Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Propositionsnummer · 1995/96:31 · Hämta Doc ·
Ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter
Ansvarig myndighet: Utrikesdepartementet
Dokument: Prop. 31
Regeringens proposition 1995/96:31 Ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 26 oktober 1995 Ingvar Carlsson Jan Nygren (Utrikesdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslår regeringen att Krigsmaterielinspektionen - som nu finns inom Utrikesdepartementets handelsavdelning och är regeringens beredningsorgan för ärenden om kontroll över tillverkning, export m.m. av krigsmateriel - skall ombildas till en ny myndighet, Inspektionen för strategiska produkter. Den nya myndigheten skall pröva merparten av de ärenden om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter som regeringen eller ett statsråd i dag har till uppgift att pröva. Regeringen skall också i fortsättningen pröva ärenden som har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Det skall inte längre förekomma att ett statsråd själv avgör tillståndsärenden på exportkontrollområdet. Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor skall ombildas till ett råd för samråd i exportkontrollfrågor hos den nya myndigheten. Detta råd får ett vidare verksamhetsområde och en bredare sammansättning än den nuvarande nämnden. Förslagen är led i strävandena att * delegera sådana ärenden från regeringen till myndighetsnivå som inte kräver ett ställningstagande från regeringen, * utveckla det samråd som Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor är ett forum för i dag. Förslagen innebär inte att prövningen i ärendena ändras i sak. Reformen föreslås träda i kraft den 1 februari 1996. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3 2 Lagtext.................................................... 4 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel....................................... 4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om strategiska produkter........................................... 14 3 Ärendet och dess beredning................................. 18 4 En ny myndighet för prövning av förvaltningsärenden om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter..... 19 5 Närmare om vilka ärenden som skall prövas på myndighetsnivå 24 6 Ärenden som skall prövas av regeringen..................... 26 7 Ombildning av Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor 27 8 Finansiering av den nya myndighetens verksamhet............ 29 9 Överprövning av beslut..................................... 33 10 Genomförande............................................... 36 11 Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96........................37 12 Författningskommentar...................................... 37 12.1 Förslaget till ändring i lagen om krigsmateriel..... 37 12.2 Förslaget till ändring i lagen om strategiska produkter 39 Bilaga 1 Arbetsgruppens lagförslag............................41 Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över arbetsgruppens förslag54 Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag..........................71 Bilaga 4 Lagrådets yttrande...................................85 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 1995..95 Rättsdatablad.....................................................96 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om strategiska produkter, 3. godkänner att en ny myndighet inrättas för kontroll över krigsmateriel och andra strategiska produkter, 4. godkänner att Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor ombildas till ett råd för samråd i exportkontrollfrågor hos den nya myndigheten, 5. till Inspektionen för strategiska produkter på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 under tredje huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 11 500 000 kr. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1300) om krigsmateriel dels att 1, 3-12, 16-23, 25 och 27 §§, rubriken närmast före 1 § samt övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 a och 23 a §§, samt närmast före 23 a § en ny rubrik av följande lydelse. ----------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse[1] Föreslagen lydelse Inledande bestämmelse Inledande bestämmelser ----------------------------------------------------------------------- 1 § Denna lag har avseende på vapen, ammunition och annan för militärt bruk utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel. --------------------------------------------------------------------- Tillstånd enligt denna lag får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. 1 a § -------------------------------------------------------------------- Inspektionen för strategiska produkter prövar frågor om tillstånd, förbud och undantag i enskilda fall enligt denna lag. Inspektionen får med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen. 3 § -------------------------------------------------------------------- Krigsmateriel får inte Krigsmateriel får inte tillverkas här i landet utan tillverkas här i landet utan tillstånd av regeringen. tillstånd. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från detta tillståndskrav för 1. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i de fall som avses i 24 § första stycket vapenlagen (1973:1176), 2. tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för tillverkarens eget bruk, 3. årlig tillverkning för medicinska eller farmaceutiska ändamål eller för forskningsändamål av högst 100 gram kemiska produkter som klassificeras som krigsmateriel. Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana statliga myndigheter som inte är affärsverk. 4 § -------------------------------------------------------------------- Verksamhet som avser Verksamhet som avser tillhandahållande av tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materielför framställning av sådan materiel får inte bedrivas här i landet får inte bedrivas här i landet utan utan tillstånd av regeringen. tillstånd. Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt Svenska myndigheter, svenska eller stadigvarande vistas här får företag samt den som är bosatt inte heller utom landet bedriva eller stadigvarande vistas här får sådan verksamhet utan inte heller utom landet bedriva regeringens tillstånd. sådan verksamhet utan tillstånd. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana statliga myndigheter som inte är affärsverk. Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av tillverkningstillstånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om verksamheten avser tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör tillståndshavaren och som finns inom landet eller tillhandahållande av uppfinning eller metod för framställning av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt första och andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen som regleras genom föreskrifterna i vapenlagen (1973:1176) eller sådan hantering av ammunition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrifterna i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. 5 § -------------------------------------------------------------------- Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får inte utan tillstånd av regeringen inte utan tillstånd i det enskilda i det enskilda fallet till någon fallet till någon i utlandet i utlandet tillhandahålla tillhandahålla krigsmateriel som krigsmateriel som finns i finns i utlandet eller uppfinning utlandet eller uppfinning rörande rörande krigsmateriel eller metod krigsmateriel eller metod för för framställning av sådan materiel. framställning av sådan materiel. 6 § -------------------------------------------------------------------- Krigsmateriel får inte föras ut Krigsmateriel får inte föras ut ur landet utan tillstånd av ur landet utan tillstånd, om inte regeringen, om inte annat följer annat följer av denna lag eller av denna lag eller annan annan författning. I fråga om författning. I fråga om programvara likställs med utförsel programvara likställs med utförsel överföring till utlandet genom överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat telekommunikation eller på annat liknande sätt. liknande sätt. I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel pröva frågor om tillstånd enligt första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utförsel av 1. skjutvapen och tillhörande ammunition för enskilds persons räkning samt skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt, tävling eller övning utom riket, 2. skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd, 3. skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2, 4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 16 § 2 vapenlagen (1973:1176). -------------------------------------------------------------------- 7 § -------------------------------------------------------------------- Avtal som innebär upplåtelse Avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i tillverkningsrätt till någon i utlandet får inte ingås här i utlandet får inte ingås här i landet landet utan tillstånd av utan tillstånd. regeringen. Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet ingå inte heller utom landet ingå sådant sådant avtal utan tillstånd av avtal utan tillstånd. regeringen. 8 § -------------------------------------------------------------------- Avtal med någon utom landet om Avtal med någon utom landet om att gemensamt med denne eller för att gemensamt med denne eller för hans räkning utveckla hans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel får inte ingås här i krigsmateriel får inte ingås här i landet utan tillstånd av landet utan tillstånd. regeringen. Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant inte heller utom landet ingå avtal utan tillstånd. sådant avtal utan tillstånd av regeringen. 9 § -------------------------------------------------------------------- Avtal om tillägg till eller Avtal om tillägg till eller ändring av avtal av det slag som ändring av avtal av det slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 §kräver tillstånd enligt 7 eller 8 § får inte ingås utan tillstånd av får inte ingås utan tillstånd, om regeringen, om tillägget eller tillägget eller ändringen avser ändringen avser 1. den materiel som omfattas av avtalet, 2. vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av rätt enligt avtalet, 3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel till mottagare som inte angivits tidigare, 4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller 5. bestämmelser om sekretess. 10 § -------------------------------------------------------------------- Militärt inriktad utbildning av Militärt inriktad utbildning av personer som inte är svenska personer som inte är svenska medborgare får inte bedrivas här i medborgare får inte bedrivas här i landet utan tillstånd av landet utan tillstånd. regeringen. Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet inte heller utom landet yrkesmässigt bedriva sådan yrkesmässigt bedriva sådan utbildning utan tillstånd. utbildning utan tillstånd av regeringen. Tillstånd behövs inte för utbildning som anordnas av statliga myndigheter som inte är affärsverk eller som anordnas i samband med försäljning av krigsmateriel eller för de anställda i sådana företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel. 11 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet skall, i motsvarande verksamhet skall, i den ordning regeringen den ordning regeringen föreskriver, lämna redovisning föreskriver, lämna redovisning till till regeringen Inspektionen för strategiska produkter 1. om den marknadsföring av krigsmateriel som bedrivs i utlandet, 2. om åtgärder som syftar till avtal som är tillståndspliktigt enligt 7 eller 8 §. -------------------------------------------------------------------- Regeringen får meddela närmare Regeringen får meddela närmare föreskrifter om föreskrifter om redovisningsskyldighet och om redovisningsskyldighet och om undantag från denna. Regeringen undantag från denna. Inspektionen får i det enskilda fallet medge för strategiska produkter får i det undantag från sådan enskilda fallet medge undantag redovisningsskyldighet. från sådan redovisningsskyldighet. 12 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet skall motsvarande verksamhet skall underrätta regeringen innan underrätta Inspektionen för anbud lämnas, eller, där strategiska produkter innan anbudsförfarande inte förekommer, anbud lämnas eller, där innan avtal ingås om anbudsförfarande inte förekommer, innan avtal ingås om 1. tillhandahållande av krigsmateriel till någon i utlandet, 2. upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt som avses i 7 §, eller 3. tillverkning eller utveckling av krigsmateriel eller metod för framställning av krigsmateriel som avses i 8 §. -------------------------------------------------------------------- Regeringen får meddela närmare Regeringen får meddela närmare föreskrifter om senaste tidpunkt föreskrifter om senaste tidpunkt för underrättelse och om undantag för underrättelse och om undantag från underrättelseskyldigheten. från underrättelseskyldigheten. Regeringen får också i enskilda Inspektionen för strategiska fall medge undantag från produkter får i enskilda fall underrättelseskyldighet. medge undantag från underrättelseskyldighet. I ärenden som inte är av större omfattning eller i övrigt inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel medge undantag i enskilda fall från föreskrifter om tid för lämnande av underrättelse. Regeringen får i det enskilda Inspektionen får i det enskilda fallet förbjuda att sådant anbud fallet förbjuda att sådant anbud lämnas eller avtal ingås, som lämnas eller avtal ingås som avses avses i första stycket. i första stycket. 16 § -------------------------------------------------------------------- Tillstånd enligt 3-10 §§ kan Tillstånd enligt 3-10 §§ kan återkallas av regeringen, om återkallas, om tillståndshavaren tillståndshavaren åsidosatt en åsidosatt en föreskrift i denna lag föreskrift i denna lag eller eller föreskrift, villkor eller föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till andra särskilda skäl till återkallelse. återkallelse. En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt någon av 7-9 §§ som redan ingåtts. -------------------------------------------------------------------- En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas. 17 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svensk statlig eller 4 § liksom svensk statlig myndighet som bedriver myndighet som bedriver motsvarande verksamhet utan att motsvarande verksamhet utan att behöva tillstånd skall, enligt de behöva tillstånd skall, enligt de föreskrifter som regeringen föreskrifter som regeringen meddelar, lämna uppgifter till meddelar, lämna uppgifter till regeringen om ägande i utländska Inspektionen för strategiska rättssubjekt som bedriver produkter om ägande i utländska utveckling, tillverkning, rättssubjekt som bedriver marknadsföring eller försäljning avutveckling, tillverkning, krigsmateriel. marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel. 18 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall stå under tillsyn eller 4 § skall stå under tillsyn av den myndighet som regeringen av Inspektionen för strategiska bestämmer. Regeringen får meddela produkter. Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen. föreskrifter om tillsynen. 19 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall, enligt de närmare eller 4 § skall, enligt de närmare föreskrifter som regeringen föreskrifter som regeringen meddelar, till meddelar, till Inspektionen för tillsynsmyndigheten lämna strategiska produkter lämna deklaration på heder och samvete deklaration på heder och samvete rörande den verksamhet för vilken rörande den verksamhet för vilken tillstånd har meddelats. tillstånd har meddelats. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att lämna deklaration. Regeringen får meddela föreskrifter om att 1. den som har tillstånd enligt 6 § skall lämna uppgifter om krigsmateriel som förts ut ur landet, 2. den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § skall lämna uppgifter om ingångna avtal. 20 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall efter anmodan av eller 4 § skall efter anmodan av tillsynsmyndigheten lämna de Inspektionen för strategiska upplysningar och handlingar som produkter lämna de upplysningar behövs för kontrollen samt lämna och handlingar som behövs för tillsynsmyndigheten tillträde kontrollen samt lämna inspektionen till lokaler där verksamheten tillträde till de lokaler där bedrivs. Tillsynsmyndigheten har verksamheten bedrivs. rätt att anlita biträde från andra Inspektionen har rätt att anlita statliga myndigheter i sin biträde från andra statliga tillsyn. myndigheter i sin tillsyn. 21 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt Den som har tillstånd enligt denna lag är skyldig att vid denna lag är skyldig att vid ändring i förhållanden som tagits ändring i förhållanden som tagits upp i tillståndsansökan anmäla upp i tillståndsansökan anmäla detta detta till regeringen i enlighet till Inspektionen för strategiska med de föreskrifter som produkter i enlighet med de regeringen meddelar. föreskrifter som regeringen meddelar. Om tillståndet avser Om tillståndet avser tillverkning av kemiska tillverkning av kemiska produkter, skall produkter, skall tillståndshavaren tillståndshavaren till regeringen till inspektionen i enlighet med eller till den myndighet som de föreskrifter som regeringen regeringen bestämmer i enlighet meddelar anmäla ändringar i med de föreskrifter som verksamheten som planeras för regeringen meddelar anmäla pågående kalenderår. ändringar i verksamheten som planeras för pågående kalenderår. 22 § -------------------------------------------------------------------- För att täcka kostnaderna för För att täcka statens kostnader tillsynsmyndighetens för Inspektionen för strategiska organisation och verksamhet produkter skall den som har skall den som har fått tillstånd tillstånd att tillverka enligt 3 § årligen betala en krigsmateriel enligt denna lag avgift som regeringen bestämmer. eller den som tillverkar Avgiften beräknas efter ett för produkter som omfattas av samtliga tillverkare lika inspektionens tillsyn enligt 16 § förhållande till det fakturerade lagen (1991:341) om strategiska värdet av försåld krigsmateriel. produkter årligen betala en avgift, om det fakturerade värdet av tillverkarens sålda produkter av dessa slag under året överstiger 2 500 000 kr. Inspektionen bestämmer avgiften efter ett för samtliga avgiftsskyldiga lika förhållande till det fakturerade värdet. 23 § -------------------------------------------------------------------- Om en revisor i sin Om en revisor i sin granskningsverksamhet har anmärkt granskningsverksamhet har anmärkt på ett företags efterlevnad av på ett företags efterlevnad av bestämmelserna enligt denna lag bestämmelserna enligt denna lag och anmärkningen har framförts i och anmärkningen har framförts i en en sådan revisionsberättelse som sådan revisionsberättelse som sägs sägs i 10 kap. 10 § i 10 kap. 10 § aktiebolagslagen aktiebolagslagen (1975:1385) (1975:1385) eller 4 kap. 10 § eller 4 kap. 10 § lagen lagen (1980:1103) om (1980:1103) om årsredovisning årsredovisning m.m. i vissa m.m. i vissa företag, skall han företag, skall han genast sända in genast sända in en kopia av en kopia av revisionsberättelsen revisionsberättelsen till till Inspektionen för strategiska regeringen. En revisor vid en produkter. En revisor vid en svensk statlig myndighet har svensk statlig myndighet har motsvarande skyldighet. motsvarande skyldighet. Överklagande 23 a § -------------------------------------------------------------------- Beslut av Inspektionen för strategiska produkter att återkalla ett tillstånd enligt 16 § eller att bestämma en avgift enligt 22 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt denna lag får inte överklagas. 25 § Den som bryter mot någon av 3 - 5 §§ eller 7 - 10 §§ eller mot förbud som har meddelats med stöd av 12 § döms, 1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två år, 2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex månader. -------------------------------------------------------------------- Den som uppsåtligen genom Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår regeringen att vilseledande förmår Inspektionen för lämna tillstånd enligt någon av 3-5 §§strategiska produkter eller eller 7-10 §§ och därigenom regeringen att lämna tillstånd föranleder att avtal fullföljs enligt någon av 3-5 §§ eller 7-10 §§ eller tillhandahållande kommer och därigenom föranleder att avtal till stånd döms till böter eller fullföljs eller tillhandahållande fängelse i högst två år. Om gärningenkommer till stånd döms till böter har skett av oaktsamhet, döms eller fängelse i högst två år. Om till böter eller fängelse i högst gärningen har skett av oaktsamhet, sex månader. döms till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. 27 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet -------------------------------------------------------------------- 1. underlåter att underrätta 1. underlåter att lämna regeringen enligt 12 § eller att underrättelse enligt 12 § eller att lämna uppgifter enligt 17 §, lämna uppgifter enligt 17 §, 2. underlåter att göra sådan anmälan som avses i 21 §, 3. i annat fall än som avses i 25 eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten, 4. åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. ______________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993, då lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. skall upphöra att gälla. Tillstånd som har meddelats med stöd av äldre lag skall vid tillämpningen av den nya lagen anses som meddelat enligt denna. -------------------------------------------------------------------- Beträffande tillstånd att Beträffande tillstånd att tillverka krigsmateriel som har tillverka krigsmateriel som har meddelats svenskt aktiebolag meddelats svenskt aktiebolag eller handelsbolag före den 1 eller handelsbolag före den 1 januari 1993 får regeringen januari 1993 får Inspektionen för bestämma att tidigare meddelade strategiska produkter bestämma villkor avseende ägandet ändras. att tidigare meddelade villkor Beträffande tillstånd som har avseende ägandet ändras. Beträffande meddelats svenskt aktiebolag före tillstånd som har meddelats nämnda datum får regeringen vidare svenskt aktiebolag före nämnda bestämma att tillståndet skall datum får inspektionen vidare förenas med villkor om att nya bestämma att tillståndet skall styrelseledamöter och suppleanter förenas med villkor om att nya för dem samt verkställande direktörstyrelseledamöter och suppleanter i bolaget skall vara svenska för dem samt verkställande direktör medborgare och bosatta i i bolaget skall vara svenska Sverige. Om sådana villkor medborgare och bosatta i Sverige. åsidosätts får tillståndet Om sådana villkor åsidosätts får återkallas. tillståndet återkallas. Bestämmelserna i 9 § skall tillämpas på avtal av det slag som avses i 7 eller 8 §, även om avtalet på grund av äldre bestämmelser inte krävt tillstånd. ______________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996. 2. Avgifter enligt 22 § för år 1996 skall beräknas för tiden februari-december. Som villkor för att en tillverkare skall vara avgiftsskyldig gäller då att det fakturerade värdet av sålda produkter under den tiden överstiger elva tolftedelar av 2 500 000 kr. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om strategiska produkter Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:341) om strategiska produkter dels att 1 a, 6 b, 6 c, 8, 10, 15 och 16 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 b, 6 d och 8 a §§, samt närmast före 8 a § en ny rubrik av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 a § -------------------------------------------------------------------- Frågor om tillstånd enligt denna Tillstånd enligt denna lag eller lag och enligt rådets förordning enligt föreskrifter som har (EG) nr 3381/94 prövas av meddelats med stöd av lagen skall regeringen eller den myndighet lämnas, om det inte strider mot som regeringen bestämmer. utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitiska intressen. 1 b § -------------------------------------------------------------------- Frågor om tillstånd enligt denna lag och enligt rådets förordning (EG) nr 3381/94 prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller av den myndighet som regeringen bestämmer. En myndighet får med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen. 6 b § -------------------------------------------------------------------- I den utsträckning och enligt Enligt de närmare föreskrifter de föreskrifter som regeringen som regeringen meddelar skall en meddelar skall till regeringen deklaration varje år lämnas av den eller den myndighet som som regeringen bestämmer lämnas en deklaration av den som 1. producerar, bereder, förbrukar, importerar eller exporterar produkter som avses i 2 § 4, 2. under något av de tre senaste åren har producerat, berett, förbrukat, importerat eller exporterat sådana produkter, eller 3. producerar diskreta organiska kemikalier. Deklarationen skall innehålla uppgifter om 1. verksamheten under det gångna kalenderåret, 2. den verksamhet som planeras för det kommande kalenderåret, 3. ändringar i verksamheten som planeras för pågående kalenderår. 6 c § -------------------------------------------------------------------- Den som har lämnat deklaration Den som har lämnat deklaration enligt 6 b § skall efter anmodan enligt 6 b § skall efter anmodan av regeringen eller den av den myndighet som regeringen myndighet som regeringen utsett utsett att ta emot deklarationer att ta emot deklarationer lämna lämna de uppgifter och handlingar de uppgifter och handlingar som som kan behövas för kontroll av de kan behövas för kontroll av de uppgifter som lämnats i uppgifter som lämnats i deklarationen. deklarationen. För denna kontroll har företrädare För denna kontroll har för myndigheten rätt till tillträde företrädare för regeringen eller till de områden, lokaler och myndigheten rätt till tillträde anläggningar där verksamhet bedrivs till de områden, lokaler och som omfattas av anläggningar där verksamhet deklarationsskyldigheten och får bedrivs som omfattas av där göra undersökningar och ta deklarationsskyldigheten och får prover. där göra undersökningar och ta prover. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att kontrollen skall kunna genomföras. 6 d § -------------------------------------------------------------------- Föreskrifter om skyldighet för tillverkare av produkter som avses i denna lag att betala årliga avgifter för att täcka statens kostnader för Inspektionen för strategiska produkter finns i 22 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Den som är avgiftsskyldig skall årligen till inspektionen enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar lämna en deklaration med de uppgifter som behövs för att bestämma avgifterna. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från deklarationsskyldigheten. 8 § -------------------------------------------------------------------- Tillstånd enligt 3 och 5-6 §§ kan Tillstånd enligt 3 och 5-6 §§ kan återkallas av regeringen, om återkallas, om tillståndshavaren tillståndshavaren har åsidosatt en har åsidosatt en föreskrift i denna föreskrift i denna lag eller lag eller föreskrift, villkor föreskrift, villkor eller eller bestämmelse som har bestämmelse som har meddelats med meddelats med stöd av lagen eller stöd av lagen eller om det finns om det finns andra särskilda skäl andra särskilda skäl till till återkallelse. återkallelse. En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt 5 § eller 5 a § som redan ingåtts. -------------------------------------------------------------------- En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas. -------------------------------------------------------------------- Överklagande 8 a § -------------------------------------------------------------------- Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt denna lag eller enligt rådets förordning (EG) nr 3381/94 får inte överklagas. 10 § Den som bryter mot 5, 5 a eller 6 § döms, 1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två år, 2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex månader. -------------------------------------------------------------------- Den som uppsåtligen genom Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår regeringen att vilseledande förmår regeringen lämna tillstånd enligt 5, 5 a eller någon annan myndighet att eller 6 § och därigenom föranleder lämna tillstånd enligt 5, 5 a eller att avtalet eller 6 § och därigenom föranleder att tillhandahållandet kommer till avtalet eller tillhandahållandet stånd, döms till böter eller kommer till stånd, döms till böter fängelse i högst två år. Om gärningeneller fängelse i högst två år. Om har skett av oaktsamhet, döms gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst döms till böter eller fängelse i sex månader. högst sex månader. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. 15 § -------------------------------------------------------------------- Försummar den uppgiftsskyldige Försummar den uppgiftsskyldige att i rätt tid ge in sådan att i rätt tid ge in en sådan deklaration som avses i 6 b §, får deklaration som avses i 6 b eller regeringen eller den myndighet 6 d §, får den myndighet som skall som regeringen bestämmer vid vite ta emot deklarationen vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. fullgöra sin skyldighet. 16 § -------------------------------------------------------------------- Tillsyn och annan kontroll av Tillsyn och annan kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna i efterlevnaden av bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 3381/94 rådets förordning (EG) nr 3381/94 skall utövas av den myndighet som skall utövas av Inspektionen för regeringen bestämmer strategiska produkter eller av (tillsynsmyndigheten). den myndighet som regeringen Regeringen får meddela bestämmer (tillsynsmyndigheten). föreskrifter om tillsynen. Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen. ______________________ Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996. **FOOTNOTES** 1 I fråga om 3 och 21 §§ återges här paragrafernas lydelse enligt SFS 1994:122. 3, 4 och 6 §§ föreslås också ändrade i prop. 1995/96:52. 3 Ärendet och dess beredning Det har länge varit en strävan att befria regeringen från förvaltningsärenden av mer eller mindre rutinbetonad karaktär för att statsråden och departementen skall få möjlighet att ägna mer tid och kraft åt reformarbete, övergripande planering och prioritering och annat som kräver ett ställningstagande från regeringen som politiskt organ. Under en följd av år har ett stort antal ärendegrupper på olika förvaltningsområden delegerats från regeringen till myndigheter under regeringen. Tanken att som ett led i denna strävan och utveckling delegera ärenden också på exportkontrollområdet har fått ökad aktualitet i takt med att dessa ärenden har ökat i antal. Ärendena gäller bl.a. utförsel av krigsmateriel och utförsel av varor som har en etablerad civil användning men som också kan utnyttjas i förstörelsebringande syfte (s.k. dual use-produkter). Att antalet ärenden av detta slag ökat har samband med att lagstiftningen om kontroll över krigsmateriel och dual use-produkter efter hand har byggts ut till att omfatta allt fler varuslag och verksamheter i enlighet med Sveriges internationella åtaganden på exportkontrollområdet. Möjligheterna att delegera exportkontrollärenden till myndighetsnivå har tidigare övervägts av en särskild utredare2. Till utredningen knöts en referensgrupp med företrädare för Generaltullstyrelsen, Sveriges Industriförbund och Stockholms Handelskammare. Utredningen avlämnade i juni 1993 betänkandet Kontrollen över export av strategiskt känsliga varor (SOU 1993:56). Betänkandet remissbehandlades. Det remitterades till Justitiekanslern, Rikspolisstyrelsen, Krigsmaterielinspektionen, Sveriges EG-delegation i Bryssel, Kommerskollegium, Överbefälhavaren, Försvarets forskningsanstalt, Försvarets materielverk, Smittskyddsinstitutet, Generaltullstyrelsen, Riksrevisionsverket, Närings- och teknikutvecklingsverket, Kemikalieinspektionen, Statens kärnkraftinspektion, Exportrådet, Stockholms Handelskammare, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Industriförbund, Sveriges Verkstadsindustrier och Sveriges Försvarsindustriförening. En sammanställning av remissyttrandena finns i prop. 1993/94:176 (s. 49). Efter förslag i den propositionen ändrades lagstiftningen med verkan från den 1 januari 1995 så att regeringen fick möjlighet att delegera prövningen av tillståndsfrågor för dual use-produkter till den myndighet som regeringen bestämmer. Denna möjlighet har utnyttjats bara för vissa kärntekniska produkter och material. En arbetsgrupp inom regeringskansliet3 har därefter övervägt delegeringsfrågan ytterligare och lagt fram förslag i form av ett utkast till lagrådsremiss. Arbetsgruppens lagförslag finns i bilaga 1. Utkastet har remissbehandlats. Yttranden har kommit in från Länsrätten i Stockholms län, Domstolsverket, Justitiekanslern, Kommerskollegium, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Kammarkollegiet, Generaltullstyrelsen, Konkurrensverket, Statens kärnkraftinspektion, Sveriges Industriförbund, Stockholms Handelskammare, Sveriges Verkstadsindustrier, Sveriges Försvarsindustriförening, Sveriges Exportkontrollförening och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. En sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 2. Lagrådet Regeringen beslutade den 19 oktober 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet har föreslagit några ändringar i lagtexten. Regeringen återkommer till detta längre fram i propositionen (avsnitt 4, 9, 12.1 och 12.2). Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. 4 En ny myndighet för prövning av förvaltningsärenden om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: En ny myndighet, Inspektionen för | | strategiska produkter, inrättas för prövning av de flesta ärenden| | om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga | | produkter som regeringen eller ett statsråd i dag prövar. | | Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden skall | | liksom hittills fälla utslaget vid prövningen i ärendena. | | Bestämmelser som säkerställer detta tas in i lagstiftningen. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens förslag i betänkandet SOU 1993:56: De utförselärenden som avser krigsmateriel och som avgörs genom beslut av ett statsråd är genomgående av rutinartad karaktär och kan delegeras till myndighetsnivå. En sådan ändring bör dock anstå tills en klarare praxis har utbildats vid tillämpningen av den nya krigsmateriellag som trädde i kraft den 1 januari 1993. Tillståndsprövningen för dual use-produkter bör delegeras från regeringen till Kommerskollegium. För vissa kärntekniska produkter och material bör besluten i stället fattas av Statens kärnkraftinspektion. Remissinstanserna: De flesta stöder utredningens förslag eller har inga invändningar mot det. Generaltullstyrelsen är kritisk till att Kommerskollegium skall vara prövningsmyndighet. Styrelsen framhåller att prövningen kräver kompetens i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor och dessutom teknisk kompetens. Det finns naturligtvis ett generellt handelspolitiskt intresse av att Sverige skall kunna exportera så mycket som möjligt men detta intresse är perifert i sammanhanget, anser Generaltullstyrelsen. Sveriges Industriförbund, Sveriges Verkstadsindustrier och Sveriges Försvarsindustriförening pekar på företagens behov av att kunna vända sig till en enda instans i alla ärenden som avser exportkontroll. Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i det väsentliga med regeringens förslag. De lagbestämmelser om prövningens inriktning som gruppen föreslår är dock utformade på ett och samma sätt för krigsmateriel och dual use-produkter och på ett annat sätt än motsvarande bestämmelser i regeringens förslag. En annan skillnad i förhållande till regeringens förslag gäller myndighetens namn. Arbetsgruppen föreslår att namnet skall vara Krigsmaterielinspektionen. Remissinstanserna: Nästan alla är positiva till att prövningen av ärenden om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter delegeras till en ny myndighet. Från ett par håll varnas för att en delegering kan leda till en försvagning av regeringens ansvar för och regeringens möjligheter att styra utvecklingen. Meningarna är delade om vilka intressen som skall vägas in vid prövningen i ärendena och om behovet av lagbestämmelser i ämnet. Enligt Justitiekanslern är det vid en delegering nödvändigt att införa materiella regler om prövningen hos den nya myndigheten. Han tvivlar dock på att det är tillräckligt med den bestämmelse i ämnet som arbetsgruppen föreslår och som anger att besluten skall grundas på utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden. Sveriges Försvarsindustriförening vill att besluten på krigsmaterielområdet skall grundas också på industripolitiska överväganden. Sveriges Industriförbund, Sveriges Verkstadsindustrier, Stockholms Handelskammare och Sveriges Exportkontrollförening anser att den föreslagna bestämmelsen inte ger tillräckligt utrymme för exportintressen på dual use-området. Den grundläggande frihandelsprincip som finns på det området är enligt Industriförbundet och Sveriges Verkstadsindustrier ett skäl mot att där ha samma bestämmelse om prövningens inriktning som för krigsmateriel. Handelskammaren och Exportkontrollföreningen föreslår att en delegering genomförs utan någon bestämmelse av detta slag på dual use-området. Handelskammaren har däremot inget att invända mot den bestämmelse som arbetsgruppen föreslår när det gäller export av krigsmateriel. Länsrätten i Stockholms län anser att ett moment av vandelsprövning bör ingå i tillståndsprövningen. Några remissinstanser har invändningar mot namnet Krigsmaterielinspektionen. De hävdar att det namnet kan medföra nackdelar för exportörer av dual use- produkter. Lagrådet: Lagrådet har synpunkter på hur en lagbestämmelse om prövningens inriktning på krigsmaterielområdet bör utformas. Lagrådet tar också upp frågan om den konstitutionella valören hos de riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som framgår av prop. 1991:92:174 (s. 41) Lag om krigsmateriel och bet. 1992/93:UU1 Krigsmaterielexport. Om dessa riktlinjer avses utgöra normgivning för den nya myndigheten, föreslår Lagrådet att det i lag tas in ett bemyndigande för regeringen att meddela närmare föreskrifter om vad som skall beaktas vid prövningen. Om emellertid riktlinjerna skall ses endast som ett slags sammanställning av praxis, anser Lagrådet att de inte behöver ha författningsform. Bakgrunden till regeringens förslag Krigsmateriel Enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel själv avgöra de ärenden om utförsel av krigsmateriel som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte är av större vikt. Det kan gälla utförsel i samband med t.ex. demonstration eller reparation av krigsmateriel. På detta sätt avgörs varje år upp mot 2 000 ärenden. Prövningen av andra ärenden enligt lagen om krigsmateriel är förbehållen regeringen, t.ex. ärenden om tillstånd till tillverkning, utförsel i större omfattning, utförsel till känsliga destinationer eller annan utlandssamverkan än utförsel. Antalet regeringsärenden uppgår till några hundra per år. Dual use-produkter Frågor om utförseltillstånd och andra tillstånd som avser dual use-produkter skall enligt lagen (1991:341) om strategiska produkter prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.Möjligheten att delegera prövningen till en myndighet har utnyttjats bara för vissa kärntekniska produkter och material. Prövningen i dessa fall görs av Statens kärnkraftinspektion. I andra fall prövar regeringen tillståndsfrågan. Under första halvåret 1995 avgjorde regeringen cirka 300 ärenden av detta slag. Skälen för regeringens förslag: Att regeringen prövar ärenden om kontroll över krigsmateriel och dual use-produkter skall ses i ljuset av att utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden skall fälla utslaget vid prövningen. Sådana överväganden är ett viktigt led i den styrande funktion som regeringen har enligt regeringsformen. Varken lagen om krigsmateriel eller lagen om strategiska produkter anger några förutsättningar för tillstånd, förbud och undantag enligt lagarna. Regeringen kan i sin verksamhet som prövningsinstans fritt forma en praxis och samordna den med Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik i övrigt. Det finns ett betydande utrymme för delegering En given utgångspunkt är att regeringen också i fortsättningen skall ansvara för och kunna styra utvecklingen i praxis på området och anpassa den till växlande utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska krav. För att säkerställa detta är det emellertid inte nödvändigt att regeringen eller ett statsråd prövar alla de ärenden - upp mot 3 000 per år - som i dag avgörs på detta sätt. Det kan räcka att regeringen prövar de ärenden som är viktiga för utvecklingen eller som är svårbedömda. Dessa ärenden är inte så många. Andra ärenden bör delegeras till en myndighet under regeringen. Det gäller bl.a. ett stort antal krigsmaterielärenden där regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan ger ledning vid prövningen. Riktlinjerna framgår av prop. 1991/92:174 Lag om krigsmateriel (s. 41) och bet. 1992/93:UU1 Krigsmaterielexport. De uttrycker principer som regeringen har lagt fast i sin praxis och som skall vara vägledande för framtiden. Dessa principer ger god ledning i de flesta fall. Att ett statsråd varje år själv svarar för avgörandena i ett par tusen tillståndsärenden står i mindre god överensstämmelse med vad som förutsattes i grundlagspropositionen (prop. 1973:90 s. 184). Där betonas att regeln om kollektiv beslutsform i regeringsärendena inte får kringgås genom att ärenden förklaras vara departementsärenden. Principen måste vara, heter det vidare, att alla frågor som anses kräva ett ställningstagande från någon i regeringskretsen skall behandlas som regeringsärenden. Endast i ett fåtal speciella fall bör det vara möjligt att förlägga en formell beslutanderätt hos ett enskilt statsråd. En särställning i det avseendet intar enligt grundlagspropositionen beslut som hör till beredningen av regeringsärenden och beslut som gäller administrationen i ett departement. Jfr bet. 1976/77:KU44 s. 15. Det bör observeras att varje gång som ett statsråd själv avgör ett tillståndsärende, agerar statsrådet som en egen myndighet. För sådana fall finns det inga regler om gemensam beredning eller motsvarande garantier för att besluten speglar regeringens uppfattning. Också när det gäller tillståndsprövningen för dual use-produkter är utrymmet för en delegering till myndighetsnivå stort. Den prövning som regeringen gör i dessa ärenden bygger på en grundsats om friast möjliga handel som saknar motsvarighet på krigsmaterielområdet. Exporttillstånd ges för produkter som har en etablerad civil användning, om det inte strider mot något utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitiskt intresse. Dessa intressen fäller alltså utslaget i ärendena. Kontrollen över dual use-produkter tar sikte på att - framför allt genom granskning av slutanvändningen - hindra spridning av massförstörelsevapen och uppkomsten av annan destabiliserande militär kapacitet. Den är global och icke- diskriminerande till sin karaktär men inriktas i praktiken på särskilt känsliga destinationer. En ny myndighet bör bildas En prövning på myndighetsnivå kräver att myndigheten kan tillföras sakkunskap och kontinuerlig inblick i utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor. Detta måste beaktas när man tar ställning till vilken myndighet som är lämplig för uppgiften och hur handläggningen i övrigt bör organiseras och regleras. Den lösning som ligger närmast till hands är att Krigsmaterielinspektionen, som i dag finns inom Utrikesdepartementets handelsavdelning och som svarar för beredningen av de flesta ärenden som det här gäller, ombildas till en ny myndighet för prövning av ärenden enligt lagen om krigsmateriel och lagen om strategiska produkter. Regeringen förordar en sådan lösning och återkommer strax till hur denna närmare bör genomföras. Med hänsyn till de invändningar mot namnet Krigsmaterielinspektionen som har gjorts vid remissbehandlingen bör ett annat namn väljas för den nya myndigheten. Det bör vara ett namn som inte ger underlag för uppfattningen att verksamheten omfattar endast krigsmateriel. Inspektionen för strategiska produkter är ett lämpligt namn. Lagen bör ange vilken inriktning som prövningen skall ha För företag och andra berörda kan det verka förvirrande att lagstiftningen om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter inte anger några kriterier för prövningen eller ens vilka typer av överväganden som skall vara avgörande. De delade meningar om detta som framgår av remissyttrandena bekräftar att det förhåller sig så. Vid en delegering till myndighetsnivå är det därför nödvändigt att lyfta fram de principer som regeringen har lagt fast i sin praxis och som på krigsmaterielområdet har kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan. Principerna innebär att Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen skall fälla utslaget i ärendena. Detta gäller även för dual use- produkter. En annan sak är att prövningen då bygger på en presumtion för att export skall tillåtas och att utrymmet för att tillgodose exportintressen därmed är mycket större än på krigsmaterielområdet där någon motsvarande presumtion inte gäller. Det är viktigt att principerna i regeringens praxis får genomslag på myndighetsnivån utan någon eftersläpning. Delegeringen bör genomföras på ett sätt som garanterar att så sker och att den inte leder till att prövningen ändras i sak. Samtidigt står det klart att de utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressena är mångskiftande. Möjligheterna att förutse och på ett smidigt sätt reglera de olika situationer som kan komma upp i tillämpningen är begränsade. Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan är inte heller avsedda att utgöra sådana föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen. Med hänsyn till detta bör delegeringen till myndighetsnivå kombineras med att man i lag uttryckligen anger vilken inriktning som tillståndsprövningen skall ha. Lagrådet har haft synpunkter på hur en sådan lagbestämmelse bör utformas på krigsmaterielområdet och föreslagit att tillstånd skall kunna lämnas "endast om det är påkallat från utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska synpunkter". Regeringen kan för sin del i det väsentliga ansluta sig till Lagrådets synpunkter. För att det skall bli tydligt att bestämmelsen inte innebär någon ändring i sak i förhållande till vad som hittills har gällt enligt regeringens praxis så som denna återspeglas i riktlinjerna bör bestämmelsen dock ges en något annorlunda lydelse än vad Lagrådet föreslår. I lagen om krigsmateriel bör det föreskrivas att tillstånd enligt lagen får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik (jfr prop. 1991/92:174 s. 41 punkt 1 och 2). En motsvarande lagbestämmelse för dual use-produkter bör ange att tillstånd skall lämnas, om det inte strider mot utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitiska intressen. Närmare principer för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och bör också i fortsättningen utvecklas genom praxis och inte genom lagstiftning. Regeringen bör behålla det övergripande ansvaret för praxisbildningen och kunna styra utvecklingen genom att pröva vissa ärenden. 5 Närmare om vilka ärenden som skall prövas på myndighetsnivå -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Den nya Inspektionen för strategiska | | produkter övertar den uppgift som regeringen eller ett statsråd | | nu har att pröva frågor om tillstånd, förbud och undantag i | | särskilda fall enligt lagen om krigsmateriel. Frågor om tillstånd| | som avser dual use-produkter skall prövas av inspektionen | | eller, om regeringen bestämmer det, av någon annan myndighet. | | En myndighet får lämna över ett ärende till regeringens prövning,| | om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild| | vikt. Regeringen får besluta ytterligare regler om överlämnande | | av ärenden till regeringen. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens förslag i betänkandet SOU 1993:56: Frågor om tillstånd som avser dual use-produkter skall prövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Om myndigheten finner att ett ärende är av principiell vikt, får myndigheten lämna över ärendet till regeringen för prövning. Remissinstanserna: De flesta tillstyrker eller har inga invändningar mot utredningens förslag. Generaltullstyrelsen understryker vikten av att ärenden kan överlämnas till regeringen för beslut. Styrelsen bedömer att denna möjlighet kommer att utnyttjas i mycket få fall men att den har stor betydelse när den utrikes- eller säkerhetspolitiska aspekten är svårbedömd. Sveriges Industriförbund, Sveriges Verkstadsindustrier och Sveriges Försvarsindustriförening pekar på företagens behov av att kunna vända sig till en enda instans i alla ärenden som avser exportkontroll. Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta stöder arbetsgruppens förslag. Ett par remissinstanser har synpunkter på hur en regel om överlämnande av ärenden till regeringen bör utformas. Skälen för regeringens förslag: Frågan är hur man bör avgränsa de ärenden som skall prövas på myndighetsnivå från de ärenden som skall prövas av regeringen. En fördelning bör göras så att regeringen kan styra utvecklingen i praxis och anpassa den till växlande utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska krav. Dessutom måste regeringen ha möjlighet att uppfylla kravet på samråd med Utrikesnämnden enligt 10 kap. 6 § regeringsformen. Samtidigt är det viktigt att reglerna blir lätta att förstå och tillämpa. När ett ärende har avgjorts skall det inte råda någon tvekan om att avgörandet har träffats av en behörig instans och är giltigt. De sökandes intresse av enkelhet och snabbhet i sina kontakter med myndigheterna bör också vägas in. För de sökande är det i allmänhet en fördel, om de får vända sig till en och samma instans oavsett vem som skall göra själva prövningen. Med dessa utgångspunkter bör förfarandet utformas efter följande huvudlinjer: * Alla ärenden skall väckas på myndighetsnivå. Myndigheten ser till attvarje ärende blir tillräckligt utrett. * Myndigheten tar ställning till om ärendet behöver prövas av regeringen. I så fall lämnas ärendet över dit. En förutsättning för överlämnande bör vara att ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. * Myndigheten avgör själv de ärenden som inte överlämnas till regeringen. Regler med denna innebörd bör tas in i lagen om krigsmateriel och lagen om strategiska produkter. I krislägen eller andra tillspetsade situationer kan det vara motiverat att regeringen prövar fler eller andra ärenden än vad som normalt är ändamålsenligt. Med tanke på detta bör regeringen bemyndigas att besluta ytterligare regler om överlämnande av ärenden till regeringen. Det kan gälla t.ex. alla ärenden som avser export till ett visst land eller som avser varor av ett visst slag. En särskild fråga är om Inspektionen för strategiska produkter bör överta också den prövningsuppgift som Statens kärnkraftinspektion (SKI) nu har på exportkontrollområdet. Dessa ärenden kräver en speciell kompetens som finns hos SKI och prövningen kan inte utan vidare föras över till den nya myndigheten. SKI bör därför tills vidare behålla sin prövningsuppgift. Erfarenheterna får visa om en sådan uppgiftsfördelning mellan de båda myndigheterna är ändamålsenlig eller om den bör ändras i något avseende. Det bör vara en uppgift för regeringen att besluta om detta. Mot denna bakgrund bör lagen om strategiska produkter ange att ärendena prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Något motsvarande arrangemang behövs inte på krigsmaterielområdet. Där bör uppgiften att vara prövningsinstans på myndighetsnivå genomgående ligga på Inspektionen för strategiska produkter. 6 Ärenden som skall prövas av regeringen -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: När en myndighet lämnar över ett ärende till| | regeringen skall den bifoga ett eget yttrande. | | De ärenden som överlämnas till regeringen skall avgöras som | | regeringsärenden. Det skall inte längre förekomma att ett statsråd| | själv avgör tillståndsärenden på exportkontrollområdet. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens förslag i betänkandet SOU 1993:56: Överensstämmer med regeringens förslag. I utredningens förslag finns dock ingen motsvarighet till regeringens förslag att ett yttrande skall bifogas när ett ärende överlämnas till regeringen. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot utredningens förslag. Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot arbetsgruppens förslag. Skälen för regeringens förslag: När Inspektionen för strategiska produkter, eller någon annan myndighet som har till uppgift att pröva ärenden på området, lämnar över ett ärende till regeringens prövning bör myndigheten alltid bifoga ett eget yttrande. Detta för att myndighetens kunskaper och erfarenheter skall tas till vara också i dessa fall. Det överlämnande av ärenden som regeringen föreslår tar sikte på ett mindre antal ärenden som kräver ett ställningstagande från regeringen. Det finns då inte längre någon anledning att behålla möjligheten för ett statsråd att själv avgöra vissa ärenden. Reglerna om detta bör därför upphävas (6 § andra stycket och 12 § tredje stycket lagen om krigsmateriel). 7 Ombildning av Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Den rådgivande nämnd för | | krigsmaterielexportfrågor som finns i dag ombildas till ett råd | | för samråd i exportkontrollfrågor hos den nya myndigheten. Rådet| | får ett vidare verksamhetsområde och en bredare sammansättning än| | den nuvarande nämnden. | -------------------------------------------------------------------- Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta stöder arbetsgruppens förslag. Ett par remissinstanser som företräder näringslivet är kritiska till att verksamhetsområdet för den nya myndighetens råd skall omfatta också dual use- produkter. Ett par andra instanser har synpunkter på rådets sammansättning. Bakgrunden till regeringens förslag: Efter förslag av den dåvarande regeringen godkände riksdagen år 1984 att en rådgivande nämnd för krigsmaterielexportfrågor inrättades (prop. 1984/85:82, bet. 1984/85:UU5, rskr. 1984/85:61). Nämnden består av sex personer som regeringen har utsett efter förslag av de partier som var företrädda i Utrikesnämnden när Rådgivande nämnden inrättades. Rådgivande nämnden har enligt sin instruktion till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor. Alla principiellt viktiga frågor blir föremål för samråd i nämnden. Krigsmaterielinspektören är sammankallande och leder överläggningarna i nämnden. Vid sammanträdena brukar företrädare för Utrikesdepartementets politiska avdelning och företrädare för Försvarsdepartementet vara närvarande och bidra med upplysningar och synpunkter. Krigsmaterielinspektören redovisar därefter samrådet för det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter. Rådgivande nämnden ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen skall överlägga med Utrikesnämnden om. Skälen för regeringens förslag: Regeringen vill utveckla det samråd som Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor är ett forum för i dag. Bildandet av en ny myndighet - Inspektionen för strategiska produkter - för prövning av bl.a. krigsmaterielexportärenden aktualiserar frågan om en ombildning av nämnden. Föreskrifter om detta kan beslutas av regeringen och tas in i t.ex. den förordning med instruktion för den nya myndigheten som regeringen avser att besluta, om riksdagen bifaller de förslag som regeringen lägger fram nu. Det förhållandet att riksdagen medverkade genom att lämna sitt godkännande när nämnden inrättades motiverar att regeringen inhämtar riksdagens godkännande till en ombildning av nämnden. Rådgivande nämnden ombildas till ett exportkontrollråd hos den nya myndigheten I linje med vad som gäller för andra myndigheter med tillståndsprövning och tillsyn som huvuduppgifter bör den nya myndigheten organiseras enligt en enrådighetsmodell. Myndighetschefen skall alltså i princip ensam ha beslutsansvaret. En rationell uppgiftsfördelning mellan Inspektionen för strategiska produkter och regeringen förutsätter att inspektionen svarar för beredningen av ett ärende så länge ärendet inte har överlämnats till regeringen. Innan inspektionen tar ställning i frågan om överlämnade skall ärendet vara ordentligt utrett och så långt det är möjligt färdigt för avgörande. Behandlingen av ett ärende i ett sådant organ för samråd som det här gäller har sin naturliga plats i beredningsprocessens slutskede, dvs. omedelbart innan inspektionen lämnar över ärendet till regeringen eller själv avgör ärendet. Det sagda leder regeringen till slutsatsen att den nuvarande rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor bör ombildas till ett råd för samråd i exportkontrollfrågor hos Inspektionen för strategiska produkter. Detta råd bör ha ett verksamhetsområde som är vidare än Rådgivande nämndens. Verksamhetsområdet bör omfatta även sådana frågor om exportkontroll som avser andra strategiskt känsliga produkter än krigsmateriel och som inspektionen skall pröva. Exportkontrollrådets uppgifter, sammansättning och arbetsformer Arbetet i rådet skall ta sikte inte bara på samråd. Det skall också tillföra myndigheten sakkunskap och kontinuerlig inblick i relevanta utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor. För dessa ändamål bör * myndighetschefen med jämna mellanrum informera rådet om myndighetens verksamhet på exportkontrollområdet, * viktigare beslut föregås av samråd med rådet, * myndigheten genom föredragningar i rådet få kännedom om de länderbedömningar, bedömningar av spridningsrisker m.m. som görs inom regeringskansliet med hjälp av internationellt informationsutbyte och det kontaktnät som utlandsmyndigheterna utgör. Rådet bör däremot inte ha till uppgift att bistå myndigheten i teknisk- vetenskapliga frågor. För sådana frågor finns i dag ett särskilt expertorgan som är knutet till Krigsmaterielinspektionen. Om riksdagen bifaller de förslag som regeringen lägger fram nu, avser regeringen att ombilda detta expertorgan till ett teknisk-vetenskapligt råd hos den nya myndigheten. Regeringen kommer då också att överväga möjligheten att låta det teknisk-vetenskapliga rådets verksamhetsområde omfatta även dual use-produkter. Exportkontrollrådets sammansättning och arbetsformer bör avpassas för de funktioner som det sålunda skall ha. Lekmän bör ingå i rådet. Dessa ledamöter bör regeringen utse efter förslag från de partier som är företrädda i Utrikesnämnden. Myndighetschefen bör vara den som leder överläggningarna i rådet. Behandlingen av ett ärende i rådet kan ske så att myndighetschefen eller någon annan föredrar ärendet, att de närvarande överlägger med varandra och att myndighetschefen summerar den diskussion som har varit. Formliga omröstningar är inte nödvändiga i ett råd för samråd. Förfarandet behöver inte regleras i detalj. Personal i Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet bör bistå rådet med föredragningar på samma sätt som företrädare för dessa departement har medverkat vid sammanträden med Rådgivande nämnden. De upplysningar och synpunkter som kommer fram vid behandlingen i rådet och som har betydelse för den fortsatta handläggningen bör dokumenteras på lämpligt sätt. Enligt de allmänna regler som finns i sekretesslagen (1980:100) blir ledamöterna i rådet bundna av handlingssekretess och tystnadsplikt på samma sätt som andra som tjänstgör hos myndigheten. Något beslutsfattande i egentlig mening bör inte förekomma i rådet. Behandlingen av en fråga i rådet befriar självfallet inte regeringen från dess skyldighet enligt regeringsformen att överlägga med Utrikesnämnden. 8 Finansiering av den nya myndighetens verksamhet -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: För att täcka kostnaderna för den nya | | myndigheten skall en årlig avgift betalas av den som har | | tillstånd att tillverka krigsmateriel eller som tillverkar dual | | use-produkter av det slag som myndighetens tillsyn skall | | omfatta. Detta under förutsättning att det fakturerade värdet av| | tillverkarens sålda produkter av dessa slag under året överstiger| | 2,5 miljoner kr. Myndigheten skall bestämma avgiften efter ett | | för alla avgiftsskyldiga lika förhållande till det fakturerade | | värdet. | -------------------------------------------------------------------- Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Länsrätten i Stockholms län anser att avgiftsuttaget (bestämt av totalkostnaderna för den nya myndigheten) bör låsas av regeringen på något sätt. Statens kärnkraftinspektion föreslår att också dess verksamhet på området skall avgiftsfinansieras. De remissinstanser som företräder de berörda företagen argumenterar för att verksamheten skall bekostas av staten och inte genom avgifter från tillverkare. Deras synpunkter går ut på bl.a. följande. Några liknande avgifter finns inte i våra grannländer eller i andra EU-länder. Avgifterna försätter svensk industri i en sämre konkurrenssituation än dess utländska konkurrenter. De kan dessutom leda till illojal konkurrens genom att mindre seriösa företag försöker dra undan produkter från myndighetens kontroll. Ökad byråkrati och administration blir också följden. Om avgifter skall tas ut, bör dessa gälla krigsmateriel och inte dual use-produkter. Vidare bör i vart fall kostnaderna för sådana tillstånd till utförsel av krigsmateriel som beviljas andra än tillverkare inte bäras av tillverkarna. Bakgrunden till regeringens förslag Krigsmateriel Den nuvarande Krigsmaterielinspektionens organisation och verksamhet finansieras genom avgifter. Kostnaderna utgörs till största delen av löner och lokalkostnader. De täcks till en liten del (några procent) genom expeditionsavgifter och i övrigt genom den årliga avgift som tillverkare av krigsmateriel betalar enligt reglerna i 22 § lagen om krigsmateriel. Reglerna innebär att regeringen varje år beräknar en avgift för var och en som har tillstånd att tillverka krigsmateriel. Avgiften beräknas efter ett för alla dessa tillståndshavare lika förhållande till det fakturerade värdet av såld krigsmateriel. I praxis sker en utjämning på så sätt att avgiftsbelopp under 2 000 kr inte tas ut. Dessa belopp fördelas i stället mellan de övriga tillståndshavarna. En avgift på 2 000 kr motsvarade år 1994 ett värde av såld krigsmateriel på cirka 2,5 miljoner kr. I den proposition som ligger bakom lagen om krigsmateriel (prop. 1991/92:174 s. 94) konstaterade den dåvarande regeringen att merparten av Krigsmaterielinspektionens arbete avsåg utförselkontroll. Bara någon tiondel av arbetet kunde hänföras till tillverkningskontroll. De nya regler som föreslogs i propositionen innebar att inspektionen fick ytterligare uppgifter på exportkontrollområdet. Skäl att ändra de dittillsvarande principerna för inspektionens finansiering genom avgifter från tillverkarna ansågs likväl inte föreligga. Denna ståndpunkt motiverades i propositionen med att funktionen som tillsynsmyndighet för den krigsmaterieltillverkande industrin alltjämt utgjorde kärnan i verksamheten och med att huvuddelen av ärendena om utförsel, upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt m.m. hänförde sig till den industrin. Vid tillkomsten av lagen om krigsmateriel valde alltså lagstiftaren att hålla fast vid de etablerade principerna om finansiering genom årliga avgifter från tillverkarna av krigsmateriel, trots att förutsättningarna för en sådan lösning förändrades genom att Krigsmaterielinspektionens verksamhet vidgades på exportkontrollområdet. Dual use-produkter Några avgifter tas däremot inte ut för att täcka statens kostnader för exportkontrollen för dual use-produkter. Här finns ingen direkt motsvarighet till den kontroll som tillverkare av krigsmateriel är underkastade och som är grundläggande för systemet med årliga avgifter för dem. Krigsmaterielinspektionen har dock tillsyn över efterlevnaden av de EG-regler som lagen om strategiska produkter kompletterar. Se 16 § i den lagen och 27 § förordningen (1994:2060) om strategiska produkter. Skälen för regeringens förslag: Årskostnaderna för den nya myndigheten kan beräknas till cirka 11,5 miljoner kr. Av statsfinansiella skäl bör verksamheten finansieras genom någon form av avgifter från de företag vars produkter omfattas av kontrollen över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter. Myndigheten skall ha ett vidare verksamhetsområde än den nuvarande Krigsmaterielinspektionen. Det förhållandet att de nya arbetsuppgifterna avser dual use-produkter talar för att de företag som tillverkar och exporterar sådana produkter bör delta i finansieringen och att verksamheten alltså inte bör bekostas enbart av den krigsmaterieltillverkande industrin. Funktionen som tillsynsmyndighet för den industrin skall emellertid fortfarande spela en framträdande roll i verksamheten. Det står klart att de flesta och mest resurskrävande ärendena kommer att hänföra sig till företag som - själva eller genom närstående företag - tillverkar krigsmateriel. En del av dessa företag är också tillverkare och exportörer av dual use-produkter. Vidare gäller att ett övergripande syfte med exportkontrollen för dual use- produkter är detsamma som ligger bakom krigsmaterielkontrollen: det skall undvikas att Sverige bidrar till sådan militär upprustning som kan hota fred och frihet. Samtidigt är det angeläget att de avgifter som behöver tas ut utformas så att de inte blir handelshinder och tveksamma med hänsyn till våra internationella åtaganden. Avgifter som baseras på att någon är exportör eller på värdet av exporterade produkter kan lätt bli - eller uppfattas som - handelshinder. Det är därför olämpligt att knyta en årlig avgift till exporttillstånden. Väsentligt är också att det merarbete som själva avgiftsuttaget medför för företag och myndigheter är rimligt i förhållande till de kostnader som avgifterna är till för att täcka. Det är ofrånkomligt att ett smidigt avgiftssystem förutsätter ett visst mått av schablon. Till skillnad från vad som gäller för krigsmateriel är antalet företag som tillverkar och exporterar dual use-produkter stort. Många av dem har en föga omfattande export av sådana produkter. Kostnaderna för att samla in och kontrollera de uppgifter om försäljning m.m. som behövs för att beräkna en årlig avgift för vart och ett av dessa företag skulle i många fall inte stå i rimlig proportion till avgiftens storlek. Kretsen av avgiftsskyldiga tillverkare bör vidgas Av dessa skäl bör kretsen av avgiftsskyldiga tillverkare vidgas i förhållande till vad som gäller i dag. Inte bara krigsmaterieltillverkare utan också en del av de företag som tillverkar dual use-produkter bör delta i finansieringen av den nya myndigheten. Det gäller företag vars produkter skall omfattas av myndighetens tillsyn och vars försäljning av sådana produkter värdemässigt ligger i nivå med - eller överstiger - de flesta krigsmaterieltillverkande företags försäljning av krigsmateriel. Tillverkare med en försäljning som ligger på en lägre nivå bör däremot inte omfattas av avgiftssystemet. För att reglerna skall bli tydliga bör de avgiftsskyldigas krets anges med en beloppsgräns för värdet av sålda produkter. Denna gräns kan lämpligen sättas vid 2,5 miljoner kr. En förutsättning för avgiftsskyldighet bör vara att värdet av tillverkarens sålda produkter under året överstiger detta belopp. En annan sak är hur avgiftsskyldigheten skall fördelas mellan de avgiftsskyldiga. Fördelningen mellan de avgiftsskyldiga bör ske på ett nytt sätt Som det är nu bestämmer regeringen en fördelning efter ett för samtliga krigsmaterieltillverkare lika förhållande till det fakturerade värdet av såld krigsmateriel. I konsekvens med att kretsen av avgiftsskyldiga tillverkare vidgas till att omfatta också tillverkare av dual use-produkter bör fördelningen göras på ett något annorlunda sätt än hittills. Värdet av en avgiftsskyldig tillverkares sålda dual use-produkter av det slag som den nya myndighetens tillsyn skall omfatta bör i fortsättningen tas med vid beräkningen av det värde som utgör underlag för fördelningen. Vidare bör beslut om fördelningen fattas av den nya myndigheten och inte av regeringen. För detta talar att ett sådant beslut har karaktär av rättstillämpning, att rättssäkerhetskrav gör sig gällande och att beslutet därför bör kunna överklagas till domstol av den som på detta sätt avkrävs en avgift. Avgifterna bör liksom hittills redovisas mot en inkomsttitel på statsbudgeten. Den återkommande prövning av verksamheter och kostnadsramar som sker inom ramen för budgetprocessen är en garanti för att avgiftsfinansieringen inte påverkar myndighetens kostnadsmedvetande negativt. Finansieringen bör ske enbart genom årliga avgifter De expeditionsavgifter som i nuläget tas ut i tillståndsärenden på krigsmaterielområdet - 500 kr för ett bevis om tillstånd med vissa undantag enligt 25 § förordningen (1992:1302) om krigsmateriel - har med tiden fått allt mindre betydelse. Budgetåret 1994/95 inbringade dessa avgifter 125 000 kr. Hos de flesta andra myndigheter har avgifter av denna typ numera bytts ut mot andra avgiftsformer. Finansieringen av verksamheten hos Inspektionen för strategiska produkter bör mot denna bakgrund ske enbart genom årliga avgifter. Om riksdagen bifaller de förslag som regeringen lägger fram nu, avser regeringen att upphäva reglerna om expeditionsavgift i 25 § förordningen om krigsmateriel. Statens kärnkraftinspektions verksamhet på exportkontrollområdet Regeringen har i det föregående (avsnitt 5) stannat för att Statens kärnkraftinspektion (SKI) tills vidare bör behålla sin prövningsuppgift på exportkontrollområdet. I väntan på erfarenheter av en sådan uppgiftsfördelning mellan SKI och den nya Inspektionen för strategiska produkter bör formerna för finansieringen av SKI:s verksamhet på området inte ändras. 9 Överprövning av beslut -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Ett beslut på myndighetsnivå att återkalla | | ett tillstånd eller att bestämma en årlig avgift får överklagas hos| | allmän förvaltningsdomstol. Beslut att inte bevilja ett tillstånd| | skall däremot inte kunna överklagas. Detsamma gäller beslut att | | inte medge ett undantag och beslut att förbjuda att ett anbud | | lämnas eller att ett avtal ingås. | -------------------------------------------------------------------- Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta tillstyrker eller har inga invändningar mot arbetsgruppens förslag. Domstolsverket anser det inte uteslutet att Europakonventionens krav på tillgång till domstolsprövning gör sig gällande också vid beslut att avslå en ansökan eller att meddela ett förbud. Vidare efterlyser verket besked om vidden av den prövning som domstolen skall göra. Länsrätten i Stockholms län har liknande önskemål och är dessutom kritisk till att tillämpningen av regler om överlämnande av ärenden till regeringen enligt arbetsgruppens förslag blir avgörande för vilka ärenden som skall prövas på myndighetsnivå och därmed för möjligheten att överklaga ett återkallelsebeslut. Länsrätten ifrågasätter också om inte beslut att förbjuda att ett anbud lämnas eller att ett avtal ingås bör kunna överklagas på samma sätt som återkallelsebeslut. De remissinstanser som företräder näringslivet anser att det bör finnas en möjlighet till överprövning av beslut att avslå en ansökan om exporttillstånd för dual use-produkter. De hänvisar till att tekniska bedömningar av om en produkt omfattas av kravet på tillstånd eller inte kan vara svåra att göra. Lagrådet: Lagrådet påpekar att det råder en viss oklarhet om räckvidden av Europakonventionens krav på tillgång till domstolsprövning och att det i framtiden kan bli nödvändigt att se över de regler om överprövning av beslut som det här gäller. Skälen för regeringens förslag: Allmänt gäller att ändamålet med en möjlighet att överklaga myndigheters beslut bör vara att bereda enskilda intressen i ärendena rättsskydd. Det är viktigt att hålla detta i minnet när man skall utforma regler om vilka beslut av en myndighet som skall vara överklagbara. Avslag och förbud En första fråga är om det mot denna bakgrund bör finnas en möjlighet att överklaga ett beslut varigenom Inspektionen för strategiska produkter, eller någon annan förvaltningsmyndighet på området, avslår en ansökan om tillstånd eller undantag eller förbjuder att ett anbud lämnas eller att ett avtal ingås. Som regeringen redan har sagt (avsnitt 4) skall utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden fälla utslaget i ärendena. Enskilda intressen, t.ex. ett företags intresse av att få avsättning för sina produkter, skall inte vägas in vid prövningen av en ansökan. Det förhållandet att prövningen hos beslutsmyndigheten inte skall omfatta enskilda intressen motiverar att sådana intressen inte heller kan göras gällande genom en möjlighet att överklaga dessa beslut till en högre instans. Återkallelse av tillstånd Vid beslut att återkalla ett tillstånd är situationen annorlunda.Utgångspunkten är att tillståndshavaren har rätt att behålla tillståndet. En återkallelse förutsätter att han har åsidosatt föreskrifter eller villkor eller att det finns andra särskilda skäl till återkallelse. En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal som redan ingåtts. Regler om detta finns i 16 § lagen om krigsmateriel och 8 § lagen om strategiska produkter. Här gör sig alltså trygghetsaspekter gällande på ett annat sätt än vid beslut att avslå en ansökan eller att meddela ett förbud. Detta talar för att återkallelsebeslut bör vara möjliga att överklaga. I en del återkallelsefall ställer också Europakonventionen (artikel 6) krav på att det skall finnas en möjlighet till domstolsprövning. Detta krav har införlivats med vår rättsordning genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Av dessa skäl bör beslut på myndighetsnivå att återkalla ett tillstånd enligt lagen om krigsmateriel eller lagen om strategiska produkter kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Regeringen har övervägt möjligheten att låta bara vissa typer av återkallelsebeslut bli överklagbara, t.ex. sådana som grundar sig på överträdelser av föreskrifter eller villkor eller som avser tillstånd att tillverka krigsmateriel eller tillstånd att tillhandahålla krigsmateriel. Detta har regeringen gjort med tanke på att det inte skall bli någon domstolsprövning av utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska lämplighetsfrågor. Även om domstolsprövningen i fall av detta slag i princip kommer att gälla återkallelsebeslutet i hela dess vidd, ligger det emellertid i sakens natur att prövningen sker med beaktande av att domstolar inte kan förutsättas göra bedömningar av utpräglat politisk karaktär. Med hänsyn till detta har vi stannat för att en regel om att man får överklaga de återkallelsebeslut som fattas på myndighetsnivå kan gälla utan några uttryckliga undantag eller begränsningar. Avgiftsbeslut Enligt regeringens förslag om den nya myndighetens finansiering (avsnitt 8) skall myndigheten bestämma en årlig avgift för företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel eller som tillverkar dual use-produkter av det slag som omfattas av myndighetens tillsyn. Av hänsyn till rättssäkerheten bör också dessa beslut kunna överklagas till domstol. Regeringsbeslut När det gäller regeringens beslut på området, dvs. i ärenden som lämnas över till regeringens prövning, finns det inte skäl att gå ifrån den ståndpunkt som regering och riksdag intagit i tidigare lagstiftningsärenden. Det betyder att ett regeringsbeslut bör kunna överprövas bara om det avser återkallelse av ett tillstånd att tillverka krigsmateriel eller återkallelse av ett tillstånd att tillhandahålla krigsmateriel. Överprövningen görs då av Regeringsrätten enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. Vi hänvisar här till prop. 1987/88:69 Europakonventionen och rätten till domstolsprövning i Sverige (s. 22). Se vidare prop. 1987/88:154, bet. 1987/88:UU30, rskr. 1987/88:331; prop. 1991/92:174, bet. 1992/93:FiU6, rskr. 1992/93:121; prop. 1990/91:97, bet. 1990/91:UU13, rskr. 1990/91:227; prop. 1993/94:176, bet. 1993/94:UU24, rskr. 1993/94:336. Utlämnande av allmänna handlingar Hos inspektionen kommer det i stor omfattning att finnas handlingar med uppgifter som omfattas av olika slags sekretess. En följd av den nya organisationen blir att beslut att avslå en framställning om att få ta del av en handling hos inspektionen får överklagas till kammarrätten enligt de allmänna regler om detta som finns i sekretesslagen. 10 Genomförande -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Den nya myndigheten skall börja sin | | verksamhet den 1 februari 1996. Ärenden som har väckts men som | | inte har avgjorts före den dagen skall lämnas över från | | regeringskansliet till myndigheten. | -------------------------------------------------------------------- Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna stöder arbetsgruppens förslag. Skälen för regeringens förslag: Den nya myndigheten bör tillföras resurser genom omfördelningar från i första hand den nuvarande Krigsmaterielinspektionen och den enhet för strategisk exportkontroll som finns inom Utrikesdepartementets handelsavdelning. Någon ökad belastning på domstolarna blir det knappast. Regeringens förslag om överprövning av beslut (avsnitt 9) innebär visserligen att ytterligare ett par typer av förvaltningsbeslut skall kunna överprövas av domstol. Det gäller beslut om återkallelse av utförseltillstånd och beslut om årliga avgifter. Att ett utförseltillstånd återkallas är emellertid ingen vanlig företeelse. Under 1970-talet har regeringen fattat ett par beslut, under 1980-talet något enstaka beslut och under 1990-talet tre beslut av detta slag. Avgiftsbesluten bör liksom hittills fattas en gång per år. De skall grundas på en räkneoperation. Tvistigheter och fel vid tillämpningen bör så gott som alltid kunna förebyggas eller rättas till genom kontakter mellan beslutsmyndigheten och de avgiftsskyldiga, dvs. utan att möjligheten till domstolprövning behöver utnyttjas. Reformen bör genomföras så snart som möjligt. Den 1 februari 1996 är en lämplig tidpunkt med hänsyn till att nya och ändrade föreskrifter bör utfärdas och kungöras i god tid innan de skall träda i kraft. Ärenden som har väckts men inte avgjorts före den dagen bör överlämnas från regeringskansliet till den nya myndigheten. Det bör vara en uppgift för myndigheten att undersöka om det bland dessa ärenden finns något ärende som behöver prövas av regeringen enligt de nya reglerna om överlämnande av ärenden till regeringens prövning. I så fall bör myndigheten fullfölja beredningen och överlämna ärendet enligt dessa regler. Sedan år 1985 lämnar regeringen årligen till riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Den senaste redogörelsen gäller år 1994 (skr. 1994/95:183). Regeringen avser att också i fortsättningen lämna riksdagen årliga redogörelser av detta slag. 11 Anslagsfrågor för budgetåret 1995/96 För den nuvarande Krigsmaterielinspektionen finns på statsbudgeten för innevarande budgetår ett ramanslag under tredje huvudtiteln. Anslaget är uppfört med 8 204 000 kr och är beräknat att täcka kostnaderna under hela år 1996. Krigsmaterielinspektionen kommer enligt förslagen i denna proposition att upphöra vid utgången av januari 1996 och medelsförbrukningen på anslaget Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1995/96 kan beräknas bli begränsad till cirka 3,2 miljoner kr. En besparing på cirka 5 miljoner kr i förhållande till statsbudgeten uppkommer således. Verksamheten hos den nya myndigheten, Inpektionen för strategiska produkter, är avsedd att bekostas genom avgifter från tillverkare vars produkter skall omfattas av myndighetens tillsyn. De medel som inflyter på detta sätt bör redovisas på statsbudgetens inkomstsida. För att bekosta utgifterna behöver ett nytt anslag anvisas av riksdagen, för innevarande budgetår uppfört på tilläggsbudget till statsbudgeten. Anslaget bör, i likhet med de flesta andra myndighetsanslag, vara ett ramanslag. Den nya myndigheten får därmed tillgång till de kredit-, låne- och besparingsmöjligheter som följer av denna anslagstyp. Anslagsbehovet beräknas till 11,5 miljoner kr. Att anslaget för Inspektionen för strategiska produkter behöver vara större än anslaget för Krigsmaterielinspektionen beror till största delen på att den nya myndighetens verksamhetsområde skall vara vidare än Krigsmaterielinspektionens. Som en följd av delegeringen av ärenden från regeringen till den nya myndigheten på dual use-området uppkommer besparingar på tredje huvudtitelns ramanslag Utrikesförvaltningen motsvarande två handläggartjänster. 12 Författningskommentar 12.1 Förslaget till ändring i lagen om krigsmateriel 1 § Bestämmelsen i det nya andra stycket har behandlats i avsnitt 4. Den anger vilken inriktning som prövningen skall ha i ärenden hos Inspektionen för strategiska produkter och i sådana ärenden hos regeringen som inspektionen överlämnar dit. Utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden skall vara avgörande. Några andra - allmänna eller enskilda - intressen (arbetsmarknadspolitiska skäl, ett företags behov av att få avsättning för sina produkter osv.) skall inte vägas in vid prövningen. Styckets tillämpningsområde är begränsat till „tillstånd enligt denna lag„. Motsvarande bestämmelse i lagrådsremissen hade en vidare tillämpning. Den gällde „tillstånd, förbud och undantag i enskilda fall enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den„. Begränsningen har gjorts efter förslag av Lagrådet och av de skäl som framgår av Lagrådets yttrande. Uttrycket „får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik„ skiljer sig något från Lagrådets motsvarande förslag till formulering. Uttrycket har valts för att det skall bli tydligt att de grundsatser som har utbildats i praxis och som har kommit till uttryck i prop. 1991/92:174 (s. 41 punkt 1 och 2) skall vara vägledande också i fortsättningen. Orden "Sveriges utrikespolitik" syftar bl.a. på den respekt för mänskliga rättigheter och andra folkrättsliga principer som är en betydelsefull del av utrikespolitiken. 1 a § Paragrafen är ny. Den har behandlats i avsnitt 5 och 6. Första stycket innebär att Inspektionen för strategiska produkter övertar den uppgift som regeringen eller ett statsråd nu har att pröva förvaltningsärenden enligt lagen. Orden „frågor om tillstånd„ täcker även återkallelser av tillstånd. Andra stycket innehåller den regel om överlämnande av ärenden till regeringen som skall göra det möjligt för denna att styra utvecklingen i praxis genom att pröva överlämnade ärenden. Regeringens praxis skall vara vägledande vid inspektionens prövning av liknande fall. Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan (se prop. 1991/92:174 s. 41 och bet. 1992/93:UU1) uttrycker principer som har lagts fast i praxis. Regeringen avser att bygga sin praxis i överlämnade ärenden på dessa principer. Enligt tredje stycket kan regeringen besluta föreskrifter som preciserar eller kompletterar regeln om överlämnande i andra stycket. 22 § Den nya lydelsen innebär att den industri vars produkter omfattas av den tillsyn som Inspektionen för strategiska produkter har enligt lagen om krigsmateriel eller lagen om strategiska produkter skall bekosta inspektionens verksamhet genom årliga avgifter. Frågan har behandlats i avsnitt 8. 23 a § Paragrafen innehåller de nya regler om överklagande av beslut som har behandlats i avsnitt 9. Övriga bestämmelser (3-12, 16-21, 23, 25 och 27 §§ samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna) I 6 och 12 §§ slopas reglerna om att ett statsråd själv får avgöra vissa ärenden. Frågan har behandlats i avsnitt 6. I 16 § har ett stycke lagts till som innebär att inspektionens beslut att återkalla ett tillstånd skall gälla med omedelbar verkan, dvs. oberoende av om beslutet har vunnit laga kraft, om inte inspektionen bestämmer något annat i beslutet. Att den domstol som skall pröva ett överklagande enligt 23 a § kan besluta om inhibition följer av den allmänna regel om detta som finns i förvaltningsprocesslagen (1971:291). Det nya stycket har tillkommit efter ett påpekande från Länsrätten i Stockholms län vid remissbehandlingen av arbetsgruppens förslag. Stycket har utformats på det sätt som Lagrådet föreslagit i sitt yttrande Övriga ändringar innebär att texten anpassas till de nya reglerna i 1 a § om att Inspektionen för strategiska produkter är prövningsinstans utom i de ärenden som inspektionen överlämnar till regeringens prövning. I en övergångsbestämmelse till de nya reglerna i 22 § om årliga avgifter klargörs hur avgifter för år 1996 skall beräknas med hänsyn till att den nya myndigheten skall börja sin verksamhet en bit in på året. 12.2 Förslaget till ändring i lagen om strategiska produkter 1 a § De regler som nu finns i denna paragraf ändras och flyttas till 1 b § för att ge plats åt den bestämmelse som har behandlats i avsnitt 4 och som anger vilken inriktning som tillståndsprövningen skall ha. Bestämmelsen gäller oavsett om prövningen görs av Inspektionen för strategiska produkter, av någon annan förvaltningsmyndighet eller av regeringen. Paragrafen slår fast att tillståndsprövningen skall bygga på en presumtion för att export skall tillåtas. Vid bedömningen av om det finns skäl att avvika från presumtionen skall Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen vara avgörande. Några andra - allmänna eller enskilda - intressen (arbetsmarknadspolitiska skäl, ett företags behov av att få avsättning för sina produkter osv.) skall inte vägas in. 1 b § Första stycket motsvarar den nuvarande 1 a § med vissa ändringar och anger som en huvudregel att Inspektionen för strategiska produkter är prövningsinstans. Som har framgått av avsnitt 4 och 5 är det meningen att inspektionen skall pröva merparten av förvaltningsärendena på området. Att inspektionen nämns vid namn redan här är praktiskt också med hänsyn till att namnet behöver användas i de bestämmelser om finansiering och tillsyn som finns i 6 d och 16 §§. En annan sak är att Statens kärnkraftinspektion tills vidare bör behålla sin uppgift att pröva frågor om utförsel av vissa kärntekniska produkter och material. Lagtexten har utformats så att regeringen kan bestämma om detta och föreskriva avvikelser från regeln om att Inspektionen för strategiska produkter är prövningsinstans. Orden "frågor om tillstånd" täcker även återkallelser av tillstånd. Andra stycket innehåller den bestämmelse om överlämnande av ärenden till regeringen som skall göra det möjligt för denna att styra utvecklingen i praxis genom att pröva överlämnade ärenden. Regeringens praxis skall vara vägledande vid prövningen av liknande fall på myndighetsnivå. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5 och 6. Enligt tredje stycket kan regeringen besluta föreskrifter som preciserar eller kompletterar regeln om överlämnande i andra stycket. Frågan har behandlats i avsnitt 5. 6 b, 6 c och 15 §§ Texten har anpassats till att regeringen, enligt de nya reglerna i 1 b §, inte skall pröva andra förvaltningsärenden på området än sådana som en myndighet överlämnar till regeringens prövning. 6 d § Paragrafen, som är ny, innehåller en hänvisning till den nya skyldigheten för tillverkare av dual use-produkter att delta i finansieringen av verksamheten hos Inspektionen för strategiska produkter genom att betala årliga avgifter enligt 22 § lagen om krigsmateriel. Frågan har behandlats i avsnitt 8. Vidare föreskrivs i paragrafen en skyldighet för sådana tillverkare att lämna de uppgifter som behövs för att bestämma avgifterna. 8 § Texten i första stycket har anpassats till att regeringen, enligt de nya reglerna i 1 b §, inte skall pröva andra förvaltningsärenden på området än sådana som en myndighet överlämnar till regeringens prövning. Enligt det nya tredje stycket skall en återkallelse gälla med omedelbar verkan, dvs. oberoende av om beslutet har vunnit laga kraft, om inte beslutsmyndigheten bestämmer något annat i beslutet. Att den domstol som skall pröva ett överklagande enligt 8 a § kan besluta om inhibition följer av den allmänna regel om detta som finns i förvaltningsprocesslagen (1971:291). Stycket har tillkommit efter ett påpekande från Länsrätten i Stockholms län vid remissbehandlingen av arbetsgruppens förslag. Det har utformats på det sätt som Lagrådet föreslagit i sitt yttrande. 8 a § Paragrafen innehåller de nya regler om överklagande av beslut som har behandlats i avsnitt 9. 10 § Ändringen innebär att lagens straffbestämmelser anpassas till de nya reglerna i 1 b §. 16 § Texten har anpassats till de nya reglerna i 1 b §. Ändringen innebär att Inspektionen för strategiska produkter är tillsynsmyndighet, om något annat inte anges i en regeringsförordning. **FOOTNOTES** 2 Ambassadören Gunnar Lund. 3 Arbetsgruppen har letts av krigsmaterielinspektören Staffan Sohlman. Bilaga 1 Arbetsgruppens lagförslag 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1300) om krigsmateriel dels att 1, 3-12, 16-23, 25 och 27 §§, rubriken närmast före 1 § samt övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 a och 23 a §§, samt närmast före 23 a § en ny rubrik av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Inledande bestämmelse Inledande bestämmelser 1 § Denna lag har avseende på vapen, ammunition och annan för militärt bruk utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel. -------------------------------------------------------------------- Beslut om tillstånd, förbud och undantag i enskilda fall enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den skall grundas på utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden. 1 a § -------------------------------------------------------------------- Krigsmaterielinspektionen prövar frågor om tillstånd, förbud och undantag i enskilda fall enligt denna lag. Krigsmaterielinspektionen får med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen. 3 § -------------------------------------------------------------------- Krigsmateriel får inte Krigsmateriel får inte tillverkas här i landet utan tillverkas här i landet utan tillstånd av regeringen. tillstånd. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från detta tillståndskrav för 1. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i de fall som avses i 24 § första stycket vapenlagen (1973:1176), 2. tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för tillverkarens eget bruk, 3. årlig tillverkning för medicinska eller farmaceutiska ändamål eller för forskningsändamål av högst 100 gram kemiska produkter som klassificeras som krigsmateriel. Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana statliga myndigheter som inte är affärsverk. 4 § -------------------------------------------------------------------- Verksamhet som avser Verksamhet som avser tillhandahållande av tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materielför framställning av sådan materiel får inte bedrivas här i landet får inte bedrivas här i landet utan utan tillstånd av regeringen. tillstånd. Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt Svenska myndigheter, svenska eller stadigvarande vistas här får företag samt den som är bosatt inte heller utom landet bedriva eller stadigvarande vistas här får sådan verksamhet utan inte heller utom landet bedriva regeringens tillstånd. sådan verksamhet utan tillstånd. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana statliga myndigheter som inte är affärsverk. Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av tillverkningstillstånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om verksamheten avser tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör tillståndshavaren och som finns inom landet eller tillhandahållande av uppfinning eller metod för framställning av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt första och andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen som regleras genom föreskrifterna i vapenlagen (1973:1176) eller sådan hantering av ammunition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrifterna i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. 5 § -------------------------------------------------------------------- Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får inte utan tillstånd av regeringen inte utan tillstånd i det enskilda i det enskilda fallet till någon fallet till någon i utlandet i utlandet tillhandahålla tillhandahålla krigsmateriel som krigsmateriel som finns i finns i utlandet eller uppfinning utlandet eller uppfinning rörande rörande krigsmateriel eller metod krigsmateriel eller metod för för framställning av sådan materiel. framställning av sådan materiel. 6 § -------------------------------------------------------------------- Krigsmateriel får inte föras ut Krigsmateriel får inte föras ut ur landet utan tillstånd av ur landet utan tillstånd, om inte regeringen, om inte annat följer annat följer av denna lag eller av denna lag eller annan annan författning. I fråga om författning. I fråga om programvara likställs med utförsel programvara likställs med utförsel överföring till utlandet genom överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat telekommunikation eller på annat liknande sätt. liknande sätt. I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel pröva frågor om tillstånd enligt första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utförsel av 1. skjutvapen och tillhörande ammunition för enskilds persons räkning samt skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt, tävling eller övning utom riket, 2. skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd, 3. skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2, 4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 16 § 2 vapenlagen (1973:1176). -------------------------------------------------------------------- 7 § -------------------------------------------------------------------- Avtal som innebär upplåtelse Avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i tillverkningsrätt till någon i utlandet får inte ingås här i utlandet får inte ingås här i landet landet utan tillstånd av utan tillstånd. regeringen. Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet ingå inte heller utom landet ingå sådant sådant avtal utan tillstånd av avtal utan tillstånd. regeringen. 8 § -------------------------------------------------------------------- Avtal med någon utom landet om Avtal med någon utom landet om att gemensamt med denne eller för att gemensamt med denne eller för hans räkning utveckla hans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel får inte ingås här i krigsmateriel får inte ingås här i landet utan tillstånd av landet utan tillstånd. regeringen. Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant inte heller utom landet ingå avtal utan tillstånd. sådant avtal utan tillstånd av regeringen. 9 § -------------------------------------------------------------------- Avtal om tillägg till eller Avtal om tillägg till eller ändring av avtal av det slag som ändring av avtal av det slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 §kräver tillstånd enligt 7 eller 8 § får inte ingås utan tillstånd av får inte ingås utan tillstånd, om regeringen, om tillägget eller tillägget eller ändringen avser ändringen avser 1. den materiel som omfattas av avtalet, 2. vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av rätt enligt avtalet, 3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel till mottagare som inte angivits tidigare, 4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller 5. bestämmelser om sekretess. 10 § -------------------------------------------------------------------- Militärt inriktad utbildning av Militärt inriktad utbildning av personer som inte är svenska personer som inte är svenska medborgare får inte bedrivas här i medborgare får inte bedrivas här i landet utan tillstånd av landet utan tillstånd. regeringen. Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet inte heller utom landet yrkesmässigt bedriva sådan yrkesmässigt bedriva sådan utbildning utan tillstånd. utbildning utan tillstånd av regeringen. Tillstånd behövs inte för utbildning som anordnas av statliga myndigheter som inte är affärsverk eller som anordnas i samband med försäljning av krigsmateriel eller för de anställda i sådana företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel. 11 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet skall, i motsvarande verksamhet skall, i den ordning regeringen den ordning regeringen föreskriver, lämna redovisning föreskriver, lämna redovisning till till regeringen Krigsmaterielinspektionen 1. om den marknadsföring av krigsmateriel som bedrivs i utlandet, 2. om åtgärder som syftar till avtal som är tillståndspliktigt enligt 7 eller 8 §. -------------------------------------------------------------------- Regeringen får meddela närmare Regeringen får meddela närmare föreskrifter om föreskrifter om redovisningsskyldighet och om redovisningsskyldighet och om undantag från denna. Regeringen undantag från denna. får i det enskilda fallet medge Krigsmaterielinspektionen får i undantag från sådan det enskilda fallet medge redovisningsskyldighet. undantag från sådan redovisningsskyldighet. 12 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet skall motsvarande verksamhet skall underrätta regeringen innan underrätta anbud lämnas, eller, där Krigsmaterielinspektionen innan anbudsförfarande inte förekommer, anbud lämnas, eller, där innan avtal ingås om anbudsförfarande inte förekommer, innan avtal ingås om 1. tillhandahållande av krigsmateriel till någon i utlandet, 2. upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt som avses i 7 §, eller 3. tillverkning eller utveckling av krigsmateriel eller metod för framställning av krigsmateriel som avses i 8 §. -------------------------------------------------------------------- Regeringen får meddela närmare Regeringen får meddela närmare föreskrifter om senaste tidpunkt föreskrifter om senaste tidpunkt för underrättelse och om undantag för underrättelse och om undantag från underrättelseskyldigheten. från underrättelseskyldigheten. Regeringen får också i enskilda Krigsmaterielinspektionen får i fall medge undantag från enskilda fall medge undantag från underrättelseskyldighet. underrättelseskyldighet. I ärenden som inte är av större omfattning eller i övrigt inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel medge undantag i enskilda fall från föreskrifter om tid för lämnande av underrättelse. Regeringen får i det enskilda Krigsmaterielinspektionen får i fallet förbjuda att sådant anbud det enskilda fallet förbjuda att lämnas eller avtal ingås, som sådant anbud lämnas eller avtal avses i första stycket. ingås som avses i första stycket. 16 § -------------------------------------------------------------------- Tillstånd enligt 3-10 §§ kan Tillstånd enligt 3-10 §§ kan återkallas av regeringen, om återkallas, om tillståndshavaren tillståndshavaren åsidosatt en åsidosatt en föreskrift i denna lag föreskrift i denna lag eller eller föreskrift, villkor eller föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till andra särskilda skäl till återkallelse. återkallelse. En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt någon av 7-9 §§ som redan ingåtts. 17 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svensk statlig eller 4 § liksom svensk statlig myndighet som bedriver myndighet som bedriver motsvarande verksamhet utan att motsvarande verksamhet utan att behöva tillstånd skall, enligt de behöva tillstånd skall, enligt de föreskrifter som regeringen föreskrifter som regeringen meddelar, lämna uppgifter till meddelar, lämna uppgifter till regeringen om ägande i utländska Krigsmaterielinspektionen om rättssubjekt som bedriver ägande i utländska rättssubjekt som utveckling, tillverkning, bedriver utveckling, marknadsföring eller försäljning avtillverkning, marknadsföring eller krigsmateriel. försäljning av krigsmateriel. 18 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall stå under tillsyn eller 4 § skall stå under tillsyn av den myndighet som regeringen av Krigsmaterielinspektionen. bestämmer. Regeringen får meddela Regeringen får meddela föreskrifter föreskrifter om tillsynen. om tillsynen. 19 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall, enligt de närmare eller 4 § skall, enligt de närmare föreskrifter som regeringen föreskrifter som regeringen meddelar, till meddelar, till tillsynsmyndigheten lämna Krigsmaterielinspektionen lämna deklaration på heder och samvete deklaration på heder och samvete rörande den verksamhet för vilken rörande den verksamhet för vilken tillstånd har meddelats. tillstånd har meddelats. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att lämna deklaration. Regeringen får meddela föreskrifter om att 1. den som har tillstånd enligt 6 § skall lämna uppgifter om krigsmateriel som förts ut ur landet, 2. den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § skall lämna uppgifter om ingångna avtal. 20 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall efter anmodan av eller 4 § skall efter anmodan av tillsynsmyndigheten lämna de Krigsmaterielinspektionen lämna de upplysningar och handlingar som upplysningar och handlingar som behövs för kontrollen samt lämna behövs för kontrollen samt lämna tillsynsmyndigheten tillträde inspektionen tillträde till de till lokaler där verksamheten lokaler där verksamheten bedrivs. bedrivs. Tillsynsmyndigheten har Inspektionen har rätt att anlita rätt att anlita biträde från andra biträde från andra statliga statliga myndigheter i sin myndigheter i sin tillsyn. tillsyn. 21 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt Den som har tillstånd enligt denna lag är skyldig att vid denna lag är skyldig att vid ändring i förhållanden som tagits ändring i förhållanden som tagits upp i tillståndsansökan anmäla upp i tillståndsansökan anmäla detta detta till regeringen i enlighet till Krigsmaterielinspektionen i med de föreskrifter som enlighet med de föreskrifter som regeringen meddelar. regeringen meddelar. Om tillståndet avser Om tillståndet avser tillverkning av kemiska tillverkning av kemiska produkter, skall produkter, skall tillståndshavaren tillståndshavaren till regeringen till Krigsmaterielinspektionen i eller till den myndighet som enlighet med de föreskrifter som regeringen bestämmer i enlighet regeringen meddelar anmäla med de föreskrifter som ändringar i verksamheten som regeringen meddelar anmäla planeras för pågående kalenderår. ändringar i verksamheten som planeras för pågående kalenderår. 22 § -------------------------------------------------------------------- För att täcka kostnaderna för För att täcka kostnaderna för tillsynsmyndighetens Krigsmaterielinspektionens organisation och verksamhet organisation och verksamhet skall skall den som har fått tillstånd den som har tillstånd att enligt 3 § årligen betala en tillverka krigsmateriel enligt 3 § avgift som regeringen bestämmer. eller som tillverkar produkter Avgiften beräknas efter ett för som avses i 2 § lagen (1991:341) samtliga tillverkare lika om strategiska produkter årligen förhållande till det fakturerade betala en avgift, om det värdet av försåld krigsmateriel. fakturerade värdet av tillverkarens försålda produkter av dessa slag under året överstiger 2 500 000 kr. Krigsmaterielinspektionen bestämmer avgiften efter ett för samtliga avgiftsskyldiga lika förhållande till det fakturerade värdet. 23 § -------------------------------------------------------------------- Om en revisor i sin Om en revisor i sin granskningsverksamhet har anmärkt granskningsverksamhet har anmärkt på ett företags efterlevnad av på ett företags efterlevnad av bestämmelserna enligt denna lag bestämmelserna enligt denna lag och anmärkningen har framförts i och anmärkningen har framförts i en en sådan revisionsberättelse som sådan revisionsberättelse som sägs sägs i 10 kap. 10 § i 10 kap. 10 § aktiebolagslagen aktiebolagslagen (1975:1385) (1975:1385) eller 4 kap. 10 § eller 4 kap. 10 § lagen lagen (1980:1103) om (1980:1103) om årsredovisning årsredovisning m.m. i vissa m.m. i vissa företag, skall han företag, skall han genast sända in genast sända in en kopia av en kopia av revisionsberättelsen revisionsberättelsen till till Krigsmaterielinspektionen. regeringen. En revisor vid en En revisor vid en svensk statlig svensk statlig myndighet har myndighet har motsvarande motsvarande skyldighet. skyldighet. Överklagande 23 a § -------------------------------------------------------------------- Krigsmaterielinspektionens beslut att återkalla ett tillstånd enligt 16 § eller att bestämma en avgift enligt 22 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt denna lag får inte överklagas. 25 § Den som bryter mot någon av 3 - 5 §§ eller 7 - 10 §§ eller mot förbud som har meddelats med stöd av 12 § döms, 1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två år, 2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex månader. -------------------------------------------------------------------- Den som uppsåtligen genom Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår regeringen att vilseledande förmår regeringen lämna tillstånd enligt någon av 3-5 §§eller Krigsmaterielinspektionen eller 7-10 §§ och därigenom att lämna tillstånd enligt någon föranleder att avtal fullföljs av 3-5 §§ eller 7-10 §§ och därigenom eller tillhandahållande kommer föranleder att avtal fullföljs till stånd döms till böter eller eller tillhandahållande kommer fängelse i högst två år. Om gärningentill stånd döms till böter eller har skett av oaktsamhet, döms fängelse i högst två år. Om gärningen till böter eller fängelse i högst har skett av oaktsamhet, döms till sex månader. böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. 27 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet -------------------------------------------------------------------- 1. underlåter att underrätta 1. underlåter att lämna regeringen enligt 12 § eller att underrättelse enligt 12 § eller att lämna uppgifter enligt 17 §, lämna uppgifter enligt 17 §, 2. underlåter att göra sådan anmälan som avses i 21 §, 3. i annat fall än som avses i 25 eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten, 4. åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. ______________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993, då lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. skall upphöra att gälla. Tillstånd som har meddelats med stöd av äldre lag skall vid tillämpningen av den nya lagen anses som meddelat enligt denna. -------------------------------------------------------------------- Beträffande tillstånd att Beträffande tillstånd att tillverka krigsmateriel som har tillverka krigsmateriel som har meddelats svenskt aktiebolag meddelats svenskt aktiebolag eller handelsbolag före den 1 eller handelsbolag före den 1 januari 1993 får regeringen januari 1993 får bestämma att tidigare meddelade Krigsmaterielinspektionen bestämma villkor avseende ägandet ändras. att tidigare meddelade villkor Beträffande tillstånd som har avseende ägandet ändras. Beträffande meddelats svenskt aktiebolag före tillstånd som har meddelats nämnda datum får regeringen vidare svenskt aktiebolag före nämnda bestämma att tillståndet skall datum får förenas med villkor om att nya Krigsmaterielinspektionen vidare styrelseledamöter och suppleanter bestämma att tillståndet skall för dem samt verkställande direktörförenas med villkor om att nya i bolaget skall vara svenska styrelseledamöter och suppleanter medborgare och bosatta i för dem samt verkställande direktör Sverige. Om sådana villkor i bolaget skall vara svenska åsidosätts får tillståndet medborgare och bosatta i Sverige. återkallas. Om sådana villkor åsidosätts får tillståndet återkallas. Bestämmelserna i 9 § skall tillämpas på avtal av det slag som avses i 7 eller 8 §, även om avtalet på grund av äldre bestämmelser inte krävt tillstånd. ______________ Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om strategiska produkter Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:341) om strategiska produkter dels att 1 a, 8 och 10 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 b, 6 d och 8 a §§, samt närmast före 8 a § en ny rubrik av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 a § -------------------------------------------------------------------- Frågor om tillstånd enligt denna Beslut om tillstånd enligt denna lag och enligt rådets förordning lag eller enligt föreskrifter som (EG) nr 3381/94 prövas av har meddelats med stöd av lagen regeringen eller den myndighet skall grundas på utrikes-, som regeringen bestämmer. säkerhets- och försvarspolitiska överväganden. 1 b § -------------------------------------------------------------------- Frågor om tillstånd enligt denna lag och enligt rådets förordning (EG) nr 3381/94 prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. En myndighet får med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen. 6 d § -------------------------------------------------------------------- Föreskrifter om skyldighet för tillverkare av produkter som avses i 2 § att betala årliga avgifter för att täcka kostnaderna för Krigsmaterielinspektionens organisation och verksamhet finns i 22 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Den som tillverkar och säljer sådana produkter skall årligen enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar lämna en deklaration med de uppgifter som behövs för att bestämma avgifterna. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från deklarationsskyldigheten. 8 § -------------------------------------------------------------------- Tillstånd enligt 3 och 5-6 §§ kan Tillstånd enligt 3 och 5-6 §§ kan återkallas av regeringen, om återkallas, om tillståndshavaren tillståndshavaren har åsidosatt en har åsidosatt en föreskrift i denna föreskrift i denna lag eller lag eller föreskrift, villkor föreskrift, villkor eller eller bestämmelse som har bestämmelse som har meddelats med meddelats med stöd av lagen eller stöd av lagen eller om det finns om det finns andra särskilda skäl andra särskilda skäl till till återkallelse. återkallelse. En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt 5 § eller 5 a § som redan ingåtts. -------------------------------------------------------------------- Överklagande 8 a § -------------------------------------------------------------------- Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt denna lag eller enligt rådets förordning (EG) nr 3381/94 får inte överklagas. 10 § Den som bryter mot 5, 5 a eller 6 § döms, 1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två år, 2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex månader. -------------------------------------------------------------------- Den som uppsåtligen genom Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår regeringen att vilseledande förmår regeringen lämna tillstånd enligt 5, 5 a eller någon annan myndighet att eller 6 § och därigenom föranleder lämna tillstånd enligt 5, 5 a eller att avtalet eller 6 § och därigenom föranleder att tillhandahållandet kommer till avtalet eller tillhandahållandet stånd, döms till böter eller kommer till stånd, döms till böter fängelse i högst två år. Om gärningeneller fängelse i högst två år. Om har skett av oaktsamhet, döms gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst döms till böter eller fängelse i sex månader. högst sex månader. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. ______________________ Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996. Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över arbetsgruppens förslag Innehåll 1 Allmänna synpunkter 2 Kriterier för tillståndsprövningen 3 Överlämnande av ärenden till regeringens prövning 4 Ombildning av Rådgivande nämnden 5 Finansiering 6 Överprövning av beslut 7 Myndighetens namn 8 Sekretessfrågor 9 Övriga synpunkter Remissyttrandena återges i regel i oavkortat skick och utan bearbetning. 1 Allmänna synpunkter Länsrätten i Stockholms län har inte kunnat göra en fullständig genomgång av utkastet i alla dess delar. Domstolen har t.ex. inte studerat Europakonventionens effekter på området. Länsrätten finner det konstitutionellt rättsenligt (jfr RF 10 kap. 6 och 8 §§) och sett från rådande uppfattning om regeringens och enskilda statsråds uppgifter och arbetsförutsättningar följdriktigt att det inrättas en ny myndighet för prövning av förvaltningsärenden om kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter. Domstolen har ingen erinran mot den tilltänkta fördelningen av beslutskompetensen när det gäller frågor om tillstånd. Kommerskollegium har heller ingen erinran mot den föreslagna lösningen att samla alla utförselärenden vad avser krigsmateriel och dual use-produkter under en nyupprättad myndighet, Krigsmaterielinspektionen. Justitiekanslern delar arbetsgruppens uppfattning att förvaltningsärenden av rutinbetonad karaktär lämpligen bör kunna avlastas regeringen eller enskilda statsråd och så långt möjligt delegeras till myndigheter under regeringen. Justitiekanslern har inte heller någon erinran mot att den ifrågavarande gruppen ärenden angående krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter delegeras på detta sätt. Stockholms Handelskammare och Sveriges Exportkontrollförening anser det positivt att exportkontrollen av krigsmateriel och strategiska produkter förs till myndighetsnivå men med den reservationen att exportkontrollen av krigsmateriel respektive strategiska produkter hålls åtskild genom sina respektive lagar. Detta bör även gälla i myndighetens arbete såväl internt som externt. Statens kärnkraftinspektion tillstyrker förslaget om en myndighet och därav föranledda lagändringar, dock med reservation för 22 § lagen om krigsmateriel och 6 d § lagen om strategiska produkter avseende avgifter. Sveriges Industriförbund och Sveriges Verkstadsindustrier anför. Regelsystem av den typ som exportkontrollreglerna utgör har en benägenhet att utvecklas till permanenta och omfattande byråkratiska system. Det är därför nödvändigt att ständigt ifrågasätta reglernas existens och funktion för att så långt möjligt säkerställa den grundläggande principen om frihandel. De svenska exportkontrollreglerna måste tillämpas med utgångspunkter att inte skapa konkurrensnackdelar för svenska företag. Sverige bör inom EU och andra internationella fora verka för avreglering och förenkling av exportkontrollen. Den mycket stora mängd produkter som omfattas av kontrollen måste bantas till ett, i enlighet med lagstiftningens syften, nödvändigt minimum. Industrin har i remissvar avseende det tidigare betänkandet Kontrollen över export av strategiska varor (SOU 1993:56) betonat vikten av att företagen kan vända sig till en enda instans i exportkontrollärenden på dual use-området. Enligt vår mening finns det samtidigt starka skäl att hålla hanteringen av krigsmateriel åtskild från hanteringen av dual use- produkter. All befattning med krigsmateriel är i Sverige beroende av tillstånd från regeringen. När det gäller dual use-produkter är det däremot fråga om ordinär industriell verksamhet, vilken inte belastas av denna typ av generella tillståndskrav och där produkten tas fram helt för civilt bruk. En sammanslagen hantering av krigsmateriel och dual use-produkter innebär en påtaglig risk att den snäva och av förbudstänkande präglade inställningen i handläggningen av krigsmaterielärenden, överförs till hanteringen av dual use-produkter. Den hittillsvarande organisationen av exportkontrollen i statsförvaltningen har enligt företagens uppfattning i praktiken fungerat i sort sett tillfredsställande. Industriförbundet och Sveriges Verkstadsindustrier kan dock instämma i åsikten att det finns utrymme för rationalisering av exportkontrollärenden av dual use-produkter. Den helt övervägande majoriteten av ärenden på dual use-området skulle kunna hanteras betydligt enklare än i dag genom exempelvis fler generella tills-vidare-gällande tillstånd. Motiven för att inrätta en ny exportkontrollmyndighet är förvaltningsadministrativa snarare än byggda på uttalade behov från företagen. Det förefaller också som om förslaget om ny myndighet ur ekonomisk synvinkel är opåkallat. Enheten för strategisk exportkontroll och Krigsmaterielinspektionen (KMI) handlägger idag ca 2 500 ärenden per år. Enligt uppgift sker detta till en kostnad av ca 4 miljoner kr. Den nya myndigheten beräknas få ca 3 000 ärenden per år, men handläggningen kommer att kosta minst 12 miljoner kr per år. Från företagens synpunkt är det oacceptabelt om inrättandet av en ny myndighet för dem medför ökade kostnader. Svenska Freds utgångspunkt är att export av krigsmateriel skall vara ett politiskt ansvar. Runt om i världen dödas människor av krigsmateriel, tillverkad i Sverige. Detta ansvar skall inte politikerna kunna skjuta ifrån sig till en myndighet, vars chef inte kan avsättas i allmänna val. Svenska Freds avvisar därför förslaget om att instifta en ny myndighet, som skall fatta beslut om en stor del av den svenska krigsmaterielexporten. 2 Kriterier för tillståndsprövningen Justitiekanslern: Den av arbetsgruppen föreslagna ordningen innebär att en ny myndighet - KMI - skall besluta i ärenden som tidigare avgjordes av ett statsråd ensamt och, såvitt jag kan förstå, i vissa mindre betydelsefulla fall avgjordes av regeringen, men att regeringen skall besluta i övriga ärenden enligt lagarna om krigsmateriel och om strategiska produkter. Dessa senare ärenden, som enligt vad arbetsgruppen anger är sådana som är viktiga för utvecklingen eller svårbedömda, får huvudsakligen antas motsvara den typ av ärenden som regeringen redan enligt gällande regler prövar enligt de aktuella lagarna. Den av arbetsgruppen föreslagna ordningen innebär vidare att det ankommer på KMI att besluta om vilka ärenden som skall överlämnas till regeringens prövning. Vid bedömningen av förslagen i nu angivna hänseenden vill Justitiekanslern framhålla följande. De nu gällande lagarna om krigsmateriel och om strategiska produkter innehåller inte några materiella regler som anger under vilka förutsättningar ett tillstånd, ett förbud eller ett undantag enligt lagarna skall meddelas. Som arbetsgruppen framhåller kan regeringen som prövningsinstans fritt forma en praxis och samordna den med Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik i övrigt. Vissa riktlinjer för regeringens ställningstaganden har visserligen beslutats av riksdagen och finns angivna i prop. 1991/92:174 s. 41 men i princip är regeringens avgöranden i dessa frågor i praktiken inte normbundna i gängse mening utan kan snarare hänföras till den styrande makt som regeringen utövar under konstitutionellt ansvar. Arbetsgruppens förslag innebär att KMI i vissa delar skall överta regeringens uppgift att pröva ärenden om krigsmateriel och andra strategiska produkter. KMI är inte en politisk instans utan en förvaltningsmyndighet som skall syssla med rättstillämpning. Det är därför nödvändigt att införa materiella regler i lagarna om krigsmateriel och om strategiska produkter som anger normer för KMI:s prövning. Inte minst av hänsyn till att reglerna om tjänsteansvar och skadeståndsansvar för staten skall kunna tillämpas är det nödvändigt att sådana normer för KMI:s ställningstaganden finns. De nya bestämmelser som arbetsgruppen föreslagit i detta hänseende - 1 § andra stycket och 1 a § lagen om krigsmateriel samt 1 a § och 1 b § lagen om strategiska produkter - kommer att gälla såväl för regeringens prövning av aktuella ärenden som för KMI:s prövning. Bestämmelsen i 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel och 1 a § lagen om strategiska produkter har dock fått en utformning som är så allmänt hållen att den inte kan sägas ha något egentligt materiellt innehåll. I dessa bestämmelser anges endast att beslut om tillstånd m.m. skall grundas på utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden. En sådan utformning av lagtexten avseende grunderna för prövningen kan vara tillräcklig såvitt gäller beslut som fattas av regeringen, vilka - som tidigare angetts - närmast är av politisk karaktär. När det gäller KMI kan de föreslagna lagreglerna dock knappast på ett tillfredsställande sätt sägas ange grunderna för prövningen. Av arbetsgruppens skäl till förslagen framgår nämligen att det är riksdagens riktlinjer och regeringens praxis i tidigare avgjorda ärenden som skall vara bestämmande för KMI:s avgöranden. Arbetsgruppens avsikt får antas ha varit att KMI inte skall göra egna bedömningar av utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska slag, vilket är naturligt med hänsyn till att myndigheten inte skall fatta politiska beslut. Justitiekanslern anser att den skillnad som föreligger mellan de beslut som skall fattas av regeringen och de som skall fattas av KMI inte på ett tillfredsställande sätt kommer till uttryck i de föreslagna nya paragraferna. Enligt Justitiekanslerns uppfattning skulle lagregleringen i nu angivna hänseenden - med utgångspunkt i den av arbetsgruppen föreslagna uppdelningen av beslutsfunktionerna i sak mellan regeringen och KMI - möjligen kunna utformas efter följande riktlinjer. KMI avgör vilka ärenden som myndigheten själv skall pröva och vilka som skall prövas av regeringen. För KMI:s prövning ges materiella regler i de båda lagarna som utformas i överensstämmelse med riktlinjerna i prop. 1991/92:174 s. 41. Frågan om följsamheten till regeringens praxis berörs genom uttalanden i förarbetena. KMI får besluta i enlighet härmed i rutinbetonade ärenden, dvs. i princip sådana ärenden som för närvarande beslutas av ett statsråd ensamt. Uppkommer fråga om ändring i praxis eller större och betydelsefulla ärenden, skall KMI överlämna ärendet till regeringen för prövning. Regeringens befattning med ärenden om krigsmaterielexport m.m. synes, av skäl som nämnts i det föregående, liksom hittills inte fordra någon motsvarande reglering. En nackdel med den föreslagna och med anförda synpunkter här tillstyrkta ordningen synes kunna vara att regeringen blir beroende av en fristående myndighet i bedömningen av i vilken utsträckning praxis kan behöva ändras. Den politiska kontrollen av krigsmaterielhanteringen kan därmed sägas bli något försvagad. Sveriges Industriförbund och Sveriges Verkstadsindustrier anser att förslaget att ändra lydelsen i 1 a § lagen om strategiska produkter är synnerligen olämpligt. Enligt vår uppfattning måste en grundläggande frihandelsprincip gälla för civila produkter. Även industripolitiska överväganden måste läggas på handeln med civila produkter. De utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska övervägandena är relevanta endast i ett begränsat fall på dual-use-området. Sammantaget finner vi därför att det finns starka skäl att inte införa samma lydelse i lagen om strategiska produkter som i lagen om krigsmateriel. Stockholms Handelskammare har en liknade uppfattning i frågan. I den nya 1 a § lagen om strategiska produkter anges att tillståndsbesluten skall grundas på utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden. I motiveringen anges att detta är en uttömmande lista på kriterier och att några andra, allmänna eller enskilda intressen inte får vägas in i prövningen. Denna inriktning har Handelskammaren inget att invända mot när det gäller export av krigsmateriel. När det å andra sidan gäller strategiska produkter är förhållandena annorlunda. Den förslagna ensidiga inriktningen innebär att den svåra avvägning mellan exportintresse och skyddsintresse som ägnats stort intresse av politiker och forskare i västvärlden under hela 80-talet helt läggs åt sidan. Begrepp som "Balancing the national interest" förlorar i Sverige hela sin betydelse. Detta är förvånande eftersom Sverige är befriad från den barlast som COCOM utgör på många länders tänkesätt. Sverige borde sålunda ha större möjlighet att hålla huvudet kallt i avvägningen mellan motstående intressen i dessa fall. De element som i Rådets beslut 94/942/CFSP skall ligga i skyddsintressets vågskål blir enligt föreliggande förslag de allenarådande faktorerna. Det säger sig självt att Rådet inte haft anledning föreskriva vad medlemsländerna skall lägga i vågskålen av nationella intressen för export, utveckling och sysselsättning. Det gör de bäst själva. I förslagets 1 a § sätts det svenska exportintresset till noll. Handelskammaren finner denna lösning helt oacceptabel. Några hänvisningar till regeringens "praxis om frihandel" kan inte ändra detta. Skulle denna ordning få råda kommer det att få mycket svåra konsekvenser för svensk framtidsindustri och möjligheterna att få utländska etableringar till Sverige. Handelskammaren föreslår att 1 a § i förslaget helt utgår. Självklart skall Sverige även utan den paragrafen tillämpa de kriterier som anges i bilaga 3 till nämnda rådsbeslut. Eftersom denna bilaga innefattar de tre kriterier som angivits i den föreslagna 1 a § innebär ett utelämnande av paragrafen ingen ändring i sak. Sveriges Exportkontrollförening har liknande synpunkter och anför vidare: Huvudinriktningen för tillståndsprövning av dual use-produkter bör vara att förhindra spridning av varor och teknologier som skall användas för framställning av konventionella vapen eller massförstörelsevapen, medan legal civil handel skall belastas med så få handelshinder som möjligt. Försvarsindustriföreningen: I arbetsgruppens förslag föreslås att båda lagarna skall innehålla en bestämmelse att beslut om tillstånd till export skall grundas på utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden. Enligt vår uppfattning bör härtill komma industripolitiska överväganden. Exporten av krigsmateriel och framför allt dual use-produkter omfattar nästan uteslutande högteknologiska produkter. Inom västvärlden, och kanske särskilt inom EU, görs stora ansträngningar att utveckla respektive länders högteknologi. Utveckling och export av sådana varor främjas i stor utsträckning med statligt stöd. Det finns därför enligt vår uppfattning all anledning att vid beredningen av exporttillstånd för högteknologiska produkter noga beakta de egna industriella motiven för export så att svensk industri inte missgynnas i förhållande till industrin i bl.a. övriga EU-länder. Det vore därför olyckligt att i lag fastlägga den snäva begränsning som nu föreslås. Länsrätten i Stockholms län: När det gäller återkallelsegrunderna kan man inte ha en ordning med två särskilda paragrafer, 16 § respektive 8 §, som reglerar återkallelserekvisiten samtidigt som "beslut om tillstånd" i 1 § krigsmateriellagen respektive 1 a § lagen om strategiska produkter och i specialmotiveringarna avses reglera även återkallelsesituationer (grundas på utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska överväganden, enskilda intressen skall inte vägas in). Det förefaller också svårt att samtidigt hävda att tillstånd grundar vissa rättigheter samtidigt som man vid en återkallelseprövning skall bortse från dessa rättigheter. I tillståndsprövningen bör ingå ett moment av vandelsprövning beträffande sökanden eller dennes ställföreträdare. Detta bör framgå av lagtexten. Svenska Freds: Det är en felaktig tolkning som saknar grund att de utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressena skall vägas mot varandra som det sägs i remissen. Det är en förskjutning och liberalisering som ägt rum på grund av den försvarsindustriella krisen. Skrivningarna har definitivt inte stöd i riksdagens riktlinjer för krigsmaterielexport (prop. 1991/92:174 s. 41 och 46). Riktlinjerna stadgar nämligen att det är två villkor som måste uppfyllas för att det kan bli tal om export. Dels ska den vara erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov, eller i övrigt vara säkerhetspolitisk önskvärd. Dels ska den inte stå i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik (och det är här som de fyra exportvillkoren kommer in). Så först ska man bedöma om det finns försvars/säkerhetspolitiska skäl för export. Om så är fallet kan man gå vidare och se om de uppfyller exportvillkoren i riktlinjerna. Detta framgår av riktlinjerna och den tidigare propositionen. Och detta bör upprepas i den kommande propositionen. Med stöd av den föreslagna skrivningen kan man i framtiden konstatera att ett land visserligen inte uppfyller riktlinjernas exportvillkor, men exporten är mycket viktig för det svenska försvaret. Och eftersom dessa intressen ska "vägas mot varandra", så kan man godkänna exporten i fråga. 3 Överlämnande av ärenden till regeringens prövning Länsrätten i Stockholms län: Till följd av frågans art kan dock ifrågasättas om inte andra stycket i 1 a § krigsmateriellagen och 1 b § lagen om strategiska produkter borde formuleras så att ärenden skall överlämnas, inte får överlämnas till regeringen i de situationer som avses i de angivna styckena. Svenska Freds anför liknande synpunkter. Självfallet måste ordet "får" bytas ut mot "skall". Regeringen skall avgöra samtliga ärenden där det råder tveksamhet kring om regeringen, ifall den fick möjlighet, skulle förordna ett positivt förhandsbesked, acceptera att ett företag lämnar offert eller bevilja exporttillstånd. KMI får endast lämna förhandsbesked, acceptera offertgivning eller bevilja utförsel om regeringen nyligen fattat ett entydigt prejudicerande beslut. Finns det regeringsbeslut som talar i olika riktning så ska det nya ärendet avgöras av regeringen. Att regeringen exempelvis nyligen har givit klartecken för export av övrig krigsmateriel till ett visst land kan därmed inte tas till intäkt för KMI att godkänna export av krigsmateriel för strid till samma land. När myndigheten själv, i något skede, fattar beslut om förhandsbesked, offertgivning eller utförseltillstånd, så skall den skriftligen notera vilket eller vilka prejudicerande regeringsbeslut den stöder sig på. Ovanstående betyder att för att undvika att regeringen hamnar inför "fullbordat faktum" skall regeringen få ta ställning till ett exportärende på ett så tidigt stadium som möjligt. 4 Ombildning av Rådgivande nämnden Stockholms Handelskammare: Förslagets ombildning av Rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor till Exportkontrollrådet vilar på samma syn som ovan relaterats, att dual use-produkter i grunden är samma sak som krigsmateriel. Eftersom Stockholms Handelskammare ej kan acceptera de ensidiga bedömningskriterier som i förslaget angetts för dual use-produkter, kan Exportkontrollrådets roll i dual use-ärenden ej tillstyrkas. Visserligen kan situationer uppkomma då denna rådgivande församling kan behöva lämna synpunkter. Betydligt mer angeläget torde dock ett civil-försvarstekniskt råd vara. Det nuvarande teknisk-vetenskapliga rådet synes dock ha en alltför gles mötesfrekvens för att vara lämpligt. Handelskammaren föreslår att ett rådgivande expertorgan, där intressena för export respektive icke-spridning är företrädda med teknisk sakkunskap, skapas för bedömning av dual use-ärenden och Sveriges position i förhandlingar om varulistors innehåll. Sveriges Exportkontrollförening har liknande synpunkter. Förslagets ombildning av Rådgivande nämnden för krigsmaterielfrågor till Exportkontrollrådet har vi liten förståelse för. Självklart kan ett sådant råd tillföra vissa utrikespolitiska synpunkter. För dual use-produkter är den tekniska bedömningen av en helt annan dignitet. Vår bedömning är att endast i undantagsfall kommer någon ledamot av Exportkontrollrådet att ha sådan teknisk kompetens att den kan jämföras med kompetensen hos myndigheten respektive det sökande företaget. Förtroendet för den nya myndigheten från näringslivets sida kommer att påverkas negativt om inte en möjlighet till överprövning införs. Försvarsindustriföreningen: Det framstår som oklart om man med lekmän avser riksdagsledamöter eller om rådet, förutom av representanter från regeringskansliet, skall bestå av såväl lekmän som riksdagsledamöter eller om det enbart skall bestå av lekmän som ej är riksdagsledamöter. Försvarsindustriföreningen förordar ett råd sammansatt av riksdagsledamöter med ett begränsat antal ledamöter. Om därutöver lekmän skall beredas plats bör även sådana som företräder industrin utses. Sveriges Industriförbund och Sveriges Verkstadsindustrier framför att det är något oklart om man beträffande sammansättningen av myndighetens exportkontrollråd med lekmän avser riksdagsledamöter eller andra. Industriförbundet och Sveriges Verkstadsindustrier har gjort bedömningen att man här avser riksdagsledamöter och finner det även mest ändamålsenligt med en dylik sammansättning. Statens kärnkraftinspektion anser att en representant för Statens kärnkraftinspektion bör ingå i det föreslagna exportkontrollrådet. Svenska Freds: Det är viktigt att rådet konsulteras så tidigt som möjligt. Ärendets "slutskede" måste alltså konkretiseras till att inte avse den tidpunkt då det är dags att fatta beslut om exporttillstånd, utan då det eventuellt ska lämnas förhands- eller underhandsbesked, samt då företag meddelar sin avsikt att lämna offert. Det är viktigt att rådet får samma stora betydelse som den rådgivande nämnden har i dag. Alla tveksamma ärenden bör, som tidigare gällt i Rådgivande nämnden, behandlas i rådet. Endast sådana utförselärenden som tillstyrkts av samtliga partier i Rådgivande nämnden förs av KMI vidare till ställningstagande av regeringen. Eftersom rådet föreslås bestå av samtliga partier i Utrikesnämnden, där Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill avveckla hela vapenexporten, så kommer inte regeringen att föreslå en liknande konsensusprincip för rådets arbete. Däremot bör regeringen i sin proposition formulera en intention: Vid beslut om krigsmateriel är det viktigt med största möjliga partipolitiska enighet. 5 Finansiering Statens kärnkraftinspektion (SKI): Arbetsgruppen föreslår en ändring i 22§ lagen om krigsmateriel som innebär att även den som tillverkar kärnkraftsreaktorer, kärnbränsle och annan kärnteknisk utrustning som avses i bilaga 3 till förordningen (1994:2060) om strategiska produkter skall betala avgift till KMI efter värdet av försåld sådan egendom. Samtidigt föreslår arbetsgruppen att SKI även framdeles skall bereda och i vissa fall fatta beslut om utförseltillstånd för kärnämne och utrustning enligt nämnda bilaga. SKI - som instämmer i arbetsgruppens bedömning av SKI:s roll - anser att även SKI:s arbete med exportkontrollen bör täckas med avgifter. Enligt det avgiftssystem som före lagändringarna om överförande av utförsel av kärnämne och kärnteknisk utrustning från kärntekniklagen till lagen om strategiska produkter gällde för avgifter till SKI, betalade innehavare av kärntekniska anläggningar, t.ex ABB-ATOM som innehavare av kärnbränslefabriken i Västerås ingen särskild avgift för utförseltillstånd. SKI:s kostnader för tillståndsprövningen inberäknades i stället i den kvartalsavgift som bolaget betalar för SKI:s tillsyn av anläggningen. Exportörer av kärnteknisk utrustning, vilka inte hade särskilt anläggningstillstånd, betalade däremot en särskild avgift för varje utförseltillstånd. Detta gäller t.ex. Sandvik. Den lagliga grunden härför i 30 § kärntekniklagen bortföll genom lagändringarna (1994:720 och 1995:500). SKI gjorde en särskild erinran härom i sitt remissyttrande över lagförslagen. SKI har ingen bestämd uppfattning om hur detta lagtekniskt skall uttryckas men anser att de föreslagna bestämmelserna om avgifter bör modifieras så att även SKI:s kostnader blir täckta genom avgifter. Stockholms Handelskammare: Handelskammaren är förvånad över att ett område som icke-spridning av massförstörelsevapen inom regeringskansliet anses ha en sådan låg prioritet att det förutsätts att finansiering över statsbudgeten ej kan åstadkommas. Stockholms Handelskammare finner det ej möjligt att här kommentera det egenartade förhållande som nu råder inom krigsmaterielkontrollen vad avser finansieringen av KMI. Däremot får denna ordning inte tillåtas sprida sig till dual use-produkter. Argumenteringen i förslaget är svag och motsägelsefull. För Stockholms handelskammare är det självklart att en export av civila produkter inte kan påläggas avgifter för finansiering av en kontroll som tar sikte på att förhindra en använding som varorna inte är avsedda för. Denna affärshämmande inblandning i företags legitima exportverksamhet kan av uppenbara skäl ej finasieras av de drabbade. Alla analogier med krigsmaterielexporten underkänner Handelskammaren utan att för den skull acceptera nuvarande ordning på krigsmaterelsidan. En ytterligare kommentar gäller kretsen av de föreslagna avgiftspliktiga företagen. Här anges "tillverkare....- själva eller genom närstående företag". Tolkningen av detta kan leda antingen till diskriminering av svenska tillverkare eller ohållbara beräkningar avseende utländska moderbolags försäljning. Sveriges Exportkontrollförening: Exportkontrollföreningen är förvånad över att man föreslår att avgiftsbelägga tillverkning av varor som skall exporteras. Enligt uppgift förekommer ej sådana avgifter i de övriga EU-länderna. Förutom det märkliga i att tillverkning av varor som finns upptagna i varuförordningen skall avgiftsbeläggas (beskattas) kan man fråga sig varför ej varor som transiteras (eller förs in till ett lager och sedan vidareexporteras) skall avgiftsbeläggas. Ytterligare en frågeställning: Hur skall en beräkning ske om en produkt sammanställs av ett antal importerade produkter? En avgiftsbeläggning (beskattning) av varor upptagna på varulistan kommer att kosta seriösa företag dels avgiften (skatten) i sig själv, dels ett betydande arbete för att fastställa för vilken summa företaget skall betala avgiften. Sannolikt måste många företag bygga upp dataregistrering för detta ändamål. Till detta kommer så kostnaden för myndighetens kontrollarbete. För de mindre seriösa företagen öppnar sig en ny väg för illojal konkurrens genom att försöka undandra produkter från myndighetens kontroll. Det är Exportkontrollföreningens absoluta krav att finansiering av det nya verket skall ske via statsbudgeten. Länsrätten i Stockholms län: När det gäller avgiftsfrågorna inskränker sig länsrätten till två påpekanden. På ett eller annat sätt bör det totala avgiftsuttaget (bestämt av totalkostnaderna för KMI) låsas på regeringsnivå. En lägsta faktureringsnivå (i utgångsläget 2,5 miljoner kr) förefaller behöva ändras med jämna mellanrum och bör därför inte låsas på lagnivå. En delegation till regeringen (inom ramen för självkostnad) kunde här vara på sin plats. Försvarsindustriföreningen: Ett starkt motiv till en organisationsändring av nu föreslaget slag bör vara att rationaliseringseffekter uppstår. Detta synes emellertid inte vara fallet. Genom att besluten också till en del skall beredas i regeringskansliet uppstår dels en risk för förlängd handläggningstid, dels ökade personalkostnader. I arbetsgruppens remiss uppskattas den nya myndighetens kostnader till 12 miljoner kr. KMI:s nuvarande kostnader för beredning av krigsmaterielärenden är ca 4 miljoner kr. I remissen föreslås vidare att kostnaderna solidariskt skall betalas av såväl krigsmateriel- som dual use -tillverkande företag vilka har en fakturering av kontrollerade produkter överstigande 2,5 miljoner kr. Försvarsindustrins årliga fakturering är ca 10 miljarder kr. Faktureringen av exportkontrollerade dual use-produkter torde endast uppgå till en mindre del därav. Med den föreslagna fördelningen av kostnaderna kommer försvarindustrins kostnad med stor sannolikhet att minst fördubblas. Försvarsindustriföreningen ställer sig principiellt avvisande till att företagen överhuvudtaget skall belastas med kostnader för beredning av exportärendena. Exportkontrollen är en myndighetsuppgift vars omkostnader bör bestridas av staten. Så sker i våra grannländer. Om det ändå beslutas att avgifter skall tas ut är det inte rimligt att försvarsindustrin belastas med större andel än som motsvarar de kostnader som uppstår för beredningen av krigsmaterielärendena. Försvarsindustrins tillverkning och export av dual use-produkter är, i motsats till vad som uppges i remissen, mycket obetydlig. Eftersom antalet exportärenden håller sig tämligen konstant inom krigsmaterielområdet bör inte avgiften överstiga 4 miljoner kr i en rationell organisation. Vi finner inte några motiv för att vi skall bestrida kostnader härutöver för verksamhet av vilken vi inte är berörda. Det nämns inte i remissen hur avgiftsbeläggning skall ske för vapenhandlares utförseltillstånd. Erfarenhetsmässigt utgör beredningen av dessa ärenden en icke obetydlig arbetsbelastning. Om det beslutas att avgifter skall tas ut förutsätter Försvarsindustriföreningen att dessa tillstånd belastas med sina beredningskostnader och inte överförs på försvarsindustrin. Sveriges Industriförbund och Sveriges Verkstadsindustrier: Det är vår bestämda uppfattning att den typ av myndighetsutövning som den föreslagna myndigheten skall arbeta med, där kontrollbehovet har utrikes-, säkerhetspolitiska- eller försvarspolitiska motiv, är en typisk verksamhet som skall finansieras via statsbudgeten. Vi finner det således helt oacceptabelt med den finansieringsform som föreslås i remissen. Förslaget till finansiering är dessutom felaktigt konstruerat även utifrån den, enligt vår mening oacceptabla, utgångspunkten att företagen skall finansiera den föreslagna myndigheten. Vi vill i sammanhanget erinra om utvecklingen av exportkontrollen av dual use- produkter. Gällande regler förutser också förenklade eller inga tillståndsförfaranden vid export till dessa destinationer. I praktiken går den helt dominerande delen av svensk dual use-export till sådana okontroversiella destinationer. Likväl föreslås att den nya myndigheten finansieras genom en avgift på tillverkarens försålda dual use-produkter totalt förutsatt att det fakturerade värdet under ett år överstiger 2,5 miljoner kr. Detta innebär att normal, från exportkontrollsynpunkt helt okontroversiell export, i mycket stor utsträckning kommer att vara avgiftsgrundande. Det förefaller dessutom som om även försäljning inom Sverige kommer att vara avgiftsgrundande. Det finns inget stöd i lagstiftningens bakomliggande syften för ett sådant förfaringssätt. Vi vill också betona den kraftigt ökade byråkrati och administration som företagen påtvingas för att klara den deklarationsskyldighet som avses ligga till grund för avgiftsbeläggningen. Denna svårighet finns noterad i remissen men har tyvärr inte kommit att påverka förslagets utformning. Vi kan mot denna bakgrund sammantaget inte se den föreslagna finansieringen annat än som en handelshindrande exportskatt som sätter svensk industri i en sämre konkurrenssituation än dess utländska konkurrenter. Denna typ av pålaga bidrar inte heller positivt till att attrahera utländska investeringar inom högteknologiområdet i Sverige. 6 Överprövning av beslut Länsrätten i Stockholms län: Domstolen har ingen erinran mot att beslut i tillståndsfrågor görs icke överklagbara i ordinär väg. Återkallelsefrågorna är i en rad hänseenden grumligt reglerade i lagförslagen och i motivskrivningarna. Länsrätten uppfattar förslagen på det sättet att i uttrycket "beslut om tillstånd" i 1 § krigsmateriellagen och 1 b § lagen om strategiska produkter avses omfatta även återkallelsefrågor, att det därmed skulle bli föremål för myndighets avgörande om ett återkallelsebeslut blir överklagbart till allmän förvaltningsdomstol eller ej samt att det blir fritt fram för regeringen att meddela ytterligare föreskrifter i fråga om överlämnande av återkallelsefrågor till regeringen. Länsrätten, som finner att den föreslagna ordningen har dåligt stöd i de föreslagna lagtexterna, tar för sin del avstånd från förslaget i denna del. Överklagandereglerna bör vara uttömmande fastlagda i lag. Någon valrätt bör inte föreligga. Om förslagställarna har uppfattningen att "återkallelsebeslut bör vara möjliga att överklaga" hade de också bort bygga upp lagtexter och motiv från denna utgångspunkt. Återkallelseparagraferna bör enligt länsrättens uppfattning genom en uppräkning (eventuellt avrundad med en generalklausul) uttömmande reglera återkallelsefrågorna. I en sådan uppräkning kan länsrätten bl. a. tänka sig - oriktiga uppgifter till grund för tillstånd, - åsidosatta föreskrifter, villkor eller andra skyldigheter, - sådana förändringar utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitiskt som utgör särskilda skäl, och - om eljest särskilda skäl föreligger. Normalt brukar det krävas starkare skäl för återkallelse än för vägrat tillstånd. Inte sällan brukar lagstiftaren i återkallelsesammanhang i motiven uppehålla sig också vid proportionalitetsfrågor. Ibland tillgrips ett varningsinstitut (inte alltid överklagbart) för lindrigare överträdelser. I motiven talas om att "domstolar inte kan förutsättas göra bedömningar av utpräglat skönsmässig eller politisk karaktär". Länsrätten är helt främmande för denna ståndpunkt såvitt gäller skönsmässiga bedömningar. Sådana är legio i olika måltyper vid de allmänna förvaltningsdomstolarna (jfr t.ex. också argumenten för lekmannamedverkan och "skönstaxering"). Domstolen delar däremot uppfattningen att utpräglat politiska bedömningar inte lämpar sig för prövning i domstol. Domstolarna betackar sig för och värjer sig regelmässigt mot sådana uppgifter. Praktiskt taget hela vår lagstiftning bygger på politiska bedömningar av skilda slag. I detta sammanhang måste man dock skilja på lagstiftning och rättstillämpning. I rättstillämpningsfrågor söker domstolarna sig fram till de lösningar och tolkningar som bäst anses överensstämma med lagtexter och motiv. Detta uppfattas icke av domstolarna som en politisk eller ens rättspolitisk uppgift. Från dessa utgångspunkter har länsrätten intet att erinra mot att den tas i anspråk för överprövning av återkallelsebeslut under förutsättning att blivande lagtexter och motiv kommer att ge tillräcklig vägledning till förhindrande av krav på egna politiska bedömningar. I annat fall bör återkallelse på politiska grunder inte överklagas till domstol. Det bör framhållas att det synes vara möjligt att minska antalet återkallelsesituationer genom att begränsa räckvidden av tillstånd genom utrymme för inskränkande generella föreskrifter förenade med uttryckliga förbehåll och villkor i de individuella tillståndsbesluten. Ett ökat utnyttjande av förbudsinstitutet kan också vara en väg att minska antalet återkallelsesituationer. Länsrätten har svårt att se annat än att ett förbud enligt 12 § sista stycket, som inte följer av en generell och i laga ordning tillkommen föreskrift (t. ex. "ett tillstånd förfaller") eller utgår från ett förbehåll eller villkor i det enskilda tillståndet, har karaktär av inskränkning eller partiell återkallelse av ett tillstånd. Saken har inte berörts i utkastet men om länsrättens förmodan är riktig torde samma skäl för överklagningsrätt göra sig gällande som i återkallelsefallen. Saken förefaller behöva övervägas. I avsaknad av särregler i de båda nu aktuella lagarna kommer regelsystemet i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen i sin helhet att bli tillämpligt. Länsrätten ser inga hinder mot att så sker. Regeringen förbereder en proposition till regeringen med förslag till generella regler om tvåpartsprocess i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Om saken inte får en generell reglering bör i det här lagstiftningsärendet övervägas att ge KMI besvärsrätt över motgångsbeslut i domstol. Förpliktande förvaltningsbeslut (återkallelser) går om annat inte uttryckligen sägs i verkställighet först efter laga kraft. Här ifrågakommande återkallelsebeslut är av sådan karaktär att det kan ifrågasättas om inte KMI åtminstone borde ges en rätt att förordna om omedelbar verkställighet. Domstols beslut förefaller böra gå i omedelbar verkställighet (inhibition regleras i förvaltningsprocesslagen). Länsrätten kan genom interna lottningsregler ombesörja att ifrågavarande mål speciallottas inom domstolen. Om processen läggs upp som en tvåpartsprocess borde domstolens beslutsunderlag i allmänhet kunna bli fullödigt genom parternas försorg. Extern kompetens kan dessutom tillföras domstoeln genom det generella sakkunnighetsinstitutet. Några särskilda sakkunniga synes inte påkallade. Domstolsverket (DV), som främst har granskat utkastet till lagrådsremiss från domstolsväsendets synpunkt, tillstyrker i stort sett förslaget. Vad gäller rätten till överprövning av beslut ifrågasätter DV dock förslaget om att denna inte skall omfatta beslut att avslå en ansökan eller att meddela ett förbud mot bakgrund av att Europadomstolen ansett att artikel 6 i Europakonventionen är tillämplig på frågor som rör rätten att bedriva viss ekonomisk verksamhet eller att få tillstånd av något slag som är av betydelse för möjligheterna att bedriva sådan verksamhet (jfr Danelius, Mänskliga rättigheter, 5:e uppl. 1993, s. 143). Visserligen skall prövningen av nämnda beslut inte omfatta enskilda intressen såsom ett företags intresse av att få avsättning för sina produkter men det kan enligt DV:s mening ej uteslutas att andra aspekter kan vägas in vid bedömningen, t.ex. att den som söker tillstånd tidigare har fått ett tillstånd återkallat. Det stipuleras ej heller några regler i lagen om krigsmateriel för vad bedömningen vid beslut om tillstånd skall grundas på förutom att denna skall grundas på utrikes,- säkerhets- och försvarspolitiska överväganden. Med anledning härav kan det inte uteslutas att det behövs en möjlighet till överprövning av nämnda beslut. Dessutom ligger en sådan generell rätt till domstolsprövning väl i linje med den utveckling som innebär att förvaltningsmyndigheters beslut får överklagas hos domstol i större omfattning samt med strävanden att uppfylla även EG-rättens krav på domstolsprövning av förvaltningsbeslut. DV efterlyser således en analys i frågan. När det gäller vidden av den prövning domstolen skall göra efterfrågar DV klarare riktlinjer för vad denna skall omfatta. Det ligger i sakens natur att en domstol måste göra bedömningar av skönsmässig karaktär. Därför kan det inte anses tillfyllest med den vägledning som ges i remissen i förevarande fråga. DV efterlyser även härvidlag en analys. Stockholms Handelskammare: De tekniska kriterierna för krigsmateriel och dual use-produkter skiljer sig åt markant. Exempelvis är en luftvärnskanon krigsmateriel oavsett om den skjuter ett skott i minuten eller hundra. När det gäller dual use-produkter avgör ofta tekniska parametrar om varan är kontrollerad eller inte. Ett modem med en hastighet över en viss gräns är kontrollerat, däremot ej ett långsammare. Varulistan är dock ingalunda så klar i alla delar som den vid första anblicken kan ge sken av. Helt avgörande uttryck som "motståndskraftigt utformad" eller "expertsystem" kan svårligen definieras. All erfarenhet av varulistor visar också att uppdateringen på internationell nivå sker stegvis, vilket innebär en eftersläpning gentemot den tekniska utvecklingen. I dessa fall går de enskilda länderna före och frisläpper produkter trots att de finns på en överenskommen lista. Det är bland annat i dessa fall som den faktiska tillgängligheten - "foreign availability" - måste kunna vägas in. Den väsenskilda prövningen av krigsmateriel respektive dual use-produkter gör att en möjlighet till överprövning av beslut beträffande dual use-produkter är helt nödvändig. Hur denna överprövning skall gå till bör närmare utredas. Förvaltningsdomstol är sannolikt inte rätt forum. Här bör man hålla i minnet att det inte bara är svenska företag som är intressenter. Även utländska moderföretag kan ha synpunkter på en svensk bedömning av teknologier som över huvud taget ej finns i Sverige. Sveriges Exportkontrollförening: De tekniska kriterierna för klassning av krigsmateriel å ena sidan och dual use-produkter å andra sidan skiljer sig markant. Även om det i vissa fall kan krävas en politisk eller teknisk bedömning huruvida en produkt skall anses vara krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel eller ej krigsmateriel så förekommer ej för krigsmateriel samma krav på teknisk kompetens som föreligger vid avgörandet om en dual use-produkt skall omfattas av varulistan eller ej. Speciellt i avsnitten om programvara och om teknologiöverföring kan den korrekta bedömningen vara synnerligen grannlaga. Definitionsmässigt är klassning av krigsmateriel beroende på dess användning och verkan, medan klassning av dual use-produkter bygger på prestanda och teknologi. Exportkontrollföreningen har intet att erinra mot att politiska beslut måste fattas av regeringen och därefter ej skall kunna överklagas. En överklagandeprocess i tekniska frågor är dock ofrånkomlig. Vi föreslår dels att om myndigheten fattat ett politiskt beslut som ej tillfredsställer den sökande, skall ärendet på den sökandes begäran tas upp till prövning av regeringen, dels att det nuvarande teknisk-vetenskapliga rådet ombildas eller ges en sådan instruktion att det kan avgöra tekniska frågor. Detta råd måste dessutom sammanträda tillräckligt ofta för att förhindra utdragna licensprocesser. Sveriges Industriförbund och Sveriges Verkstadsindustrier: Vi anser att det är en grundläggande förvaltningsrättslig princip att kunna överklaga myndigheters beslut. Vidare måste en myndighet motivera beslut att avslå en ansökan om tillstånd. Enligt vår uppfattning är remissens förslag vad gäller överprövning därför alltför snävt utformat. En avslagen ansökan om export av dual use-produkt till ett regimland ligger t. ex. utanför överklagandemöjligheten. Vi anser därför att nuvarande förslag inte kan accepteras utan måste bli föremål för en överarbetning. Företagens enskilda intressen kan inte förbigås. 7 Myndighetens namn Stockholms Handelskammare: Handelskammaren finner det synnerligen olämpligt att kalla den nya myndigheten för Krigsmaterielinspektionen. Den åtskillnad som är helt nödvändig mellan krigsmateriel å ena sidan och dual use-produkter å den andra kan inte upprätthållas externt vid ett sådant namnval. Handelskammaren har dock inget att invända mot att myndighetschefen också är krigsmaterielinspektör. Namnet är inte heller lämpat från synpunkten att medvetandegöra svenska företag som tillverkar eller handlar med civila produkter som antingen återfinns på varulistan över strategiska produkter eller som kan inrymmas i ett catch all- meddelande. Gentemot svenska företags kunder i utlandet utgör informationen att leveransen är kontrollerad av något som kallas "The Military Equipment Inspectorate" ett klart hinder i konkurrensen med andra länders leverantörer. Allt detta talar för att myndighetens namn inte bör vara Krigsmaterielinspektionen. Verksamheten inom myndigheten som avser kontroll över krigsmateriel kan dock behålla namnet Krigsmaterielinspektionen. Myndighetens namn bör knytas till begreppet exportkontroll och vara exempelvis Exportkontrollstyrelsen. Sveriges Exportkontrollförening har liknande synpunkter. Ett neutralt namn skulle enligt föreningen kunna vara Exportkontrollinspektionen. Sveriges Industriförbund och Sveriges Verkstadsindustrier: Det finns en klar och principiellt viktig skillnad mellan krigsmateriel och dual use-produkter: Dual use-produkter är till sin natur civila produkter som inte har något förstörelsebringande syfte. Grundprincipen är att civila produkter får exporteras fritt medan krigsmaterielexport i princip är förbjuden. Det är mot denna bakgrund klart olämpligt att välja namnet Krigsmaterielinspektionen för den föreslagna myndigheten. Mera neutralt vore Exportkontrollinspektionen eller ännu enklare Exportinspektionen. 8 Sekretessfrågor Sveriges Industriförbund och Sveriges Verkstadsindustrier vill starkt erinra om vikten av en fungerande sekretess i exportkontrollärenden, så att företagen kan känna sig trygga vid inlämnandet av ansökningar. Länsrätten i Stockholms län: Länsrätten utgår från att regler om sekretess, partsinsyn och personalkontroll är eller kommer att bli lösta. Med nuvarande regler kommer länsrätten att få pröva sekretessfrågor i sina egna mål. Antalet återkallelsemål förefaller dock bli så få att det inte motiverar ett frångående av huvudregeln att KMI:s sekretessbeslut överklagas till kammarrätten. Om samma handlingar finns både hos KMI och hos regeringen synes även detta öppna för dubbla besvärsvägar. Detta är dock en generell olägenhet med gällande sekretesslagstiftning. Försvarsindustriföreningen: De ansökningar och andra handlingar som av försvarsindustrin sänds in till KMI är praktiskt taget alla kommersiellt hemliga. Det finns en stor oro inom försvarsindustrin att den kommersiella sekretessen hos den nya myndigheten inte kommer att kunna tillvaratas på samma sätt som inom regeringskansliet. Våra utländska kunder är i de flesta fall ytterst angelägna att hålla sina operationella, tekniska och övriga upphandlingsförutsättningar hemliga. De omfattas då av försvarssekretess i kundlandet vilket enligt vår uppfattning bör utgöra ett hinder för utlämning över svensk rättslig instans. I synnerhet gäller detta för länder med vilka bilaterala sekretessavtal tecknats. För industrin kan en möjlig försäljningsframgång helt spolieras om kundens krav i dessa avseenden inte respekteras. Dessutom skadas svensk försvarsindustri om den kommersiella sekretessen brytes så att prisinformation och avtalsvillkor kommer till konkurrenters kännedom. Enbart information i ett tidigt skede om att Sverige engagerat sig i en viss upphandling kan ge konkurrenter möjlighet att agera samtidigt som en för våra kunder kanske icke önskvärd publicitet åstadkomms. Sammantaget kan sådana avsteg från den kommersiella sekretessen vara till stor nackdel inte bara för försvarsindustrin utan också för Sverige som land. Vi anser det vara viktigt att man i den nya organisationen mot denna bakgrund noga ger akt på sekretessfrågorna. Vid beredningen i fall där försvarssekretess gäller tillämpas för närvarande ett smidigt förfarande enligt vilket endast ett regeringsbeslut fattas. Motsvarande förfaringssätt tillämpas också för beslut avseende utlämning till utlandet av hemliga materielspecifikationer. Det är starkt önskvärt att denna beslutsordning behålls även i den nya organisationen. 9 Övriga synpunkter Försvarsindustriföreningen: Försvarsindustrin är starkt beroende av långsiktighet och stabilitet i sina kundrelationer. Det är därför utomordentligt betydelsefullt att också regeringens agerande mot försvarsindustrin är långsiktigt och stabilt. Vi fäster därför stor vikt vid att de år 1992 fastställda riktlinjerna, de handlingsregler som meddelats i KMI:s handbok och de kontakter som etablerats i form av regelbundna sammanträffanden får fortleva i den nya myndigheten. Nuvarande regelverk och handlingsregler har skapat en stabil grund för styrning av exportverksamheten i den nuvarande organisationen. Det är därför vår uppfattning att man nu inte bör vidta några förändringar av dessa regler utan låta den nya organisationen samla ytterligare erfarenheter under några år. Man kan förutse att den nya organisationen kommer att effektivt och med korta handläggningstider kunna bereda ärenden som kan beslutas inom organisationen. För ärenden av komplicerad art, i vilka exportkontrollrådet skall beredas insyn och där regeringen kommer in i beslutsprocessen, kan emellertid risk för längre beredningstider än nu föreligga. Det är från försvarsindustrins sida angeläget att förfaringssättet för beredning av sådana ärenden noga övervägs, t.ex. att tillräcklig täthet i exportkontrollrådets sammanträden åstadkomms och att klara ansvarsförhållanden skapas mellan regeringskansli och myndighet så att handläggningstiden trots fler inblandade parter förblir rimligt kort. Kommerskollegium: I detta sammanhang önskar kollegiet anhängiggöra en fråga som rör handläggningen av en viss typ av krigsmaterielärenden. Kommerskollegium är för närvarande remissinstans för ärenden om tillstånd att tillhandahålla och tillverka krigsmateriel. Kollegiet föreslår att dessa frågor vid upprättandet av den nya myndigheten remitteras dit och inte till kollegiet. Det gällande arrangemanget fungerar enligt följande. KMI remitterar ett ärende till kollegiet som i sin tur sänder det vidare till aktuell handelskammare. Det svar som kollegiet erhåller från handelskammaren skickas därefter till KMI utan att kollegiet gör någon utredning av ärendet. Det får anses som ett naturligt steg att överlämna denna handläggning till den nya myndigheten, då den ligger i linje med den övriga verksamheten. Statens kärnkraftinspektion (SKI): 1. Dual use-produkter Arbetsgruppen använder begreppet dual use-varor för att beteckna varor som har både militär och civil tillämpning. Inom kärntekniken används "single use" respektive "dual use" i en annan bemärkelse där "single use" betecknar varor som uteslutande är inriktade på att använda kärnämne (för energiutvinning eller på annat sätt) och "dual use" betecknar varor som är både kärnämnesinriktade och andvändbara för andra ändamål, exempelvis röntgenblixtaggregat och varmisostatpressar. Den dubbla betydelsen av "dual use" är ägnad att förvirra, eftersom det som enligt kärnteknisk terminologi är single use-varor, enligt strategisk terminologi kan vara dual use-varor. De produkter som enligt kärnteknisk terminologi kallas dual use-produkter är förtecknade i Nuclear Suppliers Guidelines (NSG), lista 2. SKI vill inför arbetsgruppens fortsatta arbete framföra den åsikten att exportkontrollen över dessa produkter bör kunna delegeras till SKI. 2. Överlåtelse av kärnämne Överlåtelse av kärnämne är fortfarande kärnteknisk verksamhet. I de fall en utförsel av kärnämne även innefattar en försäljning eller annan överlåtelse av ämnet, måste ärendet splittras upp i två, där regeringen (Miljödepartementet) avgör frågan om överlåtelse och SKI avgör frågan om utförsel. Det skulle vara ändamålsenligt att SKI prövade även frågan om överlåtelse och att en sådan delegering gjordes efter samma kriterier som för utförsel. Detta skulle kräva en ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. Försvarsmakten: Försvarsmakten anser att myndigheten Försvarsmakten bör fungera som remissinstans innan beslut meddelas enligt 1 a § i förslaget till lag om ändring i lagen om krigsmateriel. Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1300) om krigsmateriel dels att 1, 3-12, 16-23, 25 och 27 §§, rubriken närmast före 1 § samt övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 a och 23 a §§, samt närmast före 23 a § en ny rubrik av följande lydelse. ----------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Inledande bestämmelse Inledande bestämmelser ----------------------------------------------------------------------- 1 § Denna lag har avseende på vapen, ammunition och annan för militärt bruk utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel. --------------------------------------------------------------------- Tillstånd, förbud och undantag i enskilda fall enligt lagen eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den skall grundas på utrikes- , säkerhets- och försvarspolitiska överväganden. 1 a § -------------------------------------------------------------------- Inspektionen för strategiska produkter prövar frågor om tillstånd, förbud och undantag i enskilda fall enligt denna lag. Inspektionen får med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen. 3 § -------------------------------------------------------------------- Krigsmateriel får inte Krigsmateriel får inte tillverkas här i landet utan tillverkas här i landet utan tillstånd av regeringen. tillstånd. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från detta tillståndskrav för 1. ändring eller ombyggnad av skjutvapen i de fall som avses i 24 § första stycket vapenlagen (1973:1176), 2. tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för tillverkarens eget bruk, 3. årlig tillverkning för medicinska eller farmaceutiska ändamål eller för forskningsändamål av högst 100 gram kemiska produkter som klassificeras som krigsmateriel. Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana statliga myndigheter som inte är affärsverk. 4 § -------------------------------------------------------------------- Verksamhet som avser Verksamhet som avser tillhandahållande av tillhandahållande av krigsmateriel, uppfinningar krigsmateriel, uppfinningar rörande krigsmateriel och metoder rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materielför framställning av sådan materiel får inte bedrivas här i landet får inte bedrivas här i landet utan utan tillstånd av regeringen. tillstånd. Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt Svenska myndigheter, svenska eller stadigvarande vistas här får företag samt den som är bosatt inte heller utom landet bedriva eller stadigvarande vistas här får sådan verksamhet utan inte heller utom landet bedriva regeringens tillstånd. sådan verksamhet utan tillstånd. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana statliga myndigheter som inte är affärsverk. Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare av tillverkningstillstånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om verksamheten avser tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör tillståndshavaren och som finns inom landet eller tillhandahållande av uppfinning eller metod för framställning av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt första och andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen som regleras genom föreskrifterna i vapenlagen (1973:1176) eller sådan hantering av ammunition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrifterna i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. 5 § -------------------------------------------------------------------- Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får inte utan tillstånd av regeringen inte utan tillstånd i det enskilda i det enskilda fallet till någon fallet till någon i utlandet i utlandet tillhandahålla tillhandahålla krigsmateriel som krigsmateriel som finns i finns i utlandet eller uppfinning utlandet eller uppfinning rörande rörande krigsmateriel eller metod krigsmateriel eller metod för för framställning av sådan materiel. framställning av sådan materiel. 6 § -------------------------------------------------------------------- Krigsmateriel får inte föras ut Krigsmateriel får inte föras ut ur landet utan tillstånd av ur landet utan tillstånd, om inte regeringen, om inte annat följer annat följer av denna lag eller av denna lag eller annan annan författning. I fråga om författning. I fråga om programvara likställs med utförsel programvara likställs med utförsel överföring till utlandet genom överföring till utlandet genom telekommunikation eller på annat telekommunikation eller på annat liknande sätt. liknande sätt. I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel pröva frågor om tillstånd enligt första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utförsel av 1. skjutvapen och tillhörande ammunition för enskilds persons räkning samt skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt, tävling eller övning utom riket, 2. skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd, 3. skjutvapen som förts in i landet för åtgärd som avses i 2, 4. sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 16 § 2 vapenlagen (1973:1176). -------------------------------------------------------------------- 7 § -------------------------------------------------------------------- Avtal som innebär upplåtelse Avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i tillverkningsrätt till någon i utlandet får inte ingås här i utlandet får inte ingås här i landet landet utan tillstånd av utan tillstånd. regeringen. Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet ingå inte heller utom landet ingå sådant sådant avtal utan tillstånd av avtal utan tillstånd. regeringen. 8 § -------------------------------------------------------------------- Avtal med någon utom landet om Avtal med någon utom landet om att gemensamt med denne eller för att gemensamt med denne eller för hans räkning utveckla hans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel får inte ingås här i krigsmateriel får inte ingås här i landet utan tillstånd av landet utan tillstånd. regeringen. Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant inte heller utom landet ingå avtal utan tillstånd. sådant avtal utan tillstånd av regeringen. 9 § -------------------------------------------------------------------- Avtal om tillägg till eller Avtal om tillägg till eller ändring av avtal av det slag som ändring av avtal av det slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 §kräver tillstånd enligt 7 eller 8 § får inte ingås utan tillstånd av får inte ingås utan tillstånd, om regeringen, om tillägget eller tillägget eller ändringen avser ändringen avser 1. den materiel som omfattas av avtalet, 2. vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av rätt enligt avtalet, 3. rätt att tillhandahålla krigsmateriel till mottagare som inte angivits tidigare, 4. förlängning av avtalets giltighetstid, eller 5. bestämmelser om sekretess. 10 § -------------------------------------------------------------------- Militärt inriktad utbildning av Militärt inriktad utbildning av personer som inte är svenska personer som inte är svenska medborgare får inte bedrivas här i medborgare får inte bedrivas här i landet utan tillstånd av landet utan tillstånd. regeringen. Svenska myndigheter, svenska Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet inte heller utom landet yrkesmässigt bedriva sådan yrkesmässigt bedriva sådan utbildning utan tillstånd. utbildning utan tillstånd av regeringen. Tillstånd behövs inte för utbildning som anordnas av statliga myndigheter som inte är affärsverk eller som anordnas i samband med försäljning av krigsmateriel eller för de anställda i sådana företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel. 11 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet skall, i motsvarande verksamhet skall, i den ordning regeringen den ordning regeringen föreskriver, lämna redovisning föreskriver, lämna redovisning till till regeringen Inspektionen för strategiska produkter 1. om den marknadsföring av krigsmateriel som bedrivs i utlandet, 2. om åtgärder som syftar till avtal som är tillståndspliktigt enligt 7 eller 8 §. -------------------------------------------------------------------- Regeringen får meddela närmare Regeringen får meddela närmare föreskrifter om föreskrifter om redovisningsskyldighet och om redovisningsskyldighet och om undantag från denna. Regeringen undantag från denna. Inspektionen får i det enskilda fallet medge för strategiska produkter får i det undantag från sådan enskilda fallet medge undantag redovisningsskyldighet. från sådan redovisningsskyldighet. 12 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet skall motsvarande verksamhet skall underrätta regeringen innan underrätta Inspektionen för anbud lämnas, eller, där strategiska produkter innan anbudsförfarande inte förekommer, anbud lämnas eller, där innan avtal ingås om anbudsförfarande inte förekommer, innan avtal ingås om 1. tillhandahållande av krigsmateriel till någon i utlandet, 2. upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt som avses i 7 §, eller 3. tillverkning eller utveckling av krigsmateriel eller metod för framställning av krigsmateriel som avses i 8 §. -------------------------------------------------------------------- Regeringen får meddela närmare Regeringen får meddela närmare föreskrifter om senaste tidpunkt föreskrifter om senaste tidpunkt för underrättelse och om undantag för underrättelse och om undantag från underrättelseskyldigheten. från underrättelseskyldigheten. Regeringen får också i enskilda Inspektionen för strategiska fall medge undantag från produkter får i enskilda fall underrättelseskyldighet. medge undantag från underrättelseskyldighet. I ärenden som inte är av större omfattning eller i övrigt inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel medge undantag i enskilda fall från föreskrifter om tid för lämnande av underrättelse. Regeringen får i det enskilda Inspektionen får i det enskilda fallet förbjuda att sådant anbud fallet förbjuda att sådant anbud lämnas eller avtal ingås, som lämnas eller avtal ingås som avses avses i första stycket. i första stycket. 16 § -------------------------------------------------------------------- Tillstånd enligt 3-10 §§ kan Tillstånd enligt 3-10 §§ kan återkallas av regeringen, om återkallas, om tillståndshavaren tillståndshavaren åsidosatt en åsidosatt en föreskrift i denna lag föreskrift i denna lag eller eller föreskrift, villkor eller föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller om det finns stöd av lagen eller om det finns andra särskilda skäl till andra särskilda skäl till återkallelse. återkallelse. En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt någon av 7-9 §§ som redan ingåtts. -------------------------------------------------------------------- En återkallelse skall gälla med omedelbar verkan. 17 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svensk statlig eller 4 § liksom svensk statlig myndighet som bedriver myndighet som bedriver motsvarande verksamhet utan att motsvarande verksamhet utan att behöva tillstånd skall, enligt de behöva tillstånd skall, enligt de föreskrifter som regeringen föreskrifter som regeringen meddelar, lämna uppgifter till meddelar, lämna uppgifter till regeringen om ägande i utländska Inspektionen för strategiska rättssubjekt som bedriver produkter om ägande i utländska utveckling, tillverkning, rättssubjekt som bedriver marknadsföring eller försäljning avutveckling, tillverkning, krigsmateriel. marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel. 18 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall stå under tillsyn eller 4 § skall stå under tillsyn av den myndighet som regeringen av Inspektionen för strategiska bestämmer. Regeringen får meddela produkter. Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen. föreskrifter om tillsynen. 19 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall, enligt de närmare eller 4 § skall, enligt de närmare föreskrifter som regeringen föreskrifter som regeringen meddelar, till meddelar, till Inspektionen för tillsynsmyndigheten lämna strategiska produkter lämna deklaration på heder och samvete deklaration på heder och samvete rörande den verksamhet för vilken rörande den verksamhet för vilken tillstånd har meddelats. tillstånd har meddelats. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att lämna deklaration. Regeringen får meddela föreskrifter om att 1. den som har tillstånd enligt 6 § skall lämna uppgifter om krigsmateriel som förts ut ur landet, 2. den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § skall lämna uppgifter om ingångna avtal. 20 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt 3 Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall efter anmodan av eller 4 § skall efter anmodan av tillsynsmyndigheten lämna de Inspektionen för strategiska upplysningar och handlingar som produkter lämna de upplysningar behövs för kontrollen samt lämna och handlingar som behövs för tillsynsmyndigheten tillträde kontrollen samt lämna inspektionen till lokaler där verksamheten tillträde till de lokaler där bedrivs. Tillsynsmyndigheten har verksamheten bedrivs. rätt att anlita biträde från andra Inspektionen har rätt att anlita statliga myndigheter i sin biträde från andra statliga tillsyn. myndigheter i sin tillsyn. 21 § -------------------------------------------------------------------- Den som har tillstånd enligt Den som har tillstånd enligt denna lag är skyldig att vid denna lag är skyldig att vid ändring i förhållanden som tagits ändring i förhållanden som tagits upp i tillståndsansökan anmäla upp i tillståndsansökan anmäla detta detta till regeringen i enlighet till Inspektionen för strategiska med de föreskrifter som produkter i enlighet med de regeringen meddelar. föreskrifter som regeringen meddelar. Om tillståndet avser Om tillståndet avser tillverkning av kemiska tillverkning av kemiska produkter, skall produkter, skall tillståndshavaren tillståndshavaren till regeringen till inspektionen i enlighet med eller till den myndighet som de föreskrifter som regeringen regeringen bestämmer i enlighet meddelar anmäla ändringar i med de föreskrifter som verksamheten som planeras för regeringen meddelar anmäla pågående kalenderår. ändringar i verksamheten som planeras för pågående kalenderår. 22 § -------------------------------------------------------------------- För att täcka kostnaderna för För att täcka statens kostnader tillsynsmyndighetens för Inspektionen för strategiska organisation och verksamhet produkter skall den som har skall den som har fått tillstånd tillstånd att tillverka enligt 3 § årligen betala en krigsmateriel enligt denna lag, avgift som regeringen bestämmer. eller som tillverkar produkter Avgiften beräknas efter ett för som omfattas av inspektionens samtliga tillverkare lika tillsyn enligt 16 § lagen förhållande till det fakturerade (1991:341) om strategiska värdet av försåld krigsmateriel. produkter, årligen betala en avgift, om det fakturerade värdet av tillverkarens sålda produkter av dessa slag under året överstiger 2 500 000 kr. Inspektionen bestämmer avgiften efter ett för samtliga avgiftsskyldiga lika förhållande till det fakturerade värdet. 23 § -------------------------------------------------------------------- Om en revisor i sin Om en revisor i sin granskningsverksamhet har anmärkt granskningsverksamhet har anmärkt på ett företags efterlevnad av på ett företags efterlevnad av bestämmelserna enligt denna lag bestämmelserna enligt denna lag och anmärkningen har framförts i och anmärkningen har framförts i en en sådan revisionsberättelse som sådan revisionsberättelse som sägs sägs i 10 kap. 10 § i 10 kap. 10 § aktiebolagslagen aktiebolagslagen (1975:1385) (1975:1385) eller 4 kap. 10 § eller 4 kap. 10 § lagen lagen (1980:1103) om (1980:1103) om årsredovisning årsredovisning m.m. i vissa m.m. i vissa företag, skall han företag, skall han genast sända in genast sända in en kopia av en kopia av revisionsberättelsen revisionsberättelsen till till Inspektionen för strategiska regeringen. En revisor vid en produkter. En revisor vid en svensk statlig myndighet har svensk statlig myndighet har motsvarande skyldighet. motsvarande skyldighet. Överklagande 23 a § -------------------------------------------------------------------- Beslut av Inspektionen för strategiska produkter att återkalla ett tillstånd enligt 16 § eller att bestämma en avgift enligt 22 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt denna lag får inte överklagas. 25 § Den som bryter mot någon av 3 - 5 §§ eller 7 - 10 §§ eller mot förbud som har meddelats med stöd av 12 § döms, 1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två år, 2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex månader. -------------------------------------------------------------------- Den som uppsåtligen genom Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår regeringen att vilseledande förmår Inspektionen för lämna tillstånd enligt någon av 3-5 §§strategiska produkter eller eller 7-10 §§ och därigenom regeringen att lämna tillstånd föranleder att avtal fullföljs enligt någon av 3-5 §§ eller 7-10 §§ eller tillhandahållande kommer och därigenom föranleder att avtal till stånd döms till böter eller fullföljs eller tillhandahållande fängelse i högst två år. Om gärningenkommer till stånd döms till böter har skett av oaktsamhet, döms eller fängelse i högst två år. Om till böter eller fängelse i högst gärningen har skett av oaktsamhet, sex månader. döms till böter eller fängelse i högst sex månader. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. 27 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet -------------------------------------------------------------------- 1. underlåter att underrätta 1. underlåter att lämna regeringen enligt 12 § eller att underrättelse enligt 12 § eller att lämna uppgifter enligt 17 §, lämna uppgifter enligt 17 §, 2. underlåter att göra sådan anmälan som avses i 21 §, 3. i annat fall än som avses i 25 eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i ansökan om tillstånd eller i annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt denna lag eller som annars ges in till tillsynsmyndigheten, 4. åsidosätter ett villkor eller bryter mot en kontroll- eller ordningsbestämmelse som har meddelats med stöd av denna lag. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. ______________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993, då lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. skall upphöra att gälla. Tillstånd som har meddelats med stöd av äldre lag skall vid tillämpningen av den nya lagen anses som meddelat enligt denna. -------------------------------------------------------------------- Beträffande tillstånd att Beträffande tillstånd att tillverka krigsmateriel som har tillverka krigsmateriel som har meddelats svenskt aktiebolag meddelats svenskt aktiebolag eller handelsbolag före den 1 eller handelsbolag före den 1 januari 1993 får regeringen januari 1993 får Inspektionen för bestämma att tidigare meddelade strategiska produkter bestämma villkor avseende ägandet ändras. att tidigare meddelade villkor Beträffande tillstånd som har avseende ägandet ändras. Beträffande meddelats svenskt aktiebolag före tillstånd som har meddelats nämnda datum får regeringen vidare svenskt aktiebolag före nämnda bestämma att tillståndet skall datum får inspektionen vidare förenas med villkor om att nya bestämma att tillståndet skall styrelseledamöter och suppleanter förenas med villkor om att nya för dem samt verkställande direktörstyrelseledamöter och suppleanter i bolaget skall vara svenska för dem samt verkställande direktör medborgare och bosatta i i bolaget skall vara svenska Sverige. Om sådana villkor medborgare och bosatta i Sverige. åsidosätts får tillståndet Om sådana villkor åsidosätts får återkallas. tillståndet återkallas. Bestämmelserna i 9 § skall tillämpas på avtal av det slag som avses i 7 eller 8 §, även om avtalet på grund av äldre bestämmelser inte krävt tillstånd. ______________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996. 2. Avgifter enligt 22 § för år 1996 skall beräknas för tiden februari-december. Som villkor för att en tillverkare skall vara avgiftsskyldig gäller då att det fakturerade värdet av sålda produkter under den tiden överstiger elva tolftedelar av 2 500 000 kr. 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om strategiska produkter Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:341) om strategiska produkter dels att 1 a, 6 b, 6 c, 8, 10, 15 och 16 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 b, 6 d och 8 a §§, samt närmast före 8 a § en ny rubrik av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 a § -------------------------------------------------------------------- Frågor om tillstånd enligt denna Tillstånd enligt denna lag eller lag och enligt rådets förordning enligt föreskrifter som har (EG) nr 3381/94 prövas av meddelats med stöd av lagen skall regeringen eller den myndighet lämnas, om det inte strider mot som regeringen bestämmer. utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitiska intressen. 1 b § -------------------------------------------------------------------- Frågor om tillstånd enligt denna lag och enligt rådets förordning (EG) nr 3381/94 prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller av den myndighet som regeringen bestämmer. En myndighet får med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen. 6 b § -------------------------------------------------------------------- I den utsträckning och enligt Enligt de närmare föreskrifter de föreskrifter som regeringen som regeringen meddelar skall en meddelar skall till regeringen deklaration varje år lämnas av den eller den myndighet som som regeringen bestämmer lämnas en deklaration av den som 1. producerar, bereder, förbrukar, importerar eller exporterar produkter som avses i 2 § 4, 2. under något av de tre senaste åren har producerat, berett, förbrukat, importerat eller exporterat sådana produkter, eller 3. producerar diskreta organiska kemikalier. Deklarationen skall innehålla uppgifter om 1. verksamheten under det gångna kalenderåret, 2. den verksamhet som planeras för det kommande kalenderåret, 3. ändringar i verksamheten som planeras för pågående kalenderår. 6 c § -------------------------------------------------------------------- Den som har lämnat deklaration Den som har lämnat deklaration enligt 6 b § skall efter anmodan enligt 6 b § skall efter anmodan av regeringen eller den av den myndighet som regeringen myndighet som regeringen utsett utsett att ta emot deklarationer att ta emot deklarationer lämna lämna de uppgifter och handlingar de uppgifter och handlingar som som kan behövas för kontroll av de kan behövas för kontroll av de uppgifter som lämnats i uppgifter som lämnats i deklarationen. deklarationen. För denna kontroll har företrädare För denna kontroll har för myndigheten rätt till tillträde företrädare för regeringen eller till de områden, lokaler och myndigheten rätt till tillträde anläggningar där verksamhet bedrivs till de områden, lokaler och som omfattas av anläggningar där verksamhet deklarationsskyldigheten och får bedrivs som omfattas av där göra undersökningar och ta deklarationsskyldigheten och får prover. där göra undersökningar och ta prover. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för att kontrollen skall kunna genomföras. 6 d § -------------------------------------------------------------------- Föreskrifter om skyldighet för tillverkare av produkter som avses i denna lag att betala årliga avgifter för att täcka statens kostnader för Inspektionen för strategiska produkter finns i 22 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Den som är avgiftsskyldig skall årligen till inspektionen enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar lämna en deklaration med de uppgifter som behövs för att bestämma avgifterna. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från deklarationsskyldigheten. 8 § -------------------------------------------------------------------- Tillstånd enligt 3 och 5-6 §§ kan Tillstånd enligt 3 och 5-6 §§ kan återkallas av regeringen, om återkallas, om tillståndshavaren tillståndshavaren har åsidosatt en har åsidosatt en föreskrift i denna föreskrift i denna lag eller lag eller föreskrift, villkor föreskrift, villkor eller eller bestämmelse som har bestämmelse som har meddelats med meddelats med stöd av lagen eller stöd av lagen eller om det finns om det finns andra särskilda skäl andra särskilda skäl till till återkallelse. återkallelse. En återkallelse får inte avse tillstånd till avtal enligt 5 § eller 5 a § som redan ingåtts. -------------------------------------------------------------------- En återkallelse skall gälla med omedelbar verkan. -------------------------------------------------------------------- Överklagande 8 a § -------------------------------------------------------------------- Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt denna lag eller enligt rådets förordning (EG) nr 3381/94 får inte överklagas. 10 § Den som bryter mot 5, 5 a eller 6 § döms, 1. om gärningen har skett uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två år, 2. om gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst sex månader. -------------------------------------------------------------------- Den som uppsåtligen genom Den som uppsåtligen genom vilseledande förmår regeringen att vilseledande förmår regeringen lämna tillstånd enligt 5, 5 a eller någon annan myndighet att eller 6 § och därigenom föranleder lämna tillstånd enligt 5, 5 a eller att avtalet eller 6 § och därigenom föranleder att tillhandahållandet kommer till avtalet eller tillhandahållandet stånd, döms till böter eller kommer till stånd, döms till böter fängelse i högst två år. Om gärningeneller fängelse i högst två år. Om har skett av oaktsamhet, döms gärningen har skett av oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst döms till böter eller fängelse i sex månader. högst sex månader. I ringa fall skall inte dömas till ansvar. 15 § -------------------------------------------------------------------- Försummar den uppgiftsskyldige Försummar den uppgiftsskyldige att i rätt tid ge in sådan att i rätt tid ge in en sådan deklaration som avses i 6 b §, får deklaration som avses i 6 b eller regeringen eller den myndighet 6 d §, får den myndighet som skall som regeringen bestämmer vid vite ta emot deklarationen vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. fullgöra sin skyldighet. 16 § -------------------------------------------------------------------- Tillsyn och annan kontroll av Tillsyn och annan kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna i efterlevnaden av bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 3381/94 rådets förordning (EG) nr 3381/94 skall utövas av den myndighet som skall utövas av Inspektionen för regeringen bestämmer strategiska produkter eller av (tillsynsmyndigheten). den myndighet som regeringen Regeringen får meddela bestämmer (tillsynsmyndigheten). föreskrifter om tillsynen. Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen. ______________________ Denna lag träder i kraft den 1 februari 1996. Bilaga 4 Lagrådets yttrande Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 1995 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Nygren Regeringen beslutar proposition 1995/96:31 Ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter. Rättsdatablad -------------------------------------------------------------------- Författningsrubrik Bestämmelser som inför, Celexnummer för ändrar, upphäver eller bakomliggande EG- upprepar ett regler normgivnings- bemyndigande -------------------------------------------------------------------- Lagen (1992:1300) om 1, 1 a, 3, 4, 6, 11, krigsmateriel 12, 17-19, 21 §§ -------------------------------------------------------------------- Lagen (1991:341) om 1 b, 6 b, 6 d, 16 §§ 394R3381 strategiska produkter