Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1995/96:189 Statlig garanti för anordnande av olympiska sommarspel i Sverige år 2004 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 1996 Ingela Thalén Marita Ulvskog (Civildepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att utifrån de i propositionen redovisade förutsättningarna ställa ut en stat-lig garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004. Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget kommer regeringen senare att ta upp förhandlingar med representanter för Stockholms kommun om de närmare förutsättningarna för en statlig garanti. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3 2 Ärendet och dess beredning................................. 3 3 Statlig garanti för de olympiska sommarspelenår 2004....... 3 Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser.................... 14 Bilaga 2 Sammanfattning av utredarens rapport................ 15 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1996.... 19 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att utifrån de i propositionen redovisade förut- sättningarna utställa en statlig ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004. 2 Ärendet och dess beredning I en skrivelse till regeringen den 30 oktober 1995 har Stockholms kommun anhållit om en ekonomisk garanti från staten för att ansöka om att få arrangera de olympiska sommarspelen år 2004. Kommunens framställ-ning finns tillgänglig i Civildepartementet (C95/1354). Framställningen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bi-laga 1. En sammanställning av re- missvaren finns tillgänglig i Civildepar-tementet (C95/1354). En utredare har på uppdrag av Civildepartementet granskat kommunens ansökan och utrett förutsättningarna för en statlig garanti för genomförandet av de olympiska spelen i Stockholm år 2004. Utredaren har för sitt ar-bete haft tillgång till såväl kommunens framställning som remissinstansernas yttranden över denna. Utredaren har redovisat sina överväganden och förslag i en rapport till Civildepartementet (C96/352). En sammanfattning av rapporten finns i bilaga 2. Ärendet bör behandlas av riksdagen under våren 1996. 3 Statlig garanti för de olympiska sommarspelen år 2004 -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att utifrån de i pro-| | positionen redovisade förutsättningarna utställa en statlig | | ekonomisk garanti för genomförande av de olympiska sommarspelen | | i Stock-holm år 2004. | -------------------------------------------------------------------- Stockholms kommuns framställning: Stockholms kommun har beslutat att ansöka om värdskapet för de olympiska sommarspelen år 2004. An-sökan skall vara inlämnad till Internationella olympiska kommittén (IOK) senast den 15 augusti 1996. IOK kräver att det samtidigt med ansökningen lämnas en tillfredsställande ekonomisk garanti för spelens genom-förande. Ansökningen kommer att behandlas slutligt vid IOK:s session i Lausanne den 5 september 1997. För att bedriva kampanjen för kommunens kandidatur fram till IOK:s beslut om val av arrangör för spelen har Stockholms kommun bildat ett bolag, Stockholm 2004 AB. I bolagets styrelse finns företrädare för kom-munen, idrottsrörelsen och näringslivet. Stockholms kommun har i en framställning till regeringen den 30 oktober 1995 hemställt om en statlig ekonomisk garanti för kommunens an-sökan om värdskapet för de olympiska spelen år 2004. I framställningen framhåller kommunen bl.a. de positiva effekter för sysselsättning, näringsliv och turism som projektet kommer att medföra. Olympiska sommarspel innebär sexton dagar av intensiva aktiviteter följt av Paralympics, handikapp-OS, under fjorton dagar. Sommarspelen avses att bedrivas med en tydlig miljöprofil och under den tid tävlingarna pågår kommer även ett stort utrymme ges till kulturella aktiviteter. Kommunen har presenterat följande budget för genomförandet av spelen. Budgeten är upprättad år 1993 men reviderad och uttryckt i 1995 års penningvärde. Posterna är beräknade exklusive mervärdesskatt. KOMMUNENS FÖRSLAG TILL UTGIFTS- OCH INKOMSTBUDGET FÖR ARRANGÖREN (TKR) UTGIFTER INKOMSTER Anläggningsinvesteringar2 570 000 TV-rättigheter 4 600 000 Anläggningars drift 1 560 000 TOP-sponsoring 1 210 000 Olympiabyn 920 000 Lokal sponsoring 810 000 Mediacentrum 470 000 Licensförsäljning 310 000 TV-organisation 900 000 Officiella leverantörer520 000 Tele och data 700 000 Mynt och frimärken 300 000 Ceremonier, kultur 420 000 Lotterier 2 500 000 Säkerhet, sjukvård m.m. 620 000 Biljettförsäljning 620 000 Marknadsföring 420 000 Övrigt 710 000 Administration 1 470 000 Paralympics 110 000 Övrigt 350 000 Oförutsett 1 040 000 Efterbruksfond 200 000 Överskott 50 000 Summa utgifter 11 690 000 Summa inkomster 11 690 000 I en särskild bilaga till framställningen har kommunen beskrivit den miljöprofil som spelen skall få. Avsikten är att de olympiska spelen skall bli ett ut- vecklingsprojekt där verksamheten inriktas på att utveckla ny kunskap för att effektivt utnyttja råvaror och teknik så att en negativ påverkan på miljön undviks. Spelen kommer att inledas med en kulturoffensiv för Stockholm och Sverige. Kultursatsningen avses att inledas redan år 1998 när Stockholm är Europas kulturhuvudstad. Under spelen kommer aktiviteterna att kul-minera i en omfat- tande kulturfestival. De största enskilda manifestation-erna av svenskt kulturliv inför en mycket stor publik kommer att ske vid de olympiska spelens invignings- och avslutningsceremonier. Spelen blir en väldig kontaktyta för idrottsrörelsen gentemot den sven-ska ungdomen. Många av de ideellt arbetande frivilliga under spelen rek-ryteras från idrottsrörelsen och bland ungdomar. OS kan bli en oöverträffad drivkraft för Sveriges samlade idrottsverksamhet. Kommunen avser inte att förändra Stockholms karaktär eller på annat sätt inleda omfattande ombyggnadsarbeten på grund av spelen. I stället kommer många befintliga anläggningar att användas. Av den nybyggnation som kommer att ske utgör huvudarenan det största enskilda projektet. Den kommer att förläggas till södra Hammarbyhamnen i ut-kanten av Nackareservatet. Förläggningen för de aktiva kommer att ske i ett bostadsområde i södra Hammarbyhamnen. Bostadsområdet kommer att byggas även om spelen inte tilldelas Stockholm. Genomförandet av spelen kommer att drivas skilt från den kommunala verksam- heten i övrigt. Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna tillstyrker att en statlig garanti utfärdas för Stockholms kommuns ansökan att anordna olympiska spel i Stockholm år 2004. Ingen remissinstans avstyrker. Några remissinstanser har redovisat tveksamheter mot delar av den OS-budget som pre-senterats av Stock- holms kommun. Rikspolisstyrelsen (RPS) anför att svensk polis kan ansvara för säker-heten vid ett olympiskt sommarspel, under förutsättning att dagens hotbild då är oför- ändrad. Merkostnaden för polisväsendets del uppskattas till 470 miljoner kronor i 1996 års penningvärde. För denna kostnad måste polisväsendet erhålla särskilda medel. Exportrådet konstaterar att ett OS självklart har ett stort goodwillvärde då det ger Sverige och dess företag en global exponering, stor uppmärk-samhet och kontaktytor som knappast kan skapas på annat sätt. Stockholms handelskammare tillstyrker att riksdagen lämnar behövlig statlig garanti och ställer sig bakom kommunens ansökan att få arrangera olympiska som- marspel i Stockholm år 2004. Sveriges rese- och turistråd AB pekar på att ett olympiskt spel medför omfat- tande positiva effekter för värdlandet. Detta såväl före som under och efter spelens genomförande. Bolaget vill därför starkt tillstyrka att åtgärder vidtas för att ett olympiskt sommarspel i Stockholm år 2004 kan genomföras. Banverket konstaterar att transportfrågorna är relativt knapphändigt be-lysta i remissmaterialet. För att Banverket skall kunna uttala sig om eventuella behov av investeringar i järnvägsnätet krävs en närmare analys av vilka resandevolymer som kan förväntas i olika relationer samt hur dessa bedöms bli fördelade över dygnet. Vägverket utgår från att transportfrågorna under ett OS kommer att kunna lösas på ett tillfredsställande sätt. Luftfartsverket anser att de kapacitetsmässiga konsekvenserna av den momentana flygtrafik som kan förväntas genom olympiska spel år 2004 inte kan överblickas eftersom det i utredningsmaterialet endast angivits totala resandevolymer. Statens fastighetsverk har granskat de investeringskalkyler som har tagits fram för planerade anläggningar och finner dessa väl genomarbetade och gjorda med den noggrannhet man kan begära i detta tidiga skede. Verket pekar även på att de planerade arrangemangen i någon mån kommer att beröra kulturmiljöer som förvaltas av verket. Det förutsätts av verket att aktiviteterna anordnas så att de i minsta möjliga mån skadar eller stör dessa miljöer. Riksrevisionsverket (RRV) pekar på flera osäkerhetsfaktorer i kommunens framställning. Det allmänna och kommersiella intresset för OS har stor betydelse för i synnerhet inkomstbudgeten. Intresset påverkar flera av budgetens delposter i samma riktning. OS-projektets styrning bedöms som en väsentlig riskfaktor eftersom beslutsbefogenheter och genomförandeansvar i projektet är skilt från det yttersta ekonomiska ansvaret. RRV ifrågasätter de marknadsmässiga förutsätt- ningarna för att etablera ett OS-lotteri som uppfyller budgetens mål. Det finns enligt verket en be-tydande risk att inkomstposten bortfaller helt och därmed försvagar budgeten med ca 2 500 miljoner kronor. Med de antaganden om risk och osäkerhet som RRV väger in i OS-budgeten kan investeringar i anläggningar och annan infrastruktur komma att skapa ett starkt utgiftstryck på budgeten. Det finns utifrån vissa av verkets räkneexempel en risk att det budgeterade överskottet på 50 miljoner kronor kan förbytas till ett underskott på upp till ca 3,8 miljarder kronor. Ett underskott som då kan komma att behöva täckas av en statlig förlustgaranti. RRV anser att den samhällsekonomiska kalkylen i ansökan enbart be-lyser delar av de samhällsekonomiska effekter som uppstår. Verket har koncentrerat sin analys på de statsfinansiella effekterna som beräknas uppstå. Enligt utredningen kommer de samlade skatteinkomsterna för samhället att bli 12 miljarder kronor varav statens andel är 8,2 miljarder kronor. Enligt RRV:s beräkningar skall det sistnämnda beloppet korrigeras till 5,1 miljarder kronor på grund av att OS- utredningen även inbe-räknar indirekta skatteeffekter. Verket pekar också på att OS-utredningen förutsatt att projektet OS-2004 skall vara mervärdesskat- tebefriat. Det är dock oklart i vilken form mervärdesskattehanteringen förväntas ske. RRV anser även att framställningen inte helt har beaktat statliga, kommunala och landstingskommunala merutgifter till följd av ett olympiskt sommarspel. RRV uppskattar de statliga myndigheternas utgifter till drygt 1 miljard kronor. RRV:s analys av projektets påverkan på sysselsättningen, besöksnäringens utveckling samt finansiering av den inhemska efterfrågan av varor och tjänster tyder på att statens skatteinkomster, efter det att hänsyn tagits till minskade medel för bl.a. arbetslösa, kan bli mellan noll och 4,9 miljarder kronor. Verket pekar på att staten enligt framställningen inte ges något reellt inflytande över projektet. Mot denna bakgrund anser RRV att staten bör ställa upp sådana villkor kring garantin att statens risk reduceras, t.ex. genom att hos övriga parter återförsäkra delar av den ekonomiska risken. Lotteriinspektionen utpekar OS-lotteriet som ett riskfyllt projekt. Enligt planerna skall lotteriet omsätta ca 800 - 1 000 miljoner kronor per år i sju år och ge en genomsnittlig behållning av ca 350 miljoner kronor per år. Det är en lönsamhetsnivå som motsvarar de mer framgångsrika lotterierna i landet. AB Tipstjänst har inkommit med ett yttrande med anledning av diskussionen om förutsättningarna för den lotteriverksamhet som ingår i OS-budgeten. Bolaget anför att det trots det stora utbudet av lotterier i Sverige finns goda förutsättningar för att sådant on-linelotteri kan bidra med ett överskott på mellan en till två miljarder kronor under tiden fram till spelen. Länsstyrelsen i Stockholms län pekar på hur omfattande evenemang ett olympiskt sommarspel är för ett land och en region. Länsstyrelsen har i sin prövning inte granskat de ekonomiska kalkyler som gjorts för spelens genomförande. Länsstyrel- sen framhåller särskilt vikten av att en alternativ förläggning av kanot- och roddtävlingarna studeras. Det är med nuvarande underlag som grund svårt att bedöma om de föreslagna anläggningarna vid Brunnsviken är förenliga med na- tionalstadsparkens syfte. Riksidrottsförbundet (RF) ser positivt på att olympiska spel genomförs i Sverige och stödjer Stockholms kommun i detta. RF betonar att det är mycket positivt för idrottens utveckling med stora internationella idrotts-evenemang. Olympiska spel är den samlade världsidrottens höjdpunkt. RF påpekar att en satsning på olympiska sommarspel i Stockholm inte negativt får påverka det generella statliga stödet till riksidrotten eller i övrigt inverka menligt på idrottens finansiering. RF anser det ekonomiska underlaget väl underbyggt - med undantag av lotterikalkylen där RF känner oro. RF framhåller att det är avgöran- de att staten tar det slutliga ekonomiska ansvaret för arrangemanget med hänsyn till det allmänt nationella intresse som olympiska spel har. Riksskatteverket (RSV) belyser i sitt yttrande olika skattemässiga aspek-ter på ett olympiskt spel. RSV gör en genomgång av OS-budgeten från mervär- desskattesynpunkt och behandlar även andra skatter och avgifter. Valet av organisationsform för att genomföra spelen får stor betydelse för vilka skatteregler som skall tillämpas. RSV anger att i den mån de be-rörda skatte- mässiga aspekterna skulle komma att medföra en skattekostnad i OS-budgeten torde statens skatteintäkter öka i motsvarande mån varför någon ökad risk netto inte uppkommer för staten. Verket har erfarit att aktiebolagsformen kommer att an- vändas och därmed kommer att innefattas av mervärdesskattelagens bestämmelser. Nynäshamns kommun har under december 1995, efter kontakter med OS-kommittén, tagit initiativ till att utarbeta ett alternativ till det förslag till upplägg- ning av segeltävlingar i Nynäshamn som finns redovisat i tidigare utredningar. De kommuner i Stockholms län som har yttrat sig över materialet tillstyrker samtliga att den statliga garantin utfärdas men pekar på behovet av att investe- ringar som sker i respektive kommun med anledning av OS sker inom ramen för OS- budgeten och omfattas av den statliga garantin. Stockholms läns landsting förutsätter att den statliga garantin även skall omfatta sjukvårdskostnader för de olympiska spelen. Landstinget till-styrker att en statlig garanti lämnas. Sveriges olympiska kommitté (SOK) har nära följt utredningsarbetet och medverkat med sakkunskap och erfarenheter från andra kandidaturer och genomförda olympiska sommarspel. SOK anser att förutsättningarna för att arrangera spelen är mycket goda och att det är realistiskt och önskvärt att Stockholm ansöker om värdskapet för spelen. Kommittén tillstyrker därmed framställningen om en statlig garanti. Naturvårdsverket vill för den fortsatta planeringen framhålla vikten av att miljökonsekvensbeskrivningar upprättas för de olika idrottsanläggningarna. Den till ansökan bilagda miljöpolicy för spelen, är enligt verket ett mycket viktigt underlag i planeringen. Verket anser att programmet har en hög ambition som man finner tillfredsställande. Det är i sammanhanget även av vikt att konsekvenserna av ökade transporter och annan teknisk försörjning studeras. Stockholms kommun har berätts möjlighet att inkomma med kompletterande syn- punkter på remissvaren. Kommunen anför bl.a. att till de av RRV analyserade statsfinansiella skatteinkomsterna skall också skatte-inkomsterna för kommunerna och landstinget läggas. Dessa inkomster beräknas av kommunen uppgå till samman- lagt 3 900 miljoner kronor. Utredarens överväganden: Utredaren finner att det praktiskt och tekniskt med hänsyn till alla intressen som påverkas går att genomföra olympiska sommarspel i Stockholm år 2004. Vid en sammanvägning av allt det som skall bedömas för ett olympiskt sommarspel år 2004 har han kommit till slutsatsen att rekommendera staten att ge garanti för spelen, bl.a. av ekonomiska skäl. Anläggningar och infrastruktur Utredarens bedömning är att de anläggningar och den infrastruktur som redovisats i framställningen väl uppfyller de krav som ställs av IOK. Han konstaterar även att det inte finns några invändningar hos remissorganen på detta område. Frågetecken har rests om eventuella investeringsbehov för flyg, tåg och telekom- munikationer. Det finns dock enligt utredaren i dag inga möjligheter att avgöra om dessa behöver tillgodoses speciellt för OS 2004. I rapporten görs även be- dömningen att ett OS år 2004 kan komma att bidra till teknikutveckling och modernisering av infrastruktur. Miljö och säkerhet IOK är angelägen om att OS skall bli ett exemplariskt evenemang ur miljösyn- punkt. Utredaren gör bedömningen att Stockholm mer än väl kan uppfylla vad IOK kräver. Ett OS i Stockholm år 2004 kan enligt ut-redarens mening användas för att flytta fram Stockholms positioner på miljöområdet. Miljöfrågornas behandling bedöms vara en styrka för Stockholm. Utredaren har vid genomgången av handlingarna funnit ett antal obe-svarade frågor t.ex. vad gäller alternativa lägen för anläggningarna i nationalstadsparken samt placeringen av de schaktmassor som uppstår när huvudarenan skall anläggas vid Hammarbybacken. Frågorna bedöms dock inte vara så avgörande eller svårlösta att det skulle utgöra hinder för ett OS år 2004 från miljösynpunkt. Vad gäller säkerhetsfrågorna delar utredaren remissinstansernas be-dömningar att det är fullt möjligt att genomföra ett olympiskt sommarspel i Stockholm år 2004. Samtidigt framhålls svårigheten att bedöma hur riskbilden ser ut på andra sidan sekelskiftet. Kultur och turism Kulturen har alltid varit en del av de olympiska spelen. IOK kräver även ett särskilt kulturprogram som bl.a. skall avse landets kultur och traditioner. Utredaren anser att det kulturprogram som kommunen planerar bör ge en god möjlighet för hela det svenska kulturlivet att bli delaktigt i de olympiska spelen. Kommunens ambitioner är enligt utredaren mycket höga och får ökad tro- värdighet genom att Stockholm är Europas kulturhuvudstad år 1998. Några invändningar har inte framförts i samband med remissbehandlingen och utredaren bedömer att kommunen väl kan klara de krav som ställs upp av IOK. Kultursatsningen bör även kunna bli en stimulans för hela det svenska kulturli- vet utan att samtidigt tränga undan kulturlivet på andra håll i landet. Idrott och ungdom Att de olympiska tävlingarna idrottsligt kan genomföras på ett förstklassigt sätt är mycket viktigt för IOK. Utredaren har funnit att Stockholms kommun och den svenska idrottsrörelsen är väl skickade att ombesörja goda arrangemang av tävlingarna. Effekterna för såväl idrott som ungdom bör bli mycket goda. Media Enligt IOK kommer ca 15 000 personer från media att vara på plats under de olympiska spelen. Utredarens bedömning är att mediefrågorna kan klaras och att de kommer att ge Stockholm och Sverige stora möjligheter att exponera sig för världen. Han understryker dock att den snabba utvecklingen inom medieområdet innebär osäkerheter om kostnadsutvecklingen flera år framåt i tiden. Hur detta kommer att påverka budgeten går inte att säga i dag. Marknadsföring Utredaren bedömer att kommunens marknadsföringsplan och den handlingsplan som finns för marknadsföringsaktiviteter är väl utformad och ser därför ingen anledning att ifrågasätta dessa närmare. Han understryker dock behovet av att hela Sverige blir delaktigt i marknadsföringen för att skapa underlag för ökad turism i riket som helhet. Budget Utredaren konstaterar att det vid remissbehandlingen har framkommit att det råder skilda meningar mellan en del remissinstanser och Stockholms kommun om lotteriinkomsterna. Utredaren anser det vara realistiskt att, om samarbete sker med ett statligt spelföretag, få ett överskott om mellan 1 000 och 2 000 miljoner kronor från ett nytt OS- relaterat lotteri. Vad gäller budgetens utgiftssida konstaterar utredaren att kommunen har budgeterat enligt vedertagna principer och nämner som exempel den nya olympiastadion som är den enskilt största investeringen i budgeten. Denna kostnad är beräknad för ett normalt konjunkturläge. I dag skulle kostnaden bli ca 20 procent lägre. Det finns vidare möjlighet att ytterligare pressa priset vid en skicklig upphandling. Med bakgrund i bl.a. detta anser sig utredaren inte ha funnit grund för RRV:s antagande i räkneexemplet om att investeringarna kommer att överskridas med 30 procent. Inte heller vad gäller antagandet om ökade driftskostnaderna med 20 procent har utredaren funnit grund för påståen- det. Utredaren finner det vara mer sannolikt att Statens fastighetsverks bedöm- ningar av kommunens beräkningar av investeringsbudgeten är korrekta. I pro- jektets budget finns vidare en post för oförutsett på 1 040 miljoner kronor. Sammantaget anser utredaren att budgeten är gjord med noggrannhet och försiktighet. Han konstaterar även att det finns en risk för ett underskott i storleksordningen 1 000 - 1 500 miljoner kronor sedan reserven för oförutsedda utgifter tagits i anspråk. Detta bör dock ses i ljuset av att investeringen för nya olympiastadion inte åsatts något restvärde utan hela investeringskostnaden kommer att belasta OS-budgeten. Samhällsekonomi och påverkan på statens finanser Utredaren konstaterar att denna punkt är den största och svåraste frågan i budgeten för OS-2004. Omsättningsökningen i Sverige beräknas till nära 33 miljarder kronor, varav nära 12,5 miljarder kronor är följdeffek-ter av den direkta OS-omsättningsökningen. Utredaren pekar vidare på att de samhällseko- nomiska effekterna är beroende på arbetslöshetsnivån år 2004. Skulle det då inte råda någon arbetslöshet blir de samhällsekonomiska effekterna av projektet noll. Utredaren anser det inte sanno-likt att det kommer att råda full sysselsättning under huvuddelen av tiden fram till år 2004 och i så fall får OS en positiv inverkan på såväl samhällsekonomi som på statens finanser. Utredaren anser att inkomsterna från utlandet bör uppväga de risker som projektet har. Därtill kan läggas värden som i rapporten inte är uppskattade i siffror. Utredaren anser det även som troligt att statens finanser stärks genom de olympiska spelen och hänvisar till RRV:s beräkningar om effekter på statsfinanserna mellan 0 och 8 400 miljoner kronor. Eftersom noll-alternativet förutsätter att det råder full sysselsättning fram till och med år 2004 bedömer utredaren att inkomsterna bör täcka det belopp som kan utlösas i en statlig garanti och ökade myndighetskostnader. Garantins utformning Utredaren föreslår att staten ger en s.k. fullgörandegaranti till IOK. Detta innebär att staten fullt ut garanterar att Stockholms kommun kommer att kunna genomföra det program som kommunen förpliktar sig till i ansökan att arrangera spelen. För att ändå hålla statens finansiella risk nere anser utredaren att staten i avtalet med Stockholms kommun skall stipulera att man har rätt att återkräva en bestämd del av det belopp som staten kommer att infria till följd av detta. En förlust i OS-bokslutet får med denna konstruktion tas av Stockholms kommun. Staten skall dessutom erlägga de i OS-budgeten beräknade inkomsterna för lotterier på 2 500 miljoner kronor till arrangören. Staten erhåller rättig- heterna att bedriva dessa lotterier. Inkomsterna från lotterierna minskar då det stat-liga bidraget i motsvarande mån. Utredaren pekar på att om garantin görs obegränsad gentemot IOK så ökar möjligheterna för kommunen att erhålla spelen. I samband med utformningen av garantin pekar utredaren på att frågor om styrning, kontroll och insyn bör behandlas i avtalet mellan staten och Stock- holms kommun. Skälen för regeringens förslag: Det är av stor vikt för Sverige och för svensk idrott att internationella evenemang av globalt intresse förläggs till landet. Ett olympiskt sommarspel är världens största idrottsevenemang och kommer att följas med intresse av ett stort antal åskådare. Teknikutvecklingen medger numera att en hel värld kan följa ett evenemang av de olympiska sommarspelens karaktär. Om spelen förläggs till Sverige ger det ett betydande goodwillvärde för vårt land och för svenskt näringsliv och därigenom en samhällsekonomisk vinst. Ett olympisk spel innebär en mycket stark exponering av värdlandet under flera år. De stora inkomster som såväl arrangören som IOK erhåller från TV-intäkter och sponsoring av spelen visar spelens internationella attraktionskraft. En positiv effekt för samhället är de utländska valutainkomster som tillförs landet genom ett olympiskt spel. En stor del av dessa inkomster skulle annars inte kommit Sverige till del. De höga miljöpolitiska mål som har knutits till projektet är en viktig del i att marknadsföra Sverige och svensk miljöteknologi internationellt. Ett olympiskt sommarspel i Stockholm år 2004 kan förväntas ha positiva effekter för såväl sysselsättningen som turismen. Effekterna är inte heller begränsade enbart till spelens genomförande utan kommer att bestå under en lång tidsperiod. Av vikt för den samhällsekonomiska effektiviteten av spelen är att utgiftsprogrammet i OS-budgeten genomförs på ett sådant sätt att annan ekonomisk verksamhet i minsta möjliga utsträckning påverkas negativt. En viktig välfärdseffekt som inte bör förbises är den som uppstår genom att stora delar av befolkningen kommer att uppleva ett olympiskt sommarspel i Sverige som något mycket positivt. På uppdrag av Civildepartementet har en forskningsrapport utarbetats vid Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, "En modell för att utvärdera stora idrottsevenemang". I denna rapport har värdet av vissa sådana effekter beräknats utifrån en studie av världsmästerskapen i frii- drott i Göteborg år 1995. Såväl revisionsbolag, RRV som utredaren har beräknat statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter av att arrangera olympiska spel i Stockholm. Värderingen av dessa beräkningar bör ske med försiktighet. Det finns dock anled- ning att vid en bedömning av helheten anta att spelen kommer att ha en positiv inverkan på såväl sysselsättning, statsfinanser som samhällsekonomi. Sverige har genom sin tradition, med en frivillig idrottsrörelse med bred verksamhet och stor erfarenheter av att anordna internationella idrottsmäs- terskap, goda förutsättningar att arrangera olympiska spel och är därför en stark kandidat som värd för de olympiska sommarspelen år 2004. Det är av stor vikt att spelen blir ett nationellt projekt för hela Sveriges folk. Det svenska mångkulturella samhället där många medborgare har invand- rarbakgrund gör Sverige och Stockholm till en lämplig mötesplats för världens idrottsnationer. Närheten mellan planerade tävlingsarenor och olympiaby skapar en bra miljö för möten mellan aktiva, ledare och även publik under spelen. Den mängd av frivilliga som skall engageras under spelen kommer till stor del att bestå av ungdomar. Spelen kommer att få stor betydelse för att utveckla svensk bredd- och elitidrott. Särskilt viktigt att betona är att spelen utformas på ett sådant sätt att de mål som uppnåtts inom jämställdhetsområdet får genomslag också i detta sammanhang. Regeringen delar utredarens uppfattning att en statlig garanti bör utställas för Stockholms kommuns ansökan att erhålla värdskapet för de olympiska sommar- spelen år 2004. Sådana garantier har tidigare utställts för ansökningar om att anordna olympiska vinterspel, senast i fråga om Åre och Östersunds kommuners ansökan att få anordna spelen år 2002 (prop. 1993/94:240, bet. 1993/94:KrU35, rskr. 1993/94:413). Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget kommer regeringen att ta upp förhandlingar med representanter för Stockholms kommun utifrån de förutsättningar för en statlig garanti som redovisas i denna proposition. Förhandlingarna bör resultera i ett avtal mellan staten och Stockholms kommun om de närmare förutsättningarna för en statlig garanti. Utformningen av den statliga garantin Regeringen delar utredarens bedömning att Stockholms chanser att erhålla värdskapet för spelen ökar om staten gentemot IOK garanterar att spelen kommer till stånd i enlighet med den planering som kommunen har redovisat för regeringen. Även om det inte finns någon anledning att ifrågasätta de kalkyler som redovisats av Stockholm så bör den kritik som RRV har framfört tas på allvar. Ett projekt av denna omfattning som ligger så långt fram i tiden är med nödvändighet förknippat med stor osäkerhet när det gäller de ekonomiska bedöm- ningar som kan göras i dag. Detta gäller såväl valutakurser som andra osäkerheter som påtalats av RRV. Garantin bör därför utformas så att statens åtagande framgår tydligt. De osäkerheter som är förknippade med projektets genomförande får inte drabba statsbudgeten. Garantin bör därför vara konstruerad så att Stockholms kommun skall ansvara för projektet och dess eventuella underskott. En viktig del av ett olympiskt spel är Paralympics, handikapp-OS. Regeringens uppfattning är att det är en oskiljaktig del av en svensk kan-didatur och en förutsättning för en statlig garanti. Medel har beräknats av Stockholms kommun för detta ändamål. Regeringen delar utredarens och remissinstansernas bedömning av svårigheterna för kommunen att genom ett lotteri finansiera en så stor andel av projektet som 2 500 miljoner kronor. Utredarens förslag förefaller från denna bedömning rimligt. Det är med stor sannolikhet så att ett statligt spelbolag som innehar professionell kompetens att bedriva lotterier har bäst förutsättningar att göra det framgångsrikt. Regeringen föreslår därför att staten gentemot Stockholms kommun garanterar att kommunen erhåller det budgeterade beloppet för lotteriin- komster på 2 500 miljoner kronor under förutsättning att staten får ansvaret för lotteriverksamheten.- Såväl kommunen som flera remissinstanser har pekat på svårigheterna att beräkna kursen på utländsk valuta långt fram i tiden. Eftersom hälften av Stockholms beräknade inkomster genom avtal mellan arrangören och den Internationella olympiska kommittén består av intäkter i form av USA-dollar kan en kursförändring få stor betydelse för spelens ekonomiska utfall. Mindre förändringar i valutakurser är helt naturliga. Skulle däremot förändringarna bli större kan det få betydande effekter för projektet. Om en mer omfattande negativ förändring inträffar kan Stockholms kommun ta upp frågan med regeringen om hur effekterna av en sådan utveckling skall hanteras. Regeringen föreslår att den statliga garantin utformas som en full- görandegaranti på så sätt att staten gentemot IOK garanterar att spelen kommer att genomföras i enlighet med den ansökan som inlämnas till IOK. Staten garan- terar därigenom de förpliktelser som Stockholms kommun i egenskap av arrangör av spelen har gentemot IOK. I den mån detta innebär kostnader för staten skall dessa i efterhand återbetalas av kommunen. Riksskatteverket har i sitt yttrande pekat på att olika konsekvenser inträffar för projektets skattskyldighet beroende på val av organisationsform. Det ankommer på Stockholms kommun att besluta hur genomförandet av spelen skall organiseras. Förhandlingarna mellan staten och Stockholms kommun bör utgå från att kommunen fullt ut tar ansvaret för de olympiska sommarspelens genomförande och ekonomi. Frågor om styrning, kontroll och insyn i arbetet bör regleras i avtalet om den statliga garantin. Statens kostnader De ökade statliga myndighetskostnaderna för spelen har av RRV uppskattats till ca 1 000 miljoner kronor. Dessa eventuella merkostnader kommer i huvudsak att behöva täckas i anslutning till spelens genomförande och kommer då att bli före- mål för sedvanlig budgetprövning, vilket bl.a. innebär att de ökade kostnaderna kommer att finansieras. Det samlade spelandet har under en lång tid varit i princip oförändrat beräknat som andel av disponibel inkomst. Ett OS-lotteri kan komma att innebära en viss undanträngningseffekt på spelmarknaden. En utgångspunkt bör vara att statens utgifter genom de 2 500 miljoner kronor som garanteras i lotteriin- komster i OS-budgeten, motsvaras av lika stora intäkter genom lotteriintäkter till staten. En annan utgångspunkt är att en minskning av statens och folkrörel- sernas intäkter från andra spel och lotterier bör motverkas. Det går inte att nu klarlägga när i tiden lotteriinkomsterna bör föras till Stockholms kommun. Denna fråga bör fastställas vid förhandlingarna om den statliga garantin. I händelse av att de olympiska sommarspelen år 2004 anförtros Stockholms kommun avser regeringen att i budgetsammanhang återkomma till riksdagen med förslag till hur eventuella utgifter med anledning av denna garanti skall finansieras. Förteckning över remissinstanser Framställning om statlig garanti för olympiska sommarspel år 2004 (C95/1354). Rikspolisstyrelsen, Sveriges exportråd,Stockholms handelskammare, Överbefälhavaren, Banverket, Vägverket, Luftfartsverket, Telia AB, Generaltullstyrelsen, Statens fastighetsverk, Riksrevisionsverket, Riks- skatteverket, Lotteriinspektionen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Statens naturvårdsverk, Nacka kommun, Nynäshamn kommun, Sigtuna kommun, Solna kommun, Södertälje kommun, Upplands Väsby kommun, Landstinget i Stockholms län, Svenska kommunförbundet, Svensk rese- och turistråd AB, Sveriges riksidrottsförbund, Sveriges olympiska kommitté, Sveriges radio AB och Sveriges television AB. Sammanfattning av utredarens rapport Stockholm ansöker om statlig garanti för att arrangera de olympiska sommarspelen år 2004. Staden visar att den på ett bra sätt kan klara miljöfrågorna och kan göra en stor kultursatsning, vilket vid sidan av idrotten är det väsentliga för olympiska spel. Praktiskt och tekniskt och med hänsyn till alla intressen som påverkas går det att genomföra olympiska sommarspel i Stockholm. När det däremot gäller ekonomin - budgeten för spelen och betydelsen för sam- hällsekonomin och statens finanser - finns det stora osäkerheter. Vid min sammanvägning av allt det som skall bedömas för OS 2004 har jag kommit till slutsatsen att rekommendera staten att ge garanti för spelen. Även ekonomiska skäl talar för detta, som jag ser det. En garanti kan konstrueras på flera sätt. Jag föreslår en slags fullgörande- garanti, där staten tar hand om OS-budgetens inkomstpost om 2,5 miljarder kronor för spel och lotterier, och där Stockholms stad får starka incitament att hålla budgeten. St Petersburg, Lille, Sevilla, Rom, Istanbul, Athen, San Juan, Rio de Janeiro, Buenos Aires, Johannesburg och Stockholm tävlar om att få arrangera olympiska sommarspel - OS 2004. De olympiska sommarspelen är världens största evenemang. Internationella Olympiska Kommittén (IOK) anger omfattande och detaljerade förutsättningar för spelen. Dessa förutsättningar kan Stock-holm klara - blir slutsatsen av min genomgång. Staden redovisar ett mycket ambitiöst och välgjort underlag för ansökan. Mer kan man rim-ligen inte begära i detta tidiga skede. Remissinstanserna ger många viktiga synpunkter i olika sakfrågor. Överlag är remissinstanserna positiva till eller har ingen erinran mot att Stockholm arran- gerar OS 2004. Ingen remissinstans avstyrker statlig garanti för spelen. Riks- revisionsverket framför dock allvarlig kritik mot de ekonomiska beräkningarna. Lotteriinspektionen och Riksidrottsförbundet har kritiska synpunkter på de bud- geterade inkomsterna för spel och lotterier. Anläggningar och infrastruktur skall under spelen fungera för mellan 250 000 och 300 000 personer per dag under drygt två sommarveckor. Det är OS-byn Hammarby Sjöstad/Sickla, Nya Olympiastadion invid OS-byn, andra idrottsarenor som rustas eller nyanläggs, hotell och annat boende, kommunikationer, telekommunikationer och annan teknik. En samlad bedömning av anläggningar och infrastruktur ger till resultat att Stockholm kan klara detta mycket väl. OS 2004 kan tänkas bidra till teknikut- veckling på olika områden och till en modernisering av infrastrukturen. IOK är angelägen om att OS skall bli exemplariskt ur miljösynpunkt. Staden har ambitiösa planer på att använda OS 2004 för att satsa stort på miljön. Det gäller vattnet, kommunikationerna och en miljöstyrd stadsplanering med ekologiskt byggande. Jag gör bedömningen, att om staden genomför miljösatsningarna, så kan OS 2004 vara till gagn för miljön. Säkerhetsfrågorna i olika avseenden skall enligt remissinstanserna inte vara något hinder för spelen. Jag ser ingen anledning att komma till någon annan slutsats. Kulturen har alltid varit en del av de olympiska spelen. Stockholm blir Europas kulturhuvudstad år 1998. Det vill staden se som en start för det olympiska kulturprogram som skall löpa fram till och med spelen. Som jag ser det, bör OS kunna bli en stimulans för hela det svenska kulturlivet. Att turismen och besöksnäringen gynnas av olympiska sommarspel, som är världens största evenemang, är lätt att räkna ut. Hur många miljarder kronor det kan ge Sverige i tillskott finns det olika uppfattningar om. Idrott och ungdom är kärnan i olympiska spel. När det gäller det idrottsliga blir bedömningen att Stockholm och Idrottssverige är väl skickade att arrangera olympiska spel. En OS-satsning bör få stor betydelse för ungdomsidrotten och hela landets idrottsliv inklusive handikappidrotten. Paralympics - Handikapp-OS - är en angelägen del av arrangemangen. OS 2004 kan också bli ett projekt där olika ungdomsgrupper är med och tar ansvar i förberedelserna. Själva spelen bygger på ideellt arbete av 35 000 personer. Media har en stor roll i OS. Senaste Sommar-OS sågs av 2,3 miljarder TV- tittare i 193 länder. På plats under spelen finns 15 000 personer från media. Sveriges Television och Sveriges Radio anför att de har erfarenhet och förut- sättningar att klara av rollen som Host Broadcaster. Min be-dömning är att Stockholms möjligheter att klara OS ur mediasynpunkt inte behöver ifrågasättas. OS 2004 i Stockholm skulle ge Sverige unika möjligheter att visa upp sig i världen. Så här långt i genomgången talar allt för att Sommar-OS i Stockholm är något att eftersträva och stödja. Ser man det praktiskt och tekniskt och med hänsyn till alla intressen som påverkas av OS, så finner jag inga problem av den karaktären att de skulle hindra spelen. Men så kommer vi till ekonomin. Där finns det osäkerheter och mycket olika bedömningar. Det ekonomiska utfallet går inte att med säkerhet räkna ut i dag. Det är en fråga om möjligheter och risker. Beräkningarna bygger på an-taganden. Slutsatserna beror på värderingar. Åsikterna går starkt isär. Många människor vill helt enkelt inte ha olympiska spel i Sverige. Budgeten för OS 2004 presenteras av staden som balanserad med nära 12 mil- jarder i omslutning. Den är i de flesta delar gjord med noggrannhet och försik- tighet och är granskad och riskbedömd av stadens revisionskontor, två fristående revisionsfirmor och många andra. Trots detta kan naturligtvis budgeten slå fel av många orsaker. Riksrevisionsverket och även Lotteriinspektionen och Riksidrottsförbundet är kritiska till budgeten. De ifrågasätter en inkomst om 2,5 miljarder kronor för spel och lotteri. AB Tipstjänst däremot, anser att inkomster på mellan 1 och 2 miljarder för ett nytt och annorlunda OS-spel är fullt realistiskt. Spelmarknaden i Sverige omsätter 25 miljarder kronor per år. Ett OS-spel skulle omsätta mindre än en miljard per år. Riksrevisionsverket gör ett räkneexempel där de 2,5 miljarderna för spelinkomster helt bortfaller, och där utgifterna för investeringar ökar med 30 procent och övriga utgiftsposter med 20 procent. Resultatet blir ett underskott i budgeten om 3,8 miljarder kronor. Statens fastighetsverk finner att budgeten för anläggningar m.m. är trovärdig. Staden har kalkylerat efter vedertagna principer. Övriga budgetposter möter inga större invändningar. TV-inkomsterna för 4,6 miljarder kronor är till största delen färdigförhandlade. En betydande valutarisk finns för inkomster från utlandet. Jag tror inte att det så långt i förväg går att säkra denna risk. Möjligheterna till plus eller minus får ta ut varandra, som jag ser det. Vid min sammanvägning av de olika delarna i OS-budgeten har jag kommit fram till att det finns en risk att OS 2004 som ett företagsekonomiskt projekt kommer att gå med underskott i storleksordningen 1 till 1,5 miljarder kronor. Jämfört med resultaten för andra olympiska sommarspel som sedan 1984 har gett överskott i boksluten, är detta en pessimistisk bedömning. Samhällsekonomin och statens finanser är den största och svåraste frågan i ekonomin för OS 2004. Omsättningsökningen i Sverige beräknas till nära 33 miljarder kronor, varav nära 12,5 miljarder är följdeffekter av den direkta OS- omsättningsökningen. Betydligt högre omsättning finns också uträknad, och å andra sidan ifrågasätts värdet av de indirekta effekterna. En viktig faktor är utvecklingen av sysselsättningen i Sverige och i Stockholmsregionen. Räknar man med att det inte skall finnas någon arbetslöshet fram till och med år 2004, så får OS-projektet undanträngningseffekter. Det ger då ingen samhällsekonomisk vinst. Vad jag kan förstå måste vi dock räkna med bestående hög arbetslöshet. Då har OS 2004 en fördelaktig inverkan både på sam- hällsekonomin och på statens finanser. Diskussionen som förts om alternativa investeringar är teoretiskt korrekt, men jag kan inte finna något konkret alternativ med miljardintäkter från utlandet. Däremot kan man naturligtvis ha den uppfattningen, att det är bättre att satsa på helt andra och mindre projekt. Sammanfattningsvis anser jag att inkomsterna från utlandet - som för OS 2004 uppgår till mellan 10 och 15 miljarder kronor - bör uppväga de risker projektet har. Därtill kan läggs värden som jag inte försökt uppskatta i siffror - möjligheter för exportindustrin, positiva effekter i övrigt för näringsliv och sysselsättning i Sverige och kanske även de “glädjevinster“ som bl.a. professor Tommy Andersson försöker föra in i den samhällsekonomiska debatten. Jag anser det också troligt att statens finanser stärks av OS 2004. Återigen är det inkomsterna från utlandet som direkt och indirekt leder till förbättrade statsfinanser. Riksrevisionsverket har i sin känslighetsanalys räknat fram att effekterna på statsfinanserna blir mellan 0 och plus 8 400 Mkr. Då är bara de direkta effekterna medräknade, och 0-alternativet förutsätter att det är full sysselsättning fram till och med år 2004. Inkomster inom detta spann bör med råge täcka både vad som kan utlösas i en förlustgaranti, av mig kalkylerad till 1 000 - 1 500 Mkr, och ökade myndighetskostnader. Lägg därtill valutarisken, och marginalen bör ändå vara betryggande. Den samlade genomgången av allt som skall vägas in i OS-frågan leder mig till slutsatsen, att jag föreslår att staten stöder Stockholms ansökan med en garanti. Det jag har haft att analysera ger den slutsatsen. Lägger man i stället vikten vid värderingar, att en olympiad är en olämplig sats-ning, så kommer man till en annan slutsats. En garanti kan utformas på olika sätt. Av de alternativ jag visat på föreslår jag att staten ger en slags fullgörandegaranti kombinerat med att staten tar på sig att genomföra och ta resultatet av de OS-relaterade lotterierna och spelen, men låter staden få inkomsterna till budgeterat belopp 2,5 miljarder kronor. En förlust i OS-bokslutet, sedan posten med 2,5 miljarder inräknats, får med denna konstruktion tas av staden. I samband med utformningen av avtalet om garanti måste de för spelens resultat avgörande frågorna om styrning, insyn och kontroll behandlas. Civildepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1996 Närvarande: statrådet Ingela Thalén, ordförande, och statsråden Blomberg, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Johansson Föredragande: statsrådet Ulvskog Regeringen beslutar proposition 1995/96:189 Statlig garanti för anordnande av olympiska sommarspel i Sverige år 2004.