Post 3540 av 10975 träffar
SFS-nummer ·
2003:389 ·
Visa register
Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation
Departement: Infrastrukturdepartementet RSED D
Utfärdad: 2003-06-12
Ändring införd: t.o.m. SFS 2021:240
Övrigt: Rättelsesida 2019:183 har iakttagits
Ikraft: 2003-07-25
Författningen har upphävts genom: SFS 2022:483
Upphävd: 2022-06-03
1 kap. Allmänna bestämmelser
Inledande bestämmelser
1 § Bestämmelserna i denna lag syftar till att enskilda och
myndigheter skall få tillgång till säkra och effektiva
elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad
gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt
deras pris och kvalitet.
Syftet skall uppnås främst genom att konkurrensen och den
internationella harmoniseringen på området främjas.
Samhällsomfattande tjänster skall dock alltid finnas
tillgängliga på för alla likvärdiga villkor i hela landet till
överkomliga priser.
Vid lagens tillämpning skall särskilt beaktas elektroniska
kommunikationers betydelse för yttrandefrihet och
informationsfrihet.
2 § Åtgärder som vidtas med stöd av denna lag får inte vara mer
ingripande än som framstår som rimligt och skall vara
proportionella med hänsyn till lagens syfte och de övriga
intressen som anges i 1 §.
3 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall ta emot
anmälningar, pröva ansökningar, besluta om skyldigheter och i
övrigt pröva frågor och handlägga ärenden samt utöva tillsyn
enligt denna lag eller enligt föreskrifter meddelade med stöd
av lagen.
Lagens tillämpningsområde
4 § Denna lag gäller elektroniska kommunikationsnät och
kommunikationstjänster med tillhörande installationer och
tjänster samt annan radioanvändning.
Lagen är inte tillämplig på innehåll som överförs i
elektroniska kommunikationsnät med hjälp av elektroniska
kommunikationstjänster.
5 § Bestämmelserna i denna lag ersätter inte föreskrifter om
prövning enligt annan lag.
6 § Förutom bestämmelserna i denna lag finns det i radio- och
tv-lagen (2010:696) bestämmelser om sändningar av ljudradio-
och tv-program som är riktade till allmänheten och avsedda
att tas emot med tekniska hjälpmedel.
Bestämmelser om radioutrustning finns i radioutrustningslagen
(2016:392). Lag (2016:393).
Definitioner
7 § I lagen avses med
abonnent: den som har ingått avtal med en leverantör av
allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster om
tillhandahållande av sådana tjänster,
abonnentupplysning: förvärvsmässig verksamhet för upplysning
om abonnentuppgifter till allmänheten eller för förmedling av
abonnentuppgifter för sådant ändamål,
allmänt kommunikationsnät: elektroniskt kommunikationsnät som
helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla
allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och
som stödjer informationsöverföring mellan
nätanslutningspunkter,
användare: den som använder eller efterfrågar en allmänt
tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst,
elektronisk kommunikationstjänst: tjänst som vanligen
tillhandahålls mot ersättning och som helt eller huvudsakligen
utgörs av överföring av signaler i elektroniska
kommunikationsnät,
elektroniskt kommunikationsnät: system för överföring och i
tillämpliga fall utrustning för koppling eller dirigering samt
passiva nätdelar och andra resurser som medger överföring av
signaler, via tråd eller radiovågor, på optisk väg eller via
andra elektromagnetiska överföringsmedier oberoende av vilken
typ av information som överförs,
lokaliseringsuppgift: uppgift som behandlas i ett elektroniskt
kommunikationsnät eller av en elektronisk kommunikationstjänst
och som visar den geografiska positionen för
terminalutrustningen för en användare,
nätanslutningspunkt: fysisk punkt vid vilken en abonnent
ansluts till ett allmänt kommunikationsnät,
nödsamtal: samtal till samhällets alarmeringstjänst via ett
nummer inom fastställd nummerplan för telefoni,
operatör: den som innehar eller på annat sätt råder över ett
allmänt kommunikationsnät eller tillhörande installation,
radioanläggning: anordning som möjliggör radiokommunikation
eller bestämning av position, hastighet eller andra
kännetecken hos ett föremål genom sändning av radiovågor
(radiosändare) eller mottagning av radiovågor
(radiomottagare),
radiokommunikation: överföring, utsändning eller mottagning av
tecken, signaler, skrift, bilder, ljud eller meddelanden av
varje slag med hjälp av radiovågor,
radiovågor: elektromagnetiska vågor med frekvenser från 9
kilohertz till 3 000 gigahertz som breder ut sig utan särskilt
anordnad ledare,
samtal: förbindelse för överföring av tal som medger
tvåvägskommunikation,
samtrafik: fysisk och logisk sammankoppling av allmänna
kommunikationsnät för att göra det möjligt för användare att
kommunicera med varandra eller få tillgång till tjänster som
tillhandahålls i näten,
skadlig störning: störning som äventyrar funktionen hos en
radionavigationstjänst eller någon annan säkerhetstjänst,
eller som på annat sätt allvarligt försämrar, hindrar eller
upprepat avbryter en radiokommunikationstjänst som fungerar i
enlighet med gällande bestämmelser, inbegripet störning av
befintliga eller planerade tjänster på nationellt tilldelade
frekvenser,
slutanvändare: användare som inte tillhandahåller allmänna
kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska
kommunikationstjänster,
telefonitjänst: elektronisk kommunikationstjänst som innebär
möjlighet att ringa upp eller ta emot samtal via ett eller
flera nummer inom en nationell eller internationell
nummerplan,
tillhörande installation: anordning, funktion eller annat som
har samband med en elektronisk kommunikationstjänst eller ett
elektroniskt kommunikationsnät, och som möjliggör, stödjer
eller kan stödja den tjänsten, eller tillhandahållande av
tjänster via det nätet eller tjänsten,
vertikalt integrerad operatör: en operatör som tillhandahåller
tjänster till företag som den konkurrerar med på marknader i
efterföljande handelsled. Lag (2011:590).
Kommunikationsverksamhet i krig m.m.
8 § Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana
utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är
krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i
krig eller krigsfara, får regeringen meddela de föreskrifter om
elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med
tillhörande installationer och tjänster samt annan
radioanvändning som behövs med hänsyn till landets försvar
eller säkerhet i övrigt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om den fredstida planeringen för
totalförsvarets behov av elektroniska kommunikationer under
sådana förhållanden som anges i första stycket.
9 § Den som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät
eller elektroniska kommunikationstjänster av särskild betydelse
från allmän synpunkt får förpliktas att på visst sätt beakta
totalförsvarets behov av elektronisk kommunikation under höjd
beredskap.
2 kap. Anmälan
1 § Allmänna kommunikationsnät av sådant slag som vanligen
tillhandahålls mot ersättning eller allmänt tillgängliga
elektroniska kommunikationstjänster får endast tillhandahållas
efter anmälan till den myndighet som regeringen bestämmer
(tillsynsmyndigheten).
2 § För verksamhet som enbart består i att överföra
signaler via tråd för utsändning till allmänheten av program
som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen behöver
någon anmälan enligt 1 § inte göras.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om ytterligare undantag från
anmälningsplikten enligt 1 §. Lag (2018:1917).
3 § Den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig
enligt 1 § ska tillämpa sådana standarder som Europeiska
kommissionen angivit som obligatoriska i en förteckning som
offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Lag (2010:497).
4 § Den som är anmäld enligt 1 § är skyldig att utan dröjsmål
anmäla om verksamheten upphör.
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om erkännande av operatör enligt
bestämmelser antagna av den internationella teleunionen.
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
besluta i fråga om registrering av maritima avräkningsorgan
enligt bestämmelser antagna av den internationella teleunionen
samt meddela de föreskrifter som behövs för registreringen.
3 kap. Rätt att använda radiofrekvenser och nummer
Radiosändare
Tillstånd att använda radiosändare
1 § För att här i landet eller på ett svenskt fartyg eller
luftfartyg utomlands få använda radiosändare krävs tillstånd
enligt detta kapitel. Ett tillstånd att använda radiosändare
ska avse rätt att använda en viss radiosändare eller att
använda radiosändare inom ett visst frekvensutrymme.
Lag (2010:497).
2 § Om användningen av frekvensutrymme samt villkoren och
förfarandet för beviljande av tillstånd att använda
radiosändare har harmoniserats i enlighet med internationella
avtal som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser
antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt, ska den som har beviljats sådant tillstånd
anses ha tillstånd enligt 1 §. Lag (2010:497).
3 § Krav på tillstånd enligt 1 § gäller inte för
Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten,
Försvarets radioanstalt och Försvarets materielverk, vid
verksamhet som verket bedriver på uppdrag av Försvarsmakten
eller Försvarets radioanstalt.
Efter hörande av Försvarsmakten beslutar den myndighet som
regeringen bestämmer om tilldelning av radiofrekvenser för
Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och Försvarets
materielverk samt om de ytterligare villkor som behövs. När
det gäller Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, beslutar
den myndighet som regeringen bestämmer i sådana frågor efter
hörande av dessa myndigheter. Lag (2014:734).
4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om undantag från tillståndsplikt
enligt 1 §. Därvid får det föreskrivas villkor om att den
radioanläggning där sändaren ingår ska uppfylla bestämda
tekniska krav samt i övrigt sådana villkor som anges i 11 §
första stycket 1–7 och 9 samt 11 a § 1, 2 och 4. Villkor som
innebär en begränsning av vilka elektroniska
kommunikationstjänster eller vilka tekniker som får användas
får meddelas endast i de fall som anges i 11 § andra och
tredje styckena.
Undantag enligt första stycket får tidsbegränsas, varvid 12 §
andra stycket har motsvarande tillämpning. Lag (2011:590).
5 § Den som enligt 3 § eller enligt föreskrifter som meddelats
med stöd av 4 § är undantagen från tillståndsplikt skall vid
tillämpning av denna lag anses ha tillstånd enligt 1 §.
Tillståndsförfarandet
6 § Tillstånd att använda radiosändare ska beviljas, om
1. det kan antas att radiofrekvenserna kommer att användas på
ett sådant sätt att risk för otillåten skadlig störning inte
uppkommer,
2. radioanvändningen utgör en effektiv användning av
frekvensutrymmet,
3. det kan antas att radioanvändningen inte kommer att hindra
sådan radiokommunikation som är särskilt viktig med hänsyn
till den fria åsiktsbildningen,
4. radioanvändningen inte kommer att ta i anspråk
frekvensutrymme som behövs för att upprätthålla en rimlig
beredskap för utveckling av befintliga och nya
radioanvändningar eller frekvensutrymme för vilket
radioanvändningen har harmoniserats i enlighet med
internationella avtal som Sverige har anslutit sig till eller
bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt,
5. det kan antas att radioanvändningen inte kommer att
inkräkta på det frekvensutrymme som behövs för verksamhet som
avses i 3 §,
6. det inte med hänsyn till att sökanden tidigare har fått
tillstånd återkallat eller något annat liknande förhållande
finns skälig anledning att anta att radioanvändningen kommer
att ske i strid med tillståndsvillkoren, och
7. det kan antas att radioanvändningen inte kommer att orsaka
skada för Sveriges säkerhet.
Tillstånd att använda radiosändare för utsändningar som kräver
tillstånd enligt annan lag eller enligt bestämmelser meddelade
med stöd av annan lag, får meddelas endast om sådant tillstånd
finns. Då gäller inte första stycket 7.
Om tillståndet avser en viss radiosändare ska denna,
tillsammans med avsedd radiomottagare, vara så beskaffad i
tekniskt hänseende att den uppfyller rimliga krav på en
effektiv frekvensanvändning och på möjligheten att verka i den
miljö som den är avsedd för. Lag (2019:1206).
7 § Antalet tillstånd som beviljas inom ett frekvensutrymme får
begränsas, om det är nödvändigt för att garantera en effektiv
användning av radiofrekvenser. Ett beslut att begränsa antalet
tillstånd skall omprövas så snart det finns anledning till det.
8 § När antalet tillstånd har begränsats enligt 7 §, ska
tillståndsprövningen ske efter allmän inbjudan till ansökan,
om inte särskilda skäl föranleder annat.
Första stycket gäller inte sådan radioanvändning som
1. huvudsakligen avser utsändning till allmänheten av program
som avses i 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen,
2. är avsedd för privat bruk, eller
3. behövs för verksamhet som bedrivs i syfte att tillgodose
allmän ordning, säkerhet eller hälsa.
Prövning enligt första stycket ska ske efter ett jämförande
urvalsförfarande, efter ett anbudsförfarande där det pris
sökanden är villig att betala för tillståndet ska vara
utslagsgivande eller efter en kombination av dessa
förfaranden.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om innehållet i en allmän inbjudan
enligt första stycket, vilken radioanvändning som omfattas av
undantaget i andra stycket 3 och om förfarande enligt tredje
stycket. Lag (2018:1917).
9 § Har upphävts genom lag (2011:590).
10 § Har upphävts genom lag (2011:590).
Villkor
11 § Tillstånd att använda radiosändare får förenas med
villkor om
1. det frekvensutrymme som tillståndet avser,
2. vilken eller vilka elektroniska kommunikationstjänster
eller slag av elektroniska kommunikationsnät eller tekniker
som tillståndet avser,
3. täckning och utbyggnad inom landet,
4. det geografiska område som tillståndet avser,
5. skyldighet för sökanden att dela frekvensutrymme med annan,
6. sådant som i enlighet med beslut om en harmoniserad
användning av radiofrekvenser ska uppställas som villkor när
den som ska tilldelas radiofrekvens har utsetts i enlighet med
internationella avtal eller bestämmelser antagna med stöd av
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
7. skyldigheter som följer av tillämpliga internationella
avtal i fråga om användning av frekvenser,
8. åtaganden som har gjorts i samband med beviljande av
tillstånd enligt 8 §,
9. tekniska krav och annat som krävs för att säkerställa ett
faktiskt och effektivt frekvensutnyttjande, och
10. krav som är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Villkor enligt första stycket som innebär en begränsning av
vilka elektroniska kommunikationstjänster eller vilka tekniker
som får användas, får meddelas endast om det krävs för att
1. undvika skadlig störning,
2. säkerställa ett effektivt frekvensutnyttjande,
3. skydda människors liv eller hälsa,
4. tillgodose det allmännas intresse av att vissa elektroniska
kommunikationstjänster finns tillgängliga i vissa delar av
landet, eller
5. tillgodose det allmännas intresse av att främja
tillhandahållandet av radio- och tv-tjänster för vilka
tillstånd meddelats enligt annan lag.
Villkor som innebär att endast en viss elektronisk
kommunikationstjänst får tillhandahållas, får meddelas endast
om det krävs för att säkerställa verksamhet som bedrivs i
syfte att skydda människors liv eller hälsa, eller om det
annars finns synnerliga skäl för det med hänsyn till ett
allmänt intresse.
Första stycket 10 gäller inte för tillstånd som avses i 6 §
andra stycket. Lag (2019:1206).
11 a § Ett tillstånd att använda en viss radiosändare får,
utöver det som anges i 11 §, förenas med villkor om
1. antennens och i övrigt radiosändarens beskaffenhet,
2. det geografiska område där en mobil radiosändare får
användas,
3. var antennen till en fast radiosändare ska vara belägen,
samt
4. kompetenskrav för den som ska handha radioanläggningen.
Lag (2010:497).
Tillståndstid
12 § Tillstånd skall beviljas för en bestämd tid.
Giltighetstiden för tillståndsvillkor får vara kortare än
tillståndstiden.
När giltighetstiden för tillstånd och tillståndsvillkor bestäms
skall särskilt beaktas
1. framtida förändringar i radioanvändningen,
2. den tid som sändaren är avsedd att användas,
3. den tekniska utveckling som kan väntas,
4. den tid som krävs för att uppnå ett rimligt ekonomiskt
utbyte av utrustningen, och
5. sådant tillstånd som enligt 6 § andra stycket utgör
förutsättning för tillstånd att använda radiosändare.
12 a § Tillstånd att använda en viss radiosändare ska vid
giltighetstidens utgång förlängas med samma tid som
tillståndet senast har gällt, dock längst med fem år vid
varje tillfälle, om de förutsättningar för att meddela
tillstånd som anges i 6 § är uppfyllda. Förlängning får ske
endast om giltighetstiden för tillståndet överstiger sex
månader.
Förlängning ska ske med en kortare tid än som anges i första
stycket första meningen eller på ändrade villkor, om de
förutsättningar för att meddela tillstånd som anges i 6 §
därigenom kan uppfyllas eller om tillståndshavaren begär det.
Om tillståndshavaren begär det ska giltighetstiden inte
förlängas. Lag (2010:497).
12 b § Giltighetstiden för ett tillstånd att använda
radiosändare inom ett visst frekvensutrymme får inte
förlängas. Lag (2010:497).
Användning av amatörradiosändare
12 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får överlämna till fysiska eller juridiska personer att
anordna prov och utfärda bevis om att föreskrivna
kompetenskrav för användning av amatörradiosändare är
uppfyllda samt att tilldela anropssignaler för sådan
användning.
Ett beslut om överlämnande enligt första stycket får
återkallas, om anordnaren eller utfärdaren anordnar prov,
utfärdar bevis eller tilldelar anropssignaler i strid med
gällande föreskrifter eller på annat sätt visar sig olämplig
att fullgöra uppgiften. Lag (2011:590).
Åtgärder mot störningar
13 § Om det uppkommer skadlig störning, skall tillståndshavaren
omedelbart se till att störningen upphör eller i möjligaste mån
minskar, om inte störningen är tillåten. Detsamma gäller den
som använder en radiomottagare som stör användningen av en
annan radiomottagare.
14 § Elektriska eller elektroniska anläggningar som, utan att
vara radioanläggningar, är avsedda att alstra radiofrekvent
energi för kommunikationsändamål i ledning eller för
industriellt, vetenskapligt, medicinskt eller något annat
liknande ändamål, får användas endast i enlighet med
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om förbud mot att inneha elektriska eller
elektroniska anläggningar som inte omfattas av första stycket
och som, utan att vara radioanläggningar, är avsedda att sända
radiovågor.
Nummer
Nummerplaner
15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får fastställa nationella nummerplaner för elektronisk
kommunikation och meddela föreskrifter om planerna och deras
användning. Planerna skall vara utformade så att elektroniska
kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster kan
nås på ett likvärdigt sätt.
16 § Den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig
enligt 2 kap. 1 §, eller tillhandahåller elektroniska
kommunikationstjänster i samtrafik med den som bedriver sådan
verksamhet, är skyldig att följa fastställda nummerplaner.
17 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig
telefonitjänst som ger möjlighet till internationella samtal,
ska kunna hantera alla samtal till det europeiska
nummerutrymmet 3883. De taxor som tillämpas för sådana samtal
ska vara likartade med dem som tillämpas för samtal till och
från andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Lag (2011:590).
18 § Den som fastställer nationella nummerplaner ska hålla
dessa allmänt tillgängliga, utom i fråga om uppgifter för
vilka sekretess gäller enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:500).
Tillstånd att använda nummer
19 § Nummer ur en nationell nummerplan får användas endast
efter tillstånd. Tillstånd skall avse serier av nummer eller
enskilda nummer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om principerna för tilldelning av nummer.
20 § Den som har tilldelats en nummerserie får inte
diskriminera andra som tillhandahåller elektroniska
kommunikationstjänster i fråga om vilka nummer som ger
tillträde till tjänster i näten.
21 § Tillstånd att använda nummer får förenas med villkor om
1. vilket slag av tjänst som numret skall användas för,
2. faktiskt och effektivt utnyttjande av numret,
3. skälig giltighetstid med förbehåll för eventuella ändringar
i den nationella nummerplanen,
4. åtaganden som har gjorts i samband med att tillstånd
beviljats enligt 22 §, och
5. skyldigheter som följer av tillämpliga internationella avtal
i fråga om användning av nummer.
Nummer av betydande ekonomiskt värde
22 § Tillstånd att använda nummer av betydande ekonomiskt värde
får beviljas efter allmän inbjudan till ansökan. Ett sådant
tillstånd skall beviljas efter
1. ett jämförande urvalsförfarande,
2. ett anbudsförfarande där det pris sökanden är villig att
betala för tillståndet skall vara utslagsgivande,
3. ett förfarande med slumpmässig tilldelning, eller
4. en kombination av förfaranden enligt 1-3.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om innehållet i en allmän inbjudan och om
förfarande enligt första stycket.
Överlåtelse och uthyrning av tillstånd
23 § Tillstånd eller del av tillstånd att använda radiosändare
eller nummer får överlåtas efter medgivande från den myndighet
som meddelat tillståndet. Sådant medgivande ska lämnas, om
1. förvärvaren uppfyller de krav som ställts på sökanden i
samband med att tillståndet meddelades,
2. det inte finns skäl att anta att överlåtelsen inverkar
menligt på konkurrensen,
3. överlåtelsen inte leder till ändrad användning av
radiofrekvenserna, om denna är harmoniserad enligt
bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt,
4. förvärvaren av ett tillstånd att använda radiosändare inte
tidigare har fått ett sådant tillstånd återkallat enligt
7 kap. 6 § första stycket 4,
5. det kan antas att förvärvarens radioanvändning inte kommer
att orsaka skada för Sveriges säkerhet, och tillstånd har
beviljats före den 1 januari 2020, och
6. det inte finns något annat särskilt skäl mot det.
Första stycket 4 och 5 gäller inte vid överlåtelse av ett
tillstånd som avses i 6 § andra stycket.
Förvärvaren övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter
enligt denna lag för tiden efter medgivandet. Vid överlåtelse
av del av tillstånd ska den överlåtna delen anses som ett nytt
tillstånd.
Vid medgivandet får myndigheten meddela de nya eller ändrade
villkor som behövs på grund av överlåtelsen.
En överlåtelse i strid med denna paragraf är utan verkan.
Lag (2019:1206).
24 § Bestämmelserna om överlåtelse av tillstånd eller del av
tillstånd i 23 § första och andra styckena, tredje stycket
första meningen och femte stycket ska också tillämpas på
uthyrning av tillstånd eller del av tillstånd att använda
radiosändare.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag från kravet på medgivande vid
uthyrning som avser en kortare period eller annars är av
begränsad omfattning. Lag (2019:1206).
4 kap. Samtrafik och andra former av tillträde m.m.
Skyldighet att förhandla om samtrafik m.m.
1 § En operatör av ett allmänt kommunikationsnät är skyldig att
förhandla om samtrafik med den som tillhandahåller eller avser
att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska
kommunikationstjänster.
2 § Den som i samband med förhandling som avses i 1 § får
del av uppgifter om ett annat företags affärs- och
driftförhållanden får inte obehörigen föra vidare
eller utnyttja det han eller hon har fått del av eller
tillgång till. I det allmännas verksamhet tillämpas
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Lag (2009:500).
Särskilda skyldigheter
3 § Den som kontrollerar tillträde till slutanvändare får
förpliktas att mot marknadsmässig ersättning bedriva samtrafik
eller vidta annan åtgärd som krävs för att säkerställa att
slutanvändare kan nå varandra.
En förpliktelse enligt första stycket får även avse skyldighet
att göra tjänster kompatibla med andra operatörers tjänster.
Lag (2011:590).
4 § En operatör som enligt 8 kap. 7 § har ett betydande
inflytande på en viss marknad, ska i enlighet med 8 kap. 6 §
åläggas en eller flera av de skyldigheter som anges i 5–12
§§. Operatören får också åläggas en skyldighet enligt 12 a §.
Av 12 c § följer att en operatör frivilligt kan åta sig en
förpliktelse enligt 12 a § och att detta är att likställa med
en skyldighet. Förpliktelser enligt detta kapitel ska syfta
till att skapa effektiv konkurrens.
En sådan operatör får även i andra fall än som anges i detta
kapitel åläggas en skyldighet om tillträde, om det finns
synnerliga skäl för det och åtgärden godkänns av Europeiska
kommissionen. Lag (2010:497).
5 § En operatör som avses i 4 § får förpliktas att i ett
referenserbjudande eller på annat sätt offentliggöra
specificerade uppgifter om
1. redovisning,
2. tekniska specifikationer,
3. nätegenskaper,
4. villkor för tillhandahållande och användning, inbegripet
villkor som begränsar tillträde till eller användning av vissa
tjänster,
5. prissättning, eller
6. andra förhållanden som behövs för insyn i fråga om
samtrafik och andra former av tillträde.
Ett beslut om förpliktelse enligt första stycket ska innehålla
besked om vilka uppgifter som ska tillhandahållas, hur
detaljerade dessa ska vara samt på vilket sätt de ska
offentliggöras.
Operatören får förpliktas att ändra en uppgift, om det är
nödvändigt för att den ska stämma överens med en skyldighet
som har beslutats enligt detta kapitel.
Ett beslut enligt första eller tredje stycket får förenas med
vite. Lag (2011:590).
6 § En operatör som avses i 4 § får förpliktas att tillämpa
icke-diskriminerande villkor i sin verksamhet. En sådan
skyldighet skall särskilt säkerställa att
1. operatören under likvärdiga omständigheter tillämpar
likvärdiga villkor mot andra som tillhandahåller likvärdiga
tjänster, samt
2. de tjänster och den information som operatören erbjuder
andra tillhandahålls på samma villkor och med samma kvalitet
som gäller för operatörens egna tjänster eller för dotterbolags
eller samarbetspartners tjänster.
7 § En operatör som avses i 4 § får förpliktas att särredovisa
och rapportera specificerad verksamhet med anknytning till
samtrafik och andra former av tillträde. En sådan skyldighet
kan avse att operatören skall tillämpa en öppen prissättning
för andra operatörer och för intern överföring eller
tillhandahålla en myndighet sin redovisning, inbegripet
uppgifter om intäkter från annan.
8 § En operatör som avses i 4 § får förpliktas att uppfylla
rimliga krav på tillträde till och användning av nät och
tillhörande installationer i syfte att tillhandahålla
elektroniska kommunikationstjänster. En sådan skyldighet kan
avse att operatören ska
1. ge annan tillträde till specificerade nätdelar och
tillhörande installationer, inbegripet sådant tillträde som
krävs för att möjliggöra val och förval av operatör samt
erbjudanden om återförsäljning av abonnemang,
2. förlänga ett redan beviljat tillträde till tillhörande
installationer,
3. erbjuda andra operatörer specificerade tjänster för
återförsäljning,
4. bevilja tillträde till tekniska gränssnitt, protokoll och
annan nyckelteknik som är nödvändig för samverkan mellan
tjänster,
5. erbjuda samlokalisering eller andra möjligheter till
gemensamt utnyttjande av tillhörande installationer,
6. erbjuda specificerade tjänster som krävs för att
säkerställa samverkan mellan tjänster ända fram till
slutanvändarna,
7. erbjuda tillträde till driftstödssystem eller liknande
programsystem som krävs för att garantera en sund konkurrens
när det gäller tillhandahållande av tjänster,
8. erbjuda tillträde till sådana tjänster som möjliggör,
stödjer eller kan stödja tillhandahållande av tjänster via
elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska
kommunikationstjänster,
9. bedriva samtrafik eller i övrigt vidta åtgärder så att nät
eller tillhörande installationer kan förbindas.
Beslut enligt första stycket får förenas med de villkor som
behövs för att säkerställa normal nätdrift. Villkor om att
följa särskilda tekniska standarder eller specifikationer får
dock endast gälla sådana standarder som Europeiska
kommissionen har angett som obligatoriska i en förteckning som
offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Lag (2011:590).
9 § En förpliktelse enligt 8 § som avser tillträde till ett
allmänt kommunikationsnät mellan en korskoppling eller
likvärdig anslutningspunkt och en fast nätanslutningspunkt ska
förenas med skyldighet att offentliggöra ett sådant
referenserbjudande som anges i 5 §. Erbjudandet ska innehålla
de uppgifter som avses i artikel 9.4 i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde
till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och
tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv), ändrat genom
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/140/EG. Beslutet
om skyldighet att offentliggöra ett referenserbjudande får
förenas med vite. Lag (2011:590).
10 § Vid tillämpning av 8 § ska särskilt beaktas
1. den tekniska och ekonomiska bärkraften för användning och
installation av alternativa nätdelar eller tillhörande
installationer, med hänsyn tagen till marknadsutvecklingen
samt art och typ av samtrafik och andra former av tillträde,
2. den tillgängliga kapaciteten,
3. de risker som en nyinvestering medför för ägaren till nät
eller tillhörande installationer,
4. behovet av att värna konkurrensen på lång sikt,
5. berörda immateriella rättigheter, och
6. intresset av gränsöverskridande tjänster inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2011:590).
11 § En operatör som avses i 4 § får förpliktas att iaktta
kostnadstäckning eller tillämpa kostnadsorienterad eller
annan prissättning för specificerade typer av samtrafik och
andra former av tillträde. Detta får ske om en marknadsanalys
enligt 8 kap. 6 § visar att en brist på effektiv konkurrens
innebär att operatören kan ta ut överpriser eller använda
prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna.
En förpliktelse enligt första stycket får, i samband med att
förpliktelsen åläggs eller senare, förenas med en skyldighet
att tillämpa ett visst högsta eller lägsta pris för samtrafik
och andra former av tillträde som omfattas av förpliktelsen.
En förpliktelse enligt första stycket kan även avse
skyldighet för operatören att tillämpa en viss
kostnadsredovisningsmetod. En sådan förpliktelse ska förenas
med skyldighet att göra en beskrivning av metoden tillgänglig
för allmänheten. Kostnadernas huvudkategorier och reglerna
för kostnadsfördelningen ska framgå av beskrivningen.
Den som har förpliktats att kostnadsorientera sin
prissättning ska, om förpliktelsen inte har förenats med en
skyldighet enligt andra stycket, visa att priserna är
rättvisa och skäliga med hänsyn till kostnaderna och får
åläggas skyldighet att justera sina priser. Lag (2014:211).
12 § Vid tillämpning av 11 § skall hänsyn tas till den
investering som gjorts av operatören. En sådan skyldighet som
anges i 11 § skall utformas så att operatören får en rimlig
avkastning på kapitalinvesteringen.
Funktionell separation
12 a § Om det finns synnerliga skäl för det får en vertikalt
integrerad operatör, som med stöd av 4 § första stycket första
meningen ålagts en skyldighet att lämna tillträde, förpliktas
att organisatoriskt avskilja de verksamheter som har
anknytning till beslutet om skyldigheten. Avskiljandet ska ske
på ett sådant sätt att verksamheterna bedrivs av en oberoende
affärsenhet och särskilt syfta till att säkerställa icke-
diskriminering och insyn. Lag (2011:590).
12 b § En förpliktelse enligt 12 a § får förenas med villkor
som syftar till att säkra de avskilda verksamheternas oberoende
i förhållande till operatörens egen försäljningsverksamhet i
slutkundsledet. Villkoren får innefatta krav på att operatörens
inflytande över verksamheterna inskränks genom organisatoriska
åtgärder eller på att verksamheterna ska drivas av en separat
juridisk person. Villkor om att verksamheterna ska ställas
under oberoende ledning får också uppställas. Lag (2008:473).
12 c § Om en operatör som avses i 12 a § åtar sig att avskilja
sådana verksamheter som där anges i syfte att säkerställa icke-
diskriminering och insyn, får åtagandet godtas. Ett beslut om
att godta åtagandet får fattas endast om det finns synnerliga
skäl. Beslutet är att likställa med en skyldighet för
operatören att följa åtagandet. Beslutet får avse en bestämd
tid. Så länge beslutet gäller får någon förpliktelse enligt
12 a § inte meddelas i de avseenden som åtagandet omfattar.
Ett beslut enligt första stycket får återkallas om
1. de omständigheter som låg till grund för beslutet har
förändrats i något väsentligt avseende,
2. den som beslutet gäller bryter mot någon del av åtagandet,
eller
3. beslutet grundades på ofullständiga, oriktiga eller
vilseledande uppgifter som operatören har lämnat.
Lag (2008:473).
Övriga bestämmelser
13 § En operatör får inte förpliktas att tillämpa olika
villkor för likvärdiga tjänster.
En skyldighet som gäller tillträde ska vara knuten till de
tjänster som faktiskt tillhandahålls, om inte annat följer av
villkor som beslutats enligt 3 kap. 11 eller 11 a §.
Lag (2010:497).
13 a § En operatör, eller någon som äger ledningar i ett
allmänt kommunikationsnät som operatören råder över, får efter
ansökan av annan förpliktas att mot marknadsmässig ersättning
tillhandahålla gemensamt utnyttjande av ledningarna i en
byggnad eller fram till första utlopps- eller
förgreningsstället.
En skyldighet enligt första stycket får åläggas endast om
anläggning av ytterligare infrastruktur bedöms olönsam eller
fysiskt ogenomförbar. Lag (2011:590).
13 b § Den som äger eller annars råder över fysisk
infrastruktur för elektronisk kommunikation i en byggnad är
skyldig att uppfylla rimliga krav på tillträde till
infrastrukturen för anläggning av ett elektroniskt
kommunikationsnät med hög kapacitet. Tillträdet ska medges på
rättvisa och icke-diskriminerande villkor. Skyldigheten
gäller endast om anläggning av ytterligare infrastruktur
bedöms olönsam eller fysiskt ogenomförbar.
Skyldigheten i första stycket gäller inte om tillträde redan
ges till ett i byggnaden befintligt elektroniskt
kommunikationsnät med hög kapacitet på objektiva, öppet
redovisade, proportionella och icke-diskriminerande villkor
och slutanvändarna inte kan anses gynnas av ett tillträde
till byggnadens fysiska infrastruktur för elektronisk
kommunikation. Lag (2016:536).
14 § En operatör får, efter ansökan av en annan operatör, även
i annat fall än enligt 8 § första stycket 5 eller 13 a §
förpliktas att mot marknadsmässig ersättning tillhandahålla
sökanden samlokalisering eller andra möjligheter till
gemensamt utnyttjande av egendom eller annat, om det
1. är av betydelse för att skydda miljön eller för att uppnå
mål för fysisk planering, eller
2. krävs för att skydda folkhälsa eller allmän säkerhet.
Ett förpliktande enligt första stycket får innefatta en
skyldighet för den förpliktade att mot ersättning för uppkomna
kostnader genomföra stagning eller påbyggnad av en mast för
elektronisk kommunikation eller andra liknande åtgärder som
krävs för att ett tillhandahållande ska kunna ske.
Förpliktandet får inte innebära en skyldighet att byta ut en
befintlig mast mot en ny. Lag (2011:590).
5 kap. Tjänster till slutanvändare m.m.
Samhällsomfattande tjänster
1 § Om det behövs för att nedanstående samhällsomfattande
tjänster ska finnas tillgängliga till överkomliga priser, får
den som bedöms lämplig för det förpliktas att till överkomligt
pris
1. uppfylla rimliga krav på anslutning till ett allmänt
kommunikationsnät i en fast nätanslutningspunkt i
stadigvarande bostad eller fast verksamhetsställe,
2. uppfylla rimliga krav på tillgång till allmänt tillgängliga
telefonitjänster i en fast nätanslutningspunkt i stadigvarande
bostad eller fast verksamhetsställe åt var och en som
efterfrågar denna tjänst,
3. i en abonnentförteckning, som ska uppdateras årligen, göra
uppgifter om samtliga telefonabonnemang tillgängliga i den
utsträckning de inte omfattas av sekretess eller tystnadsplikt
enligt lag,
4. tillhandahålla en fullständig upplysningstjänst avseende
telefonabonnemang i den utsträckning uppgifterna som
tillhandahålls inte omfattas av sekretess eller tystnadsplikt
enligt lag,
5. tillhandahålla telefonautomater eller andra ställen med
allmän tillgång till taltelefoni i en omfattning som i fråga
om kvalitet, antal och geografisk utbredning tillgodoser
allmänhetens behov, eller
6. tillhandahålla personer med funktionsnedsättning tillgång
till tjänster enligt 2–5 i samma utsträckning och på
likvärdiga villkor som för andra slutanvändare och tillgodose
de behov som personer med funktionsnedsättning har av
särskilda sådana tjänster.
Tillgång till samhällsomfattande tjänster ska tillförsäkras
genom upphandling av staten om det är särskilt påkallat med
hänsyn till kostnaderna för tillhandahållande av tjänsten
eller nätet. Lag (2011:590).
2 § Den som enligt 1 § ska tillhandahålla en tjänst får
åläggas skyldighet att inom viss tid nå särskilda
prestandamål. Denna tid får inte understiga tre månader.
En anslutning enligt 1 § första stycket 1 ska vara utformad så
att den stöder röst- och telefaxkommunikation samt
datakommunikation med en viss angiven lägsta datahastighet som
medger funktionell tillgång till Internet.
Regeringen får meddela föreskrifter om datahastighet enligt
andra stycket. Lag (2011:590).
3 § Den som enligt 1 § första stycket 3 eller 4 ska
tillhandahålla abonnentförteckningar och upplysningstjänster
ska behandla erhållen information på ett icke-diskriminerande
sätt. Lag (2008:484).
3 a § Lag (2011:590).
4 § Den som enligt 1 § ska tillhandahålla en tjänst får
åläggas skyldighet att
1. tillämpa gemensamma taxor för hela landet eller tillämpa
ett visst högsta pris,
2. göra det möjligt för konsumenter att på förhand betala för
anslutning till det allmänna kommunikationsnätet och för
användning av allmänt tillgängliga telefonitjänster,
3. tillåta konsumenter att betala för anslutning till det
allmänna kommunikationsnätet genom betalningar som är
fördelade över tiden, och
4. på en abonnents begäran upplysa om alternativa taxor som
ger en lägre kostnad.
Taxor som avses i första stycket 1 ska göras allmänt
tillgängliga. Lag (2011:590).
5 § En tjänst enligt 1 § får inte tillhandahållas på villkor
som innebär att abonnenterna tvingas att betala för något som
inte är nödvändigt för tjänsten.
6 § Den som enligt 1 § skall tillhandahålla en viss tjänst
skall hålla information om de prestanda som har uppnåtts vid
tillhandahållandet av tjänsten allmänt tillgänglig, om inte
annat följer av bestämmelser om sekretess eller annat
integritetsskydd.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om information enligt första stycket.
Allmänna skyldigheter
6 a § Den som enligt 1 § ska tillhandahålla en tjänst och som
avser att avhända sig en betydande del av eller samtliga sina
tillgångar i accessnätet, ska i god tid före åtgärden
underrätta tillsynsmyndigheten om sin avsikt.
Lag (2011:590).
6 b § Den som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller
allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster ska
vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att
säkerställa att verksamheten uppfyller rimliga krav på
driftsäkerhet. De åtgärder som vidtas ska vara ägnade att
skapa en säkerhetsnivå som, med beaktande av tillgänglig
teknik och kostnaderna för att genomföra åtgärderna, är
anpassad till risken för störningar och avbrott. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten ska fullgöras och
om undantag från skyldigheten. Lag (2011:590).
6 c § Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät
eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst
ska utan onödigt dröjsmål till tillsynsmyndigheten rapportera
störningar eller avbrott av betydande omfattning.
Tillsynsmyndigheten får, om det ligger i allmänhetens
intresse, förplikta den som tillhandahåller ett allmänt
kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk
kommunikationstjänst att informera allmänheten om inträffade
störningar eller avbrott.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten enligt
första stycket ska fullgöras och om undantag från
skyldigheten. Lag (2011:590).
6 d § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om krav på lägsta tjänstekvalitet för
företag som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät, om det
behövs för att förebygga förhindrad eller långsam trafik i
nätet eller försämring av kvaliteten på allmänt tillgängliga
elektroniska kommunikationstjänster. Lag (2011:590).
6 e § Den som tillhandahåller allmänt tillgängliga
elektroniska kommunikationstjänster ska ta hänsyn till de
behov som slutanvändare med funktionsnedsättning har av att
1. få tillgång till elektroniska kommunikationstjänster i
samma utsträckning som flertalet slutanvändare, och
2. kunna dra nytta av det utbud av företag och tjänster som
flertalet slutanvändare har tillgång till.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten ska
fullgöras. Lag (2011:590).
7 § Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät
eller en allmänt tillgänglig telefonitjänst ska
1. medverka till att nödsamtal utan avbrott kan förmedlas
avgiftsfritt för användaren,
2. avgiftsfritt lämna lokaliseringsuppgifter till den som tar
emot nödsamtal,
3. på villkor som är rättvisa, kostnadsorienterade och
ickediskriminerande tillgodose varje rimlig begäran om att
lämna ut abonnentuppgifter som inte omfattas av sekretess
eller tystnadsplikt enligt lag till den som bedriver eller
avser att bedriva abonnentupplysning,
4. avgiftsfritt tillhandahålla en abonnent specificerade
telefonräkningar som gäller användningen av ett allmänt
kommunikationsnät eller därtill hörande allmänt tillgängliga
telefonitjänster, om inte abonnenten har begärt att räkningen
ska vara ospecificerad, och
5. se till att slutanvändare kan nå samtliga nummer som
tillhandahålls inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om
det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart och den uppringde
abonnenten inte av kommersiella skäl har valt att begränsa
tillträdet för uppringande från vissa geografiska områden.
Samtal som är avgiftsfria för den uppringande abonnenten får
inte anges på dennes telefonräkning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om
1. på vilket sätt skyldigheterna ska fullgöras,
2. undantag från skyldigheterna,
3. i fråga om första stycket 2–4, vilka uppgifter som omfattas
av skyldigheterna, och
4. i fråga om första stycket 2, de krav som ska uppfyllas vid
tillhandahållandet av uppgifterna. Lag (2011:590).
7 a § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig
telefonitjänst ska på begäran av en abonnent avgiftsfritt
spärra vissa nummer eller typer av utgående samtal eller sms-
meddelanden med förhöjd taxa.
En abonnent ska i samband med att avtal träffas om
tillhandahållande av en allmänt tillgänglig telefonitjänst
informeras om sin rätt enligt första stycket och ska under
löpande avtalsperiod ha rätt att avgiftsfritt ändra
spärrningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten ska
fullgöras och om undantag från skyldigheten. Den som har
förpliktats att tillhandahålla en tjänst enligt 1 § första
stycket 2 får inte undantas från skyldigheten.
Lag (2011:590).
7 b § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig
telefonitjänst ska avgiftsfritt ge abonnenten en möjlighet att
få tjänsten spärrad vid ett belopp som abonnenten anger på
förhand. När fordran mot abonnenten överstiger det angivna
beloppet ska tjänsten avgiftsfritt avbrytas, om abonnenten inte
begär att tjänsten ändå ska tillhandahållas.
Att tjänsten avbryts ska inte hindra abonnenten från att ringa
nödsamtal eller andra avgiftsfria samtal.
En abonnent ska i samband med att avtal träffas om
tillhandahållande av en allmänt tillgänglig telefonitjänst
informeras om sin rätt enligt första stycket och ska under
löpande avtalsperiod ha rätt att avgiftsfritt ändra angivet
belopp.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten ska
fullgöras och om undantag från skyldigheten. Lag (2008:484).
7 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om att den som tillhandahåller en
allmänt tillgänglig telefonitjänst ska erbjuda abonnenter
möjlighet att på annat sätt än som anges i 7 § första stycket
4, 7 a § eller 7 b § kontrollera sina kostnader för
användningen av tjänsten. Lag (2011:590).
7 d § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig
telefonitjänst till mobil nätanslutningspunkt ska vid en
olycka eller en annan allvarlig händelse i samhället
avgiftsfritt medverka till att förmedla meddelanden som är av
vikt för allmänheten och som ska skydda människor, egendom
eller miljö. Meddelandena ska förmedlas till
terminalutrustning som använts inom ett angivet geografiskt
område som berörs av olyckan eller händelsen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten.
Lag (2017:406).
8 § Den som tillhandahåller telefonautomater som är
tillgängliga för allmänheten skall se till att nödsamtal från
automaterna förmedlas avgiftsfritt och utan krav på
betalningsmedel.
9 § Den som tillhandahåller elektroniska
kommunikationstjänster ska se till att en abonnent med nummer
ur en nationell nummerplan kan behålla sitt nummer vid byte av
tjänsteleverantör. Om abonnenten begär det, ska nummer som
används för en sådan tjänst överlämnas till annan för att
denne ska tillhandahålla tjänsten. Ett nummer vars
sifferstruktur har geografisk betydelse behöver överlämnas
endast för tillhandahållande av elektroniska
kommunikationstjänster inom samma geografiska område
(riktnummerområde).
Första stycket gäller inte överlämnande av nummer mellan nät
som tillhandahåller tjänster till en fast respektive en mobil
nätanslutningspunkt.
Överlämnande av nummer ska ske så snart som möjligt. Den
mottagande tjänsteleverantören ska tillhandahålla tjänsten
senast en arbetsdag efter det att överlämnandet har skett.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om på vilket sätt
skyldigheterna ska fullgöras och om undantag från
skyldigheterna samt får, i enskilda fall, medge undantag från
skyldigheterna, om det finns särskilda skäl. Lag (2011:590).
10 § Ersättning för att överlämna nummer enligt 9 § får
grundas endast på driftskostnaden för överlämnandet.
Den som har överlämnat ett nummer har endast rätt till
ersättning för den driftskostnad som utgörs av ökade
trafikkostnader för ett meddelande till numret. Sådan
ersättning får tas ut endast från den som den anropande
abonnenten har ingått avtal med om förmedling av meddelandet.
Den som överlämnar nummer har inte rätt till ersättning från
abonnenten för överlämnandet. Lag (2011:590).
11 § Den som överlämnar ett nummer enligt 9 § ska till den som
tillsynsmyndigheten bestämmer genast lämna de uppgifter som är
nödvändiga för dirigering av meddelande till numret. Andra
uppgifter som kan vara direkt eller indirekt hänförliga till
en fysisk person än uppgifter om nummer och om den som
tillhandahåller berörda allmänt tillgängliga elektroniska
kommunikationstjänster får inte lämnas utan samtycke från
personen.
Myndigheten får utse någon att i en databas sammanställa
sådana uppgifter som avses i första stycket och lämna dem till
den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska
kommunikationstjänster, i den mån denne behöver uppgifterna
för dirigering av kommunikation, och till andra som
myndigheten bestämmer. Den utsedda databasoperatören ska i
förhållande till den som tillhandahåller allmänt tillgängliga
elektroniska kommunikationstjänster tillämpa villkor som är
konkurrensneutrala och får ta ut den ersättning som är skälig
med hänsyn till kostnaderna.
Bestämmelserna i denna lag gäller i tillämpliga delar för den
databasverksamhet som avses i andra stycket. Lag (2011:590).
Särskilda skyldigheter för företag med betydande inflytande på
en marknad
12 § Har upphävts genom lag (2011:590).
13 § Den som enligt 8 kap. 7 § har ett betydande inflytande
på en viss slutkundsmarknad får, om skyldigheter som kan
åläggas enligt 4 kap. 3 och 4 §§ är otillräckliga, i enlighet
med 8 kap. 6 § förpliktas att vidta en lämplig åtgärd. En
sådan förpliktelse kan avse att
1. tillämpa ett visst högsta eller lägsta pris,
2. inte vidta konkurrenshindrande åtgärder, eller
3. inte göra en tjänst som kan tillhandahållas fristående
beroende av att även någon annan tjänst tillhandahålls.
Lag (2014:211).
14 § Har upphävts genom lag (2011:590).
Särskilda rättigheter för abonnenter m.m.
Avtal m.m.
15 § Ett avtal mellan en konsument och den som tillhandahåller
ett allmänt kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga
elektroniska kommunikationstjänster ska innehålla tydliga,
heltäckande och lättillgängliga uppgifter om
1. leverantörens namn och adress,
2. de tjänster som tillhandahålls,
3. tillgången till nödsamtal och tillhandahållandet av
lokaliseringsuppgifter,
4. villkor som begränsar tillgången till eller användningen av
andra tjänster och tillämpningar än som avses i 3,
5. den lägsta kvalitetsnivå som erbjuds,
6. leveranstiden,
7. de åtgärder som vidtagits för att mäta och styra trafiken i
syfte att undvika överbelastning av nätet och hur åtgärderna
kan påverka tjänsternas kvalitet,
8. de underhålls- och kundstödstjänster som erbjuds,
9. begränsningar när det gäller användningen av
terminalutrustning,
10. abonnentens valmöjligheter när det gäller att föra in sina
personuppgifter i en abonnentförteckning,
11. detaljerade priser och taxor,
12. hur betalning kan ske och prisskillnaden mellan olika
betalningssätt samt hur information om gällande taxor och
underhållsavgifter kan erhållas,
13. avtalets löptid,
14. villkoren för förlängning och upphörande av tjänsten,
15. villkoren för förlängning och uppsägning av avtalet,
16. vilka åtgärder som kan komma att vidtas vid
säkerhetsbrister,
17. villkoren för ersättning om tjänster inte tillhandahålls
enligt avtalet, och
18. hur ett tvistlösningsförfarande för konsumenter utanför
domstol inleds.
Första stycket ska också gälla för andra slutanvändare som
begär det.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om innehållet i avtalet.
Lag (2011:590).
15 a § Den som tillhandahåller elektroniska
kommunikationstjänster ska erbjuda slutanvändare att ingå
avtal med en längsta giltighetstid om 12 månader. Ett avtal
mellan en konsument och den som tillhandahåller elektroniska
kommunikationstjänster får inte ha en längre inledande
bindningstid än 24 månader.
Första stycket andra meningen ska också gälla för andra
slutanvändare som begär det. Lag (2011:590).
15 b § Den som tillhandahåller allmänt tillgängliga
elektroniska kommunikationstjänster får i avtal med en
konsument inte ställa upp villkor som innebär att
uppsägningstiden för konsumenten är längre än en månad. I
fråga om avtal med bindningstid får villkoren inte innebära
att konsumenten måste säga upp avtalet tidigare än en månad
före bindningstidens utgång för att avtalet ska upphöra att
gälla vid den tidpunkten. Lag (2014:146).
15 c § Den som tillhandahåller allmänt tillgängliga
elektroniska kommunikationstjänster och som har träffat avtal
med en konsument om abonnemang med bindningstid, i
kombination med tillhandahållande av terminalutrustning, ska
efter den inledande bindningstiden på begäran av konsumenten
ta bort operatörslås kostnadsfritt och utan dröjsmål.
Med operatörslås avses sådana begränsningar när det gäller
användningen av terminalutrustning som en tjänsteleverantör
har infört eller låtit införa för att hindra att utrustningen
används för nyttjande av andra leverantörers elektroniska
kommunikationstjänster.
Tjänsteleverantören ska omedelbart efter den inledande
bindningstidens utgång på ett tydligt sätt underrätta
konsumenten om dennes rätt enligt första stycket. Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om på vilket sätt underrättelsen ska lämnas.
Lag (2014:146).
16 § Om den som tillhandahåller abonnenter ett elektroniskt
kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster
vill ändra avtalet ska abonnenten underrättas om ändringen
minst en månad innan den träder i kraft. En abonnent som inte
godtar de nya villkoren får säga upp avtalet utan att därvid
drabbas av någon kostnad, avgift eller annan förpliktelse. I
underrättelsen ska abonnenten upplysas om sin rätt att säga
upp avtalet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar närmare föreskrifter om underrättelsens utformning.
Lag (2011:590).
Insyn och offentliggörande av information
17 § Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät
eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst,
ska hålla tydlig, jämförbar, adekvat och aktuell information
om gällande priser, taxor och allmänna villkor för tillgång
till och användning av nätet eller tjänsten allmänt
tillgänglig.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om sådan information. Lag (2011:590).
17 a § Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät
eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst
får förpliktas att tillhandahålla abonnenter information om
1. tillämpliga taxor för nummer eller tjänster som omfattas av
särskild prissättning,
2. ändringar när det gäller abonnenters tillgång till
nödsamtal eller lokaliseringsuppgifter,
3. åtgärder som begränsar tillgången till eller användningen
av tjänster och tillämpningar,
4. åtgärder som vidtagits för att mäta och styra trafiken i
syfte att undvika överbelastning av nätet och hur åtgärderna
kan påverka tjänsternas kvalitet, och
5. abonnentens valmöjligheter när det gäller att föra in sina
personuppgifter i en abonnentförteckning.
Ett beslut om en förpliktelse enligt första stycket 1 får
förenas med krav på att information om en viss typ av tjänst
ska tillhandahållas omedelbart innan ett samtal kopplas.
Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller en
allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst får
förpliktas att regelbundet tillhandahålla abonnenter med
funktionsnedsättning detaljerad information om produkter och
tjänster som är riktade till dem. Lag (2011:590).
18 § Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät
eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster
får förpliktas att för slutanvändarna offentliggöra jämförbar,
adekvat och aktuell information om tjänsternas kvalitet och om
vilka åtgärder som vidtagits för att ge slutanvändare med
funktionsnedsättning tillträde till tjänsterna i likvärdig
utsträckning som andra slutanvändare. Lag (2011:590).
Åtgärder vid utebliven betalning
19 § Om en abonnent inte betalar för tillhandahållandet av ett
allmänt kommunikationsnät eller för en allmänt tillgänglig
telefonitjänst får tillhandahållandet av tjänsten avbrytas
först sedan abonnenten uppmanats att betala inom viss skälig
tid, med upplysning om att tillhandahållandet annars kan komma
att avbrytas. Betalas tjänsten inom angiven tid, får
tillhandahållandet inte avbrytas.
Om en abonnent vid upprepade tillfällen har betalat för sent,
får tillhandahållandet avbrytas omedelbart. Den som
tillhandahåller tjänsten ska i sådant fall genast underrätta
abonnenten om avbrytandet och under en tid av lägst tio dagar
från avbrytandet ge abonnenten möjlighet att ringa nödsamtal
och andra avgiftsfria samtal.
Gäller utebliven eller upprepad för sen betalning en viss
tjänst ska avbrottet begränsas till den tjänsten, om det är
tekniskt möjligt och abonnenten inte tidigare har fått en
betalningsuppmaning eller har vilselett tjänsteleverantören.
Lag (2011:590).
6 kap. Behandling av trafikuppgifter samt integritetsskydd
Särskilda definitioner
1 § I detta kapitel avses med
elektroniskt meddelande: all information som utbyts eller
överförs mellan ett begränsat antal parter genom en allmänt
tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst, utom
information som överförs som del av sändningar av ljudradio-
och tv-program som är riktade till allmänheten via ett
elektroniskt kommunikationsnät om denna information inte kan
sättas i samband med den enskilda abonnenten eller användaren
av informationen,
integritetsincident: en händelse som leder till oavsiktlig
eller otillåten utplåning, förlust eller ändring, eller
otillåtet avslöjande av eller otillåten åtkomst till
uppgifter som behandlas i samband med tillhandahållandet av
allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster,
internetåtkomst: möjlighet till överföring av ip-paket som
ger användaren tillgång till internet,
meddelandehantering: utbyte eller överföring av elektroniskt
meddelande som inte är samtal och inte heller är information
som överförs som del av sändningar av ljudradio- och
tv-program,
misslyckad uppringning: uppringning som kopplas fram utan att
nå en mottagare,
trafikuppgift: uppgift som behandlas i syfte att befordra ett
elektroniskt meddelande via ett elektroniskt
kommunikationsnät eller för att fakturera detta meddelande.
Begreppen behandling, personuppgiftsansvarig och samtycke har
i kapitlet samma innebörd som i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för
fysiska personer med avseende på behandling av
personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter
och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän
dataskyddsförordning), här benämnd EU:s
dataskyddsförordning. Lag (2018:366).
Förhållande till annan reglering
2 § Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns
förutom i detta kapitel i EU:s dataskyddsförordning och i
lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s
dataskyddsförordning samt i föreskrifter som har meddelats i
anslutning till den lagen.
Bestämmelserna i EU:s dataskyddsförordning om rättelse,
radering, begränsning och skadestånd gäller även vid
behandling av personuppgifter enligt denna lag.
I det allmännas verksamhet ska offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) tillämpas i stället för 20–23 §§.
Lag (2018:366).
Säkerhet
3 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk
kommunikationstjänst ska vidta lämpliga tekniska och
organisatoriska åtgärder för att säkerställa att uppgifter som
behandlas i samband med tillhandahållandet av tjänsten
skyddas. Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät
ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla
detta skydd i nätet. Åtgärderna ska vara ägnade att
säkerställa en säkerhetsnivå som, med beaktande av tillgänglig
teknik och kostnaderna för att genomföra åtgärderna, är
anpassad till risken för integritetsincidenter.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om skyddsåtgärder enligt första stycket.
Lag (2011:590).
3 a § Den som är skyldig att lagra uppgifter enligt 16 a § ska
vidta de särskilda tekniska och organisatoriska åtgärder som
behövs för att skydda de lagrade uppgifterna vid behandling.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om skyddsåtgärder enligt första stycket.
Lag (2012:518).
4 § Om det vid tillhandahållande av en allmänt tillgänglig
elektronisk kommunikationstjänst finns särskild risk för
bristande skydd av behandlade uppgifter, skall den som
tillhandahåller tjänsten informera abonnenten om risken. Om den
som tillhandahåller tjänsten inte är skyldig att enligt 3 §
avhjälpa risken, skall abonnenten informeras om hur och till
vilken ungefärlig kostnad risken kan avhjälpas.
4 a § Den som tillhandahåller allmänt tillgängliga
elektroniska kommunikationstjänster ska utan onödigt dröjsmål
underrätta tillsynsmyndigheten om integritetsincidenter. Om
incidenten kan antas inverka negativt på de abonnenter eller
användare som de behandlade uppgifterna berör, eller om
tillsynsmyndigheten begär det, ska även dessa underrättas utan
onödigt dröjsmål.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten ska
fullgöras och om undantag från skyldigheten. Lag (2011:590).
4 b § Den som tillhandahåller allmänt tillgängliga
elektroniska kommunikationstjänster ska löpande föra en
förteckning över integritetsincidenter.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om innehållet i en sådan förteckning.
Lag (2011:590).
Behandling av trafikuppgifter
5 § Den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig
enligt 2 kap. 1 § ska utplåna eller avidentifiera lagrade
eller på annat sätt behandlade trafikuppgifter som avser
användare som är fysiska personer eller som avser abonnenter,
när uppgifterna inte längre behövs för att överföra ett
elektroniskt meddelande. Det gäller dock inte om uppgifterna
sparas för sådan behandling som anges i 6, 13, 16 a eller
16 c §. Lag (2012:127).
6 § Trafikuppgifter som krävs för abonnentfakturering och
betalning av avgifter för samtrafik får behandlas till dess att
fordran är betald eller preskription inträtt och det inte
längre lagligen går att göra invändningar mot faktureringen
eller avgiften.
Om den som uppgifterna rör har samtyckt till det, får den som
tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk
kommunikationstjänst behandla de uppgifter som avses i 5 § för
att marknadsföra elektroniska kommunikationstjänster eller för
att tillhandahålla andra tjänster där uppgifterna behövs, i den
utsträckning och under den tid som är nödvändig för tjänsten
eller marknadsföringen. Ett samtycke kan när som helst
återkallas.
Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk
kommunikationstjänst skall informera den uppgiften rör om
vilken typ av trafikuppgifter som behandlas och hur länge
uppgifterna behandlas för sådana ändamål som anges i första och
andra stycket. Informationen skall lämnas innan samtycke
inhämtas.
7 § Behandling av trafikuppgifter enligt 5 och 6 §§ får utföras
endast av den som fått i uppdrag av den som bedriver verksamhet
som är anmälningspliktig att sköta fakturering, trafikstyrning,
kundförfrågningar, marknadsföring av elektroniska
kommunikationstjänster eller tillhandahållande av andra
tjänster där uppgifterna behövs. Behandlingen skall begränsas
till vad som är nödvändigt för verksamheten.
8 § Bestämmelserna i 5-7 §§ gäller inte
1. när en myndighet eller en domstol behöver tillgång till
sådana uppgifter som avses i 5 § för att lösa tvister,
2. för elektroniska meddelanden som omfattas av ett
föreläggande att bevara en viss lagrad uppgift enligt 27 kap.
16 § rättegångsbalken,
3. för elektroniska meddelanden som omfattas av beslut om
hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation eller hemlig
övervakning av elektronisk kommunikation, tekniskt bistånd med
sådan avlyssning eller övervakning, inhämtning av uppgifter
enligt lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om
elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas
underrättelseverksamhet, eller
4. i den utsträckning uppgifter som avses i 5 § är nödvändiga
för att förhindra och avslöja obehörig användning av ett
elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk
kommunikationstjänst. Lag (2021:240).
Lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter
9 § Lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter och som
rör användare som är fysiska personer eller abonnenter får
behandlas endast sedan de har avidentifierats eller användaren
eller abonnenten gett sitt samtycke till behandlingen.
Behandlingen får endast ske i den utsträckning och under den
tid som krävs för tillhandahållandet av en tjänst där
uppgifterna behövs.
Innan samtycke lämnas skall den som tillhandahåller tjänsten
informera om
1. vilken typ av uppgifter som kommer att behandlas,
2. behandlingens syfte och varaktighet, samt
3. huruvida uppgifterna kommer att vidarebefordras.
Användaren eller abonnenten har rätt att när som helst
återkalla sitt samtycke.
En användare eller en abonnent skall, trots att samtycke
lämnats, på ett enkelt och kostnadsfritt sätt i enskilda fall
kunna motsätta sig behandling av uppgifter vid uppkoppling
eller överföring av ett elektroniskt meddelande.
10 § Endast den som handlar på uppdrag av den som
tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller en allmänt
tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst, eller av den som
tillhandahåller den tjänst där uppgifterna behövs, får behandla
uppgifter i enlighet med 9 §.
10 a § Lokaliseringsuppgifter som omfattas av beslut om
inhämtning av uppgifter enligt 27 kap. rättegångsbalken eller
lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk
kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas
underrättelseverksamhet, får behandlas utan hinder av 9 och
10 §§. Lag (2012:285).
Meddelanden som är av vikt för allmänheten
10 b § Den som enligt 5 kap. 7 d § är skyldig att medverka
till att förmedla meddelanden som är av vikt för allmänheten
får för detta ändamål behandla trafikuppgifter,
lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter och
uppgifter om abonnemang. Uppgifterna får behandlas endast i
den utsträckning och under den tid som är nödvändig för
ändamålet. De ska därefter genast utplånas.
Bestämmelserna i 5–7, 9 och 10 §§ gäller inte för behandling
enligt första stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om under hur lång tid uppgifterna får
behandlas innan de enligt första stycket ska utplånas.
Lag (2017:406).
Ospecificerade räkningar
11 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk
kommunikationstjänst är skyldig att tillhandahålla en abonnent
som begär det en ospecificerad räkning.
Nummerpresentation
12 § Den som tillhandahåller nummerpresentation skall erbjuda
1. den anropande abonnenten eller användaren möjlighet att
enkelt och kostnadsfritt förhindra nummerpresentation för varje
samtal,
2. den anropade abonnenten möjlighet att på ett enkelt sätt och
kostnadsfritt vid rimlig användning av funktionen förhindra
nummerpresentationen vid inkommande samtal, och
3. om numret visas innan samtalet etableras, den anropade
abonnenten möjlighet att på ett enkelt sätt avvisa inkommande
samtal, om skydd mot nummerpresentationen används av den
anropande användaren eller abonnenten.
Om presentationen avser det uppkopplade numret, skall den
anropade abonnenten erbjudas möjlighet att på ett enkelt sätt
och kostnadsfritt förhindra presentationen av det uppkopplade
numret för den anropande användaren.
Vad som föreskrivs i första stycket 1 skall gälla även för
samtal till ett annat land. Vad som föreskrivs i första stycket
2 och 3 samt andra stycket skall gälla även för inkommande
samtal från ett annat land.
Om nummerpresentation eller presentation av ett uppkopplat
nummer erbjuds skall den som tillhandahåller allmänt
tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster informera
allmänheten om detta och om de möjligheter som anges i första
och andra stycket.
Undantag som gäller nummerpresentation och
lokaliseringsuppgifter
13 § Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät
eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst
får
1. på begäran av en abonnent temporärt åsidosätta skydd mot
nummerpresentation för att kunna identifiera störande samtal
samt lagra sådana uppgifter som identifierar den anropande
abonnenten och hålla dem tillgängliga för abonnenten på
begäran, samt
2. för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller en regional
alarmeringscentral som avses i lagen (1981:1104) om
verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler
åsidosätta skydd mot nummerpresentation och tillhandahålla en
sådan myndighet eller organisation lokaliseringsuppgifter vid
nödsamtal, utan samtycke eller trots vägran från abonnenten
eller användaren. Lag (2014:734).
Automatisk vidarekoppling
14 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig
telefonitjänst är skyldig att på begäran av en abonnent på ett
enkelt sätt och kostnadsfritt tillhandahålla möjlighet att
stoppa automatisk vidarekoppling som görs av tredje part till
abonnenten.
Abonnentförteckningar
15 § En abonnent som är en fysisk person skall kostnadsfritt få
information om ändamålen med en allmänt tillgänglig
abonnentförteckning eller en förteckning ur vilken uppgifter
kan erhållas genom abonnentupplysning, innan personuppgifter om
abonnenten tas in i den. Om förteckningen skall finnas i
elektronisk form, skall abonnenten informeras om de
sökfunktioner som en sådan tjänst möjliggör.
16 § För att behandla personuppgifter om en abonnent som är en
fysisk person i en förteckning som avses i 15 § fordras
samtycke från denne. Abonnenten skall ha möjlighet att utan
kostnad kontrollera uppgifterna och få felaktiga uppgifter
rättade samt få uppgifter borttagna ur förteckningen så snart
det är möjligt.
Lagring och annan behandling av trafikuppgifter m.m. för
brottsbekämpande ändamål
16 a § Den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig
enligt 2 kap. 1 § är skyldig att lagra sådana uppgifter som
avses i 20 § första stycket 1 och 3 som är nödvändiga för att
spåra och identifiera kommunikationskällan, slutmålet för
kommunikationen, datum, tidpunkt och varaktighet för
kommunikationen, typ av kommunikation,
kommunikationsutrustning samt lokalisering av mobil
kommunikationsutrustning vid kommunikationens början och slut.
Skyldigheten att lagra uppgifter enligt första stycket
omfattar uppgifter som genereras eller behandlas vid
telefonitjänst och meddelandehantering via mobil
nätanslutningspunkt samt vid internetåtkomst. Även vid en
misslyckad uppringning gäller skyldigheten att lagra
uppgifter som genereras eller behandlas.
För telefonitjänst gäller lagringsskyldigheten enligt första
stycket inte uppgift om nummer som ett samtal styrts till.
Den som är skyldig att lagra uppgifter enligt denna paragraf
får uppdra åt någon annan att utföra lagringen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan
med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare
föreskrifter om vilka uppgifter som ska lagras enligt denna
paragraf. Lag (2019:497).
16 b § Tillsynsmyndigheten får i enskilda fall besluta om
undantag från skyldigheten att lagra uppgifter enligt 16 a §,
om det finns synnerliga skäl för det. Beslutet får förenas med
villkor.
Beslutet om undantag får återkallas om villkoren i beslutet
inte har följts eller det finns andra särskilda skäl för
återkallelse. Lag (2012:127).
16 c § Uppgifter som lagrats enligt 16 a § får behandlas
endast för att lämnas ut enligt 22 § första stycket 2 eller
14, 27 kap. 19 § rättegångsbalken eller lagen (2012:278) om
inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de
brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.
Lag (2021:240).
16 d § Uppgifter som avses i 16 a § ska lagras enligt
följande:
- Uppgifter som genereras eller behandlas vid telefonitjänst
och meddelandehantering via mobil nätanslutningspunkt ska
lagras i sex månader. Lokaliseringsuppgifter ska dock lagras i
endast två månader.
- Uppgifter som genereras eller behandlas vid internetåtkomst
ska lagras i tio månader. Om uppgifterna identifierar den
utrustning där kommunikationen slutligt avskiljs från den
lagringsskyldige till den enskilda abonnenten ska de dock
lagras i endast sex månader.
Lagringstiden räknas från den dag kommunikationen avslutades.
När lagringstiden har löpt ut ska den lagringsskyldige genast
utplåna uppgifterna. Om en begäran om utlämnande har kommit in
eller ett föreläggande att bevara en viss lagrad uppgift
enligt 27 kap. 16 § rättegångsbalken har meddelats innan
lagringstiden löpt ut, ska den lagringsskyldige dock fortsätta
lagra uppgifterna till dess att de har lämnats ut eller tiden
för bevarande har löpt ut. Därefter ska uppgifterna genast
utplånas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan
med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare
föreskrifter om lagringstiden enligt första stycket.
Lag (2021:240).
16 e § Den som är skyldig att lagra uppgifter enligt 16 a §
har rätt till ersättning för kostnader som uppstår när lagrade
uppgifter lämnas ut. Ersättningen ska betalas av den myndighet
som har begärt uppgifterna.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om ersättning som avses i första
stycket. Lag (2012:127).
16 f § Den som är skyldig att lagra uppgifter enligt 16 a §
ska bedriva verksamheten så att uppgifterna utan dröjsmål kan
lämnas ut och så att verkställandet av utlämnandet inte röjs.
Uppgifterna ska göras tillgängliga på ett sådant sätt att
informationen enkelt kan tas om hand. Lag (2012:127).
16 g § Om någon som bedriver verksamhet som är
anmälningspliktig enligt 2 kap. 1 § har förelagts att bevara
en viss lagrad uppgift enligt 27 kap. 16 § rättegångsbalken
gäller 3 a, 16 e och 16 f §§ på motsvarande sätt för den
uppgift som ska bevaras. Lag (2021:240).
Förbud mot avlyssning m.m.
17 § Utöver vad som anges i 5-7 och 20 §§ får inte någon annan
än berörda användare ta del av eller på annat sätt behandla
uppgifter i ett elektroniskt meddelande som överförs i ett
allmänt kommunikationsnät eller med en allmänt tillgänglig
elektronisk kommunikationstjänst, eller trafikuppgifter som hör
till detta meddelande, om inte en av användarna har samtyckt
till behandlingen.
Första stycket utgör inte hinder mot
1. sådan lagring som är automatisk, mellanliggande och
tillfällig, om den är nödvändig för överföring av ett
elektroniskt meddelande, eller i den utsträckning den är
nödvändig för driften av ett elektroniskt kommunikationsnät
eller en elektronisk kommunikationstjänst,
2. att andra får tillgång till innehållet i ett elektroniskt
meddelande, om innehållet ändå är allmänt tillgängligt, om det
sker endast för att effektivisera den fortsatta överföringen
till andra mottagare samt om uppgifter om vem som begärt att få
informationen utplånas, eller
3. att i radiomottagare avlyssna eller på annat sätt med
användande av sådan mottagare få tillgång till ett
radiobefordrat elektroniskt meddelande som inte är avsett för
den som avlyssnar eller för allmänheten.
18 § Uppgifter får lagras i eller hämtas från en abonnents
eller användares terminalutrustning endast om abonnenten eller
användaren får tillgång till information om ändamålet med
behandlingen och samtycker till den. Detta hindrar inte sådan
lagring eller åtkomst som behövs för att överföra ett
elektroniskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät
eller som är nödvändig för att tillhandahålla en tjänst som
användaren eller abonnenten uttryckligen har begärt.
Lag (2011:590).
Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation m.m.
19 § En verksamhet ska bedrivas så att beslut om hemlig
avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig
övervakning av elektronisk kommunikation kan verkställas och
så att verkställandet inte röjs, om verksamheten avser
tillhandahållande av
1. ett allmänt kommunikationsnät som inte enbart är avsett
för utsändning till allmänheten av program som avses i
1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen, eller
2. tjänster inom ett allmänt kommunikationsnät vilka består
av
a) en allmänt tillgänglig telefonitjänst till fast
nätanslutningspunkt som medger överföring av lokala,
nationella och internationella samtal, telefax och
datakommunikation med en viss angiven lägsta datahastighet,
som medger funktionell tillgång till internet, eller
b) en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst
till mobil nätanslutningspunkt.
Innehållet i och uppgifter om avlyssnade eller övervakade
meddelanden ska göras tillgängliga så att informationen
enkelt kan tas om hand.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan
med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare
föreskrifter om frågor som avses i första och andra styckena
samt får i enskilda fall besluta om undantag från kravet i
första stycket. Lag (2018:1917).
19 a § För att inhämtning av signaler i elektronisk form enligt
lagen (2008:717) om signalspaning i
försvarsunderrättelseverksamhet skall kunna ske, är operatörer
som äger tråd i vilka signaler förs över Sveriges gräns
skyldiga att överföra dessa till samverkanspunkter. Varje sådan
operatör skall anmäla en eller flera samverkanspunkter till den
myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela
föreskrifter om samverkanspunkter.
Samtliga operatörer som för signaler i tråd över Sveriges gräns
skall till den myndighet som regeringen bestämmer lämna sådan
information de innehar som gör det enklare att ta hand om
signalerna.
Samtliga operatörer skall utföra uppgifterna enligt första och
andra stycket så att verksamheten inte röjs. Lag (2008:719).
Tystnadsplikt
20 § Den som i samband med tillhandahållande av ett
elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk
kommunikationstjänst har fått del av eller tillgång till
1. uppgift om abonnemang,
2. innehållet i ett elektroniskt meddelande, eller
3. annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt
meddelande,
får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det han fått del
av eller tillgång till.
Sådan tystnadsplikt gäller inte i förhållande till den som har
tagit del i utväxlingen av ett elektroniskt meddelande eller
som på annat sätt har sänt eller tagit emot ett sådant
meddelande.
Tystnadsplikt i fråga om uppgifter som avses i första stycket 1
och 3 gäller inte heller i förhållande till innehavare av ett
abonnemang som använts för ett elektroniskt meddelande.
21 § Tystnadsplikt enligt 20 § första stycket gäller även för
uppgift som hänför sig till
1. åtgärden att kvarhålla försändelser enligt 27 kap. 9 §
rättegångsbalken,
2. angelägenhet som avser användning av hemlig avlyssning av
elektronisk kommunikation eller hemlig övervakning av
elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 18 eller 19 §
rättegångsbalken eller tekniskt bistånd med hemlig avlyssning
av elektronisk kommunikation eller med hemlig övervakning av
elektronisk kommunikation enligt 4 kap. 25 b § lagen
(2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
3. angelägenhet som avser inhämtning av signaler i elektronisk
form enligt lagen (2008:717) om signalspaning i
försvarsunderrättelse-verksamhet,
4. inhämtning av uppgifter enligt lagen (2012:278) om
inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de
brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet,
5. begäran om utlämnande av uppgift om abonnemang enligt 22 §
första stycket 2,
6. föreläggande att bevara en viss lagrad uppgift enligt
27 kap. 16 § rättegångsbalken, och
7. begäran om utlämnande av en uppgift om tillhandahållare av
elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska
kommunikationstjänster enligt 22 § första stycket 14.
Lag (2021:240).
22 § Den som tillhandahåller ett elektroniskt
kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst
och därvid har fått del av eller tillgång till uppgift som
avses i 20 § första stycket ska på begäran lämna
1. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till en myndighet
som i ett särskilt fall behöver en sådan uppgift för
delgivning enligt delgivningslagen (2010:1932), om myndigheten
finner att det kan antas att den som söks för delgivning
håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl,
2. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 och som gäller
misstanke om brott till en åklagarmyndighet, Polismyndigheten,
Säkerhetspolisen eller någon annan myndighet som ska ingripa
mot brottet,
3. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 och 3 samt
uppgift om i vilket geografiskt område en viss elektronisk
kommunikationsutrustning finns eller har funnits till
Polismyndigheten, om myndigheten finner att uppgiften behövs i
samband med efterforskning av personer som har försvunnit
under sådana omständigheter att det kan befaras att det finns
fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa,
4. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till
Kronofogdemyndigheten om myndigheten behöver uppgiften i
exekutiv verksamhet och myndigheten finner att uppgiften är av
väsentlig betydelse för handläggningen av ett ärende,
5. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till
Skatteverket, om verket finner att uppgiften är av väsentlig
betydelse för handläggningen av ett ärende som avser kontroll
av skatt eller avgift eller rätt folkbokföringsort enligt
folkbokföringslagen (1991:481),
6. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till
Polismyndigheten, om myndigheten finner att uppgiften behövs i
samband med underrättelse, efterforskning eller identifiering
vid olyckor eller dödsfall eller för att myndigheten ska kunna
fullgöra en uppgift som avses i 12 § polislagen (1984:387),
7. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till
Polismyndigheten eller en åklagarmyndighet, om myndigheten
finner att uppgiften behövs i ett särskilt fall för att
myndigheten ska kunna fullgöra underrättelseskyldighet enligt
33 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare,
8. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 och 3 till
regional alarmeringscentral som avses i lagen (1981:1104) om
verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler,
9. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till
Finansinspektionen, om inspektionen finner att uppgiften är av
väsentlig betydelse för utredningen av en misstänkt
överträdelse av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk
(marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och
kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och
2004/72/EG,
10. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till
Finansinspektionen, om inspektionen finner att uppgiften är av
väsentlig betydelse i ett ärende om tillsyn när det gäller
någon av bestämmelserna i 4 a kap. 1-8 §§ lagen (2010:751) om
betaltjänster eller 1 kap. 5 § eller 4 kap. 7, 8, 9, 10, 11
eller 14 § lagen (2016:1024) om verksamhet med
bostadskrediter,
11. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till
Konsumentombudsmannen, om ombudsmannen finner att uppgiften är
av väsentlig betydelse i ett ärende om tillsyn enligt lagen
(1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden eller
marknadsföringslagen (2008:486), när det är fråga om en
misstänkt överträdelse av unionslagstiftning som skyddar
konsumenternas intressen enligt bilagan till
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2394 av den
12 december 2017 om samarbete mellan de nationella myndigheter
som har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen och
om upphävande av förordning (EG) nr 2006/2004,
12. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till
Läkemedelsverket, om verket finner att uppgiften är av
väsentlig betydelse i ett ärende om tillsyn när det gäller
bestämmelserna om marknadsföring i 12 kap. läkemedelslagen
(2015:315),
13. uppgift som avses i 20 § första stycket 1 till
Konsumentverket, om verket finner att uppgiften är av
väsentlig betydelse i ett ärende om tillsyn enligt lagen
(2019:59) med kompletterande bestämmelser till EU:s
geoblockeringsförordning, och
14. uppgift som avses i 20 § första stycket 3 om vilka övriga
tillhandahållare av elektroniska kommunikationsnät eller
elektroniska kommunikationstjänster som har deltagit vid
överföringen av ett meddelande som omfattas av ett
föreläggande att bevara en viss lagrad uppgift enligt 27 kap.
16 § rättegångsbalken till den myndighet som meddelat
föreläggandet.
Ersättning för att lämna ut andra uppgifter enligt första
stycket 8 än lokaliseringsuppgifter ska vara skälig med hänsyn
till kostnaderna för utlämnandet. Lag (2021:240).
23 § Den som i annat fall än som avses i 20 § första stycket
och 21 § i radiomottagare har avlyssnat eller på annat sätt
med användande av sådan mottagare fått tillgång till ett
radiobefordrat meddelande i ett elektroniskt kommunikationsnät
som inte är avsett för honom eller henne själv eller för
allmänheten får inte obehörigen föra det vidare.
Lag (2012:285).
Närmare föreskrifter
24 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får i fråga om behandling av uppgifter för elektronisk
kommunikation meddela närmare föreskrifter om
1. vilka uppgifter som får behandlas enligt 6 § första och
andra stycket, och
2. de krav som skall ställas på en allmänt tillgänglig
telefonitjänst som medger identifiering av det anropande eller
uppkopplade telefonnumret eller vidarekoppling.
7 kap. Tillsyn m.m.
Allmänna bestämmelser0
1 § Tillsynsmyndigheten ska ha tillsyn över efterlevnaden av
lagen och de beslut om skyldigheter eller villkor samt de
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
Tillsynsmyndigheten ska också ha tillsyn över efterlevnaden
av genomförandeåtgärder enligt
1. artikel 13a.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv
2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för
elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster
(ramdirektiv), senast ändrat genom Europaparlamentets och
rådets direktiv 2009/140/EG,
2. artiklarna 26.7 och 27a.5 i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande
tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska
kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om
samhällsomfattande tjänster), ändrat genom Europaparlamentets
och rådets direktiv 2009/136/EG, och
3. artikel 4.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv
2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av
personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för
elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och
elektronisk kommunikation), senast ändrat genom
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/136/EG.
Lag (2014:211).
2 § Tillsynsmyndigheten har rätt att för tillsynen få tillträde
till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder,
där verksamhet som omfattas av denna lag bedrivs.
Tillsynsmyndigheten har rätt att få verkställighet hos
Kronofogdemyndigheten av beslut som avser åtgärder enligt denna
lag. Därvid gäller bestämmelserna i utsökningsbalken om
verkställighet av förpliktelser som inte avser
betalningsskyldighet eller avhysning.
Uppgifter som hålls tillgängliga enligt 5 kap. 6 § får
kontrolleras på operatörens bekostnad. Lag (2006:737).
Förelägganden och förbud m.m.
3 § Tillsynsmyndigheten får förelägga den som bedriver
verksamhet som omfattas av lagen att tillhandahålla
myndigheten upplysningar och handlingar som behövs för
kontroll av
1. betalning av avgift,
2. efterlevnaden av de allmänna skyldigheter som gäller
enligt denna lag,
3. efterlevnaden av villkor som meddelats med stöd av lagen,
4. efterlevnaden av de skyldigheter som ålagts enligt 4 och 5
kap.,
5. efterlevnaden av genomförandeåtgärder som avses i 1 §
andra stycket, och
6. efterlevnaden av rättsakter som avses i 3 a §.
Ett föreläggande enligt första stycket får förenas med vite.
Information som ska hållas allmänt tillgänglig enligt denna
lag, eller enligt de skyldigheter eller villkor eller de
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, ska utan
anmodan tillställas tillsynsmyndigheten. Lag (2014:211).
3 a § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och
förbud som behövs för fullgörande av de skyldigheter som
anges i
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012
av den 13 juni 2012 om roaming i allmänna mobilnät i unionen,
i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 2015/2120, och i genomförandeakter enligt samma
förordning, och
2. artiklarna 3-5a i Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) 2015/2120 av den 25 november 2015 om åtgärder rörande en
öppen internetanslutning och slutkundsavgifter för reglerad
kommunikation inom EU och om ändring av direktiv 2002/22/EG och
förordning (EU) nr 531/2012.
Förelägganden och förbud får förenas med vite.
Lag (2019:183).
4 § Finner tillsynsmyndigheten skäl att misstänka att den
som bedriver verksamhet enligt denna lag inte efterlever
lagen eller de beslut om skyldigheter eller villkor eller de
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, inte
efterlever en genomförandeåtgärd som avses i 1 § andra
stycket eller inte använder en radiosändare i den
utsträckning som villkoren medger, ska myndigheten underrätta
den som bedriver verksamheten om detta förhållande och ge
denne möjlighet att yttra sig inom skälig tid.
Lag (2014:211).
5 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och
förbud som behövs för att rättelse av en överträdelse som
avses i 4 § ska ske omedelbart eller inom skälig tid.
Följs inte föreläggandet, får tillsynsmyndigheten, efter
utgången av den tid som angetts i underrättelsen enligt 4 §,
1. återkalla ett tillstånd, ändra tillståndsvillkor eller
besluta att den som åsidosatt en skyldighet helt eller delvis
ska upphöra med verksamheten, om inte överträdelsen är av
mindre betydelse, eller
2. meddela de ytterligare förelägganden eller förbud som
behövs för efterlevnaden av lagen eller av de beslut om
skyldigheter eller villkor eller de föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen.
Om en radiosändare använts i mindre omfattning än vad
tillståndsvillkoren medger får dock ett sådant tillstånd inte
återkallas om särskilda skäl talar mot det eller ändamålet med
föreläggandet lika väl kan tillgodoses genom att
tillståndsvillkoren ändras.
Förelägganden och förbud enligt första och andra styckena får
förenas med vite. Lag (2011:590).
6 § Ett tillstånd får återkallas och tillståndsvillkor ändras
omedelbart, om
1. ett sådant tillstånd som avses i 3 kap. 6 § andra stycket
har upphört att gälla, om inte särskilda skäl talar mot en
återkallelse,
2. den som har sökt tillståndet har lämnat oriktiga uppgifter
eller inte lämnat uppgifter av betydelse för tillståndet,
3. förändringar inom radiotekniken eller ändringar i
radioanvändningen på grund av internationella överenskommelser
som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser antagna
med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har
medfört att ett nytt tillstånd med samma villkor inte skulle
kunna meddelas,
4. radioanvändningen har orsakat skada för Sveriges säkerhet
eller det kan antas att radioanvändningen kommer att orsaka
sådan skada,
5. tillståndshavaren trots påminnelse inte betalar avgift
enligt 8 kap. 17 eller 18 §, eller
6. tillståndshavaren begär att tillståndet ska återkallas.
Tillståndsvillkor får också ändras omedelbart i fall som avses
i 3 kap. 23 §.
Första stycket 4 gäller inte för tillstånd som avses i
3 kap. 6 § andra stycket.
Ett tillstånd får återkallas enligt första stycket 1-4 endast
om ändamålet med återkallelsen inte lika väl kan tillgodoses
genom att tillståndsvillkoren ändras. Lag (2019:1206).
6 a § Vid uthyrning av tillstånd att använda radiosändare
enligt 3 kap. 24 § ska, när det finns skäl att återkalla ett
tillstånd enligt 5 eller 6 § på grund av omständigheter som
hänför sig till hyrestagaren, återkallelsen i stället avse
medgivandet till uthyrning. Lag (2010:497).
7 § Ändring av frekvenstilldelning för rundradiosändning får
beslutas, om det är nödvändigt för att nya användare skall få
möjlighet att bedriva sådan verksamhet.
En återkallelse av tillstånd eller ändring av tillståndsvillkor
på grund av förändringar inom radiotekniken får beslutas endast
om det finns synnerliga skäl med hänsyn till intresset av en
effektiv användning av radiofrekvenser. I detta sammanhang
skall det särskilt beaktas i vilken utsträckning rimligt
ekonomiskt utbyte av utrustningen uppnåtts och vilka effekterna
blir på tillståndshavarens verksamhet av en återkallelse eller
ändring av tillståndsvillkoren.
8 § Om en överträdelse av denna lag eller av de beslut om
skyldigheter eller villkor eller de föreskrifter som meddelats
med stöd av lagen utgör ett allvarligt hot mot allmän ordning,
allmän säkerhet eller folkhälsan eller kan befaras orsaka
allvarliga ekonomiska eller operativa problem för
tillhandahållare eller användare av elektroniska
kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster,
eller andra användare av radiofrekvenser, får
tillsynsmyndigheten, i avvaktan på att ärendet avgörs
slutligt, omedelbart
1. meddela ett föreläggande att genast efterleva lagen eller
de beslut om skyldigheter eller villkor eller de föreskrifter
som meddelats med stöd av lagen,
2. återkalla ett tillstånd eller ändra tillståndsvillkoren,
eller
3. besluta att en verksamhet helt eller delvis ska upphöra.
Giltighetstiden för ett beslut enligt första stycket får vara
högst tre månader. Om rättelse inte vidtas får giltighetstiden
förlängas med ytterligare högst tre månader.
Tillsynsmyndighetens beslut enligt första stycket får förenas
med vite. Lag (2011:590).
9 § En återkallelse av tillstånd eller ändring av
tillståndsvillkoren påverkar inte skyldighet att betala
ersättning för tillstånd som har meddelats enligt 3 kap. 8
eller 22 §, om inte annat bestäms i samband med återkallelsen
eller villkorsändringen.
Tillträde till nummer och tjänster
9 a § Konsumentombudsmannen får förplikta den som
tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller en allmänt
tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst att hindra
användares tillträde till ett nummer eller till en tjänst via
ett nummer vars sifferstruktur saknar geografisk betydelse, om
marknadsföringen av numret eller tjänsten är otillbörlig eller
om väsentlig information utelämnas vid marknadsföringen.
Beslutet får förenas med skyldighet att hålla inne betalning
avseende numret eller tjänsten tills ärendet har avgjorts
slutligt. Om beslutet står fast ska innehållna medel snarast
återbetalas.
Beslut får inte meddelas utan att den som har vidtagit
marknadsföringsåtgärden har fått tillfälle att yttra sig. I
brådskande fall får dock beslut omedelbart meddelas att gälla
till dess något annat förordnas. Lag (2011:590).
Prövning av tvister
10 § Uppkommer det en tvist mellan dem som tillhandahåller
elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster
eller tillhörande tjänster, eller mellan en sådan aktör och
ett företag som drar nytta av en skyldighet i fråga om
samtrafik eller andra former av tillträde, eller om en
överenskommelse om tillträde enligt 4 kap. 13 b § inte har
nåtts inom två månader från det att en begäran mottagits, får
en part hänskjuta tvisten för avgörande av
tillsynsmyndigheten, om
1. tvisten har samband med skyldigheter som följer av denna
lag eller av föreskrifter, tillståndsvillkor eller beslut om
förpliktelser som meddelats med stöd av lagen eller som
följer av rättsakter som avses i 1 § andra stycket eller
3 a § första stycket 1, eller
2. tvisten i övrigt rör villkor för samtrafik eller andra
former av tillträde.
Myndigheten ska så snart som möjligt besluta i de frågor som
tvisten gäller. Beslutet ska meddelas senast fyra månader,
eller om tvisten gäller tillämpningen av 4 kap. 13 b §
senast två månader, från det att begäran kom in till
myndigheten, om längre tid inte är nödvändig med hänsyn till
tvistens omfattning eller andra särskilda omständigheter.
Lag (2016:536).
10 a § Tillsynsmyndigheten får förelägga en part att
tillhandahålla myndigheten de uppgifter och handlingar som
behövs för att pröva en tvist enligt 10 § och som avser
1. allmänna skyldigheter som gäller enligt denna lag,
2. villkor som meddelats med stöd av lagen, eller
3. särskilda skyldigheter som beslutats med stöd av 4 kap. 4 §
eller 5 kap. 13 §.
Föreläggandet får förenas med vite. Vid prövning av en ansökan
om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.
Lag (2011:590).
10 b § Om en part hänskjutit en tvist för avgörande enligt 10 §
får tillsynsmyndigheten, om det med hänsyn till den
frågeställning som tvisten aktualiserat är lämpligare att den
avgörs genom en åtgärd inom ramen för den allmänna tillsynen,
besluta att inte ta upp tvisten för avgörande.
Har myndigheten inte vidtagit någon sådan tillsynsåtgärd som
avses i första stycket inom fyra månader från det att en part
hänskjutit tvisten, skall myndigheten om någon av parterna gör
en ny ansökan pröva tvisten enligt vad som anges i 10 §.
Lag (2007:881).
11 § Om det med hänsyn till tvistens beskaffenhet är
lämpligare, får tillsynsmyndigheten, i stället för att ta upp
en tvist till prövning eller vidta en åtgärd inom ramen för den
allmänna tillsynen, hänskjuta tvisten för medling. Parterna
skall i sådant fall beredas tillfälle att till myndigheten
komma in med förslag om lämplig person att vara medlare.
Har medling pågått i fyra månader eller avbrutits dessförinnan
utan att parterna kommit överens, skall myndigheten på ny
ansökan av någon av parterna pröva tvisten enligt vad som anges
i 10 §. Lag (2006:26).
12 § Parterna skall solidariskt betala skälig ersättning till
medlare för arbete och utlägg.
13 § Om en tvist som hänskjutits till tillsynsmyndigheten
enligt 10 § också har hänskjutits till en eller flera
tillsynsmyndigheter i en annan stat inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, ska tillsynsmyndigheten samordna sina
insatser med den eller de utländska myndigheterna.
I ett ärende som avses i första stycket får
tillsynsmyndigheten begära att organet för europeiska
regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation ska yttra
sig om vilken åtgärd som ska vidtas för att lösa tvisten. När
tillsynsmyndigheten har begärt ett sådant yttrande, får
ärendet inte avgöras förrän yttrandet har lämnats. I
brådskande fall får dock beslut meddelas att gälla till dess
något annat förordnas.
Tillsynsmyndigheten ska i sitt beslut beakta innehållet i
yttrandet. Lag (2011:590).
Skadestånd
13 a § Om ett företag som enligt 8 kap. 7 § ska anses ha ett
betydande inflytande på en viss marknad uppsåtligen eller av
oaktsamhet vidtar en åtgärd som strider mot en skyldighet som
beslutats med stöd av 4 kap. 4 § eller 5 kap. 13 §, ska
företaget ersätta den skada som därigenom uppkommer. Detsamma
gäller den som uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att
vidta en åtgärd som är nödvändig för att efterkomma en sådan
skyldighet.
Rätten till sådan ersättning faller bort, om talan inte väcks
inom tio år från det att skadan uppkom. Lag (2011:590).
13 b § Den som tillhandahåller elektroniska
kommunikationstjänster ska ersätta en abonnent skada som
uppkommer genom dröjsmål med överlämnande av nummer enligt 5
kap. 9 § eller med tillhandahållande av en tjänst när sådant
överlämnande har skett.
Första stycket gäller inte om den som tillhandahåller tjänsten
visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför dennes
kontroll som denne inte skäligen kunde förväntas ha räknat med
vid begäran om överlämnande av nummer eller vid överlämnandet
när det gäller dröjsmål med tillhandahållande av en tjänst,
och vars följder denne inte heller skäligen kunde ha undvikit
eller övervunnit. Beror dröjsmålet på någon som
tjänsteleverantören har anlitat för att helt eller delvis
fullgöra överlämnandet eller tillhandahållandet, är den som
tillhandahåller tjänsten fri från skadeståndsskyldighet endast
om också den som har anlitats skulle vara fri enligt första
meningen.
Första stycket gäller inte heller i fråga om andra
slutanvändare än konsumenter, om det av avtalet följer att
slutanvändaren har rätt till skälig ersättning på grund av
dröjsmålet.
Abonnenten har alltid rätt till ersättning för skada som
uppkommit genom missbruk när det gäller överlämnande av
nummer. Lag (2011:590).
Straff m.m.
14 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som
med uppsåt eller av oaktsamhet
1. använder radiosändare utan tillstånd där sådant tillstånd
krävs enligt denna lag eller använder radiosändare i strid med
ett tillståndsvillkor, eller
2. bryter mot en föreskrift som har meddelats med stöd av 3
kap. 14 § andra stycket.
15 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot den
tystnadsplikt som föreskrivs i 6 kap. 23 § döms till böter. I
ringa fall skall inte dömas till ansvar.
Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot förbud enligt
6 kap. 17 eller 18 § döms till böter, om ansvar för brottet
inte är stadgat i brottsbalken. I ringa fall skall inte dömas
till ansvar.
Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot den tystnadsplikt
som föreskrivs i 4 kap. 2 § eller 6 kap. 20 eller 21 § finns i
brottsbalken.
16 § Radiosändare eller elektriska eller elektroniska
anläggningar som har varit föremål för brott enligt 14 § kan
förklaras förverkade. Bestämmelserna i 36 kap. brottsbalken
skall därvid tillämpas.
17 § Har någon ålagts att betala konkurrensskadeavgift enligt 3
kap. 5 § konkurrenslagen (2008:579) eller dömts att betala vite
enligt 6 kap. 2 § samma lag, får vite enligt denna lag inte
dömas ut för samma förfarande. Lag (2008:600).
8 kap. Prövning av ärenden m.m.
Allmänna bestämmelser
1 § Den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen är
skyldig att på begäran tillhandahålla en myndighet
upplysningar och handlingar som behövs för
1. förfaranden för eller bedömning av framställningar om
beviljande av tillstånd eller medgivande enligt 3 kap. 1, 19,
23 och 24 §§,
2. offentliggörande av jämförande kvalitets- och
prisöversikter över tjänster till gagn för konsumenterna
enligt 5 kap.,
3. klart definierade statistiska ändamål,
4. marknadsanalys enligt 5 och 6 §§,
5. beslut om skyldigheter enligt 4 och 5 kap.,
6. att säkerställa en effektiv användning och ändamålsenlig
förvaltning av radiofrekvenser,
7. att utvärdera sådan utveckling av nät och tjänster som kan
påverka grossisttjänster som gjorts tillgängliga för
konkurrenter, och
8. att upprätta en detaljerad förteckning över typ,
tillgänglighet och geografisk belägenhet i fråga om sådan
egendom eller annat som kan utnyttjas gemensamt enligt 4 kap.
14 §.
En operatör som enligt 7 § har betydande inflytande på en
marknad i grossistledet är skyldig att på begäran
tillhandahålla en myndighet redovisningsuppgifter om de
marknader i slutkundsledet som är förknippade med den
marknaden.
Uppgifter som avses i första stycket 3–7 får inte begäras in
före ett marknadstillträde eller som villkor för detta.
Lag (2011:590).
1 a § Om en vertikalt integrerad operatör som enligt 8 kap. 7 §
har ett betydande inflytande på en viss marknad avser att
utan förpliktelse enligt 4 kap. 12 a § avskilja en betydande
del av eller samtliga sina tillgångar i accessnätet i syfte
att säkerställa icke-diskriminering och insyn, ska operatören
i förväg och i god tid underrätta tillsynsmyndigheten om sin
avsikt, eventuella ändringar av planerna och slutresultatet av
processen. Lag (2011:590).
2 § Den information som har erhållits av en myndighet enligt
bestämmelser i denna lag får på motiverad begäran lämnas till
Europeiska kommissionen eller andra behöriga myndigheter inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om det är nödvändigt
för att dessa myndigheter eller den svenska myndigheten ska
kunna fullgöra sina uppgifter. Lag (2010:497).
Särskilda handläggningstider
3 § I ett ärende om tillstånd att använda radiosändare skall
beslut meddelas inom sex veckor efter det att en fullständig
ansökan kom in till myndigheten. Vid förfaranden med allmän
inbjudan till ansökan får handläggningstiden, om det är
nödvändigt, förlängas med högst åtta månader.
Dessa handläggningstider gäller inte om annat följer av
bestämmelser i internationella överenskommelser som Sverige har
anslutit sig till om användning av radiofrekvenser och
satellitsamordning.
4 § I ett ärende om tillstånd att använda nummer för
elektronisk kommunikation skall beslut meddelas inom tre veckor
från det att en fullständig ansökan kom in till myndigheten.
Vid ett förfarande med allmän inbjudan till ansökan får
handläggningstiden, om det är nödvändigt, förlängas med högst
tre veckor.
Prövning av vilka företag som har betydande inflytande på en
marknad
5 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska fortlöpande
fastställa vilka produkt- och tjänstemarknader som har sådana
särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter
enligt denna lag. Marknadernas geografiska omfattning ska
därvid definieras. Vid fastställandet ska Europeiska
kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och
tjänstemarknader samt riktlinjer för marknadsanalys och
bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden
beaktas. Lag (2010:497).
6 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska fortlöpande
analysera de relevanta marknader som har fastställts enligt
5 §. Därvid ska Europeiska kommissionens riktlinjer för
marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande
inflytande på marknaden beaktas. För varje marknad ska det
fastställas om det råder effektiv konkurrens.
Om det vid en bedömning enligt första stycket konstateras att
det inte råder effektiv konkurrens på en fastställd marknad,
ska företag med betydande inflytande på den marknaden
identifieras och beslut meddelas om skyldigheter enligt 4 kap.
4 § och 5 kap. 13 §.
Om det vid en bedömning enligt första stycket konstateras att
det råder effektiv konkurrens på en fastställd marknad, ska
skyldigheter som har beslutats med stöd av 4 kap. 4 § och 5
kap. 13 § upphävas. Tidpunkten för upphävande av en skyldighet
ska bestämmas med hänsyn till berörda parters intressen.
För gränsöverskridande marknader som fastställts enligt beslut
av Europeiska kommissionen ska åtgärder enligt första–tredje
styckena beslutas efter samråd med behöriga myndigheter i
berörda länder. Lag (2011:590).
7 § Ett företag skall anses ha ett betydande inflytande på en
fastställd marknad om det, antingen enskilt eller tillsammans
med andra, har en ställning av sådan ekonomisk styrka att det i
betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina
konkurrenter, sina kunder och i sista hand av konsumenterna.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om riktlinjer och underlag för bedömning
enligt första stycket.
Förfaranden för samråd
8 § I ett ärende om förpliktelse enligt 4 kap. 13 a eller 14 §
eller om ändring av tillstånd eller villkor för att använda
radiosändare eller nummer för elektronisk kommunikation ska
berörda parter och andra som kan ha intresse i saken ges
skälig tid att yttra sig innan beslut fattas, dock minst fyra
veckor om det inte finns särskilda skäl mot det.
Lag (2011:590).
9 § I ett ärende om slutanvändarrättigheter som gäller allmänt
tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster skall berörda
intresseorganisationer ges tillfälle att yttra sig, om det kan
ske utan olägenhet.
10 § En myndighet ska upprätta ett förslag och ge berörda
parter tillfälle att yttra sig över förslaget inom skälig tid
när den avser att
1. enligt 5 § fastställa en marknad som skiljer sig från dem
som framgår av Europeiska kommissionens rekommendation,
2. meddela beslut enligt 6 § andra eller tredje stycket eller
3 kap. 7 § eller vidta andra åtgärder som har betydande
inverkan på en enligt 5 § fastställd marknad, eller
3. meddela tillståndsvillkor som innebär sådana begränsningar
som anges i 3 kap. 11 § andra eller tredje stycket.
Första stycket gäller inte en tvist som har hänskjutits till
prövning enligt 7 kap. 10 §. Lag (2011:590).
11 § Om ett beslut enligt 5 §, 6 § andra eller tredje stycket,
4 kap. 3 eller 4 § eller 5 kap. 13 § skulle kunna påverka
handeln mellan staterna inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet, ska ett motiverat förslag till beslut
överlämnas till behöriga myndigheter i övriga stater, organet
för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk
kommunikation och Europeiska kommissionen.
Underrättelse till kommissionen enligt första stycket ska även
lämnas om en myndighet i enlighet med internationella avtal
avser att införa, ändra eller upphäva en skyldighet som
beslutats enligt denna lag. Lag (2011:590).
11 a § Om ett förslag till beslut enligt 6 § andra eller
tredje stycket ska överlämnas för samråd enligt 11 § första
stycket, ska förslaget upprättas och överlämnas inom tre år
från det senaste beslutet rörande marknaden i fråga eller inom
den längre tid om högst ytterligare tre år som Europeiska
kommissionen dessförinnan har godkänt.
Om en ny rekommendation som avses i 5 § har antagits och
rekommendationen rör en marknad som inte tidigare har
analyserats, ska förslaget till beslut i stället upprättas och
överlämnas inom två år från offentliggörandet av
rekommendationen.
Om förslag till beslut inte kan överlämnas inom den tid som
anges i första eller andra stycket och orsaken till detta är
att marknadsanalysen enligt 5 § inte har slutförts, ska
bistånd med slutförandet begäras från organet för europeiska
regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation. Förslaget
ska då överlämnas inom sex månader därefter. Lag (2011:590).
12 § Beslut i fall som avses i 11 § får meddelas tidigast en
månad efter det att överlämnandet har skett.
Ett beslut får dock meddelas tidigast två månader efter
utgången av den tid som anges i första stycket, om Europeiska
kommissionen inom den tiden meddelat myndigheten att den
överväger att inte godta ett förslag till beslut som
1. innebär att en marknad som ska fastställas enligt 5 §
avviker från kommissionens rekommendation, eller
2. avser identifiering av företag enligt 6 § andra stycket.
Om kommissionen inom den tid som anges i andra stycket
beslutar att inte godta ett sådant förslag som avses där, får
beslut inte meddelas. Om kommissionens invändningar kan
tillgodoses genom att förslaget ändras, ska samråd enligt 10 §
om det nya förslaget inledas inom sex månader från dagen för
kommissionens beslut. Lag (2011:590).
12 a § Om ett förslag till beslut om skyldigheter enligt 4 kap.
3 eller 5–12 §§ eller 5 kap. 13 § har överlämnats för samråd
enligt 11 § första stycket och Europeiska kommissionen har
meddelat att den har invändningar mot åtgärderna i förslaget
ska samverkan ske med kommissionen och organet för europeiska
regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation i syfte att
fastställa vilka åtgärder som är mest effektiva och lämpliga.
I sådant fall får beslut meddelas tidigast fyra månader och
senast fem månader efter utgången av den tid som anges i 12 §
första stycket. Om det krävs för att ett förnyat
samrådsförfarande enligt 10–12 §§ ska kunna genomföras får
tidsfristen förlängas ytterligare. Lag (2011:590).
13 § Om det behövs för att säkerställa konkurrensen på en
marknad som fastställts enligt 5 § eller för att skydda
användarnas intressen, och ett beslut om åtgärd inte kan
skjutas upp, får beslut, utan iakttagande av
samrådsskyldigheten i 10–12 §§, meddelas att gälla i högst sex
månader. I sådant fall ska behöriga myndigheter, Europeiska
kommissionen och organet för europeiska regleringsmyndigheter
för elektronisk kommunikation utan dröjsmål underrättas om
beslutet och skälen för detta.
Ett beslut om en åtgärd enligt första stycket får inte
förlängas utan iakttagande av samrådsskyldigheten i 10–12 §§.
Lag (2011:590).
14 § Resultatet av ett samrådsförfarande enligt 8-12 §§ skall
göras allmänt tillgängligt, utom när det gäller uppgifter för
vilka sekretess eller tystnadsplikt gäller enligt lag.
14 a § Ett beslut enligt 4 kap. 12 a eller 12 c § får inte
fattas utan att ett förslag till beslutet först har godkänts
av Europeiska kommissionen. Lag (2010:497).
Ändring av beslut i vissa fall
15 § Skyldigheter och villkor som har beslutats enligt denna
lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av
lagen skall ändras eller upphävas om ändamålet med åtgärden
inte längre kvarstår. Ett beslut om förpliktelse enligt 4 kap.
får ändras eller upphävas om den som enligt beslutet givits
tillträde inte fullgör sina åtaganden.
Tidpunkten för en ändring eller ett upphävande av en skyldighet
eller ett villkor skall bestämmas med hänsyn till berörda
parters intressen.
Särredovisning i vissa fall
16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får besluta om skyldighet att särredovisa de verksamheter som
har samband med tillhandahållandet av elektroniska
kommunikationsnät eller kommunikationstjänster för den som
1. bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt 2 kap.
1 §, och
2. har särskild eller exklusiv rätt att tillhandahålla andra
tjänster än enligt denna lag. Lag (2011:590).
Avgifter
17 § En handläggningsavgift får tas ut av den som
1. anmäler verksamhet enligt 2 kap. 1 §, eller
2. ansöker om tillstånd eller medgivande enligt 3 kap. 1, 19,
23 eller 24 §.
En årlig avgift ska betalas av den som
1. bedriver verksamhet som är anmäld enligt 2 kap. 1 §, eller
2. innehar tillstånd enligt 3 kap. 1 eller 19 §.
Handläggningsavgiften ska motsvara myndighetens kostnader för
handläggningen av ärendet. De årliga avgifterna ska
sammantaget motsvara de kostnader som en myndighet i övrigt
har för sin verksamhet enligt denna lag. Avgifterna ska
fördelas med skälig andel på dem som bedriver anmäld
verksamhet eller innehar tillstånd. Lag (2010:497).
18 § Den som bedriver verksamhet som är anmäld enligt 2 kap.
1 § skall betala en avgift för finansiering av åtgärder mot
allvarliga fredstida hot och påfrestningar som gäller
elektronisk kommunikation. De avgifter som tas ut skall
fördelas med skälig andel på dem som bedriver anmäld
verksamhet.
Överklagande m.m.
19 § En myndighets beslut enligt denna lag eller enligt
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas
till allmän förvaltningsdomstol. När ett beslut överklagas är
myndigheten motpart i domstolen.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Kammarrättens avgörande i ett mål enligt denna lag får inte
överklagas. Lag (2019:1206).
19 a § Beslut enligt denna lag får överklagas av den som är
part i ärendet, om beslutet har gått parten emot, och även av
annan vars rättigheter påverkas negativt av beslutet.
Säkerhetspolisen och Försvarsmakten får överklaga beslut som
gäller
1. beviljande av tillstånd att använda radiosändare eller
medgivande att överlåta eller hyra ut ett sådant tillstånd,
2. att förena tillstånd att använda radiosändare med villkor,
eller
3. återkallelse av tillstånd att använda radiosändare eller
ändring av villkor i ett sådant tillstånd. Lag (2019:1206).
20 § Ett beslut enligt 6 § andra stycket som avser
identifiering av företag med betydande inflytande på en
marknad får överklagas endast i samband med att beslut att
införa, upphäva eller ändra en skyldighet som anges i 6 §
överklagas.
Ett beslut enligt 3 kap. 7 § att begränsa antalet tillstånd
får överklagas endast i samband med att beslut i fråga om
tillstånd att använda radiosändare överklagas. Lag (2011:590).
21 § Ett beslut om underrättelse enligt 7 kap. 4 §, ett beslut
om föreläggande enligt 7 kap. 10 a § och ett beslut om att inte
ta upp en tvist för avgörande enligt 7 kap. 10 b § första
stycket får inte överklagas. Lag (2007:881).
22 § Ett beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen skall gälla omedelbart, om inte
annat har bestämts.
Handläggning i domstol
23 § Mål i förvaltningsrätt och kammarrätt som avser
överprövning av följande beslut ska handläggas skyndsamt:
1. beslut om särskilda skyldigheter med stöd av 4 kap. 4 §
eller 5 kap. 13 §,
2. beslut i ett tillsynsärende enligt 7 kap. 5 §, om tillsynen
avsett efterlevnaden av ett beslut som anges i 1,
3. beslut vid prövning av en tvist enligt 7 kap. 10 §, om
tvisten grundar sig på ett beslut som avses i 1, och
4. beslut om identifiering av företag med betydande inflytande
på en marknad enligt 6 §. Lag (2011:590).
24 § I mål som avses i 23 § får en part i förvaltningsrätten
åberopa en ny omständighet eller ett nytt bevis efter det att
fyra månader gått från det att tiden för överklagande gått ut,
endast om parten gör sannolikt att parten inte kunnat åberopa
omständigheten eller beviset tidigare eller annars haft giltig
ursäkt att inte göra det.
I mål som avses i 23 § får en ny omständighet eller ett nytt
bevis åberopas först i kammarrätten endast om det finns
synnerliga skäl. Lag (2009:839).
Domstolarnas sammansättning
25 § Vid prövningen av mål som avses i 23 § skall
förvaltningsrätten bestå av två lagfarna ledamöter och två
ekonomiska experter. Om en av de ekonomiska experterna får
förhinder sedan handläggningen har påbörjats, är rätten ändå
domför.
Första stycket första meningen gäller inte om något annat
följer av 18 § lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar. Lag (2009:839).
26 § Vid prövning av mål som avses i 23 § ska
kammarrätten bestå av tre lagfarna ledamöter och två
ekonomiska experter. Om en av de lagfarna ledamöterna eller
en av de ekonomiska experterna får förhinder sedan
handläggningen har påbörjats, är rätten ändå domför.
Kammarrätten är domför utan ekonomiska experter i fall som
anges i 12 § fjärde stycket lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar och vid prövning av mål som är av enkel
beskaffenhet.
I övrigt gäller, även i mål som avses i första stycket, 12 §
sjunde–tionde styckena lagen om allmänna
förvaltningsdomstolar i fråga om kammarrättens
sammansättning. Vid behandlingen av frågor om
prövningstillstånd och frågor som behandlas samtidigt med
dessa ska dock även en ekonomisk expert ingå i rätten, om
inte målet är av enkel beskaffenhet. Lag (2018:1962).
27 § Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer,
förordnar för viss tid dem som skall tjänstgöra som ekonomiska
experter enligt 25 och 26 §§. Inträffar medan en ekonomisk
expert deltar i behandlingen av ett mål en omständighet som
medför att förordnandet skall upphöra att gälla, skall
förordnandet ändå anses fortsätta att gälla i det pågående
målet.
Den som skall tjänstgöra som ekonomisk expert skall vara svensk
medborgare och får inte vara underårig eller i konkurstillstånd
eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Lag (2007:881).
Inhibition
28 § När en domstol enligt 28 § förvaltningsprocesslagen
(1971:291) tar ställning till om ett beslut som fattats med
stöd av denna lag tills vidare inte skall gälla skall domstolen
särskilt beakta det som i 1 kap. 1 § anges om lagens syfte.
Lag (2007:881).
Övergångsbestämmelser
2007:881
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2. För skada som orsakats före ikraftträdandet gäller inte de
nya bestämmelserna i 7 kap. 13 a §.
3. För avgöranden som kammarrätten träffat före ikraftträdandet
gäller 8 kap. 19 § i sin äldre lydelse.
4. För överklagade avgöranden som träffats före ikraftträdandet
gäller inte de nya bestämmelserna i 8 kap. 23 och 24 §§.
2008:600
1. Denna lag träder i kraft den 1 november 2008.
2. Vad som sägs i 7 kap. 17 § ska även gälla för den som ålagts
att betala konkurrensskadeavgift eller dömts till att betala
vite enligt konkurrenslagen (1993:20).
2008:719
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
2. Skyldigheten för operatörer som äger tråd att överföra
signaler till samverkanspunkter enligt 6 kap. 19 a § ska
tillämpas första gången den 1 december 2009.
Lag (2009:578).
2009:546
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av
beslut som meddelats före ikraftträdandet och för tvister som
avgjorts av tillsynsmyndigheten före ikraftträdandet.
2010:497
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2010.
2. I fråga om ärenden som har avgjorts av tillsynsmyndigheten
före ikraftträdandet, och som efter överklagande ska prövas
av allmän förvaltningsdomstol efter ikraftträdandet, gäller 7
kap. 10 § i sin äldre lydelse.
3. Den som vid ikraftträdandet har ett tillstånd att använda
radiosändare för viss radioanvändning ska anses ha ett
tillstånd att använda radiosändare inom ett visst
frekvensutrymme. Giltighetstiden för ett sådant tillstånd ska
anses förlängd med tio år, om tillståndet gäller längst till
och med den 31 december 2015 och inte tidigare har förlängts
eller förnyats. Den nya bestämmelsen i 3 kap. 12 b § ska inte
tillämpas på tillstånd som har förlängts före ikraftträdandet
och som efter överklagande ska prövas av förvaltningsdomstol
efter ikraftträdandet.
4. Äldre föreskrifter om krav på tillstånd för att använda
enskilda radiosändare inom ramen för ett tillstånd att
använda radiosändare för viss radioanvändning, gäller
fortfarande om tillståndet meddelats före ikraftträdandet.
2011:590
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.
2. Tillståndsvillkor som beslutats enligt 3 kap. 11 § första
stycket före den 1 juli 2011 och som inte skulle få beslutas
enligt de nya bestämmelserna i 3 kap. 11 § andra eller tredje
stycket, upphör att gälla den 26 maj 2016.
2016:344
1. Denna lag träder i kraft den 30 april 2016.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om en parts
rätt att hänskjuta en tvist för avgörande av
tillsynsmyndigheten om tvisten har samband med skyldigheter
som avser tiden före ikraftträdandet.