Regeringskansliets rättsdatabaser

/Träder i kraft I:2026-01-01/ Inledande bestämmelser 1 § Migrationsverket får besluta om statligt bidrag enligt denna förordning till vissa utlänningar som önskar lämna Sverige och bosätta sig permanent i ett annat land (återvandringsbidrag). Återvandringsbidrag lämnas i mån av tillgång på medel. 2 § Denna förordning är meddelad med stöd av 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 21 § och 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser. Vem kan få återvandringsbidrag? 3 § Återvandringsbidrag får lämnas till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige enligt 5 kap. 1, 2 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser, om utlänningen har haft uppehållstillstånd i Sverige sedan den 12 september 2024 eller tidigare. Återvandringsbidrag får även lämnas till en utlänning som har beviljats permanent uppehållstillstånd enligt 17 § den upphävda lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige eller 5 § den upphävda lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå. 4 § Återvandringsbidrag får också lämnas till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till en person som avses i 3 §, eller till den personens make eller sambo, om personen som avses i 3 § har rätt till bidrag enligt denna förordning och utlänningen 1. ingår i samma hushåll som den personen eller ingick i samma hushåll omedelbart före den personens utresa från Sverige, och 2. har haft uppehållstillstånd i Sverige sedan den 12 september 2024 eller tidigare. 5 § Möjligheten att beviljas återvandringsbidrag enligt denna förordning påverkas inte av att sökanden enligt 7 kap. 7 § utlänningslagen (2005:716) anmält att han eller hon vill ha uppehållstillståndet kvar trots att bosättningen upphör. 6 § Återvandringsbidrag får endast lämnas om sökanden visar att han eller hon 1. är bosatt i Sverige och har för avsikt att lämna Sverige och bosätta sig permanent i ett annat land, och 2. kommer att tas emot i det land där bosättning är avsedd att ske. När återvandringsbidrag inte får lämnas 7 § Återvandringsbidrag får inte lämnas 1. för bosättning i ett annat EU-land, Norge, Island, Liechtenstein eller Schweiz, 2. om sökanden tidigare har beviljats bidrag enligt denna förordning eller enligt den upphävda förordningen (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land, 3. om sökanden har skulder till Centrala studiestödsnämnden eller skulder som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning, eller 4. om det med hänsyn till Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet finns skäl som talar emot det. 8 § Om sökanden har dömts till ett fängelsestraff får återvandringsbidrag inte lämnas förrän fängelsestraffet har avtjänats. Har allmänt åtal väckts mot sökanden får återvandringsbidrag inte lämnas förrän åtalet har prövats slutligt eller åtalet har lagts ned. Om en förundersökning har inletts mot sökanden om brott för vilket fängelse är föreskrivet får återvandringsbidrag inte lämnas innan förundersökningen har lagts ned eller avslutats utan att allmänt åtal har väckts. Återvandringsbidragets storlek 9 § Återvandringsbidrag får lämnas med 350 000 kronor för den som har fyllt 18 år och med 25 000 kronor för den som inte har fyllt 18 år, dock med högst 500 000 kronor för makar eller sambor samt med högst 600 000 kronor per hushåll. Detta gäller även om någon av personerna som avses i denna förordning reser ut från Sverige före övriga i hushållet. Ansökan om återvandringsbidrag 10 § En ansökan om återvandringsbidrag ska ges in till Migrationsverket. Sökanden ska lämna de handlingar och uppgifter som Migrationsverket behöver för att kunna fatta beslut om återvandringsbidrag. Uppgifterna ska lämnas på heder och samvete. Anmälningsskyldighet 11 § Den som ansöker om eller har beviljats bidrag enligt denna förordning ska utan dröjsmål till Migrationsverket anmäla sådana ändrade förhållanden som kan påverka rätten till eller storleken på bidraget. Utbetalning av återvandringsbidrag 12 § En femtedel av återvandringsbidraget betalas ut i samband med beslutet om bidrag. Av återstående belopp utbetalas, efter begäran om utbetalning, 40 procent efter mottagarens ankomst till det land där bosättning ska ske och 60 procent när mottagarens uppehållstillstånd har återkallats, eller giltighetstiden för ett tidsbegränsat uppehållstillstånd har löpt ut, dock tidigast femton månader efter utresan från Sverige. Om det finns särskilda skäl får utbetalning ske på annat sätt än enligt första och andra styckena. 13 § En begäran om utbetalning enligt 12 § andra stycket ska ges in till Migrationsverket. Mottagaren ska lämna de handlingar och uppgifter som Migrationsverket behöver för att kunna bedöma att det inte finns hinder mot utbetalning enligt 14 §. Uppgifterna ska lämnas på heder och samvete. Hinder mot utbetalning 14 § Migrationsverket får besluta att ett beviljat återvandringsbidrag helt eller delvis inte ska betalas ut om 1. förutsättningarna för bidrag enligt 6-8 §§ inte längre är uppfyllda, 2. det finns grund för återbetalning enligt 15 §, eller 3. det på grund av praktiska hinder inte är möjligt att betala ut bidraget inom rimlig tid. Beslutet gäller omedelbart. Återbetalning och återkrav 15 § Mottagaren av ett återvandringsbidrag är återbetalningsskyldig, om 1. mottagaren inte reser ut från Sverige inom tolv månader från beslutet om bidrag, 2. mottagaren efter utresan från Sverige på nytt bosätter sig i Sverige, 3. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har orsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp, eller 4. bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och mottagaren har insett eller skäligen borde ha insett detta. 16 § Om mottagaren av ett återvandringsbidrag är återbetalningsskyldig enligt 15 § ska Migrationsverket besluta att helt eller delvis kräva tillbaka bidraget. Om det finns särskilda skäl får Migrationsverket helt eller delvis avstå från att kräva tillbaka bidraget. 17 § Vid återkrav får Migrationsverket bevilja anstånd med betalningen eller träffa avtal med den återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan. Migrationsverket ska i sådana fall ta ut ränta på det obetalda beloppet. Ränta ska tas ut från den dag då anståndet beviljades eller avtalet om avbetalningsplan träffades, dock inte för tid innan det återkrävda beloppet har förfallit till betalning. Ränta ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. 18 § Om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) tas ut på beloppet. Detsamma gäller när den återbetalningsskyldige har beviljats anstånd med betalningen eller träffat ett avtal om en avbetalningsplan och betalning inte sker inom den tid som följer av beslutet om anstånd eller avtalet. 19 § Om det finns särskilda skäl får Migrationsverket helt eller delvis efterge krav på återbetalning eller ränta enligt 16-18 §§. Överklagande 20 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut enligt 14 och 16-18 §§ får dock inte överklagas. Rätt att meddela föreskrifter 21 § Migrationsverket får meddela föreskrifter om verkställigheten av denna förordning. Övergångsbestämmelser 2025:970 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026. 2. Genom förordningen upphävs förordningen (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land.