Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Propositionsnummer · 1995/96:141 · Hämta Doc ·
Aktiv förvaltning av statens företagsägande
Ansvarig myndighet: Näringsdepartementet
Dokument: Prop. 141
Regeringens proposition 1995/96:141 Aktiv förvaltning av statens företagsägande Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 mars 1996 Lena Hjelm-Wallén Jörgen Andersson (Näringsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen läggs fram komplettering till det i budgetpropositionen 1995 (prop. 1994/95:100 bil. 13 s. 51) lämnade förslaget till bemyndigande för regeringen att förvalta statens företagsägande genom att skapa bättre förutsättningar för en mer aktiv och professionell statlig ägarroll. Regeringen föreslås få bemyndigande att utan riksdagens hörande inom angivna gränser förändra statens ägande i vissa namngivna bolag samt att genomföra omdispositioner av statens innehav i övriga helägda bolag. Extra utdelningsinkomster och försäljningsintäkter föreslås i vissa fall kunna användas till kapitalinsatser i angivna bolag. Det nu föreslagna bemyndigandet föreslås ersätta det av riksdagen år 1991 lämnade privatiseringsbemyndigandet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under det kommande året med ytterligare förslag till riktlinjer för förvaltningen av statens företagsägande. Regeringen anmäler samtidigt sin avsikt att väsentligt utöka innehållet i den årliga redovisningen av de statligt ägda företagens verksamhet, bl.a. med bedömningar av långsiktiga utvecklings- och ägarfrågor. Riksdagen ges därmed tillfälle att årligen mer ingående följa regeringens åtgärder samt ta ställning till regeringens ev. förslag avseende den övergripande utvecklingen och framtida inriktningen av statens företagsägande. Vidare lämnas förslag till bemyndigande för regeringen att ändra ägarstrukturen av Apoteksbolaget AB så att samtliga aktier ägs direkt av staten. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3 2 Ärendet och dess beredning................................. 3 3 Allmän bakgrund till regeringens förslag................... 3 3.1 Vissa tidigare riksdagsbeslut i fråga om förvaltning av statligt ägda företag............................... 4 3.2 Behovet av effektivare förvaltning ................. 5 3.3 Motiven för statens företagsägande förändras . . . . . . . . 5 4 Riktlinjer och bemyndigande för förvaltningen av statens företagsägande i kommersiella företag . . . . . . . . . . . . 7 5 Bemyndigande angående Apoteksbolaget AB . . . . . . . . . . . . . .12 6 Regeringens redovisning till riksdagen av företag med statligt ägande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996 . . . . 15 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår, med ändring av vad som föreslagits i prop. 1994/95:100 bil. 13 i denna del, att riksdagen 1. godkänner det som regeringen förordar om riktlinjer för förvaltningen av statens företagsägande, 2. bemyndigar regeringen att vidta förvaltningsåtgärder beträffande statligt ägda företag enligt vad regeringen förordar samt 3. medger att tolfte huvudtitelns anslag Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. får användas enligt vad regeringen förordar. Vidare föreslår regeringen att riksdagen 4. godkänner vad regeringen föreslår om att Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten, 5. bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten. 2 Ärendet och dess beredning I budgetpropositionen 1995 (prop. 1994/95:100 bil. 13 s. 51) föreslog regeringen riksdagen att 1. till Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m för budgetåret 1995/96 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kronor och 2. bemyndiga regeringen att förvalta företag med statligt ägande samt i förekommande fall öka eller minska ägandet i dessa enligt vad som anförts i propositionen. Riksdagen beslöt den 3 maj 1995 (bet. 1994/95:NU19, rskr. 1994/95:314) att anvisa det begärda förslagsanslaget. Beträffande det begärda bemyndigandet uppsköts behandlingen till hösten 1995, sedan utskottet erfarit att regeringen avsåg att justera förslaget efter viss ytterligare beredning. Denna beredning har nu avslutats. Där har bl.a. ingått en hearing, dit näringsministern inbjudit ett trettiotal deltagare med kunskaper om och erfarenheter från det aktuella området. Regeringen preciserar nu det tidigare lämnade förslaget och lämnar samtidigt kompletterande underlag för riksdagens ställningstagande. 3 Allmän bakgrund till regeringens förslag Regeringens förslag syftar till att åstadkomma en effektivare förvaltning av de kommersiella och konkurrensutsatta företag staten äger genom att i vissa avseenden skapa förutsättningar som bättre överensstämmer med dem som råder i näringslivet. Förslagen innebär inte förändringar av riktlinjerna för verksam- heten i enskilda företag. Förslagen ger dock staten bättre förutsättningar att förvalta de angivna enskilda bolagen på liknande villkor som gäller i det övriga näringslivet. Därmed kan staten i egenskap av företagsägare i högre grad bidra till tillväxt och utveckling samt få en bättre förräntning av kapitalet i statens bolag. Möjlighet att från statens sida kunna agera på samma sätt som övriga ägargrupper utgör en värdefull komplettering till svenskt näringsliv. 3.1 Vissa tidigare riksdagsbeslut i fråga om förvaltning av statligt ägda företag Riksdagens och regeringens roll vid förvaltning av statligt ägda företag har behandlats av riksdagen vid olika tillfällen under 1990-talet. Våren 1990 beslöt riksdagen att ett förvaltningsbolag skulle bildas för för- valtningen av vissa statligt ägda bolag (prop. 1989/90:88, bet. 1989/90:NU35, rskr. 1989/90:249). Motivet var att förvaltningsbolaget ansågs kunna utöva en mer aktiv och professionell ägarroll genom sina möjligheter att inom vissa ramar fatta beslut i ägarfrågor på liknande villkor som andra aktörer i näringslivet. I propositionen motiverades det bl.a. på följande sätt: För att den statliga industrin skall kunna ge bästa möjliga resultat ställs också stora krav på staten som ägare. Av avgörande betydelse är därvid att staten också har möjlighet att utöva sin ägarfunktion på effektivast möjliga sätt. Det krävs stor kompetens och snabbhet i beslutsfattandet. Vidare måste ägaren ha möjlighet att mobilisera ekonomiska resurser i en sådan omfattning att affärsmöjligheter kan tas tillvara i det enskilda företaget. (s.144) Våren 1991 beslöt riksdagen att de statliga affärsverk som arbetar i konkurrens skulle inriktas på omvandling till aktiebolag (Prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318). Förbättrade förutsättningar att utöva ägarrollen i en föränderlig miljö angavs som ett motiv i propositionen. Följande anfördes: Affärsverken som förvaltar viktiga delar av samhällets infrastruktur arbetar på marknader där inslagen av konkurrens blir allt större. Samtidigt sker en internationalisering avde nationella marknader där affärsverken bedriver sina verksamheter. Utveckling och förnyelse krävs av affärsverken. ... Statens affärsverksamhet ges en sådan organisationsform att ägarrollen kan utövas ändamålsenligt och effektivt. (s. 129) Efter förslag från den borgerliga regeringen gav riksdagen i december 1991 regeringen bemyndigande att privatisera 35 namngivna statligt ägda företag (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92). Samtidigt beslutades att Förvaltningsaktiebolaget Fortia skulle avvecklas. Bemyndigandet ger regeringen möjligheter att besluta bl.a. om att sälja aktier i de namngivna företagen och i övrigt omstrukturera dem samt även att förvärva andra aktier som led i förberedelser för försäljningar. För riksdagens insyn i förvaltningen lämnar regeringen årligen uppgifter om företag med statligt ägande i en särskild skrivelse. Vidare har riksdagens ledamöter för närvarande möjlighet att närvara vid bolagsstämmor i företag med fler än 50 anställda, om staten äger aktier motsvarande mer än 50 % av röstetalet. Denna möjlighet har dock sällan utnyttjats. Riksdagens revisorer har enligt 2 § lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer rätt att granska viss statlig verksamhet i bolagsform. Vidare får Riksrevisionsverket (RRV) enligt lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets granskning av statliga bolag och stiftelser göra motsvarande granskning. Regeringen har i förordningen (1993:958) om Riksrevisionsverkets granskning av statliga bolag och stiftelser preciserat vilka statliga bolags och stiftelsers verksamhet som RRV får granska. 3.2 Behovet av effektivare förvaltning Ägarstrukturen i näringslivet har genomgått stora förändringar under de senaste tio åren. Det institutionella ägandet genom fonder, försäkringsbolag och stiftelser har ökat kraftigt på bekostnad av ägargrupper som har svarat för aktivt och långsiktigt ägande av större företag. Antalet långsiktiga och aktiva ägare i svenskt näringsliv har minskat vilket i ett långsiktigt tillväxtperspektiv är betänkligt. Aktivt och professionellt ägarskap är av stor betydelse för de enskilda företagens möjligheter till utveckling. Staten är sedan länge en av de största ägarna i svenskt näringsliv, med en andel av sysselsättningen som uppskattats motsvara cirka 7 %. I ett internationellt perspektiv är andelen statligt ägda företag relativt låg. Den är väsentligt högre t.ex. i flera EU-länder liksom i Norge. Den av staten direktäg- da företagsgruppen består av ett 60-tal koncerner i form av bolag och affärsverk med sammanlagt ca 220 000 anställda samt ett justerat eget kapital på ca 140 miljarder kronor. Samtliga företag exkl. kreditinstituten omsatte år 1994 drygt 230 miljarder kronor. En närmare redovisning av företagen lämnades senast i regeringens skrivelse 1995/96:20 Företag med statligt ägande. Staten har traditionellt varit långsiktig som företagsägare. Långsiktigheten har främst kommit till uttryck genom långvariga och uthålliga engagemang, särskilt finansiellt. Ägarrollen har i vissa fall utövats förhållandevis passivt när det gäller insatser för företagens yttre omstrukturering t.ex. bransch- strukturering eller insatser för att finna industriella partners till de företag man äger. Initiativ till förändringar har sällan tagits av ägaren. Förändringar har skett först när problem uppstått eller när företaget tagit upp frågan. Vid den tidigare nämnda hearingen bedömdes bl.a. statens förmåga att tillskjuta kapital i tillväxtföretag ha varit begränsad. De synpunkter på det statliga ägandet som gavs var att det statliga ägandet på olika sätt behöver bli mer effektivt och ges samma förutsättningar som övriga ägare i näringslivet. De förslag som nu läggs fram har detta syfte. 3.3 Motiven för statens företagsägande förändras En mängd olika motiv har ursprungligen medverkat till att staten bildat eller på annat sätt blivit ägare till enskilda företag. Något förenklat kan man skilja mellan två huvudkategorier av motiv. Till den första kategorin hör särskilda sektorpolitiska motiv och mål som legat till grund för företagsengagemang, ofta i kombination med lagstiftning eller annan reglering. Statens engagemang har bl.a. berott på önskemål om kontroll och inflytande över vissa verksamheter av sociala, infrastrukturella och säkerhets-, beredskaps- eller försörjningsskäl eller omfattande kapitalbehov. De första egentliga statliga företagsengagemangen ägde rum i samband med infrastrukturutbyggnaden av post, telegraf, vattenkraft och järnvägar. De har senare följts av företag som svarar för t.ex. lotteriverksam- het, provning och kontroll, produktion eller distribution av tobak, alkohol och läkemedel. Verksamheter av dessa slag har ofta bedrivits i företag som verkat med särskilda sektorpolitiska mål och restriktioner, ofta under monopol eller begränsad konkurrens. Till den andra kategorin hör företag med övervägande affärsmässig verksamhet som staten engagerat sig i av speciella skäl. Det kan t.ex. ha skett för att ex- ploatera naturtillgångar eller ny teknik, rekonstruera krisföretag, skapa sysselsättning, öka konkurrensen eller motverka andra brister i marknads- ekonomin. Flertalet av dessa företag har bedrivit kommersiell verksamhet på oreglerade, konkurrensutsatta marknader. För flertalet företag i den nämnda första kategorin har verksamhetsförut- sättningarna förändrats starkt under de senaste åren främst som följd av avreglerings- och omregleringsåtgärder. Det har i många fall inneburit att hela företag eller delar av deras verksamhet övergått från en tidigare reglerad och skyddad miljö till en helt eller delvis oreglerad och konkurrensutsatt marknad. Några exempel på verksamheter som nyligen helt eller delvis genomgått sådana förändringar är post, telekommunikationer, elproduktion, provning och kontroll, arbetsmarknadsutbildning, produktion och grossisthandel med alkohol. Förändringarna har i många fall inneburit att företag som staten tidigare ägt och drivit för att tillgodose sektorpolitiska målsättningar omvandlats till enskilda aktörer på konkurrensutsatta marknader. Samtidigt har generella lagstiftnings-, reglerings- och tillsynsåtgärder i allmänhet införts för att tillgodose de sektorpolitiska målen. De konkurrensutsatta företagen i den andra nämnda kategorin har under 1990- talet främst påverkats av förändrade marknadsförutsättningar. Ett successivt ökande konkurrenstryck har för vissa av företagen skärpt kraven på dem att utvecklas i konkurrens och att söka nytt kapital för investeringar. Därmed har ökade krav ställts på ägarrollen ifråga om uppmärksamhet och engagemang för att tillvarata verksamhets- och kapitalintressen liksom för att på sikt prioritera mellan engagemangen. Statens delägarskap i ett successivt ökat antal börsnotera- de företag har också inneburit krav på en för staten delvis ny ägarroll. Tidigare har innehaven varit helägda eller delägda i samarbete med olika parter inom ramen för ett konsortialavtal eller liknande. Ett delägande i ett börsnoterat företag ställer högre krav på kompetens och effektivitet i utövandet av ägarrollen, t.ex. avseende möjligheten att snabbt ta ställning till förslag om nyemission, utgivande av konvertibelt förlagslån samt förvärvserbjudande. Det bemyndigande som regeringen föreslår avseende ett mera aktivt utövande av ägarrollen avser företagen i kategori två, dvs. kommersiella och fullt konkurrensutsatta företag. 4 Riktlinjer och bemyndigande för förvaltningen av statens företagsägande i kommersiella företag -------------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Som riktlinjer för förvaltningen av statens | | företagsägande vad avser de kommersiella företagen fastställs följande| | huvudprinciper. | | - Statligt ägda företag skall arbeta under krav på effektivitet, | | avkastning på det kapital företaget representerar och | | strukturanpassning. | | - Den som utövar förvaltningen av ett statligt ägt företag skall med | | utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål aktivt följa företagets utveckling| | och vidta nödvändiga åtgärder som behövs för att företaget skall uppfylla| | kraven på effektivitet, avkastning och strukturanpassning. | | - Regeringen får beträffande vissa angivna aktiebolag utan godkännande| | av riksdagen för varje särskilt fall besluta om kapitaltillskott, sälja| | och köpa aktier, delta i eller i förekommande fall avstå från | | erbjudanden om nyemissioner samt medverka till utgivande av kon- | | vertibla skuldebrev. | | - Minskning av statens ägarandel kräver dock godkännande av riksdagen | | om minskningen innebär att statens röstmajoritet avskaffas eller att | | statens röstetal kan komma att understiga 34 % i ett delägt aktiebo- | | lag, där staten tidigare förfogat över lägst detta röstetal. | | - De aktiebolag som omfattas av bemyndigandet förutsätts arbeta under | | konkurrens och har i liten utsträckning särskilda av statsmakterna | | beslutade uppgifter. Bemyndigandet ersätter riksdagens försäljningsbe-| | myndigande från år 1991 beträffande särskilt angivna företag (prop. | | 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92). | | -Tolfte huvudtitelns anslag Kostnader för omstrukturering av vissa | | statligt ägda företag, m. m. får disponeras för åtgärder i anslutning till| | det nya bemyndigandet, dock vad gäller kapitalinsatser högst i sådan | | omfattning att den faktiska belastningen kommer att motsvaras av | | extra utdelningsinkomster eller försäljningsintäkter. | | - Regeringen får beträffande övriga av staten helägda aktiebolag utan| | godkännande av riksdagen för varje särskilt fall besluta om omstruk- | | tureringar och omdispositioner av statens innehav genom bl.a. | | sammanslagningar, fusioner, interna förvärv m.m. i syfte att | | effektivisera verksamheten utan att minska statens ägande, förutsatt | | att det inte i övrigt strider mot lagstiftning eller andra | | tidigare riksdagsbeslut. | | - Regeringen avser att återkomma med ytterligare förslag till | | riktlinjer | | under det kommande året. | -------------------------------------------------------------------------- Bakgrund till regeringens förslag: Nya förutsättningar för statens föret:agsägande Regeringen har tidigare klargjort att den inte ämnar fortsätta med de ideologiskt motiverade utförsäljningarna av statligt ägda företag som genomfördes av den förra regeringen. I stället anser regeringen att staten bör spela en mer aktiv ägarroll för att främja utvecklingen av företag med statligt ägande. Riksdagens försäljningsbemyndigande från år 1991 är därmed inte ändamålsenligt utformat för att möjliggöra och underlätta regeringens ägarpolitik. Genom att riksdagen år 1991 även beslutade att avveckla Förvaltningsaktiebolaget Fortia försvann också ett väsentligt medel för staten att utöva en aktiv ägarroll. Detta är huvudmotiven till att regeringen i budget- propositionen 1995 föreslog ett bemyndigande för ägarförvaltningen som skulle ersätta det nu gällande försäljningsbemyndigandet. Behovet av en mer aktiv ägarpolitik har ökat under de senaste åren och utvidgats till en vidare krets av företag än de som ingick i Fortia. Det beror i sin tur bl.a. på de förändrade förutsättningarna för verksamheten i många av företagen. Inom regeringskansliet har sedan hösten 1994 pågått ett arbete som syftar till att åstadkomma en mer samordnad och professionell ägarförvaltning. Förutsättningarna för att utöva en mer aktiv ägarroll kommer att studeras vidare. Regeringen avser att återkomma med ytterligare förslag till riksdagen under kommande höst eller våren 1997. Innebörden av kraven på aktivt och professionellt ägarskap Den formella rollfördelningen mellan ägare, styrelse och företagsledning i aktiebolag finns reglerad i aktiebolagslagen. Staten har i flertalet fall utövat ägarrollen relativt passivt särskilt när det gäller företagens yttre omstrukturering Statens ägande jämförs därvidlag ofta med institutionellt ägarskap, såsom det har utövats av t.ex. försäkringsbolag och aktiefonder. En skillnad är dock att de senare i allmänhet endast är minoritetsdelägare i större företag med sammansatta ägarstrukturer, medan staten ofta är den ende eller dominerande ägaren. I den debatt som sedan en tid förts rörande företagsägande och -styrning (Corporate Governance), framställs ofta ett ökat passivt ägande av institutionell karaktär som negativt för såväl företag som samhällsekonomi, medan aktivt och engagerat ägarskap i motsvarande avseenden bedöms som positivt. För att den statligt ägda företagssektorn skall kunna utvecklas och bibehålla sin ställning inför framtiden krävs ett större engagemang, bl.a. för att skapa en bättre balans gentemot styrelser och företagsledningar. Det är ägarens uppgift och ansvar att medverka till företagens utveckling. Det kan ske bl.a. genom tillförsel av kompetens och kapital, men vid behov även medverkan till verksamhetsanpassning, omstrukturering och i vissa fall ägarförändring, för att utveckla enskilda företag och företagsgruppen som helhet samt statens kapital i denna. Det är även en viktig uppgift för staten som ägare att tillse att företagens verksamhet bedrivs på ett sätt som motsvarar högt ställda krav på etik och moral. Förmågan att tillgodose enskilda företags kapitalbehov är en faktor av väsentlig betydelse för den statliga företagssektorns framtida utveckling. Det statsfinansiella läget kommer under överskådlig tid att medföra betydande restriktioner i fråga om möjligheter att tillskjuta nytt kapital till företagen. Som företagsägare måste staten därför i ökad utsträckning se till att det betydande kapital som redan arbetar i företagssektorn utnyttjas effektivare. Outnyttjat kapital bör i vissa fall kunna frigöras för att användas i de företag som bedöms ha de bästa utvecklings-, tillväxt- och lönsamhetsförutsättningarna. Nytt kapital kan vid behov som ett alternativ tillföras från riskkapitalmar- knaden. Kapital kan även frigöras för amortering av statsskulden. De frågor som tagits upp här är några exempel på krav som i ökad utsträckning ställs på staten i egenskap av företagsägare. De kan delvis tillgodoses genom att den löpande förvaltningen av företagsägandet effektiviseras inom ramen för regeringens förvaltnings- och förfogandebemyndigande enligt 9 kap. 8 § regeringsformen. I några avseenden krävs dock ett förändrat bemyndigande för regeringens förvaltning för att denna skall kunna bedrivas effektivt och med samma villkor som gäller för övriga ägare i dagens näringsliv. Behovet av utvidgat bemyndigande skiljer sig mellan olika företag. Skälen för regeringens förslag: De effektivitetskrav som bör ställas på all förvaltning av statligt ägda företag bör slås fast i av riksdagen godkända riktlinjer, som med nödvändighet måste få ett relativt allmänt innehåll och tillämpas efter förutsättningarna i enskilda fall. Regeringen föreslår därför att riksdagen beslutar att statligt ägda företag skall förvaltas med krav på effektivitet, avkastning på det kapital företaget representerar och strukturanpassning förenat med skyldighet för den som utövar förvaltningen att med utgångspunkt i företagens verksamhetsmål aktivt verka för att dessa krav uppfylls. Behovet av ett större ägarengagemang gäller alla av staten direkt ägda företag. Det bedöms delvis kunna tillgodoses genom att ge regeringen ökad handlingsfrihet för en begränsad krets företag. Det bemyndigande som nu föreslås begränsas därför till att avse ett antal särskilt angivna företag. Regeringen avser att årligen i budgetpropositionen vid behov återkomma till riksdagen med förslag till förändringar av denna grupp. Den består huvudsakligen av företag som verkar på konkurrensutsatta marknader. För dessa företag är behoven av handlingsutrymme i ägarutövningen allra störst, bl.a. för att skapa förutsättningar för konkurrens på lika villkor med andra ägarformer. Det föreslagna bemyndigandet för regeringen att förvalta statens ägande i angivna företag avgränsas till att inom de ramar som anges nedan besluta om kapitaltillskott, att sälja och köpa aktier, delta i eller i förekommande fall avstå från erbjudanden om nyemissioner samt medverka till utgivande av konvertibla skuldebrev. Regeringen skall även ha bemyndigande att i förekommande fall göra de ändringar i konsortialavtal, hembudsklausuler och liknande som kan erfordras. Bemyndigandet för regeringen att genom ovannämnda åtgärder vid behov kunna förändra statens ägarandel i nedan nämnda företag bör utformas på följande sätt. I fråga om delägda företag erfordras handlingsfrihet i ägarförvaltningen på lika villkor som övriga ägare. I de delägda företag i vilka statens röstandel för närvarande överstiger 34 % bör statens röstandel kunna minska till lägst 34 %, varvid staten fortfarande kan förhindra att beslut bland ägarna som kräver kvalificerad majoritet fattas mot statens vilja. En ändring av bolagsordningen bl.a. avseende bolagets verksamhetsföremål kräver 2/3 majoritet på bolagsstämma. En ändring av bolagsordningen som strider mot riksdagens ursprungliga beslut att anslå medel för aktieförvärv eller aktieteckning bör inte ske utan medgivande av riksdagen. De företag där regeringen behöver bemyndigande är AssiDomän AB och AB Svensk Exportkredit. I AssiDomän AB avses bemyndigandet endast omfatta möjlighet för regeringen att ta ställning till ev. förslag om nyemission, men ej direkt avyttring av aktier. I fråga om AB Svensk Exportkredit kan förändringar i ägarstrukturen i allmänhet kräva en beredskap från statens sida att agera. I fråga om det av staten till 100 % ägda Teracom Svensk Rundradio AB föreslås att statens röstandel får minska till lägst 51 %, varvid staten bibehåller sin kontroll och röstmajoritet. I fråga om statens innehav av aktier i Lantbrukskredit AB och SAQ Kontroll AB bör i likhet med vad som för närvarande gäller statens samtliga aktier eller delar därav kunna avyttras utan riksdagens hörande. Detsamma gäller SBL Vaccin AB. SBL Vaccin AB är ett av staten helägt företag som startade sin verksamhet i juli 1993 efter att ha övertagit den verksamhet rörande vacciner som bedrivits vid Statens bakteriologiska laboratorium (SBL). Verksamheten omfattar forskning och utveckling, tillverkning och marknadsföring av egna vacciner samt grossist- och detaljhandel med vacciner. Försäljningen beräknas innevarande år uppgå till ca 300 miljoner kronor. Alltsedan starten har företaget präglats av en omfattande förändrings- och utvecklingsprocess. I anledning av ett fastighetsförvärv beslöt riksdagen våren 1995 om ett ägartillskott till företaget om 40 miljoner kronor (prop. 1994/95:150, bet. 1994/95:SoU 27, rskr. 1994/95:384) i syfte att säkerställa bolagets soliditet. Mot bakgrund av att företaget verkar i en huvudsakligen såväl kommersiell som konkurrensutsatt miljö uttalade regeringen i detta sammanhang att det kan finnas anledning att i ett senare skede av företagets utveckling närmare överväga statens ägarengagemang i bolaget. Bolagets styrelse har nu konstaterat att förutsättningarna för att kunna bli ett internationellt framgångsrikt vaccinföretag avsevärt har förstärkts under det gångna året. För att dessa förutsättningar skall kunna utnyttjas på ett för företaget optimalt sätt krävs dock stora FoU-insatser och produktionsinvesteringar under de närmaste åren. För att klara dessa satsningar erfordras kapitaltillskott. Det är ägarens uppgift och ansvar att medverka till företagets utveckling, bl.a. genom att tillföra kapital. Då det enligt regeringens bedömning på sikt inte föreligger något avgörande skäl för statligt ägande i ett vaccinföretag samt mot bakgrund av det statsfinansiella läget anser regeringen att frågan om det ytterligare kapital som kan komma att behövas i företaget bör lösas genom en ägarförändring. Regeringen avser att med lämpliga ägarintressenter sondera möjligheterna att säkra företagets långsiktiga utveckling. För att uppnå bästa möjliga lösning såväl för företaget som för staten som ägare bör regeringen vid dessa sonderingar ha en betydande handlingsfrihet. Regeringen föreslås således få bemyndigande att reducera och - om så bedöms lämpligt - helt avveckla statens ägande i SBL Vaccin AB. I Pharmacia & Upjohn, i vilket statens röstandel är lägre än 34 % bör statens återstående aktieinnehav kunna avyttras helt utan riksdagens hörande. Bemyndi- gandet skall även medge möjlighet till minskning av statens innehav av B-aktier i Celsius AB men ej av statens innehav av A-aktier. Styrelsen i Celsius AB har vidare beslutat föreslå bolagsstämman att till aktieägarna dela ut dotterbolaget Celsius Informationssystem AB, vilket senare kommer att namnändras till Enator AB. Staten kommer direkt och indirekt att - före föreslagen nyemission - ha 25 % av kapitalet och rösterna i detta bolag. Enator AB avses noteras på Stockholms fondbörs. Regeringen bör ha bemyndigande att avyttra samtliga aktier i Enator AB. Motivet för det föreslagna bemyndigandet är, som tidigare framgått, att skapa möjligheter för regeringen att bedriva en mer aktiv och professionell ägarförvaltning i konkurrens med andra ägare. Detta behöver inte leda till att omfattningen av statens företagsägande räknat som förmögenhet totalt sett kommer att minska. Syftet är att med de olika åtgärder som angivits ovan men inte genom kapitalinsatser öka det förvaltade kapitalet genom en bättre struktur. Med den föreslagna utformningen av bemyndigandet kan således regeringen inte utan riksdagens godkännande genomföra förändringar av ägandet som eliminerar statens bestämmande inflytande, eller i de fall staten idag äger endast en större minoritetspost, förhindrar statens kontroll och insynsmöjligheter som minoritetsägare. Vidare ges regeringen genom det föreslagna bemyndigandet möjlighet att omfördela kapital mellan de angivna företagen. Regeringens förslag innebär inte att regeringen utan riksdagens hörande kan använda resurser för insatser på nya områden. Bemyndigandet innebär inte att regeringen utan riksdagens hörande kan förvärva aktier i bolag i vilka staten inte äger aktier. Riksdagens tidigare lämnade bemyndigande för regeringen att avyttra statens aktier i 35 st företag föreslås upphöra när det nu föreslagna bemyndigandet träder i kraft. Riksdagens beslut (prop. 1992/93:135 bet. 1992/93:NU16, rskr. 1992/93:155) om bemyndigande för regeringen att avveckla statens ägande i Nord- banken, Securum och Retriva skall gälla även fortsättningsvis. Detsamma gäller regeringens bemyndigande i fråga om Svenska Skogsplantor AB (prop. 1992/93:226, bet. 1992/93: JoU15, rskr. 1992/93:352). I samband med kapitaltillskott, förvärv av aktier och deltagande i nyemis- sioner kan kapitalinsatser erfordras. I bemyndigandet bör därför ingå möjlighet för regeringen att med utnyttjande av det nuvarande förslagsanslaget Kostnader för omstrukturering av statligt ägda företag, m.m. göra sådana kapitalinsatser i de angivna bolagen. Ett skäl för en kapitalinsats kan vara ett behov att försvara ägarpositionen. Regeringen kommer att se till att den faktiska be- lastningen av anslaget kommer att motsvaras av extra utdelningsinkomster eller försäljningsintäkter. Med extra utdelningsinkomster avses extra utdelning med anledning av försåld verksamhet samt utdelning utöver fastställt avkastningskrav. Regeringens förslag innebär således i realiteten endast en möjlighet till omdisponering mellan statligt ägda företag av det kapital staten har bundit i dem och innebär inte någon nettobelastning på statsbudgeten. Huvudinriktningen är dock att intäkter från försäljning av statligt ägda aktier skall användas för amortering av statsskulden. Regeringen har även för avsikt att utöva en mer aktiv ägarroll gentemot övriga företag med statligt ägande än de ovan nämnda. För att underlätta detta föreslås att förvaltningsbemyndigandet skall inkludera även möjlighet för regeringen att utan riksdagens godkännande besluta om inbördes omstruktureringar och omdispositioner av statens innehav i övriga helägda bolag genom sammanslagning- ar, fusioner, interna förvärv etc. i syfte att effektivisera och anpassa verksamheten till nya förutsättningar, förutsatt att det i enskilda fall i övrigt inte strider mot andra tidigare riksdagsbeslut. Bemyndigandet föreslås dock inte innefatta möjlighet för regeringen att besluta om minskning av statens ägande eller lämnande av kapitaltillskott till dessa övriga företag utan riksdagens godkännande i varje enskilt fall. Det nyssnämnda anslaget föreslås kunna utnyttjas av regeringen endast för direkta omkostnader i samband med sådana interna omdispositioner. Nästa budgetår bör anslaget få en annorlunda konstruktion för att det skall kunna anpassas till utgiftstaket. Det arbete som för närvarande bedrivs av budgetlagutredningen kan komma att resultera i förslag som berör regeringens förvaltningsbemyndigande. 5 Bemyndigande angående Apoteksbolaget AB -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Regeringen föreslår att riksdagen | | - godkänner vad regeringen föreslår om att Apoteksbolaget AB | | skall bli helägt av staten, | | - bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att | | Apoteksbolaget skall bli helägt av staten. | -------------------------------------------------------------------- Bakgrund till regeringens förslag: När Apoteksbolaget bildades år 1970 (prop.1970:74, 2Lu37, rskr. 234, Su98, rskr. 223) löste staten in de tidigare fristående apoteken. Bolaget övertog samtidigt vissa administrativa funktioner från Apotekarsocieteten. Bolaget ägdes inledningsvis till två tredjedelar av staten och till en tredjedel av en stiftelse grundad av Apotekarsocieteten. År 1981 sålde Apotekarsocieteten sina aktier till Apoteksbolagets nybildade pensionsstiftelse. Denna äger alltjämt en tredjedel av aktierna i bolaget. Stiftelsen har till uppgift att trygga pensionerna, i enlighet med lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelser m.m.(tryggandelagen) och kollektivavtal mellan de anställda och bolaget, för dem som arbetar i Apoteksbolaget. Enligt tryggandelagen gäller bl.a. att en pensionstiftelse inte, utan länstyrelsens godkännande, får äga aktier i det bolag som grundat stiftelsen. Apoteksbolagets pensionsstiftelse har ett sådant medgivande för sitt aktieinnehav i Apoteksbolaget. Ägarfrågorna i Apoteksbolaget har under de senaste åren aktualiserats i olika sammanhang. I Läkemedels- försörjningsutredningens (LFU 92) slutbetänkande Omsorg och konkurrens (SOU 1994:110) konstateras att ägarbilden inom Apoteksbolaget är ovanlig då den bygger på en dispens från tillsynsmyndigheten. Utredningen anser att ägarförhållanderna bör övervägas och att staten bör överta aktierna, om detaljhandelsmonopolet skall vara kvar. I de fall en avreglering skall ske kan andra alternativ övervägas som t.ex. att Apoteksbolaget först görs till ett helägt statligt bolag för att sedan säljas ut. I departementspromemorian Apoteksbolagets framtida roll - Utgångspunkter och förslag (Ds 1995:82) konstateras att den nuvarande ägarstrukturen kan försvåra styrningen av bolaget. Detta då de två ägarna i grunden har olika mål för sitt ägande. Staten vill använda bolaget för att trygga en effektiv läkemedelsförsörjning i hela landet medan den andre ägaren, Apoteksbolagets pensionstiftelse, har till uppgift att trygga de anställdas pensioner genom en säker kapitalplacering och en god avkastning på sitt kapital. I promemorian föreslås följaktligen att staten, om detta kan göras till godtagbara villkor, görs till helägare av Apoteksbolaget. Skälen för regeringens förslag: Regeringen delar bedömningen att den nuvarande ägarstrukturen i Apoteksbolaget bör förändras och bolaget bli helägt av staten. Dispensförfarande från de regler som anges i tryggandelagen bör i möjligaste mån undvikas. I syfte att effektivisera läkemedelsförsörjningen bör ägarens styrning av Apoteksbolaget vara klar och tydlig och potentiella intressekonflikter mellan olika ägare undvikas. Frågan om hur staten kan förvärva eller Apoteksbolaget enligt 6 kap. aktiebolagslagen (1975:1385) kan lösa in pensionstiftelsens aktier bereds för närvarande inom regeringskansliet. Syftet är att finna en för staten så förmånlig lösning som möjligt samtidigt som stiftelsen kan fullgöra sina åtaganden. Regeringen föreslås få bemyndigande att vidta de åtgärder som krävs för att Apoteksbolaget AB skall bli helägt av staten. 6 Regeringens redovisning till riksdagen av företag med statligt ägande Den skrivelse till riksdagen med redogörelse för statens företagsägande som årligen lämnas (senast skr. 1995/96:20) kommer att ytterligare utvecklas och förbättras. Den kommer bl.a. att kompletteras med uppgifter om utdelningar, omstruktureringar, försäljning av aktier samt nyemissioner med utnyttjande av det bemyndigande som här föreslås. Vidare avser regeringen att lämna bedömningar av den långsiktiga utvecklingen samt om aktuella övergripande ägarfrågor för olika delar av den statligt ägda företagsgruppen. Riksdagen bereds därmed tillfälle att årligen mer effektivt kontrollera regeringens åtgärder samt ta ställning till regeringens ev. förslag avseende den över- gripande utvecklingen och inriktningen av statens företagsägande. Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1996 Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Blomberg, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Lind, Johansson Föredragande: statsrådet Andersson _____________________ Regeringen beslutar proposition 1995/96:141 Aktiv förvaltning av statens företagsägande