Post 3067 av 10925 träffar
SFS-nummer ·
2006:311 ·
Visa register
Förordning (2006:311) om transport av farligt gods
Departement: Försvarsdepartementet
Utfärdad: 2006-05-04
Ändring införd: t.o.m. SFS 2024:601
Ikraft: 2006-07-01
Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter som ansluter till
lagen (2006:263) om transport av farligt gods.
De begrepp som används i lagen om transport av farligt gods har
samma betydelse i denna förordning.
2 § Vissa myndigheter som enligt denna förordning har särskilda
uppgifter kallas transportmyndigheter och är för
- transporter på land: Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap,
- sjötransporter och lufttransporter: Transportstyrelsen.
För frågor som inte kan hänföras till ett visst transportslag
är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
transportmyndighet. Förordning (2008:1091).
3 § I denna förordning avses med
– bilagorna till ADR: bilagorna A och B till den europeiska
överenskommelsen den 30 september 1957 om internationell
transport av farligt gods på väg (ADR [SÖ 1974:9]),
– RID: bihang C till fördraget om internationell
järnvägstrafik (COTIF) av den 9 maj 1980 i dess lydelse
enligt ändringsprotokollet av den 3 juni 1999,
– IMDG-koden: den internationella koden om transporter av
farligt gods till sjöss enligt kapitel VII i 1974 års
internationella konvention om säkerhet för människoliv till
sjöss (SOLAS [SÖ 1997:90]),
– ICAO-TI: bilaga 18 till konventionen den 7 december 1944
angående internationell civil luftfart (Chicagokonventionen
[SÖ 1946:2]). Förordning (2015:349).
Undantag från lagens och förordningens bestämmelser
4 § Lagen (2006:263) om transport av farligt gods och denna
förordning tillämpas inte på transporter av varor enligt lagen
(2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, när
transporterna utförs av Försvarsmakten eller Försvarets
materielverk.
Lagen om transport av farligt gods och denna förordning
tillämpas inte heller på transporter av farligt gods när
transporterna utförs av en främmande stats militära styrka,
eller av någon annan för vilken den militära styrkan ansvarar,
inom ramen för internationellt militärt samarbete eller
internationell krishantering. Förordning (2024:601).
Ansökningsärenden
5 § En transportmyndighet skall efter ansökan meddela beslut om
huruvida ett visst ämne eller föremål är att anse som farligt
gods enligt lagen (2006:263) om transport av farligt gods.
Sökanden skall lämna underlag för den prövning som behövs för
beslutet och betala de kostnader som ansökan medför.
Transportmyndigheten får bestämma avgiften till ett lägre
belopp.
6 § I ett ärende enligt 5 § får transportmyndigheten på
sökandens begäran besluta vad som skall gälla för transport av
ämnet eller föremålet för tiden intill dess att ärendet
slutligt avgjorts. Beslutet får när som helst ändras av
myndigheten.
Behöriga myndigheter
7 § Behöriga myndigheter är
1. Strålsäkerhetsmyndigheten i frågor som rör transport av
radioaktiva ämnen,
2. Polismyndigheten efter samråd med kommunens organisation
för räddningstjänst i frågor som behandlas i 8 § första
stycket 1, när det gäller
a) tillstånd för lastning och lossning på offentlig plats
inom tättbebyggt område,
b) underrättelse om lastning och lossning på offentlig plats
utanför tättbebyggt område, och
c) medgivande för längre färduppehåll nära bebodd plats eller
samlingsplats vid transport av vissa slag av farligt gods,
3. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i övriga
frågor som behandlas i 8 § första stycket 1 och i frågor som
behandlas i 8 § första stycket 2, och
4. Transportstyrelsen i frågor som behandlas i 8 § första
stycket 3 och 4.
Behöriga myndigheter i tillsynsfrågor framgår av 10 §.
Förordning (2014:1224).
8 § Behöriga myndigheter ska svara för särskilt föreskrivna
uppgifter vilka nämns i
1. bilagorna till ADR,
2. RID,
3. IMDG-koden, och
4. ICAO-TI.
Om det vid utförandet av någon uppgift hos en behörig
myndighet uppkommer frågor som tillhör en annan myndighets
verksamhetsområde ska uppgiften utföras i samråd med denna
myndighet. Förordning (2009:610).
Behöriga organ
9 § Behöriga organ för teknisk kontroll enligt bilagorna till
ADR samt enligt RID, IMDG-koden och ICAO-TI är
1. för fordon för transport på väg eller i terräng: de
besiktningsorgan enligt 4 kap. 2 och 2 a §§ fordonslagen
(2002:574) som särskilt ackrediterats för uppgiften enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av
den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och upphävande av
förordning (EEG) nr 339/93 för att utföra sådan teknisk
kontroll som avses i bilagorna till ADR,
2. för sådan utrustning som omfattas av Europaparlaments och
rådets direktiv 2010/35/EU av den 16 juni 2010 om
transportabla tryckbärande anordningar och om upphävande av
rådets direktiv 76/767/EEG, 84/525/EEG, 84/526/EEG, 84/527/EEG
och 1999/36/EG: de organ som av något land inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) anmälts till Europeiska
unionen (EU) för uppgifter i samband med bedömning av
överensstämmelse och övriga kontroller under direktivet, och
3. för övriga områden: ett organ som ackrediterats för
uppgiften enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 765/2008.
Bestämmelser om ackreditering enligt första stycket 1 och 3
som utförs av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
(Swedac) finns i lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk
kontroll. Förordning (2022:1163).
Tillsyn
10 § Följande myndigheter ska inom angivna områden ha tillsyn
över att lagen (2006:263) om transport av farligt gods och de
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs:
1. Transportstyrelsen: sjötransporter, lufttransporter och
järnvägstransporter,
2. Polismyndigheten: transporter på land utom
järnvägstransporter,
3. Kustbevakningen: gods i hamnars landområden som är avsett
för vidare transport samt, på Transportstyrelsens begäran om
biträde, sjötransporter,
4. Strålsäkerhetsmyndigheten: transporter av radioaktiva
ämnen,
5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap:
säkerhetsrådgivare för samtliga transportslag, transportabla
tryckbärande anordningar, transportskydd samt utbildning och
examination av förare av transporter av farligt gods på väg
och i terräng.
Den myndighet som avses i 13 § första stycket andra meningen
lagen om transport av farligt gods ska vara Kustbevakningen.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska samordna
tillsynsmyndigheternas verksamhet och bistå med teknisk
sakkunskap till de myndigheter som utövar tillsyn över
transporter på land. När det gäller tillsynen över utbildning
och examination vid gymnasieskolan och kommunal
vuxenutbildning ska Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap samråda med Statens skolinspektion.
Förordning (2014:1224).
10 a § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är
marknadskontrollmyndighet och utövar marknadskontroll enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 av den
20 juni 2019 om marknadskontroll och överensstämmelse för
produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och
förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011 över att
produkter överensstämmer med kraven i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2010/35/EU av den 16 juni 2010 om
transportabla tryckbärande anordningar och om upphävande av
rådets direktiv 76/767/EEG, 84/525/EEG, 84/526/EEG, 84/527/EEG
och 1999/36/EG.
Bestämmelser om en marknadskontrollmyndighets befogenhet att
besluta om åtgärder enligt förordning (EU) 2019/1020 finns i
lagen (2006:263) om transport av farligt gods.
Förordning (2022:1163).
11 § Om det vid en vägkontroll av ett fordon som är registrerat
i en annan stat inom EES eller i Schweiz framkommer
omständigheter som ger anledning att anta att det begåtts
allvarliga eller upprepade överträdelser men dessa inte kan
styrkas vid kontrolltillfället på grund av att nödvändiga
uppgifter saknas, får tillsynsmyndigheten begära och lämna
bistånd till utländsk behörig myndighet inom EES eller i
Sverige vid utredning av ärendet. Tillsynsmyndigheten skall i
motsvarande fall bistå behöriga myndigheter i andra stater inom
EES eller i Schweiz beträffande fordon som är registrerade i
Sverige. Om tillsynsmyndigheten i dessa syften utövar tillsyn
hos en verksamhetsutövare, skall resultatet av denna kontroll
meddelas den andra berörda staten.
Kustbevakningens brottsbekämpning
11 a § När det gäller transport av farligt gods får
Kustbevakningens direkta brottsbekämpning även utföras i
hamnars landområden i anslutning till de områden som anges
1 kap. 4 och 5 §§ kustbevakningslagen (2019:32).
Förordning (2019:92).
Säkerhetsrådgivare
12 § Säkerhetsrådgivare ska ha genomgått ett prov som godtagits
av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och inneha ett
giltigt intyg för säkerhetsrådgivare för transport av farligt
gods. Förordning (2008:1091).
13 § Har ett intyg för säkerhetsrådgivare för transport av
farligt gods på väg, järnväg eller inre vattenvägar utfärdats i
en annan stat inom EES skall det gälla enligt sitt innehåll i
Sverige.
Har ett intyg för säkerhetsrådgivare för transport av farligt
gods på väg eller järnväg utfärdats i Schweiz skall det gälla
enligt sitt innehåll i Sverige.
Rapporteringsskyldigheter
14 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska
1. till behöriga myndigheter i annan stat rapportera
allvarliga eller upprepade överträdelser som äventyrar
säkerheten vid transporter av farligt gods enligt
a) artikel 7.2 första stycket i rådets direktiv 95/50/EG av
den 6 oktober 1995 om enhetliga förfaranden för kontroller av
vägtransporter av farligt gods, senast ändrat genom
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/54/EG,
b) bilagorna till ADR, eller
c) RID,
2. till annan stat eller till Europeiska kommissionen sända
underrättelser eller rapporter enligt
a) artikel 9.1 i rådets direktiv 95/50/EG,
b) artikel 1.4, 5.2, 6.2 och 7.1 i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om
transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar
avseende transport på land, och
c) artikel 30.2, 30.4 andra stycket och 32.3 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU, och
3. till sekretariatet för Ekonomiska kommissionen för Europa
(ECE) eller sekretariatet för Mellanstatliga organisationen
för internationell järnvägstrafik (OTIF) enligt bilagorna till
ADR eller enligt RID
a) vidarebefordra de rapporter om svåra olyckor och tillbud
som myndigheten tagit emot inom ramen för sina uppgifter som
behörig myndighet enligt 7 §, och
b) rapportera sådana avtal som avses i 16 § 4.
De rapporteringsskyldigheter som omfattas av första stycket
och som framgår av rådets direktiv 95/50/EG eller
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/35/EU gäller även
i förhållande till stater inom EES.
Rapporteringsskyldigheterna enligt rådets direktiv 95/50/EG
gäller även i förhållande till Schweiz.
Tillsynsmyndigheterna ska förse Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap med uppgifter om sådana överträdelser som
omfattas av första stycket 1 och som kommit till
tillsynsmyndigheternas kännedom. Tillsynsmyndigheterna ska
vidare senast den 1 juli varje år förse Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap med de uppgifter om det närmaste
föregående årets vägtransporter som omfattas av
rapporteringsskyldigheten enligt första stycket 2 a.
Förordning (2011:1013).
Bemyndiganden m.m.
15 § Transportmyndigheterna får meddela ytterligare
föreskrifter om och särskilda beslut på de områden och i den
utsträckning som anges i 20 § andra stycket 1–12 och 17 lagen
(2006:263) om transport av farligt gods, samt på motsvarande
områden meddela ytterligare föreskrifter om verkställighet av
lagen och denna förordning.
Föreskrifter om avgifter enligt 20 § andra stycket 16 lagen
om transport av farligt gods får meddelas av
1. Transportstyrelsen för den verksamhet som styrelsen utövar
utom när det gäller statsluftfart, och
2. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för den
verksamhet som myndigheten utövar.
Avgifter för Transportstyrelsens tillsyn av fartyg får
bestämmas upp till full kostnadstäckning.
Förordning (2017:607).
16 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får
1. meddela ytterligare föreskrifter om
a) säkerhetsrådgivare och undantag från kravet på
säkerhetsrådgivare,
b) transportskydd, och
c) utbildning samt överlämna till någon enskild att utföra
sådan examination som enligt myndighetens föreskrifter kan
krävas för säkerhetsrådgivare och för förare av transporter
av farligt gods,
2. meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av
lagen (2006:263) om transport av farligt gods och denna
förordning, i fråga om de områden som anges i 1,
3. ta ut avgifter för sina kostnader med anledning av prov
och intyg för
a) förare av transporter av farligt gods, och
b) säkerhetsrådgivare, och
4. ingå avtal med främmande stater om tillfälliga undantag
från bestämmelser i bilagorna till ADR och RID i den
utsträckning som medges där och i europaparlamentets och
rådets direktiv 2008/68/EG. Förordning (2009:610).
17 § Polismyndigheten och Kustbevakningen får meddela de
ytterligare föreskrifter om verkställigheten av lagen
(2006:263) om transport av farligt gods och av denna
förordning som behövs för Polismyndighetens respektive
Kustbevakningens tillsynsverksamhet. Förordning (2014:1224).
18 § Har föreskrifter meddelats om krav på tillstånd eller
anmälan med stöd av 20 § andra stycket 12 lagen (2006:263) om
transport av farligt gods, får transportmyndigheterna uppdra
åt Polismyndigheten att pröva ärenden om tillstånd eller att
ta emot anmälningar.
Strålsäkerhetsmyndigheten prövar sådana ärenden om tillstånd
och tar emot anmälningar som avser farligt gods som består av
eller innehåller radioaktiva ämnen. Förordning (2014:1224).
19 § Transportmyndigheterna ska tillsammans verka för att de
nationella och internationella säkerhetsföreskrifterna för
transport av farligt gods samordnas mellan transportslagen och
se till att myndigheternas arbete inom området även i övrigt
samordnas.
Innan en transportmyndighet meddelar föreskrifter med stöd av
lagen (2006:263) om transport av farligt gods och denna
förordning ska samråd ske med berörda myndigheter.
Om det är fara för liv, hälsa, miljö eller egendom eller risk
för betydande ekonomisk skada och samråd inte kan ske inom
skälig tid, ska i stället information lämnas efter det att
föreskriften meddelats. Förordning (2008:1091).
Övergångsbestämmelser
2011:1013
1. Denna förordning träder i kraft den 20 oktober 2011.
2. De besiktningsorgan för fordon för transport på väg eller i
terräng som enligt äldre föreskrifter är behöriga att utföra
teknisk kontroll enligt bilagorna till ADR ska anses behöriga
till det fram till den 1 april 2012.
2017:607
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2017.
2. Bestämmelserna i den nya lydelsen ska dock tillämpas för
tid från och med den 1 januari 2017.