Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Propositionsnummer ·
1996/97:151 ·
Hämta Doc ·
Beskattning av aktievinster i bolagssektorn
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 151
Regeringens proposition
1996/97:151
Beskattning av aktievinster i bolagssektorn
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 5 maj 1997
Lena Hjelm-Wallén
Thomas Östros
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en justering av den uppskovsregel i 27 § 4 mom. lagen
om statlig inkomstskatt som gäller vid överlåtelse av aktier i utbyte mot
nyemitterade aktier i det köpande bolaget, den s.k. strukturregeln. För att
strukturregeln skall få tillämpas av aktiebolag och andra juridiska personer
skall avyttringen vara en följd av ett erbjudande om förvärv av samtliga aktier
i ett aktiebolag vars aktier är noterade på börs. Regeringen skall dock kunna
medge att ett aktiebolag eller annan juridisk person får tillämpa bestämmelsen
även i andra fall om särskilda skäl föreligger.
Med hänsyn till att strukturregeln kan utnyttjas på ett inte avsett sätt före-
slår regeringen med stöd av 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen att
förslaget tillämpas på avyttringar som genomförs fr.o.m. dagen efter avlämnandet
av denna proposition.
1
Innehållsförteckning
1 Beslut 3
2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt 3
3 Ärendet och dess beredning 5
4 Uppskov vid beskattningen av aktieöverlåtelser 5
Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 5 maj 1997 9
2
1 Beslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring
i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
2 Lagtext
Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 27 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
27 §
4 mom.2 Har en här i riket bosatt eller hemmahörande person avyttrat aktier
till ett svenskt aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag och utgörs
vederlaget för de avyttrade aktierna av nyemitterade aktier i det köpande
bolaget och eventuellt pengar motsvarande högst tio procent av de nyemitterade
aktiernas nominella värde skall som skattepliktig realisationsvinst räknas den
del av vederlaget som utgörs av pengar. Vad nu sagts tillämpas också vid
avyttring av andelar i ekonomisk förening. De mottagna aktierna skall anses
förvärvade till det anskaffningsvärde som gällde för de avyttrade aktierna eller
andelarna.
Bestämmelserna i första stycket gäller inte person som har avflyttat från
Sverige men som till följd av reglerna om väsentlig anknytning hit ändå anses
bosatt här. De gäller inte heller om 2 § 4 mom. nionde eller tionde stycket är
tillämpligt på avyttringen.
Vid avyttring av aktier eller andelar i fåmansföretag som avses i 3 §
12 a mom. tredje stycket tillämpas första stycket endast om skattemyndigheten
lämnar medgivande till detta. Sådant medgivande får lämnas om inte någon del av
vinsten skulle ha tagits upp som intäkt av tjänst. Skattemyndighetens beslut får
överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.
Flyttar en skattskyldig utomlands och har han tidigare avyttrat aktier eller
andelar till ett utländskt bolag varvid bestämmelserna i första eller tredje
stycket tillämpats, skall skatteplikt anses uppkomma när utflyttningen sker i
fråga om den del av realisationsvinsten som tidigare inte tagits upp till
beskattning.
-------------------------------------------------------
Har avyttringen gjorts
av annan juridisk person än
dödsbo, gäller utöver de
villkor som föreskrivs i
första stycket att aktier i
det bolag som gett ut de
avyttrade aktierna skall
vara noterade på börs samt
att det köpande bolaget
skall ha erbjudit sig att
på marknadsmässiga villkor
förvärva samtliga aktier i
detta bolag. Om särskilda
skäl föreligger får rege-
ringen medge att villkoren
i första meningen inte
skall tillämpas i ett
enskilt fall .
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997. Den tillämpas dock på avyttringar
efter den 5 maj 1997.
1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.
2 Senaste lydelse 1996:1227.
3
3 Ärendet och dess beredning
Regeringen lämnar i denna proposition förslag om en begränsning av den möjlighet
till uppskov med beskattningen av reavinster som finns i 27 § 4 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. Synpunkter på förslaget har inhämtats
från Riksskatteverket.
Lagrådet
Den föreslagna ändringen i 27 § 4 mom. SIL är av sådan beskaffenhet att
Lagrådets yttrande normalt borde inhämtas. Det har emellertid på senare tid upp-
märksammats att uppskovsregeln kan ha utnyttjats på ett sådant sätt och i en
sådan omfattning att regeringen anser det motiverat med ett omedelbart
ingripande. Lagrådets hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så
att avsevärt men skulle uppkomma. Lagrådets yttrande bör därför inte inhämtas.
4 Uppskov vid beskattningen av aktieöverlåtelser
Regeringens förslag: Uppskovsregeln vid aktiebyten får tillämpas av aktiebolag
m.fl. endast om avyttringen utgör ett led i ett uppköpserbjudande som avser
förvärv av samtliga aktier i ett börsnoterat bolag på marknadsmässiga villkor.
Om särskilda skäl föreligger kan regeringen dock medge att bestämmelsen får
tillämpas av aktiebolag m.fl. även i andra fall.
Bakgrunden till regeringens förslag: För att underlätta omstruktureringar inom
näringslivet finns flera uppskovsregler i skattesystemet. En uppskovsregel är
den s.k. strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL. Den är tillämplig om ett bolag
förvärvar aktier i ett annat bolag och som vederlag utger egna nyemitterade
aktier och eventuellt ett kontantvederlag, dock högst 10 % av de nyemitterade
aktiernas nominella belopp. Bestämmelsen är tillämplig oavsett om det är en
juridisk eller fysisk person som säljer aktierna. Ett eventuellt kontantvederlag
beskattas fullt ut men i övrigt anses inte någon skattepliktig reavinst
uppkomma.
Vederlagsaktierna övertar anskaffningsvärdet för de sålda aktierna och däri-
genom erhålls kontinuitet i beskattningen. När de erhållna vederlagsaktierna
avyttras beräknas således reavinsten med utgångspunkt i det övertagna
anskaffningsvärdet. Strukturregeln innehåller inte någon reglering av det
köpande bolagets anskaffningsvärde på de erhållna aktierna. Under förutsättning
att emissionen har skett på marknadsmässiga villkor kommer detta värde enligt
allmänna regler därför att utgöras av aktiernas marknadsvärde vid tidpunkten för
emissionen.
Den aktuella uppskovsregeln kom till vid 1990 års skattereform. Den ersatte en
bestämmelse som innebar att regeringen helt eller delvis kunde medge
skattefrihet vid avyttring av äldre aktier, s.k. strukturdispens. En förut-
sättning för sådan befrielse var att beskattningen kunde antas hindra
strukturrationaliseringar som ansågs önskvärda ur allmän synpunkt. Upp-
skovsbestämmelsen i 27 § 4 mom. SIL innehåller inte något liknande krav. I
prop. 1989/90:110 (s. 453) anfördes att ifrågavarande transaktioner regelmässigt
torde genomföras av strukturella skäl och att det formella kravet på struktur-
rationaliseringsvinster kunde slopas.
En annan uppskovsregel finns i 2 § 4 mom. tionde stycket SIL. Den gäller
överlåtelser av s.k. organisationsaktier till företag som tillhör samma koncern.
Begreppet organisationsaktier överensstämmer i huvudsak med begreppet
näringsbetingade aktier och det innebär i praktiken att det i flertalet fall är
fråga om aktier i dotterföretag.
I lagen (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande
omstruktureringar inom EG - omstruktureringslagen - finns bestämmelser om
internationella andelsbyten. Ett internationellt andelsbyte är i 6 § nämnda lag
definierat på i huvudsak samma sätt som aktiebyten enligt strukturregeln i 27 §
4 mom. SIL. För att omstruktureringslagen skall vara tillämplig krävs att någon
aktieägare i det förvärvade bolaget är hemmahörande i Sverige och att det
köpande bolaget är hemmahörande i en annan medlemsstat. Den materiella utform-
ningen av beskattningen vid internationella andelsbyten är bortsett från vissa
lagtekniska skillnader i allt väsentligt densamma som vid nationella aktiebyten.
Någon reglering av skattemässigt anskaffningsvärde i det köpande bolaget i fråga
om vederlagsaktierna finns av naturliga skäl inte eftersom det köpande bolaget
skall vara hemmahörande i en annan medlemsstat.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i olika sammanhang uttalat att
det är angeläget att omstruktureringar inte skall motverkas av skattereglerna.
Det finns också vissa uppskovsregler i skattesystemet. Ett väsentligt inslag i
regelsystemet är dock att det är fråga om en uppskjuten beskattning och inte en
definitiv skattelättnad.
Det har under senare tid uppmärksammats att strukturregeln tillämpats i
situationer där det kan ifrågasättas om förfarandet är motiverat från omstruk-
tureringssynpunkt. Det gäller förfaranden där ett koncernbolag vid en
apportemission överlåter aktier till ett annat koncernbolag. Om överlåtelsen av-
ser näringsbetingade aktier kan den omfattas av uppskovsbestämmelsen i 2 § 4
mom. tionde stycket SIL. Är det fråga om andra än näringsbetingade aktier kan
strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL vara tillämplig. Anskaffningsvärdet på de
överlåtna aktierna hos det köpande bolaget kan i dessa fall komma att utgöras av
marknadsvärdet. Om detta bolag i sin tur säljer aktierna beräknas alltså
reavinsten med utgångspunkt i aktiernas marknadsvärde vid tidpunkten för
emissionen. Denna försäljning kan därför i princip ske utan att någon
skattepliktig reavinst uppkommer.
Regelsystemet är uppbyggt så att den skattepliktiga reavinsten på de avyttrade
aktierna motsvaras av en latent skatteskuld på de nyemitterade aktierna. Det
koncernbolag som innehar dessa nyemitterade aktier disponerar emellertid över
den tidpunkt när denna skattskuld skall realiseras och det kan vara möjligt att
genom olika åtgärder se till att det blir fråga om en definitiv skattelättnad.
Företagsskatteutredningen (1992:11), FSU, arbetar för närvarande med en
generell översyn av beskattningsreglerna vid omstruktureringar inom
näringslivet. I det uppdraget ingår bl.a. att se över de uppskovsregler som kan
bli tillämpliga vid omstruktureringar. Regeringen utgår från att FSU i sitt
arbete lämnar förslag till de ändringar som kan anses nödvändiga för att skatte-
reglerna inte skall motverka omstruktureringar men även förslag till sådana
ändringar som behövs för att det inte skall bli fråga om definitiva skatte-
lättnader. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag före utgången av detta år.
Med hänsyn till förfaranden av det slag som berörts i det föregående anser
regeringen att FSU:s förslag inte kan avvaktas. Det är nödvändigt att redan nu
begränsa aktiebolags och andra juridiska personers möjlighet att tillämpa
strukturregeln i 27 § 4 mom. SIL .
Regleringen av internationella andelsbyten i omstruktureringslagen komplette-
ras av en skatteflyktsbestämmelse i 25 § nämnda lag. Huvudrekvisitet i denna
bestämmelse är att ett förfarande enligt omstruktureringslagen, t.ex. ett
internationellt andelsbyte, ensamt eller i förening med andra rättshandlingar,
medför en otillbörlig skatteförmån för den skattskyldige. För att skatte-
flyktsbestämmelsen skall vara tillämplig krävs vidare att skatteförmånen inte är
oväsentlig och att det kan antas att skatteförmånen utgjort ett huvudskäl för
förfarandet. Utformningen av bestämmelsen tillåter en mer allmän tolkning än vad
som är möjligt enligt lagen (1995:575) mot skatteflykt (jfr prop. 1994/95:52 s.
40). I sammanhanget är dessutom att märka att vid tillämpning av
skatteflyktsbestämmelsen kan omprövning av taxeringen ske till den
skattskyldiges nackdel inom omprövningstiden på fem år oberoende av om den
skattskyldige lämnat oriktig uppgift eller underlåtit att lämna uppgift. Detta
kan få betydelse t.ex. om det förvärvande bolaget avyttrar aktierna i det
förvärvade bolaget utan att kunna lämna en plausibel affärsmässig förklaring
till det samlade förfarandet (jfr prop. 1994/95:52 s. 67).
Med hänsyn till det anförda gör regeringen den bedömningen att det i detta
sammanhang inte är nödvändigt göra någon ändring i de bestämmelser som reglerar
internationella andelsbyten.
Även om möjligheterna för aktiebolag m.fl. att utnyttja 27 § 4 mom. SIL bör
begränsas är det inte lämpligt att helt utesluta dessa från bestämmelsens
tillämpningsområde. Det typiska exemplet när strukturregeln bör kunna tillämpas
är när ett bolag avyttrar aktier i ett annat bolag genom att delta i ett
offentligt uppköpserbjudande. Därmed avses det fallet att ett bolag lämnar
erbjudande om att förvärva samtliga aktier i ett annat aktiebolag mot vederlag
av nyemitterade aktier. För att utesluta överlåtelser mellan bl.a. koncernbolag
bör det krävas att erbjudandet avser förvärv av aktier i ett börsnoterat bolag.
Det bör också vara fråga om ett erbjudande på marknadsmässiga villkor. Under-
stiger det erbjudna priset börskursen den dag erbjudandet lämnas kan marknads-
mässiga villkor inte anses föreligga. I sammanhanget kan påpekas att värde-
pappersfonder som deltar i uppköpserbjudanden inte omfattas av 27 § 4 mom. SIL
eftersom de enligt 2 § 10 mom. SIL inte beskattas för reavinster. Detsamma
gäller investmentföretag.
Även i andra fall kan ett förfarande innebära en omstrukturering som kan anses
önskvärd från allmän synpunkt. Det kan exempelvis vara fråga om ett
uppköpserbjudande som avser aktierna i ett bolag som inte är börsnoterat men
däremot marknadsnoterat. För sådana fall bör finnas en möjlighet för regeringen
att genom dispens medge att de föreslagna särskilda villkoren i 27 § 4 mom. SIL
inte skall tillämpas.
Bedömningen av hur 27 § 4 mom. SIL slutligt skall utformas får göras sedan FSU
avlämnat sitt slutbetänkande. Regeringen har inhämtat att FSU, om det anses
lämpligt, redan i förväg kan lämna ett delförslag om slutlig utformning av
strukturregeln.
Regeringen anser att förslaget om en begränsning av uppskovsregleringen är av
sådan karaktär att det bör tillämpas omedelbart. Den föreslagna regleringen bör
därför med tillämpning av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket
regeringsformen tillämpas på avyttringar fr.o.m. dagen efter propositionens
avlämnande, dvs. fr.o.m. den 6 maj 1997.
4
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 maj 1997
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Freivalds,
Tham, Ulvskog, Sundström, Johansson, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros
Föredragande: statsrådet Thomas Östros
Regeringen beslutar propositionen 1996/97:151 Beskattning av aktievinster i
bolagssektorn
5