Post 912 av 11054 träffar
                
                
            
                    SFS-nummer ·
                    2019:32 ·
                    
                        Visa register
                    
                
                
                
                    Kustbevakningslag (2019:32)
                
                
                
                    Departement: Försvarsdepartementet
                
                
                
                    Utfärdad: 2019-02-21
                
                
                
                    Ändring införd: t.o.m. SFS 2025:907
                
                
                
                    Ikraft: 2019-04-01
                
                
                1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens innehåll
1 § I denna lag finns bestämmelser om vilka uppgifter och 
vilken rätt som Kustbevakningen och en tjänsteman vid 
Kustbevakningen (kustbevakningstjänsteman) har att 
självständigt ansvara för eller biträda en annan myndighet i 
verksamhet som avser brottsbekämpning och ordningshållning.
I lagen finns även vissa allmänna bestämmelser om en 
kustbevakningstjänstemans medel för att genomföra en 
tjänsteåtgärd vid kontroll och tillsyn.
Kustbevakningens och en kustbevakningstjänstemans uppgifter 
att bedriva kontroll och tillsyn framgår av särskilda 
bestämmelser eller författningsenliga överenskommelser med 
andra myndigheter.
2 § Har upphävts genom lag (2024:755).
3 § I fråga om Kustbevakningens och en 
kustbevakningstjänstemans uppgifter och ansvar för 
räddningstjänst finns bestämmelser i lagen (2003:778) om skydd 
mot olyckor.
Lagens geografiska tillämpningsområde
Inom Sveriges sjöterritorium
4 § Denna lag gäller inom Sveriges sjöterritorium.
Inom vattenområden på land gäller lagen dock endast
1. Vänern och Mälaren samt Trollhätte kanal och Södertälje 
kanal och övrigt vattenområde som förbinder Vänern med 
Västerhavet och Mälaren med Östersjön, och
2. följande sträckor på älvar och andra vattendrag:
a) Torneälven uppströms till Vitakari udde,
b) Kalixälven uppströms till Rolfs,
c) Luleälven uppströms till Karlsviks sydligaste udde,
d) Piteälven uppströms till Bergsviken,
e) Skellefteälven uppströms till slussen i Bergsbyn,
f) Umeälven uppströms till Lundåkern,
g) Ångermanälven uppströms till Dannero,
h) Indalsälven uppströms till norra spetsen av Bogrundet,
i) Ljungan uppströms till Essvik,
j) Gävleån uppströms till Alderholmsbron, och
k) Dalälven uppströms till Älvkarleby.
Utanför Sveriges sjöterritorium
5 § Utanför Sveriges sjöterritorium gäller denna lag inom 
Sveriges maritima zoner.
Ett utökat geografiskt tillämpningsområde
6 § Lagen får tillämpas i ett annat geografiskt område än de 
som anges i 4 och 5 §§ i den utsträckning som följer av
1. ett författningsenligt uppdrag att biträda 
Polismyndigheten, åklagare, Tullverket eller någon annan 
myndighet med en viss åtgärd,
2. en särskild författningsreglering, eller
3. en författningsenlig överenskommelse med en annan myndighet 
om kontroll och tillsyn.
Lagen får också tillämpas när ett ingripande på Sveriges 
territorium påbörjas eller avslutas på land, om den händelse 
som ligger till grund för ingripandet inträffar till sjöss 
inom ett område där lagen får tillämpas och ingripandet avser 
ett brott som omfattas av den direkta brottsbekämpningen.
2 kap. Gemensamma bestämmelser om brottsbekämpning och 
ordningshållning
Proportionalitet vid ingripanden
1 § För att genomföra en uppgift i den brottsbekämpande eller 
ordningshållande verksamheten ska en kustbevakningstjänsteman 
ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till 
åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Om tvång måste 
användas ska detta ske endast i den form och den utsträckning 
som behövs för att uppnå det avsedda resultatet.
Jävsregel för anställda vid Kustbevakningen
2 § Om det för en anställd vid Kustbevakningen finns 
omständigheter som enligt 4 kap. 13 § rättegångsbalken skulle 
utgöra jäv, får den anställde inte besluta om eller vidta 
någon åtgärd i brottsbekämpande verksamhet. Jäv får dock inte 
grundas på en åtgärd som den anställde har vidtagit i tjänsten 
eller en gärning som har begåtts mot honom eller henne i eller 
på grund av hans eller hennes tjänst.
En anställd vid Kustbevakningen får inte besluta om eller 
vidta en åtgärd i ordningshållande verksamhet om
1. frågan angår honom eller henne själv eller hans eller 
hennes make, förälder, barn eller syskon eller någon annan 
närstående, eller om åtgärden kan antas påverka honom eller 
henne själv eller någon närstående i en inte oväsentlig 
utsträckning, 
2. han eller hon eller någon närstående som anges i 1 är 
ställföreträdare för den som åtgärden rör eller för någon som 
kan antas bli påverkad i en inte oväsentlig utsträckning, 
eller
3. det i övrigt finns någon särskild omständighet som gör att 
hans eller hennes opartiskhet kan ifrågasättas.
Om åtgärden är så brådskande att den inte utan fara kan 
skjutas upp, får den beslutas eller vidtas trots det som sägs 
i första och andra styckena. 
En fråga om jäv prövas av Kustbevakningen.
Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd
Preja, borda och föra fartyg till hamn
3 § En kustbevakningstjänsteman har rätt att preja, borda och 
hålla kvar ett fartyg om det behövs för att ingripa mot en 
ordningsstörning enligt 5 kap., eller för att hålla förhör 
enligt 23 kap. rättegångsbalken under den tid som krävs, eller 
använda tvångsmedel enligt 24-28 kap. rättegångsbalken. Om det 
uppenbart behövs för att kunna hindra ordningsstörningen eller 
för att åtgärden enligt rättegångsbalken ska kunna vidtas, får 
fartyget även föras till hamn. 
Om det inte längre finns grund för en sådan åtgärd ska den 
omedelbart upphöra. 
Ett fartyg får inte hållas kvar längre än sex timmar utan att 
den tjänsteman som beslutat om åtgärden anmäler beslutet till 
sin förman. Om åtgärden inte redan har upphört ska förmannen 
omedelbart pröva om beslutet ska bestå.
Om det i lag finns avvikande bestämmelser om rätten att preja, 
borda och föra fartyg till hamn gäller dessa i stället.
Använda våld
4 § /Upphör att gälla U:2026-01-01/
En kustbevakningstjänsteman får, i den mån andra medel är 
otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är 
försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd i 
den brottsbekämpande eller ordningshållande verksamheten, om 
1. tjänstemannen möts med våld eller hot om våld, 
2. någon som ska häktas eller anhållas eller annars med stöd i 
lag ska berövas friheten försöker undkomma eller tjänstemannen 
annars möts av motstånd när ett sådant frihetsberövande ska 
verkställas, 
3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller 
fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för 
omfattande skada i miljön,
4. tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna 
någon från ett visst område eller utrymme, eller verkställa 
eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller 
någon annan liknande åtgärd, vid beslag eller något annat 
omhändertagande av egendom eller vid husrannsakan eller vid 
genomsökning på distans,
5. tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fartyg, fordon 
eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett 
fartyg eller fordon eller dess last, eller
6. tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig 
tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett 
område. 
I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot en 
person användas endast om kustbevakningstjänstemannen eller 
den som han eller hon biträder möts av motstånd.
I 24 kap. brottsbalken finns också föreskrifter om rätten att 
i vissa fall använda våld. Lag (2022:327).
4 § /Träder i kraft I:2026-01-01/
En kustbevakningstjänsteman får, i den mån andra medel är 
otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är 
försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd i 
den brottsbekämpande eller ordningshållande verksamheten, om
1. tjänstemannen möts med våld eller hot om våld,
2. någon som ska häktas eller anhållas eller annars med stöd i 
lag ska berövas friheten försöker undkomma eller tjänstemannen 
annars möts av motstånd när ett sådant frihetsberövande ska 
verkställas,
3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller 
fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för 
omfattande skada i miljön, 
4. tjänstemannen med stöd i lag ska avvisa eller avlägsna 
någon från ett visst område eller utrymme, eller verkställa 
eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller 
någon annan liknande åtgärd, vid beslag eller något annat 
omhändertagande av egendom eller vid husrannsakan eller vid 
genomsökning på distans,
5. tjänstemannen med stöd i lag ska stoppa ett fartyg, fordon 
eller något annat transportmedel eller ska kontrollera ett 
fartyg eller fordon eller dess last, eller
6. tjänstemannen annars med stöd i lag ska bereda sig 
tillträde till eller spärra av en byggnad, ett rum eller ett 
område.
I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot en 
person användas endast om kustbevakningstjänstemannen eller 
den som han eller hon biträder möts av motstånd.
I 24 kap. brottsbalken och 42 d § lagen (2020:1173) om vissa 
utsläpp av växthusgaser finns också föreskrifter om rätten att 
i vissa fall använda våld. Lag (2025:907).
Kroppsvisitera
5 § En kustbevakningstjänsteman som med stöd i lag griper 
eller annars omhändertar eller avlägsnar någon, får i 
anslutning till ingripandet kroppsvisitera den som åtgärden 
riktar sig mot i den utsträckning som är nödvändig för att
1. av säkerhetsskäl kunna ta om hand vapen eller andra farliga 
föremål, eller
2. fastställa hans eller hennes identitet.
En kustbevakningstjänsteman får också i samband med ett förhör 
som hålls i myndighetens lokaler, i lokaler som ställts till 
myndighetens förfogande eller ombord på myndighetens fartyg 
kroppsvisitera förhörspersonen, om det är nödvändigt av 
säkerhetsskäl för att söka efter vapen eller andra farliga 
föremål. Lag (2024:755).
Använda fängsel
6 § En kustbevakningstjänsteman som i den brottsbekämpande eller 
ordningshållande verksamheten omhändertar eller på annat sätt 
inskränker någons rörelsefrihet får belägga honom eller henne 
med fängsel
1. om han eller hon uppträder våldsamt och det är absolut 
nödvändigt med hänsyn till hans eller hennes egen eller någon 
annans säkerhet till liv eller hälsa, eller
2. vid förflyttning inom en förvaringslokal och vid transport 
eller någon annan vistelse utanför en sådan lokal, om det är 
nödvändigt av säkerhetsskäl.
Dokumentation
7 § Protokoll ska föras över ingripanden som innebär att någon 
avvisas, avlägsnas, omhändertas eller grips och över föremål 
som omhändertas enligt 3 kap. 16 a §. Av protokollet ska det 
framgå
1. vem som har fattat beslutet,
2. grunden för beslutet och tidpunkten när det har fattats,
3. vem eller vilka som har deltagit i ingripandet,
4. vem eller vilka som ingripandet har riktat sig mot,
5. tiden för ingripandet, och
6. vad som i övrigt har förekommit vid ingripandet.
Ansvarig för att protokollet upprättas är, i fråga om 
uppgifter som avses i första stycket 1 och 2, den som har 
fattat beslutet och i övrigt den som varit förman vid 
ingripandet.
I rättegångsbalken finns bestämmelser om protokoll över 
förvar, beslag, husrannsakan, genomsökning på distans, 
kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Lag (2024:755).
8 § Användning av fängsel enligt 6 § ska antecknas i ett 
protokoll. Protokollet ska innehålla uppgift om
1. fängslets art,
2. tiden när fängslet sattes på och när det togs bort, och
3. skälen till åtgärden.
Ansvarig för att protokollet upprättas är den som har fattat 
beslutet.
3 kap. Den direkta brottsbekämpningen
Uppgifter som ingår i den direkta brottsbekämpningen
1 § Till Kustbevakningens uppgifter inom den direkta 
brottsbekämpningen hör att självständigt
1. förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet,
2. ingripa vid misstanke om brott,
3. utreda brott, eller
4. beivra brott.
Brott som ingår i den direkta brottsbekämpningen
2 § Kustbevakningens direkta brottsbekämpning omfattar brott 
som rör
1. skyddslagstiftning i
a) lagen (2004:487) om sjöfartsskydd,
b) skyddslagen (2010:305), och
c) lagen (2016:319) om skydd för geografisk information,
2. sjötrafik och sjösäkerhet i
a) lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av 
allmän farled och allmän hamn,
b) lagen (1983:294) om inrättande, utvidgning och avlysning av 
allmän flottled,
c) mönstringslagen (1983:929),
d) sjölagen (1994:1009),
e) lagen (1994:1776) om skatt på energi,
f) lagen (1998:958) om vilotid för sjömän,
g) fartygssäkerhetslagen (2003:364),
h) lagen (2006:263) om transport av farligt gods,
i) barlastvattenlagen (2009:1165), och
j) lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter,
3. vattenförorening och miljö i
a) 10 kap. 1 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening 
från fartyg, och
b) 29 kap. 1 § första stycket 1 miljöbalken i fråga om utsläpp 
från fritidsfartyg, samt 29 kap. 2-2 b §§, 4 § första stycket 
1 j i fråga om otillåten hantering av ammunition som 
innehåller bly, 4 a § och 8 § första stycket 12 och 13 samma 
balk,
4. överträdelser av fiske- och jaktlagstiftning i
a) jaktlagen (1987:259),
b) fiskelagen (1993:787),
c) lagen (1994:1709) om EU:s förordningar om den gemensamma 
fiskeripolitiken, och
d) vapenlagen (1996:67),
5. fornminnen och vrak i
a) 2 kap. kulturmiljölagen (1988:950), och
b) lagen (1995:732) om skydd för gravfriden vid vraket efter 
passagerarfartyget Estonia,
6. Sveriges maritima zoner i
a) lagen (1966:314) om kontinentalsockeln, och
b) lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon,
7. trafikbrottslagstiftning i 4 och 4 a §§ lagen (1951:649) om 
straff för vissa trafikbrott, och
8. tullagstiftning i
a) inregränslagen (1996:701),
b) lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla 
användningsområden och av tekniskt bistånd,
c) lagen (2000:1225) om straff för smuggling,
d) lagen (2006:1329) om handel med vissa varor som kan 
användas till dödsstraff eller tortyr, m.m., och
e) tullagen (2016:253).
Brott som har begåtts i Sveriges maritima zoner omfattas 
alltid av den direkta brottsbekämpningen.
Regeringen får meddela föreskrifter om att ytterligare brott 
med endast böter i straffskalan ska ingå i den direkta 
brottsbekämpningen. Lag (2024:755).
Befogenheter inom den direkta brottsbekämpningen
Inleda förundersökning
3 § Kustbevakningen får besluta att inleda förundersökning 
enligt 23 kap. rättegångsbalken om brott som avses i 2 § 
första stycket 1-7 och tredje stycket. De befogenheter och 
skyldigheter som undersökningsledaren har enligt 
rättegångsbalken gäller då den som Kustbevakningen har utsett 
att fullgöra den uppgiften.
Vad som sägs i 23 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken om 
hur en förundersökning kan inledas av en polisman ska gälla 
även för en kustbevakningstjänsteman.
Om saken inte är av enkel beskaffenhet ska ledningen av 
förundersökningen övertas av åklagare så snart någon skäligen 
kan misstänkas för brottet. Åklagaren ska också i andra fall 
överta ledningen när det behövs av särskilda skäl. Åklagaren 
får begära biträde av Kustbevakningen med förundersökningen. 
Åklagaren får också uppdra åt en kustbevakningstjänsteman att 
vidta en viss åtgärd som hör till förundersökningen, om det är 
lämpligt med hänsyn till åtgärdens beskaffenhet och 
omständigheterna i övrigt. Lag (2024:755).
Hålla förhör och vidta andra utredningsåtgärder
4 § Innan en förundersökning har hunnit inledas har en 
kustbevakningstjänsteman samma rätt som en polisman att enligt 
23 kap. 3 § fjärde stycket rättegångsbalken hålla förhör och 
vidta andra utredningsåtgärder som är av betydelse för 
utredningen av brott som omfattas av den direkta brotts-
bekämpningen.
Ta med någon till förhör
5 § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman 
att enligt 23 kap. 8 § rättegångsbalken beordra någon att 
följa med till förhör och ta med någon till förhör med 
anledning av brott som omfattas av den direkta 
brottsbekämpningen.
Ta hand om elektronisk kommunikationsutrustning
6 § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman 
att enligt 23 kap. 9 a § rättegångsbalken efter tillsägelse 
tillfälligt ta hand om elektronisk kommunikationsutrustning 
från den som ska höras och besluta om kroppsvisitation med 
anledning av brott som omfattas av den direkta 
brottsbekämpningen.
Gripa en misstänkt
7 § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman 
att enligt 24 kap. 7 § första stycket rättegångsbalken gripa 
den som misstänks för brott som omfattas av den direkta 
brottsbekämpningen. 
Det som föreskrivs i rättegångsbalken om befogenheter och 
skyldigheter i förhållande till den som gripits gäller för 
kustbevakningstjänstemannen i samma utsträckning som för en 
polisman samt för Kustbevakningen i samma utsträckning som för 
Polismyndigheten.
Göra en husrannsakan
8 § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en polisman 
att enligt 28 kap. 5 § rättegångsbalken göra husrannsakan för 
brott som omfattas av den direkta brottsbekämpningen. 
En husrannsakan får göras även om påföljden för gärningen, 
till följd av bestämmelserna i lagen (1996:517) om begränsning 
av tillämpningen av svensk lag när det gäller vissa brott som 
begåtts på utländska fartyg eller 41 § första stycket 
fiskelagen (1993:787), endast kan bestämmas till böter.
Finns det anledning att anta att ett brott som anges i 3 kap. 
2 § 8 har begåtts, får även i annat fall än som sägs i 28 kap. 
1 § rättegångsbalken en kustbevakningstjänsteman göra 
husrannsakan i magasin eller liknande utrymmen för att söka 
efter egendom som skäligen kan antas bli förverkad på grund av 
ett sådant brott. Lag (2024:755).
Göra en undersökning
9 § I fråga om brott som ingår i den direkta 
brottsbekämpningen har en kustbevakningstjänsteman samma rätt 
som en polisman att göra en undersökning enligt 28 kap. 10 § 
rättegångsbalken.
Utföra genomsökning på distans
9 a § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en 
polisman att enligt 28 kap. 10 d § första stycket 
rättegångsbalken utföra en genomsökning på distans för brott 
som omfattas av den direkta brottsbekämpningen. 
Lag (2022:327).
9 b § En kustbevakningstjänsteman har för brott som omfattas 
av den direkta brottsbekämpningen samma rätt som en polisman 
att enligt 28 kap. 10 f § rättegångsbalken tillfälligt 
omhänderta elektronisk kommunikationsutrustning från den som 
närvarar vid en genomsökning på distans och besluta om 
kroppsvisitation. Lag (2022:327).
Ta föremål i beslag 
10 § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en 
polisman att enligt 27 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken 
ta föremål i beslag för brott som ingår i den direkta 
brottsbekämpningen.
Vid brott som anges i 3 kap. 2 § 8 får en 
kustbevakningstjänsteman även i andra fall än som anges i 
27 kap. 4 § rättegångsbalken ta egendom i beslag, om den 
skäligen kan antas bli förverkad på grund av brottet eller ha 
betydelse för en utredning om ett sådant brott.
Om det i lag finns avvikande bestämmelser om beslag gäller 
dessa. Lag (2024:755).
Hantera egendom som tagits i beslag
11 § Egendom som tagits i beslag ska förvaras av 
Kustbevakningen om inget annat är föreskrivet eller åklagaren 
bestämmer något annat.
12 § Om inget annat följer av lag eller annan författning får 
egendom som har tagits i beslag och som kan antas bli 
förverkad omedelbart säljas av Kustbevakningen om
1. egendomen inte kan vårdas utan fara för att den förstörs,
2. vården av egendomen är förenad med alltför stora kostnader, 
eller
3. det annars finns särskilda skäl.
Sådan egendom får i stället förstöras, om den
1. inte kan säljas,
2. kan befaras komma till brottslig användning, eller
3. annars är olämplig för försäljning.
Om egendom som sålts eller förstörts inte förverkas, har 
ägaren eller någon annan rättsinnehavare rätt till ersättning. 
För egendom som sålts lämnas dock inte ersättning med högre 
belopp än vad som kommit in vid försäljningen. Om egendomen 
har förstörts lämnas ersättning med skäligt belopp.
Ta egendom i förvar
13 § I fråga om brott som ingår i den direkta 
brottsbekämpningen har en kustbevakningstjänsteman samma rätt 
som en polisman att enligt 26 kap. 3 § andra stycket 
rättegångsbalken ta egendom i förvar.
Besluta om avspärrning och förbud att flytta föremål
14 § I fråga om brott som ingår i den direkta 
brottsbekämpningen har en kustbevakningstjänsteman rätt att 
besluta om avspärrning och förbud att flytta föremål samt 
andra åtgärder enligt 27 kap. 15 § rättegångsbalken.
Kroppsvisitera, kroppsbesikta och ta fingeravtryck och andra 
underlag
15 § I fråga om brott som ingår i den direkta 
brottsbekämpningen har en kustbevakningstjänsteman samma rätt 
som en polisman att
1. enligt 28 kap. 13 och 14 b §§ rättegångsbalken besluta om 
kroppsvisitation, kroppsbesiktning och upptagning av 
fingeravtryck och andra underlag, och
2. enligt 28 kap. 13 a och 14 b §§ rättegångsbalken
a) hålla kvar den som ska kroppsvisiteras, kroppsbesiktigas 
eller bli föremål för en upptagning av fingeravtryck och andra 
underlag, och 
b) ta med den som ska kroppsvisiteras, kroppsbesiktigas eller 
bli föremål för en upptagning av fingeravtryck och andra 
underlag till den plats där åtgärden ska genomföras.
En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en 
tulltjänsteman att vidta åtgärder enligt 7 kap. 1-3 §§ 
tullbefogenhetslagen (2024:710). Lag (2025:137).
Genomföra biometrisk autentisering
15 a § En kustbevakningstjänsteman har samma rätt som en 
polisman att enligt 27 kap. 17 f § rättegångsbalken genomföra 
biometrisk autentisering för brott som omfattas av den direkta 
brottsbekämpningen. Lag (2022:327).
Ta alkoholutandningsprov och göra ögonundersökning
15 b § /Upphör att gälla U:2030-03-01/
I lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov, lagen 
(1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i 
trafiken och lagen (2024:1231) om försöksverksamhet med 
rutinmässiga ögonundersökningar i trafiken finns bestämmelser 
om rätten för en kustbevakningstjänsteman att ta 
alkoholutandningsprov och göra ögonundersökning.
Lag (2024:1232).
15 b § /Träder i kraft I:2030-03-01/
I lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov och lagen 
(1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i 
trafiken finns bestämmelser om rätten för en 
kustbevakningstjänsteman att ta alkoholutandningsprov och göra 
ögonundersökning. Lag (2024:1233).
Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd
Stoppa fartyg, fordon eller annat transportmedel
16 § En kustbevakningstjänsteman har i den direkta 
brottsbekämpningen rätt att stoppa ett fartyg, fordon eller 
något annat transportmedel om det
1. finns anledning att anta att någon som befinner sig i eller 
på transportmedlet har gjort sig skyldig till brott som 
tjänstemannen får ingripa mot,
2. av någon annan anledning behövs för att med stöd i lag 
ingripa mot någon som befinner sig i eller på transportmedlet, 
genom att beröva honom eller henne friheten, på annat sätt 
inskränka hans eller hennes rörelsefrihet eller utsätta honom 
eller henne för kroppsvisitation eller kroppsbesiktning, 
3. behövs för att med stöd i lag göra husrannsakan i eller på 
transportmedlet, eller
4. behövs för att med stöd i lag eller annan författning 
reglera trafiken eller för att kontrollera transportmedlet, 
den som för det eller dess last.
Tillfälligt omhänderta fordonsnycklar och andra särskilda 
befogenheter
16 a § En kustbevakningstjänsteman har vid misstanke om brott 
enligt 4 och 4 a §§ lagen (1951:649) om straff för vissa 
trafikbrott samma befogenhet som en polisman har enligt 24 a § 
polislagen (1984:387) att tillfälligt omhänderta 
fordonsnycklar, annat som behövs för färden, eller fordonet 
samt att göra kroppsvisitation och genomsöka fordonet.
Lag (2024:755).
16 b § I fråga om det fortsatta förfarandet vid 
omhändertagande tillämpas bestämmelserna i 24 c och 24 d §§ 
polislagen (1984:387) om upphörande av omhändertagande och 
förstöring eller försäljning av egendom.
Egendom som förvaras av Kustbevakningen ska överlämnas till 
Polismyndigheten, om den inte hämtas. Lag (2024:755).
16 c § I 7 kap. 4 § körkortslagen (1998:488) finns 
bestämmelser om Kustbevakningens rätt att besluta om 
omhändertagande av körkort. Lag (2024:755).
Rapporteringsskyldighet
17 § En kustbevakningstjänsteman som ingriper med stöd av 4-
10 §§ eller 13-15 §§ ska genast anmäla detta till någon som är 
behörig att leda en förundersökning.
En kustbevakningstjänsteman som har omhändertagit något enligt 
16 a § ska skyndsamt anmäla det till Polismyndigheten, som 
omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå. 
Omhändertagen egendom ska förvaras av Kustbevakningen, om inte 
Polismyndigheten bestämmer något annat. Lag (2024:755).
18 § Om en kustbevakningstjänsteman får kännedom om att ett 
brott som omfattas av den direkta brottsbekämpningen har 
begåtts inom lagens geografiska tillämpningsområde, ska 
tjänstemannen rapportera detta till sin förman så snart det 
kan ske.
En kustbevakningstjänsteman får lämna rapporteftergift om 
brottet med hänsyn till omständigheterna i det särskilda 
fallet är obetydligt och det är uppenbart att brottet inte 
skulle leda till någon annan påföljd än böter.
19 § Om en kustbevakningstjänsteman upptäcker att ett brott 
har begåtts utanför Sveriges territorium ska tjänstemannen 
skyndsamt anmäla saken till åklagare.
4 kap. Den indirekta brottsbekämpningen
Biträde åt en annan myndighet innan en förundersökning har 
inletts
Biträde efter godkännande av behörig myndighet
1 § Innan en förundersökning har inletts får Kustbevakningen i 
ett enskilt fall ingripa, även om brottet inte ingår i den 
direkta brottsbekämpningen. 
Ett sådant ingripande får göras av en kustbevakningstjänsteman 
efter en förfrågan om biträde i ett enskilt fall från
1. Kustbevakningen till Polismyndigheten eller Tullverket, 
eller
2. Polismyndigheten eller Tullverket till Kustbevakningen.
En förutsättning för att biträde ska få lämnas är att den 
myndighet som fått förfrågan har gått med på det.
Befogenheter inom den indirekta brottsbekämpningen 
2 § Vid ett ingripande enligt 1 § får befogenheterna i 3 kap. 
4-6 §§ utövas.
Gripanden och beslag som inte kan vänta
3 § Bestämmelserna om gripanden och beslag i 3 kap. 7 och 
10 §§ får tillämpas om inte ett godkännande enligt 1 § utan 
väsentlig olägenhet kan avvaktas.
Biträde åt en förundersökningsledare när en förundersökning 
har inletts 
4 § När en förundersökning har inletts får Kustbevakningen 
bistå förundersökningsledaren med utredningen av brottet, även 
om brottet inte ingår i den direkta brottsbekämpningen.
En förundersökningsledare får anlita biträde av 
Kustbevakningen för att genomföra förundersökningen. 
Förundersökningsledaren får också ge i uppdrag åt en 
kustbevakningstjänsteman att vidta en viss åtgärd som hör till 
förundersökningen, om det är lämpligt med hänsyn till 
åtgärdens beskaffenhet och omständigheterna i övrigt. En 
kustbevakningstjänsteman har då de befogenheter som anges i 
3 kap. 5-10 och 13-15 §§.
Om förundersökningen leds av åklagare är Kustbevakningen och 
en kustbevakningstjänsteman skyldiga att lämna det biträde som 
begärs enligt denna paragraf. Lag (2024:755).
Medel för att genomföra en tjänsteåtgärd
5 § Vid ett ingripande enligt 1-4 §§ får de medel för att 
genomföra en tjänsteåtgärd som anges i 3 kap. 16 § användas.
Rapporteringsskyldighet
6 § En kustbevakningstjänsteman som enligt bestämmelserna i 
detta kapitel biträder en annan myndighet ska till den 
myndigheten genast rapportera de åtgärder och ingripanden som 
gjorts.
5 kap. Ordningshållande verksamhet
Uppgifter som ingår i den direkta ordningshållningen
1 § Inom den direkta ordningshållningen får Kustbevakningen 
självständigt förebygga och ingripa mot störningar av 
ordningen.
Ordningsstörningar som ingår i den direkta ordningshållningen
2 § Kustbevakningens direkta ordningshållning omfattar
1. uppträdande till sjöss, 
2. störningar enligt 20 § andra stycket lagen (2004:487) om 
sjöfartsskydd, och
3. störningar enligt 4 kap. 7 § andra stycket lagen 
(2006:1209) om hamnskydd.
Kustbevakningens indirekta ordningshållning
Ingripanden som godkänts
3 § Kustbevakningen får i ett enskilt fall ingripa även mot 
störningar av ordningen som inte ingår i den direkta 
ordningshållningen. 
Ett sådant ingripande får göras av en kustbevakningstjänsteman 
efter en förfrågan om biträde med en viss åtgärd från
1. Kustbevakningen till Polismyndigheten, eller
2. Polismyndigheten till Kustbevakningen.
En förutsättning för att biträde ska få lämnas är att den 
myndighet som mottagit förfrågan har gått med på det.
Ingripanden vid allvarlig fara för liv eller hälsa
4 § Om ett omedelbart ingripande är nödvändigt för att hindra 
allvarlig fara för liv eller hälsa och faran inte lämpligen 
kan hindras på något annat sätt, får ett ingripande göras även 
utan ett godkännande enligt 3 § .
Befogenheter inom den ordningshållande verksamheten
Avvisa, avlägsna eller tillfälligt omhänderta personer
5 § Om någon genom sitt uppträdande stör ordningen eller utgör 
en omedelbar fara för den, får en kustbevakningstjänsteman 
avvisa eller avlägsna honom eller henne från ett visst område 
eller utrymme, när det är nödvändigt för att ordningen inom 
den direkta eller indirekta ordningshållningen ska kunna 
upprätthållas. Detsamma gäller om en sådan åtgärd behövs för 
att avvärja en straffbelagd handling.
Om åtgärden är otillräcklig för att det avsedda resultatet ska 
uppnås får personen omhändertas tillfälligt. Rätten att 
tillfälligt omhänderta en person gäller dock inte vid 
ingripanden enligt 2 § 2 eller 3.
Bestämmelser om omhändertagande
6 § Den som har verkställt ett omhändertagande ska så 
skyndsamt som möjligt anmäla åtgärden till sin förman. Om 
omhändertagandet inte redan har upphört ska förmannen 
omedelbart pröva om det ska bestå.
Om förmannens beslut innebär att omhändertagandet ska bestå, 
ska förmannen skyndsamt underrätta Polismyndigheten om 
omhändertagandet och skälet till detta. Den omhändertagne ska 
så snabbt som möjligt överlämnas till Polismyndigheten som på 
nytt ska pröva om omhändertagandet ska bestå.
7 § Den som har omhändertagits ska underrättas om anledningen 
till omhändertagandet så snart som möjligt.
Om den som har omhändertagits begär det eller om det annars 
finns skäl för det, ska någon av hans eller hennes närmaste 
anhöriga eller någon annan person som står honom eller henne 
särskilt nära underrättas om åtgärden. Vid pågående 
brottsutredning får underrättelsen dock inte lämnas förrän det 
kan ske utan men för utredningen.
Om den som har omhändertagits motsätter sig att någon 
underrättas får en underrättelse lämnas bara om det finns 
synnerliga skäl.
En underrättelse behöver inte lämnas om åtgärden har upphört.
8 § Vid ett omhändertagande ska en kustbevakningstjänsteman se 
till att åtgärden inte orsakar den omhändertagne större 
olägenhet än som är oundvikligt med hänsyn till åtgärdens 
syfte, och att den inte väcker onödig uppmärksamhet. Den som 
har omhändertagits får inte utsättas för någon annan 
inskränkning i sin frihet än som behövs med hänsyn till 
ordning, säkerhet eller ändamålet med åtgärden.
Den omhändertagne får tas i förvar om det är nödvändigt med 
hänsyn till ordning eller säkerhet. Den som är under femton år 
får dock inte tas i förvar.
9 § En person som ska gripas enligt 24 kap. rättegångsbalken 
får inte omhändertas enligt 5 § andra stycket eller hållas 
kvar enligt 6 § andra stycket.
Avvisa eller avlägsna någon från ett område eller utrymme vid 
tillträdesförbud
10 § Om någon försöker att tränga sig in på ett område eller i 
ett utrymme dit tillträde har förbjudits med stöd av denna lag 
eller annan författning, får en kustbevakningstjänsteman 
avvisa eller avlägsna honom eller henne från området eller 
utrymmet när det är nödvändigt för att ordningen eller 
säkerheten ska kunna upprätthållas. Detsamma gäller den som 
vägrar att lämna ett sådant område eller utrymme, eller som 
inte följer en anvisning som är meddelad enligt polislagen 
(1984:387) om att följa en viss väg.
Särskilda bestämmelser om rätt att ingripa
11 § Särskilda bestämmelser om en kustbevakningstjänstemans 
rätt att ingripa för att upprätthålla ordning och säkerhet på 
fartyg, i hamnanläggningar och i hamnars områden finns i
1. lagen (2004:487) om sjöfartsskydd, och 
2. lagen (2006:1209) om hamnskydd.
Rapporteringsskyldighet
12 § Om en kustbevakningstjänsteman ingriper självständigt mot 
en ordningsstörning ska Polismyndigheten genast underrättas.
En kustbevakningstjänsteman som biträder Polismyndigheten med 
ordningshållande åtgärder ska genast rapportera de åtgärder 
som vidtagits till Polismyndigheten.
6 kap. Allmänna bestämmelser om kontroll- och 
tillsynsverksamhet
Preja, borda och föra fartyg till hamn
1 § Om det behövs för att genomföra en kontroll eller tillsyn 
får en kustbevakningstjänsteman preja, borda och, om det 
uppenbart behövs för att genomföra åtgärden, föra ett fartyg 
till svensk hamn.
Använda våld
2 § I kontroll- och tillsynsverksamhet tillämpas bestämmelsen 
om att använda våld i 2 kap. 4 § första stycket 1 och 3-6 och 
andra stycket.
Rätt att ingripa enligt särskild reglering
3 § Utöver bestämmelserna i detta kapitel har Kustbevakningen 
och en kustbevakningstjänsteman rätt att vidta de åtgärder som 
följer av den författning som ligger till grund för kontrollen 
eller tillsynen. 
Om det i lag finns avvikande bestämmelser om rätten att preja, 
borda och föra fartyg till hamn gäller dessa i stället för 1 §.
                