betydande olägenhet för svaranden, får rätten meddela en
dom som för vissa gruppmedlemmar innebär ett slutligt avgörande
av saken och som för andra gruppmedlemmar innebär att
prövningen av en viss fråga skjuts upp.
Rätten skall förelägga varje gruppmedlem för vilken målet inte
slutligt avgjorts att inom en viss tid begära att den
återstående frågan prövas. I fråga om gruppmedlemmar som lämnar
in en sådan begäran skall rätten besluta enligt 24 § andra och
tredje styckena om avskiljande och om den fortsatta
handläggningen. Om en gruppmedlem inte lämnar in en begäran om
prövning av den återstående frågan, skall medlemmens talan
ogillas, om inte svaranden har medgett yrkandet eller det är
uppenbart att talan är grundad.
Avgörandets innehåll
28 § I en dom skall rätten ange de gruppmedlemmar som domen
avser. Detta gäller också ett beslut, om det behövs med hänsyn
till frågans beskaffenhet.
Rättskraft
29 § Rättens avgörande i en grupprättegång har rättskraft i
förhållande till alla gruppmedlemmar som omfattas av
avgörandet.
Särskilda regler om rättegångskostnader m.m.
Rätt till ersättning och ansvar för kostnader
30 § Den som enligt 21 § andra stycket har förordnats att som
kärande föra en grupps talan har rätt till ersättning av
allmänna medel som motsvarar kostnaden för rättegångens
förberedande och talans utförande samt arvode till ombud eller
biträde, om kostnaden skäligen varit påkallad för att ta till
vara gruppmedlemmarnas rätt. Ersättning skall också ges för
kärandens eget arbete och tidsspillan med anledning av
rättegången. Såsom åtgärd för rättegångens förberedande anses
förhandling för biläggande av en tvistefråga som har omedelbar
betydelse för den förda talan.
Rätten får besluta om förskott på ersättningen med skäligt
belopp om det är rimligt med hänsyn till omfattningen av de
kostnader eller det arbete som uppdraget har medfört, den tid
som rättegången kan beräknas pågå samt övriga förhållanden.
31 § Den som enligt 21 § andra stycket har förordnats att som
kärande föra en grupps talan är inte skyldig att betala
ersättning för motpartens rättegångskostnader i annat fall än
som avses i 18 kap. 6 § rättegångsbalken. I stället skall den
som tidigare varit kärande i målet såsom part svara för dessa
rättegångskostnader. Han eller hon skall också ersätta staten
för vad som utgått av allmänna medel enligt 30 §, i den
utsträckning inte klaganden eller någon annan är skyldig att
betala sådan ersättning.
Har någon i samband med överklagande eller därefter övertagit
kärandens talan i annat fall än som avses i första stycket
svarar han eller hon såsom part endast för rättegångskostnader
som har uppkommit i den högre rätten. För rättegångskostnader i
lägre rätt svarar i stället den som tidigare varit kärande i
målet.
32 § Bestämmelserna i rättegångsbalken om ansvar för
rättegångskostnader skall tillämpas även i fråga om sådan
ersättning av allmänna medel som betalats till en kärande med
stöd av 30 §. Ersättning för en sådan kostnad skall betalas
till staten. Rätten skall pröva frågan om ersättning utan
yrkande.
Kostnadsansvaret för en gruppmedlem
33 § En gruppmedlem som inte är part i rättegången svarar för
rättegångskostnaderna i målet endast i de fall som avses i 34
och 35 §§.
34 § Har svaranden ålagts att ersätta kärandens
rättegångskostnader eller att till staten betala sådana
kostnader som avses i 32 § och kan svaranden inte betala, är de
berörda gruppmedlemmarna skyldiga att ersätta dessa kostnader.
Detsamma gäller merkostnader vid riskavtal som svaranden enligt
41 § inte förpliktats betala. Varje gruppmedlem svarar för sin
andel av kostnaderna och är inte skyldig att betala mer än som
har kommit honom eller henne till godo genom rättegången.
35 § En gruppmedlem som inte är part i rättegången skall
ersätta de kostnader som medlemmen har vållat genom någon
åtgärd som avses i 18 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken
eller genom sådan vårdslöshet eller försummelse som avses i 6 §
samma kapitel.
36 § Om en medlem har inträtt som part i grupprättegången i
samband med ett överklagande eller därefter, svarar medlemmen
som part endast för kostnader som har uppkommit i den högre
rätten.
Avskilda käromål
37 § Om ett käromål har avskilts enligt 24 §, svarar käranden
och gruppmedlemmen solidariskt för de rättegångskostnader som
har uppkommit före avskiljandet. För kostnader som har
uppkommit därefter svarar gruppmedlemmen ensam.
Har käranden eller gruppmedlemmen orsakat rättegångskostnad
genom vårdslöshet eller försummelse, skall han eller hon ensam
svara för denna kostnad.
Riskavtal
38 § Har käranden ingått ett avtal med ett ombud om att arvodet
till ombudet skall bestämmas med hänsyn till i vilken
utsträckning gruppmedlemmarnas anspråk tillgodoses (riskavtal)
får avtalet endast åberopas mot gruppmedlemmarna om det har
godkänts av domstol.
39 § Ett riskavtal får godkännas endast om avtalet är skäligt
med hänsyn till sakens beskaffenhet. Avtalet skall vara
upprättat i skriftlig form. Av avtalet skall framgå på vilket
sätt arvodet är avsett att avvika från ett normalarvode om
gruppmedlemmarnas anspråk bifalls eller ogillas helt. Avtalet
får inte godkännas om arvodet grundas enbart på
tvisteföremålets värde.
40 § Frågan om godkännande av ett riskavtal prövas i en
pågående grupprättegång av domstolen på yrkande av käranden.
Har den rättsliga angelägenhet som riskavtalet omfattar inte
inletts vid domstol, får den som vill föra grupptalan begära
att frågan om godkännande prövas av en domstol som är behörig
att pröva tvisten. Går det inte att avgöra vilken domstol som
är behörig, prövas frågan om godkännande av Stockholms
tingsrätt.
Ett godkännande enligt första stycket upphör att gälla, om en
grupprättegång inte har inletts inom sex månader från
godkännandet. Om det finns skäl för det får domstolen förlänga
den tiden.
41 § Vid prövning av vad som är ersättningsgill
rättegångskostnad enligt 18 kap. 8 § rättegångsbalken skall
hänsyn inte tas till sådana merkostnader som har uppkommit på
grund av ett riskavtal.
Överklagande
42 § När prövningen av en viss fråga har skjutits upp enligt
27 §, skall rättten bestämma om domen i den del där avgörandet
inte är slutligt får överklagas särskilt. En sådan del av domen
får dock alltid överklagas särskilt, om domen i den del den är
slutlig överklagas för eller mot en grupp.
Om en dom överklagas särskilt enligt första stycket, får rätten
bestämma att målet i övrigt skall vila till dess att domen har
vunnit laga kraft.
43 § Tingsrättens beslut med anledning av en återkallelse av
talan får inte överklagas, om återkallelsen har skett inom
tiden för anmälan enligt 14 §. Ett beslut i fråga om
rättegångskostnader som meddelats i samband med avskrivningen
får dock överklagas.
44 § En tingsrätts beslut att utse en ny kärande får överklagas
av den tidigare käranden och av en gruppmedlem som har
föreslagit en annan kärande. En tingsrätts beslut att avslå en
begäran om byte av kärande får överklagas av en gruppmedlem som
har föreslagit ett sådant byte. I fråga om överklagandet
tillämpas bestämmelserna i 49 kap. 4 § och 11 § första stycket
rättegångsbalken.
45 § En tingsrätts beslut under rättegången får, utöver vad som
sägs i rättegångsbalken och 44 §, överklagas särskilt, om
tingsrätten i beslutet har
1. avslagit kärandens begäran att få föra enskild grupptalan
eller organisationstalan utan ombud eller genom ombud som inte
är advokat,
2. prövat en fråga enligt 19 § om inträde som medlem i gruppen,
eller
3. prövat en fråga om godkännande av ett riskavtal enligt 39 §.
Den som vill överklaga ett beslut som avses i första stycket
skall först anmäla missnöje. Anmälan skall göras genast, om
beslutet har meddelats vid ett sammanträde, och annars inom en
vecka från den dag då klaganden fick del av beslutet. Den som
försummar detta har inte längre rätt att överklaga beslutet.
Anmäler någon missnöje får rätten förklara målet vilande till
dess att överklagandet prövats, om det finns särskilda skäl.
46 § Bestämmelserna i 44 och 45 §§ gäller också vid ett
överklagande av en hovrätts beslut som inte är slutligt i
frågor som avses i de paragraferna och som har uppkommit i
hovrätten eller som har överklagats dit.
47 § En gruppmedlem får överklaga en dom eller ett slutligt
beslut för en grupps räkning samt ett beslut om godkännande av
ett riskavtal enligt 39 §.
En gruppmedlem är vidare behörig att för egen räkning överklaga
en dom eller ett beslut som rör hans eller hennes rätt.
48 § En missnöjesanmälan av en gruppmedlem som inte är part i
rättegången får göras inom en vecka från dagen för beslutet, om
beslutet har meddelats vid ett sammanträde till vilket
medlemmen inte har kallats och inte heller ändå har inställt
sig. Detsamma gäller om beslutet inte har meddelats vid ett
sammanträde och inte delges medlemmen.
Underrättelse till gruppmedlemmarna
49 § Rätten skall, utöver vad som följer av övriga
bestämmelser, underrätta en berörd gruppmedlem om en dom eller
ett slutligt beslut samt om en förlikning som begärs stadfäst
enligt 26 §.
Om det behövs med hänsyn till den betydelse uppgiften kan antas
ha för medlemmens rätt, skall rätten vidare underrätta en
berörd gruppmedlem om
1. att käranden har ersatts med en ny kärande,
2. att käranden har anlitat ett nytt ombud,
3. att käranden har eftergett talan,
4. att fråga uppkommit om att godkänna ett riskavtal,
5. att en dom eller ett beslut överklagats, samt
6. andra beslut, åtgärder och förhållanden i övrigt.
50 § Underrättelser enligt denna lag till gruppmedlemmar ska
ske på det sätt rätten finner lämpligt och med beaktande av
33 kap. 3 a § rättegångsbalken.
Rätten får förelägga en part att ombesörja en underrättelse om
det innebär betydande fördelar för handläggningen. Parten har
i så fall rätt till ersättning av allmänna medel för
kostnader.
Andra stycket gäller även när en underrättelse sker genom
delgivning. Lag (2020:926).