Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Propositionsnummer · 1996/97:132 · Hämta Doc ·
Delgivning med aktiebolag
Ansvarig myndighet: Justitiedepartementet
Dokument: Prop. 132
Regeringens proposition 1996/97:132 Delgivning med aktiebolag Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 februari 1997 Göran Persson Leif Pagrotsky (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att delgivning med ett aktiebolag under vissa förutsättningar skall kunna ske genom att en handling skickas i lösbrev utan krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den postadress som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret hos Patent- och registreringsverket. På samma sätt som vid förenklad delgivning skall ett kontrollmeddelande om delgivningen skickas till adressen. Delgivningssättet skall bara få användas om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Delgivning med aktiebolaget skall normalt anses ha skett två veckor efter att kontrollmeddelandet avsänts. Det föreslagna delgivningsförfarandet kallas särskild delgivning med aktiebolag. Enligt förslaget skall särskild delgivning med aktiebolag föregås av åtminstone ett delgivningsförsök med någon behörig ställföreträdare. Om det bedöms som utsiktslöst behöver något sådant försök inte göras. Särskild delgivning med aktiebolag föreslås kunna användas för delgivning av alla slags handlingar. Det skall endast kunna användas av myndigheter. Om den i aktiebolagsregistret angivna adressen inte existerar, om uppgiften är inaktuell eller på annat sätt felaktig eller om adressuppgift helt saknas skall delgivning med aktiebolaget få ske genom kungörelse. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 4 2 Lagtext.................................................... 5 2.1 Förslag till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428) 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter....................... 11 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden................................... 12 3 Ärendet och dess beredning................................. 14 4 Gällande rätt.............................................. 14 5 Bakgrund ................................................. 15 6 Delgivning med aktiebolag genom lösbrev som skickas till bolagets registrerade adress........................................ 16 7 Förutsättningar för att använda särskild delgivning med aktiebolag 20 8 Kontrollmeddelande ........................................ 21 9 Tidpunkten då aktiebolaget skall anses delgivet............ 23 10 Närmare om tillämpningsområdet för särskild delgivning med aktiebolag ................................................ 24 11 Kungörelsedelgivning....................................... 25 12 Ekonomiska konsekvenser.................................... 26 13 Ikraftträdande............................................. 27 14 Författningskommentar...................................... 27 14.1 Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428) 27 14.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter....................... 29 14.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden................................... 29 Bilaga 1 Promemorians lagförslag............................. 30 Bilaga 2 Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över promemorian......................................... 35 Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag......................... 36 Bilaga 4 Lagrådets yttrande.................................. 44 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1997. 46 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428), 2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning avsamfällig-heter, 3. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden. 2 Lagtext 2.1 Förslag till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428) Härigenom föreskrivs att 3, 9, 16, 17 och 19 §§ delgivningslagen (1970:428) skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §1 -------------------------------------------------------------------- Myndighet ombesörjer delgiv- Myndighet ombesörjer delgiv- ning genom att sända handlingen ning genom att sända handlingen med post eller överlämna den med med post eller överlämna den med bud eller på annat sätt till den bud eller på annat sätt till den sökte, varvid som bevis att sökte, varvid som bevis att denne har mottagit försändelsen denne har mottagit försändelsen begäres delgivningskvitto eller begärs delgivningskvitto eller mottagningsbevis (ordinär del- mottagningsbevis (ordinär del- givning). Ordinär delgivning givning). Ordinär delgivning kan kan också ske genom förenklad också ske genom förenklad del- delgivning enligt 3 a §. givning enligt 3 a § eller genom särskild delgivning med aktiebolag enligt 9 § tredje stycket. Om det finns anledning antaga att delgivningskvitto eller mottagningsbevis ej kommer att lämnas eller ej kommer att erhållas i tid, får myndighet som regeringen bestämmer ombesörja att handlingen överlämnas till den sökte i särskild ordning genom postbefordringsföretag som regeringen bestämmer (särskild postdelgivning). När det är lämpligt, får en myndighet delge kallelser, meddelanden och andra handlingar, som inte är omfattande eller annars av svårtillgängligt innehåll, genom att innehållet läses upp vid telefonsamtal med den sökte och handlingen därefter sänds till denne med post (telefondelgivning). Sådan delgivning får inte avse stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet vid myndigheten inleds. Kan delgivning inte ske enligt första - tredje styckena, får delgivning ske genom stämningsman eller annan, vars intyg enligt 24 § första stycket utgör fullt bevis om delgivning (stämningsmannadelgivning). I fall som avses i 15 och 16 §§ får delgivning ske genom kungörelse (kungörelsedelgivning). **FOOTNOTES** 1 Senaste lydelse 1995:1311. 9 §2 Skall delgivning ske med annan juridisk person än staten, överbringas handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen eller, om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknas behörig ställföreträ- dare men finns någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i den juridiska personens angelägenheter, överbringas handlingen till denne. Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms delgivningsförsök som utsiktslösa, får delgivning ske genom att handlingen över- bringas till en suppleant för en behörig ställföreträdare. Suppleanten skall utan dröjsmål lämna handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen. -------------------------------------------------------------------- Om ett försök till delgivning med ett aktiebolag enligt första stycket har misslyckats eller delgivningsförsök bedöms som utsiktslösa och det inte är olämp- ligt med hänsyn till omständigheterna, får delgiv-ning ske genom att myndigheten sänder handlingen med post till aktiebolaget och minst en dag senare skickar ett meddelande om att handlingen har sänts (särskild delgivning med aktie- bolag). Handlingen och med- delandet skall skickas till den postadress som är registrerad för bolaget i aktiebolagsregistret som förs av Patent- och regist- reringsverket. Delgivning med dödsbo genom att handlingen överbringas till någon av dödsbodelägarna får ske endast om denne sitter i boet eller om delgivningen föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet. Dödsbodelägare som mottagit handlingen skall utan dröjsmål underrätta övriga delägare om delgivningen. Dödsbodelägare som sitter i boet har rätt att taga emot handlingen, även om boet ej förvaltas av delägarna. Han svarar i sådant fall för att handlingen utan dröjsmål lämnas till någon som har rätt att företräda boet. **FOOTNOTES** 2 Senaste lydelse 1990:1410. 16 §3 -------------------------------------------------------------------- Delgivning med en obestämd Delgivning med en obestämd krets personer sker genom krets personer sker genom kungö- kungörelse. Kungörelsedelgivning relse. får också användas, om ett stort Kungörelsedelgivning får också antal personer skall delges användas och det skulle innebära större 1. om ett stort antal kostnad och besvär än som är personer skall delges och det försvarligt med hänsyn till skulle innebära större kostnad ändamålet med delgivningen att och besvär än som är försvarligt överbringa handlingen eller med hänsyn till ändamålet med del- meddelande enligt 6 § andra givningen att överbringa hand- stycket till envar av dem. lingen eller meddelande enligt 6 § andra stycket till var och en av dem, Företrädes delägare eller med- 2. om delägare eller medlemmar lemmar som avses i 10 § ej av som avses i 10 § inte företräds av känd styrelse eller förvaltare känd styrelse eller förvaltare och finns ej heller någon sam- och det inte heller finns någon mankallande, får kungörelse- sammankallande och delägarna delgivning användas, om del- eller medlemmarna är fler än tio, ägarna eller medlemmarna är fler än tio. 3. om en juridisk person i Kungörelsedelgivning får också strid med gällande bestämmelser användas om en juridisk person saknar registrerad behörig i strid med gällande företrädare och någon i Sverige bestämmelser saknar registrerad bosatt person inte har utsetts behörig företrädare och någon i att på den juridiska personens Sverige bosatt person inte har vägnar ta emot delgivning samt utsetts att på den juridiska försök till delgivning enligt 9 personens vägnar ta emot del- och 11-13 §§ har misslyckats givning samt försök till delgiv- eller bedömts som utsiktslösa, ning enligt 9 och 11-13 §§ har eller misslyckats eller bedömts som utsiktslösa. 4. om ett aktiebolag saknar en registrerad postadress som kan användas för delgivning enligt 9 § tredje stycket. 17 §4 -------------------------------------------------------------------- Kungörelsedelgivning sker Kungörelsedelgivning sker genom att handlingen hålls genom att handlingen hålls till- tillgänglig viss tid hos gänglig viss tid hos myndigheten myndigheten eller på plats, som eller på plats, som myndigheten myndigheten bestämmer, och bestämmer, och genom att genom att meddelande härom och meddelande härom och om om handlingens huvudsakliga handlingens huvudsakliga inne- innehåll införs i Post- och håll införs i Post- och Inrikes Inrikes Tidningar och ortstid- Tidningar och ortstidning eller ning eller endera av dessa endera av dessa inom tio dagar inom tio dagar från beslutet om från beslutet om kungö- kungörelsedelgivning. Om det relsedelgivning. Om det finns finns särskild anledning att särskild anledning att anta att anta att införande i tidning är införande i tidning är menings- meningslöst, får meddelandet i löst, får meddelandet i stället stället anslås i myndighetens anslås i myndighetens lokal inom lokal inom samma tid. Detta samma tid. Detta förfarande får förfarande får också användas, om också användas, om kungörelse- kungörelsedelgivning enligt 15 § delgivning enligt 15 § ägt rum ägt rum och därefter ny del- och därefter ny delgivning skall givning skall ske i samma mål ske i samma mål eller ärende. Vid eller ärende. Vid delgivning i delgivning i fall som avses i fall som avses i 16 § första 16 § andra stycket 1 med de stycket andra meningen med de personer som hyr eller annars personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastig- innehar lägenhet i samma het skall dessutom meddelandet fastighet skall dessutom med- anslås inom fastigheten på lämp- delandet anslås inom ligt sätt inom tio dagar från be- fastigheten på lämpligt sätt inom slutet om kungörelsedelgivning. tio dagar från beslutet om kun- görelsedelgivning. I fall som avses i 16 § första I fall som avses i 16 § första stycket och andra stycket 1 och och andra stycket sänds 2 sänds dessutom meddelande med dessutom meddelande med post post till någon eller några av de till någon eller några av de personer som söks för delgivning personer som söks för delgivning under deras vanliga adresser för under deras vanliga adresser att vara tillgängligt för alla för att vara tillgängligt för dem som avses med delgivningen. alla dem som avses med Ingår statlig myndighet eller delgivningen. Ingår statlig kommun bland dem som avses med myndighet eller kommun bland delgivningen, skall sådant med- dem som avses med delande alltid sändas till delgivningen, skall sådant myndigheten eller kommunen. meddelande alltid sändas till Gäller delgivningen i fall som myndigheten eller kommunen. avses i 16 § andra stycket 1 de Gäller delgivningen i fall som personer som hyr eller annars avses i 16 § första stycket innehar lägenhet i samma fastig- andra meningen de personer som het, skall i stället handlingen hyr eller annars innehar eller meddelandet enligt 6 § lägenhet i samma fastighet, andra stycket sändas med post skall i stället handlingen till var och en av dem, om eller meddelande enligt 6 § inte också detta förfarande andra stycket sändas med post skulle medföra större kostnad och till var och en av dem, om besvär än som är försvarligt med inte också detta förfarande hänsyn till ändamålet med delgiv- skulle medföra större kostnad ningen. och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med Har i fall som avses i 16 § delgivningen. andra stycket 3 den juridiska Har i fall som avses i 16 § personen en registrerad post- tredje stycket den juridiska adress, sänds dessutom medde- personen en registrerad post- lande med post till den adress, sänds dessutom med- juridiska personen under denna delande med post till den adress. juridiska personen under denna adress. 19 §5 Delgivning har skett genom att den som söks för delgivning själv har mottagit handlingen, oavsett på vilket sätt den kommit honom till handa. Har den sökte kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den anses ha kommit honom till handa samma dag som den avhämtats av budet. Förekommer vid särskild postdelgivning eller stämningsmannadelgivning att den som sökes för delgivning vägrar att taga emot handlingen, anses delgivning ändå ha skett. Delgivning skall anses ha skett enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är tillgänglig och meddelandet delgivits, enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram till den söktes senast kända adress, enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att det blivit fullgjort som föreskrivs där, -------------------------------------------------------------------- enligt 9 § tredje stycket när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kom-mit fram till den registrerade postadressen, enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att handlingen lämnats i den söktes hemvist eller fästs på dörren till hans bostad, enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om kungörelsedelgivning under förutsättning att det blivit fullgjort som föreskrivs i paragrafens första stycke. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 3 Senaste lydelse 1992:1250. 4 Senaste lydelse 1993:1688. 5 Senaste lydelse 1993:1688. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 § -------------------------------------------------------------------- Till sammanträdet skall Till sammanträdet skall samtliga kända delägare kallas. samtliga kända delägare kallas. Är Är det ovisst vilken av flera det ovisst vilken av flera som som är delägare, kallas är delägare, kallas samtliga. Om samtliga. Om det kan antagas det kan antas att okända delägare att okända delägare finns, finns, utfärdas kallelse även på utfärdas kallelse även på dessa. dessa. -------------------------------------------------------------------- Kallelse skall i god tid före Kallelse skall i god tid före sammanträdet delges delägarna. sammanträdet delges delägarna. För 10 § första stycket och 16 § sådan delgivning gäller inte andra stycket delgivningslagen bestämmelserna i 10 § första (1970:428) äger icke tillämpning stycket och 16 § andra stycket 2 på sådan delgivning. delgivningslagen (1970:428). Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1981:533) om fiskevårdsområden skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 14 §1 -------------------------------------------------------------------- Förrättningsmannen skall kalla Förrättningsmannen skall kalla ägarna av fisket till samman- ägarna av fisket till samman- trädet. Kallelsen skall trädet. Kallelsen skall innehålla innehålla en kort beskrivning en kort beskrivning av den av den avsedda avsedda områdesbildningen samt områdesbildningen samt uppgift uppgift om tid och plats där om tid och plats där ansökningshandlingarna och ansökningshandlingarna och fiskerättsförteckningen finns fiskerättsförteckningen finns till-gängliga. I kallelsen skall till-gängliga. I kallelsen anges att ägare av fiske bör skall anges att ägare av fiske senast vid sammanträdet bör senast vid sammanträdet muntligen eller skriftligen muntligen eller skriftligen framföra sina syn-punkter på framföra sina syn-punkter på områdesbildningen och områdesbildningen och fiskerättsförteckningen samt lägga fiskerättsförteckningen samt fram skriftlig utredning som lägga fram skriftlig utredning han önskar åberopa till stöd för som han önskar åberopa till stöd erinringar mot fiskerätts- för erinringar mot fiskerätts- förteckningen. Om det inte kan förteckningen. Om det inte kan antas, att fiskerättsförteck- antagas, att fiskerättsförteck- ningen är fullständig, utfärdas ningen är fullständig, utfärdas kallelse även på okända ägare av kallelse även på okända ägare av fiske. Kallelsen skall i god fiske. Kallelsen skall i god tid före sammanträdet delges tid före sammanträdet delges ägarna av fisket. För sådan ägarna av fisket. För sådan delgivning gäller inte bestäm- delgivning gäller inte bestäm- melserna i 10 § första stycket melserna i 10 § första stycket och 16 § andra stycket 2 delgiv- och 16 § andra stycket delgiv- ningslagen (1970:428). ningslagen (1970:428). Förrättningsmannen skall alltid underrätta kommunen om innehållet i kallelsen. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även då ett nytt sammanträde utsätts. Om vid ett sammanträde har tillkännagetts tid och plats för nästa sammanträde, behöver inte kallelse delges den som kallats i föreskriven ordning till det sammanträde då tillkännagivandet skett. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1 Senaste lydelse 1991:380. 3 Ärendet och dess beredning Ett antal myndighetschefer i Stockholms län som samverkar i ett projekt kallat SAMEB har i ett brev till Justitiedepartementet i november 1994 föreslagit vissa förändringar i bestämmelserna om delgivning med juridiska personer. En promemoria har därefter upprättats inom Justitiedepartementet - Promemoria om delgivning av aktiebolag. Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitie- departementet (dnr Ju94/4263). Lagrådet Regeringen beslutade den 16 januari 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet har godtagit förslagen men lämnat vissa synpunkter som behandlas i avsnitt 6 och 14.1. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. 4 Gällande rätt En juridisk person delges normalt genom att handlingen överlämnas till någon som har rätt att företräda den juridiska personen, varvid det samtidigt begärs någon form av mottagningsbevis. Bestämmelser om delgivning finns i delgivningslagen (1970:428). Enligt 9 § första stycket delgivningslagen sker delgivning med annan juridisk person än staten genom att handlingen överbringas till någon som, ensam eller tillsammans med annan, har behörighet att företräda den juridiska personen. Enligt andra stycket får handlingen under vissa omständigheter överbringas till en suppleant för en behörig företrädare. I 11-13 §§ delgivningslagen behandlas delgivning genom ombud, surrogatdelgivning och kontorsdelgivning. I samtliga dessa fall krävs en kvittens eller något annat intyg om mottagandet. Enligt 16 § tredje stycket får delgivning ske genom kungörelse om en juridisk person i strid med gällande bestämmelser saknar registrerad behörig ställföreträdare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning enligt 9 och 11-13 §§ har misslyckats eller bedöms som utsiktslösa. Juridiska personer har som regel en skyldighet att låta registrera bl.a. postadress. För aktiebolag finns bestämmelser om denna skyldighet i bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385). Enligt 2 kap. 9 § aktiebolagslagen skall ett aktiebolag anmälas för registrering inom viss tid efter stiftelseurkundens undertecknande. Enligt 18 kap. 1 § aktiebolagslagen är Patent- och registreringsverket (PRV) registermyndighet för aktiebolag. En anmälan skall innehålla bl.a. bolagets postadress, jfr 2 § aktiebolagsförordningen (1975:1387). Om bolagets postadress ändras skall bolaget enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen genast anmäla detta för registrering. 5 Bakgrund Det är väl känt inom rättsväsendet och förvaltningen att delgivning med juridiska personer ofta skapar problem som tar både tid och resurser i anspråk. En del av arbetet består i adress- och behörighetskontroller. Förnyade adresskontroller på grund av att delgivningsförsändelser kommer i retur ingår i detta arbete. En annan del av arbetet är att försöka påträffa någon behörig ställföreträdare att överlämna handlingen till och att skaffa sig bevis om delgivning. Särskilda svårigheter uppstår vid förändringar i företrädarkretsen. Det är inte ovanligt att personer som driver verksamhet i bolagsform försöker hålla sig undan delgivning, särskilt när de befinner sig på svarandesidan i en process. Förutom att själva delgivningsarbetet således kräver stora resurser medför det självfallet stora samhällsekonomiska kostnader om vissa personer kan förhala olika förfaranden genom att hålla sig undan. Som exempel kan nämnas att det såväl för staten som för enskilda borgenärer kan innebära ränteförluster och värdefall om ett förfarande drar ut på tiden. Det finns därför enligt regeringens mening ett stort behov av effektivare delgivningsmetoder för delgivning med juridiska personer. I den remitterade promemorian föreslås att delgivning med ett aktiebolag under vissa förutsättningar skall kunna ske genom att en handling sänds med post till bolaget utan krav på kvittens. Handlingen skall enligt förslaget skickas till den postadress som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret som förs av PRV. Något kontrollmeddelande som vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen föreslås inte. Delgivning skall anses ha skett två veckor efter att handlingen skickades, om det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram till adressen. Det nya delgivningssättet skall kallas särskild delgivning med aktiebolag. Särskild delgivning med aktiebolag skall enligt promemorian, på samma sätt som vid delgivning med en suppleant, föregås av minst ett delgivningsförsök med en behörig ställföreträdare eller med någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i aktiebolagets angelägenheter. Om det bedöms som utsiktslöst skall något sådant försök inte behöva göras. Delgivningssättet skall även kunna användas när aktiebolaget inte har någon registrerad styrelse. Särskild delgivning med aktiebolag föreslås kunna användas för delgivning av alla slags handlingar. Delgivningssättet skall kunna användas endast av myndigheter. Om ett aktiebolag inte har anmält någon postadress till PRV eller den registrerade adressen är felaktig skall kungörelsedelgivning kunna ske. 6 Delgivning med aktiebolag genom lösbrev som skickas till bolagets registrerade adress -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Delgivning med ett aktiebolag skall kunna | | ske genom att en handling skickas med post till bolaget utan | | krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den postadress | | som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret som förs av | | PRV. Det föreslagna delgivningssättet skall kallas särskild | | delgivning med aktiebolag och är en variant av ordinär | | delgivning. | -------------------------------------------------------------------- Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Sveriges Industriförbund menar att ytterligare överväganden bör göras innan förslaget kan genomföras. Riksdagens ombudsmän avstyrker förslaget med hänvisning till att aktiebolag som sköts på ett lojalt sätt riskerar att drabbas av rättsförluster om förslaget genomförs. Riksdagens ombudsmän menar att delgivningssättet i vart fall inte bör få användas vid delgivning med ett bolag som saknar registrerad behörig ställföreträdare. Flera av remissinstanserna har synpunkter på olika detaljer i förslaget. Skälen för regeringens förslag: Såsom redovisats i avsnitt 5 föreslås i promemorian ett nytt delgivningssätt. Delgivning med aktiebolag föreslås kunna ske genom att en handling sänds med post till bolaget utan krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den postadress som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret som förs av PRV. Delgivningssättet skall kallas särskild delgivning med aktiebolag. De allra flesta av remissinstanserna ställer sig positiva till en sådan ordning. Några av remissinstanserna har dock synpunkter på den närmare utformningen av förslaget. Vi återkommer till dessa synpunkter i det följande. Riksdagens ombudsmän avstyrker däremot förslaget och menar att aktiebolag som sköts på ett lojalt sätt skulle riskera att drabbas av rättsförluster om förslaget genomförs. Som vi konstaterat i det föregående finns det ett stort behov av effektivare metoder för delgivning med juridiska personer. Ett system med delgivning genom lösbrev utan krav på kvittens skulle kunna medföra väsentliga förbättringar gentemot nuvarande förhållanden. Som Riksdagens ombudsmän påpekar är promemorians förslag för svensk del ett nytt sätt att se på frågan om delgivning med aktiebolag. En jämförelse kan däremot göras med engelsk rätt. Den engelska motsvarigheten till våra aktiebolag skall alltid ha ett „registrerat kontor„ och bolaget kan med laglig verkan delges genom försändelser med post till denna adress. På samma sätt bör det även i Sverige kunna ställas krav på den som har förmånen att få driva en verksamhet utan personligt ekonomiskt ansvar. Samtidigt är det naturligtvis av stor vikt att ett aktiebolag som sköts på ett seriöst sätt inte riskerar att drabbas på det sätt som Riksdagens ombudsmän befarar. När man överväger om en ordning som den nu föreslagna är godtagbar från rättssäkerhetssynpunkt är det naturligtvis i första hand en sak som skulle kunna inge betänkligheter, nämligen att försändelsen överhuvudtaget aldrig når aktiebolagets adress. Detta kan i huvudsak bero på två faktorer. Fel adress kan vara angiven på försändelsen och även om rätt adress är angiven kan försändelsen komma på avvägar under postbehandlingen. Avsikten är alltså att den handling som skall delges ett aktiebolag skall sändas till den postadress som är registrerad hos PRV i aktiebolagsregistret. Det kan naturligtvis förekomma att fel adress anges på delgivningsförsändelsen. Detta kan antingen bero på att den korrekta adressen inte finns i registret eller att den myndighet som skall delge handlingen av misstag anger en felaktig adress. Konkursförvaltarkollegiernas förening anför i sitt remissvar att förslaget bör utformas så att postförsändelsen skall sändas rekommenderad för att delgivning skall anses ha skett. Skillnaden gentemot i dag, då det krävs att någon behörig företrädare har kvitterat försändelsen, torde i sådant fall endast bli att myndigheten inte behöver efterforska vem som löst ut försändelsen. Ett problem vid delgivning med juridiska personer är ofta just att det är omöjligt att utläsa vem som hämtat en viss handling. Detta problem skulle kunna lösas om bestämmelserna får den utformning som Konkursförvaltarkollegiernas förening föreslår. Emellertid skulle det inte lösa problemet att handlingen överhuvudtaget inte hämtas ut. Den effektivitetsvinst som uppstår genom att handlingen inte behöver kvitteras är enligt regeringens mening ett av de väsentligaste momenten i promemorians förslag. Konkursförvaltarkollegiernas förenings förslag medför inte att denna effektivitetsvinst skulle uppnås. Regeringen anser därför att man bör söka andra möjligheter för att förvissa sig om att handlingen kommit fram till rätt adress. Ett aktiebolag är skyldigt att från starten anmäla korrekt postadress till PRV och att genast anmäla eventuella ändringar av adressen. Bestämmelser om dessa skyldigheter finns i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. Enligt 2 kap. 9 § aktiebolagslagen skall ett aktiebolag anmälas för registrering inom viss tid efter stiftelseurkundens undertecknande och anmälan skall enligt 2 § aktiebolagsförordningen innehålla bl.a. bolagets postadress. Om bolagets postadress ändras skall bolaget enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen genast anmäla detta för registrering. Den som valt att driva sin verksamhet i aktiebolagsform måste anses ha godtagit att följa de regelsystem som gäller för aktiebolag. Det är mot bakgrund av dessa regler därför rimligt att ett aktiebolag självt får stå risken om det försummat att anmäla rätt adress. Ett seriöst skött aktiebolag kommer däremot att ha rätt adress registrerad. En god garanti för att även en från början feladresserad försändelse senare kan nå aktiebolaget får man också genom postbefordringsföretagens rutin att till avsändaren återställa försändelser där adressen inte är riktigt angiven, t.ex. med påteckningen „Adressaten är okänd på angiven adress„. Om myndigheten får ett sådant bevis på att försändelsen inte kommit fram, skall adressaten självfallet inte anses delgiven. Härigenom undviker man rättsförluster för aktiebolaget, om myndigheten av någon anledning skulle ha angivit felaktig adress på försändelsen. Vi återkommer till denna fråga i avsnitt 9. Mot den nu redovisade bakgrunden ser regeringen inget principiellt hinder mot att genomföra den föreslagna ordningen under förutsättning att det finns tillräckliga garantier för att handlingen kommer fram till adressaten i rätt tid. Med den utformning som förslaget fått i promemorian skulle det kunna tänkas finnas en viss risk för sådana icke önskvärda konsekvenser som Riksdagens ombudsmän befarar. Enligt regeringens mening är det dock möjligt att utforma bestämmelserna så att delgivning med aktiebolag kan hanteras på ett effektivt sätt samtidigt som de aktiebolag som sköts på ett seriöst sätt inte skall riskera att drabbas av några oväntade och oskäliga konsekvenser. Hur bestäm- melserna närmare skall utformas behandlas i det följande. Enligt promemorian skall det nya delgivningssättet bara kunna användas vid delgivning med aktiebolag och inte med andra juridiska personer. De flesta av remissinstanserna instämmer i denna bedömning men några menar att möjligheten att använda det nya delgivningssättet även bör gälla beträffande vissa andra juridiska personer. En viss registreringsskyldighet finns även för andra juridiska personer än aktiebolag. T.ex. har handelsbolag, ekonomiska föreningar och vissa ideella föreningar skyldighet att registrera uppgifter enligt handelsregisterlagen (1974:157). Enligt denna lag registeras emellertid också enskilda näringsidkare samt bolagsmän i enkla bolag som utövar näringsverksamhet. Dessa former av näringsverksamhet ligger typiskt sett nära handelsbolagen. I jämförelse med aktiebolagen kan de sägas ofta präglas av verksamhet som är av mindre omfattning eller mindre kontinuerligt slag. Det kan nog många gånger vara en slump om ett bolag faktiskt bildas eller inte. Enligt gällande regler sker delgivning genom att handlingen överbringas till någon av de bolagsmän som får företräda bolaget. Bara den omständigheten att de enskilda personerna har bildat ett bolag bör enligt regeringens mening inte medföra att de behandlas strängare i delgivningshänseende. I ideella och ekonomiska föreningar kan inte heller generellt sett ställas så höga krav på den inre organisationen som i ett aktiebolag. Stiftelser är i vissa fall registrerade, se stiftelselagen (1994:1220). Man kan dock inte heller beträffande dessa juridiska personer generellt sett ställa så höga krav på den inre organisationen som i ett aktiebolag. Regeringen delar därför den slutsats som redovisas i promemorian, nämligen att en reform, åtminstone i ett första steg, bör begränsas till aktiebolag. Till den kategori som skall kunna delges genom det nya förfarandet räknas inte bankaktiebolag eller försäkringsaktiebolag eftersom dessa inte utgör aktiebolag och inte heller registreras i aktiebolagsregistret. Om en senare utvärdering visar att det finns förutsättningar att utvidga möjligheterna till delgivning genom lösbrev till att gälla även andra juridiska personer än aktiebolag kommer regeringen att återkomma i denna fråga. En lämplig term för det nya delgivningssättet är, som föreslås i promemorian, „särskild delgivning med aktiebolag„. Så som konstaterats i promemorian kommer delgivningssättet att bli en variant av ordinär delgivning. Det nya delgivningssättet är enligt promemorian avsett att tillämpas även när behörig registrerad ställföreträdare saknas. Riksdagens ombudsmän har i sitt remissvar pekat på att ett aktiebolag som saknar registrerad behörig företrädare är likvidationspliktigt enligt 13 kap. 4 a § aktiebolagslagen. Enligt Riksdagens ombudsmän kommer då ett delgivningsförfarande enligt förslaget att i vissa fall ske med en juridisk person som saknar processbehörighet och delgivningen därmed bli en ren proformaåtgärd, eftersom bolaget inte kan föra någon talan. Riksdagens ombudsmän har tillagt att den kritik som riktas mot förslaget i denna del också träffar den nuvarande regeln i 16 § tredje stycket delgivningslagen. Regeringen är medveten om att det inte råder full överensstämmelse mellan den civilrättsliga lagstiftningen i aktiebolagslagen, som reglerar vem som har rätt att ingå rättshandlingar för ett bolag, och den processrättsliga lagstiftningen, som bl.a. reglerar genom vilka personer delgivning med ett aktiebolag kan ske. Den senare kretsen är vidare än den förra. Som Riksdagens ombudsmän påpekar är ett aktiebolag som saknar registrerad behörig företrädare likvidationspliktigt (13 kap. 4 a § aktiebolagslagen). Att ett aktiebolag saknar registrerad behörig företrädare behöver dock inte innebära att aktiebolaget faktiskt saknar behörig ställföreträdare. Även om någon ställföreträdare ännu inte registrerats kan t.ex. en bolagsstämma nyligen ha hållits där ställföreträdare har utsetts. Därigenom kan likvidationsgrunden och den eventuella processobehörigheten vara undanröjda. Saknar ett bolag registrerad behörig företrädare finns dessutom redan i dag möjligheten att delge handlingen med bolagets samtliga aktieägare (se NJA II 1971 s. 27) eller, som Riksdagens ombudsmän påpekar, genom kun- görelsedelgivning enligt 16 § tredje stycket delgivningslagen. Enligt regeringens mening medför inte det faktum att en talan i vissa fall skulle kunna avvisas på grund av ett aktiebolags bristande processbehörighet att de föreslagna delgivningsbestämmelserna inte skulle kunna ha en funktion att fylla i andra fall. Nuvarande praxis vad gäller aktiebolags processbehörighet i dessa fall, är dessutom, som Lagrådet påpekar, motsägelsefull. Om exempelvis en tredskodom kan meddelas eller inte mot ett bolag som saknar behörig registrerad ställföreträdare blir således, som Lagrådet anför, en fråga för rättstillämpningen. Riksdagens ombudsmäns synpunkter i detta avseende bör således inte hindra att de nya bestämmelserna införs och att de nuvarande möjligheterna till kungörelsedelgivning och om delgivning med aktieägare behålls. 7 Förutsättningar för att använda särskild delgivning med aktiebolag -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Särskild delgivning med aktiebolag skall | | föregås av åtminstone ett delgivningsförsök med en behörig | | ställföreträdare eller med någon som har rätt att sammankalla dem| | som skall besluta i aktiebolagets angelägenheter. Om det bedöms | | som utsiktslöst behövs dock inte något sådant inledande försök. Det| | nya delgivningssättet skall bara få användas om det inte är | | olämpligt med hänsyn till omständigheterna. | -------------------------------------------------------------------- Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Något uttryckligt krav på att delgivningssättet bara får användas när det inte är olämpligt har dock inte angetts. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget. Företagarnas riksorganisation anser dock inte att det skall vara tillräckligt med ett delgivningsförsök utan anser att ordinarie ställföreträdare måste eftersökas även på annat sätt, medan Handens tingsrätt anser att något inledande delgivningsförsök inte alls skall behövas innan delgivning sker genom lösbrev. Handens tingsrätt har i stället förordat att ett kontrollmeddelande sänds efter det att delgivningsförsändelsen skickats (se avsnitt 8). Domstolsverket menar att det skulle innebära klara fördelar om det inledande delgivningsförsöket kunde slopas och att denna fråga bör utredas ytterligare. Kammarrätten i Jönköping anser att särskild delgivning med aktiebolag inte skall få användas om det är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Skälen för regeringens förslag: Huvudregeln i nuvarande ordning är att delgivning med annan juridisk person än staten sker genom att handlingen överbringas till någon som har rätt att, ensam eller tillsammans med annan, företräda den juridiska personen. Enligt promemorian bör det för det fall något avsteg skall göras från detta krävas något moment som innebär att en sådan företrädare inte „omedelbart„ har anträffats. Enligt promemorian bör därför något delgivningsförsök på vanligt sätt föregå en lösbrevsdelgivning. Så gott som samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget i denna del. Sveriges advokatsamfund anför att delgivningsförsöken inte blott bör ske pliktskyldigast utan att det bör krävas att myndigheten gör seriösa försök att delge behöriga företrädare för bolaget antingen på vederbörandes adresser, såsom de framgår av bolagets registreringsbevis, eller på sådana adresser som det eljest går att få fram genom folkbokföring, telefonkatalog eller på annat sätt. Även Företagarnas riksorganisation anser att ordinarie ställföreträdare måste eftersökas även på annat sätt än genom en försändelse med mottagningsbevis. Regeringen instämmer i vad som förs fram i promemorian, nämligen att det av rättssäkerhetsskäl bör göras något inledande delgivningsförsök men att kraven på detta delgivningsförsök bör sättas lågt för att reformen inte skall förlora för mycket i effektivitet. Kravet bör lämpligen vara i nivå med vad som enligt andra stycket i 9 § delgivningslagen krävs för att få delge genom suppleant i stället för genom ordinarie ställföreträdare. Det skall alltså vara tillräckligt med ett försök såvitt avser varje delgivningsärende. Detta försök kan ske t.ex. genom att myndigheten skickar delgivningsförsändelsen med mottagningsbevis till bolaget eller att någon ordinarie företrädare söks på annat sätt. Försändelsen skall således kunna skickas till bolagets adress. Om myndigheten har kännedom om att någon företrädare inte brukar nås på denna adress men väl på någon annan adress bör naturligtvis försändelsen kunna skickas till den senare adressen. Huvudsaken är att delgivningsförsöket görs på ett ändamålsenligt sätt. Däremot skall några särskilda åtgärder för att efterforska alternativa adresser enligt regeringens mening inte behöva göras. Vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen finns en begränsning som innebär att det delgivningssättet inte skall användas när det är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Som exempel brukar nämnas att det inte bör användas i semestertider. Kammarrätten i Jönköping anser att detta bör gälla även vid särskild delgivning med aktiebolag. Enligt regeringens mening kan en ordning där särskild delgivning med aktiebolag bara skall användas när det inte är olämpligt ge ytterligare garantier för att bolagets företrädare verkligen får del av försändelsen. Dessutom är det lämpligt från hanteringssynpunkt att de två olika möjligheterna att delge genom lösbrev får en likartad utformning. På samma sätt som vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen bör därför särskild delgivning med aktiebolag inte användas när det är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. 8 Kontrollmeddelande -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: När särskild delgivning med aktiebolag | | används skall, på samma sätt som vid förenklad delgivning enligt 3| | a § delgivningslagen, ett kontrollmeddelande skickas till samma | | adress som själva delgivningshandlingen. | -------------------------------------------------------------------- Promemorians förslag: Delgivningsförsändelsen skall skickas utan efterföljande kontrollmeddelande. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker promemorians förslag. Handens tingsrätt förordar däremot att även ett kontrollmeddelande skickas. Skälen för regeringens förslag: Det finns självfallet alltid en viss risk för att en försändelse felbehandlas och inte når rätt adress. Om så sker är det förstås inte meningen att aktiebolaget skall anses delgivet, jfr avsnitt 9. Risken för sådan felbehandling är mycket liten i vårt land. Självfallet kan det dock inträffa att enstaka försändelser kommer på avvägar. Vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen skall alltid dubbla försändelser skickas ut. Först skall en delgivningsförsändelse skickas ut och minst en dag därefter ett kontrollmeddelande om att delgivningsförsändelsen har skickats ut. Enligt promemorian skall det vid särskild delgivning med aktiebolag vara tillräckligt att själva delgivningsförsändelsen skickas ut och något kontrollmeddelande skall inte behövas. Som skäl anförs bl.a. att särskild delgivning med aktiebolag nästan alltid skulle föregås av minst ett delgivningsförsök „på vanligt sätt„ med en ställföreträdare. De flesta har godtagit promemorians förslag. Några har dock varit tveksamma till om det systemet blir tillräckligt rättssäkert. Handens tingsrätt har förordat att något inledande delgivningsförsök inte skall behövas men att ett kontrollmeddelande alltid skall skickas ut. Som vi framhållit i det föregående måste man ta hänsyn till rättssäkerhetsaspekten när man bedömer hur förslaget bör utformas och därmed om dubbla försändelser bör krävas eller inte. I det föregående har det visserligen slagits fast att särskild delgivning med aktiebolag som huvudregel skall föregås av ett delgivningsförsök med någon ordinarie ställföreträdare. Självfallet finns inget hinder mot att flera delgivningsförsök görs, t.ex. om myndigheten får kännedom om en alternativ adress. Men när försök bedöms som utsiktslösa skall myndigheten inte vara tvungen att ändå utföra något försök. Det kan därför förekomma att särskild delgivning med aktiebolag tillgrips utan något inledande delgivningsförsök. Om själva delgivningsförsändelsen skulle vara den enda försändelsen som skickades kan det inte uteslutas att denna faktiskt aldrig når aktiebolagets adress. Syftet med ett kontrollmeddelande är ju bl.a. att aktiebolaget skall få tillfälle att reagera om det inte fått den delgivningsförsändelse som omtalas i meddelandet. Därmed minskas risken för att en felaktigt angiven adress leder till hinder i postgången. Man får dubbla chanser att försändelser med inaktuell adress återställs till den myndighet som skickat ut försändelserna. Även om adressen är rätt angiven finns som tidigare konstaterats en viss risk för fel i posthanteringen. Denna risk torde bli i det närmaste obefintlig om man har dubbla försändelser. Frånsett allt detta kan meddelandet dessutom fungera som en påminnelse och som kompletterande information. Som nämnts tidigare gäller sådana regler vid förenklad delgivning. Systemet med dubbla försändelser innebär visserligen ett visst merarbete för myndigheterna. De rutiner som utarbetats vid förenklad delgivning har dock i huvudsak fungerat väl och skulle kunna användas även vid den nu behandlade formen av delgivning. Ett förfarande med dubbla försändelser är också förenat med kostnader, framförallt portokostnader. Även dagens system med upprepade utskick utan att något svar erhålls medför dock stora kostnader som kan undvikas om man inför den föreslagna ordningen för delgivning med aktiebolag. Sammanfattningsvis anser regeringen att de krav på rättssäkerhet som kan ställas i detta sammanhang uppfylls om myndigheten förutom själva delgivningsförsändelsen också skall skicka ett kontrollmeddelande med upplysning om att delgivningsförsändelsen någon dag tidigare har skickats och att bolaget kommer att anses delgivet vid en viss tidpunkt. 9 Tidpunkten då aktiebolaget skall anses delgivet -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Delgivning med aktiebolaget skall anses ha | | skett två veckor efter det att kontrollmeddelandet skickades ut | | om det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som | | osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit | | fram till den registrerade postadressen. | -------------------------------------------------------------------- Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna har inga erinringar mot förslaget i promemorian. Sveriges advokatsamfund, Företagarnas riksorganisation och Sveriges Industriförbund anser dock att delgivning inte skall anses ha skett förrän efter fyra veckor från det delgivningsförsändelsen skickats ut. Skälen för regeringens förslag: Det finns en viss risk för att en försändelse visserligen kommer fram till rätt adress men att adressaten ändå inte får del av den genast, t.ex. därför att en företrädare för aktiebolaget har semester eller är frånvarande under en längre tid av någon annan legitim anledning och därmed inte får del av försändelsen. Promemorians lösning på detta är att aktiebolaget skall anses vara delgivet först efter en viss tid, nämligen två veckor efter det att delgivnings- försändelsen skickades. Flera remissinstanser, däribland Sveriges advokatsamfund, Företagarnas riksorganisation och Sveriges Industriförbund menar i sina remissvar att tiden måste sättas längre än två veckor för att seriösa aktiebolag inte skall utsättas för risk för rättsförlust. Enligt regeringens uppfattning kan man kräva att ett seriöst skött aktiebolag utför någon form av kontroll av den post som anländer till bolaget åtminstone en gång var fjortonde dag. Dessutom har bolaget som regel redan tidigare, genom det delgivningsförsök som normalt skall föregå det nu föreslagna delgivningssättet, fått kännedom om att bolaget är eftersökt. Ofta skickas en delgivningsförsändelse ut tillsammans med ett mottagningsbevis, ett s.k. vitt kort, som den sökte skall returnera till myndigheten. Som regel har den sökte ganska gott om tid på sig att returnera det vita kortet innan någon ytterligare åtgärd vidtas. Härtill kommer att det alltid ges en viss frist inom vilken den som delgetts har att reagera på. I t.ex. en stämning anges som regel att svaranden skall inkomma med yttrande inom ett visst antal veckor. Således har bolaget tid att reagera även om en företrädare skulle vara frånvarande under relativt lång tid. Den sammanlagda tiden som ett bolag skulle ha till sitt förfogande motsvarar därmed gott och väl den tid som remissinstanserna menar att seriösa aktiebolag behöver även om delgivning enligt det nya delgivningssättet skall anses ha skett efter två veckor efter det att kontrollmeddelandet avsänts. Det skall dessutom påpekas att, genom att ett kontrollmeddelande alltid skall skickas ut (se föregående avsnitt), blir tiden ytterligare någon eller några dagar längre än vad som följer av promemorians förslag. Det finns visserligen fall då det inledande delgivningsförsöket skall kunna underlåtas. Enligt vad som sagts i det föregående får sådant delgivningsförsök underlåtas om det bedöms som utsiktslöst. I ett sådant fall är det dock knappast fråga om ett seriöst skött bolag. Mot bakgrund av det som nu anförts anser regeringen att det är tillräckligt att tidsrymden från utskick av kontrollmeddelandet till tidpunkt för delgivning bestäms till två veckor. En upplysning om när bolaget skall anses delgivet bör alltid lämnas i kontrollmeddelandet på samma sätt som i dag sker vid förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen. Ytterligare en garanti för att bolagets företrädare verkligen får del av försändelsen får man genom att delgivningssättet inte skall användas när det är olämpligt med hänsyn till omständigheterna, se avsnitt 7. På samma sätt som vid förenklad delgivning bör delgivning inte anses ha skett, om det med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, framstår som osannolikt att handlingen kommit fram till bolagets registrerade adress före tvåveckorsperiodens utgång. Det mest typiska exemplet på detta är förstås att delgivningshandlingen kommer i retur med påskrift av postbefordringsföretaget att adressaten är okänd på angiven adress. 10 Närmare om tillämpningsområdet för särskild delgivning med aktiebolag -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Särskild delgivning med aktiebolag skall få| | användas för delgivning av alla slags handlingar. Endast myndig-| | heter skall få använda det nya delgivningssättet. | -------------------------------------------------------------------- Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget. Kammarrätten i Jönköping menar dock att det föreslagna delgivningssättet inte bör användas vid delgivning av stämningsansök-ningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet inleds vid en myndighet. Svenska Bankföreningen anser att även företag skall kunna använda sig av det nya delgivningssättet. Skälen för regeringens förslag: Enligt promemorian skall särskild delgivning med aktiebolag kunna användas för delgivning av alla slags handlingar, även sådana som inleder ett förfarande vid en myndighet. Kammarrätten i Jönköping anser att det nya delgivningssättet bör vara begränsat till handlingar i redan pågående ärenden. Riksdagens ombudsmän har motiverat sitt avstyrkande av förslaget bl.a. med hänvisning till att stämningsansökningar och andra handlingar genom vilka ett förfarande inleds vid domstol skulle kunna delges genom det nya delgivningssättet. När det gäller delgivning av andra handlingar än sådana som inleder ett mål eller ärende finns redan vissa möjligheter att delge genom lösbrev, nämligen förenklad delgivning enligt 3 a § delgivningslagen. Detta delgivningssätt kan i vissa fall användas även vid delgivning med ett aktiebolag. Behovet av en effektivare delgivning är däremot som störst vid delgivning av just sådana handlingar som inleder ett förfarande eftersom det ofta är i det skedet som mest arbete måste läggas ned på delgivning och då de flesta rättsförlusterna riskerar att uppstå om delgivning inte kan ske. Som vi framhållit i det föregående har förslaget om särskild delgivning med aktiebolag utformats så att aktiebolag som sköts på ett seriöst sätt skall få del av de handlingar som delges bolaget och ha tid nog att reagera på eventuella förelägganden. Regeringen delar därför den uppfattning som förs fram i promemorian, nämligen att särskild delgivning med aktiebolag skall kunna användas för delgivning av alla slags handlingar. I promemorian föreslås att det nya delgivningssättet bara skall få användas av myndigheter. Svenska Bankföreningen anser att även företag skall kunna använda sig av det nya delgivningssättet. Det finns flera former av delgivning som är förbehållna myndigheter, t.ex. telefondelgivning enligt 3 § tredje stycket delgivningslagen och förenklad delgivning enligt 3 a § samma lag. Orsaken till att delgivningsformerna bara får användas av myndigheter är bl.a. behovet av kontroll, dokumentation och säkerhet. Regeringen ansluter sig därför till promemorians förslag att särskild delgivning med aktiebolag bara skall få användas av myndigheter. 11 Kungörelsedelgivning -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Om ett aktiebolag saknar registrerad | | adress som kan användas för delgivning skall kungörelsedelgivning| | få användas. | -------------------------------------------------------------------- Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har i allmänhet inte några invändningar mot förslaget. Riksdagens ombudsmän, som avstyrker promemorians förslag i dess helhet, anför att kungörelsedelgivning i vart fall inte bör få användas vid delgivning med ett bolag som saknar registrerad behörig ställföreträdare. Skälen för regeringens förslag: Kungörelsedelgivning får enligt 16 § tredje stycket delgivningslagen användas om en juridisk person i strid med gällande bestämmelser saknar behörig registrerad företrädare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning enligt 9 och 11-13 §§ har misslyckats eller bedömts som utsiktslösa. Om det visar sig att den registrerade postadressen inte existerar eller att den inte kan identifieras kan särskild delgivning med aktiebolag inte tillämpas. Samma sak gäller om adressen är inaktuell eller på något annat sätt felaktig eller om det någon gång skulle inträffa att ingen postadress alls finns registrerad. I sådana fall har bolaget felat genom att inte låta registrera en aktuell och användbar adress. I dessa fall bör därför alltid ett alternativt delgivningssätt kunna tillgripas. Något annat alternativ än kungörelsedelgivning är svårt att peka ut. Det skulle i och för sig kunna tänkas att man i dessa fall nöjde sig med att kungöra genom anslag i myndighetens lokal och inte lät huvudregeln om tidningsannonsering gälla. I promemorian föreslås dock att kungörelsedelgivning skall ske på samma sätt som enligt nuvarande 16 § tredje stycket delgivningslagen, dvs. normalt genom tidningsannonsering. Remiss- instanserna har överlag tillstyrkt förslaget i denna del eller lämnat det utan erinran. Riksdagens ombudsmän framför på denna punkt samma kritik som mot särskild delgivning med aktiebolag som saknar behörig registrerad företrädare samt påpekar att kritiken även riktar sig mot den nuvarande bestämmelsen i 16 § tredje stycket delgivningslagen. Kritiken riktar sig alltså mot att delgivning överhuvudtaget skall vara möjlig med ett aktiebolag som saknar registrerad behörig ställföreträdare. Frågeställningen har behandlats i avsnitt 6. Som vi redovisar där finns det enligt regeringens mening inte några hinder mot att införa de nya bestämmelserna om särskild delgivning med aktiebolag eller att de nuvarande bestämmelserna behålls. Enligt regeringens mening är det alltså lämpligt att komplettera bestämmelsen om särskild delgivning med aktiebolag med en bestämmelse om att kungörelsedelgivning skall kunna ske med ett aktiebolag som saknar registrerad adress. Som Riksskatteverket påpekar skall det vara fråga om ett bolag som saknar registrerad adress som faktiskt kan användas för delgivning enligt 9 § tredje stycket. 12 Ekonomiska konsekvenser Den nya bestämmelsen om delgivning genom försändelser i lösbrev till aktiebo- lagens registrerade postadress kommer att minska behovet av att tillgripa dyrare och omständligare delgivningsmetoder som stämningsmannadelgivningar och kungörelseförfaranden. Det finns inte någon formell statistik om i vilken utsträckning delgivningsförsök med aktiebolag misslyckas eller hur ofta som kungörelsedelgivning eller stämningsmannadelgivning måste användas. Det är därför svårt att ange hur stora besparingar som förslaget medför. PRV uppger i sitt remissvar att verket vid delgivning i likvidationsärenden troligen skulle spara nästan en halv miljon kronor om året om förslaget genomförs. Kronofogde- myndigheternas kostnader för enbart stämningsmannadelgivningar uppgår till ca 70 miljoner kronor per år. Kronofogdemyndigheten i Stockholms län, som hanterar omkring en fjärdedel av kronofogdemyndigheternas samtliga ärenden, beräknar att de besparingar som förslaget skulle medföra för enbart den egna myndigheten skulle kunna uppgå till minst en miljon kronor per år. Domstolarnas kostnader för delgivning genom kungörelse och stämningsman uppgår till omkring 45 miljoner kronor per år. Även om en stor del av dessa kostnader avser delgivning med fysiska personer torde också kostnaderna för delgivning med aktiebolag uppgå till stora belopp. Redan dessa uppgifter visar att förslaget kommer att medföra betydande besparingar. Förslaget kommer också att medföra besparingar för andra myndigheter som t.ex. länsstyrelser, vissa förvaltningar i kommunerna och skattemyndigheterna. En uppskattning av den totala besparingen som förslaget kan medföra är svår att göra. I vart fall torde besparingarna klart överstiga fem miljoner kronor per år. Besparingseffekten uppstår i och med att lagändringarna träder i kraft, dvs. den 1 juli 1997. Härutöver görs effektivitetsvinster genom att arbetsresurser frigörs på myndigheterna och stora samhällsekonomiska vinster genom att den som har ett rättmätigt krav mot ett aktiebolag kan få ett snabbare avgörande av sin sak. 13 Ikraftträdande Lagändringarna bör lämpligen träda i kraft den 1 juli 1997. Några övergångsbestämmelser är inte påkallade. Det innebär att delgivningar som görs efter ikraftträdandet kan ske enligt de nya bestämmelserna även om det mål eller ärende i vilket delgivningen skall ske har inletts innan lagändringarna har trätt i kraft. 14 Författningskommentar 14.1 Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428) 3 § I första stycket har till uppräkningen av de olika varianterna av ordinär delgivning lagts till särskild delgivning med aktiebolag enligt 9 § tredje stycket. 9 § Ett nytt tredje stycke har införts. Stycket behandlar det nya delgivningssättet särskild delgivning med aktiebolag. Förutsättningarna för att det nya delgivningssättet skall få användas är delvis desamma som vid delgivning med suppleant enligt andra stycket, dvs. ett misslyckat delgivningsförsök skall ha gjorts med någon behörig företrädare för bolaget såvida sådana försök inte bedöms som utsiktslösa. Delgivning enligt tredje stycket sker således genom att delgiv- ningsförsändelsen skickas till den adress som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret hos PRV och, på samma sätt som vid förenklad delgivning enligt 3 a §, ett kontrollmeddelande skickas till samma adress minst en dag efter att själva delgivningsförsändelsen avsänts. På samma sätt som gäller vid förenklad delgivning får delgivningssättet inte användas om det är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Förfarandet bör t.ex. inte användas vid delgivning med ett fåmansbolag under tid för vanlig sommarsemester. Lagrådet har också pekat på en annan situation då det kan vara olämpligt att använda detta förfarande. Det kan förekomma att ett aktiebolag visserligen har en registrerad postadress men att denna inte överensstämmer med bolagets faktiska adress. Om den delgivande myndigheten känner till att den registrerade adressen inte är användbar för delgivning, måste det enligt Lagrådets mening anses olämpligt att skicka delgivningshandlingen och kontrollmeddelandet till den registrerade adressen. Regeringen instämmer i vad Lagrådet anfört. Eftersom institutet särskild delgivning med aktiebolag då inte kan tillämpas får, som Lagrådet påpekar, kungörelsedelgivning enligt föreslagna 16 § andra stycket 4 i stället användas. 16 § Paragrafen har delats upp i två stycken, där andra stycket har fyra punkter. Punkterna 1-3 motsvarar det tidigare innehållet. Vissa språkliga ändringar har dock gjorts. I punkt 4 har en ny bestämmelse införts som behandlar förutsätt-ningarna för kungörelsedelgivning med aktiebolag. Bestämmelsen är avsedd att kunna tillämpas i alla fall då aktiebolaget saknar en registrerad adress som kan användas för delgivning enligt 9 § tredje stycket. Kungörelsedelgivning får således ske om det inte finns någon registrerad adress för bolaget likaväl som när den registrerade adressen inte existerar eller är felaktig. 17 § Paragrafen reglerar kungörelsedelgivning. Ändringarna är redaktionella. 19 § Paragrafen behandlar när delgivning skall anses ha skett. I en ny fjärde punkt i paragrafens tredje stycke anges när delgivning enligt 9 § tredje stycket skall anses ha skett, nämligen två veckor efter det att kontrollmeddelandet med upplysning om den ursprungliga delgivningshandlingen skickades med post. Härifrån gäller dock, på samma sätt som vid förenklad delgivning, det undantaget att delgivning inte skall anses ha skett, om det med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet framstår som osannolikt att handlingen kommit fram till bolagets registrerade adress före tvåveckorsperiodens utgång. Det mest typiska exemplet på detta är förstås att delgivningshandlingen kommer i retur med påskrift av postbefordringsföretaget att adressaten är okänd på angiven adress. Det kan också vara så att endast meddelandet om delgivningsförsändelsen kommer i retur. Även i detta fall lär risken för att inte heller delgivningsförsändelsen kommit fram vara så stor att aktiebolaget normalt inte bör anses delgivet. Ett annat fall är att någon som företräder bolaget hör av sig med anledning av meddelandet och anmäler att bolaget inte fått själva delgivningsförsändelsen. En sådan anmälan skall naturligtvis också medföra att delgivning inte skall anses ha skett, under förutsättning att det inte finns tillräcklig anledning att anta att anmälaren lämnar oriktiga uppgifter i syfte att hålla bolaget undan delgivning. 14.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter 9 § Paragrafen handlar om delgivning med delägare i en samfällighet. Paragrafen har justerats med anledning av ändringarna i 16 § andra stycket delgivningslagen. Den nya 16 § andra stycket punkt 4 delgivningslagen, liksom punkt 1 och 3, omfattas inte av undantagen i förevarande paragraf och skall således kunna användas vid delgivning i de nu aktuella fallen. 14.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden Paragrafen handlar om delgivning med ägare av fiske. Paragrafen har justerats med anledning av ändringarna i 16 § andra stycket delgivningslagen. Den nya 16 § andra stycket punkt 4 delgivningslagen, liksom punkt 1 och 3, omfattas inte av undantagen i förevarande paragraf och skall således kunna användas vid delgivning i de nu aktuella fallen. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i delgivningslagen ( l970:428) Härigenom föreskrivs att 3, 9, 16, 17 och 19 §§ delgivningslagen (1970:428) skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse -------------------------------------------------------------- Föreslagen lydelse 3 §1 -------------------------------------------------------------- Myndighet ombesörjer delgivning genom att sända handlingen med post eller överlämna den med bud eller på annat sätt till den sökte, varvid som bevis att denne har mottagit försändelsen begäres delgivningskvitto eller mottagningsbevis (ordinär del- givning). Ordinär delgivning kan också ske genom förenklad delgivning enligt 3 a §. -------------------------------------------------------------- Myndighet ombesörjer delgivning genom att sända handlingen med post eller överlämna den med bud eller på annat sätt till den sökte, varvid som bevis att denne har mottagit försändelsen begäres delgivningskvitto eller mottagningsbevis (ordinär del- givning). Ordinär delgivning kan också ske genom förenklad delgivning enligt 3 a § eller genom särskild delgivning med aktiebolag enligt 9 § tredje stycket. Om det finns anledning antaga att delgivningskvitto eller mottagningsbevis ej kommer att lämnas eller ej kommer att erhållas i tid, får myndighet som regeringen bestämmer ombesörja att handlingen överlämnas till den sökte i särskild ordning genom postbefordringsföretag som regeringen bestämmer (särskild postdelgivning). När det är lämpligt, får en myndighet delge kallelser, meddelanden och andra handlingar, som inte är omfattande eller annars av svårtillgängligt innehåll, genom att innehållet läses upp vid telefonsamtal med den sökte och handlingen därefter sänds till denne med post (telefondelgivning). Sådan delgivning får inte avse stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet vid myndigheterna inleds. Kan delgivning inte ske enligt första - tredje styckena, får delgivning ske genom stämningsman eller annan, vars intyg enligt 24 § första stycket utgör fullt bevis om delgivning (stämningsmannadelgivning). I fall som avses i 15 och 16 §§ får delgivning ske genom kungörelse (kungörel- sedelgivning). 9 §2 Skall delgivning ske med annan juridisk person än staten, överbringas handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen eller, om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknas behörig ställföret- rädare men finns någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i den juridiska personens angelägenheter, överbringas handlingen till denne. Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms delgivningsförsök som utsiktslösa, får delgivning ske genom att handlingen över- bringas till en suppleant för en behörig ställföreträdare. Suppleanten skall utan dröjsmål lämna handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen. -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- Har ett försök till delgivning med ett aktiebolag enligt första stycket misslyckats eller bedöms delgivningsförsök som utsikts- lösa, får delgivning ske genom att myndigheten sänder handlingen med post till aktiebolaget under dess registrerade postadress (särskild delgivning med aktiebolag). Delgivning med dödsbo genom att handlingen överbringas till någon av dödsbodelägarna får ske endast om denne sitter i boet eller om delgivningen föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som är taxerad som lantbruksen- het. Dödsbodelägare som mottagit handlingen skall utan dröjsmål underrätta övriga delägare om delgivningen. Dödsbodelägare som sitter i boet har rätt att taga emot handlingen, även om boet ej förvaltas av delägarna. Han svarar i sådant fall för att handlingen utan dröjsmål lämnas till någon som har rätt att företräda boet. 16 §3 -------------------------------------------------------------- Delgivning med en obestämd krets personer sker genom kungö- relse. Kungörelsedelgivning får också användas, om ett stort antal personer skall delges och det skulle innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgiv- ningen att överbringa handlingen eller meddelande enligt 6 § andra stycket till envar av dem. Företrädes delägare eller medlemmar som avses i 10 § ej av känd styrelse eller förvaltare och finns ej heller någon samman- kallande, får kungörelsedelgivning användas, om delägarna eller medlemmarna är fler än tio. Kungörelsedelgivning får också användas om en juridisk person i strid med gällande bestämmelser saknar registrerad behörig företrä- dare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning enligt 9 och 11-13 §§ har misslyckats eller bedömts som utsiktslösa. -------------------------------------------------------------- Delgivning med en obestämd krets personer sker genom kungö- relse. Kungörelsedelgivning får också användas 1. om ett stort antal personer skall delges och det skulle innebära större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgivningen att överbringa handlingen eller meddelande enligt 6 § andra stycket till var och en av dem, 2. om delägare eller medlemmar som avses i 10 § inte företräds av känd styrelse eller förvaltare och det inte heller finns någon sammankallande och delägarna eller medlemmarna är fler än tio, 3. om en juridisk person i strid med gällande bestämmelser saknar registrerad behörig företrädare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning enligt 9 och 11-13 §§ har misslyckats eller bedömts som utsiktslösa, eller 4. om ett aktiebolag saknar en registrerad postadress där del- givning kan ske enligt 9 § tredje stycket. 17 §4 -------------------------------------------------------------- Kungörelsedelgivning sker genom att handlingen hålls tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer, och genom att meddelande härom och om handlingens huvudsakliga innehåll införs i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning eller endera av dessa inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgivning. Om det finns särskild anledning att anta att införande i tidning är meningslöst, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal inom samma tid. Detta förfarande får också användas, om kungörelsedelgivning enligt 15 § ägt rum och därefter ny delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid delgivning i fall som avses i 16 § första stycket andra meningen med de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet skall dessutom meddelandet anslås inom fastigheten på lämpligt sätt inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgivning. I fall som avses i 16 § första och andra stycket sänds dessutom meddelande med post till någon eller några av de personer som söks för delgivning under deras vanliga adresser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. Ingår statlig myndighet eller kommun bland dem som avses med delgiv- ningen, skall sådant meddelande alltid sändas till myndigheten eller kommunen. Gäller delgivningen i fall som avses i 16 § första stycket andra meningen de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet, skall i stället handlingen eller meddelandet enligt 6 § andra stycket sändas med post till var och en av dem, om inte också detta förfarande skulle medföra större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ända- målet med delgivningen. Har i fall som avses i 16 § tredje stycket den juridiska personen en registrerad postadress, sänds dessutom meddelande med post till den juridiska personen under denna adress. -------------------------------------------------------------- Kungörelsedelgivning sker genom att handlingen hålls tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten bestämmer, och genom att meddelande härom och om handlingens huvudsakliga innehåll införs i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning eller endera av dessa inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgivning. Om det finns särskild anledning att anta att införande i tidning är meningslöst, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal inom samma tid. Detta förfarande får också användas, om kungörelsedelgivning enligt 15 § ägt rum och därefter ny delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid delgivning i fall som avses i 16 § andra stycket 1 med de personer som flyr eller annars innehar lägen- het i samma fastighet skall dessutom meddelandet anslås inom fastigheten på lämpligt sätt inom tio dagar från beslutet om kungörelsedelgivning. I fall som avses i 16 § första stycket och andra stycket 1 och 2 sänds dessutom meddelande med post till någon eller några av de personer som söks för delgivning under deras vanliga adresser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. Ingår statlig myndighet eller kommun bland dem som avses med delgivningen, skall sådant meddelande alltid sändas till myndigheten eller kommunen. Gäller delgivningen i fall som avses i 16 § andra stycket 1 de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet, skall i stället handlingen eller meddelandet enligt 6 § andra stycket sändas med post till var och en av dem, om inte också detta förfarande skulle medföra större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med delgivningen. Har i fall som avses i 16 andra stycket 3 den juridiska personen en registrerad postadress, sänds dessutom meddelande med post till den juridiska personen under denna adress. 19 §5 Delgivning har skett genom att den som söks för delgivning själv har mottagit handlingen, oavsett på vilket sätt den kommit honom till handa. Har den sökte kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den anses ha kommit honom till handa samma dag som den avhämtats av budet. Förekommer vid särskild postdelgivning eller stämningsmannadelgivning att den som sökes för delgivning vägrar att taga emot handlingen, anses delgivning ändå ha skett. Delgivning skall anses ha skett enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är tillgänglig och meddelandet delgivits, enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före tvåveckorstidens utgång kommit fram till den söktes senast kända adress, enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att det blivit fullgjort som föreskrivs där, -------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------- enligt 9 § tredje stycket när två veckor förflutit från det att handlingen skickades med post till den registrerade post- adressen och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram dit inom tvåveckors- tiden, enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att handlingen lämnats i den söktes hemvist eller fästs på dörren till hans bostad, enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om kungörelsedelgivning under förutsättning att det blivit fullgjort som föreskrives i paragrafens första stycke. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. **FOOTNOTES** 1 Senaste lydelse 1995:1311. 2 Senaste lydelse 1990:1410. 3 Senaste lydelse 1992:1250. 4 Senaste lydelse 1993:1688. 5 Senaste lydelse 1993:1688. Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över promemorian Efter remiss har yttrande avgetts av Riksdagens ombudsmän, Hovrätten för Övre Norrland, Handens tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping, Justitiekanslern, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Riksskatteverket, Riksrevisionsverket, Patent- och registreringsverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Kronofogdemyndigheten i Stockholms län, Skattemyndigheten i Stockholms län, Sveriges advokatsamfund, Svenska Revisorsamfundet, Konkursförvaltarkollegiernas förening, Sveriges Ackordscentral, Sveriges Industriförbund, Svenska Bankföreningen och Företagarnas Riksorganisation. Lagrådsremissens lagförslag 1 Förslag till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428) Härigenom föreskrivs att 3, 9, 16, 17 och 19 §§ delgivningslagen (1970:428) skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §1 -------------------------------------------------------------------- Myndighet ombesörjer delgiv- Myndighet ombesörjer delgiv- ning genom att sända handlingen ning genom att sända handlingen med post eller överlämna den med med post eller överlämna den med bud eller på annat sätt till den bud eller på annat sätt till den sökte, varvid som bevis att sökte, varvid som bevis att denne har mottagit försändelsen denne har mottagit försändelsen begärs delgivningskvitto eller begärs delgivningskvitto eller mottagningsbevis (ordinär del- mottagningsbevis (ordinär del- givning). Ordinär delgivning givning). Ordinär delgivning kan kan också ske genom förenklad också ske genom förenklad del- delgivning enligt 3 a §. givning enligt 3 a § eller genom särskild delgivning med aktiebolag enligt 9 § tredje stycket. Om det finns anledning antaga att delgivningskvitto eller mottagningsbevis ej kommer att lämnas eller ej kommer att erhållas i tid, får myndighet som regeringen bestämmer ombesörja att handlingen överlämnas till den sökte i särskild ordning genom postbefordringsföretag som regeringen bestämmer (särskild postdelgivning). När det är lämpligt, får en myndighet delge kallelser, meddelanden och andra handlingar, som inte är omfattande eller annars av svårtillgängligt innehåll, genom att innehållet läses upp vid telefonsamtal med den sökte och handlingen därefter sänds till denne med post (telefondelgivning). Sådan delgivning får inte avse stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfarandet vid myndigheten inleds. Kan delgivning inte ske enligt första - tredje styckena, får delgivning ske genom stämningsman eller annan, vars intyg enligt 24 § första stycket utgör fullt bevis om delgivning (stämningsmannadelgivning). I fall som avses i 15 och 16 §§ får delgivning ske genom kungörelse (kungörelsedelgivning). **FOOTNOTES** 1 Senaste lydelse 1995:1311. 9 §2 Skall delgivning ske med annan juridisk person än staten, överbringas handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen eller, om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknas behörig ställföreträ- dare men finns någon som har rätt att sammankalla dem som skall besluta i den juridiska personens angelägenheter, överbringas handlingen till denne. Har ett försök till delgivning enligt första stycket misslyckats eller bedöms delgivningsförsök som utsiktslösa, får delgivning ske genom att handlingen över- bringas till en suppleant för en behörig ställföreträdare. Suppleanten skall utan dröjsmål lämna handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen. -------------------------------------------------------------------- Om ett försök till delgivning med ett aktiebolag enligt första stycket har misslyckats eller delgivningsförsök bedöms som utsiktslösa och det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna, får delgiv-ning ske genom att myndigheten sänder handlingen med post till aktiebolaget och minst en dag senare skickar ett meddelande om att handlingen har sänts (särskild delgivning med aktie- bolag). Handlingen och med- delandet skall skickas till den postadress som är registrerad för bolaget i aktiebolagsregistret som förs av Patent- och regist- reringsverket. Delgivning med dödsbo genom att handlingen överbringas till någon av dödsbodelägarna får ske endast om denne sitter i boet eller om delgivningen föranleds av att dödsboet innehar fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet. Dödsbodelägare som mottagit handlingen skall utan dröjsmål underrätta övriga delägare om delgivningen. Dödsbodelägare som sitter i boet har rätt att taga emot handlingen, även om boet ej förvaltas av delägarna. Han svarar i sådant fall för att handlingen utan dröjsmål lämnas till någon som har rätt att företräda boet. 16 §3 -------------------------------------------------------------------- Delgivning med en obestämd Delgivning med en obestämd krets personer sker genom krets personer sker genom kungö- kungörelse. Kungörelsedelgivning relse. får också användas, om ett stort Kungörelsedelgivning får också antal personer skall delges användas och det skulle innebära större 1. om ett stort antal kostnad och besvär än som är personer skall delges och det försvarligt med hänsyn till skulle innebära större kostnad ändamålet med delgivningen att och besvär än som är försvarligt överbringa handlingen eller med hänsyn till ändamålet med del- meddelande enligt 6 § andra givningen att överbringa hand- stycket till envar av dem. lingen eller meddelande enligt 6 § andra stycket till var och en av dem, Företrädes delägare eller med- 2. om delägare eller medlemmar lemmar som avses i 10 § ej av som avses i 10 § inte företräds av känd styrelse eller förvaltare känd styrelse eller förvaltare och finns ej heller någon sam- och det inte heller finns någon mankallande, får kungörelse- sammankallande och delägarna delgivning användas, om del- eller medlemmarna är fler än tio, ägarna eller medlemmarna är fler än tio. 3. om en juridisk person i Kungörelsedelgivning får också strid med gällande bestämmelser användas om en juridisk person saknar registrerad behörig i strid med gällande företrädare och någon i Sverige bestämmelser saknar registrerad bosatt person inte har utsetts behörig företrädare och någon i att på den juridiska personens Sverige bosatt person inte har vägnar ta emot delgivning samt utsetts att på den juridiska försök till delgivning enligt 9 personens vägnar ta emot del- och 11-13 §§ har misslyckats givning samt försök till delgiv- eller bedömts som utsiktslösa, ning enligt 9 och 11-13 §§ har eller misslyckats eller bedömts som utsiktslösa. 4. om ett aktiebolag saknar en registrerad postadress som kan användas för delgivning enligt 9 § tredje stycket. 17 §4 -------------------------------------------------------------------- Kungörelsedelgivning sker Kungörelsedelgivning sker genom att handlingen hålls genom att handlingen hålls till- tillgänglig viss tid hos gänglig viss tid hos myndigheten myndigheten eller på plats, som eller på plats, som myndigheten myndigheten bestämmer, och bestämmer, och genom att genom att meddelande härom och meddelande härom och om om handlingens huvudsakliga handlingens huvudsakliga inne- innehåll införs i Post- och håll införs i Post- och Inrikes Inrikes Tidningar och ortstid- Tidningar och ortstidning eller ning eller endera av dessa endera av dessa inom tio dagar inom tio dagar från beslutet om från beslutet om kungö- kungörelsedelgivning. Om det relsedelgivning. Om det finns finns särskild anledning att särskild anledning att anta att anta att införande i tidning är införande i tidning är menings- meningslöst, får meddelandet i löst, får meddelandet i stället stället anslås i myndighetens anslås i myndighetens lokal inom lokal inom samma tid. Detta samma tid. Detta förfarande får förfarande får också användas, om också användas, om kungörelse- kungörelsedelgivning enligt 15 § delgivning enligt 15 § ägt rum ägt rum och därefter ny och därefter ny delgivning skall delgivning skall ske i samma ske i samma mål eller ärende. Vid mål eller ärende. Vid delgivning delgivning i fall som avses i i fall som avses i 16 § första 16 § andra stycket 1 med de stycket andra meningen med de personer som hyr eller annars personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastig- innehar lägenhet i samma het skall dessutom meddelandet fastighet skall dessutom med- anslås inom fastigheten på lämp- delandet anslås inom ligt sätt inom tio dagar från be- fastigheten på lämpligt sätt inom slutet om kungörelsedelgivning. tio dagar från beslutet om kun- görelsedelgivning. I fall som avses i 16 § första I fall som avses i 16 § första stycket och andra stycket 1 och och andra stycket sänds 2 sänds dessutom meddelande med dessutom meddelande med post post till någon eller några av de till någon eller några av de personer som söks för delgivning personer som söks för delgivning under deras vanliga adresser för under deras vanliga adresser att vara tillgängligt för alla för att vara tillgängligt för dem som avses med delgivningen. alla dem som avses med Ingår statlig myndighet eller delgivningen. Ingår statlig kommun bland dem som avses med myndighet eller kommun bland delgivningen, skall sådant med- dem som avses med delande alltid sändas till delgivningen, skall sådant myndigheten eller kommunen. meddelande alltid sändas till Gäller delgivningen i fall som myndigheten eller kommunen. avses i 16 § andra stycket 1 de Gäller delgivningen i fall som personer som hyr eller annars avses i 16 § första stycket innehar lägenhet i samma fastig- andra meningen de personer som het, skall i stället handlingen hyr eller annars innehar eller meddelandet enligt 6 § lägenhet i samma fastighet, andra stycket sändas med post skall i stället handlingen till var och en av dem, om eller meddelande enligt 6 § inte också detta förfarande andra stycket sändas med post skulle medföra större kostnad och till var och en av dem, om besvär än som är försvarligt med inte också detta förfarande hänsyn till ändamålet med delgiv- skulle medföra större kostnad ningen. och besvär än som är försvarligt med hänsyn till ändamålet med Har i fall som avses i 16 § delgivningen. andra stycket 3 den juridiska Har i fall som avses i 16 § personen en registrerad post- tredje stycket den juridiska adress, sänds dessutom medde- personen en registrerad post- lande med post till den adress, sänds dessutom med- juridiska personen under denna delande med post till den adress. juridiska personen under denna adress. 19 §5 Delgivning har skett genom att den som söks för delgivning själv har mottagit handlingen, oavsett på vilket sätt den kommit honom till handa. Har den sökte kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den anses ha kommit honom till handa samma dag som den avhämtats av budet. Förekommer vid särskild postdelgivning eller stämningsmannadelgivning att den som sökes för delgivning vägrar att taga emot handlingen, anses delgivning ändå ha skett. Delgivning skall anses ha skett enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är tillgänglig och meddelandet delgivits, enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram till den söktes senast kända adress, enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att det blivit fullgjort som föreskrivs där, -------------------------------------------------------------------- enligt 9 § tredje stycket när två veckor förflutit från det att meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen före tvåveckorsfristens utgång kom-mit fram till den registrerade postadressen, enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att handlingen lämnats i den söktes hemvist eller fästs på dörren till hans bostad, enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om kungörelsedelgivning under förutsättning att det blivit fullgjort som föreskrivs i paragrafens första stycke. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 2 Senaste lydelse 1990:1410. 3 Senaste lydelse 1992:1250. 4 Senaste lydelse 1993:1688. 5 Senaste lydelse 1993:1688. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 § -------------------------------------------------------------------- Till sammanträdet skall Till sammanträdet skall samtliga kända delägare kallas. samtliga kända delägare kallas. Är Är det ovisst vilken av flera det ovisst vilken av flera som som är delägare, kallas är delägare, kallas samtliga. Om samtliga. Om det kan antagas det kan antas att okända delägare att okända delägare finns, finns, utfärdas kallelse även på utfärdas kallelse även på dessa. dessa. -------------------------------------------------------------------- Kallelse skall i god tid före Kallelse skall i god tid före sammanträdet delges delägarna. sammanträdet delges delägarna. För 10 § första stycket och 16 § sådan delgivning gäller inte andra stycket delgivningslagen bestämmelserna i 10 § första (1970:428) äger icke tillämpning stycket och 16 § andra stycket 2 på sådan delgivning. delgivningslagen (1970:428). Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1981:533) om fiskevårdsområden skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 14 §1 -------------------------------------------------------------------- Förrättningsmannen skall kalla Förrättningsmannen skall kalla ägarna av fisket till samman- ägarna av fisket till samman- trädet. Kallelsen skall trädet. Kallelsen skall innehålla innehålla en kort beskrivning en kort beskrivning av den av den avsedda avsedda områdesbildningen samt områdesbildningen samt uppgift uppgift om tid och plats där om tid och plats där ansökningshandlingarna och ansökningshandlingarna och fiskerättsförteckningen finns fiskerättsförteckningen finns till-gängliga. I kallelsen skall till-gängliga. I kallelsen anges att ägare av fiske bör skall anges att ägare av fiske senast vid sammanträdet bör senast vid sammanträdet muntligen eller skriftligen muntligen eller skriftligen framföra sina syn-punkter på framföra sina syn-punkter på områdesbildningen och områdesbildningen och fiskerättsförteckningen samt lägga fiskerättsförteckningen samt fram skriftlig utredning som lägga fram skriftlig utredning han önskar åberopa till stöd för som han önskar åberopa till stöd erinringar mot fiskerätts- för erinringar mot fiskerätts- förteckningen. Om det inte kan förteckningen. Om det inte kan antas, att fiskerättsförteck- antagas, att fiskerättsförteck- ningen är fullständig, utfärdas ningen är fullständig, utfärdas kallelse även på okända ägare av kallelse även på okända ägare av fiske. Kallelsen skall i god fiske. Kallelsen skall i god tid före sammanträdet delges tid före sammanträdet delges ägarna av fisket. För sådan ägarna av fisket. För sådan delgivning gäller inte delgivning gäller inte bestämmelserna i 10 § första bestämmelserna i 10 § första stycket och 16 § andra stycket 2 stycket och 16 § andra stycket delgivningslagen (1970:428). delgivningslagen (1970:428). Förrättningsmannen skall alltid underrätta kommunen om innehållet i kallelsen. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även då ett nytt sammanträde utsätts. Om vid ett sammanträde har tillkännagetts tid och plats för nästa sammanträde, behöver inte kallelse delges den som kallats i föreskriven ordning till det sammanträde då tillkännagivandet skett. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. **FOOTNOTES** 1 Senaste lydelse 1991:380. Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträdet 1997-01-20 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertill Voss, justitierådet Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Enligt en lagrådsremiss den 16 januari 1997 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428), 2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 3. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ebba Sverne. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428) 9 § Av motiven framgår att det nya sättet för delgivning med aktiebolag är avsett att tillämpas även i fall då behörig registrerad ställföreträdare för bolaget saknas. Detta förhållande föranleder inte i och för sig någon erinran. I fall av detta slag uppkommer emellertid ofta frågan om bolaget över huvud taget har processbehörighet, en fråga i vilken nuvarande praxis har betecknats som motsägelsefull (se Justitieombudsmännens ämbetsberättelse 1994-95 s. 24 ff). Det remitterade förslaget undanröjer inte den osäkerhet som för närvarande har ansetts föreligga i denna fråga. Spörsmålet i vad mån exempelvis tredskodom kan meddelas mot ett bolag som saknar behörig registrerad ställföreträdare men som delgetts enligt de nya reglerna blir således en fråga för rättstillämpningen. Särskild delgivning med aktiebolag får enligt förslaget till nytt tredje stycke ske bl.a. under den förutsättningen att det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Delgivningen skall ske genom att handlingen och kontrollmeddelandet skickas till den postadress som är registrerad i aktiebolagsregistret. Det kan förekomma att ett aktiebolag visserligen har en registrerad postadress men att denna inte överensstämmer med bolagets faktiska adress. Om den delgivande myndigheten känner till att den registrerade adressen inte är användbar för delgivning, måste det enligt Lagrådets mening anses olämpligt att skicka delgivningshandlingen och kontrollmeddelandet till den registrerade adressen. Eftersom institutet särskild delgivning med aktiebolag då inte kan tillämpas får kungörelsedelgivning enligt 16 § andra stycket 4 i stället användas. Övriga lagförslag Förslagen lämnas utan erinran. Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1997 Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg, Andersson, Winberg, Uusmann, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing Föredragande: statsrådet Pagrotsky Regeringen beslutar proposition 1996/97:132 Delgivning med aktiebolag.