Post 2450 av 2452 träffar
Propositionsnummer ·
1993/94:10 ·
Pliktexemplar av dokument
Ansvarig myndighet: Utbildningsdepartementet
Dokument: Prop. 10
Regeringens proposition
1993/94:10
om pliktexemplar av dokument
Prop.
1993/94:10
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 24 juni 1993.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Per Unckel
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en ny lag om pliktexemplar av dokument som ersätter
lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar.
Utgångspunkten för lagstiftningen har varit det förslag till ny lag som
presenterades i betänkandet Pliktleverans (SOU 1992:92).
En betydande del av bestämmelserna i den nuvarande lagen återfinns i
förslaget till den nya lagen. Dock har systematiken gjorts något annorlunda.
Vidare innehåller den nu föreslagna lagen en del nya bestämmelser. Leveransplikt
införs beträffande skrift i mikroform samt dokument för elektronisk återgivning
som i fixerad form lagrar text, ljud eller bild. Leveransplikt införs vidare
beträffande skrift i punktskrift som saknar förlaga. Alla filmer som har
offentliggjorts skall levereras för framställning av en videokopia hos Arkivet
för ljud och bild. Något krav på anknytning till svenska förhållanden
beträffande importerade filmer och videogram uppställs inte. Radio- och
TV-sändningar med begränsad räckvidd skall levereras i viss utsträckning.
Regleringen beträffande kombinerat material förenklas.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1994.
Propositionens lagförslag
1 Förslag till
Lag om pliktexemplar av dokument
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 I denna lag ges föreskrifter om skyldighet att till bibliotek eller Arkivet
för ljud och bild lämna exemplar av dokument (pliktexemplar).
Pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskning och studier
enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
2
I denna lag förstås med
dokument ett föremål som lagrar information för läsning, avlyssning eller
visning,
skrift ett dokument som lagrar text eller fast bild,
dagstidning en skrift som utgör allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär med
reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt
kommer ut med minst ett nummer varje vecka, jämte tillhörande löpsedel och
bilaga,
skrift i mikroform en skrift i förminskad form som kan läsas endast med hjälp
av apparat,
film ett dokument som består av bilder avsedda att projiceras i snabb följd,
dokument för elektronisk återgivning ett dokument som i fixerad form lagrar
text, ljud eller bild och vars innehåll kan återges enbart med hjälp av
elektroniskt hjälpmedel,
fonogram ett dokument för elektronisk återgivning som uteslutande lagrar
ljud,
videogram ett dokument för elektronisk återgivning som lagrar rörliga bilder,
med eller utan ljud.
3 Ett dokument görs
tillgängligt för allmänheten här i landet när exemplar bjuds ut till
försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten eller
när informationen i dokumentet återges offentligt eller i förvärvsverksamhet
inför en större sluten krets.
4 Ett dokument skall anses
röra svenska förhållanden, om informationen i dokumentet helt eller delvis är
avfattad på svenska språket eller dokumentet helt eller delvis innehåller verk
av svensk upphovsman eller framförande av svensk konstnär eller, om inte någon
av dessa förutsättningar föreligger, dokumentet ändå huvudsakligen är avsett att
spridas inom landet.
Dokument som skall lämnas
Skrift som avses i 1 kap. 5 tryckfrihetsförordningen
5 Av skrift som avses i 1
kap. 5 tryckfrihetsförordningen och som har framställts och utgivits här i
landet skall sju pliktexemplar lämnas, om annat inte följer av 7, 8 eller 9 .
6 Av skrift som avses i 1
kap. 5 tryckfrihetsförordningen och som har framställts utomlands skall sju
pliktexemplar lämnas,
1. om skriften är sådan
periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller skall finnas, eller
2. om skriften inte är
periodisk och har lämnats ut för spridning här i landet inte bara i enstaka
exemplar och rör svenska förhållanden.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 9 .
7 Om en skrift som avses i 5
eller 6 har samma innehåll och utförande som en tidigare framställd skrift,
skall endast två pliktexemplar lämnas, under förutsättning att pliktexemplar av
den tidigare framställda skriften har lämnats eller lämnas samtidigt.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna
om kombinerat material i 16 och 17 .
Av skrift som har framställts i punktskrift skall två pliktexemplar lämnas, om
annat inte följer av vad som föreskrivs i 9 .
Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt 5 och 6 omfattar inte ett
radioprogram, en film eller en ljudupptagning som enligt 1 kap. 7 andra
stycket tryckfrihetsförordningen skall jämställas med en bilaga till en
periodisk skrift.
8 I fråga om tryckt
dagstidning gäller, i stället för vad som följer av 5, 6 och 7 , följande.
Av tidningen skall tre pliktexemplar lämnas.
Om tidningen ges ut i flera olika editioner, skall pliktexemplar lämnas av den
edition som har utgivits först och, om tidningen ges ut i minst tre olika
editioner, också av den edition som har utgivits sist.
Har en sida eller löpsedel ändrats, skall pliktexemplar lämnas av varje ändrad
sida eller löpsedel. Detta gäller dock inte om den ändrade sidan eller den
ändrade löpsedeln ingår i pliktexemplar som lämnas enligt tredje stycket.
9 Skyldighet att lämna
pliktexemplar enligt 5-8 föreligger inte i fråga om
1. visitkort, etikett,
blankett, reklamblad och emballagetryck eller därmed jämförlig skrift,
2. protokoll,
arbetspromemoria eller liknande skrift, som har framställts hos myndighet,
3. skrift som har framställts
i punktskrift och som har samma innehåll som en tidigare framställd skrift eller
som är en sammanställning av utdrag ur tidigare framställda skrifter, under
förutsättning att pliktexemplar av den eller de tidigare framställda skrifterna
lämnas i stället eller har lämnats tidigare,
4. skrift som skall lämnas
som tillbehör till pliktexemplar enligt 32 .
Annan skrift
10 Av skrift som utgör
dokument för elektronisk återgivning och av skrift i mikroform skall sju
pliktexemplar lämnas, om skriften har framställts här i landet i minst 50
exemplar och har gjorts tillgänglig för allmänheten här.
Av skrift som avses i första stycket och som har framställts utomlands och
gjorts tillgänglig för allmänheten här i landet i minst 50 exemplar skall sju
exemplar lämnas, om skriften rör svenska förhållanden.
Föreskrifterna i första och andra styckena gäller inte om annat följer av 11 .
11 Om en skrift som avses i
10 har samma innehåll som en tidigare eller samtidigt framställd skrift som
avses i 5 eller 6 eller har samma innehåll och utförande som en tidigare
framställd skrift som avses i 10_, skall endast två pliktexemplar lämnas, under
förutsättning att pliktexemplar av den tidigare eller samtidigt framställda
skriften har lämnats eller lämnas samtidigt.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna
om kombinerat material i 16 och 17 .
Film och videogram
12 Av film som har gjorts
tillgänglig för allmänheten här i landet skall ett pliktexemplar lämnas.
Av videogram som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet i minst
fem exemplar skall ett pliktexemplar lämnas.
Av film eller videogram som har granskats av Statens biografbyrå och därvid
inte godkänts för visning skall ett pliktexemplar lämnas.
Föreskrifterna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 13 eller av
vad som föreskrivs om kombinerat material i 16 och 17 .
13 Skyldighet att lämna
pliktexemplar enligt 12 föreligger inte i fråga om sådant dokument som har
samma innehåll och utförande som tidigare framställt dokument, av vilket
pliktexemplar har lämnats.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna
om kombinerat material i 16 och 17 .
Fonogram och vissa andra dokument för elektronisk återgivning
14 Av fonogram som har
framställts här i landet i minst 50 exemplar och som har gjorts tillgängligt för
allmänheten här skall ett pliktexemplar lämnas.
Av fonogram som har framställts utomlands och har gjorts tillgängligt för
allmänheten här i landet i minst 50 exemplar skall ett pliktexemplar lämnas, om
fonogrammet rör svenska förhållanden.
Vad som sägs om fonogram i första och andra styckena skall tillämpas även på
dokument för elektronisk återgivning som är av annat slag än som avses i 10
och som inte är videogram eller fonogram.
Föreskrifterna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 15 eller av
vad som föreskrivs om kombinerat material i 16 och 17 .
15 Skyldighet att lämna
pliktexemplar enligt 14 föreligger inte i fråga om sådant dokument som har
samma innehåll och utförande som tidigare framställt dokument, av vilket
pliktexemplar har lämnats.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna
om kombinerat material i 16 och 17 .
Kombinerat material
16 Med kombinerat material
förstås material, som innehåller dels en eller flera skrifter, dels ett eller
flera dokument som utgörs av film, videogram, fonogram eller dokument för
elektronisk återgivning som avses i 14 tredje stycket. Med skrifter och andra
dokument som kan in_gå i kombinerat material avses endast sådana som var för sig
har medfört eller skulle medföra skyldighet att lämna pliktexemplar.
17 Av kombinerat material
skall sju pliktexemplar lämnas.
Om kombinerat material har samma innehåll och utförande som tidigare framställt
kombinerat material, skall endast två pliktexemplar lämnas, under förutsättning
att pliktexemplar av det tidigare framställda kombinerade materialet har lämnats
eller lämnas samtidigt.
Ljudradio- och televisionsprogram
18 Av ljudradio- och televisionsprogram, som skall spelas in enligt 5_kap. 3
lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden, skall pliktexemplar lämnas i form av en
sådan inspelning av programmet som skall göras enligt bestämmelsen.
Av ljudradio- och televisionsprogram, som svenskt programföretag får sända med
stöd av tillstånd enligt 5 radiolagen (1966:755) eller som genom
satellitsändning som utgår från Sverige förmedlas till allmänheten från svenskt
programföretag, skall ett pliktexemplar lämnas av varje sändning.
Av andra ljudradio- och televisionsprogram än som avses i andra stycket skall
ett pliktexemplar lämnas av varje sändning som ägt rum under högst fyra veckor
per kalenderår. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
besluta för vilka veckor som pliktexemplar skall lämnas.
Vem som skall lämna pliktexemplar
19 Pliktexemplar av skrift, som avses i 1 kap. 5 tryckfrihetsförordningen,
skall lämnas
1. när det gäller skrift, som har framställts här i landet, av framställaren,
2. när det gäller periodisk skrift, som har framställts utomlands, av
utgivaren här i landet,
3. när det gäller annan skrift än periodisk skrift, som har framställts
utomlands, av förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare inte finns, av
den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet.
20 Pliktexemplar av film skall lämnas av den som låtit göra filmen
tillgänglig för allmänheten här i landet.
När det gäller film som har granskats av Statens biografbyrå och därvid inte
godkänts för visning skall pliktexemplar dock lämnas av den som har begärt
granskningen hos byrån.
21 Pliktexemplar av skrift i mikroform eller dokument för elektronisk
återgivning skall lämnas
1. om det har framställts här i landet, av den som har framställt skriften
eller dokumentet,
2. om det har framställts utomlands, av den som har låtit föra in skriften
eller dokumentet till landet.
I fråga om videogram som har granskats av Statens biografbyrå och därvid inte
godkänts för visning skall dock pliktexemplar lämnas av den som har begärt
granskningen hos byrån.
22 Pliktexemplar av kombinerat material skall lämnas
1. när det gäller material, som har framställts inom landet, av den som har
beställt framställningen eller, om sådan beställare inte finns, av den som har
låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten här i landet,
2. när det gäller material, som helt eller delvis har framställts utomlands,
av förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare inte finns, av den som
har låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten här i landet.
23 Pliktexemplar av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas av den som
enligt 5 kap. 3 lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ombesörja
att programmet spelas in.
Vem som pliktexemplar skall lämnas till
24 Av pliktexemplar av skrift eller kombinerat material som skall lämnas i
två eller tre exemplar skall ett eller två exemplar lämnas till Kungl.
biblioteket och ett exemplar lämnas till Lunds universitetsbibliotek.
Av pliktexemplar av skrift eller kombinerat material som skall lämnas i sju
exemplar skall ett exemplar lämnas till vart och ett av Kungl. biblioteket och
Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå
universitetsbibliotek.
25 Pliktexemplar av film, av annat dokument för elektronisk återgivning än
sådant som avses i 10 eller av upptagning av ljudradio- och televisionsprogram
skall lämnas till Arkivet för ljud och bild.
26 Den som har lämnat pliktexemplar av film har rätt att återfå filmen och
skall beredas tillfälle att hämta filmen sedan Arkivet för ljud och bild har
haft skälig tid för att framställa en kopia.
Tid då pliktexemplar skall lämnas
27 Pliktexemplar av tryckt dagstidning skall lämnas enligt följande.
Utgivningsmånad Lämnas före utgången av
januari, februari mars
mars, april maj
maj, juni juli
juli, augusti september
september, oktober november
november, december januari
28 Pliktexemplar skall lämnas av
1. annan skrift som avses i 1 kap. 5 tryckfrihetsförordningen än tryckt
dagstidning, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket
skriften utgavs,
2. videogram, så snart som videogrammet har gjorts tillgängligt för
allmänheten här i landet,
3. skrift i mikroform, film eller annat dokument för elektronisk
återgivning än videogram, inom en månad från den dag då dokumentet först gjordes
tillgängligt för allmänheten här i landet.
Av film eller videogram som har granskats av Statens biografbyrå och därvid
inte godkänts för visning skall dock pliktexemplar lämnas inom en månad från den
dag då beslut i granskningsärendet vunnit laga kraft.
29 Pliktexemplar av kombinerat material som har gjorts tillgängligt för
allmänheten i fullständigt skick skall lämnas inom en månad efter utgången av
det kalenderkvartal under vilket materialet gjordes tillgängligt.
I annat fall än som anges i första stycket skall pliktexemplar av material
som utgör en del av kombinerat material lämnas i enlighet med vad som följer av
bestämmelserna i 28 för varje dokumentslag.
30 Pliktexemplar av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas inom en
månad från den dag då skyldigheten att bevara upptagningen enligt 5 kap. 3
lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden upphörde.
Särskilda föreskrifter för videogram
31 Arkivet för ljud och bild skall med hjälp av automatisk databehandling föra
ett särskilt register över pliktexemplar av videogram som har lämnats till
arkivet. I registret skall antecknas ett nummer för varje videogram. Statens
biografbyrå får ha terminalåtkomst till detta register.
Arkivet för ljud och bild skall underrätta den som har lämnat pliktexemplar
av videogram om de nummer som videogrammen har fått i registret.
Den som är skyldig att lämna pliktexemplar till Arkivet för ljud och bild
skall föra en förteckning över videogram som omfattas av plikten och i
förteckningen ange de registernummer som de ingivna pliktexemplaren har fått.
Gemensamma föreskrifter
32 Pliktexemplar som skall lämnas enligt föreskrifterna i denna lag skall även
omfatta
1. bildband, diabilder och liknande material som utgör tillbehör till det
dokument av vilket pliktexemplar skall lämnas,
2. omslag, fodral, folder, broschyr och liknande mindre tillbehör som
följer med varje exemplar när detta görs tillgängligt för allmänheten,
3. såvitt gäller dokument för elektronisk återgivning, sådana särskilda
anvisningar som kan fordras för att användaren skall kunna tillgodogöra sig
innehållet i dokumentet.
Den som beställer framställning av ett dokument, som framställaren skall
lämna pliktexemplar av enligt 19 1 och 21 1, skall tillhandahålla
framställaren sådant material som enligt första stycket skall lämnas med
pliktexemplaret.
Pliktexemplar och tillbehör skall vara i samma skick som de exemplar som är
avsedda att göras tillgängliga för allmänheten.
33 Varje försändelse med pliktexemplar skall vara åtföljd av en förteckning
över det material som ingår i försändelsen. Förteckningen skall vara
underskriven av den som är skyldig att lämna pliktexemplar och lämnas i två
exemplar. Det ena exemplaret skall återställas med anteckning om att materialet
har mottagits.
Om en försändelse omfattar kombinerat material eller sådant tillbehör som
avses i 32 , skall detta särskilt anges i förteckningen.
34 Den som åsidosätter skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt denna lag
kan av den myndighet som regeringen bestämmer vid vite föreläggas att fullgöra
sin skyldighet.
35 Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet att föra en förteckning
enligt 31 tredje stycket eller den som underlåter att tillhandahålla material
enligt 32 andra stycket skall dömas till böter.
36 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för visst fall
medge undantag från skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt denna lag.
37 Beslut som en annan myndighet än regeringen har meddelat enligt denna lag
får överklagas hos länsrätten.
Beslut om undantag enligt 36 får dock inte överklagas.
_____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994, då lagen (1978:487) om
pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar skall upphöra att
gälla.
När samtliga omständigheter som enligt den nya lagen skulle grunda skyldighet
att lämna pliktexemplar av ett dokument har inträffat före ikraftträdandet
tillämpas dock den upphävda lagen på det dokumentet.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk
Härigenom föreskrivs att 22 a lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
22 a [1]
Har företag som avses i 22 första stycket rätt att i utsändning återge verk,
får företaget också ta upp verket på en anordning genom vilken det kan återges,
om detta sker
1. för att säkerställa framtida bevisning om utsändningens innehåll och
2. för att det behövs för att en statlig myndighet skall kunna fullgöra sina
uppgifter när det gäller att i efterhand utöva tillsyn över
utsändningsverksamheten.
Har sådan upptagning Har
som avses i första sådan upptagning som avses i
stycket dokumentariskt första stycket
värde, får den bevaras i dokumentariskt värde, får den
arkiv som avses i lagen bevaras i arkiv som avses i
(1978:487) om lagen (1993:000) om
pliktexemplar av pliktexemplar av dokument.
skrifter och ljud- och
bildupptagningar.
Upptagning som avses i första stycket får utnyttjas endast för ändamål som
anges där, om ej annat följer av 22 c .
-----------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
**Fotnot**
[1]_Senaste lydelse 1991:1073.
Prop.
1993/94:10
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och
videogram
Härigenom föreskrivs att 18 lagen (1990:886) om granskning och kontroll av
filmer och videogram skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18
Bestämmelser om att Bestämmelser
biografbyrån har om att biografbyrån har
terminalåtkomst till det terminalåtkomst till det
register som arkivet för register som arkivet för
ljud och bild för över ljud och bild för över
pliktexemplar av filmer pliktexemplar av filmer och
och videogram finns i videogram finns i lagen
lagen (1978:487) om (1993:000) om pliktexemplar
pliktexemplar av av dokument.
skrifter och ljud- och
bildupptagningar.
-----------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
Prop.
1993/94:10
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens
och yttrandefrihetsgrundlagens områden
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 7 och 8 lagen (1991:1559) med föreskrifter
på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
7 [2]
I närradiolagen (1982:459), lagen (1991:2027) om kabelsändningar till
allmänheten, lagen (1992:1356) om satellitsändningar av televisionsprogram till
allmänheten och i lokalradiolagen (1993:120) finns ytterligare bestämmelser om
skyldighet att tillhandahålla inspelningar av radioprogram.
I lagen (1978:487) om I
pliktexemplar av ljud- lagen (1993:000) om
och bildupptagningar pliktexemplar av dokument
finns bestämmelser om finns bestämmelser om
skyldighet att lämna skyldighet att lämna
skrifter och skrifter och upptagningar
upptagningar till till bibliotek eller till
bibliotek eller till arkivet för ljud och bild.
arkivet för ljud och
bild.
8
Ett videogram som Ett
avses i 17 andra videogram som inte har
stycket lagen om getts in till Statens
pliktexemplar av biografbyrå för granskning
skrifter och ljud- och enligt lagen (1990:886) om
bildupptagningar skall granskning och kontroll av
anses ha lämnats ut för filmer och videogram skall
spridning först när anses ha lämnats ut för
pliktexemplar har spridning först när
lämnats. pliktexemplar enligt lagen
(1993:000) om pliktexemplar
av dokument har lämnats.
-----------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
**Fotnot**
[2]_Senaste lydelse 1993:124.
Prop.
1993/94:10
Utbildningsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 juni 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, samt statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin,
Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg.
Föredragande: statsrådet Unckel
------------
Proposition om pliktexemplar av dokument
1 Inledning
Lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar,
pliktexemplarslagen, innebär att exemplar av skrifter, ljud- och
bildupptagningar samt vissa kombinationer av sådant material skall levereras
till bibliotek eller arkiv. Pliktexemplaren skall bevaras och tillhandahållas
för forskningsändamål. Stora förändringar har inträffat sedan lagen började
tilllämpas. Modern teknik har gjort det möjligt att framställa dokument som
innehåller skrift, ljud och bilder på ett annat och billigare sätt och med helt
annan teknik. Utbudet av radio- och TV-sänd_ningar har ökat oerhört. Den risk
att förstöras som hotar äldre material har alltmera uppmärksammats. Utredningar
arbetade under 1980-ta_let med dessa problem utan att detta ledde till ändringar
i gällande lag.
Mot denna bakgrund tillkallade chefen för Utbildningsdepartementet år 1991
en särskild utredare, riksarkivarien Sven Lundkvist, för att göra en översyn av
reglerna för bevarande av skrifter och ljud- och bildupptagningar m.m.
Utredningen antog namnet Pliktleveransutredningen. Den lade i september 1992
fram betänkandet Pliktleverans (SOU 1992:92). I betänkandet föreslås en ny lag,
som skulle kallas lag om pliktleverans av allmänt tillgängliga dokument. Den nya
lagen bygger i stor utsträckning på den nu gällande. Ändringarna som föreslås
innebär i stort dels att leveransplikten utvidgas till att omfatta vissa nya
former av dokument, dels att förutsättningarna för leverans av dokument som nu
omfattas av lagen ändras i viss utsträckning. Vidare föreslås en förenklad
reglering av kombinerat material.
Betänkandet har remissbehandlats.
Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av
betänkandet som bilaga 1, dels betänkandets lagförslag som bilaga 2, dels en
förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena
som bilaga 3.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 29 april 1993 att inhämta Lagrådets yttrande över
förslagen till lag om pliktleverans av dokument m.m. De till Lagrådet
remitterade förslagen fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.
Lagrådet har yttrat sig över förslaget. Yttrandet fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 5.
Lagrådet har av skäl som framgår av yttrandet föreslagit vissa sakliga
ändringar i de remitterade förslagen när det gäller bestämmelserna om
överklagande samt övergångsbestämmelserna. Jag ansluter mig helt till vad
Lagrådet har anfört i dessa delar. Lagrådet har vidare föreslagit ett antal
redaktionella justeringar i de olika paragraferna. Förslagen i det följande har
i allt väsentligt utformats i enlighet med detta.
2 Bakgrund
2.1 Nuvarande lagstiftning
I lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar
regleras pliktleverans beträffande skrifter, ljud- och bildupptagningar och
kombinerat material.
Med skrift förstås enligt lagen tryckt skrift och annan skrift, som avses
i 1 kap. 5 tryckfrihetsförordningen, TF. Pliktexemplar skall lämnas dels av
skrift som har framställts här i riket och utgivits här, dels av vissa skrifter
som har framställts utom riket. I sistnämnda fall skiljer lagen mellan periodisk
skrift och annan skrift. För periodisk skrift är det tillräckligt att det finns
eller skall finnas utgivningsbevis. Andra skrifter skall ha lämnats ut för
spridning här i riket, röra svenska förhållanden på vissa sätt och inte ha
införts i riket i bara enstaka exemplar. Skyldighet att lämna pliktexemplar
föreligger inte beträffande bl.a. tillfällighetstryck, arbetspromemoria eller
liknande skrift som har framställts hos myndighet samt skrift som har
framställts i punktskrift.
Pliktexemplar av skrift skall i regel lämnas i sju exemplar, nämligen till
vart och ett av Kungliga biblioteket (KB) samt biblioteken vid universiteten i
Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå. Om en skrift har samma
innehåll och utförande som tidigare framställd skrift, behöver dock
pliktexemplar bara lämnas till KB och Lunds universitetsbibliotek. Vidare
behöver av en dagstidning bara lämnas två exemplar till KB och ett exemplar till
Lunds universitetsbibliotek. Vidare ges bestämmelser om vem som skall lämna
pliktexemplar och när det skall lämnas.
Bestämmelser om pliktexemplar av ljud- och bildupptagningar gäller för
ljudradio- och televisionsprogram, film, fonogram och videogram.
I fråga om radio- och TV-program skall pliktexemplar lämnas i form av en
sådan s.k. referensupptagning som skall ske enligt 5 kap. 3 lagen (1991:1559)
med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrande_fri_hetsgrundlagens
områden. Leveransskyldighet gäller i fråga om program som svenskt programföretag
får sända med stöd av tillstånd enligt 5 radiolagen (1966:755) eller som genom
satellitsändning som utgår från Sverige förmedlas till allmänheten från svenskt
programföretag.
Beträffande film gäller att pliktexemplar skall lämnas dels av film som
har granskats av Statens biografbyrå, dels av reklamfilm som distribueras för
visning vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. Den som har lämnat
in filmen skall få tillbaka den sedan den har kopierats.
Även av videogram som har granskats av Statens biografbyrå skall
pliktexemplar lämnas. Härutöver gäller följande. Av fonogram och videogram som
har mångfaldigats här i riket, fonogram i minst 50 exemplar och videogram i
minst 10 exemplar, och som har gjorts tillgängliga för allmänheten här skall ett
pliktexemplar lämnas. När det gäller fonogram och videogram som har
mångfaldigats utom riket förutsätts för leveransplikt att de har förts in i 50
respektive 10 exemplar och rör svenska förhållanden. Skyldighet föreligger inte
att lämna pliktexemplar av sådant fonogram eller videogram som har samma
innehåll och utförande som tidigare lämnat exemplar.
Pliktexemplar av upptagningar av radio- och TV-program, film, fonogram och
videogram skall lämnas till Arkivet för ljud och bild (ALB). I lagen ges också
bestämmelser om vem som skall lämna pliktexemplar och när det skall ske.
Beträffande videogram finns bestämmelser om registrering m.m.
Med kombinerat material förstås olika kombinationer, i vilka i allmänhet
en skrift ingår. Lagen skiljer mellan kombinerat material som utgör läromedel
och annat kombinerat material. Läromedelskombinationerna är mera skiftande. Av
kombinerat material som har mångfaldigats här i riket i minst 50 exemplar skall
ett exemplar lämnas till KB och ett till Lunds universitetsbibliotek.
Beträffande kombinerat material som helt eller delvis har mångfaldigats utom
riket gäller i princip samma bestämmelser som för fonogram. Undantag från
leveransplikt föreligger beträffande material som har samma innehåll och
utförande som tidigare lämnat material. Bestämmelser finns slutligen om vem som
skall lämna pliktexemplar och när.
Lagen avslutas med vissa gemensamma föreskrifter angående tillbehör till
pliktexemplar, vite, straff och dispens.
I förordningen (1978:779) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och
bildupptagningar (pliktexemplarsförordningen) ges föreskrifter om överlämnande
av pliktexemplar, bevarande och förvaring av pliktexemplar, framställning av
exemplar hos ALB, tillhandahållande av pliktexemplar och om vissa övriga frågor.
Skrifter skall lämnas till KB och universitetsbiblioteken och kombinerat
material skall lämnas till KB och Lunds universitetsbibliotek. Skrifter och
kombinerat material som har lämnats till KB utgör nationalexemplar och skrifter
och kombinerat material som har lämnats till Lunds universitetsbibliotek utgör
nationellt reservexemplar. Beträffande båda dessa exemplar gäller, till skillnad
mot övriga pliktexemplar, ovillkorliga föreskrifter om bevarande för framtiden.
Det finns också ett par andra särbestämmelser för nationalexemplar och
nationella reservexemplar, nämligen angående förvaring och tillhandahållande.
Det kan anmärkas att termen nationalexemplar inte används om pliktexemplar som
lämnas till ALB. ALB har inte heller skyldighet att bevara allt inlevererat
material. I stället åligger det ALB enligt dess instruktion att gallra i den
utsträckning som behövs. Beträffande radio- och TV-material är arkivet
förpliktigat att gallra ut sådant som ej har dokumentariskt värde, såvitt
rättighetshavaren inte medgett att det får ingå i ALB:s samlingar.
2.2 Tidigare utredningar
I april 1986 tillkallades en särskild utredare för att göra en översyn av
reglerna för bevarande av ljud- och bildupptagningar. Utredaren antog namnet
Ljud- och bildbevarandekommittén, LBK. I augusti 1987 avgavs betänkandet Ljud
och bild för eftervärlden (SOU 1987:51). Sammanfattningsvis föreslog kommittén
följande ändringar i pliktexemplarslagen.
Vid den tidpunkt då förslaget lades fram förelåg skyldighet att lämna
pliktexemplar av upptagning av radio- och TV-program enbart för programföretagen
inom dåvarande Sveriges Radio-koncernen, SR. LBK föreslog i en mera generell
bestämmelse att leveransskyldighet skall gälla för företag och sammanslutning
som sänder radio- eller TV-program och som har skyldighet att göra
referensbandningar. Då betydde detta att leveransskyldighet skulle komma att
omfatta även sammanslutningar som sänder närradio och kabelföretag som bedriver
egensändningar. Dessutom föreslogs leveransskyldighet avseende upptagning av
vidaresändning i landet av programkanaler från satelliter. En särskild
bestämmelse i fråga om sådan vidaresändning var nödvändig eftersom någon
skyldighet att företa referensbandning inte förelåg. Skyldighet att leverera
samtliga referensband skulle dock liksom tidigare bara åligga företagen inom SR.
I övrigt skulle leverans ske i enlighet med vad ALB bestämmer.
Utvidgad leveransskyldighet föreslogs även beträffande film. Pliktexemplar
skulle alltså lämnas av all film som har gjorts tillgänglig för allmänheten. I
övrigt föreslogs beträffande videogram att exemplarsgränsen skulle sänkas från
50 till 10. Sistnämnda ändring har sedermera genomförts, om ock på andra grunder
än enligt LBK:s förslag.
Betänkandet remissbehandlades och remisskritiken var övervägande positiv.
Beträffande förslaget till lagändringar förekom knappast några invändningar. När
det gäller kommitténs rekommendationer om vilket urval ALB bör göra beträffande
leverans av radioprogram var meningarna i viss mån delade.
I juli 1988 tillkallades en särskild utredare med uppgift att se över
bestämmelserna om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar.
Utredaren antog namnet Biblioteksexemplarsutredningen, BEU. I september 1989
avgavs betänkandet Översyn av lagen om pliktexemplar (SOU 1989:89).
Sammanfattningsvis föreslog utredningen följande ändringar i
pliktexemplarslagen.
Beträffande pliktexemplar av skrifter föreslog utredningen vissa ändringar
som av utredningen betraktades som rent redaktionella eller i sak obetydliga. Av
större betydelse var däremot utredningens förslag om införande av
leveransskyldighet för nya former av dokument, nämligen dokument i mikroform och
dokument i elektronisk form.
Utredningen diskuterade utförligt frågan om pliktleverans för olika typer
av information i elektronisk form, men stannade för att pliktleverans bara bör
avse elektronisk information som har fixerats i någon form av dokument.
Som en konsekvens av dessa ändringar föreslogs också vissa ändringar i
reglerna om kombinerat material jämte ändringar i pliktexemplarsförordningen.
Utredningen behandlade också olika informationsbärare för läshandikappade,
men denna behandling utmynnade inte i några förslag till lagändringar.
Betänkandet remissbehandlades. Det fick i huvudsak ett positivt
mottagande. Utredningens överväganden beträffande elektroniska dokument
tillstyrktes av flertalet remissinstanser. Det var endast ett par instanser som
ifrågasatte om inte on-linedatabaser borde omfattas av leveransplikt. Några
remissinstanser, bl.a. Statskontoret, ansåg att antalet pliktexemplar av skrift
m.m. borde minskas. Många remissinstanser hade synpunkter på utredningens
överväganden beträffande informationsbärare för läshandikappade.
3 Allmän motivering
3.1 En ny lag om pliktexemplar
Den nuvarande pliktexemplarslagen har varit i kraft sedan år 1979. Sedan dess
har det inträffat stora förändringar när det gäller allmänt tillgängliga
dokument, såsom framhålls i inledningen. Pliktleveransutredningens betänkande
upptar ett förslag till ny lag. Förslaget har fått positivt mottagande av
remissinstanserna. Enligt min mening utgör betänkandet och remissyttrandena över
förslaget en god grund för beslut om en lagreform. Utvecklingen på området
medför behov av ändringar på många punkter och av en viss omredigering i den
nuvarande regleringen.
Pliktexemplarslagen bör sålunda ersättas av en ny lag, som bör kallas lag
om pliktexemplar av dokument. Detta för med sig konsekvensändringar i lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, lagen (1990:886)
om granskning och kontroll av filmer och video_gram och lagen (1991:1559) med
föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens
områden.
3.2 Syftet med och tillämpningsområdet för den nya lagen
Mitt förslag: Pliktleverans skall ske för att bevara och tillhandahålla
yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur för forskning och
studier.
Den nya lagen skall reglera frågor om vilka dokument som skall lämnas, vem som
skall lämna dokumenten, till vem och när de skall lämnas.
Utredarens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna har i allmänhet inte haft något att erinra mot utredarens
förslag.
Skälen för mitt förslag: Att bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt
liv, svenskt samhälle och svensk kultur för eftervärlden och ge kunskap om och
insyn i vårt samhälle är väsentligt. Härigenom främjas ett fritt meningsutbyte
och en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. Det
visar vår egenart och ger oss vår identitet i Europa och världen.
Leveransplikten skall omfatta dokument. Med dokument avses föremål som lagrar
information för läsning, avlyssning eller visning. Dokumenten skall vara fysiskt
avskiljbara och kunna förflyttas. I lagen delas dokumenten in i olika grupper
och definieras. Jag återkommer i följande avsnitt med en beskrivning av de
leveranspliktiga dokumentslagen.
Förutom vilka typer av dokument som skall levereras reglerar lagen vem som
skall leverera till vem och när. Pliktleverans skall liksom i dag ske till
bibliotek och ALB. Av lagen skall den leveransskyldige få uttömmande information
om sina skyldigheter. Frågor om bevarande av levererat material och om
tillhandahållande av materialet bör regleras i förordningsform.
3.3 Vissa grundläggande förutsättningar för leveransplikt
Mitt förslag: Liksom tidigare skall det finnas grundläggande förutsättningar för
leverans, nämligen allmän tillgänglighet och anknytning till svenska
förhållanden.
Utredarens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna har i allmänhet inte haft något att invända mot utredarens
förslag.
Skälen för mitt förslag: En genomgående förutsättning för leveransplikt enligt
nuvarande pliktexemplarslag är att de olika dokumentslagen skall ha gjorts
tillgängliga för allmänheten här i landet. Beträffande skrift krävs att den
skall ha utgivits eller lämnats ut för spridning här i landet. Upptagningar av
radio- och TV-program blir leveranspliktiga när programmet har förekommit i
rundradiosändning här i landet. Fonogram och videogram skall ha gjorts
tillgängliga för allmänheten här i landet och kombinerat material skall ha
lämnats ut för spridning här i landet. Beträffande film är det dock tillräckligt
att den har godkänts för visning av Statens biografbyrå eller, beträffande
reklamfilm, att den visats offentligt här i riket. Film blir dessutom
leveranspliktig om filmen har granskats men inte godkänts av biografbyrån.
Kravet på allmän tillgänglighet bör i princip upprätthållas även i en ny lag.
Det synes härvid angeläget att preciseringen av kravet sker på sådant sätt att
samma formulering kan göras tillämplig på flera dokumentslag. Om man beträffande
skrifter låter anknytningen till tryckfrihetsförordningen, TF, kvarstå,
tillhandahålls kravet på allmän tillgänglighet genom de bestämmelser som finns i
TF. Beträffande radio- och TV-sändningar ger sig kravet på allmän tillgänglighet
av sig självt genom att det skall röra sig om sändningar till allmänheten här i
landet. Beträffande övriga dokument däremot bör kravet på allmän tillgänglighet
kunna formuleras på ett enhetligt sätt.
När det gäller att utforma en generell regel om vad som skall avses med allmänt
tillgänglig kan ledning hämtas från bestämmelserna i 1 kap. 10
yttrandefrihetsgrundlagen och 2 tredje stycket lagen (1960:729) om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk, URL. Yttrandefrihetsgrundlagen har en
kortfattad formulering rörande filmer och ljudupptagningar som sprids till
allmänheten genom att spelas upp, säljas eller tillhandahållas på annat sätt.
Enligt bestämmelsen i URL görs verk tillgängligt för allmänheten då det framförs
offentligt, så ock då exemplar därav utbjuds till försäljning, uthyrning eller
utlåning eller eljest sprids till allmänheten eller visas offentligt. Lika med
offentligt framförande anses framförande som i förvärvsverksamhet anordnas inför
en större sluten krets. Bestämmelsen i URL är mer utförlig och framstår som
bättre ägnad att täcka alla de situationer som kan bli aktuella i dessa
sammanhang. Här föreslås därför att det bland lagens inledande bestämmelser tas
in en definition av vad som skall avses med allmän tillgänglighet och att denna
utformas med regeln i URL som förebild.
Även beträffande kravet på anknytning till svenska förhållanden föreslår jag en
generell regel som tas in bland lagens inledande bestämmelser. Ett dokument
skall anses röra svenska förhållanden om det helt eller delvis är avfattat på
svenska språket eller helt eller delvis innehåller verk av svensk upphovsman
eller framförande av svensk konstnär. Om inte någon av dessa förutsättningar
föreligger skall dokumentet ändå anses röra svenska förhållanden om det
huvudsakligen är avsett att spridas inom landet. Detta krav på anknytning till
svenska förhållanden skall gälla alla dokumentslag utom film och videogram.
Härigenom sker viss utvidgning av det leveranspliktiga området. Jag återkommer
härom under respektive dokumentslag.
Statens kulturråd har i sitt remissvar anmärkt att svenskheten betonas för
mycket i ett alltmer mångkulturellt samhälle, vilket kan leda till att
invandrare inte känner sig berörda av förslagen. Det är självklart att
invandrare utgör en del av det svenska samhället och att alla dokument som
framställs av dem eller riktar sig till dem omfattas av bestämmelserna. I dagens
lagstiftning är skrifter leveranspliktiga trots avsaknad av typiska svenska drag
om de huvudsakligen är avsedda att spridas inom Sverige. Denna regel har främst
berört invandrarlitteraturen. Nu utvidgas regeln till övriga dokumentslag. Om en
grupp invandrare framställer t.ex. ett fonogram utomlands för huvudsaklig
spridning i Sverige blir det leveranspliktigt om det gjorts tillgängligt för
allmänheten här i landet i minst 50 exemplar.
3.4 Skrifter
Mitt förslag: Nuvarande regler om leveransplikt för skrifter, som avses i 1 kap.
5 TF, behålls. Leveransplikten utökas till att avse även skrift i mikroform
och skrift som utgör dokument för elektronisk återgivning.
Utredarens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna har i allmänhet inte haft något att erinra mot utredarens
förslag.
Skälen för mitt förslag: Skrifter skall omfattas av leveransplikten. Med skrift
avses dokument som lagrar text eller fast bild. Genom denna definition faller,
förutom tryckta skrifter, skrift i mikroform och skrift som utgör dokument för
elektronisk återgivning in under skrift.
Enligt min mening bör nuvarande lagstiftning angående skrifter som avses i 1
kap. 5 TF i huvudsak oförändrad överföras till den nya lagen.
I föregående avsnitt har jag föreslagit att det i lagen tas in en generellt
tillämplig regel om vad som skall krävas för att ett dokument som framställts
utomlands skall vara leveranspliktigt. Regeln medför, tillämpad på
icke-periodiska skrifter som framställts utomlands och lämnats ut för spridning
här i landet inte bara i enstaka exemplar, en viss utvidgning av
leveranspliktens omfattning i förhållande till vad som gäller i dag. I dag
behöver en sådan skrift som regel bara levereras om den helt eller delvis är
skriven på svenska eller, om så inte är fallet, den huvudsakligen är avsedd att
spridas inom riket. Med mitt förslag skall en sådan icke-periodisk skrift även
levereras om den innehåller verk av svensk upphovsman. Jag anser att denna
utvidgning är angelägen med tanke på den ökade internationaliseringen. Det blir
t.ex. allt vanligare att sven_ska forskare publicerar sig på engelska med sikte
på både internationell och svensk publik.
Härutöver föreslår jag vissa ändringar vad gäller undantagen från leveransplikt
av skrifter. Detta medför bl.a. att vissa skrifter som framställts i punktskrift
blir leveranspliktiga. Frågan behandlar jag närmare i avsnittet om dokument för
läshandikappade. Vidare sker en mindre ut_vidg_ning av leveransplikten vad avser
reklamtryck. Dessutom införs en bestämmelse som undantar vissa radioprogram,
filmer och ljudupptagningar som enligt 1 kap. 7 TF är att jämställas med en
bilaga till periodisk skrift från leveransplikt. Till dessa frågor återkommer
jag i specialmotiveringen.
Leveransplikt införs beträffande skrift i mikroform och skrift som utgör
dokument för elektronisk återgivning. Det är endast sådana dokument för
elektronisk återgivning som har gjorts tillgängliga för allmänheten här i landet
i fixerad form och i utgåvor som kan köpas, lånas osv. såsom CD-ROM och
magnetband, som omfattas av leveransplikten. Jag delar utredarens bedömning att
information som görs tillgänglig i direktkopplade databaser, s.k.
on-lineförbindelse, undantas från leveransplikt. Inte heller datorprogram, såsom
operativsystem, kompilatorer, textbehandlingsprogram och administrativa program
omfattas av leveransplikten. Sådana datorprogram kan inte definieras som ett
dokument som innehåller information av det slag som är av intresse i denna lag,
nämligen för senare läsning, avlyssning eller visning. De måste i stället ses
som redskap, med vars hjälp man utnyttjar datorn eller behandlar informationen.
Ett datorprogram är egentligen en logisk följd av instruktioner som talar om för
datorn hur den ska behandla inmatat material.
Mindre upplagor av skrift i mikroform och skrift som utgör dokument för
elektronisk återgivning bör undantas från leveransplikt. Skrifterna skall ha
framställts i minst 50 exemplar för att leveransplikt skall föreligga. De skall
ha gjorts allmänt tillgängliga och beträffande importerat material skall det
röra svenska förhållanden.
3.5 Film
Mitt förslag: Film som har gjorts allmänt tillgänglig här i landet skall
levereras. Vidare skall film som har granskats av Statens biografbyrå och därvid
inte godkänts för visning levereras.
Film skall levereras till ALB, som skall lämna tillbaka filmen sedan arkivet
framställt en kopia.
Utredarens förslag: Överensstämmer med mitt förslag med den skillnaden att
utredaren föreslår att all svensk film skall levereras på filmbas och i den
formen behållas av ALB.
Remissinstanserna: Ett flertal av remissinstanserna har vänt sig mot förslaget
att svensk film skall levereras på filmbas och menat att detta medför alltför
stora kostnader för filmens producent eller distributör.
Skälen för mitt förslag: Leveransskyldighet för film bör enligt min mening
uppkomma när filmen har gjorts tillgänglig för allmänheten här i landet. Detta
medför en utvidgning av det leveranspliktiga området i förhållande till dagens
lagstiftning. I dag föreligger leveransplikt beträffande filmer som har
granskats av Statens biografbyrå. Dessutom skall reklamfilm som distribueras för
visning vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning levereras. En
ändring till att det är den allmänna tillgängligheten som utgör den
grundläggande förutsättningen för leveransplikt medför att även
undervisningsfilm och filmer som visas t.ex. vid varumässa eller utställning
blir leveranspliktiga. Förutom filmer som gjorts allmänt tillgängliga skall
liksom hitintills filmer som granskats av Statens biografbyrå och därvid inte
godkänts levereras.
Bestämmelserna om leveransplikt för film medför avsteg från de grundläggande
principerna som annars gäller för leveranspliktens omfattning. Något krav på
allmän tillgänglighet uppställs inte beträffande totalförbjuden film. Detta
överensstämmer med dagens lagstiftning och avser att fylla funktionen att
tillgodose insynsintresset i Statens biografbyrås beslutsunderlag när det gäller
granskade filmer. I sin anmälan till propositionen 1989/90:70 om
våldsskildringar i rörliga bilder m.m. konstaterade föredragande
departementschef (s. 55 f.) att en granskad film som bevaras hos Statens
biografbyrå blir allmän handling och att detta inte kan godtas med hänsyn till
rättighetshavarens intressen. Som regel bör därför hela filmverk inte vara
tillgängliga för allmänheten hos biografbyrån. Principen om allmänhetens insyn i
myndigheternas beslut ansågs således tåla undantag. Enligt departementschefen
kunde ett sådant undantag godtas i detta fall, om pliktexemplarslagen ändrades
så att pliktexemplar av granskade filmverk alltid levererades till ALB. De dit
levererade verken utgör visserligen inte allmänna handlingar, men de är
tillgängliga för forskning, vilket ansågs tillräckligt. På grund av dessa
överväganden ändrades pliktexemplarslagen så att alla granskade filmer skulle
levereras.
Något krav på anknytning till svenska förhållanden uppställs över huvud taget
inte i lagförslaget beträffande importerad film. Skälet för detta är att
utländsk film i så hög grad påverkar människor och samhälle att sådan film måste
anses tillhöra det svenska kulturarvet. Även för studier i filmens utveckling
och tendenser, särskilt vad gäller våldsinslag i film, är det angeläget att det
här i landet finns ett fullständigt underlag.
Vad sedan gäller frågan om i vilken form film skall levereras gör jag följande
överväganden. I dag får den som har lämnat pliktexemplar av en film tillbaka
filmen sedan ALB har framställt en kopia. ALB överför filmen till videoband.
Således bevaras alla leveranspliktiga filmer endast i form av videokassetter på
ALB. Det finns för närvarande inget i lag reg_lerat bevarande av film i sin
originalform, dvs. på filmbas. Att beakta är dock att kopior av såväl svensk som
utländsk film i stor utsträckning deponeras hos Stiftelsen Svenska
filminstitutet (SFI). SFI är en stiftelse vars syfte bl.a. är att främja
bevarandet av filmer. SFI får tillgång till di_stri_butionskopior av svensk film
på filmbas när särskild överenskommelse har träffats med distributören.
Referensmaterial i form av masterkopia erhåller alltid SFI av de svenska filmer
som får någon form av produktionsstöd. Många utländska spelfilmer levereras till
stiftelsen som frivilliga depositioner. Vidare har SFI genom avtal rättighet att
kräva in filmkopior av god kvalitet av de filmer, för vilka begärs dispens från
pliktexemplarslagen. SFI:s filmarkiv innehåller i dag över 13 000 titlar och
institutet mottar årligen 200 till 400 nya filmer för deposition.
Utredaren har föreslagit att samtliga svenska filmer skall levereras i form av
film på filmbas som får behållas av ALB. ALB bör enligt utredaren ha ansvaret
för bevarande och tillhandahållande av film på filmbas, men de investeringar som
har gjorts vid SFI bör utnyttjas genom avtal, av vilket bör framgå att SFI
handhar bevarande och tillhandahållande av film på filmbas. Däremot bör
utländska filmer även i fortsättningen bevaras i form av en videokopia.
Genom förslaget skulle det finnas en helt komplett samling filmkopior av svensk
film arkiverade. Förutom svenska biograffilmer skulle det även finnas
industrifilm, undervisningfilm, museifilm etc. Utredarens förslag har bemötts
positivt av ALB och SFI. De remissinstanser som företräder filmproducenterna har
emellertid invänt att förslaget innebär en oacceptabel kostnadsökning för den
svenska filmbranschen utan att man skapar en bättre arkivsituation.
Remissinstanserna utgår då ifrån att förslaget leder till att den leverans av
masterkopia till SFI som nu sker av kostnadsskäl kommer att upphöra; då inträder
en försämring i förhållande till nuvarande arkivsystem.
En av anledningarna till att ALB överför filmerna till videogram var från
början en tveksamhet till filmmaterialets lämplighet som arkivmedium. Överföring
från film till video är dock förenad med vissa nackdelar. Kvaliteten försämras,
vidfilmsformatet skapar svårigheter och filmen kan inte visas i den form den är
avsedd för, nämligen på en stor biografduk. Förvaringsmetoderna är numera
effektiva och kraven på förvaringsutrymmen torde vara överkomliga. Dock erbjuder
videotekniken även vissa fördelar. Den skapar positiva möjligheter för forskarna
på så sätt att en videokassett kan spelas valfritt antal gånger och den kan på
ett enkelt sätt backas och spelas om eller stoppas på en viss bild.
Det är emellertid viktigt att film finns bevarad i sin originalform, dvs. på
filmbas. Som framgått av den tidigare redogörelsen bevaras i dag den övervägande
delen av svensk film i originalform hos SFI. Det är inte tänkt att SFI:s
verksamhet skall ändras. Staten har tagit över ansvaret för finansieringen av
SFI:s arkivverksamhet (se prop. 1992/93:10 Film- och videoavtalet och statens
stöd till filmkulturell verksamhet, bet. 1992/93:KrU7, rskr. 1992/93:60). Jag
finner det angeläget att SFI även i fortsättningen genom avtal kan ta emot och
bevara film i originalform. Där bevaras filmen under andra förutsättningar vad
gäller åtkomligheten än vad fallet skulle bli med pliktexemplar. En
leveransplikt av film på filmbas till ALB skulle medföra stora kostnader för
producenterna. En filmkopia kan beräknas kosta åtminstone 25 000 kr att
framställa. En sådan leveransplikt skulle kunna äventyra fortsatta leveranser av
ma_ster- och filmkopia till SFI. Den rådande ordningen innebär sålunda i
praktiken att det finns ett i det närmaste komplett bevarande i masterform av
svenska filmer, förutom de videokopior som bevaras som pliktexemplar. Jag anser
inte att det finns tillräckliga skäl att ändra nuvarande ordning, dvs. att
filmen återlämnas sedan ALB har framställt en kopia. Med mitt förslag kommer en
mindre del av svensk film att bevaras endast i videokopia. Detta gäller bl.a.
industrifilm, undervisningsfilm och museifilm. Dessa filmer görs ofta i få
exemplar och en leveransplikt av en filmkopia skulle i många fall innebära en
orimlig kostnad för producenten. Inte heller genom utredarens förslag skulle en
helt komplett samling av film i originalform finnas bevarad eftersom de
utländska filmerna skulle undantas.
Ett bevarande utöver vad som här föreslagits kan naturligtvis ske frivilligt
inom ramen för ALB:s resurser.
3.6 Videogram
Mitt förslag: Videogram som har gjorts allmänt tillgängligt här i landet i minst
fem exemplar skall levereras. Vidare skall video_gram, som har granskats av
Statens biografbyrå och därvid inte godkänts, levereras.
Utredarens förslag: Alla videogram som har gjorts tillgängliga för allmänheten
här i landet skall levereras.
Remissinstanserna har i allmänhet inte haft något att invända mot förslaget.
Dock har HAO Medieföretagens Arbetsgivareorganisation avvisat förslaget och
invänt att rent kommersiella produkter (beställningsfilm) torde kunna innehålla
intern information som företagen inte önskar vidarebefordra till forskare.
Skälen för mitt förslag: Leveransskyldighet för videogram bör enligt min mening
i stort följa samma regler som för film. Dock bör inte alla videogram som har
gjorts tillgängliga för allmänheten här i landet levereras. En exemplarsgräns
bör ingå bland förutsättningarna för leveransplikt. Om gränsen sätts vid en
upplaga om fem exemplar utesluts som regel internt informationsmaterial inom
företag eller koncerner. Video_gram som har granskats av Statens biografbyrå men
inte godkänts skall levereras. När det gäller importerade videogram skall inget
krav på svensk anknytning uppställas. Avseende videogram är det enligt min
mening särskilt angeläget att utveckling och tendenser rörande våldsskildringar
kan studeras.
I dag skall pliktexemplar av videogram åtföljas av kortfattade skriftliga
uppgifter om videogrammets innehåll och sådana uppgifter skall särskilt avse
huruvida videogrammet innehåller våldsscener. Från ALB har uppgetts att en
utvärdering visar att denna information dåligt tjänar sitt syfte. Med hänsyn
härtill bör denna uppgiftsskyldighet upphöra.
Ett särskilt problem utgör de s.k. TV- och dataspelen. Dessa spel bygger på
bild- och ljudeffekter som användaren inom vissa ramar kan påverka. I något fall
kan ett sådant spel vara att anse som ett videogram eller annat dokument för
elektronisk återgivning. I allmänhet torde det dock i likhet med datorprogram
falla utanför vad som bör omfattas av skyldigheten att lämna pliktexemplar.
3.7 Fonogram och vissa dokument för elektronisk återgivning
Mitt förslag: Nuvarande regler om leveransplikt av fonogram behålls.
Leveransplikt införs beträffande dokument för elektronisk återgivning som lagrar
annat än enbart text och fast bild, dvs. sådana som lagrar även ljud och rörliga
bilder. För dessa skall samma regler som för fonogram gälla.
Utredarens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna har i allmänhet inte haft några invändningar. Dock har
framförts önskemål att kravet på anknytning till svenska förhållanden bör
släppas beträffande fonogram.
Skälen för mitt förslag: Jag föreslår inga direkta förändringar i nuvarande
regler vad gäller fonogram. I likhet med utredaren anser jag det motiverat att
upprätthålla kravet på anknytning till svenska förhållanden för fonogram och att
exemplarsgränsen på 50 behålls. De utländska fonogrammen påverkar visserligen
människor och samhället. Men som utredaren påpekat så bevaras en relativt
omfattande del av musikutbudet på band eftersom det spelas i radio. Spelningarna
i radio sker när fonogrammen är aktuella. Leveranserna den vägen kommer därför
att ske ungefär samtidigt som en leverans grundad på fonogramutgivningen skulle
ha skett. Som jag nyss redogjort för (avsnitt 3.3) sker en viss utvidgning av
det leveranspliktiga området vad avser importerade fonogram på grund av den
generellt tillämpliga regeln om vad som krävs för att ett dokument skall anses
röra svenska förhållanden. Denna utvidg_ning rör alltså fonogram som framställts
utomlands för huvudsaklig spridning inom Sverige.
Leveransplikt skall införas för dokument för elektronisk återgivning som lagrar
text, ljud, fasta och rörliga bilder i olika kombinationer. Dessa dokument
kallas ofta multimedier. De skall i likhet med tidigare behandlade dokument för
elektronisk återgivning vara i fixerad form. Förutsättningarna för leveransplikt
är desamma som för fonogram, skrift i mikroform och skrift som utgör dokument
för elektronisk återgivning.
Prop.
1993/94:10
3.8 Kombinerat material
Mitt förslag: Kombinerat material består av en eller flera skrifter tillsammans
med en eller flera filmer, videogram, fonogram eller dokument för elektronisk
återgivning som lagrar annat än enbart text och fast bild. Det rör sig om en
kombination av dokument som alla var för sig är leveranspliktiga. Leveransplikt
inträder när vart och ett av dokumenten i det kombinerade materialet är
leveranspliktigt.
Om ett leveranspliktigt dokument förenas med något som inte i sig är
leveranspliktigt skall detta inte betraktas som kombinerat material. Tillbehören
skall levereras tillsammans med det leveranspliktiga exemplaret.
Utredarens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna har inte haft något att invända mot förslaget.
Skälen för mitt förslag: Under begreppet kombinerat material faller skrifter
tillsammans med film, videogram, fonogram eller dokument för elektronisk
återgivning som lagrar både text, ljud, fasta och rörliga bilder. Således kan
alla dokumentslag utom upptagningar av radio- och TV-program ingå i ett
kombinerat material. I nuvarande lagstiftning räknas kombinerat material som ett
särskilt dokumentslag och det ges regler om förutsättningarna för
leveransplikten. Reglerna om kombinerat material ändras nu på så sätt att
leveransplikt inträder när vart och ett av dokumenten var för sig är
leveranspliktigt.
Det finns skäl att understryka att någonting anses som kombinerat material
endast i det fall att alla ingående delarna är leveranspliktiga dokument vart
och ett för sig. Ett leveranspliktigt dokument som förenas med något som inte är
leveranspliktigt blir alltså inte att anse som kombinerat material. För sådana
fall gäller i stället särskilda regler om dokument med tillbehör. Om en skrift
ges ut tillsammans med t.ex. ett bildband eller diabilder skall det alltså inte,
såsom i dagens lagstiftning, räknas som kombinerat material. Bildband och
diabilder är inte i sig leveranspliktiga dokument. Att de kan mångfaldigas på
sådant sätt att de kan bli att betrakta som skrift är en annan sak. Däremot bör
bildband och diabilder betraktas som tillbehör till pliktexemplaret i likhet med
t.ex. omslag och fodral.
Prop.
1993/94:10
3.9 Radio- och televisionsprogram
Mitt förslag: Leveransplikten beträffande radio- och TV-pro_gram utvidgas till
att omfatta vissa andra sändningar än de som sänds med stöd av 5 radiolagen
(1966:755) eller är satellitsändningar. De är väsentligen fråga om sändningar
med begränsad räckvidd, såsom närradio, kabel-TV och lokalradio. Dock skall
endast ett representativt urval över tiden av sådana sändningar levereras.
Leveransplikt införs under högst fyra veckor per kalenderår. I lagen införs ett
bemyndigande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att besluta
under vilka veckor leverans skall ske.
Utredarens förslag: Överensstämmer i stort med mitt förslag utom såvitt avser
urvalet av sändningar. Pliktexemplar skall lämnas av de sändningar ALB
bestämmer.
Remissinstanserna har i huvudsak varit positiva till förslaget om
leveranspliktens utvidgning. Kabelnämnden och Närradionämnden har invänt mot
förslaget att ALB skulle få frihet att sköta urvalet. Flera re_miss_instanser
har ansett att ytterligare undersökningar krävs för att man skall komma fram
till en metod som ger så god representativitet som möjligt när det gäller att
välja radio- och TV-sändningar med begränsad räckvidd.
Skälen för mitt förslag: Jag anser att leveransplikt även i fortsättningen
skall föreligga i fråga om sådana radio- och TV-program som omfattas av
leveransplikt i dag. I princip bör emellertid alla offentliggjorda ljud- och
bildupptagningar omfattas av leveransplikt. I likhet med utredaren anser jag
sålunda att det är angeläget att även delar av sådana sändningar som normalt har
begränsad räckvidd, dvs. närradio, kabel-TV och lokalradio, bevaras för
framtiden. Lagtekniskt är det lämpligt att anknyta till bestämmelserna om
referensupptagningar. I 5 kap. 3 lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden stadgas att den
som sänder radioprogram (gäller ljudradio och television) till allmänheten skall
ombesörja att varje program spelas in. Sådana upptagningar bör lämnas som
pliktexemplar. En sådan generell lösning medför också den fördelen att man
slipper ändra lagen så snart sändningar av nytt slag kommer till stånd.
På grund av framför allt närradions omfattande sändningar kan inte rimligen
allt material av de nu ifrågavarande sändningarna sparas. Ett urval måste göras
av vad som skall levereras. Jag anser att det är viktigt att detta material
bevaras i ett någorlunda representativt urval, då det belyser en viktig sida av
det svenska samhället i dag. Ett lämpligt sätt att avgränsa leveransplikten kan
vara att i lagen bestämma den till att gälla högst ett visst antal
kalenderveckor varje år. Det bör få ankomma på re_ge_ringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer att avgöra vilka veckor som urvalet skall avse. Jag ser
det som naturligt att denna föreskriftsrätt delegeras från regeringen till ALB.
Veckorna bör kunna bestämmas olika för olika leveransskyldiga. ALB bör vidare på
frivillig basis i mån av resurser kunna införskaffa program som sänts utanför
urvalsveckorna. Med föreskriften att leveransplikten omfattar högst ett visst
antal veckor får anses följa att den föreskrivande myndigheten kan bestämma ett
lägre antal veckor samt att den föreskrivande myndigheten kan ge dispenser.
3.10 Dokument för läshandikappade m.fl.
Mitt förslag: Leveransplikt införs för skrift i punktskrift som saknar förlaga.
RAPS/RATS-tidningar av leveransplikt enligt reglerna om ra_dio- och
TV-sändningar. Vidare omfattas radiotidningar inbegripet
Utredarens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna har i allmänhet varit positiva till förslaget. Synskadades
Riksförbund har dock ansett att allt material som i tryckt form faller under
lagen om pliktexemplar av dokument också skall göra det om det framställs i
punktskrift.
Skälen för mitt förslag: Dokument i punktskrift är enligt gällande lag
undantagen från leveransplikt. Jag delar utredarens uppfattning att sådana
dokument skall levereras i det fall det rör sig om en originell pu_blikation som
inte tidigare finns i skriftlig form. Visserligen kan sägas att
punktskriftslitteratur nästan alltid innehåller något tillskott utöver förlagan,
men när avsikten endast har varit att göra förlagan tillgänglig för
läshandikappade anser jag att leveransplikt inte bör föreligga. Jag är medveten
om att detta kan innebära att forskning i punktskriftens historia m.m. inte
fullt ut kan tillgodoses genom pliktexemplar, men Tal_boks- och
punktskriftsbibliotekets samlingar borde här kunna ge god hjälp.
Övriga dokument som är av intresse för läshandikappade (talböcker,
kassettböcker, taltidningar, radiotidningar inklusive RAPS/RATS-tid_ning_ar)
behandlas som andra dokument eller sändningar. Talböcker, kassettböcker och
kassettidningar är liksom i dag leveranspliktiga enligt reglerna för fonogram.
Radiotidningar sänds via radio och är i dag inte leveranspliktiga. Sändningarna
omfattas emellertid av skyldigheten att ombesörja referensbandning och
leveransplikt inträder därmed med mitt förslag enligt reglerna för radio- och
TV-sändningar. Sådana sändningar sänds inte med stöd av radiolagen och faller
därför inom den kategori där endast ett urval skall levereras.
Prop.
1993/94:10
3.11 Antal pliktexemplar och till vem
Mitt förslag: Nuvarande regler om vem leverans skall ske till och antalet
exemplar behålls.
Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.
Remissinstanserna har i viss omfattning invänt mot förslaget. Några har
föreslagit att pliktleverans skall ske till andra än KB, universitetsbiblioteken
och ALB, såsom till Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Andra har invänt att
antalet pliktexemplar av skrifter och kombinerat material är för högt.
Skälen för mitt förslag: När det gäller frågan till vem leverans skall ske bör
samma principer gälla som i dag. Jag ser inte att det finns några skäl för
ändring. Pliktexemplar av skrift och kombinerat material skall alltså lämnas
till KB och universitetsbiblioteken medan exemplar av övriga dokument skall
lämnas till ALB.
Jag gör följande överväganden i fråga om antalet pliktexemplar. När det gäller
skrift som avses i 1 kap. 5 TF anser jag att det är viktigt att det finns
tillgång till svenska skrifter vid universitetsbiblioteken i landet. I likhet
med vad som gäller enligt pliktexemplarslagen skall således sju exemplar lämnas
utom såvitt avser dagstidning. Antalet dagstidningar skall liksom i dag
levereras i tre exemplar, två till KB och ett till Lunds universitetsbibliotek.
Anledningen till att KB skall ha två exemplar är att ett sönderdelas vid
mikrofilmning. Skrift som har samma innehåll och utförande som en tidigare
levererad skrift skall levereras i två exemplar, ett till KB och ett till Lunds
universitetsbibliotek. Vad gäller punktskriftslitteratur framställs sådana
skrifter ofta i ganska få exemplar till förhållandevis höga kostnader. Det finns
därför skäl att begränsa antalet pliktexemplar till två, ett till KB och ett
till Lunds universitetsbibliotek.
Beträffande annan skrift, alltså skrift i mikroform och för elektronisk
återgivning, kan åberopas samma skäl för leverans till universitetsbiblioteken
som beträffande skrifter som avses i 1 kap. 5 TF. Det som kan inge tvekan
inför ett krav på leverans av sju exemplar är kostnaden för de leveranspliktiga.
Visserligen innebär mitt förslag att det för leveransplikt skall krävas att
skriften har mångfaldigats i minst 50 exemplar, men det kan antas att
leveransskyldighet i många fall inträder vid exemplarsantal strax över 50. Med
hänsyn till kostnaden för särskilt skrift som utgör dokument för elektronisk
återgivning kan det då bli betung_ande med en leveransplikt omfattande sju
exemplar. I framtiden kan det dock bli allt vanligare med skrift i form av
dokument för elektronisk återgivning och jag anser att det är angeläget att
samtliga universitetsbibliotek får tillgång till dessa. Jag föreslår därför att
sju exemplar skall levereras. I fall då leveransplikten skulle bli alltför
betungande kan dispens ges.
Kombinerat material bör levereras som skrift, dvs. i sju exemplar. Även här kan
naturligtvis kostnaderna inge tvekan. Om kostnaderna för leverans av kombinerat
material framstår som höga bör dispens kunna ges i fråga om antalet
pliktexemplar.
När det gäller film, videogram och fonogram bör leveransplikten, i likhet med
vad som gäller i dag, omfatta endast ett exemplar. Detsamma bör gälla
beträffande dokument för elektronisk återgivning, som lagrar annat än bara text
eller fast bild.
Upptagningar av radio- och TV-program bör lämnas i bara ett exemplar.
3.12 Vem skall leverera?
Mitt förslag: För dokument som har framställts inom riket skall i princip gälla
att framställaren skall leverera. Undantag är film som skall levereras av den
som gör filmen tillgänglig för allmänheten, kombinerat material som levereras av
beställaren och ljudradio- och TV-program, vilken lämnas av den som skall göra
referensupptagningar. Om pliktexemplar omfattar tillbehör som skall levereras
skall beställaren se till att framställaren har tillgång till tillbehören.
För dokument som har framställts utom landet skall i princip gälla samma regler
som i dag.
Utredarens förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom såvitt avser vem som
skall lämna pliktexemplar av andra än granskade och icke-god_kända videogram och
fonogram. Utredaren lämnar inte något förslag om vem som skall tillse att
tillbehör levereras.
Remissinstanserna har i flertalet fall inte invänt mot förslaget.
Skälen för mitt förslag: Den nu gällande pliktexemplarslagen stadgar
beträffande skrift som har framställts här i riket att det är framställaren som
skall fullgöra skyldigheten att lämna pliktexemplar. Begreppet framställare
täcker både den som mångfaldigar en skrift genom tryckning och den som
mångfaldigar en skrift genom stencilering, fotokopiering och liknande tekniskt
förfarande. Det är den som utåt framträder som framställare som är skyldig att
lämna pliktexemplar av skriften (prop. 1977/78:97 s. 113).
I fråga om periodisk skrift som har framställts utomlands skall pliktexemplaret
enligt gällande regler lämnas av utgivaren här i landet. I fråga om annan skrift
som har framställts utomlands skall pliktexemplaret lämnas av förläggaren här i
landet. Saknas sådan förläggare skall den som har låtit lämna ut skriften för
spridning här i landet lämna pliktexemplaret.
Nuvarande regler om vem som skall leverera tryckta skrifter bör behållas även i
en ny lag.
Skyldigheten att lämna pliktexemplar av film och videogram som har granskats av
Statens biografbyrå åvilar enligt den nu gällande pliktexemplarslagen den som
har påkallat granskningen. Eftersom leveransskyldigheten enligt mitt förslag i
huvudsak skall kopplas bort från granskningen vid biografbyrån måste subjektet
för leveransskyldighet uttryckas på något annat sätt. När det gäller film
föreslår jag att pliktexemplar skall lämnas av den som har låtit göra filmen
tillgänglig för allmänheten. En sådan regel kan tillämpas både för inhemsk
produktion och för importerad film. När det gäller film och videogram som har
granskats och inte godkänts bör nuvarande ordning behållas, vilket alltså
innebär att det är den som har påkallat granskningen som skall lämna
pliktexemplaret.
Pliktexemplar av andra än granskade och icke-godkända videogram som har
framställts inom riket skall enligt gällande regler lämnas av den som har
beställt mångfaldigandet. Samma regel gäller för fonogram som har framställts
inom riket. Utredaren föreslår att producenten, och menar då den som har
framställt det ursprungliga dokumentet, skall lämna pliktexemplaret. Utredarens
förslag tillgodoser ett önskemål från ALB att minska antalet leveranspliktiga
och på så sätt underlätta arbetet med att bevaka och kräva in dokument. ALB:s
önskemål om en mindre krets av leveranspliktiga måste anses ha fog för sig. Ett
stort antal företag, organisationer, myndigheter och föreningar, liksom
musikgrupper, körer och enskilda personer kan vara beställare av fonogram- och
vi_deo_gramproduktioner. Med en så stor målgrupp måste informationsproblemet bli
stort. Leveransplikten bör enligt min mening läggas på den som framställer
dokumentet i fråga. Som framställare får rimligen anses den som producerar
videogrammet eller fonogrammet i den form det görs tillgängligt. Skulle det
sålunda vara skilda subjekt som framställer ett masterexemplar eller motsvarande
och den produkt som skall spridas, är det framställaren av den slutliga
produkten som blir leveranspliktig. Framställningen av masterexemplar får
snarare ses som ett steg i produktionsprocessen och inte som den slutliga
framställningen av dokumentet. Beträffande sådana dokument som har framställts
utomlands bör den som låtit föra in exemplaret i landet bli leveranspliktig.
Sådana videogram som inte har godkänts av biografbyrån skall enligt vad jag nyss
sagt levereras av den som påkallat granskningen. De följer alltså samma ordning
som icke godkänd film.
Skrift i mikroform och andra dokument för elektronisk återgivning än fonogram
och videogram är inte leveranspliktiga i dag. Jag anser att det bör vara
framställaren som skall lämna pliktexemplar av sådana dokument om de har
framställts här i landet. Beträffande dokument som har framställts utomlands
anser jag att den som låtit föra in exemplaren i landet skall lämna
pliktexemplaret.
När det gäller kombinerat material saknas anledning att frångå den nuvarande
regeln som innebär att pliktexemplaret skall lämnas av beställaren eller, om
materialet har framställts utomlands, av förläggaren eller den som har låtit
göra materialet tillgängligt för allmänheten här i landet.
Pliktexemplar av radio- och TV-program bör lämnas av den som skall göra
referensupptagningen.
Pliktexemplar kan som förut nämnts (avsnitt 3.8) omfatta tillbehör som skall
levereras tillsammans med dokumentet. Om en framställare är leveranspliktig är
det inte säkert att denne har tillgång till tillbehören. I lagen tas därför in
en föreskrift som ålägger beställaren att i sådant fall tillhandahålla
materialet för framställaren av pliktexemplaret.
3.13 Tid för leverans
Mitt förslag: Nuvarande regler om leveranstid skall behållas. Skrift i mikroform
och vissa dokument för elektronisk återgivning av ny typ skall levereras inom en
månad från den dag då dokumentet gjordes tillgängligt för allmänheten.
Utredarens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna har i stor utsträckning lämnat förslaget utan erinran. Flera
universitetsbibliotek och Sveriges Allmänna Biblioteksförening har ansett att
leverans av tryckt skrift bör ske snabbare än som föreslås. Universitetet i
Uppsala finner dock förslaget rimligt.
Skälen för mitt förslag: Pliktexemplar av annan skrift än dagstidning skall
enligt nuvarande lag lämnas inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal
under vilken skriften utgavs. Snabb leverans av trycksaker är i och för sig
önskvärd, men det bör beaktas att lagen ålägger medborgarna, i detta fall
tryckerierna, en börda som inte bör göras tyngre än nödvändigt. Framför allt för
de små tryckerierna kan det uppstå problem med tätare leveranser. Jag anser
därför att nuvarande regler om leveranstid för skrifter som avses i 1 kap. 5
TF skall kvarstå oförändrade. Beträffande leveranstid för övriga dokument har
någon kritik inte framförts mot nuvarande regler som även är utredarens förslag.
Nuvarande regler bör därför överföras till den nya lagen. De nya
dokumenttyperna, skrifter i mikroform och vissa dokument för elektronisk
återgivning, bör levereras inom samma tid som film och fonogram, alltså inom en
månad från den dag då dokumentet först gjordes tillgängligt för allmänheten.
3.14 Kostnader och resursbehov
Det kan genom den redan gällande lagstiftningen anses väl etablerat att
samlingar av allmänt tillgängligt material bör bevaras inom landet och att
samhället bör åtaga sig kostnader i detta syfte. Det kan också anses etablerat
att skrift har en särskild betydelse, även i våra dagar, som ett dominerande
material för forskning och studier. Därför är det rimligt att skrifter levereras
i större antal och görs tillgängliga vid landets universitet på ett annat sätt
än ljud- och bildupptagningar. Beträffande de sistnämnda gäller också att
upphovsrättslagstiftningen inte medger en vidare spridning.
I propositionen 1992/93:170 forskning för kunskap och framsteg har regeringen
bedömt de budgetmässiga konsekvenserna för de institutioner som skall ta emot
pliktexemplaren, om en lagstiftning sådan som den nu föreslagna skulle införas
(s. 206-207).
Såvitt gäller de ekonomiska konsekvenserna för de leveranspliktiga bedömer jag
att den utökning av leveransplikten som sker med förslaget har en helt marginell
betydelse. Den praktiskt sett största nyheten är att CD-ROM-skivor skall
levereras enligt i huvudsak samma grunder som gäller för böcker.
Det kan i detta sammanhang anmärkas att jag just med hänsyn till de ekonomiska
konsekvenserna för de leveranspliktiga inte har velat följa utredningens förslag
att pliktexemplar av film skulle levereras på filmbas. I stället bibehålls den
hittillsvarande ordningen med skyldighet att tillhandahålla filmen för
videokopiering.
4 Upprättade lagförslag
I enlighet med det anförda har inom Utbildningsdepartementet upprättats förslag
till
1.lag om pliktexemplar av dokument
2.lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk
3.lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och
videogram
4.lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.
Lagförslagen under 2 och 4 har upprättats i samråd med statsrådet Laurén.
Lagförslaget under 3 har upprättats efter samråd med chefen för
Kulturdepartementet. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.
5 Specialmotivering
Förslaget till lag om pliktexemplar av dokument
Lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar
ersätts av en ny lag om pliktexemplar av dokument. Den nya lagen bygger till
stor del på den gamla men innebär även en del nyheter. Vidare är systematiken
något annorlunda. I den mån överensstämmelse i sak råder med den nu gällande
lagens bestämmelser kan vägledning hämtas från förarbetena till dessa regler.
Lagförslaget är disponerat på följande sätt. Efter de inledande bestämmelserna
(1-4 ) följer bestämmelser om vilka dokument som skall lämnas (5-18 ) med
indelning på olika leveranspliktiga dokumentslag. Först behandlas dokument som
är att betrakta som skrifter (5-11 ), alltså dokument som lagrar text eller
bild eller båda. Dessa dokument har i sin tur delats in i skrifter, som avses i
1 kap. 5 TF (5-9 ) och andra skrifter (10 och 11 ). Till dessa sistnämnda
skrifter är att hänföra skrift i mikroform och skrift som utgör dokument för
elekronisk återgivning. Härefter behandlas film och videogram (12 och 13 )
samt fonogram och vissa andra dokument för elektronisk återgivning (14 och 15
). Till sistnämnda kategori är att hänföra t.ex. CD-ROM som kan lagra text,
ljud och bilder, såväl fasta som rörliga. Vidare behandlas kombinationer av alla
de nämnda dokumentslagen (16 och 17 ). Slutligen behandlas upptagningar av
ljudradio- och televisionsprogram (18_). Därefter behandlas frågorna om vem som
skall lämna pliktexemplar (19-23 ), vem som pliktexemplar skall lämnas till
(24-26 ), tid då pliktexemplar skall lämnas (27-30 ) och vissa särskilda
föreskrifter för videogram (31 ). Avslutningsvis finns vissa gemensamma
föreskrifter (32-37 ).
Inledande bestämmelser
1 I denna lag ges föreskrifter om skyldighet att till bibliotek eller Arkivet
för ljud och bild lämna exemplar av dokument (pliktexemplar).
Pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskning och studier
enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
I paragrafen har tagits in en allmän beskrivning av lagens tillämpningsområde
och ändamål. Dokument utgör den sammanfattande beteckningen för allt som kan bli
föremål för pliktleverans. Dokumenten har grupperats huvudsakligen med hänsyn
till vilken typ av information som lagras i dokumentet.
I lagen ges bestämmelser som i huvudsak riktar sig till dem som är
leveransskyldiga. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan
härefter meddela bestämmelser om hur de levererade dokumenten skall bevaras och
tillhandahållas.
I andra stycket har ett vidsträckt syfte angivits för lagstiftningen genom att
det sägs att pliktexemplar skall tillhandahållas för forskning och studier.
Särskilt beträffande material som har levererats till ALB gäller emellertid till
följd av de upphovsrättsliga reglerna att materialet ofta inte kan
tillhandahållas för annat än forskning. Avsikten med bestämmelsen är dock inte
att ange i vilka fall och under vilka villkor tillhandahållandet får ske utan
att för den leveransskyldige ange motiven för lagstiftningen.
2 I denna lag förstås med
dokument ett föremål som lagrar information för läsning, avlyssning eller
visning,
skrift ett dokument som lagrar text eller fast bild,
dagstidning en skrift som utgör allmän nyhetstidning av dagspresskaraktär med
reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt
kommer ut med minst ett nummer varje vecka, jämte tillhörande löpsedel och
bilaga,
skrift i mikroform en skrift i förminskad form som kan läsas endast med hjälp
av apparat,
film ett dokument som består av bilder avsedda att projiceras i snabb följd,
dokument för elektronisk återgivning ett dokument som i fixerad form lagrar
text, ljud eller bild och vars innehåll kan återges enbart med hjälp av
elektroniskt hjälpmedel,
fonogram ett dokument för elektronisk återgivning som uteslutande lagrar
ljud,
videogram ett dokument för elektronisk återgivning som lagrar rörliga bilder,
med eller utan ljud.
Paragrafen har i fråga om dokument, dagstidning och skrift i mikroform fått sin
språkliga avfattning i enlighet med Lagrådets förslag.
Denna paragraf innehåller definitioner av viktiga benämningar som förekommer i
lagen. Med dokument avses ett föremål som lagrar information för läsning,
avlyssning eller visning.
Med skrift avses dokument som lagrar text eller fast bild. Uttrycket text eller
fast bild är här avsett att utläsas som text och/eller fast bild. Det bör
uppmärksammas att termen skrift inte har samma betydelse som i den nu gällande
pliktexemplarslagen, enligt vilken med skrift förstås bara tryckt skrift och
annan skrift, som avses i 1 kap. 5 TF. Begreppet här är alltså avsevärt
vidare. Det omfattar såväl skrift, som avses i 1 kap. 5 TF, som skrift i
mikroform och skrift som lagras i ett dokument för elektronisk återgivning. I
överensstämmelse med begreppsbestämningen i TF hänförs fast bild till skrift,
även om bilden inte åtföljs av text.
Definitionen av dagstidning har utformats med ledning av presstödsförordningen
(1990:524).
Begreppet film har i dagligt tal fått en vid betydelse. Man talar inte bara om
film i traditionell mening utan även om t.ex. videofilm. I
yttrandefrihetsgrundlagen avser vad som sägs om filmer även videogram och andra
upptagningar av rörliga bilder (1 kap. 1 tredje stycket). För undvikande av
missförstånd har här givits en definition av begreppet film. Med film avses
således i lagen enbart dokument som består av bilder avsedda att projiceras i
snabb följd. Definitionen bygger på en formulering som finns i Bibliografiska
referenser, utgiven 1991 av SIS, Standardiseringskommissionen i Sverige.
Ett dokument för elektronisk återgivning kan lagra alla former av information
som är av betydelse i sammanhanget, alltså text, ljud samt fasta och rörliga
bilder. Självfallet behöver inte alla dessa typer av information förekomma
samtidigt. Ett dokument för elektronisk återgivning som innehåller uteslutande
ljud kallas fonogram. Om rörliga bilder tillkommer blir det ett videogram. Av
det sagda framgår att ordet "eller" skall utläsas på samma sätt som i
definitionen av skrift. Det är alltså inte fråga om antingen-eller.
Själva dokumentet behöver inte ha något med elektronik att göra. Enligt
definitionen är det i samband med återgivandet som elektroniken kommer in i
bilden. Det skall nämligen vara fråga om ett dokument vars innehåll kan återges
enbart med hjälp av elektroniskt hjälpmedel. När det t.ex. gäller fonogram
bygger den gamla "stenkakan" och LP-ski_van på samma princip. Skillnaden ligger
i att medan "stenkakan" även kan spelas upp på en icke elektronisk vevgrammofon,
så kan LP-skivans innehåll inte återges annat än med elektroniskt hjälpmedel
(här bortses från att det faktiskt går att få fram en svag återgivning genom att
bara lägga pick-upen på en snurrande LP-skiva). Den omständigheten att
"stenkakan" med den här valda definitionen faller utanför begreppet fonogram
synes sakna betydelse, eftersom det i framtiden inte torde bli aktuellt med
framställning av sådana grammofonskivor. Datorprogram faller inte in under
definitionen av dokument för elektronisk återgivning. Frågan har behandlats i
den allmänna motiveringen (avsnitt 3.4).
3 Ett dokument görs tillgängligt för allmänheten här i landet när exemplar
bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till
allmänheten eller när informationen i dokumentet återges offentligt eller i
förvärvsverksamhet inför en större sluten krets.
Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.3). För
flertalet dokument gäller att de skall ha gjorts tillgängliga för allmänheten
för att leveransplikt skall inträda. I paragrafen har angetts olika sätt på
vilka ett dokument kan ha gjorts tillgängligt. I huvudsak är förebilden hämtad
från 2 tredje stycket URL. Ett dokument kan göras tillgängligt för allmänheten
genom att bjudas ut till försäljning i butiker eller varuhus eller
postorderföretags katalog eller annat liknande sätt. Detsamma gäller uthyrning
eller utlåning som sker under motsvarande former. Vidare görs dokumentet
tillgängligt för allmänheten om det återges offentligt eller i
förvärvsverksamhet inför en större sluten krets. I detta sammanhang bör
emellertid påpekas att för flera dokumentslag gäller att de inte bara skall ha
gjorts allmänt tillgängliga utan också framställts i en viss minsta upplaga.
Tillgängliggörandet för allmänheten är av betydelse för leveranspliktens
inträde när det gäller annan skrift i 10 , film och videogram i 12_ samt
fonogram och vissa andra dokument för elektronisk återgivning i 14 . Det bör
dock observeras att beträffande filmer och video_gram som inte godkänts av
biografbyrån gäller särskilda regler.
Vad avser skrift som avses i 1 kap. 5 TF gäller i stället ett annat villkor
för leveransplikt, nämligen att skriften skall vara utgiven på sätt som anges i
1 kap. 6 TF.
Beträffande radio- och TV-program uttrycks villkoret genom att det skall vara
fråga om program som har sänts.
Prop.
1993/94:10
4 Ett dokument skall anses röra svenska förhållanden, om informationen i
dokumentet helt eller delvis är avfattad på svenska språket eller dokumentet
helt eller delvis innehåller verk av svensk upphovsman eller framförande av
svensk konstnär eller, om inte någon av dessa förutsättningar föreligger,
dokumentet ändå huvudsakligen är avsett att spridas in_om landet.
För leveransplikt beträffande dokument som har framställts utomlands förutsätts
i vissa fall att innehållet i dokumentet rör svenska förhållanden. Därmed menas
att dokumentet åtminstone delvis är avfattat på svenska språket eller innehåller
verk av svensk upphovsman eller framförande av svensk konstnär. Den del som rör
svenska förhållanden får självfallet inte vara av obetydlig omfattning, t.ex.
ett mindre avsnitt av ett verk eller några enstaka ord. När det talas om verk av
svensk upphovsman avses att s.k. verkshöjd skall ha uppnåtts i upphovsrättslig
mening. Det krävs alltså att arbetsresultatet skall ha individuell särprägel.
Formuleringen i slutet av paragrafen medför att vissa dokument som har
framställts utomlands av invandrare omfattas av leveransplikt.
Förutsättningen att ett dokument skall röra svenska förhållanden har ställts
upp beträffande skrifter i 6 och 10 andra stycket samt fonogram och vissa
andra dokument för elektronisk återgivning i 14 andra och tredje styckena.
Dokument som skall lämnas
Skrift som avses i 1 kap. 5 tryckfrihetsförordningen
5 Av skrift som avses i 1 kap. 5 tryckfrihetsförordningen och som har
framställts och utgivits här i landet skall sju pliktexemplar lämnas, om annat
inte följer av 7, 8 eller 9 .
Paragrafen har utformats väsentligen i enlighet med Lagrådets förslag.
Enligt 1 kap. 5 TF äger förordningen tillämpning på i första hand skrift som
har framställts i tryckpress. För att en sådan skrift skall anses som tryckt
skrift skall den enligt 1 kap. 6 TF vara utgiven. Detta är fallet när skriften
har blivit utlämnad till salu eller för spridning på annat sätt. Förordningen
skall också tillämpas på skrift som har mångfaldigats genom stencilering,
fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande. Förutsättningen för att en
sådan skrift faller in under TF är att utgivningsbevis gäller för skriften,
eller att skriften är försedd med beteckning, som utvisar att den är
mångfaldigad, samt i anslutning därtill tydliga uppgifter om vem som har
mångfaldigat skriften och om ort och år för mångfaldigandet. Även för sådana
skrifter gäller kravet i 1 kap. 6_ TF att skriften skall vara utgiven för att
den skall utgöra tryckt skrift. Undantag görs dock för sådana handlingar hos
myndigheter som inte är tillgängliga för envar, dvs. hemliga. Till skrift
hänförs enligt 1_kap. 5 TF bild, även om den inte åtföljs av text. Enligt 1
kap. 7 TF skall ett radioprogram, en film eller en ljudupptagning i vissa
hänseenden jämställas med en bilaga till en periodisk skrift.
6 Av skrift som avses i 1 kap. 5 tryckfrihetsförordningen och som har
framställts utomlands skall sju pliktexemplar lämnas,
1.om skriften är sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller
skall finnas, eller
2.om skriften inte är periodisk och har lämnats ut för spridning här i landet
inte bara i enstaka exemplar och rör svenska förhållanden.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 9_.
Paragrafen har utformats väsentligen i enlighet med Lagrådets förslag.
Denna paragraf har sin motsvarighet i 4 och 5 i nu gällande
pliktexemplarslag. Den reglerar skyldigheten att lämna pliktexemplar av skrifter
som har framställts utomlands. Leveransplikten är i sådana fall begränsad till
skrifter med speciell svensk anknytning. Bestämmelsen under punkt 1 avser
periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns eller skall finnas enligt
svensk lag. Med periodisk skrift förstås enligt 1_kap. 7 TF tidning, tidskrift
eller annan sådan tryckt skrift, som enligt utgivningsplanen är avsedd att under
bestämd titel utges med minst fyra på särskilda tider utkommande nummer eller
häften årligen. Till periodisk skrift enligt 1 kap. 7 TF räknas också därtill
hörande löpsedlar och bilagor. Med bilagor skall enligt 1 kap. 7 andra stycket
TF jämställas sådana radioprogram, filmer eller ljudupptagningar, som den
periodiska skriftens ägare sprider eller låter sprida och som oförändrat återger
skriftens innehåll och dess disposition (t.ex. radiotidningar och
kassettidningar). Skriften anses som periodisk så länge meddelat utgivningsbevis
ej återkallats. Sådant utgivningsbevis skall finnas för periodisk skrift, som är
tryckt utomlands men som huvudsakligen är avsedd att spridas i Sverige. För
utgivning av annan utom riket tryckt periodisk skrift behövs inte
utgivningsbevis, men sådant kan ändå utfärdas för skriften (13 kap. 3 TF).
För utländska skrifter som inte är periodiska gäller enligt punkt 2 att de är
leveranspliktiga om de har lämnats ut för spridning här i landet inte bara i
enstaka exemplar och rör svenska förhållanden. Villkoret att skriften skall röra
svenska förhållanden medför en viss utvidgning av leveranspliktens omfattning.
Enligt nu gällande pliktexemplarslag begränsas leveransplikten till fall då
skriften helt eller delvis är avfattad på sven_ska språket eller, om så inte är
fallet, den huvudsakligen är avsedd att spridas inom riket. Förevarande paragraf
medför, med hänsyn till avfattningen av 4 , att leveransplikten utvidgas till
att avse även utländ_ska skrifter som har avfattats på främmande språk, om
upphovsmannen är svensk.
7 Om en skrift som avses i 5 eller 6 har samma innehåll och utförande som en
tidigare framställd skrift, skall endast två pliktexemplar lämnas, under
förutsättning att pliktexemplar av den tidigare framställda skriften har lämnats
eller lämnas samtidigt.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna
om kombinerat material i 16 och 17 .
Av skrift som har framställts i punktskrift skall två pliktexemplar lämnas, om
annat inte följer av vad som föreskrivs i 9 .
Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt 5 och 6 omfattar inte ett
radioprogram, en film eller en ljudupptagning som enligt 1 kap. 7 andra
stycket tryckfrihetsförordningen skall jämställas med en bilaga till en
periodisk skrift.
I denna paragraf tas upp vissa undantag från huvudreglerna i 5 och 6_.
Enligt bestämmelsen i första stycket behöver skrift som trycks om i oförändrat
skick i regel endast lämnas i två exemplar. Vid avgörande av frågan om innehåll
och utförande har ändrats bör samma bedömningsgrunder gälla som enligt nu
gällande pliktexemplarslag. Således får utförandet anses ha ändrats om
förändringar har skett i typografin eller i textbehandlingen i övrigt eller i
illustrationsmaterialet. Däremot saknar det betydelse om papperssort eller
bandtyp har ändrats. Till grund för att avgöra leveransskyldighetens omfattning
bör kunna läggas det s.k. ISBN-systemet (International Standard Book Numbering).
Om nytt ISBN krävs, bör den nya utgivningen inte anses som oförändrad (se prop.
1977/78:97 s. 68 och 115).
Enligt andra stycket gäller inte föreskrifterna i första stycket, om annat
följer av reglerna om kombinerat material. Innebörden härav utvecklas närmare i
kommentaren till 17 .
I tredje stycket föreskrivs att skrift som har framställts i punktskrift bara
skall lämnas i två exemplar. Detta gäller oavsett om skriften som sådan faller
under 5 eller 6 .
I fjärde stycket görs undantag från leveransplikt beträffande sådana versioner
av en periodisk skrift som avses i 1 kap. 7 andra stycket TF. I den nämnda
bestämmelsen i TF stadgas att om innehållet eller delar av detta i en periodisk
skrift sprids i form av ett radioprogram, en film eller en ljudupptagning
(radio- eller kassettidning), så skall en sådan version jämställas med en bilaga
till skriften i den mån den versionen återger innehållet i skriften oförändrat
och anger hur innehållet har disponerats. Enligt förevarande bestämmelse behöver
alltså en sådan ra_dio- eller kassettidning inte levereras som bilaga till en
leveranspliktig skrift. Däremot kan leveransplikt föreligga enligt reglerna för
ljudradio- och TV-program, film, videogram och fonogram.
8 I fråga om tryckt dagstidning gäller, i stället för vad som följer av 5, 6
och 7 , följande.
Av tidningen skall tre pliktexemplar lämnas.
Om tidningen ges ut i flera olika editioner, skall pliktexemplar lämnas av den
edition som har utgivits först och, om tidningen ges ut i minst tre olika
editioner, också av den edition som har utgivits sist.
Har en sida eller löpsedel ändrats, skall pliktexemplar lämnas av varje ändrad
sida eller löpsedel. Detta gäller dock inte om den ändrade sidan eller den
ändrade löpsedeln ingår i pliktexemplar som lämnas enligt tredje stycket.
Bestämmelserna om dagstidning överensstämmer i huvudsak med 7 i den nu
gällande pliktexemplarslagen.
9 Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 5-8 föreligger inte i fråga om
1.visitkort, etikett, blankett, reklamblad och emballagetryck eller därmed
jämförlig skrift,
2.protokoll, arbetspromemoria eller liknande skrift, som har framställts hos
myndighet,
3.skrift som har framställts i punktskrift och som har samma innehåll som en
tidigare framställd skrift eller som är en sammanställning av utdrag ur tidigare
framställda skrifter, under förutsättning att pliktexemplar av den eller de
tidigare framställda skrifterna lämnas i stället eller har lämnats tidigare,
4.skrift som skall lämnas som tillbehör till pliktexemplar enligt 32 .
Punkten 3 har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Bestämmelserna i paragrafen har sin huvudsakliga motsvarighet i 8 i nu
gällande pliktexemplarslag. Vissa ändringar har dock gjorts. Under punkten 1 har
notifikation och adresskort uteslutits. Det kan antas att dessa exempel saknar
större praktisk betydelse. De får uppenbart anses in_gå i vad som betecknas som
jämförlig skrift. En viss saklig ändring har gjorts beträffande reklamtryck. I
pliktexemplarslagen undantas re_klam- och emballagetryck. Här inskränks
undantaget till att avse reklamblad och emballagetryck. Ändringen innebär alltså
att det bara är enkla reklamblad som skall vara undantagna från leveransplikt.
En ändring i förhållande till gällande lag har vidare gjorts i bestämmelsen
under punkten 3. Enligt den nu gällande pliktexemplarslagen utesluts alla
skrifter som har framställts i punktskrift. Enligt förevarande paragraf gäller
däremot undantaget inte all punktskriftslitteratur. I korthet kan sägas att
skrifter i punktskrift som saknar förlaga skall levereras. Frågan har behandlats
i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.10).
Annan skrift
10 Av skrift som utgör dokument för elektronisk återgivning och av skrift i
mikroform skall sju pliktexemplar lämnas, om skriften har framställts här i
landet i minst 50 exemplar och har gjorts tillgänglig för allmänheten här.
Av skrift som avses i första stycket och som har framställts utomlands och
gjorts tillgänglig för allmänheten här i landet i minst 50 exemplar skall sju
exemplar lämnas, om skriften rör svenska förhållanden.
Föreskrifterna i första och andra styckena gäller inte om annat följer av 11 .
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Motsvarighet till dessa bestämmelser saknas i nu gällande pliktexemplarslag.
Bestämmelserna har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.4). Ett
exempel på en skrift som utgör dokument för elektronisk återgivning kan vara
CD-ROM. Om en CD-ROM-skiva dessutom skulle innehålla rörliga bilder - vilket den
kan - faller den under 14 tredje stycket.
Av definitionen i 2 av dokument för elektronisk återgivning framgår att ett
sådant alltid avser ett dokument med informationen lagrad i fixerad form. Därmed
utesluts information som hålls tillgänglig on-line från en databas.
11 Om en skrift som avses i 10 har samma innehåll som en tidigare eller
samtidigt framställd skrift som avses i 5 eller 6 eller har samma innehåll och
utförande som en tidigare framställd skrift som avses i 10 , skall endast två
pliktexemplar lämnas, under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare
eller samtidigt framställda skriften har lämnats eller lämnas samtidigt.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna
om kombinerat material i 16 och 17 .
Paragrafen har utformats väsentligen i enlighet med Lagrådets förslag.
Bestämmelsen i första stycket tar sikte på olika fall. För det första avses
sekundär- och parallellutgåvor i förhållande till vanliga skrifter, alltså
sådana som avses i 1 kap. 5 TF. För det andra avses att det nya dokumentet har
samma innehåll och utförande som ett tidigare dokument av samma slag. I båda
fallen behöver bara två pliktexemplar lämnas.
Enligt andra stycket gäller undantaget i första stycket inte om annat följer av
bestämmelserna om kombinerat material i 16 och 17 . Den huvudsakliga
innebörden härav framgår av kommentaren till 17 . Det kan dock finnas anledning
att komplettera denna kommentar såvitt avser fallet med sekundär- eller
parallellutgåva. Anta att pliktexemplar har lämnats av ett kombinerat material
innehållande en vanlig skrift och ett fonogram. Härefter framställs ett
kombinerat material innehållande dels en skrift i mikroform med samma innehåll
som den tidigare skriften, dels samma fonogram som tidigare. Det nya kombinerade
materialet har då inte samma utförande som det tidigare, varför sju nya exemplar
skall levereras. Trots att det alltså rör sig om en sekundärutgåva, som enligt
första stycket bara skulle behöva levereras i två exemplar, måste sju exemplar
levereras när sekundärutgåvan ingår i ett kombinerat material som inte har samma
innehåll och utförande som ett tidigare levererat material.
Film och videogram
12 Av film som har gjorts tillgänglig för allmänheten här i landet skall ett
pliktexemplar lämnas.
Av videogram som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet i minst
fem exemplar skall ett pliktexemplar lämnas.
Av film eller videogram som har granskats av Statens biografbyrå och därvid
inte godkänts för visning skall ett pliktexemplar lämnas.
Föreskrifterna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 13 eller av
vad som föreskrivs om kombinerat material i 16 och 17 .
Frågor om film och videogram har behandlats i den allmänna motive_ringen
(avsnitten 3.5 och 3.6). Eftersom informationsinnehållet beträffande film och
videogram är likartat behandlas här videogram tillsammans med film i stället
för, såsom enligt nu gällande pliktexemplarslag, med fonogram.
Huvudförutsättningen för pliktleverans är allmän tillgänglighet. Härtill kommer
emellertid vid granskning icke godkända filmer och videogram.
Beträffande videogram bör påpekas att det för leveransskyldighet krävs att
videogrammet har gjorts tillgängligt för allmänheten i minst fem exemplar.
Skillnaden i praktiken i förhållande till nu gällande pliktexemplarslag, enligt
vilken det krävs mångfaldigande i minst tio exemplar, torde dock inte bli stor.
Det måste antas vara sällsynt att ett videogram som bara framställs i ett fåtal
exemplar blir allmänt tillgängligt. Bestämmelsen om ett minimiantal torde dock
kunna ha betydelse för internt informationsmaterial inom företag eller koncerner
liksom inspelningar i privatlivet.
När det gäller importerat material krävs inte att filmen eller video_grammet
skall röra svenska förhållanden. I fjärde stycket hänvisas beträffande avvikande
bestämmelser till reglerna om kombinerat material i 16 och 17 . En sådan
hänvisning erfordras eftersom leveransplikten enligt dessa bestämmelser avser
sju exemplar.
13 Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 12 föreligger inte i fråga om
sådant dokument som har samma innehåll och utförande som tidigare framställt
dokument, av vilket pliktexemplar har lämnats.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna
om kombinerat material i 16 och 17 .
Enligt paragrafens första stycke utesluts från leveransplikt dokument som har
samma innehåll och utförande som tidigare levererat dokument. Enligt andra
stycket gäller dock inte undantaget enligt första stycket, om annat följer av
föreskrifterna om kombinerat material. Innebörden härav framgår av kommentaren
till 17 .
Fonogram och vissa andra dokument för elektronisk återgivning
14 Av fonogram som har framställts här i landet i minst 50 exemplar och som har
gjorts tillgängligt för allmänheten här skall ett pliktexemplar lämnas.
Av fonogram som har framställts utomlands och har gjorts tillgängligt för
allmänheten här i landet i minst 50 exemplar skall ett pliktexemplar lämnas, om
fonogrammet rör svenska förhållanden.
Vad som sägs om fonogram i första och andra styckena skall tillämpas även på
dokument för elektronisk återgivning som är av annat slag än som avses i 10
och som inte är videogram eller fonogram.
Föreskrifterna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 15 eller av
vad som föreskrivs om kombinerat material i 16 och 17 .
Bestämmelserna om fonogram i första och andra styckena överensstämmer i sak med
de bestämmelser som finns i 13 och 14 i nu gällande pliktexemplarslag.
Motsvarighet till bestämmelsen i tredje stycket saknas däremot i denna lag. Här
åsyftas dokument för elektronisk återgivning av i princip samma slag som de som
behandlas i 10 . Skillnaden är att de sistnämnda dokumenten bara lagrar text
eller fast bild eller båda, medan det utmärkande för de dokument som behandlas i
förevarande paragraf är att de lagrar text, ljud, fasta och rörliga bilder i
olika kombinationer utan att vara videogram eller fonogram. De kan alltså i
vissa fall vara att betrakta som multimedier. Förutsättningarna för
leveransplikt är desamma som för fonogram.
15 Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 14 föreligger inte i fråga om
sådant dokument som har samma innehåll och utförande som tidigare framställt
dokument, av vilket pliktexemplar har lämnats.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av föreskrifterna
om kombinerat material i 16 och 17 .
I paragrafens första stycke stadgas om befrielse från leveransskyldighet. En
förutsättning härför är att exemplar i den nya upplagan är helt lika med
pliktexemplar som tidigare har lämnats. När det gäller fonogram kan sådan likhet
inte anses föreligga t.ex. när en upptagning sprids både som grammofonskiva och
ljudkassett eller om ett antal inspelningar först presenteras var och en för sig
på fonogram och därefter förs samman som flera nummer på ett nytt fonogram. Av
32 följer att fodral också hör till pliktexemplar. Om fodralet till en
grammofonskiva ändras, föreligger därför skyldighet att lämna ett nytt
pliktexemplar trots att själva grammofonskivan är densamma.
Enligt andra stycket gäller undantaget i första stycket inte, om annat följer
av föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 . Innebörden härav
framgår av kommentaren till 17 .
Kombinerat material
16 Med kombinerat material förstås material, som innehåller dels en eller flera
skrifter, dels ett eller flera dokument som utgörs av film, vi_deo_gram,
fonogram eller dokument för elektronisk återgivning som avses i 14 tredje
stycket. Med skrifter och andra dokument som kan in_gå i kombinerat material
avses endast sådana som var för sig har medfört eller skulle medföra skyldighet
att lämna pliktexemplar.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
I paragrafen ges bestämmelser om kombinerat material. Konstruktionen när det
gäller reglerna om kombinerat material avviker från nu gällande
pliktexemplarslags konstruktion. I denna lag behandlas kombinerat material som
ett särskilt dokumentslag och det ges regler om förutsättningarna för
leveransplikt. Enligt förevarande förslag aktualiseras bestämmelsen om
kombinerat material först sedan det har konstaterats att leveransplikt
föreligger beträffande vart och ett av de dokument som in_går i det kombinerade
materialet.
För bestämmelsens tillämpning krävs kombinationer av vissa slag. Genomgående
förutsätts att det i materialet skall ingå en eller flera skrifter. Med skrift
avses i enlighet med definitionen i 2 ett dokument som lagrar text eller fast
bild. Det kan alltså röra sig om en skrift som avses i 1 kap. 5 TF, en skrift
i mikroform eller en skrift i form av ett dokument för elektronisk återgivning.
En eller flera skrifter skall alltså ingå i kombination med exemplar av ett
eller flera av de andra dokumentslag som anges i paragrafen, alltså film,
videogram, fonogram, dokument för elektronisk återgivning som avses i 14
tredje stycket.
Huvudmotivet för att ha en särskild leveransplikt för kombinerat material är
självfallet intresset av att hålla samman dokument som förutsätts bli nyttjade
tillsammans.
17 Av kombinerat material skall sju pliktexemplar lämnas.
Om kombinerat material har samma innehåll och utförande som tidigare framställt
kombinerat material, skall endast två pliktexemplar lämnas, under förutsättning
att pliktexemplar av det tidigare framställda kombinerade materialet har lämnats
eller lämnas samtidigt.
Till skillnad mot vad som gäller enligt nu gällande pliktexemplarslag
föreskrivs här att pliktexemplar skall lämnas i sju exemplar. Som har påpekats i
den allmänna motiveringen (avsnitt 3.11) bör dispens kunna ges från antalet
pliktexemplar om kostnaderna för leverans framstår som höga.
I bestämmelserna för de särskilda dokumentslagen finns det genomgående
särbestämmelser för det fallet att ett senare offentliggjort dokument har samma
innehåll och utförande som ett tidigare framställt dokument, av vilket
pliktexemplar har lämnats. I dessa bestämmelser an_ges emellertid att de inte
skall tillämpas i den mån annat finns föreskrivet i bestämmelserna om kombinerat
material. Innebörden härav är följande. Anta att det av en skrift och ett
videogram har lämnats sju pliktexemplar enligt bestämmelserna om kombinerat
material. Senare framställs en kombination i vilken skriften har oförändrat
innehåll, medan videogrammet har förändrats. Det kombinerade materialet har då
inte samma innehåll som tidigare framställt kombinerat material och
följ_aktligen skall sju nya exemplar av både skriften och videogrammet
levereras. Trots att skriften alltså har oförändrat innehåll och utförande skall
sju nya exemplar levereras.
Ljudradio- och televisionsprogram
18 Av ljudradio- och televisionsprogram, som skall spelas in enligt 5_kap. 3
lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden, skall pliktexemplar lämnas i form av en
sådan inspelning av programmet som skall göras enligt bestämmelsen.
Av ljudradio- och televisionsprogram, som svenskt programföretag får sända med
stöd av tillstånd enligt 5 radiolagen (1966:755) eller som genom
satellitsändning som utgår från Sverige förmedlas till allmänheten från svenskt
programföretag, skall ett pliktexemplar lämnas av varje sändning.
Av andra ljudradio- och televisionsprogram än som avses i andra stycket skall
ett pliktexemplar lämnas av varje sändning som ägt rum under högst fyra veckor
per kalenderår. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får besluta
för vilka veckor som pliktexemplar skall lämnas.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Enligt paragrafens första stycke skall pliktexemplar lämnas av sådana
inspelningar av program som regleras i 5 kap. 3 lagen (1991:1559) med
föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens
områden. Enligt detta lagrum skall den som sänder radioprogram till allmänheten
ombesörja att varje program spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana
radioprogram som avses i 1 kap. 7 andra stycket TF. Skyldigheten gäller dock
inte samtidig och oförändrad vidaresändning av radioprogram genom trådnät.
Uttrycket radioprogram har i lagrummet samma innebörd som enligt
yttrandefrihetsgrundlagen. Detta innebär att uttrycket radioprogram avser både
program i ljudradio och program i television. Här används för tydlighetens skull
begreppen ljudradio- och televisionsprogram. Bestämmelserna i första stycket
innebär att leveransplikten omfattar i första hand de program som i dag omfattas
av 11 i nu gällande pliktexemplarslag. Dessutom omfattas bl.a. närradion.
Bestämmelserna i andra och tredje styckena innebär emellertid att pliktexemplar
av samtliga sändningar bara behöver lämnas i fråga om de program som omfattas av
den nu gällande pliktexemplarslagen. Av andra sändningar behöver pliktexemplar
bara lämnas under fyra veckor per kalenderår. Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer skall besluta under vilken tid leveransplikten inträder.
Ett sådant beslut måste fattas innan skyldigheten att i det enskilda fallet
bevara upptagningen enligt 5 kap. 3 lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden har upphört.
Vem som skall lämna pliktexemplar
19 Pliktexemplar av skrift, som avses i 1 kap. 5 tryckfrihetsförordningen,
skall lämnas
1.när det gäller skrift, som har framställts här i landet, av framställaren,
2.när det gäller periodisk skrift, som har framställts utomlands, av utgivaren
här i landet,
3.när det gäller annan skrift än periodisk skrift, som har framställts
utomlands, av förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare inte finns, av
den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet.
Bestämmelsen motsvarar 9 i nu gällande pliktexemplarslag.
20 Pliktexemplar av film skall lämnas av den som låtit göra filmen tillgänglig
för allmänheten här i landet.
När det gäller film som har granskats av Statens biografbyrå och därvid inte
godkänts för visning skall pliktexemplar dock lämnas av den som har begärt
granskningen hos byrån.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Bestämmelsen beträffande film under första stycket har ändrats i förhållande
till den nu gällande pliktexemplarslagen. Detta sammanhänger med att
förutsättningen för pliktleverans beträffande film har ändrats. Enligt 12 i nu
gällande pliktexemplarslag skall pliktexemplar lämnas av film som har granskats
av Statens biografbyrå. Här föreslås i stället att pliktexemplar skall lämnas av
film som har gjorts tillgänglig för allmänheten. Följaktligen skall
leveransskyldigheten åvila den som har gjort filmen tillgänglig.
Andra stycket överensstämmer med vad som gäller enligt 12 i nu gällande
pliktexemplarslag.
21 Pliktexemplar av skrift i mikroform eller dokument för elektronisk
återgivning skall lämnas
1.om det har framställts här i landet, av den som har framställt skriften eller
dokumentet,
2.om det har framställts utomlands, av den som har låtit föra in skriften eller
dokumentet till landet.
I fråga om videogram som har granskats av Statens biografbyrå och därvid inte
godkänts för visning skall dock pliktexemplar lämnas av den som har begärt
granskningen hos byrån.
Paragrafen har utformats väsentligen i enlighet med Lagrådets förslag.
I paragrafen regleras frågan om vem som skall lämna pliktexemplar av dels
skrift i mikroform, dels dokument för elektronisk återgivning.
En ändring i förhållande till gällande lag har gjorts i bestämmelsen under
första stycket vad avser fonogram och videogram. Enligt 16 i nu gällande
pliktexemplarslag skall pliktexemplar av fonogram och icke-gran_skade videogram
i första hand lämnas av den som har beställt mångfaldigandet. Här föreskrivs i
stället att pliktexemplar skall lämnas av den som har framställt dokumentet.
Bestämmelsen i andra stycket överensstämmer i sak med vad som stadgas i 16 i
nu gällande pliktexemplarslag vad avser fonogram och videogram.
De övriga dokumenttyper som regleras i första stycket har inte tidigare varit
leveranspliktiga.
Andra stycket överensstämmer med vad som gäller enligt 12 i nu gällande
pliktexemplarslag.
22 Pliktexemplar av kombinerat material skall lämnas
1.när det gäller material, som har framställts inom landet, av den som har
beställt framställningen eller, om sådan beställare inte finns, av den som har
låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten här i landet,
2.när det gäller material, som helt eller delvis har framställts utomlands, av
förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare inte finns, av den som har
låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten här i landet.
Bestämmelsen överensstämmer i sak med vad som föreskrivs i 22 i nu gällande
pliktexemplarslag. Jämför bestämmelserna i 32 när det är fråga om tillbehör
till leveranspliktigt material.
23 Pliktexemplar av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas av den som
enligt 5 kap. 3 lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ombesörja
att programmet spelas in.
Enligt nu gällande pliktexemplarslag åligger det programföretaget att lämna ett
pliktexemplar av en sådan referensupptagning som programföretaget skall göra
enligt 5 kap. 3 lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Här stadgas i
stället att skyldigheten att lämna pliktexemplar åligger den som skall sörja för
att en sådan referensupptagning kommer till stånd.
Vem som pliktexemplar skall lämnas till
24 Av pliktexemplar av skrift eller kombinerat material som skall lämnas i två
eller tre exemplar skall ett eller två exemplar lämnas till Kungl. biblioteket
och ett exemplar lämnas till Lunds universitetsbibliotek.
Av pliktexemplar av skrift eller kombinerat material som skall lämnas i sju
exemplar skall ett exemplar lämnas till vart och ett av Kungl. biblioteket och
Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå
universitetsbibliotek.
I paragrafen regleras fall då pliktexemplar skall lämnas till KB och
universitetsbiblioteken. Det rör sig om skrift och kombinerat material. Med
skrift avses enligt definitionen i 2 dokument som lagrar text eller fast bild
och följaktligen omfattar begreppet skrift dels skrift som avses i 1 kap. 5
TF, dels skrift i mikroform och skrift som utgör dokument för elektronisk
återgivning. I vissa fall skall pliktexemplar av skrift och kombinerat material
lämnas i två exemplar (7 första och tredje styckena, 11 första stycket och
17 andra stycket) och beträffande dagstidning gäller enligt 8 att tre
exemplar skall lämnas. I alla dessa fall skall ett pliktexemplar lämnas till
Lunds universitetsbibliotek och ett eller två exemplar till KB. I andra fall
skall sju pliktexemplar lämnas och det skall ske med ett exemplar till vardera
KB och universitetsbiblioteken.
25 Pliktexemplar av film, av annat dokument för elektronisk återgivning än
sådant som avses i 10 eller av upptagning av ljudradio- och televisionsprogram
skall lämnas till Arkivet för ljud och bild.
Paragrafen reglerar fall då pliktexemplar skall lämnas till ALB. Grundprincipen
är densamma som enligt nu gällande pliktexemplars_lag.
26 Den som har lämnat pliktexemplar av film har rätt att återfå filmen och
skall beredas tillfälle att hämta filmen sedan Arkivet för ljud och bild har
haft skälig tid för att framställa en kopia.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Bestämmelsen motsvarar vad som stadgas i 12 tredje stycket i nu gällande
pliktexemplarslag med det tillägget att filmen skall tillhandahållas för
hämtning. Regeln har tillkommit för att underlätta arbetet för ALB.
Tid då pliktexemplar skall lämnas
27 Pliktexemplar av tryckt dagstidning skall lämnas enligt följande.
Utgivningsmånad Lämnas före utgången av
januari, februari mars
mars, april maj
maj, juni juli
juli, augusti september
september, oktober november
november, december januari
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Bestämmelserna angående leveranstider för dagstidning återfinns i 10_ i nu
gällande pliktexemplarslag. De kompletteras av en precisering av leveranstiderna
i 4 pliktexemplarsförordningen. I enlighet med en av utgångspunkterna för
lagstiftningen, nämligen att den leveranspliktige skall kunna erhålla all
information från lagen, har bestämmelsen i pliktexemplarsförordningen flyttats
över till lagen med oförändrat innehåll.
28 Pliktexemplar skall lämnas av
1.annan skrift som avses i 1 kap. 5 tryckfrihetsförordningen än tryckt
dagstidning, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket
skriften utgavs,
2.videogram, så snart som videogrammet har gjorts tillgängligt för
allmänheten här i landet,
3.skrift i mikroform, film eller annat dokument för elektronisk återgivning
än videogram, inom en månad från den dag då dokumentet först gjordes
tillgängligt för allmänheten här i landet.
Av film eller videogram som har granskats av Statens biografbyrå och därvid
inte godkänts för visning skall dock pliktexemplar lämnas inom en månad från den
dag då beslut i granskningsärendet vunnit laga kraft.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
I paragrafen regleras frågan om när pliktexemplar skall lämnas av dels annan
skrift som avses i 1 kap. 5 TF än dagstidning, dels dokument för elektronisk
återgivning av olika slag, alltså videogram, fonogram och andra dokument för
elektronisk återgivning, dels skrift i mikroform och film. I princip är det
fråga om samma tider som enligt den nu gällande pliktexemplarslagen. När det i
första stycket punkten 3 talas om annat dokument för elektronisk återgivning än
videogram avses såväl fonogram som sådana dokument för elektronisk återgivning
som omtalas i 10 och 14 tredje stycket. Av bestämmelsen i andra stycket
följer att beträffande sådan film eller sådant videogram som granskats av
biografbyrån men inte godkänts där gäller undantag från de generella
bestämmelserna om film och videogram i första stycket punkterna 2 och 3.
29 Pliktexemplar av kombinerat material som har gjorts tillgängligt för
allmänheten i fullständigt skick skall lämnas inom en månad efter utgången av
det kalenderkvartal under vilket materialet gjordes tillgängligt.
I annat fall än som anges i första stycket skall pliktexemplar av material som
utgör en del av kombinerat material lämnas i enlighet med vad som följer av
bestämmelserna i 28 för varje dokumentslag.
Bestämmelsen avser leveranstider för kombinerat material. Första stycket
motsvarar 23 första stycket i nu gällande pliktexemplarslag. Andra stycket
avviker däremot från vad som stadgas i 23 andra stycket där. Skälet härtill är
att de i en kombination ingående delarna har en mera självständig ställning i
föreliggande förslag än enligt gällande lag. I linje härmed ligger att, när
delarna levereras successivt, leverans skall ske i enlighet med de regler som
gäller för resp. dokumentslag. I princip kan även en dagstidning ingå i
kombinerat material, men denna möjlighet har ansetts som så osannolik att
hänvisningen i paragrafen har begränsats till 28 .
30 Pliktexemplar av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas in_om en
månad från den dag då skyldigheten att bevara upptagningen enligt 5 kap. 3
lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden upphörde.
Bestämmelsen motsvarar vad som stadgas i 11 i nu gällande pliktexemplarslag.
Särskilda föreskrifter för videogram
31 Arkivet för ljud och bild skall med hjälp av automatisk databehandling föra
ett särskilt register över pliktexemplar av videogram som har lämnats till
arkivet. I registret skall antecknas ett nummer för varje videogram. Statens
biografbyrå får ha terminalåtkomst till detta register.
Arkivet för ljud och bild skall underrätta den som har lämnat pliktexemplar av
videogram om de nummer som videogrammen har fått i re_gistret.
Den som är skyldig att lämna pliktexemplar till Arkivet för ljud och bild skall
föra en förteckning över videogram som omfattas av plikten och i förteckningen
ange de registernummer som de ingivna pliktexemplaren har fått.
Första stycket i paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Bestämmelsen motsvarar 17 a i nu gällande pliktexemplarslag. Bestämmelserna
avser bara videogram som lämnas till ALB. Enligt reglerna om kombinerat material
kan emellertid videogram även komma att lämnas till KB och
universitetsbiblioteken. Dessa videogram torde i allmänhet ingå i
läromedelspaket. De syften som ligger bakom reglerna i förevarande paragraf om
registrering av videogram - framför allt att få kontroll över våldsutvecklingen
i branschen - har inte ansetts motivera att de videogram som lämnas till
biblioteken skall omfattas av bestämmelserna.
Gemensamma föreskrifter
32 Pliktexemplar som skall lämnas enligt föreskrifterna i denna lag skall även
omfatta
1.bildband, diabilder och liknande material som utgör tillbehör till det
dokument av vilket pliktexemplar skall lämnas,
2.omslag, fodral, folder, broschyr och liknande mindre tillbehör som följer med
varje exemplar när detta görs tillgängligt för allmänheten,
3.såvitt gäller dokument för elektronisk återgivning, sådana särskilda
anvisningar som kan fordras för att användaren skall kunna tillgodogöra sig
innehållet i dokumentet.
Den som beställer framställning av ett dokument, som framställaren skall lämna
pliktexemplar av enligt 19 1 och 21 1, skall tillhandahålla framställaren
sådant material som enligt första stycket skall lämnas med pliktexemplaret.
Pliktexemplar och tillbehör skall vara i samma skick som de exemplar som är
avsedda att göras tillgängliga för allmänheten.
Första stycket i paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Bestämmelserna i första stycket punkten 2 och tredje stycket motsvarar 24 i
nu gällande pliktexemplarslag.
Bildband, diabilder och liknande material ingår i vad som i 18 andra stycket
i den ovan nämnda lagen benämns "sådant bildmaterial som är avsett att visas med
tekniskt hjälpmedel". Dessa former av dokument, som alltså annars inte är
leveranspliktiga, kan bli leveranspliktiga t.ex. när de ingår i en
läromedelskombination. I förevarande förslag har reg_lerna om kombinerat
material konstruerats på ett annorlunda sätt än enligt nu gällande
pliktexemplarslag, vilket framgår av 16 och 17 och kommentarerna till dessa.
Med kombinerat material avses enligt förslaget enbart kombinationer av sådana
dokumentslag som var för sig är leveranspliktiga som självständiga dokument. En
skrift jämte t.ex. diabilder är således inte att betrakta som kombinerat
material. Om diabilder utgör tillbehör till en skrift, skall emellertid
diabilderna levereras tillsammans med skriften enligt första stycket punkten 1
på samma sätt som tillbehör enligt första stycket punkten 2.
För att bildband, diabilder och liknande material skall bli leveranspliktiga
förutsätts att materialet utgör tillbehör till ett pliktexemplar. Detta
pliktexemplar kan vara av vilket dokumentslag som helst, men vanligen torde det
bli fråga om en skrift. Med tillbehör avses, om man tar exemplet med skrift
jämte diabilder, att det i skriften förutsätts att läsaren skall ha tillgång
även till diabilderna. Det skall alltså råda en gan_ska fast förbindelse mellan
dokumentslagen för att det ena skall anses utgöra tillbehör till det andra.
Enligt första stycket punkten 3 skall pliktexemplar av dokument för elektronisk
återgivning även omfatta sådana särskilda anvisningar som kan fordras för att
användaren skall kunna tillgodogöra sig innehållet i dokumentet. Detta rör
främst sådana dokument där kunskapen om hur man återvinner dem inte är allmänt
känd eller då det fordras särskilda tekniska anvisningar.
Andra stycket föreskriver en skyldighet för beställaren av ett leveranspliktigt
material att tillhandahålla framställaren de tillbehör som skall följa med
pliktleveransen.
Enligt tredje stycket skall pliktexemplar jämte tillbehör vara i samma skick
som de exemplar som är avsedda att göras tillgängliga för allmänheten. När det
gäller dokument som görs tillgängliga genom spridning av exemplar innebär detta
självfallet att det skall röra sig om ett oanvänt exemplar. Bestämmelsen avses
emellertid även vara tillämplig på dokument som görs tillgängligt genom visning.
Pliktexemplar av t.ex. biograffilm skall således vara i samma skick som ett
exemplar som används i samband med visning på biograf. Detta innebär att filmen
måste vara av god kvalitet.
33 Varje försändelse med pliktexemplar skall vara åtföljd av en förteckning
över det material som ingår i försändelsen. Förteckningen skall vara
underskriven av den som är skyldig att lämna pliktexemplar och lämnas i två
exemplar. Det ena exemplaret skall återställas med anteckning om att materialet
har mottagits.
Om en försändelse omfattar kombinerat material eller sådant tillbehör som avses
i 32 , skall detta särskilt anges i förteckningen.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Bestämmelserna i paragrafen har hämtats från 3 andra och tredje styckena i
pliktexemplarsförordningen. I 3 andra stycket stadgas att varje försändelse
med pliktexemplar bör vara åtföljd av en förteckning över det material som ingår
i försändelsen. Nu föreskrivs att sådan förteckning skall bifogas.
I 3 första stycket pliktexemplarsförordningen stadgas att pliktexemplar skall
lämnas på ett betryggande sätt. Detta har ansetts som så självklart att någon
uttrycklig bestämmelse om detta inte har tagits med här.
34 Den som åsidosätter skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt denna lag
kan av den myndighet som regeringen bestämmer vid vite föreläggas att fullgöra
sin skyldighet.
35 Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet att föra en förteckning
enligt 31 tredje stycket eller den som underlåter att tillhandahålla material
enligt 32 andra stycket skall dömas till böter.
Bestämmelserna i 34 och 35 motsvarar i stort 25 i nu gällande
pliktexemplarslag. I nämnda 25 stadgas bl.a. att ett vitesföreläggande skall
delges. Lagen (1985:206) om viten är tillämplig vid handläggningen av
vitesföreläggande enligt lagen om pliktexemplar av dokument. I viteslagen finns
allmänna bestämmelser om handläggning av viten. Det finns därför inte skäl att
behålla regeln om delgivning av vitesföreläggande.
Såsom Lagrådet anfört bör ett vitesföreläggande kunna överklagas. Någon
särskild bestämmelse om detta tas inte in i paragrafen utan följer av 37 .
I 35 förs in en regel som medför att underlåtenhet av en beställare att
tillhandahålla material enligt 32 andra stycket kan bestraffas med böter.
36 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för visst fall
medge undantag från skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt denna lag.
Paragrafen motsvarar 26 i nu gällande pliktexemplarslag.
37 Beslut som en annan myndighet än regeringen har meddelat enligt denna lag
får överklagas hos länsrätten.
Beslut om undantag enligt 36 får dock inte överklagas.
Bestämmelsen i första stycket, som har sin motsvarighet i 24
pliktexemplarsförordningen, har omformulerats med anledning av Lagrådets
yttrande.
I lagrådsremissens lagförslag angavs att beslut som gäller avlämnande av
pliktexemplar eller tillhandahållande av bevarat material enligt denna lag
skulle få överklagas till länsrätten.
Lagen om pliktexemplar av dokument skall inte innehålla några reg_ler om
tillhandahållande av bevarat material. Föreskrifter härom avses bli meddelade i
förordning. Bestämmelserna om överklagande av beslut i sådana frågor bör därför
- såsom Lagrådet påtalat - inflyta i den förordningen och inte finnas i lagen.
_____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994, då lagen (1978:487) om
pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar skall upphöra att
gälla.
När samtliga omständigheter som enligt den nya lagen skulle grunda skyldighet
att lämna pliktexemplar av ett dokument har inträffat före ikraftträdandet
tillämpas dock den upphävda lagen på det dokumentet.
Lagen träder i kraft den 1 januari 1994. Andra stycket har tillagts efter
påpekande av Lagrådet och reglerar hur det skall förfaras med äldre dokument.
När samtliga omständigheter som enligt den nya lagen skulle grunda skyldighet
att lämna pliktexemplar av ett dokument har inträffat före ikraftträdandet
tillämpas den upphävda lagen på det dokumentet. Det innebär att utgivning,
tillhandahållande i visst antal exemplar, tillgängliggörande osv. skall ha skett
efter ikraftträdandet för att den nya lagen skall bli tillämplig på dokumentet.
Har exempelvis en bok tryckts tio dagar före ikraftträdandet men utges först
därefter, inträder leveransplikt enligt den lagen. I fallet med boken är detta
av mindre intresse, eftersom reglerna enligt äldre rätt är desamma. Annorlunda
förhåller det sig med exempelvis en CD-ROM-version av en bok. Ett sådant
dokument omfattas inte av den äldre lagen, men väl av den nya. Avgörande blir
här - för det fall det rör sig om ett utomlands framställt dokument - när det
gjordes tillgängligt för allmänheten här i landet i minst 50 exemplar. Har detta
skett före ikraftträdandet kommer den utgåvan inte att omfattas av den nya
lagen. Sker det däremot efter ikraftträdandet inträder skyldighet att lämna
pliktexemplar enligt den nya lagen.
6 Hemställan
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att anta förslagen till
1.lag om pliktexemplar av dokument,
2.lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk,
3.lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och
videogram,
4.lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.
Prop.
1993/94:10
Sammanfattning av betänkandet
Pliktleverans (SOU 1992:92)
1.1 Uppdraget
Utredaren har enligt direktiven haft att
-belysa de regler som gäller i andra länder, särskilt de nordiska länderna och
länderna inom den europeiska gemenskapen, och de av Unesco givna
rekommendationerna för lagstiftning om leveransplikt,
-fastställa vad pliktleveranserna skall omfatta och utarbeta
begreppsdefinitioner för materialtyper omfattade av leveransskyldighet,
-undersöka om någon form av urval är möjligt och i så fall fastställa vilka
regler som därvid bör gälla, och formerna för beslut om bevarande och gallring,
-beakta vilka olika tekniska möjligheter, som ges för bevarande,
-bedöma behovet av det s.k. nationella reservexemplaret och möjligheterna till
viss arbetsfördelning mellan de berörda myndigheterna och andra myndigheter,
varvid de ekonomiska konsekvenserna av olika alternativ bör redovisas,
-överväga regler för tillgängligheten av materialet: utlåning och kostnader i
samband därmed, möjligheter till gemensamt och delat ansvar för
universitetsbiblioteken, ev. särskilda regler för material med högt kommersiellt
värde,
-analysera frågor om särskild utrustning för att materialet skall kunna
användas,
-belysa och analysera erfarenheterna av den nuvarande fördelningen av
pliktleveranser mellan KB och ALB, bedöma för- och nackdelar med det delade
ansvaret liksom med en mer sammanhållen organisation och pröva
ansvarsfördelningen dem emellan och andra myndigheter och organ med anknytning
till verksamhetsområdet,
-föreslå en ny pliktexemplarslag och övriga erforderliga åtgärder, som dock ej
skall leda till ökade kostnader, och
-lämna förslag senast den 1 september 1992.
Betänkandet är indelat i två avdelningar. I den första, som omfattar kapitlen
4-7, redovisas bakgrundsmaterial och nuvarande förhållanden. I den andra
avdelningen, kap. 8-14, följer mina överväganden och förslag.
1.2 Bakgrundsbeskrivning (kap. 4-7)
Den första avdelningen inleds med en principiell syn på dokumentation av svenskt
samhälle och liv inför Sveriges ökande integration i det nya Europa, då frågorna
om bevarande och tillhandahållande av det svenska materialet blir centrala.
Yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur, som bevaras och
tillhandahålls för eftervärlden, visar vår egenart och ger oss vår identitet i
den europeiska gemenskapen. Ytterst handlar det om att i samarbete över
gränserna lyfta fram det mänskliga arvet i vår värld och dess betydelse för
nutid och framtid. Behandlingen av kulturarvet gäller dels den viktiga
kunskapsförsörjningen, dels dagens och framtidens kulturpolitik. För svensk del
har gällt och bör även fortsättningsvis gälla, att det svenska kulturarvets
produkter i form av böcker och dokument på skilda medier skall bevaras och att
detta material skall stå öppet för varje medborgare, i den mån inte
upphovsrättslagen lägger hinder i vägen. Allt detta kommer att kräva ett
utvidgat samarbete mellan berörda parter, och på sikt måste nya personella och
ekonomiska resurser tillföras (kap. 4).
Därefter beskrivs nuläget med gällande lag och förslag av tidigare utredningar
och vad som nu gäller inom biblioteksvärlden, Arkivet för ljud och bild, ALB,
Sveriges Radio AB, SR, och Stiftelsen Svenska filminstitutet, SFI, (kap. 5).
De nordiska och internationella förhållandena på lagstiftningsområdet
skärskådas i ett särskilt kapitel (kap. 6).
Olika medier och deras problem vid bevarande och tillhandahållande tas upp till
behandling (kap. 7). Det gäller dels tekniska frågor, dels mängden material,
vilket särskilt har avseende på radio- och TV-pro_gram.
1.3 Överväganden och förslag (kap. 8-14)
Betänkandets andra del, i vilken överväganden och förslag återfinns, inleds med
en precisering av målen. Det sker mot bakgrund av vad som tidigare sagts i kap.
4, att yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur skall
bevaras för eftervärlden och att materialet så vitt möjligt skall kunna nyttjas
av alla. Det skall kunna användas för rättsstatens och förvaltningens behov och
för studier, forskning och kultur över huvud. Tillhandahållandet blir därmed
väsentligt.
Frågan kan ställas, om vi över huvud skall ha pliktleverans eller om vi i
stället skall lösa leveransfrågan på annat sätt. Fördelarna med pliktleverans är
dock större än med varje annan lösning, varför pliktleverans föreslås även i
fortsättningen.
På bibliotekssidan har hittills Kungl. biblioteket, KB, och
universitetsbiblioteken varit mottagande institutioner och Arkivet för ljud och
bild, ALB, när det gäller övriga medier. Dessutom har Lunds
universitetsbibliotek, LUB, haft en särskild uppgift som mottagare för ett
nationellt reservexemplar. Nu föreslås, att pliktexemplar skall levereras till
KB och universitetsbiblioteken samt till ALB, men att LUB inte längre skall
ansvara för ett nationellt reservexemplar. Orsaken därtill är främst ekonomisk,
då kostnaderna inte uppväger fördelarna med ett sådant exemplar. Likaså avvisas
tanken på ett säkerhetsexemplar.
Frågan om en mer sammanhållen organisation av de mottagande institutionerna KB
och ALB diskuteras i kap. 9. Fördelarna innebär bl.a. att man skulle få större
funktionell enhetlighet. Mot detta talar bl.a. att man i dagens läge har två väl
fungerande organisationer, där man inte ser någon fördel med en sammanslagning.
KB och ALB bör därför under den närmaste framtiden verka som från varandra
fristående institutioner. Dock bör i var och en av de båda myndigheternas
styrelser den andra vara representerad. På sikt måste emellertid en
sammanslagning tas upp till ny prövning, inte minst därför att framtiden kommer
att kräva en väl samordnad policy på hela bevarande- och tillhandahållandesidan.
Ett organisatoriskt samgående med Stiftelsen Svenska filminstitutet eller
Sveriges Radio AB är varken önskvärt eller möjligt. ALB bör ha det formella
ansvaret för att film på filmbas bevaras. Mellan Sveriges Radio AB och ALB skall
samrådsplikt finnas.
I kap. 10 görs en rad överväganden om leverans. Utgångspunkten är, att
dokumentslag inte spelar någon roll utan att det är den allmänna
tillgängligheten och anknytningen till svenska förhållanden, som är avgörande
för frågan om leveranspliktens omfattning. Däremot finns det vid utformningen av
en pliktleveranslag anledning att skilja mellan vissa huvudkategorier av
informationsbärare. Kravet på allmän tillgänglighet bör finnas i en ny lag, och
preciseringen av kravet sker på ett sådant sätt, att samma formulering kan göras
tillämplig på flertalet dokument_slag. En generell regel utformas i anslutning
till yttrandefrihetsgrundlagen och upphovsrättslagen. Likaså ges en generell
regel om anknytning till Sverige och svenska förhållanden i lagens inledande
bestämmelser. Omfattningen av leveransplikten av tryckta skrifter knyts till
tryckfrihetsförordningen, TF, och en rimlig tolkning av den, som ger en
praktiskt hanterbar lösning. Sedan följer en noggrann genomgång ur skilda
aspekter av den föreslagna pliktleveranslagen. I ett kapitel 13 kommer sedan
olika specialmotiveringar.
Förslaget till pliktleveranslag har mot denna bakgrund följande
huvudbestämmelser (avsnitt 3.1):
Tryckta skrifter skall levereras i sju exemplar, ett till KB, ett till vardera
Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå
universitetsbibliotek. Ett undantag i fråga om antalet är dagstidningar, som bör
levereras i två exemplar i pappersformat till KB, som ombesörjer mikrofilmning.
Ett annat undantag är punktskriftslitteratur, som bara levereras om det inte har
samma innehåll som tidigare framställd skrift och inte är en sammanställning ur
tidigare framställda skrifter, och som levereras i endast ett exemplar.
Kombinerat material levereras som skrift. Mikroform skall levereras i sju
exemplar, om de är originalpublikationer, men i ett, om de är parallell- eller
sekundärpublikationer. Elektroniska dokument, som innehåller huvudsakligen text
och/el_ler fast bild, skall levereras som skrift. Elektroniska dokument, som är
tillgängliga genom direktkoppling, är inte leveranspliktiga.
Av dokument, som upptar ljud och rörlig bild, skall ett exemplar levereras till
ALB. Detta gäller film, videogram och fonogram samt över huvud taget alla former
av elektroniska dokument, som innehåller ljud och rörlig bild.
Rikstäckande radio- och TV-sändningar, som utgår från Sverige, är i princip
leveranspliktiga. I fråga om sändningar med begränsad räckvidd, dvs. närradio,
kabel-TV och i framtiden privatradio, sker urval och rekvisitioner genom ALB:s
försorg.
För dokument, som framställts inom landet, gäller i princip att framställare
eller producent skall leverera. Undantag är film, som levereras av den, som gör
filmen tillgänglig för allmänheten, kombinerat material, som levereras av
beställaren, och ljudradio- och TV-program, vilka lämnas av den som skall göra
referensupptagningar.
Pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskning och studier
enligt föreskrifter, som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.
Frågan om bevarande och gallring diskuteras i kap. 11. Det material, som
levereras till universitetsbiblioteken, bevaras efter de riktlinjer, som ställs
upp vid respektive universitet och universitetsbibliotek. De bestämmer alltså
själva vad som skall gallras och bevaras. Också för nationalexemplaret gäller,
att KB och ALB ytterst själva avgör, vad som skall bevaras. Det ligger
emellertid ett stort värde i att ha en samling som är så heltäckande som
möjligt, vartill kommer att det är föga lönsamt att gallra i detta exemplar. De
båda mottagande institutionerna bör därför vinnlägga sig om att eftersträva
största möjliga fullständighet.
Tillhandahållandet tas upp i kap. 12. Det bör vara allmänt och inte inskränkas
av annat än lagstiftningen, i första hand upphovsrättslagen, och materialets
ömtålighet. Denna vida syn på tillgänglighet tillämpas redan nu av KB och
universitetsbiblioteken. ALB är mer restriktivt och kräver forskarlegitimation
men bör, såvitt upphovsrättslagstiftningen och materialets ömtålighet tillåter
det, anpassa sig till en större tillgänglighet.
I takt med universitetens decentralisering blir sambibliotekstanken viktigare
än förut. Därför föreslås ett samrådsförfarande mellan KB och
universitetsbiblioteken, när det gäller tillhandahållandet av det svenska
materialet. Originaldokumenten bör ställas till förfogande fritt för låntagaren,
vare sig det sker direkt från det egna biblioteket eller genom fjärrlån.
Enligt direktiven skall en utgångspunkt för en ny pliktexemplarslag vara, att
den inte leder till ökade kostnader. Lagförslaget kan i och för sig betraktas
som kostnadsneutralt. Jag för emellertid i kap. 14 ett resonemang om olika
kostnadsalternativ och deras konsekvenser, eftersom den nuvarande kostnadsramen
är för snäv för att tillgodose mer än mycket restriktiv behandling och därmed
risk för att väsentligt material förstörs.
Det första alternativet medför inga ökade kostnader. KB fortsätter att ta hand
om det man redan har ansvar för med ganska obetydliga tillagg, som får redovisas
i kommande anslagsframställningar. För ALB blir läget ett annat då det gäller
radio- och TV-sändningar, eftersom krav ställs på att institutionen skall ta
hand om både rikstäckande sändningar och sådana med kort räckvidd (närradio,
kabel-TV och i framtiden privatradio). Detta kan inte ske på annat sätt än att
man får vara mycket selektiv, när det gäller det sistnämnda materialet, vilket
innebär, att alternativet egentligen inte leder till några förbättringar. ALB
får även det formella ansvaret för film på filmbas. Detta medför inga extra
kostnader, då verksamheten redan bedrivs vid SFI. För de sex
universitetsbiblioteken blir det deras och universitetens sak att bedöma, vilka
resurser man skall lägga ned på bevarande och tillhandahållande av svenskt
material.
Det andra alternativet är med viss kostnadsökning detsamma som det första.
Kostnadsökningen beror på bevarandet av material, som nu är åsidosatt (radio-
och TV-sändningar med kort räckvidd), och akuta tek_ni_ska problem och aktuella
bevarandeproblem, som sammanhänger med pliktleveransen.
Konsekvenserna av det andra alternativet blir, att hittills försummat material
tas om hand på miniminivå och att förstörelsen av material i risk_zonen avvärjs.
Kostnaderna kan sammanfattas på följande sätt: 1)_Omhändertagande av sändningar
utanför Sveriges radio: 3,5 milj.kr om året för framtiden, 2) Bevarande av äldre
material hos KB: två miljoner kronor årligen under fem år, totalt 10 milj.kr och
3) Bevarandekostnader för ALB-material: 6,72 milj.kr under fem år, totalt 33,6
milj. kr.
Det utmärkande för alternativen ett och två är, att de inte löser några problem
för framtiden. För att lösa dem måste betydande resurser sättas in på lång sikt.
Samhället måste satsa på forsknings- och utvecklingsarbete, varvid ett samarbete
mellan berörda institutioner på arkiv-, bib_lio_teks- och museiområdet är
nödvändigt. En omedelbar insats gäller konvertering av stora mängder material
till modernare och hållbarare medier. Enligt detta tredje alternativ bör
insatser av följande slag göras: 1)_Planering av projekt för att bevara
dokument, främst elektroniska, på lång sikt, 2) Mikrofilmning/scanning av
pappersdokument för att överföra det svenska trycket fr.o.m. 1850 ("Projekt
1850") till annat medium och 3) Bevarande av elektroniska dokument.
Konsekvenserna av detta tredje alternativ blir, att samhället långsiktigt
bevarar och tillhandahåller det material, som belyser vårt kulturarv och
samtidigt tillfredsställer de krav, som rättsstaten ställer. Kostnaderna kan
sammanfattas på följande sätt: 1) Planering av projekt för bevarande av främst
elektroniska dokument på lång sikt: 1 milj.kr under ett år, 2)
Mikrofilmning/scanning inom "Projekt 1850", som i dag inte kan kostnadsberäknas,
3) Bevarande av elektroniska dokument vid ALB: 6,72 milj.kr om året under tio år
(6,72 milj.kr om året enligt alternativ två jämte lika mycket under ytterligare
fem år), totalt 67,2 milj.kr. Ett mycket angeläget projekt, som dock kan
bekostas av andra medel, är att överföra inspelningar av äldre
televisionsprogram hos Sveriges Television AB till mera beständigt material.
Detta projekt är kostnadsberäknat till totalt 8,3 milj.kr.
ALB skulle spara ca 750 000 kr årligen, om SR:s programföretag själva svarade
för kostnaderna för referensband.
Några ytterligare besparingar, som skulle täcka kostnaderna för alternativen
två och tre, har jag inte kunnat ange. En möjlig finansiering vore dock, att en
viss del av TV-avgiften anslogs till bevarandeändamål.
En annan möjlig finansieringsväg vore, att Sveriges Television AB bekostade
räddningsåtgärder ur sina samlade allmänna medel. Förhandlingar bör därför
inledas härom. KB:s och bibliotekens åtgärder för att rädda hotat material bör
bekostas genom allmänna medel.
Prop.
1993/94:10
Pliktleveransutredningens lagförslag i betänkandet SOU 1992:92
Förslag till
Lag om pliktleverans av allmänt tillgängliga dokument
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 I denna lag ges föreskrifter om skyldighet att till bibliotek eller
Arkivet för ljud och bild lämna exemplar av dokument som lagrar text, ljud eller
bild (pliktexemplar).
Pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskning och studier
enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.
2 I denna lag förstås med
dokument exemplar av något som lagrar information för läsning, avlyssning
eller visning,
skrift dokument som lagrar text eller fast bild,
skrift på vilken tryckfrihetsförordningen är tillämplig skrift som avses i
1 kap. 5-7 tryckfrihetsförordningen,
dagstidning skrift som utgör allmän nyhetstidning och publikation av
dagspresskaraktär och som normalt kommer ut med minst ett nummer varje
vecka, samt löpsedel och bilaga,
dokument i mikroform skrift i förminskad form som kan läsas endast med
hjälp av apparat,
film dokument som består av bilder avsedda att projiceras i snabb följd,
elektroniskt dokument dokument som lagrar text, ljud eller bild och vars
innehåll kan återges enbart med hjälp av elektroniskt hjälpmedel,
fonogram elektroniskt dokument som uteslutande lagrar ljud,
videogram elektroniskt dokument som lagrar rörliga bilder, med eller utan
ljud.
3 Ett dokument görs tillgängligt för allmänheten när exemplar bjuds ut till
försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till allmänheten eller
när informationen i dokumentet återges offentligt eller i förvärvsverksamhet
inför en större sluten krets.
4 Ett dokument skall anses röra svenska förhållanden, om informationen i
dokumentet helt eller delvis är avfattad på svenska språket eller dokumentet
helt eller delvis innehåller verk av svensk upphovsman eller framförande av
svensk konstnär eller, om inte någon av dessa förutsättningar föreligger,
dokumentet ändå huvudsakligen är avsett att spridas inom landet.
Prop.
1993/94:10
Pliktleveransens omfattning
Skrift på vilken tryckfrihetsförordningen är tillämplig
5 Av skrift på vilken tryckfrihetsförordningen är tillämplig och som har
framställts och givits ut här i landet, skall sju pliktexemplar lämnas, om inte
annat följer av 7, 8 eller 9 .
6 Av skrift på vilken tryckfrihetsförordningen är tillämplig och som har
framställts utomlands skall sju pliktexemplar lämnas, om
1.skriften är sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns
eller skall finnas eller
2.skriften inte är periodisk och har lämnats ut för spridning här i landet
inte bara i enstaka exemplar och rör svenska förhållanden.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller
9 .
7 Om en skrift som avses i 5 eller 6 har samma innehåll och utförande som
en tidigare framställd skrift, skall endast ett pliktexemplar lämnas under
förutsättning att pliktexemplar av den tidigare framställda skriften har lämnats
eller lämnas samtidigt.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av
föreskrifterna om kombinerat material i 17 och 18 .
Av skrift som har framställts i punktskrift skall ett pliktexemplar
lämnas, om inte annat följer av vad som föreskrivs i 9 .
Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt 5 och 6 omfattar inte ett
sådant radioprogram, en film eller en ljudupptagning som enligt 1_kap. 7 andra
stycket tryckfrihetsförordningen skall jämställas med en bilaga till en
periodisk skrift.
8 I fråga om tryckt dagstidning gäller, i stället för vad som följer av 5, 6
och 7 , följande.
Av tidningen skall lämnas två pliktexemplar.
Om tidningen ges ut i flera olika editioner, skall pliktexemplar lämnas av
den edition som har utgivits först och, om tidningen ges ut i minst tre olika
editioner, också av den edition som har utgivits sist.
Har sida eller löpsedel ändrats, skall pliktexemplar lämnas av varje
sålunda ändrad sida eller löpsedel. Detta gäller dock inte om den ändrade sidan
eller den ändrade löpsedeln ingår i pliktexemplar som lämnas enligt tredje
stycket.
9 Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 5-8 föreligger inte i fråga
om
1.visitkort, etikett, blankett, reklamblad och emballagetryck eller därmed
jämförlig skrift,
2.protokoll, arbetspromemoria eller liknande skrift som har framställts
hos myndighet,
3.skrift som har framställts i punktskrift och som har samma innehåll som
en tidigare framställd skrift eller som är en sammanställning av utdrag ur
tidigare framställda skrifter, under förutsättning att pliktexemplar av den
eller de tidigare framställda skrifterna har lämnats eller lämnas samtidigt,
4.skrift som skall lämnas som tillbehör till pliktexemplar enligt 33 .
Prop.
1993/94:10
Annan skrift
10 Av elektroniskt dokument som lagrar text eller fast bild eller av dokument
i mikroform skall sju pliktexemplar lämnas, om dokumentet har framställts här i
landet i minst 50 exemplar och har gjorts tillgängligt för allmänheten här.
Av dokument som avses i första stycket som har framställts utomlands och
har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet i minst 50 exemplar skall
sju exemplar lämnas, om dokumentet rör svenska förhållanden.
Föreskrifterna i första och andra styckena gäller inte om annat följer av
11 .
11 Om dokument som avses i 10 har samma innehåll som tidigare eller
samtidigt framställd skrift som avses i 5 eller har samma innehåll och
utförande som tidigare framställt dokument av samma slag, skall endast ett
pliktexemplar lämnas under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare eller
samtidigt framställda skriften eller det tidigare framställda dokumentet har
lämnats eller lämnas samtidigt.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av
föreskrifterna om kombinerat material i 17 och 18 .
Film och videogram
12 Av film eller videogram som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i
landet skall ett pliktexemplar lämnas.
Av film eller videogram som har granskats av Statens biografbyrå och
därvid inte godkänts för visning skall ett pliktexemplar lämnas.
Föreskrifterna i första och andra styckena gäller inte om annat följer av
14 eller av vad som föreskrivs om kombinerat material i 17 och 18_.
13 Den som har lämnat pliktexemplar av film, vars producent inte har sitt
säte eller sin vanliga vistelseort i Sverige, skall få tillbaka filmen genom att
den tillhandahålls för hämtning sedan Arkivet för ljud och bild har haft skälig
tid för att framställa en kopia.
14 Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 12 föreligger inte i fråga om
sådant dokument som har samma innehåll och utförande som tidigare framställt
dokument, av vilket pliktexemplar har lämnats.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av
föreskrifterna om kombinerat material i 17 och 18 .
Fonogram och vissa andra elektroniska dokument
15 Av fonogram som har framställts här i landet i minst 50 exemplar och som
har gjorts tillgängligt för allmänheten här skall ett pliktexemplar lämnas.
Av fonogram som har framställts utomlands och har gjorts tillgängligt för
allmänheten här i landet i minst 50 exemplar skall ett pliktexemplar lämnas, om
fonogrammet rör svenska förhållanden.
Vad som sägs om fonogram i första och andra styckena skall tillämpas även
på elektroniskt dokument som är av annat slag än som avses i 10_ och som inte
är videogram eller fonogram.
Föreskrifterna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 16 eller
av vad som föreskrivs om kombinerat material i 17 och 18 .
16 Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 15 föreligger inte i fråga om
sådant dokument som har samma innehåll och utförande som tidigare framställt
dokument, av vilket pliktexemplar har lämnats.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av
föreskrifterna om kombinerat material i 17 och 18 .
Kombinerat material
17 Med kombinerat material förstås material, som innehåller dels en eller
flera skrifter, av vilka pliktexemplar skall lämnas, dels en eller flera filmer,
videogram, fonogram eller elektroniska dokument som avses i 15 tredje stycket,
av vilka pliktexemplar skall lämnas.
18 Av kombinerat material skall lämnas sju pliktexemplar.
Om kombinerat material har samma innehåll och utförande som tidigare
framställt kombinerat material, skall endast ett pliktexemplar lämnas under
förutsättning att pliktexemplar av det tidigare framställda kombinerade
materialet har lämnats eller lämnas samtidigt.
Ljudradio- och televisionsprogram
19 I fråga om ljudradio- och televisionsprogram, som avses i 5 kap. 3_ lagen
(1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden, skall ett pliktexemplar lämnas i form av en
sådan inspelning av programmet som skall göras enligt den bestämmelsen.
I fråga om ljudradio- och televisionsprogram, som svenskt programföretag
får sända med stöd av tillstånd enligt 5 radiolagen (1966:755) eller som genom
satellitsändning som utgår från Sverige förmedlas till allmänheten från svenskt
programföretag, skall pliktexemplar lämnas av samtliga sändningar.
Av andra sändningar än som avses i andra stycket skall pliktexemplar
lämnas av de sändningar som Arkivet för ljud och bild bestämmer.
Vem som skall leverera
20 Pliktexemplar av skrift på vilken tryckfrihetsförordningen är tilllämplig
skall lämnas i fråga om
1.skrift, som har framställts här i landet, av framställaren,
2.periodisk skrift, som har framställts utomlands, av utgivaren här i
landet,
3.annan skrift än periodisk skrift, som har framställts utomlands, av
förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare inte finns, av den som har
låtit lämna ut skriften för spridning här i landet.
21 Pliktexemplar skall lämnas i fråga om
1.film, av den som låtit göra filmen tillgänglig för allmänheten här i
landet,
2.film eller videogram som har granskats av Statens biografbyrå och därvid
inte godkänts för visning, av den som har begärt granskningen hos byrån.
22 Pliktexemplar skall lämnas i fråga om fonogram eller annat video_gram än
sådant som har granskats av Statens biografbyrå och därvid inte godkänts för
visning
1.som har framställts här i landet, av den som har producerat dokumentet,
2.som har framställts utomlands, av den som har låtit föra in exemplaret
till landet.
23 Pliktexemplar skall lämnas i fråga om dokument i mikroform eller annat
elektroniskt dokument än videogram och fonogram
1.som har framställts här i landet, av den som har framställt dokumentet,
2.som har framställts utomlands, av den som har låtit föra in exemplaret
till landet.
24 Pliktexemplar skall lämnas i fråga om
1.kombinerat material, som har framställts inom landet, av den som har
beställt framställningen eller, om sådan beställare inte finns, av den som har
låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten här i landet,
2.kombinerat material, som helt eller delvis har framställts utomlands, av
förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare inte finns, av den som har
låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten här i landet.
25 Pliktexemplar skall lämnas i fråga om ljudradio- och televisionsprogram,
av den som skall sörja för att sådan inspelning som avses i 19_ första stycket
kommer till stånd.
Till vem leverans skall ske
26 Pliktexemplar av skrift eller kombinerat material som skall lämnas i ett
eller två exemplar skall lämnas till Kungl. biblioteket.
I fråga om pliktexemplar av skrift eller kombinerat material som skall
lämnas i sju exemplar skall ett exemplar lämnas till vart och ett av Kungl.
biblioteket och Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå
universitetsbibliotek.
27 Pliktexemplar av film, annat elektroniskt dokument än sådant som avses i
10 eller upptagning av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas till
Arkivet för ljud och bild.
Tid för leverans
28 Pliktexemplar skall lämnas i fråga om
1.annan skrift på vilken tryckfrihetsförordningen är tillämplig än
dagstidning, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket
skriften utgavs,
2.videogram, så snart som videogrammet har gjorts tillgängligt för
allmänheten här i landet,
3.dokument i mikroform, film eller annat elektroniskt dokument än
videogram, inom en månad från den dag då dokumentet först gjordes tillgängligt
för allmänheten här i landet,
4.film eller videogram som har granskats av Statens biografbyrå och därvid
inte godkänts för visning, inom en månad från den dag då beslut i
granskningsärendet vunnit laga kraft.
29 Pliktexemplar skall lämnas i fråga om dagstidning som avses i 8 enligt
följande.
Utgivningsmånad Lämnas före utgången av
januari, februari mars
mars, april maj
maj, juni juli
juli, augusti september
september, oktober november
november, december januari
30 Pliktexemplar skall lämnas i fråga om kombinerat material, som har gjorts
tillgängligt för allmänheten i fullständigt skick, inom en månad efter utgången
av det kalenderkvartal under vilket materialet gjordes tillgängligt.
I annat fall än som anges i första stycket skall pliktexemplar av material
som utgör del av kombinerat material lämnas i enlighet med vad som följer av
bestämmelserna i 28 för varje dokumentslag.
31 Pliktexemplar skall lämnas i fråga om ljudradio- och televisionsprogram,
inom en månad från den dag då skyldigheten att bevara upptagningen enligt 5 kap.
3 lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden upphörde.
Särskilda föreskrifter för videogram
32 Pliktexemplar av videogram skall åtföljas av uppgift om vem som är
ansvarig utgivare.
Över pliktexemplar av videogram som har lämnats till Arkivet för ljud och
bild skall ett särskilt register föras med hjälp av automatisk databehandling. I
registret skall antecknas ett nummer för varje video_gram och uppgift om
ansvarig utgivare. Statens biografbyrå får ha terminalåtkomst till detta
register.
Arkivet för ljud och bild skall underrätta den som har lämnat
pliktexemplar av videogram om de nummer som videogrammen har fått i re_gistret.
Den som är skyldig att lämna pliktexemplar till Arkivet för ljud och bild
skall föra en förteckning över videogram som omfattas av plikten och i
förteckningen ange de registernummer som de ingivna pliktexemplaren har fått.
Gemensamma föreskrifter
33 Pliktexemplar som skall lämnas enligt föreskrifterna i denna lag, skall
även omfatta
1.bildband, diabilder och liknande material som utgör komplement till
pliktexemplaret,
2.omslag, fodral, folder, broschyr och liknande mindre tillbehör som
följer med varje exemplar när detta görs tillgängligt för allmänheten.
Pliktexemplar och tillbehör skall vara i samma skick som de exemplar som
är avsedda att göras tillgängliga för allmänheten.
34 Varje försändelse med pliktexemplar skall vara åtföljd av en förteckning
över det material som ingår i försändelsen. Förteckningen skall vara
underskriven och lämnas i två exemplar. Det ena exemplaret skall återställas med
anteckning om att materialet har mottagits.
Om kombinerat material ingår i försändelse, skall detta särskilt anges i
förteckningen.
35 Den som åsidosätter skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt denna lag
kan av den myndighet som regeringen bestämmer föreläggas att vid vite fullgöra
sin skyldighet. Vitesföreläggandet skall delges.
Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet att föra en förteckning
enligt 32 fjärde stycket skall dömas till böter.
Beslut enligt första stycket får överklagas till länsrätten.
36 Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får för visst fall
medge undantag från skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt denna lag.
_________
1.Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993, då lag (1978:487) om
pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar skall upphöra att
gälla.
2.Skyldighet att lämna pliktexemplar av ljudradio- och televisionsprogram,
som avses i 19 tredje stycket, föreligger i fråga om sådant program som har
sänts efter utgången av december 1992.
3.Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen
hänvisas till den gamla lagen, skall hänvisningen i stället avse den nya lagen.
Prop.
1993/94:10
Förteckning över remissinstanserna och sammanställning av remissyttrandena till
betänkandet SOU 1992:92
Yttranden över betänkandet SOU 1992:92 har avgivits av följande.
Arkivet för ljud och bild
Kungl. biblioteket
Talboks- och punktskriftsbiblioteket
Statens kulturråd
Statskontoret
Hovrätten över Skåne och Blekinge
Justitiekanslern
Forskningsrådsnämnden
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
Universitetet i Stockholm
Universitetet i Uppsala
Universitetet i Linköping
Universitetet i Lund
Universitetet i Göteborg
Universitetet i Umeå
Statens provningsanstalt
Statens biografbyrå
Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
Radionämnden
Kabelnämnden
Närradionämnden
Taltidningsnämnden
Riksarkivet
Våldsskildringsrådet
Riksdagens ombudsmän
Svenska Akademien
Svenska Akademiens ordbok
Stiftelsen Svenska filminstitutet
Stiftelsen Nordiska museet
Sveriges Radio AB
Sveriges Television AB
Sveriges Utbildningsradio AB
Föreningen Sveriges Filmproducenter
COPYSWEDE
KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd)
Synskadades Riksförbund
Svenska Bokförläggareföreningen
Svenska Tryckeriföreningen
Svenska Tidningsutgivareföreningen
Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare
Svenska Videodistributörers Förening
Sveriges Allmänna Biblioteksförening
Svenska Bibliotekariesamfundet
DIK-förbundet
Kommunikationsvetenskapligt centrum, Sundsvall
Länsstyrelsen i Västernorrlands län m.fl.
HAO Medieföretagens Arbetsgivareorganisation
Sveriges Filmuthyrareförening
Allmänt
De allmänna motiveringarna väcker i allmänhet bifall, liksom försöket att gripa
över hela området med dess olika slag av allmänt tillgängliga dokument, som
betraktas som likvärdiga och på vilka man velat undvika att anlägga
kvalitetskriterier.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet anser att det uppstår en
ny situation i framtiden då universitet och högskolor får en mer fri_stående
ställning. Rätten att få pliktleverans bör då förknippas med en i lagen eller
förordningen inskriven skyldighet att ge service även utanför det egna
universitetet. Liknande tankegångar framförs av KB.
KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd) och
COPYSWEDE önskar i ett gemensamt yttrande att det klart uttrycks i lagtexten att
tillhandahållande endast kan ske i enlighet med upphovsrättslagstiftningens
bestämmelser.
Synskadades Riksförbund framhåller starkt värdet att arkivera material för
synskadade lika väl som annat material. Man understryker att bibliografier och
förteckningar bör ange vilket material som finns på punktskrift, kassett m.m.
Statens kulturråd anser att svenskheten betonas för mycket i ett alltmer
mångkulturellt samhälle, vilket kan leda till att invandrare inte känner sig
berörda av förslagen.
Universitetet i Uppsala anser att utvidgningen av leveransplikten när det
gäller dokument med svensk upphovsman kan orsaka svårigheter när det gäller att
spåra den leveranspliktige; det skulle räcka att KB bevakade sådan litteratur.
ALB anser att det vore önskvärt med ytterligare ett exemplar av ljud- och
bildupptagningar, men att ett sådant skulle dra så stora kostnader att det inte
kan komma ifråga förrän man säkerställt bevarandet av ALB:s enda exemplar. I
framtiden kan man tänka sig att upptagningar, vilkas innehåll konverterats till
modernare medium, bevaras som ett reservexemplar.
Att behålla KB och ALB som från varandra fristående institutioner
uppfattas av nästan alla instanser som riktigt, och man tillstyrker tanken på
att de båda institutionerna skall vara representerade i varandras styrelse.
Biblioteksstyrelsen vid universitetet i Lund, som anser att man bör slå samman
KB och ALB, framhåller att materialet vid ALB måste bli bättre utnyttjat bland
forskarna och dess katalog omedelbart integreras med LIBRIS. Statskontoret anser
att förutsättningarna för en framtida sammanhållen organisation med en gemensam
ledning och styrelse bör utredas, varvid möjliga vinster av gemensam
administration och ADB-verksamhet samt förutsättningar för och framtida behov av
gemensamma depåer bör belysas. ALB anser att verksamheterna vid ALB och KB är så
olika att ett framtida samgående inte är motiverat; man framhåller i stället det
nära samarbetet med Sveriges Radio.
Förslag till insatser för att bevara hotat material mottas också med
gillande, och de instanser som yttrat sig i frågan förordar Alternativ III. Man
ansluter sig också till tankarna att ett fördjupat samarbete är nödvändigt
mellan de institutioner som har till uppgift att bevara vårt kulturarv och
tillstyrker förslaget om att utreda bevarandet på lång sikt av framför allt
elektroniska dokument.
Statens provningsanstalt saknar en diskussion om material och teknik för
det omfattande konverteringsarbete som kommer att bli nödvändigt och uttalar
farhågor för att nya material kan orsaka beständighetsproblem i framtiden.
Länssstyrelsen i Västernorrlands län, Landstinget i Västernorrland,
Härnösands kommun, Sundsvall/Härnösands högskola och Landsarkivet i Härnösand
föreslår i ett gemensamt yttrande en helt annan lösning. Av allt material bör
två exemplar levereras, av vilka KB resp. ALB skulle ha ansvar för det ena och
det andra omhändertas i Västernorrland. "Rättvisetanken", dvs. att man sprider
svensk skrift till alla universitet, finner man ohållbar i längden, då kraven
från de nya högskolorna ändå inte kommer att kunna tillgodoses genom
pliktexemplar. Man framhåller länets insatser och goda resurser framför allt i
fråga om dokumenthantering på arkivsidan och utbildning i arkivkunskap, och
tänker sig, med hänvisning till existerande institutioner i Finland och Norge,
en riksdepå i länet. Man skulle där ansvara för det andra exemplaret av
skrifter/motsvarande och ljud- och bildupptagningar, jämte lågfrekvent
forskningslitteratur som skulle samlas där från forskningsbiblioteken i landet.
Vidare skulle man konvertera skrift-, ljud- och bilddokument som hotas av
förstörelse. Kommunikationsvetenskapligt Centrum, Sundsvall, framför liknande
tankegångar. Biblioteksnämnden vid Universitetet i Göteborg påpekar att
utredaren inte särskilt ingående har diskuterat det alternativ som skulle
innebära att man placerade ett exemplar vid ett nationellt depåbibliotek.
Enskilda punkter
Skrift
Beträffande nationella reservexemplaret (vari ingår ett exemplar av
dagstidningar på papper) i Lund instämmer somliga instanser i att utredarens
bedömning är rimlig, nämligen KB, Svenska Bibliotekariesamfundet och
Statskontoret. KB understryker starkt de mottagande bibliotekens ansvar för att
med sina exemplar, "förpliktelseexemplar", tillsammans svara för god
tillgänglighet. Många instanser vänder sig mot förslaget, t.ex. DIK-förbundet,
Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-sam_hällsvetenskapliga forskningsrådet,
Statens kulturråd, flera universitet och universitetsbibliotek bland vilka
återfinns Universitetet i Lund med biblioteksstyrelse och fakultetsnämnder,
Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare, Svenska Akademiens ordbok med
stöd från Sven_ska Akademien samt Svenska Tidningsutgivareföreningen. De skäl
man framför är forskningens behov av ett fullständigt och autentiskt exemplar
(man vill inte acceptera mikrofilmade dagstidningar, framför allt därför att de
anländer med försening), varvid samhällsforskningens,
masskommunikationsforskningens och ordbokens behov särskilt framhålles, nyttan
av ett fullständigt exemplar för fjärrlån inom och icke minst utom landet,
säkerhetsaspekten och skyddet mot alltför stort slitage av ett framtida unikt
fullständigt exemplar vid KB samt den bespa_ring som ligger i att andra
bibliotek inte behöver bygga upp alltför stora samlingar om reservexemplaret
finns som resurs i bakgrunden. Universitetet i Umeå förklarar sig berett att
uppta en diskussion om villkoren för att bevara reservexemplaret i Umeå.
Universitetet i Linköping anser att Linköpings universitetsbibliotek
kostnadsfritt bör erhålla mikrofilm av dagstidningar, såsom fallet är med
universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå. Motsvarande önskemål
framförs av Stockholms universitetsbibliotek. Svenska Bibliotekariesamfundet
instämmer i önskemålen från Linköping och Stockholm, vilket också Sveriges
Allmänna Biblioteksförening och Umeå universitet gör, dock med framhållande av
att Linköpings behov bör tillfredsställas i första hand. Statens
psykologiskpedagogiska bibliotek skulle gärna se att samlingarna fick svenskt
material inom pliktleveransernas ram, så att man kunde koncentrera sina inköp
till utländskt material.
Svenska Bokförläggareföreningen och Föreningen Svenska
Läromedelsproducenter anser i ett gemensamt yttrande att antal exemplar som
skall levereras av skrift/motsvarande (sju) är för högt och anför som skäl höga
kostnader. Man anser att antalet pliktexemplar bör vara två.
Synskadades Riksförbund anser att allt material som i tryckt form faller
under pliktleveranslagen också skall göra det om det framställs på punktskrift.
Överföringen är nämligen sällan helt identisk med förlagan, redigering och
layout kan bli föremål för forskning och den syn_skadade kan direkt utnyttja
redan överförda publikationer. Talboks- och punktskriftsbiblioteket anser
däremot att endast sådan punktskriftslitteratur m.m. som inte har någon
motsvarighet i tryckt form bör levereras. När det gäller att bevara talböcker
för eftervärlden vill man rådgöra med ALB om ett urval. Ansvaret för leverans av
talböcker och punktskrift bör ligga på utgivarna, ej som utredaren föreslår på
framställare/ pro_ducent.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet anser att pliktexemplar
av material för läshandikappade bör ske till Talboks- och
punktskriftsbiblioteket, som då skulle få skyldighet att bevara detta material.
Prop.
1993/94:10
Elektroniska dokument, allmänt
Svenska Bibliotekariesamfundet, Sveriges Allmänna Biblioteksförening och Umeå
universitet framhåller att elektroniska dokument skall levereras tillsammans med
nödvändiga program och dokumentation.
De nämnda organisationerna anser att det är svårt att fastställa upplagas
storlek, och vill därför inte ha en upplaga på 50 exemplar som ett kriterium för
leverans. Bättre skulle vara att utgå ifrån den allmänna tillgängligheten.
Film och videogram
KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd) och COPYSWEDE
anser, tillsammans med Nordiska Museet, att vissa filmer och videogram som visas
offentligt bara finns i enstaka exemplar, och att det då inte är rimligt att
leverera pliktexemplar.
Stiftelsen Svenska filminstitutet framhåller att den föreslagna ordningen
med leverans till ALB av film på filmbas leder till att man får en komplett
samling av distributionskopior av svensk film, vilket vore en stor fördel. Dock
leder förslaget till ökade kostnader för distributörerna, vilket måste motverkas
på något sätt. Utredningen förutsätter avtal mellan filminstitutet och ALB av
den innebörden att filminstitutets resurser utnyttjas för omhändertagande av
filmen på filmbas medan ansvaret förblir hos ALB; utredningen företräder
nämligen den ståndpunkten att en statlig myndighet bör ha ansvaret för
pliktexemplaren. Filminstitutet genmäler härtill att dess statliga uppdrag på
det filmkulturella området i och med 1993 års finansieringsavtal till 100 %
finansieras av allmänna medel. Det vore därför, menar man, fullt möjligt att
knyta en pliktleverans direkt till filminstitutet utan omväg över ALB.
Filminstitutet tillstyrker utvidgningen av leveransen till att gälla
beställningsfilm (indu_stri_film, skolfilm m.m.).
HAO Medieföretagens Arbetsgivarorganisation anser att ett genomförande av
förslaget, vilket skulle innebära att leveransplikten utökades, skulle leda till
kostnadsökningar för en redan ekonomiskt ansträngd bransch. Den sannolika
konsekvensen av förslaget blir enligt remissyttrandet att den leverans av s.k.
master till Stiftelsen Svenska filminstitutet som nu sker av varje svensk film
kommer att bli för dyrbar och upphöra; konsekvensen blir då en försämring av
bevarandet. Många rent kommersiella produkter saknar enligt organisationen
intresse och viss beställningsfilm kan innehålla intern information som är att
likna vid affärshemligheter. Man föreslår därför att nuvarande bestämmelser om
film och video skall gälla.
Sveriges Filmuthyrareförening anser att förslaget medför en oacceptabel
kostnad för filmens producent och distributör. Föreningen Sveriges
Filmproducenter önskar ingen ändring i nuvarande ordning i fråga om leverans och
bevarande av film hos ALB och Stiftelsen Svenska filminstitutet.
Sveriges Videodistributörers Förening skulle föredra att man inte behövde
lämna in en film i videogramform till ALB om den redan lämnats in på filmbas.
Den information som medföljer videogrammet skulle kunna levereras särskilt.
Detta skulle minska kostnaderna för video_brans_chen och spara utrymme hos ALB.
Våldsskildringsrådet tillstyrker ändringen av innehållet i 17 tredje
stycket pliktexemplarslagen (förslaget: 32 ) om redovisning av video_gram.
Fonogram och vissa andra elektroniska dokument
ALB anser att det vore önskvärt att hela utbudet av fonogram levererades in, med
tanke på den stora betydelse utländska fonogram har inte minst för
ungdomskulturen, men finner att arbetet med detta material vore kostsamt och får
stå tillbaka för det utvidgade omhändertagande som föreslås av radio- och
TV-sändningar.
Synskadades Riksförbund anser att leveransplikt bör inträda för
taltidningar m.m. avsedda för synskadade redan vid upplaga på mindre än 50
exemplar. Det framhålles, liksom i fråga om punktskrift, att dokument för
synskadade ofta innehåller unikt material. Taltidningsnämnden anser att
dagstidningarnas taltidningsversioner bör vara undantagna från leveransplikt,
eftersom förlagetrohet är ett krav för sändningstillstånd för radiotidningar och
för statsstöd till kassettidningar.
Kombinerat material
Svenska Bokförläggareföreningen och Föreningen Svenska Läromedelsproducenter
anser i ett gemensamt yttrande att antalet pliktexemplar bör vara två, ej sju
som utredningen föreslår. Man anför kostnadsskäl, men även svårigheter i den
praktiska hanteringen av kombinerat material, som ofta utges successivt. Även
KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd) och COPYSWEDE
anser att det föreslagna antalet är för högt.
Ljudradio- och televisionsprogram
Kabelnämnden kritiserar lagförslaget däri att det skulle innebära orimliga
kostnader, som inte närmare klarlagts, för de leveranspliktiga, dvs. närmast för
kabelsändarföretagen, och anser att ett förfarande där ALB utväljer vissa
sändarföretag (men inte andra) som leveransskyldiga står i strid dels med
regeringsformens regler om delegation av normgivning, dels med dess bestämmelse
om allas likhet inför lagen. Även Närradionämnden anser att kostnaderna för
leverantörerna skulle bli stora, att en delegation till ALB på detta område är
tveksam och att det bör framgå av lagen i vilken omfattning rekvisition får ske.
Närradionämnden varnar för att kvaliteten på levererade referensband ofta torde
bli låg. Båda nämnderna anser det rimligt att söka åstadkomma frivilliga
överenskommelser mellan ALB och sändare. Beträffande pliktleveransens omfattning
när det gäller ljudradio och television finner justitiekanslern det acceptabelt
att använda regeringens kompetens att besluta om verk_ställighetsföreskrifter
enligt 8 kap. 13 regeringsformen.
Sveriges Radio anser att det kan finnas skäl att med ALB diskutera en minskning
av pliktleveransen när det gäller program som mest sänder fonogram, emedan dessa
finns bevarade på annat sätt.
Flera remissinstanser anser att ytterligar undersökningar krävs för att man
skall komma fram till en metod som ger så god representativitet som möjligt när
det gäller att välja ut radio- och TV-sändningar med begränsad räckvidd. ALB
framhåller i sitt yttrande att man avser att ta upp diskussioner med
representanter för forskningen i detta ärende.
Leverantör
Umeå universitet anser att förläggare eller distributör (ej framställare)
bör leverera CD-ROM, eftersom framställaren/skivpressaren normalt inte har
tillgång till de program och övrig dokumentation som kan vara nödvändiga för
återvinning av innehållet.
HAO Medieföretagens Arbetsgivarorganisation anser att beställare, ej
producent, skall leverera videogram.
Tid för leverans
Flera universitetsbibliotek och Sveriges Allmänna Biblioteksförening an_ser att
leverans av tryckt skrift bör ske snabbare än som föreslås (förslaget: inom en
månad efter utgången av det kvartal då skriften utgavs, något snabbare för
dagstidningar). Universitetet i Uppsala finner förslaget rimligt.
Bevarandefrågor
Forskningsrådsnämnden protesterar mot att KB och ALB skall bevara med "största
möjliga fullständighet" enligt 2 förslaget till förordning och kräver ett
fullständigt bevarande. KB accepterar förslaget. Stockholms
universitetsbibliotek uttrycker viss tvekan och förutsätter att KB omgående
utarbetar riktlinjer och diskuterar dessa med forskarsamhället. Svenska
Bibliotekariesamfundet vill ha klarare besked: antingen fullständigt bevarande
eller gallring. I det senare fallet skulle en specialutredning kunna peka ut
kriterier för gallring.
I fråga om gallring anser ALB att duplettgallring är det enda som kan
komma i fråga beträffande arkivets material.
Samråd
I 2 förordningen talas om samråd i bevarandefrågor mellan KB och
universitetsbiblioteken. KB tillstyrker, liksom biblioteksnämnden vid Göteborgs
universitetsbibliotek. Stockholms universitetsbibliotek avstyrker. Uppsala
universitet är tveksamt och föredrar snarare en stark rekommendation om samråd;
man anser bestämmelsen oklar och undrar om meningen är att inga förändringar i
t.ex. gallringsprinciper får ske förrän efter samråd med KB.
I betänkandets avsnitt 9.3 s. 109, föreslås en samrådsplikt mellan
Sveriges Radio och ALB beträffande bevarande och tillhandahållande av ra_dio-
och TV-program. Sveriges Radio, Sveriges Utbildningsradio och Sveriges
Television påpekar att sådan plikt ej kan åläggas dem. Det framhålls också att
de bör stå fria från statliga institutioner och att de har ett gott samarbete
med ALB.
Avgifter vid ALB
ALB instämmer med utredaren i att arkivets tjänster bör vara avgiftsfria. Så ock
övriga instanser som berör frågan, t.ex. biblioteksnämnden vid Universitetet i
Göteborg och Humanistisk-samhällsvetenskapli_ga forskningsrådet.
Ersättning för band
Utredaren har föreslagit att Sveriges Radio inte längre skulle få ersättning
från ALB för de band som levereras, eftersom andra sändande företag inte får
sådan ersättning. Sveriges Radio anser att deras public-ser_vi_ceuppdrag, som
utesluter kommersiellt syfte, och den stora mängden av band motiverar
ersättningen. På liknande sätt uttalar sig Sveriges Utbildningsradio och
Sveriges Television.
Prop.
1993/94:10
Lagrådsremissens lagförslag
1 Förslag till
Lag om pliktleverans av dokument
Inledande bestämmelser
1 I denna lag ges föreskrifter om skyldighet att till bibliotek eller
Arkivet för ljud och bild lämna exemplar av dokument som lagrar text, ljud eller
bild (pliktexemplar).
Pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskning och
studier enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
2 I denna lag förstås med
dokument ett exemplar av något som lagrar information för läsning,
avlyssning eller visning,
skrift ett dokument som lagrar text eller fast bild,
dagstidning en skrift som utgör allmän nyhetstidning och publikation av
dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling och allmänpolitisk
opinionsbildning och som normalt kommer ut med minst ett nummer varje
vecka, samt löpsedel och bilaga,
dokument i mikroform en skrift i förminskad form som kan läsas endast
med hjälp av apparat,
film ett dokument som består av bilder avsedda att projiceras i snabb
följd,
dokument för elektronisk återgivning ett dokument som i fixerad form
lagrar text, ljud eller bild och vars innehåll kan återges enbart med
hjälp av elektroniskt hjälpmedel,
fonogram ett dokument för elektronisk återgivning som uteslutande lagrar
ljud,
videogram ett dokument för elektronisk återgivning som lagrar rörliga
bilder, med eller utan ljud.
3 Ett dokument görs tillgängligt för allmänheten här i landet när exemplar
bjuds ut till försäljning, uthyrning eller utlåning eller annars sprids till
allmänheten eller när informationen i dokumentet återges offentligt eller i
förvärvsverksamhet inför en större sluten krets.
4 Ett dokument skall anses röra svenska förhållanden, om informationen i
dokumentet helt eller delvis är avfattad på svenska språket eller dokumentet
helt eller delvis innehåller verk av svensk upphovsman eller framförande av
svensk konstnär eller, om inte någon av dessa förutsättningar föreligger,
dokumentet ändå huvudsakligen är avsett att spridas inom landet.
Prop.
1993/94:10
Pliktleveransens omfattning
Skrift som avses i 1 kap. 5 tryckfrihetsförordningen
5 Av skrift, som avses i 1 kap. 5 tryckfrihetsförordningen och som har
framställts och givits ut här i landet, skall sju pliktexemplar lämnas, om inte
annat följer av 7, 8 eller 9 .
6 Av skrift, som avses i 1 kap. 5 tryckfrihetsförordningen och som har
framställts utomlands, skall sju pliktexemplar lämnas, om
1.skriften är sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns
eller skall finnas eller
2.skriften inte är periodisk och har lämnats ut för spridning här i
landet inte bara i enstaka exemplar och rör svenska förhållanden.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8
eller 9 .
7 Om en skrift som avses i 5 eller 6 har samma innehåll och utförande
som en tidigare framställd skrift, skall endast två pliktexemplar lämnas, under
förutsättning att pliktexemplar av den tidigare framställda skriften har lämnats
eller lämnas samtidigt.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av
föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 .
Av skrift som har framställts i punktskrift skall två pliktexemplar
lämnas, om inte annat följer av vad som föreskrivs i 9 .
Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt 5 och 6 omfattar inte ett
sådant radioprogram, en film eller en ljudupptagning som enligt 1_kap. 7 andra
stycket tryckfrihetsförordningen skall jämställas med en bilaga till en
periodisk skrift.
8 I fråga om tryckt dagstidning gäller, i stället för vad som följer av 5,
6 och 7 , följande.
Av tidningen skall tre pliktexemplar lämnas.
Om tidningen ges ut i flera olika editioner, skall pliktexemplar lämnas
av den edition som har utgivits först och, om tidningen ges ut i minst tre olika
editioner, också av den edition som har utgivits sist.
Har en sida eller löpsedel ändrats, skall pliktexemplar lämnas av varje
ändrad sida eller löpsedel. Detta gäller dock inte om den ändrade sidan eller
den ändrade löpsedeln ingår i pliktexemplar som lämnas enligt tredje stycket.
9 Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 5-8 föreligger inte i fråga
om
1.visitkort, etikett, blankett, reklamblad och emballagetryck eller
därmed jämförlig skrift,
2.protokoll, arbetspromemoria eller liknande skrift, som har framställts
hos myndighet,
3.skrift som har framställts i punktskrift och som har samma innehåll
som en tidigare framställd skrift eller som är en sammanställning av utdrag ur
tidigare framställda skrifter, under förutsättning att pliktexemplar av den
eller de tidigare framställda skrifterna har lämnats eller lämnas samtidigt,
4.skrift som skall lämnas som tillbehör till pliktexemplar enligt 32 .
Prop.
1993/94:10
Annan skrift
10 Av dokument för elektronisk återgivning som lagrar text eller fast bild
eller av dokument i mikroform skall sju pliktexemplar lämnas, om dokumentet har
framställts här i landet i minst 50 exemplar och har gjorts tillgängligt för
allmänheten här.
Av dokument som avses i första stycket som har framställts utomlands och
har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet i minst 50 exemplar skall
sju exemplar lämnas, om dokumentet rör svenska förhållanden.
Föreskrifterna i första och andra styckena gäller inte om annat följer
av 11 .
11 Om ett dokument som avses i 10 har samma innehåll som en tidigare
eller samtidigt framställd skrift som avses i 5 eller har samma innehåll och
utförande som ett tidigare framställt dokument av samma slag, skall endast två
pliktexemplar lämnas, under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare
eller samtidigt framställda skriften eller det tidigare framställda dokumentet
har lämnats eller lämnas samtidigt.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av
föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 .
Film och videogram
12 Av film som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet skall
ett pliktexemplar lämnas.
Av videogram som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet i
minst fem exemplar skall ett pliktexemplar lämnas.
Av film eller videogram som har granskats av Statens biografbyrå och
därvid inte godkänts för visning skall ett pliktexemplar lämnas.
Föreskrifterna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 13
eller av vad som föreskrivs om kombinerat material i 16 och 17 .
13 Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 12 föreligger inte i fråga
om sådant dokument som har samma innehåll och utförande som tidigare framställt
dokument, av vilket pliktexemplar har lämnats.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av
föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 .
Fonogram och vissa andra elektroniska dokument
14 Av fonogram som har framställts här i landet i minst 50 exemplar och som
har gjorts tillgängligt för allmänheten här skall ett pliktexemplar lämnas.
Av fonogram som har framställts utomlands och har gjorts tillgängligt
för allmänheten här i landet i minst 50 exemplar skall ett pliktexemplar lämnas,
om fonogrammet rör svenska förhållanden.
Vad som sägs om fonogram i första och andra styckena skall tillämpas
även på dokument för elektronisk återgivning som är av annat slag än som avses i
10 och som inte är videogram eller fonogram.
Föreskrifterna i denna paragraf gäller inte om annat följer av 15
eller av vad som föreskrivs om kombinerat material i 16 och 17 .
15 Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 14 föreligger inte i fråga
om sådant dokument som har samma innehåll och utförande som tidigare framställt
dokument, av vilket pliktexemplar har lämnats.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av
föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 .
Kombinerat material
16 Med kombinerat material förstås material, som innehåller dels en eller
flera skrifter, av vilka pliktexemplar skall lämnas, dels en eller flera filmer,
videogram, fonogram eller dokument för elektronisk återgivning som avses i 14
tredje stycket, av vilka pliktexemplar skall lämnas.
17 Av kombinerat material skall sju pliktexemplar lämnas.
Om kombinerat material har samma innehåll och utförande som tidigare
framställt kombinerat material, skall endast två pliktexemplar lämnas, under
förutsättning att pliktexemplar av det tidigare framställda kombinerade
materialet har lämnats eller lämnas samtidigt.
Ljudradio- och televisionsprogram
18 Av ljudradio- och televisionsprogram, som skall spelas in enligt 5_kap.
3 lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden, skall ett pliktexemplar lämnas i form av en
sådan inspelning av programmet som skall göras enligt bestämmelsen.
Av ljudradio- och televisionsprogram, som svenskt programföretag får
sända med stöd av tillstånd enligt 5 radiolagen (1966:755) eller som genom
satellitsändning som utgår från Sverige förmedlas till allmänheten från svenskt
programföretag, skall pliktexemplar lämnas av samtliga sändningar.
Av andra ljudradio- och televisionsprogram än som avses i andra stycket
skall pliktexemplar lämnas av samtliga sändningar under högst fyra veckor per
kalenderår. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får besluta
under vilka veckor leverans skall ske.
Vem som skall leverera
19 Pliktexemplar av skrift, som avses i 1 kap. 5
tryckfrihetsförordningen, skall lämnas
1.när det gäller skrift, som har framställts här i landet, av
framställaren,
2.när det gäller periodisk skrift, som har framställts utomlands, av
utgivaren här i landet,
3.när det gäller annan skrift än periodisk skrift, som har framställts
utomlands, av förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare inte finns, av
den som har låtit lämna ut skriften för spridning här i landet.
20 Pliktexemplar skall lämnas
1.när det gäller film, av den som låtit göra filmen tillgänglig för
allmänheten här i landet,
2.när det gäller film eller videogram som har granskats av Statens
biografbyrå och därvid inte godkänts för visning, av den som har begärt
granskningen hos byrån.
21 Pliktexemplar av dokument i mikroform eller annat dokument för
elektronisk återgivning än sådant videogram som har granskats av Statens
biografbyrå och därvid inte godkänts för visning skall lämnas
1.om det har framställts här i landet, av den som har framställt
dokumentet,
2.om det har framställts utomlands, av den som har låtit föra in
exemplaret till landet.
22 Pliktexemplar skall lämnas
1.när det gäller kombinerat material, som har framställts inom landet,
av den som har beställt framställningen eller, om sådan beställare inte finns,
av den som har låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten här i landet,
2.när det gäller kombinerat material, som helt eller delvis har
framställts utomlands, av förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare
inte finns, av den som har låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten
här i landet.
23 Pliktexemplar av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas av den
som enligt 5 kap. 3 lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ombesörja
att programmet spelas in.
Till vem leverans skall ske m.m.
24 Av pliktexemplar av skrift eller kombinerat material som skall lämnas i
två eller tre exemplar skall ett eller två exemplar lämnas till Kungl.
biblioteket och ett exemplar lämnas till Lunds universitetsbibliotek.
Av pliktexemplar av skrift eller kombinerat material som skall lämnas i
sju exemplar skall ett exemplar lämnas till vart och ett av Kungl. biblioteket
och Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lunds, Göteborgs och Umeå
universitetsbibliotek.
25 Pliktexemplar av film, annat dokument för elektronisk återgivning än
sådant som avses i 10 eller upptagning av ljudradio- och televisionsprogram
skall lämnas till Arkivet för ljud och bild.
26 Den som har lämnat pliktexemplar av film skall beredas tillfälle att
hämta filmen sedan Arkivet för ljud och bild har haft skälig tid för att
framställa en kopia.
Prop.
1993/94:10
Tid för leverans
27 Pliktexemplar skall lämnas av dagstidning som avses i 8 enligt
följande.
Utgivningsmånad Lämnas före utgången av
januari, februari mars
mars, april maj
maj, juni juli
juli, augusti september
september, oktober november
november, december januari
28 Pliktexemplar skall lämnas av
1. annan skrift som avses i 1 kap. 5
tryckfrihetsförordningen än dagstidning, inom en månad efter utgången av det
kalenderkvartal under vilket skriften utgavs,
2. videogram, så snart som videogrammet har gjorts
tillgängligt för allmänheten här i landet,
3. dokument i mikroform, film eller annat dokument för
elektronisk återgivning än videogram, inom en månad från den dag då dokumentet
först gjordes tillgängligt för allmänheten här i landet,
4. film eller videogram som har granskats av Statens
biografbyrå och därvid inte godkänts för visning, inom en månad från den dag då
beslut i granskningsärendet vunnit laga kraft.
29 Pliktexemplar skall lämnas av kombinerat material som har gjorts
tillgängligt för allmänheten i fullständigt skick, inom en månad efter utgången
av det kalenderkvartal under vilket materialet gjordes tillgängligt.
I annat fall än som anges i första stycket skall pliktexemplar av material
som utgör en del av kombinerat material lämnas i enlighet med vad som följer av
bestämmelserna i 28 för varje dokumentslag.
30 Pliktexemplar skall lämnas av ljudradio- och televisionsprogram, in_om en
månad från den dag då skyldigheten att bevara upptagningen enligt 5 kap. 3
lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden upphörde.
Särskilda föreskrifter för videogram
31 Över pliktexemplar av videogram som har lämnats till Arkivet för ljud och
bild skall ett särskilt register föras med hjälp av automatisk databehandling. I
registret skall antecknas ett nummer för varje video_gram. Statens biografbyrå
får ha terminalåtkomst till detta register.
Arkivet för ljud och bild skall underrätta den som har lämnat
pliktexemplar av videogram om de nummer som videogrammen har fått i re_gistret.
Den som är skyldig att lämna pliktexemplar till Arkivet för ljud och bild
skall föra en förteckning över videogram som omfattas av plikten och i
förteckningen ange de registernummer som de ingivna pliktexemplaren har fått.
Gemensamma föreskrifter
32 Pliktexemplar som skall lämnas enligt föreskrifterna i denna lag, skall
även omfatta
1. bildband, diabilder och liknande material som utgör
komplement till pliktexemplaret,
2. omslag, fodral, folder, broschyr och liknande mindre
tillbehör som följer med varje exemplar när detta görs tillgängligt för
allmänheten,
3. såvitt gäller dokument för elektronisk återgivning,
sådana särskilda anvisningar som kan fordras för att användaren skall kunna
tillgodogöra sig innehållet i dokumentet.
Den som beställer framställning av ett dokument, som framställaren skall
lämna pliktexemplar av enligt 19 1 och 21 1, skall tillhandahålla
framställaren sådant material som enligt första stycket skall lämnas med
pliktexemplaret.
Pliktexemplar och tillbehör skall vara i samma skick som de exemplar som
är avsedda att göras tillgängliga för allmänheten.
33 Varje försändelse med pliktexemplar skall vara åtföljd av en förteckning
över det material som ingår i försändelsen. Förteckningen skall vara
underskriven och lämnas i två exemplar. Det ena exemplaret skall återställas med
anteckning om att materialet har mottagits.
Om det ingår kombinerat material i en försändelse, skall detta särskilt
an_ges i förteckningen.
34 Den som åsidosätter skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt denna lag
kan av den myndighet som regeringen bestämmer föreläggas att vid vite fullgöra
sin skyldighet.
35 Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet att föra en förteckning
enligt 31 tredje stycket eller den som underlåter att tillhandahålla material
enligt 32 andra stycket skall dömas till böter.
36 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för visst fall
medge undantag från skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt denna lag.
37 Beslut som en annan myndighet än regeringen har meddelat och som gäller
avlämnande av pliktexemplar eller tillhandahållande av bevarat material enligt
denna lag får överklagas hos länsrätten.
Beslut om undantag enligt 36 får dock inte överklagas.
_____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994, då lagen (1978:487) om
pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar skall upphöra att
gälla.
Prop.
1993/94:10
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk
Härigenom föreskrivs att 22 a lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
22 a [3]
Har företag som avses i 22 första stycket rätt att i utsändning återge verk,
får företaget också ta upp verket på en anordning genom vilken det kan återges,
om detta sker
1. för att säkerställa framtida bevisning om utsändningens innehåll och
2. för att det behövs för att en statlig myndighet skall kunna fullgöra sina
uppgifter när det gäller att i efterhand utöva tillsyn över
utsändningsverksamheten.
Har sådan upptagning Har
som avses i första sådan upptagning som avses i
stycket dokumentariskt första stycket
värde, får den bevaras i dokumentariskt värde, får den
arkiv som avses i lagen bevaras i arkiv som avses i
(1978:487) om lagen (1993:000) om
pliktexemplar av pliktleverans av dokument.
skrifter och ljud- och
bildupptagningar.
Upptagning som avses i första stycket får utnyttjas endast för ändamål som
anges där, om ej annat följer av 22 c .
-----------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
**Fotnot**
[3]_Senaste lydelse 1991:1073.
Prop.
1993/94:10
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och
videogram
Härigenom föreskrivs att 18 lagen (1990:886) om granskning och kontroll av
filmer och videogram skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18
Bestämmelser om att Bestämmelser
biografbyrån har om att biografbyrån har
terminalåtkomst till det terminalåtkomst till det
register som arkivet för register som arkivet för
ljud och bild för över ljud och bild för över
pliktexemplar av filmer pliktexemplar av filmer och
och videogram finns i videogram finns i lagen
lagen (1978:487) om (1993:000) om pliktleverans
pliktexemplar av av dokument.
skrifter och ljud- och
bildupptagningar.
-----------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
Prop.
1993/94:10
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens
och yttrandefrihetsgrundlagens områden
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 7 och 8 lagen (1991:1559) med föreskrifter
på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
7 [4]
I närradiolagen (1982:459), lagen (1991:2027) om kabelsändningar till
allmänheten, lagen (1992:1356) om satellitsändningar av televisionsprogram till
allmänheten och i lokalradiolagen (1993:120) finns ytterligare bestämmelser om
skyldighet att tillhandahålla inspelningar av radioprogram.
I lagen (1978:487) om I
pliktexemplar av ljud- lagen (1993:000) om
och bildupptagningar pliktleverans av dokument
finns bestämmelser om finns bestämmelser om
skyldighet att lämna skyldighet att lämna
skrifter och skrifter och upptagningar
upptagningar till till bibliotek eller till
bibliotek eller till arkivet för ljud och bild.
arkivet för ljud och
bild.
8
Ett videogram som Ett
avses i 17 andra videogram som inte har
stycket lagen om getts in till Statens
pliktexemplar av biografbyrå för granskning
skrifter och ljud- och enligt lagen (1990:886) om
bildupptagningar skall granskning och kontroll av
anses ha lämnats ut för filmer och videogram skall
spridning först när anses ha lämnats ut för
pliktexemplar har spridning först när
lämnats. plikt_exemplar enligt lagen
(1993:000) om pliktleverans
av dokument har lämnats.
-----------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
**Fotnot**
[4]_Senaste lydelse 1993:124.
Prop.
1993/94:10
Prop.
1993/94:10
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-05-17
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gunnar
Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 29 april 1993 har
re_ge_ringen på hemställan av statsrådet Ask beslutat inhämta lagrådets yttrande
över förslag till lag om pliktleverans av dokument, m.m.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Karin
Moberg.
Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:
Förslaget till lag om pliktleverans av dokument
Lagrådet har underkastat förslaget i vissa delar en omarbetning av i huvudsak
formell natur. Lagrådets författningsförslag framgår av bilagan till detta
protokoll.
Följande punkter i lagrådets förslag förtjänar att kommenteras särskilt.
I remissprotokollet anges att vitesföreläggande att fullgöra skyldigheten
att lämna pliktexemplar inte - i motsats till vad som gäller enligt nuvarande
lag - skall kunna överklagas. Bestämmelsen i förslagets 37 om överklagande av
beslut enligt den nya lagen är dock utformad på sådant sätt att
vitesföreläggandena kan överklagas. Lagrådet finner denna ordning lämpligast och
har behållit remissförslagets lagtext. I ett annat avseende föreslår lagrådet
dock en förändring av 37 . Lagen om pliktexemplar av dokument skall inte
innehålla några regler om tillhandahållande av bevarat material. Föreskrifterna
härom avses bli meddelade i förordning. Bestämmelsen om överklagande av beslut i
sådana frågor bör inflyta i förordningen och uteslutas ur 37 .
Bestämmelsen om ikraftträdande i det remitterade förslaget innehåller inte
någon regel om hur det skall förfaras med äldre dokument. I lagrådets förslag
har en sådan regel lagts till.
Övriga lagförslag
Förslagen lämnas utan annan erinran än att hänvisningen till lagen om
pliktleverans av dokument bör ändras till att avse lagen med dess av lagrådet
föreslagna rubrik.
Prop.
1993/94:10
Bilaga till lagrådets protokoll 1993-05-17
Förslag till
Lag om pliktexemplar av dokument
Inledande bestämmelser
1
I denna lag ges föreskrifter om skyldighet att till bibliotek eller Arkivet för
ljud och bild lämna exemplar av dokument (pliktexemplar).
Pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskning och studier
enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
2
I denna lag förstås med
dokument ett föremål som lagrar information för läsning, avlyssning
eller visning,
skrift ett dokument som lagrar text eller fast bild,
dagstidning en skrift som utgör allmän nyhetstidning av
dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk
opinionsbildning som normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka,
jämte tillhörande löpsedel och bilaga,
skrift i mikroform en skrift i förminskad form som kan läsas endast med
hjälp av apparat,
film ett dokument som består av bilder avsedda att projiceras i snabb
följd,
dokument för elektronisk återgivning ett dokument som i fixerad form
lagrar text, ljud eller bild och vars innehåll kan återges enbart med
hjälp av elektroniskt hjälpmedel,
fonogram ett dokument för elektronisk återgivning som uteslutande lagrar
ljud,
videogram ett dokument för elektronisk återgivning som lagrar rörliga
bilder, med eller utan ljud.
3
------------------------------------------------
4
-------------------------------------------------
Dokument som skall lämnas
Skrift som avses i 1 kap. 5 tryckfrihetsförordningen
5
Av skrift, som avses i 1 kap. 5 tryckfrihetsförordningen och som har
framställts och utgivits här i landet, skall sju pliktexemplar lämnas, om annat
inte följer av 7, 8 eller 9 .
6
Av skrift som avses i 1 kap. 5 tryckfrihetsförordningen och som har
framställts utomlands skall sju pliktexemplar lämnas
1.om skriften är sådan periodisk skrift för vilken utgivningsbevis finns
eller skall finnas, eller
2.om skriften inte är periodisk, har lämnats ut för spridning här i landet
inte bara i enstaka exemplar och rör svenska förhållanden.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller
9 .
7
Om en skrift som avses i 5 eller 6 har samma innehåll och utförande som en
tidigare framställd skrift, skall endast två pliktexemplar lämnas, under
förutsättning att pliktexemplar av den tidigare framställda skriften har lämnats
eller lämnas samtidigt.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av
föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 .
Av skrift som har framställts i punktskrift skall två pliktexemplar
lämnas, om annat inte följer av vad som föreskrivs i 9 .
Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt 5 och 6 omfattar inte ett
radioprogram, en film eller en ljudupptagning som enligt 1 kap. 7 andra
stycket tryckfrihetsförordningen skall jämställas med en bilaga till en
periodisk skrift.
8
-----------------------------------------------------
9
Skyldighet att lämna pliktexemplar enligt 5-8 föreligger inte i fråga om
1.visitkort, etikett, blankett, reklamblad och emballagetryck eller därmed
jämförlig skrift,
2.protokoll, arbetspromemoria eller liknande skrift, som har framställts
hos myndighet,
3.skrift som har framställts i punktskrift och som har samma innehåll som
en tidigare framställd skrift eller som är en sammanställning av utdrag ur
tidigare framställda skrifter, under förutsättning att pliktexemplar av den
eller de tidigare framställda skrifterna lämnas i stället eller har lämnats
tidigare,
4.skrift som skall lämnas som tillbehör till pliktexemplar enligt 32 .
Annan skrift
10
Av skrift som utgör dokument för elektronisk återgivning och av skrift i
mikroform skall sju pliktexemplar lämnas, om skriften har framställts här i
landet i minst 50 exemplar och har gjorts tillgänglig för allmänheten här.
Av skrift som avses i första stycket och som har framställts utomlands och
gjorts tillgänglig för allmänheten här i landet i minst 50 exemplar skall sju
exemplar lämnas, om skriften rör svenska förhållanden.
Föreskrifterna i första och andra styckena gäller inte om annat följer av
11 .
11
Om en skrift som avses i 10 har samma innehåll som en tidigare eller samtidigt
framställd skrift som avses i 5 eller har samma innehåll och utförande som en
tidigare framställd skrift som avses i 10 , skall endast två pliktexemplar
lämnas, under förutsättning att pliktexemplar av den tidigare eller samtidigt
framställda skriften har lämnats eller lämnas samtidigt.
Föreskrifterna i första stycket gäller inte om annat följer av
föreskrifterna om kombinerat material i 16 och 17 .
Film och videogram
12
-----------------------------------------------------
13
-----------------------------------------------------
Fonogram och vissa andra dokument för elektronisk återgivning
14
-----------------------------------------------------
15
-----------------------------------------------------
Kombinerat material
16
Med kombinerat material förstås material, som innehåller dels en eller flera
skrifter, dels ett eller flera dokument som utgörs av film, video_gram, fonogram
eller dokument för elektronisk återgivning som avses i 14 tredje stycket. Med
skrifter och andra dokument som kan ingå i kombinerat material avses endast
sådana som var för sig har medfört eller skulle medföra skyldighet att lämna
pliktexemplar.
17
-----------------------------------------------------
Prop.
1993/94:10
Ljudradio- och televisionsprogram
18
Av ljudradio- och televisionsprogram, som skall spelas in enligt 5 kap. 3_
lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden, skall pliktexemplar lämnas i form av en
sådan inspelning av programmet som skall göras enligt bestämmelsen.
Av ljudradio- och televisionsprogram, som svenskt programföretag får sända
med stöd av tillstånd enligt 5 radiolagen (1966:755) eller som genom
satellitsändning som utgår från Sverige förmedlas till allmänheten från svenskt
programföretag, skall ett pliktexemplar lämnas av varje sändning.
Av andra ljudradio- och televisionsprogram än som avses i andra stycket
skall ett pliktexemplar lämnas av varje sändning som ägt rum under högst fyra
veckor per kalenderår. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får besluta för vilka veckor som pliktexemplar skall lämnas.
Vem som skall lämna pliktexemplar
19
----------------------------------------------------
20
Pliktexemplar av film skall lämnas av den som låtit göra filmen tillgänglig för
allmänheten här i landet.
När det gäller film som har granskats av Statens biografbyrå och därvid
inte godkänts för visning skall pliktexemplar dock lämnas av den som har begärt
granskningen hos byrån.
21
Pliktexemplar av skrift i mikroform eller dokument för elektronisk återgivning
skall lämnas
1.om det har framställts här i landet, av den som har framställt
dokumentet,
2.om det har framställts utomlands, av den som har låtit föra in
exemplaret till landet.
I fråga om videogram som har granskats av Statens biografbyrå och därvid
inte godkänts för visning skall dock pliktexemplar lämnas till den som har
begärt granskningen hos byrån.
22
Pliktexemplar av kombinerat material skall lämnas
1.när det gäller material, som har framställts inom landet, av den som har
beställt framställningen eller, om sådan beställare inte finns, av den som har
låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten här i landet,
2.när det gäller material, som helt eller delvis har framställts
utomlands, av förläggaren här i landet eller, om sådan förläggare inte finns, av
den som har låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten här i landet.
23
Pliktexemplar av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas av den som
enligt 5 kap. 3 lagen (1991:1559) med föreskrifter på
tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ombesörja
att programmet spelas in.
Vem som pliktexemplar skall lämnas till
24
----------------------------------------------------
25
Pliktexemplar av film, av annat dokument för elektronisk återgivning än sådant
som avses i 10 eller av upptagning av ljudradio- och televisionsprogram skall
lämnas till Arkivet för ljud och bild.
26
Den som har lämnat pliktexemplar av film har rätt att återfå filmen och skall
beredas tillfälle att hämta filmen sedan Arkivet för ljud och bild har haft
skälig tid för att framställa en kopia.
Tid då pliktexemplar skall lämnas
27
Pliktexemplar av tryckt dagstidning skall lämnas enligt följande.
Utgivningsmånad Lämnas före utgången av
januari, februari mars
mars, april maj
maj, juni juli
juli, augusti september
september, oktober november
november, december januari
28
Pliktexemplar skall lämnas av
1.annan skrift som avses i 1 kap. 5 tryckfrihetsförordningen än tryckt
dagstidning, inom en månad efter utgången av det kalenderkvartal under vilket
skriften utgavs,
2.videogram, så snart som videogrammet har gjorts tillgängligt för
allmänheten här i landet,
3.skrift i mikroform, film eller annat dokument för elektronisk
återgivning än videogram, inom en månad från den dag då dokumentet först gjordes
tillgängligt för allmänheten här i landet.
Av film eller videogram som har granskats av Statens biografbyrå och
därvid inte godkänts för visning skall dock pliktexemplar lämnas inom en månad
från den dag då beslut i granskningsärendet vunnit laga kraft.
29
Pliktexemplar av kombinerat material som har gjorts tillgängligt för allmänheten
i fullständigt skick skall lämnas inom en månad efter utgången av det
kalenderkvartal under vilket materialet gjordes tillgängligt.
I annat fall än som anges i första stycket skall pliktexemplar av material
som utgör en del av kombinerat material lämnas i enlighet med vad som följer av
bestämmelserna i 28 för varje dokumentslag.
30
Pliktexemplar av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas inom en månad
från den dag då skyldigheten att bevara upptagningen enligt 5_kap. 3 lagen
(1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och
yttrandefrihetsgrundlagens områden upphörde.
Särskilda föreskrifter för videogram
31
Arkivet för ljud och bild skall med hjälp av automatisk databehandling föra ett
särskilt register över pliktexemplar av videogram som har lämnats till arkivet.
I registret skall antecknas ett nummer för varje video_gram. Statens biografbyrå
får ha terminalåtkomst till detta register.
Arkivet för ljud och bild skall underrätta den som har lämnat
pliktexemplar av videogram om de nummer som videogrammen har fått i re_gistret.
Den som är skyldig att lämna pliktexemplar till Arkivet för ljud och
bild skall föra en förteckning över videogram som omfattas av plikten och i
förteckningen ange de registernummer som de ingivna pliktexemplaren har fått.
Gemensamma föreskrifter
32
Pliktexemplar som skall lämnas enligt föreskrifterna i denna lag skall även
omfatta
1.bildband, diabilder och liknande material som utgör tillbehör till det
dokument av vilket pliktexemplar skall lämnas,
2.omslag, fodral, folder, broschyr och liknande mindre tillbehör som
följer med varje exemplar när detta göras tillgängligt för allmänheten,
3.såvitt gäller dokument för elektronisk återgivning, sådana särskilda
anvisningar som kan fordras för att användaren skall kunna tillgodogöra sig
innehållet i dokumentet.
Den som beställer framställning av ett dokument, som framställaren skall
lämna pliktexemplar av enligt 19 1 och 21 1, skall tillhandahålla
framställaren sådant material som enligt första stycket skall lämnas med
pliktexemplaret.
Pliktexemplar och tillbehör skall vara i samma skick som de exemplar som
är avsedda att göras tillgängliga för allmänheten.
33
Varje försändelse med pliktexemplar skall vara åtföljd av en förteckning över
det material som ingår i försändelsen. Förteckningen skall vara underskriven av
den som är skyldig att lämna pliktexemplar och lämnas i två exemplar. Det ena
exemplaret skall återställas med anteckning om att materialet har mottagits.
Om en försändelse omfattar kombinerat material eller sådant tillbehör som
avses i 32 , skall detta särskilt anges i förteckningen.
34
Den som åsidosätter skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt denna lag kan av
den myndighet som regeringen bestämmer vid vite föreläggas att fullgöra sin
skyldighet.
35
-----------------------------------------------------
36
----------------------------------------------------
37
Beslut som en annan myndighet än regeringen har meddelat enligt denna lag
får överklagas hos länsrätten.
Beslut om undantag enligt 36 får dock inte överklagas.
________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994, då lagen (1978:487) om
pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar skall upphöra att
gälla.
När samtliga omständigheter som enligt den nya lagen skulle grunda
skyldighet att lämna pliktexemplar av ett dokument har inträffat före
ikraftträdandet tillämpas dock den upphävda lagen på det dokumentet.
Prop.
1993/94:10
Innehåll
Propositionens huvudsakliga innehåll 1
Propositionens lagförslag 2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 juni 199312
Proposition om pliktexemplar av dokument12
1 Inledning 12
Lagrådet 13
2 Bakgrund 13
2.1 Nuvarande lagstiftning............13
2.2 Tidigare utredningar15
3 Allmän motivering................16
3.1 En ny lag om pliktexemplar.......16
3.2 Syftet med och tillämpningsområdet för den nya lagen17
3.3 Vissa grundläggande förutsättningar för leveransplikt17
3.4 Skrifter.........................19
3.5 Film.............................20
3.6 Videogram........................23
3.7 Fonogram och vissa dokument för elektronisk återgivning24
3.8 Kombinerat material..............25
3.9 Radio- och televisionsprogram....26
3.10 Dokument för läshandikappade m.fl.27
3.11 Antal pliktexemplar och till vem28
3.12 Vem skall leverera?..............29
3.13 Tid för leverans.................31
3.14 Kostnader och resursbehov........31
4 Upprättade lagförslag............32
5 Specialmotivering 32
6 Hemställan 53
7 Beslut 53
Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Pliktleverans
(SOU 1992:92)...................54
Bilaga 2Pliktleveransutredningens lagförslag i betänkandet
SOU 1992:92.........................60
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna och
sammanställning
av remissyttrandena till betänkandet SOU 1992:9267
Bilaga 4.....Lagrådsremissens lagförslag75
Bilaga 5 Lagrådets yttrande85