Post 3305 av 10919 träffar
SFS-nummer ·
2004:881 ·
Visa register
Förordning (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning
Departement: Finansdepartementet K
Utfärdad: 2004-10-28
Ändring införd: t.o.m. SFS 2023:683
Ikraft: 2005-01-01 överg.best.
Allmän bestämmelse
1 § Statistiska centralbyrån ska varje utjämningsår beräkna
1. skatteutjämningsunderlag, standardkostnad och
strukturkostnad enligt 3 § lagen (2004:773) om
kommunalekonomisk utjämning,
2. inkomstutjämningsbidrag enligt 5 § lagen om
kommunalekonomisk utjämning,
3. inkomstutjämningsavgift enligt 6 § lagen om
kommunalekonomisk utjämning,
4. kostnadsutjämningsbidrag enligt 9 § lagen om
kommunalekonomisk utjämning,
5. kostnadsutjämningsavgift enligt 10 § lagen om
kommunalekonomisk utjämning,
6. strukturbidrag enligt 11 och 12 §§ lagen om
kommunalekonomisk utjämning,
7. införandebidrag enligt 13 § lagen om kommunalekonomisk
utjämning,
8. regleringsbidrag enligt 15 § lagen om kommunalekonomisk
utjämning, och
9. regleringsavgift enligt 16 § lagen om kommunalekonomisk
utjämning. Förordning (2013:976).
Inkomstutjämning
2 § Vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för kommuner och
för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas:
Län Kommuner Region
Stockholms 19,05 10,03
Uppsala 19,14 9,94
Södermanlands 19,87 9,21
Östergötlands 18,93 10,15
Jönköpings 19,14 9,94
Kronobergs 19,77 9,31
Kalmar 20,36 8,72
Blekinge 19,11 9,97
Skåne 19,70 9,38
Hallands 19,28 9,80
Västra Götalands 19,41 9,67
Värmlands 19,97 9,11
Örebro 19,00 10,08
Västmanlands 20,19 8,89
Dalarnas 19,51 9,57
Gävleborgs 19,31 9,77
Västernorrlands 21,04 8,04
Jämtlands 20,17 8,91
Västerbottens 20,55 8,53
Norrbottens 20,45 8,63
För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen
19,60 procent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för
kommuner.
För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen
9,48 procent vid beräkning av inkomstutjämningsbidrag för
regioner. Förordning (2023:683).
3 § Vid beräkning av inkomstutjämningsavgifter för kommuner
och för regioner ska följande länsvisa skattesatser tillämpas:
Län Kommuner Region
Stockholms 16,98 9,51
Uppsala 17,07 9,42
Södermanlands 17,80 8,69
Östergötlands 16,86 9,63
Jönköpings 17,07 9,42
Kronobergs 17,70 8,79
Kalmar 18,29 8,20
Blekinge 17,04 9,45
Skåne 17,63 8,86
Hallands 17,21 9,28
Västra Götalands 17,34 9,15
Värmlands 17,90 8,59
Örebro 16,93 9,56
Västmanlands 18,12 8,37
Dalarnas 17,44 9,05
Gävleborgs 17,24 9,25
Västernorrlands 18,97 7,52
Jämtlands 18,10 8,39
Västerbottens 18,48 8,01
Norrbottens 18,38 8,11
För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen
17,54 procent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för
kommuner.
För en kommun som inte ingår i en region är skattesatsen
8,95 procent vid beräkning av inkomstutjämningsavgift för
regioner. Förordning (2023:683).
3 a § Har upphävts genom förordning (2015:1011).
4 § Inkomstutjämningsbidrag och inkomstutjämningsavgift ska
anges i kronor per invånare i kommunen respektive regionen och
avrundas till närmaste hela krontal. Förordning (2019:797).
Kostnadsutjämning
Standardkostnad
5 § Standardkostnaden ska beräknas utifrån
befolkningsuppgifter per den 31 december två år före
utjämningsåret, anges i kronor per invånare och avrundas till
närmaste hela krontal. Standardkostnaden ska, utom i fråga om
16 § 1 och 2 och 25 a §, beräknas i utjämningsårets prisnivå
utifrån utvecklingen av konsumentprisindex med fast ränta.
Förordning (2019:797).
Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Standardkostnad för förskola, fritidshem och annan pedagogisk
verksamhet
6 § En kommuns standardkostnad för förskola, fritidshem och
sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen
(2010:800) ska beräknas genom att summera
1. åldersersättningar för barn i åldern 1-5 år respektive 6-12
år,
2. tillägg eller avdrag för skillnader i behov av förskola för
barn i åldern 1-5 år,
3. tillägg eller avdrag för skillnader i behov av fritidshem
för barn i åldern 6-12 år,
4. tillägg eller avdrag för socioekonomiska skillnader för
barn i åldern 1-5 år,
5. tillägg eller avdrag för gles bebyggelse,
6. tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i förskola,
fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, och
7. tillägg eller avdrag för förändringar av antalet barn i
åldern 1-5 år. Förordning (2019:797).
Åldersersättningar för barn i åldern 1-5 år respektive 6-12 år
6 a § Åldersersättningarna enligt 6 § 1 ska beräknas enligt
följande. Andelen barn i respektive åldersgrupp i kommunen
multipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per barn
i respektive åldersgrupp i landet.
Den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive
åldersgrupp beräknas utifrån de genomsnittliga
standardkostnaderna för förskola och pedagogisk omsorg
respektive för fritidshem och pedagogisk omsorg per invånare,
som anges i bilagan till denna förordning.
Förordning (2019:797).
Behov av förskola
6 b § Tillägg eller avdrag enligt 6 § 2 ska beräknas enligt
följande. Åldersersättningen enligt 6 § 1 för barn i åldern
1-5 år multipliceras med ett index för behov av förskola.
Därefter minskas produkten med åldersersättningen för barn i
åldern 1-5 år. Samtliga kommuner får därefter ett
invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som
beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av
tilläggen.
Index för behov av förskola anges i bilagan till denna
förordning. Förordning (2019:797).
Behov av fritidshem
6 c § Tillägg eller avdrag enligt 6 § 3 ska beräknas enligt
följande. Åldersersättningen enligt 6 § 1 för barn i åldern 6-
12 år multipliceras med ett index för behov av fritidshem.
Därefter minskas produkten med åldersersättningen för barn i
åldern 6-12 år. Samtliga kommuner får därefter ett
invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som
beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av
tilläggen.
Index för behov av fritidshem anges i bilagan till denna
förordning. Förordning (2019:797).
Socioekonomiska skillnader för barn i åldern 1-5 år
6 d § Tillägg eller avdrag enligt 6 § 4 ska beräknas enligt
följande. Tillägg beräknas genom att ett socioekonomiskt index
multipliceras med fem procent av åldersersättningen enligt 6 §
1 för barn i åldern 1-5 år. Samtliga kommuner får därefter ett
invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen
motsvarar summan av tilläggen.
Beräkningen av det socioekonomiska indexet framgår av bilagan
till denna förordning. Förordning (2019:797).
Gles bebyggelse
6 e § Tillägg eller avdrag enligt 6 § 5 ska beräknas enligt
följande. Ett glesbygdsindex för förskola multipliceras med
åldersersättningen enligt 6 § 1 för barn i åldern 1-5 år.
Produkten minskas sedan med åldersersättningen för barn i
åldern 1-5 år. Samtliga kommuner får därefter ett
invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som
beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av
tilläggen.
Glesbygdsindex för förskola anges i bilagan till denna
förordning. Förordning (2019:797).
Lönekostnadsskillnader i förskola, fritidshem och annan
pedagogisk verksamhet
6 f § Tillägg eller avdrag enligt 6 § 6 ska beräknas enligt
följande. Tillägg beräknas genom att den del av kommunens
löneindex som överstiger 100 multipliceras med den justerade
lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga kommuner får
därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan
av avdragen motsvarar summan av tilläggen.
Den justerade lönekostnaden beräknas som summan av 6 § 1-5
multiplicerad med lönekostnadsandelen för förskola, fritidshem
och annan pedagogisk verksamhet.
Löneindex och lönekostnadsandel för förskola, fritidshem och
annan pedagogisk verksamhet anges i bilagan till denna
förordning. Förordning (2019:797).
Förändringar av antalet barn i åldern 1-5 år
6 g § Tillägg eller avdrag enligt 6 § 7 ska beräknas enligt
följande. Tillägg beräknas så att den del av ökningen av
antalet barn i åldern 1-5 år i kommunen under en femårsperiod
som överstiger ökningen i landet under samma period med två
procentenheter multipliceras med ett ersättningsbelopp som
uppgår till 13 000 kronor per barn i 2016 års prisnivå.
Motsvarande gäller om antalet barn i åldern 1-5 år i kommunen
minskat samtidigt som antalet barn i åldersgruppen minskat i
landet under samma period. Om antalet barn i åldern 1-5 år i
en kommun minskat när antalet barn i samma åldersgrupp ökat i
landet eller ökat när antalet barn i åldersgruppen minskat i
landet, ska den del av minskningen eller ökningen i kommunen
som överstiger två procentenheter multipliceras med
ersättningsbeloppet. Ersättningsbeloppet räknas varje år upp
med utvecklingen av konsumentprisindex med fast ränta till två
år före utjämningsåret. Samtliga kommuner får därefter ett
invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen
motsvarar summan av tilläggen.
Förändringen under en femårsperiod beräknas som skillnaden
mellan antalet barn i åldern 1-5 år i kommunen den 31 december
sju år före utjämningsåret och antalet barn i åldern 1-5 år i
kommunen den 31 december två år före utjämningsåret.
Förordning (2019:797).
Förskoleklass och grundskola
Standardkostnad för förskoleklass och grundskola
7 § En kommuns standardkostnad för förskoleklass och
grundskola ska beräknas genom att summera
1. åldersersättning,
2. tillägg eller avdrag för modersmålsundervisning och
undervisning i svenska som andraspråk,
3. tillägg eller avdrag för merkostnader för små skolor och
skolskjutsar,
4. tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i
förskoleklass och grundskola, och
5. tillägg eller avdrag för förändringar av antalet barn i
åldern 6-15 år. Förordning (2019:797).
Åldersersättning för förskoleklass och grundskola
7 a § Åldersersättning enligt 7 § 1 ska beräknas genom att
andelen barn i åldrarna 6 respektive 7-15 år i kommunen
multipliceras med den beräknade genomsnittskostnaden per barn
i respektive åldersgrupp i landet. Därefter summeras dessa
produkter.
Den beräknade genomsnittskostnaden per barn i respektive
åldersgrupp beräknas utifrån den genomsnittliga
standardkostnaden för förskoleklass och grundskola per
invånare, som anges i bilagan till denna förordning.
Förordning (2019:797).
Modersmålsundervisning och undervisning i svenska som
andraspråk
7 b § Tillägg eller avdrag enligt 7 § 2 ska beräknas enligt
följande. Tillägg beräknas genom att andelen barn i åldern 7-
15 år som är födda utanför Sverige, Norge eller Danmark eller
vars båda föräldrar är födda utanför dessa länder i kommunen
multipliceras med en genomsnittlig kostnad per barn i åldern
7-15 år i landet för modersmålsundervisning och undervisning i
svenska som andraspråk. Samtliga kommuner får därefter ett
invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen
motsvarar summan av tilläggen.
Beräkningen av den genomsnittliga kostnaden för modersmåls-
undervisning och undervisning i svenska som andraspråk per
barn i åldern 7-15 år framgår av bilagan till denna
förordning. Förordning (2019:797).
Små skolor och skolskjutsar
7 c § Tillägg eller avdrag enligt 7 § 3 ska beräknas enligt
följande. Ett glesbygdsindex för förskoleklass och grundskola
multipliceras med åldersersättningen enligt 7 § 1. Produkten
minskas sedan med åldersersättningen. Samtliga kommuner får
därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller
avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag
motsvarar summan av tilläggen.
Glesbygdsindex för förskoleklass och grundskola anges i
bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).
Lönekostnadsskillnader i förskoleklass och grundskola
7 d § Tillägg och avdrag enligt 7 § 4 ska beräknas enligt
följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet
som överstiger 100 multipliceras med den justerade
lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga kommuner får
därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan
av avdragen motsvarar summan av tilläggen.
Den justerade lönekostnaden beräknas som summan av 7 § 1-3,
multiplicerad med lönekostnadsandelen för förskoleklass och
grundskola.
Löneindex och lönekostnadsandel för förskoleklass och
grundskola anges i bilagan till denna förordning.
Förordning (2019:797).
Förändringar av antalet barn i åldern 6-15 år
7 e § Tillägg eller avdrag enligt 7 § 5 ska beräknas enligt
följande. Tillägg beräknas så att den del av ökningen av
antalet barn i åldern 6-15 år i en kommun som under en
femårsperiod överstiger ökningen i landet under samma period
med två procentenheter multipliceras med ett ersättningsbelopp
som uppgår till 15 600 kronor per barn i 2016 års prisnivå.
Motsvarande gäller om antalet barn i åldern 6-15 år i kommunen
minskat samtidigt som antalet barn i åldersgruppen minskat i
landet under samma period. Om antalet barn i åldern 6-15 år i
en kommun minskat när antalet barn i samma åldersgrupp ökat i
landet eller ökat när antalet barn i åldersgruppen minskat i
landet, ska den del av minskningen eller ökningen i kommunen
som överstiger två procentenheter multipliceras med
ersättningsbeloppet. Ersättningsbeloppet räknas varje år upp
med utvecklingen av konsumentprisindex med fast ränta till två
år före utjämningsåret. Samtliga kommuner får därefter ett
invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen
motsvarar summan av tilläggen.
Förändringen under en femårsperiod beräknas som skillnaden
mellan antalet barn i åldern 6-15 år i kommunen den
31 december sju år före utjämningsåret och antalet barn i
åldern 6-15 år i kommunen den 31 december två år före
utjämningsåret. Förordning (2019:797).
Gymnasieskola
Standardkostnad för gymnasieskola
8 § En kommuns standardkostnad för gymnasieskola ska beräknas
genom att summera
1. åldersersättning,
2. tillägg eller avdrag för resor, inackordering och små
gymnasieskolor,
3. tillägg eller avdrag för programval,
4. tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i
gymnasieskola, och
5. tillägg eller avdrag för förändringar av antalet ungdomar i
åldern 16-18 år.
Åldersersättning för gymnasieskola
8 a § Åldersersättningen enligt 8 § 1 ska beräknas genom att
andelen ungdomar i åldern 16-18 år i kommunen multipliceras
med den beräknade genomsnittskostnaden per ungdom i
åldersgruppen i landet.
Den beräknade genomsnittskostnaden per ungdom beräknas utifrån
den genomsnittliga standardkostnaden för gymnasieskola per
invånare, som anges i bilagan till denna förordning.
Förordning (2019:797).
Merkostnader för resor, inackordering och små gymnasieskolor
8 b § Tillägg eller avdrag enligt 8 § 2 ska beräknas enligt
följande. Ett glesbygdsindex för gymnasieskola multipliceras
med åldersersättningen enligt 8 § 1. Produkten minskas sedan
med åldersersättningen. Samtliga kommuner får därefter ett
invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som
beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av
tilläggen.
Glesbygdsindex för gymnasieskola anges i bilagan till denna
förordning. Förordning (2019:797).
Programval
8 c § Tillägg eller avdrag enligt 8 § 3 ska beräknas som ett
genomsnitt av kommunens programvalsfaktor två respektive tre
år före utjämningsåret.
Hur programvalsfaktorn beräknas framgår av bilagan till denna
förordning. Förordning (2019:797).
Lönekostnadsskillnader i gymnasieskola
8 d § Tillägg eller avdrag enligt 8 § 4 ska beräknas enligt
följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet
som överstiger 100 multipliceras med den justerade
lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga kommuner får
därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan
av avdragen motsvarar summan av tilläggen.
Den justerade lönekostnaden beräknas som summan av 8 § 1-3,
multiplicerad med lönekostnadsandelen för gymnasieskola.
Löneindex och lönekostnadsandel för gymnasieskola anges i
bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).
Förändringar av antalet ungdomar i åldern 16-18 år
8 e § Tillägg eller avdrag enligt 8 § 5 ska beräknas enligt
följande. Tillägg beräknas genom att den del av ökningen av
antalet ungdomar i åldern 16-18 år i en kommun under en
femårsperiod som överstiger ökningen i landet under samma
period med två procentenheter multipliceras med ett er-
sättningsbelopp som uppgår till 15 600 kronor per ungdom i
2016 års prisnivå. Motsvarande gäller om antalet ungdomar i
åldern 16-18 år i kommunen minskat samtidigt som antalet
ungdomar i åldersgruppen minskat i landet under samma period.
Om antalet ungdomar i åldern 16-18 år i en kommun minskat när
antalet ungdomar i samma åldersgrupp ökat i landet eller ökat
när antalet ungdomar i åldersgruppen minskat i landet, ska den
del av minskningen eller ökningen i kommunen som överstiger
två procentenheter multipliceras med ersättningsbeloppet.
Ersättningsbeloppet räknas varje år upp med utvecklingen av
konsumentprisindex med fast ränta till två år före
utjämningsåret. Samtliga kommuner får därefter ett
invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan av avdragen
motsvarar summan av tilläggen.
Förändringen under en femårsperiod beräknas som skillnaden
mellan antalet ungdomar i åldern 16-18 år i kommunen den
31 december sju år före utjämningsåret och antalet ungdomar i
åldern 16-18 år i kommunen den 31 december två år före
utjämningsåret. Förordning (2019:797).
Individ- och familjeomsorg
Standardkostnad för individ- och familjeomsorg
9 § En kommuns standardkostnad för individ- och familjeomsorg
ska beräknas genom att ett modellberäknat värde multipliceras
med en korrigeringsfaktor. Därefter ska tillägg eller avdrag
göras för lönekostnadsskillnader.
För att få fram det modellberäknade värdet ska följande
variabler användas:
- andelen barn och ungdomar i åldern 0-19 år som lever i
hushåll med låg inkomststandard justerad för inkomster från
ekonomiskt bistånd i kommunen,
- andelen lågutbildade personer födda i Sverige i åldern 20-
40 år i kommunen,
- roten ur tätortsbefolkningen i kommunen,
- andelen av befolkningen boende i flerfamiljshus byggda 1965-
1975 i kommunen,
- ohälsotal i kommunen, och
- en variabel för justering av inkomsteffekt som beror på
gränspendling till Norge och Danmark i kommunen.
Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att det modellberäknade
värdet, som vägts med befolkningen den 31 december två år före
utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga
standardkostnaden för individ- och familjeomsorg.
Den genomsnittliga standardkostnaden för individ- och
familjeomsorg samt hur det modellberäknade värdet och
korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av bilagan till
denna förordning. Förordning (2019:797).
Lönekostnadsskillnader i individ- och familjeomsorg
9 a § Tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader enligt
9 § första stycket ska beräknas enligt följande. Tillägg
beräknas genom att den del av löneindexet som överstiger 100
multipliceras med den justerade lönekostnaden dividerad med
100. Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag,
som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av
tilläggen.
Den justerade lönekostnaden beräknas som produkten av det
modellberäknade värdet, korrigeringsfaktorn och
lönekostnadsandelen för individ- och familjeomsorg.
Löneindex och lönekostnadsandel för individ- och familjeomsorg
anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).
Kommunal vuxenutbildning
Standardkostnad för kommunal vuxenutbildning
10 § En kommuns standardkostnad för kommunal vuxenutbildning
ska beräknas genom att summera
1. kostnad för behov av vuxenutbildning på grundläggande nivå,
2. kostnad för behov av vuxenutbildning på gymnasial nivå,
3. kostnad för behov av svenska för invandrare, och
4. tillägg eller avdrag för sysselsättning.
Förordning (2019:797).
Kostnader för behov av vuxenutbildning på grundläggande nivå
11 § Kostnaden enligt 10 § 1 ska beräknas genom att antalet
personer i åldern 20-56 år utan grundläggande utbildningsnivå
i kommunen multipliceras med den genomsnittliga kostnaden per
person i denna målgrupp i landet och divideras med
befolkningen i kommunen den 31 december två år före
utjämningsåret.
Den genomsnittliga kostnaden per person i målgruppen beräknas
utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för
vuxenutbildning på grundläggande nivå per invånare, som anges
i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).
Kostnader för behov av vuxenutbildning på gymnasial nivå
12 § Kostnaden enligt 10 § 2 ska beräknas genom att antalet
personer i åldern 20-56 år utan gymnasial utbildningsnivå i
kommunen multipliceras med den genomsnittliga kostnaden per
person i denna målgrupp i landet och divideras med
befolkningen i kommunen den 31 december två år före
utjämningsåret.
Den genomsnittliga kostnaden per person i målgruppen beräknas
utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för
vuxenutbildning på gymnasial nivå per invånare, som anges i
bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).
Kostnader för behov av svenska för invandrare
13 § Kostnaden enligt 10 § 3 ska beräknas genom att antalet
personer i åldern 20-64 år som haft uppehållstillstånd i
mindre än fem år i kommunen, med undantag för de första två
åren efter mottagandet i en kommun för personer som omfattas
av förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser
för vissa utlänningar, multipliceras med den genomsnittliga
kostnaden per person i denna målgrupp och divideras med
befolkningen i kommunen den 31 december två år före
utjämningsåret.
Den genomsnittliga kostnaden per person i målgruppen beräknas
utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för svenska för
invandrare per invånare, som anges i bilagan till denna
förordning. Förordning (2019:797).
Sysselsättning
13 a § Tillägg eller avdrag enligt 10 § 4 ska beräknas enligt
följande. Summan av 10 § 1-3 multipliceras med kvoten av
andelen personer som förvärvsarbetar eller bedriver
eftergymnasiala studier i landet i åldern 20-64 år och samma
andel i kommunen. Produkten minskas sedan med summan av 10 §
1-3. Därefter får samtliga kommuner ett invånarbaserat avdrag
till tillägget eller avdraget, som beräknas så att summan av
samtliga avdrag motsvarar summan av tilläggen.
Förordning (2019:797).
Äldreomsorg
Standardkostnad för äldreomsorg
14 § En kommuns standardkostnad för äldreomsorg ska beräknas
genom att summera
1. korrigerad åldersersättning,
2. tillägg eller avdrag för skillnader i dödlighet,
3. tillägg eller avdrag för personer födda utanför Norden,
4. tillägg eller avdrag för institutionsboende i glesbygd,
5. tillägg eller avdrag för hemtjänst i glesbygd, och
6. tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i
äldreomsorg. Förordning (2019:797).
Korrigerad åldersersättning
14 a § Den korrigerade åldersersättningen enligt 14 § 1 ska
beräknas enligt följande. Andelen sammanboende respektive
ensamboende personer i kommunen i åldersgrupperna 65-79, 80-89
samt 90 år eller äldre multipliceras med en genomsnittlig
kostnad per person för respektive åldersgrupp. Därefter
summeras produkterna för respektive åldersgrupp till en
åldersersättning som multipliceras med en korrigeringsfaktor.
Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att åldersersättningen,
som vägts med befolkningen den 31 december två år före
utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga
standardkostnaden för äldreomsorg.
Den genomsnittliga kostnaden per person för respektive
åldersgrupp, den genomsnittliga standardkostnaden för
äldreomsorg samt hur korrigeringsfaktorn närmare beräknas
framgår av bilagan till denna förordning.
Förordning (2019:797).
Skillnader i dödlighet
14 b § Tillägg eller avdrag enligt 14 § 2 ska beräknas utifrån
skillnaden mellan faktiskt och förväntat antal avlidna
personer i kommunen under en femårsperiod och den korrigerade
åldersersättningen enligt 14 § 1 per person i åldern 65 år och
äldre i kommunen. Samtliga kommuner får därefter ett
invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som
beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av
tilläggen.
Hur tillägg och avdrag för skillnader i dödlighet närmare
beräknas framgår av bilagan till denna förordning.
Förordning (2019:797).
Personer födda utanför Norden
14 c § Tillägg eller avdrag enligt 14 § 3 ska beräknas enligt
följande. Tillägg beräknas genom att varje kommun får ett
tillägg med fem procent av genomsnittskostnaden per person i
åldern 65 år eller äldre för andelen personer i åldersgruppen
i kommunen som är födda utanför Norden. Samtliga kommuner får
därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan
av avdragen motsvarar summan av tilläggen.
Genomsnittskostnaden per person i åldersgruppen beräknas
utifrån den genomsnittliga standardkostnaden för äldreomsorg
per invånare, som anges i bilagan till denna förordning.
Förordning (2019:797).
Institutionsboende i glesbygd
14 d § Tillägg eller avdrag enligt 14 § 4 ska beräknas enligt
följande. Tillägg beräknas för de kommuner som har en
glesbygdsfaktor som är lägre än 0,8. Glesbygdsfaktorn baseras
på tätortsgrad och antalet invånare per kvadratkilometer.
Samtliga kommuner får därefter ett invånarbaserat avdrag, som
beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av
tilläggen.
Hur beräkningarna görs framgår av bilagan till denna
förordning. Förordning (2019:797).
Hemtjänst i glesbygd
14 e § Tillägg eller avdrag enligt 14 § 5 ska beräknas enligt
följande. Ett glesbygdsindex multipliceras med den korrigerade
åldersersättningen enligt 14 § 1. Därefter minskas produkten
med den korrigerade åldersersättningen. Samtliga kommuner får
därefter ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller
avdraget, som beräknas så att summan av samtliga avdrag
motsvarar summan av tilläggen.
Glesbygdsindex för äldreomsorg anges i bilagan till denna
förordning. Förordning (2019:797).
Lönekostnadsskillnader i äldreomsorg
14 f § Tillägg eller avdrag enligt 14 § 6 ska beräknas enligt
följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet
som överstiger 100 multipliceras med den justerade
lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga kommuner får
därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan
av avdragen motsvarar summan av tilläggen.
Den justerade lönekostnaden beräknas som summan av 14 § 1-5
multiplicerad med lönekostnadsandelen för äldreomsorg.
Löneindex och lönekostnadsandel för äldreomsorg anges i
bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).
Infrastruktur och skydd
15 § En kommuns standardkostnad för infrastruktur och skydd
ska beräknas genom att summera
1. klimattillägg för gator och vägar,
2. ortstillägg för gator och vägar, och
3. tillägg för räddningstjänst.
Ortstillägg, klimattillägg och tillägg för räddningstjänst
anges i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).
Verksamhetsövergripande kostnader
Standardkostnad för verksamhetsövergripande kostnader
16 § En kommuns standardkostnad för verksamhetsövergripande
kostnader ska beräknas genom att summera
1. tillägg för befolkningsminskning,
2. tillägg för eftersläpning av intäkter,
3. tillägg eller avdrag för uppvärmning,
4. tillägg eller avdrag för byggnation, och
5. tillägg för administration.
Förordning (2019:797).
Befolkningsminskning
17 § Tillägg enligt 16 § 1 ska beräknas så att den del av
befolkningsminskningen i kommunen, räknat i antal personer
under en tioårsperiod, som överstiger två procentenheter
multipliceras med ett ersättningsbelopp som uppgår till
200 kronor per invånare.
Befolkningsminskning under en tioårsperiod ska beräknas som
skillnaden mellan befolkningen i kommunen den 31 december tolv
år före utjämningsåret och befolkningen i kommunen den
31 december två år före utjämningsåret. Förordning (2019:797).
Eftersläpning av intäkter
18 § Tillägg enligt 16 § 2 ska beräknas för kommuner som under
en fyraårsperiod haft en befolkningsökning med i genomsnitt
minst 1,2 procent per år och där antalet invånare från och med
den 1 november två år före utjämningsåret till och med den 1
november året före utjämningsåret ökat med minst 1,2 procent.
Befolkningsökningen under en fyraårsperiod ska beräknas som
skillnaden mellan befolkningen i kommunen den 1 november sex
år före utjämningsåret och befolkningen i kommunen den 1
november två år före utjämningsåret.
Hur tillägget närmare beräknas framgår av bilagan till denna
förordning. Förordning (2019:797).
Uppvärmning
19 § Tillägg eller avdrag enligt 16 § 3 ska beräknas enligt
följande. Ett uppvärmningsindex multipliceras med ett
ersättningsbelopp som uppgår till 356 kronor i 2016 års
prisnivå. Produkten minskas sedan med ersättningsbeloppet.
Uppvärmningsindex anges i bilagan till denna förordningen.
Förordning (2019:797).
Byggnation
20 § Tillägg eller avdrag enligt 16 § 4 ska göras enligt
bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).
Administration
20 a § Tillägg enligt 16 § 5 ska göras enligt bilagan till
denna förordning. Förordning (2019:797).
Hälso- och sjukvård
Standardkostnad för hälso- och sjukvård
21 § En regions standardkostnad för hälso- och sjukvård ska
beräknas genom att summera
1. korrigerad kostnad för befolkningens vårdbehov,
2. tillägg eller avdrag för hälso- och sjukvård i glesbygd,
3. tillägg eller avdrag för bemanning i glesbygd, och
4. tillägg eller avdrag för lönekostnadsskillnader i hälso-
och sjukvård. Förordning (2019:797).
Korrigerad kostnad för befolkningens vårdbehov
22 § Den korrigerade kostnaden för befolkningens vårdbehov
enligt 21 § 1 ska beräknas enligt följande. Befolkningen delas
in i olika grupper enligt bilagan till denna förordning.
Antalet personer i respektive grupp den 31 december tre år
före utjämningsåret i varje region multipliceras med den
genomsnittliga kostnaden för respektive grupp och summeras
till en genomsnittlig kostnad för befolkningens vårdbehov.
Summan divideras med antalet invånare i regionen den
31 december tre år före utjämningsåret och multipliceras
därefter med en korrigeringsfaktor.
Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att den genomsnittliga
kostnaden för befolkningens vårdbehov, som vägts med
befolkningen den 31 december två år före utjämningsåret,
överensstämmer med den genomsnittliga standardkostnaden för
hälso- och sjukvård.
Den genomsnittliga standardkostnaden för hälso- och sjukvård
samt hur korrigeringsfaktorn närmare beräknas framgår av
bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).
Hälso- och sjukvård i glesbygd
23 § Tillägg eller avdrag enligt 21 § 2 ska beräknas enligt
följande. Ett index för vård i glesbygd multipliceras med den
korrigerade kostnaden för befolkningens vårdbehov enligt 21 §
1. Därefter minskas produkten med den korrigerade kostnaden
för befolkningens vårdbehov. Samtliga regioner får därefter
ett invånarbaserat avdrag från tillägget eller avdraget, som
beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av
tilläggen.
Index för vård i glesbygd anges i bilagan till denna
förordning. Förordning (2019:797).
Bemanning i glesbygd
24 § Tillägg eller avdrag enligt 21 § 3 ska beräknas enligt
följande. Ett index för bemanning i glesbygd multipliceras med
summan av den korrigerade kostnaden för befolkningens
vårdbehov och tillägg eller avdrag för vård i glesbygd.
Därefter minskas produkten med summan av den korrigerade
kostnaden för befolkningens vårdbehov och tillägg eller avdrag
för vård i glesbygd. Samtliga regioner får därefter ett
invånarbaserat avdrag från tillägget och avdraget, som
beräknas så att summan av samtliga avdrag motsvarar summan av
tilläggen.
Index för bemanning i glesbygd anges i bilagan till denna
förordning. Förordning (2019:797).
Lönekostnadsskillnader i hälso- och sjukvård
25 § Tillägg eller avdrag enligt 21 § 4 ska beräknas enligt
följande. Tillägg beräknas genom att den del av löneindexet
som överstiger 100 multipliceras med den justerade
lönekostnaden dividerad med 100. Samtliga regioner får
därefter ett invånarbaserat avdrag, som beräknas så att summan
av avdragen motsvarar summan av tilläggen.
Den justerade lönekostnaden beräknas som summan av 21 § 1-3
multiplicerad med lönekostnadsandelen för hälso- och sjukvård.
Löneindex och lönekostnadsandel för hälso- och sjukvård anges
i bilagan till denna förordning. Förordning (2019:797).
Befolkningsförändringar
Standardkostnad för befolkningsförändringar
25 a § En regions standardkostnad för befolkningsförändringar
ska beräknas genom att summera tillägg för eftersläpning av
intäkter och tillägg för befolkningsförändringar.
Förordning (2019:797).
Eftersläpning av intäkter
25 b § Tillägg för eftersläpning av intäkter enligt 25 a § ska
beräknas för regioner som under en fyraårsperiod haft en
befolkningsökning med i genomsnitt minst 1,2 procent per år
och där antalet invånare från och med den 1 november två år
före utjämningsåret till och med den 1 november året före
utjämningsåret ökat med minst 1,2 procent.
Befolkningsökning under en fyraårsperiod ska beräknas som
skillnaden mellan befolkningen i regionen den 1 november sex
år före utjämningsåret och befolkningen i regionen den
1 november två år före utjämningsåret.
Hur tillägget beräknas framgår av bilagan till denna
förordning. Förordning (2019:797).
Tillägg för befolkningsförändringar
25 c § Tillägg för befolkningsförändringar enligt 25 a § ska
beräknas genom att den del av en befolkningsökning i regionen,
räknat i antal personer under en tioårsperiod, som överstiger
ökningen i landet under samma period med två procentenheter
multipliceras med ett ersättningsbelopp som uppgår till 100
kronor per person. Motsvarande gäller om befolkningen i
regionen minskat samtidigt som befolkningen i landet minskat
under samma period. Om regionens befolkning minskat när
befolkningen i landet ökat eller ökat när befolkningen i
landet minskat, ska den del av minskningen eller ökningen i
regionen, räknat i antal personer, som överstiger två procent-
enheter multipliceras med ersättningsbeloppet.
Befolkningsförändringarna under en tioårsperiod ska beräknas
som skillnaden mellan befolkningen i regionen den 31 december
tolv år före utjämningsåret och befolkningen i regionen två år
före utjämningsåret. Förordning (2019:797).
Kollektivtrafik
Standardkostnad för kollektivtrafik
26 § Standardkostnaden för kollektivtrafik ska beräknas för
respektive län enligt följande. Ett modellberäknat värde
multipliceras med en korrigeringsfaktor. Hälften av
standardkostnaden tillförs därefter kommunerna i länet i
enlighet med 26 a § och hälften regionen, med undantag för
Stockholms län där kommunernas andel är 40 procent och
regionens andel är 60 procent av standardkostnaden.
För att få fram det modellberäknade värdet ska följande
variabler användas:
- antal boende i tätort i länet,
- andelen personer som arbetspendlar över kommungräns i länet,
och
- roten ur det genomsnittliga avståndet mellan invånarna i
länet.
Korrigeringsfaktorn ska bestämmas så att det modellberäknade
värdet, som vägts med befolkningen den 31 december två år före
utjämningsåret, överensstämmer med den genomsnittliga
standardkostnaden för kollektivtrafik.
Den genomsnittliga standardkostnaden för kollektivtrafik samt
hur det modellberäknade värdet och korrigeringsfaktorn närmare
beräknas framgår av bilagan till denna förordning.
Förordning (2019:797).
Fördelning av kommunernas andel av standardkostnaden
26 a § Fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden
mellan kommunerna i länet ska göras på följande sätt:
1. För kommunerna i Västmanlands län, Västernorrlands län,
Västerbottens län och Norrbottens län ska andelen beräknas
genom att använda variablerna det genomsnittliga avståndet
mellan invånarna, pendlingsavstånd och tätortsbefolkning på
det sätt som framgår av bilagan till denna förordning.
2. För kommunerna i Stockholms län, Uppsala län, Östergötlands
län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län, Blekinge län,
Skåne län, Hallands län, Västra Götalands län, Värmlands län,
Örebro län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Jämtlands län och i
Gotlands kommun görs fördelningen med lika stora belopp per
invånare.
3. För kommunerna i Södermanlands län fattar regeringen
särskilda beslut om varje kommuns andel av de totala
kostnaderna i länet. Förordning (2019:797).
Beräkningsmetoder och närmare detaljer för kostnadsutjämningen
27 § För beräkningarna gäller i övrigt de beräkningsmetoder och
närmare detaljer som anges i bilagan till denna förordning.
28 § Har upphävts genom förordning (2013:976).
Uppgiftslämnande
29 § Statistiska centralbyrån ska senast den 1 oktober året
före utjämningsåret lämna uppgifter till varje kommun och
varje region om preliminära bidrag och avgifter enligt 5, 6
och 9-16 §§ lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning.
Förordning (2019:797).
30 § Statistiska centralbyrån skall senast den 10 januari varje
år till Skatteverket lämna uppgifter som beräknats enligt denna
förordning.
Verkställighetsföreskrifter
31 § Statistiska centralbyrån får meddela de ytterligare
föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna
förordning.
Övergångsbestämmelser
2004:881
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (1995:1645) om
utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och
landsting samt förordningen (1995:1646) om skattesatser vid
beräkning av utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner
och landsting. De upphävda förordningarna gäller dock
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden
före den 1 januari 2005.
2011:680
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om underlaget
för beräkningen av åldersersättningen enligt 6 § andra och
fjärde styckena till och med utjämningsåret 2013.
2012:704
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.
2. Vid beräkning av en kommuns skattekraft ska 2013 och
tidigare års taxeringar anses som beslut om slutlig skatt
enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
2013:976
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag
och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet.
Bilaga
Beräkningsmetoder och närmare detaljer för kostnadsutjämningen
Generella bestämmelser för kostnadsutjämningen
Uppgifter i beräkningen av kostnadsutjämningen
De uppgifter som används i beräkningen av kostnadsutjämningen
ska, om inte annat anges i denna bilaga, hämtas från
Statistiska centralbyråns statistik.
Genomsnittlig standardkostnad
Den för landet genomsnittliga standardkostnaden i kronor per
invånare före uppräkning till utjämningsårets kostnadsnivå för
var och en av följande verksamheter är:
Verksamhet Genomsnittlig standardkostnad
Förskola 7 146
Pedagogisk omsorg 86
Fritidshem 1 623
Förskoleklass 765
Grundskola 12 251
Gymnasieskola 4 377
Individ- och familjeomsorg 4 890
Vuxenutbildning på grundläggande nivå 136
Vuxenutbildning på gymnasial nivå 259
Svenska för invandrare 272
Äldreomsorg 11 692
Hälso- och sjukvård 26 406
Kollektivtrafik 2 947
Beloppen avser år 2022.
Uppräkning med prisindex
Uppräkning till utjämningsårets prisnivå sker med hjälp av
utvecklingen av konsumentprisindex med fast ränta. Som
genomsnittlig procentuell förändring i konsumentprisindex med
fast ränta för respektive år används för
- 2017: 2,0
- 2018: 2,1
- 2019: 1,7
- 2020: 0,5
- 2021: 2,4
- 2022: 7,7
- 2023: 6,0
- 2024: 2,7.
Följande verksamheters och kostnadsslags standardkostnad
räknas upp till utjämningsårets prisnivå med hjälp av
konsumentprisindex med fast ränta året före utjämningsåret
samt utjämningsåret: förskola, fritidshem och annan pedagogisk
verksamhet, förskoleklass och grundskola, gymnasieskola,
individ- och familjeomsorg, kommunal vuxenutbildning,
äldreomsorg, hälso- och sjukvård och kollektivtrafik.
Följande verksamheters och kostnadsslags standardkostnad
räknas upp till utjämningsårets prisnivå med hjälp av
konsumentprisindex med fast ränta från år 2016 till och med
utjämningsåret: infrastruktur och skydd samt
verksamhetsövergripande kostnader med undantag för 16 § 1 och
2.
Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Index för behov av förskola respektive fritidshem
Index för behov av förskola respektive fritidshem anges under
rubriken Fasta index för kommuner.
Socioekonomiskt index för barn i åldern 1-5 år
Det socioekonomiska indexet per kommun beräknas som
genomsnittet av följande kvoter:
1. andelen barn i åldern 1-5 år i kommunen med föräldrar som
saknar eftergymnasial utbildning, dividerad med medelvärdet
för motsvarande grupp i landet två år före utjämningsåret,
2. andelen barn i åldern 1-5 år i kommunen som bor i hushåll
med låg disponibel inkomst, dividerad med medelvärdet för
motsvarande grupp i landet tre år före utjämningsåret, och
3. andelen barn i åldern 1-5 år i kommunen med minst en
förälder som har haft uppehållstillstånd i högst fyra år,
dividerad med medelvärdet för motsvarande grupp i landet två
år före utjämningsåret.
Med låg disponibel inkomst avses personer som lever i hushåll
som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet som är
mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga hushåll, i
enlighet med Statistiska centralbyråns definition.
Glesbygds- respektive löneindex
Glesbygds- respektive löneindex för förskola anges under
rubriken Fasta index för kommuner.
Lönekostnadsandel förskola, fritidshem och annan pedagogisk
verksamhet
Lönekostnadsandelen i förskola, fritidshem och annan
pedagogisk verksamhet är 0,738.
Förskoleklass och grundskola
Genomsnittlig kostnad för modersmålsundervisning och
undervisning i svenska som andraspråk
Genomsnittlig kostnad för modersmålsundervisning och
undervisning i svenska som andraspråk beräknas genom att den
genomsnittliga lärarlönen i landet per månad i kommunal skola
för grundskollärare, inklusive lönekostnadspålägg, två år före
utjämningsåret multipliceras med 12. Produkten multipliceras
därefter med kvoten av antal lärare (heltid) i landet för
modersmålsundervisning och svenska som andraspråk under det
läsår som avser höstterminen två år före utjämningsåret och
vårterminen ett år före utjämningsåret och antalet elever i
landet som deltog i modersmålsundervisning eller svenska som
andraspråk under samma läsår.
Statistik över antal lärare och elever hämtas från Statens
skolverk.
Lönekostnadspålägget i beräkningen av den genomsnittliga
kostnaden är 39,25 procent.
Glesbygds- respektive löneindex för förskoleklass och
grundskola
Glesbygds- respektive löneindex för förskoleklass och
grundskola anges under rubriken Fasta index för kommuner.
Lönekostnadsandel förskoleklass och grundskola
Lönekostnadsandelen i förskoleklass och grundskola är 0,688.
Gymnasieskola
Glesbygdsindex för gymnasieskola
Glesbygdsindex för gymnasieskola anges under rubriken Fasta
index för kommuner.
Programvalsfaktor för gymnasieskola
Programvalsfaktorn för respektive kommun beräknas genom att
produkten av antalet folkbokförda elever per hemkommun och
program och landets genomsnittskostnad per program summeras
med produkten av antalet ungdomar i åldern 16-18 år i kommunen
som inte är inskrivna i gymnasieskolan och
genomsnittskostnaden för nationella gymnasieprogram och
introduktionsprogram. Denna summa ska sedan minskas med ett
relationstal.
Relationstalet ska beräknas genom att antalet ungdomar i
åldern 16-18 år i kommunen multipliceras med gymnasiets
genomsnittskostnad i landet per ungdom i åldersgruppen.
Därefter divideras denna produkt med antalet invånare i
kommunen.
Uppgifter om kostnader för de nationella gymnasieprogrammen
hämtas från Statens skolverks statistik. Kostnaden för
introduktionsprogrammen uppgår till 111 523 kronor i 2016 års
prisnivå och ska räknas upp med den genomsnittliga
kostnadsutvecklingen för de nationella programmen
(riksprislistan) till motsvarande år.
Lönekostnadsandel gymnasieskola
Lönekostnadsandelen i gymnasieskola är 0,678.
Individ- och familjeomsorg
Beräkning av det modellberäknade värdet
Det modellberäknade värdet för individ- och familjeomsorg
beräknas genom att summera
1. 488,71,
2. 11 523,54 multiplicerat med andelen barn och ungdomar i
kommunen i åldersgruppen 0-19 år som lever i hushåll med låg
inkomststandard justerad för inkomster från ekonomiskt
bistånd,
3. 26 610,39 multiplicerat med andelen lågutbildade personer
födda i Sverige i åldern 20-40 år i kommunen,
4. 2,60 multiplicerat med roten ur tätortsbefolkningen i
kommunen,
5. 2 797,15 multiplicerat med andelen av befolkningen i
kommunen boende i flerfamiljshus byggda 1965-1975,
6. 17,29 multiplicerat med ohälsotalet i kommunen,
7. -495,53 multiplicerat med en variabel för justering av en
inkomsteffekt av gränspendling i kommunen.
Med låg inkomststandard avses den definition som används av
Statistiska centralbyrån, där hushållets disponibla inkomst
sätts i relation till hushållets baskonsumtion, med
justeringen att inkomster från andra länder exkluderas.
Uppgiften avser tre år före utjämningsåret.
Med andel lågutbildade personer avses personer som har
grundskola som högsta avslutade utbildningsnivå.
Med ohälsotal avses genomsnittligt antal dagar med sjukpenning
eller sjukersättning i åldersgruppen 16-64 år i kommunen.
Uppgifter om ohälsotal hämtas från Försäkringskassan.
Variabeln roten ur tätortsbefolkningen i kommunen avser
år 2015 och uppdateras vart femte år.
Variabeln för justering av en inkomsteffekt av gränspendling
definieras som produkten av andelen av befolkningen i åldern
16-74 år som gränspendlar till Norge eller Danmark
multiplicerad med andelen barn och ungdomar i åldern 0-19 år
som lever i hushåll med låg inkomststandard. Uppgifterna som
avser andelen i befolkningen som gränspendlar till Danmark är
från 2015 och motsvarande uppgifter avseende Norge är från
2014 och dessa uppgifter uppdateras inte.
Beräkning av korrigeringsfaktorn
Korrigeringsfaktorn bestäms så att det genomsnittliga
modellberäknade värdet överensstämmer med den genomsnittliga
standardkostnaden för individ- och familjeomsorg enligt
följande. Det modellberäknade värdet multipliceras med
befolkningen i kommunen, därefter summeras produkterna för
samtliga kommuner. Summan divideras därefter med befolkningen
i landet den 31 december två år före utjämningsåret. Den
genomsnittliga standardkostnaden för individ- och
familjeomsorg divideras därefter med denna kvot.
Lönekostnadsandel individ- och familjeomsorg
Lönekostnadsandelen i individ- och familjeomsorg är 0,578.
Äldreomsorg
Genomsnittliga kostnader per person för äldreomsorg
Sammanboende (65-79 år) 6 948
Sammanboende (80-89 år) 47 954
Sammanboende (90 år eller äldre) 129 050
Ensamboende (65-79 år) 32 678
Ensamboende (80-89 år) 127 094
Ensamboende (90 år eller äldre) 258 543
Beräkning av korrigeringsfaktorn
Korrigeringsfaktorn bestäms så att den genomsnittliga
åldersersättningen överensstämmer med den genomsnittliga
standardkostnaden för äldreomsorg enligt följande. Den ålders-
ersättningen multipliceras med befolkningen i kommunen,
därefter summeras produkterna för samtliga kommuner. Summan
divideras därefter med befolkningen i landet den 31 december
två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga standard-
kostnaden för äldreomsorg divideras därefter med denna kvot.
Beräkning av skillnader i dödlighet
Tillägg eller avdrag för skillnader i dödlighet beräknas
enligt följande. Skillnaden mellan faktiskt antal avlidna och
förväntat antal avlidna personer i kommunen för perioden sex
år före utjämningsåret och två år före utjämningsåret
beräknas. Skillnaden summeras sedan med det faktiska antalet
invånare 65 år eller äldre i kommunen. Summan multipliceras
därefter med den korrigerade åldersersättningen omräknad från
kronor per invånare till kronor per invånare 65 år eller äldre
och divideras med befolkningen i kommunen den 31 december två
år före utjämningsåret. Denna kvot minskas med den korrigerade
åldersersättningen för de kommuner som har fler avlidna
personer än förväntat. För de kommuner som har färre avlidna
personer än förväntat minskas den uppkomna skillnaden med
hälften.
Med förväntat antal avlidna avses hur många personer som
skulle avlida per kommun om dödligheten skulle vara lika hög
per ålder som riksgenomsnittet.
Beräkning tillägg för institutionsboende i glesbygd
Kommunens glesbygdsfaktor beräknas genom att tätortsgraden i
kvadrat multipliceras med roten ur antalet invånare per
kvadratkilometer.
Tillägg för institutionsboende i glesbygd beräknas enligt
följande. Kommunens glesbygdsfaktor divideras med tio.
Därefter minskas 0,08 med denna kvot. Differensen
multipliceras sedan med den korrigerade åldersersättningen.
Variabeln tätortsgrad i kommunen avser år 2015 och uppdateras
vart femte år.
Glesbygdsindex för äldreomsorg
Glesbygdsindex för äldreomsorg anges under rubriken Fasta
index för kommuner.
Lönekostnadsandel äldreomsorg
Lönekostnadsandelen i äldreomsorg är 0,739.
Infrastruktur och skydd
Klimattillägg
Följande kommuner får ett klimattillägg på 103 kronor per
invånare: kommunerna i Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län.
Följande kommuner får ett klimattillägg på 66 kronor per
invånare: kommunerna i Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs och
Västernorrlands län samt Tierps, Älvkarleby och Östhammars
kommuner.
Övriga kommuner får ett klimattillägg på 44 kronor per
invånare.
Beloppen anges i 2016 års prisnivå.
Ortstillägg
Om inget annat anges får samtliga kommuner i Värmlands,
Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län och följande kommuner ett
ortstillägg på 65 kronor per invånare: Södertälje, Uppsala,
Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Växjö, Kalmar,
Karlskrona, Helsingborg, Kristianstad, Lund, Halmstad, Borås,
Örebro och Västerås.
Följande kommuner får ett ortstillägg på 80 kronor per
invånare: Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge,
Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sigtuna,
Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands Väsby,
Upplands-Bro, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Österåker, Håbo,
Burlöv, Kävlinge, Lomma, Skurup, Staffanstorp, Svedala,
Trelleborg, Vellinge, Kungsbacka, Ale, Alingsås, Bollebygd,
Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille,
Stenungssund och Öckerö.
Följande kommuner får ett ortstillägg på 128 kronor per
invånare: Malmö, Karlstad, Falun, Gävle, Sundsvall,
Örnsköldsvik, Härjedalen, Östersund, Skellefteå, Umeå, Åsele
och Luleå.
Göteborgs kommun får ett ortstillägg på 193 kronor per
invånare.
Stockholms kommun får ett ortstillägg på 580 kronor per
invånare.
Övriga kommuner får inget ortstillägg.
Beloppen anges i 2016 års prisnivå.
Räddningstjänst
Följande kommuner får ett tillägg för räddningstjänst på 150
kronor per invånare: Heby, Boxholm, Valdemarsvik, Ydre,
Ödeshög, Aneby, Tingsryd, Uppvidinge, Högsby, Hylte,
Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Svenljunga, Eda, Filipstad,
Hagfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby, Laxå, Ljusnarsberg,
Skinnskatteberg, Leksand, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken,
Ljusdal, Nordanstig, Ockelbo, Ovanåker, Kramfors, Sollefteå,
Örnsköldsvik, Krokom, Skellefteå, Boden och Kiruna.
Följande kommuner får ett tillägg för räddningstjänst på 300
kronor per invånare: Kinda, Årjäng, Hällefors, Malung-Sälen,
Vansbro, Älvdalen, Ånge, Berg, Bräcke, Strömsund, Åre,
Bjurholm, Lycksele, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln,
Gällivare, Haparanda, Kalix och Älvsbyn.
Följande kommuner får ett tillägg för räddningstjänst på 700
kronor per invånare: Härjedalen, Ragunda, Dorotea, Malå,
Norsjö, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Åsele, Arjeplog,
Arvidsjaur, Jokkmokk, Pajala, Överkalix och Övertorneå.
Övriga kommuner får inget tillägg för räddningstjänst.
Beloppen anges i 2016 års prisnivå.
Verksamhetsövergripande kostnader
Eftersläpning av intäkter
Tillägg för eftersläpning av intäkter beräknas som differensen
mellan kommunens bidrag eller avgift i utjämningssystemet året
före utjämningsåret och motsvarande bidrag eller avgift där
inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjämningsavgiften har
omräknats utifrån en uppräknad folkmängd. Differensen
divideras med antalet invånare den 31 december två år före
utjämningsåret.
Den uppräknade folkmängden utgör summan av antalet personer
som motsvarar den befolkningsökning i kommunen som överskrider
1,2 procent mellan den 1 november två år före utjämningsåret
och den 1 november året före utjämningsåret samt kommunens
folkmängd den 1 november två år före utjämningsåret.
Omräkningen av inkomstutjämningsbidraget eller
inkomstutjämningsavgiften sker genom att kommunens
inkomstutjämningsbidrag eller inkomstutjämningsavgift omräknas
med den uppräknade folkmängden utifrån landets och kommunens
skatteunderlag som användes vid beräkningen av inkomst-
utjämningen året före utjämningsåret. Summan, i kronor per
invånare året före utjämningsåret, av bidrag eller avgift i
kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och
regleringspost samt det inkomstutjämningsbidrag eller den
inkomstutjämningsavgift som omräknats utifrån den uppräknade
folkmängden multipliceras med den uppräknade folkmängden.
Uppvärmningsindex
Uppvärmningsindex anges under rubriken Fasta index för
kommuner.
Byggnation
Tillägg eller avdrag för byggnation anges efter kommunens
länstillhörighet, med undantag för Västra Götalands län.
I Västra Götalands län får kommunerna Härryda, Partille,
Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Lilla Edet, Göteborg,
Mölndal, Kungälv och Alingsås ett tillägg om 18 kronor per
invånare. Övriga kommuner i länet får ett avdrag om 79 kronor
per invånare.
Län Belopp, kronor per invånare
Stockholms 73
Uppsala -7
Södermanlands -7
Östergötlands -37
Jönköpings -117
Kronobergs -117
Kalmar -117
Gotlands -117
Blekinge -8
Skåne -8
Hallands -79
Värmlands -48
Örebro -7
Västmanlands -7
Dalarnas -48
Gävleborgs 13
Västernorrlands 11
Jämtlands 11
Västerbottens 52
Norrbottens 52
Beloppen anges i 2016 års prisnivå.
Administration
Följande kommuner får ett tillägg för administrationskostnader
på 150 kronor per invånare: Boxholm, Vadstena, Valdemarsvik,
Ödeshög, Aneby, Mullsjö, Torsås, Perstorp, Essunga,
Färgelanda, Grästorp, Gullspång, Karlsborg, Munkfors,
Storfors, Laxå, Lekeberg och Norberg.
Följande kommuner får ett tillägg för administrationskostnader
på 950 kronor per invånare: Kinda, Uppvidinge, Filipstad,
Hagfors, Torsby, Årjäng, Malung-Sälen, Mora, Rättvik, Ljusdal,
Nordanstig, Ovanåker, Sollefteå, Ånge, Härjedalen, Krokom,
Strömsund, Åre, Lycksele, Gällivare, Kalix, Kiruna och
Älvsbyn.
Följande kommuner får ett tillägg för administrationskostnader
på 1 900 kronor per invånare: Ydre, Högsby, Dals-Ed,
Hällefors, Ljusnarsberg, Skinnskatteberg, Orsa, Vansbro,
Älvdalen, Ockelbo, Berg, Bräcke, Ragunda, Bjurholm, Dorotea,
Malå, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors, Sorsele, Storuman,
Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk,
Pajala, Överkalix och Övertorneå.
Övriga kommuner får inget tillägg för
administrationskostnader.
Beloppen anges i 2016 års prisnivå.
Hälso- och sjukvård
Befolkningens indelning i grupper och genomsnittliga kostnader
för respektive grupp
Uppgifter om genomsnittliga kostnader för befolkningen hämtas
från Skåne län, Västra Götalands län och Norrbottens län och
avser år 2016.
Genomsnittlig kostnad för barn och ungdomar
Ålder Låg disponibel inkomst Hög disponibel inkomst
0 år 35 029 31 318
1-5 år 12 885 11 144
6-18 9 731 9 424
Genomsnittlig kostnad för vuxna under 80 år
Ålder Låg disponibel inkomst Hög disponibel inkomst
Låg utbild- Hög utbild- Låg utbild- Hög utbild-
ning ning ning ning
19-49 år 18 079 13 155 10 750 9 697
50-69 år 30 922 25 095 18 657 16 700
70-79 år 41 479 39 951 36 448 34 058
Genomsnittlig kostnad för 80 år eller äldre
Ålder Ensamboende Sammanboende
80-90 år 53 830 52 209
90 eller äldre 57 849 62 064
Beräkning av korrigeringsfaktorn
Korrigeringsfaktorn bestäms så att den genomsnittliga
kostnaden för befolkningens vårdbehov överensstämmer med den
genomsnittliga standardkostnaden för hälso- och sjukvård
enligt följande. Kostnaden för befolkningens vårdbehov
multipliceras med befolkningen i regionen och därefter
summeras produkterna för samtliga regioner. Summan divideras
därefter med befolkningen i landet den 31 december två år före
utjämningsåret. Den genomsnittliga standardkostnaden för
hälso- och sjukvård divideras därefter med denna kvot.
Index för vård respektive bemanning i glesbygd
Index för vård i glesbygd respektive för bemanning i glesbygd
anges under rubriken Fasta index för regioner.
Lönekostnadsandel för regioner
Lönekostnadsandelen i hälso- och sjukvård är 0,706.
Befolkningsförändringar
Eftersläpning av intäkter i region
Tillägg för eftersläpning av intäkter beräknas som differensen
mellan regionens bidrag eller avgift i utjämningssystemet året
före utjämningsåret och motsvarande bidrag eller avgift där
inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjämningsavgiften har
omräknats utifrån en uppräknad folkmängd. Differensen
divideras med antalet invånare den 31 december två år före
utjämningsåret.
Den uppräknade folkmängden utgör summan av antalet personer
som motsvarar den befolkningsökning i regionen som överskrider
1,2 procent mellan den 1 november två år före utjämningsåret
och den 1 november året före utjämningsåret samt regionens
folkmängd den 1 november två år före utjämningsåret.
Omräkningen av inkomstutjämningsbidraget eller
inkomstutjämningsavgiften sker genom att regionens
inkomstutjämningsbidrag eller inkomstutjämningsavgift omräknas
med den uppräknade folkmängden utifrån landets och regionens
skatteunderlag som användes vid beräkningen av
inkomstutjämningen året före utjämningsåret. Summan, i kronor
per invånare året före utjämningsåret, av bidrag eller avgift
i kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och
regleringspost samt det inkomstutjämningsbidrag eller den
inkomstutjämningsavgift som omräknats utifrån den uppräknade
folkmängden multipliceras med den uppräknade folkmängden.
Kollektivtrafik
Beräkning av det modellberäknade värdet
Det modellberäknade värdet per län ska beräknas genom att
summera
1. 23,10668,
2. 0,0006133 multiplicerat med antalet boende i tätort med mer
än 11 000 invånare i länet,
3. 28,33119 multiplicerat med andelen personer som
arbetspendlar över kommungräns i länet, och
4. 16,09601 multiplicerat med roten ur det genomsnittliga
avståndet mellan invånarna i länet.
Uppgift om tätortsgrad i beräkningen av antal boende i tätort
avser år 2015 och uppdateras vart femte år.
Beräkning av korrigeringsfaktorn
Korrigeringsfaktorn bestäms så att det genomsnittliga
modellberäknade värdet överensstämmer med den genomsnittliga
standardkostnaden för kollektivtrafik enligt följande. Det
modellberäknade värdet multipliceras med befolkningen i länet,
därefter summeras produkterna för samtliga län. Summan
divideras därefter med befolkningen i landet den 31 december
två år före utjämningsåret. Den genomsnittliga
standardkostnaden för kollektivtrafik divideras därefter med
denna kvot.
Fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden i vissa
län
Fördelningen av kommunernas andel av standardkostnaden i
Västmanlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län och
Norrbottens län ska beräknas genom att summera
1. Ett länsspecifikt värde,
2. - 1 114,609 multiplicerat med den naturliga logaritmen av
antal boende i tätort med mer än 11 000 invånare i kommunen,
3. 65,1762 multiplicerat med den naturliga logaritmen av antal
boende i tätort med mer än 11 000 invånare i kommunen i
kvadrat,
4. 22,12085 multiplicerat med roten ur det genomsnittliga
avståndet mellan invånarna i kommunen,
5. 0,016393 multiplicerat med pendlingsavstånd i kommunen.
Summan av 1-5 ska sedan multipliceras med folkmängden i
kommunen till en kostnad per kommun. Därefter divideras denna
produkt med summan av kostnaderna för alla kommuner i länet.
Uppgift om tätortsgrad i beräkningen av antal boende i tätort
avser år 2015 och uppdateras vart femte år.
De länsspecifika värden som ska användas i beräkningen är
Västmanland 4 508,60
Västernorrland 4 575,85
Västerbotten 4 574,97
Norrbotten 4 160,17
Fasta index för kommuner /inte med här - se SFS 2019:797/
Förordning (2023:683).