Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1997/98:8 Kyrkomötets sammanträden Prop. 1997/98:8 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Sundsvall den 11 september 1997 Göran Persson Marita Ulvskog (Kulturdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I skrivelsen föreslås ändringar i 29 kap. kyrkolagen (1992:300) för att möjliggöra genomförandet av principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan. Ändringarna innebär i huvudsak att kyrkomötet skall kunna hålla ett extra sammanträde för särskilda ärenden. Vidare skall kyrkomötets ordinarie sammanträde kunna börja vid någon annan tidpunkt än i slutet av augusti månad. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 1997. Innehållsförteckning 1 Beslut 3 2 Lagtext 3 3 Ärendet och dess beredning 5 4 Bakgrund 5 5 Den framtida rättsliga regleringen av trossamfunden 5 5.1 Förslag om ändringar i grundlag och grundläggande föreskrifter för trossamfunden 5 5.2 Behandling av lagförslagen 6 6 Gällande bestämmelser om kyrkomötets uppgifter och sammanträden 8 7 Förslag för att möjliggöra kyrkomötets medverkan i stat-kyrkaarbetet 9 Bilaga 1 Förteckning över remissinstanserna 12 Bilaga 2 Andra kyrkolagsutskottets betänkande 1997:1 13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september1997 14 1 Beslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i kyrkolagen (1992:300). Härigenom föreskrivs i fråga om kyrkolagen (1992:300) dels att 29 kap. 15 § skall upphöra att gälla, dels att 29 kap. 10, 14, 23 och 24 §§ skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 29 kap. 10 § Kyrkomötet skall behandla ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet. Kyrkomötet skall också behandla kyrkliga ärenden som väcks genom motion av någon av kyrkomötets ledamöter eller av den som innehar en biskopstjänst. Detsamma gäller kyrkliga ärenden som väckts av ett organ som enligt lag har tillsatts av kyrkomötet. Vid extra sammanträde enligt 14 § andra stycket får dock bara de ärenden behandlas som framgår av beslutet om sammanträdet. 14 § Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den tredje tisdagen i augusti. Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den tredje tisdagen i augusti (ordinarie sammanträde). Regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer kan dock besluta att ordinarie sammanträde skall hållas vid annan tid. Vidare skall kyrkomötet samman- träda för att behandla särskilda ärenden, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer beslutar om det (extra samman- träde). Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 23 § Om det krävs för beredning av ett ärende, får kyrkomötet medge att ett utskott sammanträder mellan kyrko- mötets sammanträden under val- perioden. Ett sådant medgivande får dock inte avse längre tid än sex dagar mellan två sammanträden Om det krävs för beredning av ett ärende, får kyrkomötet medge att ett utskott sammanträder mellan kyrko- mötets sammanträden under val- perioden. 24 § Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrko- mötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. I annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet. Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrko- mötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. I fråga om extra sammanträde enligt 14 § andra stycket skall dock ärendet avgöras om det har överlämnats senast en månad före sammanträdets början. I annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet. Denna lag träder i kraft den 1 november 1997. 3 Ärendet och dess beredning Inom Kulturdepartementet har utarbetats en promemoria Extra kyrko- möte, ändrad tid för kyrkomöte m.m. med förslag till ändringar i kyrko- lagen (1992:300). I arbetet med promemorian deltog en referensgrupp som hade tillsatts av regeringen med uppgift att biträda i departementet med vissa förslag till åtgärder för att underlätta det fortsatta stat- kyrkaarbetet. I referensgruppen ingick företrädare för departementet, Statistiska centralbyrån, Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Promemorian har remissbe- handlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. Remiss- yttrandena finns tillgängliga i Kulturdepartementet (dnr Ku97/326/Ky). Genom skrivelse till 1997 års kyrkomöte (RegSkr 1997:1) har regeringen inhämtat kyrkomötets yttrande över ett förslag till ändringar i kyrkolagen avseende kyrkomötets sammanträden som i huvudsak stämmer överens med promemorieförslaget. Kyrkomötet har tillstyrkt regeringens förslag (2KL 1997:1, kskr 1997:2). Andra kyrkolags- utskottets betänkande finns i bilaga 2. 4 Bakgrund Riksdagen fattade år 1995 ett principbeslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan m.m. (prop. 1995/96:80, bet. 1995/96:KU12, rskr. 1995/96:84). Beslutet innebär bl.a. att flera lagar av olika konsti- tutionell karaktär behöver stiftas, ändras eller upphävas. Reformen är för- utsatt att träda i kraft den 1 januari 2000. Till följd av principbeslutet inleddes i början av år 1996 ett omfattande utredningsarbete på såväl den statliga som den kyrkliga sidan. Det statliga utredningsarbetet omfattade sex olika utredningar (dir. 1995:162) med uppdrag att ge underlag för de kommande riksdagsbeslut som krävs för att genomföra reformen. I början av april 1997 redovisade utredningarna sina förslag i sju betänkanden (SOU 1997:41–47). Be- tänkandena sändes därefter ut på remiss till ett stort antal instanser bl.a. samtliga församlingar, pastorat och övriga kyrkliga samfälligheter. Det kyrkliga utredningsarbetet syftar till att ge underlag för kyrko- mötets beslut om ett inomkyrkligt regelsystem som skall ersätta huvud- delen av den nuvarande statliga regleringen av Svenska kyrkan. Det kyrkliga utredningsarbetet skall avslutas senast den 1 mars 1998. För att stat-kyrkareformen skall kunna genomföras år 2000, som förutsatts i principbeslutet, behöver vissa bestämmelser i kyrkolagen (1992:300) rörande kyrkomötets sammanträden ändras. 5 Den framtida rättsliga regleringen av trossamfunden 5.1 Förslag om ändringar i grundlag och grundläggande föreskrifter för trossamfunden Principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan förutsätter bl.a. en ny konstitutionell reglering av trossamfundens för- hållanden. En av de statliga utredningarna – Utredningen om trossam- fundens rättsliga reglering – har i betänkandet Rättslig reglering (SOU 1997:41) föreslagit föreskrifter om normgivning avseende Svenska kyrkan och andra trossamfund. Utredningen föreslår att de nuvarande normgivningsreglerna avseende Svenska kyrkan i övergångsbestämmel- serna till regeringsformen (RF) skall upphävas. I stället skall det föras in särskilda regler om lagstiftning angående Svenska kyrkan och andra trossamfund i 8 kap. RF. Dessa regler skall utgöra grunden för såväl en lagstiftning om trossamfund i allmänhet som den särskilda lagregleringen av Svenska kyrkans förhållanden. Det har också varit utredningens uppgift att utreda frågan om offent- lighetsprincipens tillämpning inom Svenska kyrkan efter relations- ändringen. Till följd av de ändrade relationerna föreslår utredningen vissa ändringar i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Utredningens uppdrag har inneburit att lämna förslag till en allmän reglering av trossamfundens rättsliga ställning som ger dessa möjlighet att i formellt och rättsligt hänseende uppträda just som trossamfund. Avsikten har varit att skapa en särskild rättslig form för trossamfunden. Utredningen föreslår därför att en särskild lag om trossamfund införs. Lagen föreslås innehålla vissa allmänna bestämmelser om religionsfrihet m.m. som gäller alla trossamfund. Vidare föreslår utredningen att det genom lagen införs en ny rättslig form för trossamfund, benämnd regi- strerat trossamfund. Som en följd av detta föreslår utredningen också en ändring i 11 kap. RF som gör det möjligt att överlämna förvaltnings- uppgifter även till ett registrerat trossamfund. I överensstämmelse med vad som förutsatts i principbeslutet om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan föreslår utredningen vidare att en särskild lag om Svenska kyrkan skapas. Utgångspunkten har varit att lagen bara skall innehålla det som är principiellt viktigt och som uttrycker Svenska kyrkans karaktär samtidigt som Svenska kyrkan själv skall få reglera sina angelägenheter i största möjliga utsträckning. Utred- ningen föreslår därför att det i denna lag meddelas föreskrifter av grundläggande karaktär om Svenska kyrkans religiösa identitet, organi- sation, verksamhet och egendom, dvs. föreskrifter om grunderna för Svenska kyrkan som trossamfund. För genomförandet av relationsändringen kan även andra ändringar i grundlag och i grundläggande föreskrifter för Svenska kyrkan komma att aktualiseras. 5.2 Behandling av lagförslagen De grundlagsändringar som föreslås för genomförandet av stat-kyrka- reformen gäller i första hand, som framgått ovan, bestämmelser i 8 och 11 kap. RF, de punkter i övergångsbestämmelserna till RF som avser Svenska kyrkans förhållanden samt 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Grundlagsändring sker genom två likalydande riksdagsbeslut med mellanliggande val till riksdagen (8 kap. 15 § RF). Enligt samma bestämmelser skall ärendet anmälas i riksdagen minst nio månader före valet, såvida inte konstitutionsutskottet (KU) medger undantag. För att sådant undantag skall medges krävs det att minst fem sjättedelar av KU:s ledamöter förenar sig om beslutet. De framlagda förslagen innebär vidare bl.a. att kyrkolagen upphävs och ersätts med en lag om Svenska kyrkan. Enligt punkt 9 i övergångs- bestämmelserna till RF skall grundläggande regler om Svenska kyrkan som trossamfund och om kyrkomötet meddelas i lag, som stiftas, ändras eller upphävs på samma sätt som huvudbestämmelserna i riksdags- ordningen. De sistnämnda bestämmelserna stiftas, ändras eller upphävs enligt huvudregeln på samma sätt som grundlag, dvs. genom beslut av två riksdagar med val emellan. Någon niomånadersgräns finns dock inte för ärendets anmälan i riksdagen (8 kap. 16 § RF). De kan emellertid också stiftas, ändras eller upphävas genom endast ett beslut av riksdagen, om minst tre fjärdedelar av de röstande – och mer än hälften av riksdagens ledamöter – förenar sig om beslutet. Innan sådan lag med grundläggande regler om Svenska kyrkan som trossamfund och om kyrkomötet stiftas, ändras eller upphävs skall enligt punkt 9 i övergångsbestämmelserna till RF yttrande av kyrkomötet inhämtas. Grundläggande föreskrifter om Svenska kyrkan som trossamfund finns i 2 kap. 1–5 §§ kyrkolagen och om kyrkomötet i 29 kap. 1–13 §§ kyrkolagen. Vid relationsändringen kommer dessa föreskrifter att ersättas av dels bestämmelser i lagen om Svenska kyrkan, dels ett inomkyrkligt regelverk. De aktuella grundlags- och lagändringarna skall, som tidigare nämnts, träda i kraft den 1 januari 2000. Nästa val till riksdagen äger rum den tredje söndagen i september 1998. Det innebär att grundlagsändringarna måste beslutas av riksdagen första gången före detta val och anmälas för riksdagen senast nio månader dessförinnan. Senast den 19 december 1997 måste sålunda en proposition i ärendet läggas. Här bortses från möjligheten att KU medger undantag från niomånadersregeln. Ändringarna av de grundläggande föreskrifterna om Svenska kyrkan måste också enligt huvudregeln beslutas av riksdagen första gången före 1998 års val. Här bortses också från möjligheten att förslagen antas efter valet genom endast ett beslut av riksdagen, då med kvalificerad majoritet (3/4). Vad gäller kyrkomötets medverkan föreligger inte något formellt krav att kyrkomötet skall höras beträffande grundlagsändringar. I planeringen av det fortsatta stat-kyrkaarbetet anser regeringen dock, av demokratiska skäl och med hänsyn till reformens genomgripande konsekvenser för Svenska kyrkan, att det är nödvändigt att kyrkomötet får tillfälle att yttra sig över de aktuella grundlagsändringarna. Som framgått ovan, skall kyrkomötets yttrande alltid inhämtas över lagförslag som rör de grundläggande reglerna om Svenska kyrkan som trossamfund och om kyrkomötet. Det statliga utredningsarbetet redovisades, som tidigare nämnts, i början av april 1997. Omfattningen och karaktären av de framlagda förslagen har motiverat en mycket bred remiss till bortemot 3 400 instan- ser. Det ansågs inte möjligt att bestämma en kortare remisstid än till den 1 augusti 1997 beträffande de aktuella förslagen om ändring i grundlag och grundläggande regler för Svenska kyrkan. Därför var det inte heller möjligt att inhämta yttrande över ett förslag av regeringen från det ordinarie kyrkomötet i slutet av augusti 1997. För att kyrkomötet skall kunna höras innan regeringen lägger fram en proposition till riksdagen i ärendet, vilket skall ske senast den 19 december, måste kyrkomötet ha ett extra sammanträde under senhösten 1997. 6 Gällande bestämmelser om kyrkomötets uppgifter och sammanträden Grundläggande föreskrifter om kyrkomötet finns i 29 kap. kyrkolagen. Kyrkomötets uppgifter regleras i 10 §. Där sägs att kyrkomötet skall behandla ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrko- mötet. Kyrkomötet skall också behandla kyrkliga ärenden som väcks genom motion av någon av kyrkomötets ledamöter eller av den som innehar en biskopstjänst. Detsamma gäller kyrkliga ärenden som väckts av ett organ som enligt lag har tillsatts av kyrkomötet. Dessa organ är kyrkomötets utskott, Svenska kyrkans centralstyrelse och Kyrkomötets besvärsnämnd. Ändring av 10 § kräver, förutom att kyrkomötet hörs, det särskilda beslutsförfarande i riksdagen som gäller för huvudbestämmelserna i riks- dagsordningen. Det innebär, som tidigare nämnts, två likalydande beslut av riksdagen med mellanliggande val. Ett enda beslut är också möjligt men då krävs det att minst tre fjärdedelar av de röstande och att mer än hälften av riksdagens ledamöter förenar sig om beslutet. Beträffande tidpunkten för kyrkomötets sammanträden föreskrivs i 14 § att kyrkomötet skall sammanträda en gång varje år med början den tredje tisdagen i augusti. I fråga om längden på kyrkomötets samman- träden stadgas i 15 § att ett sammanträde skall vara avslutat inom femton dagar. Kyrkomötet får dock inte sammanträda mer än trettionio dagar under en valperiod. Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall före avgörandet beredas i Svenska kyrkans centralstyrelse eller i något utskott (19 § ). I regel sker beredningen av ett ärende i ett utskott under den tid då kyrkomötet sammanträder. Enligt 23 § finns dock en möjlighet för ett utskott att sammanträda mellan kyrkomötets samman- träden. Om det krävs för beredningen av ett ärende, får nämligen kyrkomötet medge att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under valperioden. Ett sådant medgivande får dock inte avse längre tid än sex dagar mellan två kyrkomötessammanträden. Enligt 24 § skall ärenden som överlämnas till kyrkomötet från riksdagen eller regeringen avgöras vid kyrkomötets nästa sammanträde, om ärendet har överlämnats senast två månader före sammanträdets början. Något formellt hinder för kyrkomötet att avgöra ärenden som överlämnats senare föreligger dock inte. 7 Förslag för att möjliggöra kyrkomötets medverkan i stat-kyrkaarbetet Regeringens förslag: Kyrkomötet skall hålla ett extra sammanträde för att behandla särskilda ärenden, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om det. Kyrkomötets ordinarie sammanträde skall hållas vid någon annan tidpunkt än med början den tredje tisdagen i augusti, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om det. Bestämmelserna om hur lång tid kyrkomötet och utskotten får sammanträda upphävs. Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt prome- morians förslag eller har inte några erinringar mot dem. Kyrkofondens styrelse anser att regeringen vid beslut om extra kyrkomöte även bör besluta om finansieringen av kostnaderna för sammanträdet. Om annan myndighet beslutar, bör myndigheten i god tid samråda med Kyrko- fondens styrelse om kostnaderna. Vidare anser styrelsen att en be- stämmelse bör tas in i kyrkolagen som anger hur lång tid före ett kyrkomötes början som beslut om ett extra sammanträde eller beslut om ändrad tid för ordinarie sammanträde skall fattas. Svenska kyrkans centralstyrelse ser det som naturligt att styrelsen får besluta om tiden för 1999 års kyrkomöte. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anför synpunkter på tidpunkten för ikraftträdandet. 1997 års kyrkomöte har inte haft några invändningar mot regeringens förslag Skälen för regeringens förslag: Extra kyrkomöte Som nämnts i avsnitt 5.2 krävs det för att stat-kyrkareformen skall kunna träda i kraft den 1 januari 2000 att kyrkomötet har ett extra sammanträde under hösten 1997. Av 29 kap. 14 § kyrkolagen framgår att sammanträde med kyrkomötet kan hållas endast en gång per år, med början den tredje tisdagen i augusti. Det saknas alltså för närvarande förutsättningar att kalla till ett extra sammanträde. Det bör skapas en möjlighet att utöver det ordinarie sammanträdet även kunna hålla ett extra sammanträde för särskilda ärenden. Regeringen bör därför få befogenhet att besluta att kyrkomötet även skall sammanträda vid annan tidpunkt än i augusti för att behandla särskilda ärenden. Det bör vara möjligt för regeringen att delegera denna beslutanderätt, exempelvis till Svenska kyrkans centralstyrelse. Vid ett extra sammanträde bör endast behandlas de ärenden som föranlett beslutet om sammanträdet. Detta bör framgå av 29 kap. 10 § kyrkolagen. Det innebär att det inte bör finnas någon allmän motionsrätt eller rätt att väcka andra ärenden vid ett extra sammanträde. Självklart bör dock motioner kunna väckas i anledning av de särskilda ärenden som föranlett det extra sammanträdet. Som framgått tidigare måste en ändring av 29 kap. 10 § ske genom det särskilda beslutsförfarande i riksdagen som gäller för huvudbestäm- melserna i riksdagsordningen. Det innebär antingen två likalydande beslut med val emellan eller ett beslut fattat med kvalificerad majoritet. I detta fall krävs av tidsskäl ett beslut av riksdagen med kvalificerad majoritet. Den fastställda tidsplanen för stat-kyrkaarbetet kan innebära att beredningstiden för de frågor som skall kunna överlämnas till ett extra sammanträde blir kortare än för de ärenden som behandlas vid ordinarie sammanträde. Föreskriften i 29 kap. 24 § kyrkolagen att kyrkomötet skall avgöra ett ärende om det har överlämnats senast två månader före sammanträdets början kan därför bli svår att följa. Med hänsyn härtill bör den tidpunkten i fråga om extra sammanträde vara en månad före sammanträdets början. Det är inte lämpligt att i lagen föreskriva en tidpunkt när ett beslut om extra sammanträde skall fattas med hänsyn till att det i det fortsatta stat- kyrkaarbetet kan bli nödvändigt att kalla till sammanträde med kort varsel. Självklart måste dock beslut fattas i så god tid att nödvändiga förberedelser för sammanträdet kan vidtas. Av yttrandet från Kyrkofondens styrelse framgår att finansieringen av ett extra sammanträde under 1997 kan klaras genom lämpliga omdispo- neringar inom ramen för den av regeringen beslutade budgeten. Styrelsen kan för eventuella liknande behov kommande år i sitt budgetförslag tillse att en erforderlig reserv budgeteras. Ändrad tid för kyrkomöte m.m. Innan relationerna mellan staten och Svenska kyrkan ändras den 1 januari 2000 måste kyrkomötet besluta om det inomkyrkliga regelverk som skall gälla för tiden därefter. Enligt den tidsplan som Svenska kyrkans central- styrelse har gjort för det inomkyrkliga utredningsarbetet behöver kyrko- mötet besluta om det nya regelverket redan under våren 1999. Skälet är att det skall finnas tillräckligt med tid mellan kyrkomötets beslut och ikraftträdandet för information och utbildning om de nya förhållandena samt uppbyggnad av nya administrativa system inom kyrkan. Därför bör det finnas en möjlighet för regeringen att besluta att ordinarie samman- träde skall hållas vid annan tidpunkt än enligt huvudregeln i 29 kap. 14 § kyrkolagen. Med tanke på den förestående relationsändringen bör det också vara möjligt för regeringen att delegera beslutanderätten, exempel- vis till Svenska kyrkans centralstyrelse, beträffande 1999 års kyrkomöte. För att det skall vara möjligt för kyrkomötet att besluta om det nya inomkyrkliga regelverket före relationsändringen krävs vissa tillfälliga övergångsbestämmelser angående kyrkomötets kompetens. Utredningen om trossamfundens rättsliga reglering har i betänkandet Rättslig reglering (SOU 1997:41) föreslagit att kyrkomötet vid sammanträde under år 1999, med avseende på tiden efter relationsändringen, skall ha de befogenheter som följer av den nya lagen om Svenska kyrkan utan hinder av bestämmelserna i kyrkolagen. Enligt tidsplanen för stat-kyrkaarbetet kommer regeringen att med skrivelse till 1998 års ordinarie kyrkomöte inhämta dess yttrande över de övriga förslag till lagändringar som krävs för att genomföra stat-kyrka- reformen. Det gäller förslagen från de fem övriga statliga utredningarna och rör frågor om begravningsverksamheten, statens medverkan vid betalning av kyrkoavgift, vården av det kyrkliga kulturarvet, personalfrågorna m.m. Det kan således förväntas att en osedvanligt stor mängd ärenden kommer att prövas av såväl 1998 som 1999 års kyrkomöte. Därför kan det antas att den tillåtna tiden för ett sammanträde, högst 15 dagar, kommer att behöva överskridas. Det kan även gälla för den tillåtna tiden för sammanträden under en valperiod, högst 39 dagar. Vidare kan den maximala tiden för ett utskottssammanträde som hålls mellan två kyrkomötessammanträden, sex dagar, vara för kort med tanke på det omfattande arbetet. De nämnda tidsbegränsningarna bör därför upphävas. Förteckning över remissinstanserna Remissyttranden har avgetts av Uppsala universitet genom Teologiska fakulteten vid universitetet, Kyrkofondens styrelse, Svenska kyrkans centralstyrelse, Domkapitlen i Uppsala, Strängnäs och Växjö, Stiftssty- relserna i Västerås, Göteborgs och Luleå stift samt Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Kulturdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 1997 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, Peterson, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Ulvskog Regeringen beslutar proposition 1997/98:8 Kyrkomötets sammanträden. Prop. 1997/98:8 10 1 Prop. 1997/98:8 Bilaga 1