Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1995/96:86 Funktionshindr ades tillgång till teletjänster Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 oktober 1995 Mona Sahlin Ines Uusmann (Kommunikationsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen redovisar regeringen den inriktning som skall gälla för forsknings- och utvecklingsinsatserna samt standardiseringsarbetet inom området telekommunikationer och handikapp. Vidare redovisas de principer som skall vara vägledande för arbetet inom området. Regeringen lämnar också vissa förslag med avsikt att stärka insatserna inom detta område såväl vad avser forsknings- och utvecklingsarbetet som standardiseringsarbetet. När det gäller finansieringsprincipen för funktionshindrades tillgång till teletjänster avser regeringen att i samband med översynen av telelagen under år 1996 ta ställning till tillämpningen av ansvars- och finansieringsprincipen på telekommunikations- området. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3 2 Ärendet och dess beredning................................. 3 3 Nuvarande ordning.......................................... 4 4 Funktionshindrades tillgång till teletjänster.............. 5 4.1 Statskontorets rapport.............................. 5 4.2 Forskning och utveckling............................ 9 4.3 Standardisering .................................... 11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 1995.. 14 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för forskning och utveckling samt standardisering inom området telekommunikationer och handikapp (avsnitten 4.2 och 4.3). 2 Ärendet och dess beredning Vid behandlingen av propositionen om en telelag och en förändrad verksamhetsform för Televerket m.m. (prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443) samt motionerna 1992/93:T95, 1992/93:T96 yrkande 5 och 1992/93:T815 beslutade riksdagen att ge regeringen till känna vad utskottet anfört om en fond för handikappstöd på telekommunikationsområdet. I motion 1992/93:T96 anförde motionärerna att Handikapputredningen i sitt slutbetänkande Ett samhälle för alla (SOU 1992:52) föreslagit åtgärder för att säkra handikappades tillgång till telekommunikationer. Utredningen föreslog bl.a. att en s.k. telefond skulle inrättas. Finansieringen av fonden föreslogs ske genom att teleföretagen betalar en årlig avgift till fonden. Avgiftens storlek föreslogs sättas i proportion till resp. företags omsättning. Ur fonden kunde bidrag kunna utgå till exempelvis enskilda för att täcka de merkostnader som funktionshindrade personer har för att använda telekommunikationer. Motionärerna betonade att utredningens förslag utgjorde en rimlig modell för att lösa de specifika problem som personer med funktionshinder kan få på en avreglerad telemarknad. Den 9 september 1993 uppdrog regeringen åt Statskontoret att utreda förutsättningarna för en fond för handikappstöd på telekommunikationsområdet. Statskontoret inkom den 15 november 1993 med sin rapport Finansiering av handikappstöd på telekommunikationsområdet till regeringen. I rapporten förordade Statskontoret en avtalslösning mellan operatörerna framför ett fondalternativ. Rapporten har remissbehandlats och redovisades i 1994 års budgetproposition (1993/94:100 bil. 7 s. 111 ff). Under regeringens arbete med att granska förutsättningarna för en telefond har det framkommit att det efter bolagiseringen av Televerket uppkommit vissa frågor om funktionshindrades tillgång till telekommunikationstjänster som har varit av särskild vikt att överväga. Det har bl.a. framkommit att det är av största vikt att redovisa den forskning, inom demonstrations- och utvecklingsverksamheten med särskild inriktning på funktionshindrades behov av teletjänster, som bedrivs. Vidare finns det behov av att närmare utreda frågan om standardisering av teletjänster och utrustning för funktionshindrade. Regeringen uppdrog den 1 december 1994 åt Post- och telestyrelsen att närmare studera behovet av standardisering av telekommunikationstjänster för funktionshindrade. I uppdraget ingick att redogöra för Post- och telestyrelsens arbete på området samt andra samhällsorgans insatser såväl nationellt som internationellt. Vidare skulle Post- och telestyrelsen analysera de problem och den kritik som bl.a. handikapporganisationerna hade riktat mot statens sätt att behandla standardiseringsfrågan. I uppdraget ingick också att ge förslag till åtgärder för att komma tillrätta med de problem som framkommit. Den 15 februari 1995 inkom Post- och telestyrelsen med sin rapport Nuvarande och kommande behov av standardisering inom telekommunikationsområdet för funktionshindrade till regeringen. Regeringen lämnar i föreliggande proposition förslag till riktlinjer för forskning och utveckling samt standardisering inom området telekommunikationer och handikapp. Vidare behandlas frågan om att inrätta en telefond för finansiering av teletjänster för funktionshindrade. 3 Nuvarande ordning Funktionshindrades behov av teletjänster tillgodoses i dag bl.a. genom telelagen (1993:597) och finansieras i huvudsak över statsbudgeten. Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om en telelag och förändrad verksamhetsform för Televerket m.m. gavs Post- och telestyrelsen det samlade funktionsansvaret för telesystemet i Sverige. I funktionsansvaret ingår bl.a. att tillgodose behovet av teletjänster för funktionshindrade. I propositionen anförs att Post- och telestyrelsen i första hand bör upphandla teletjänster för funktionshindrade med biträde av Handikappinstitutet.Medel för sådan upphandling har anvisats Post- och telestyrelsen under Kommunikationsdepartementets huvudtitel. För budgetåret 1995/96 har 6 miljoner kronor avsatts för detta ändamål. Vidare har Post- och telestyrelsen vid tillståndsgivning till teleoperatörerna möjlighet att ställa upp villkor för rätten att tillhandahålla telefonitjänst. Sådana villkor kan innebära att tillståndshavaren skall se till att nummerupplysningstjänst, texttelefonitjänst och liknande för funktionshindrade särskilt viktiga tjänster finns att tillgå. Bestämmelserna i telelagen innebär att tillståndshavaren då skall kompenseras för sådana åtaganden. I tillståndsvillkoren för Telia AB sägs bl.a. att bolaget på beställning från ansvarig myndighet och mot kostnadsbaserad ersättning skall tillhandahålla nummerupplysningstjänst för funktionshindrade som inte kan använda telefonkatalogen samt förmedlingstjänst för samtal mellan tal- och texttelefon. Vidare säkerställs funktionshindrades rätt till en avgiftsreduktion för samtal förmedlade via förmedlingstjänsten. Det är angeläget att funktionshindrades behov av standardisering inom telekommunikationsområdet beaktas. Post- och telestyrelsen har därför ålagts att ansvara för att säkerställa funktionshindrades behov av kommunikation i allmänna nät. Ansvaret gäller också det internationella standardiseringsarbetet. Det har ansetts naturligt att Handikappinstitutet biträder Post- och telestyrelsen i standardiseringsarbetet. Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) har ansvaret för forskning och utveckling rörande funktionshindrades tillgång till telekommunikationer. För den övergripande forskning inom telekommunikationsområdet som har industripolitisk inriktning är Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) ansvarigt (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:TU34, rskr. 1992/93:397). Från Socialdepartementets huvudtitel utgår ersättning för vissa insatser på telekommunikationsområdet. Ersättning utgår från Socialstyrelsen till landstingen för inköp av texttelefoner till döva, svårt hörselskadade m.fl. samt för anhörigtelefoner. Från samma anslag utbetalas ersättning till operatör, för närvarande Telia AB, för förmedling av samtal mellan tal- och texttelefoner. Övriga telefonhjälpmedel ordineras och betalas av sjukvårdshuvudmännen. Övriga insatser inom telekommunikationsområdet som Socialdepartementet svarar för ingår som mindre delar av ett större anslag. En av de insatser som finansieras via Socialdepartementets huvudtitel är inläsningstjänst via telefax för synskadade som startades av Synskadades riksförbund (SRF) år 1990. Regeringen framhöll i 1994 års budgetproposition (samma prop. s. 133) att verksamheten är viktig och att den har stor betydelse för synskadades möjligheter till kommunikation. För ändamålet har sedan år 1990 medel betalats ut under anslaget Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder. Från detta anslag utbetalas även bidrag till föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) som bedriver nyhetsförmedling för dövblinda genom utgivning av tidningen Nuet och nyhetsinformation via Telenuet. Denna verksamhet har bedömts vara av avgörande betydelse för dövblindas möjlighet till nyhetsinformation och annan information (prop. 1993/94:100 bil. 6 s. 133). En ytterligare stödform som är relevant i sammanhanget är handikappersättningen. Den ger funktionshindrade personer rätt att erhålla ersättning för bl.a. merkostnader som uppkommer till följd av funktionshinder. 4 Funktionshindrades tillgång till teletjänster 4.1 Statskontorets rapport -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: En fond för finansiering av teletjänster | | för funktionshindrade personer bör inte inrättas. Ansvars- och | | finansieringsprincipens tillämpning på telekommunikationsområdet| | bör omprövas i samband med den kommande samlade översynen av | | telelagen. | -------------------------------------------------------------------- Ansvars- och finansieringsprincipen innebär att varje sektor i samhället skall utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare, även personer med funktionshinder. Om en verksamhet behöver anpassas i något avseende för att bli tillgänglig, skall den aktuella anpassningsåtgärden vidtas och finansieras inom ramen för den ordinarie verksamheten. Frågor kring statliga fonder och stiftelser har under senare år behandlats i ett flertal utredningar. Statskontoret hänvisar bl.a. till Riksrevisionsverkets (RRV) rapport angående Fondförvaltning i staten (RRV, F1992:19). I nämnda rapport framhåller RRV bl.a. att statliga utredningar har manat till restriktivitet vad gäller att bilda nya statliga fonder av obligatoriska avgifter eller anslagsmedel och att konkreta förslag har lagts om avveckling av ett antal fonder. Utredningarnas restriktiva hållning till statliga fonder har främst motiverats med att de utgifter fonderna finansierar bör behandlas som andra statliga utgifter och därför ingå i statsbudgeten. Det har också framförts att om statliga fonder finns bör de förvaltas aktivt - dvs. placeras på kapitalmarknaden. Fonderna har ansetts medföra ett visst administrativt merarbete, bidragit till ökade kostnader för statsskulden och försvårat överblicken av den statliga verksamheten. Statskontoret anser därför att en avtalslösning mellan teleoperatörerna är att föredra framför ett fondalternativ om ansvars- och finansieringsprincipen skall tillämpas på telekommunika- tionsområdet. Syftet med en fond för att finansiera teletjänster för funktionshindrade personer skulle enligt Handikapputredningen vara dels att garantera pengar för ändamålet, dels att uppnå en solidarisk finansiering enligt ansvars- och finansieringsprincipen. Statskontoret skriver i sin rapport att de utgår från att Handikapputredningens avsikt med en fond aldrig varit att bygga upp och förvalta en förmögenhet utan att fonden skall reglera penningflödet mellan aktörer och handikappade utan att överskott uppstår. Mot denna bakgrund gör Statskontoret bedömningen att Handikapputredningens förslag att tillämpa ansvars- och finansieringsprincipen inom telekommunikationsområdet kan genomföras på annat sätt än genom att en fond byggs upp särskilt för att finansiera teletjänster för funktionshindrade. Statskontoret förordar i stället en avtalslösning. En avtalslösning enligt Statskontorets modell förutsätter att Post- och telestyrelsen i samband med sin tillståndsgivning till teleoperatörerna får dessa att förbinda sig att inbördes träffa avtal om hur de skall fördela kostnaderna för att tillgodose funktionshindrades rätt till grundläggande telekommunikationer. Statskontoret föreslår att kostnaderna för teletjänster såsom nummerupplysningstjänst och förmedlingstjänst för texttelefonsamtal överförs till teleoperatörerna. Vidare bör tillämpningsforskningen kunna föras över till operatörerna om det visar sig att någon betydelsefull del av tillämpningsforskningen inte skulle bli tillgodosedd genom Kommunikationsforskningsberedningen (KFB) eller Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Funktionshindrade personer har i vissa fall högre kostnader för sitt användande av telekommunikationer än vad personer utan funktionshinder har. Detta beror ofta på att kommunikationen tar lång tid för denna grupp och således medför högre samtalskostnader. Som nämnts föreslog Handikapputredningen att en särskild fond skall inrättas för att finansiera särskilda insatser för funktionshindrade på telekommunikationsområdet. Handikapputredningen föreslog bl.a. att merkostnader för funktionshindrades användning av telekommunikationer skall kunna täckas av medel ur fonden. Statskontoret har i sin rapport gjort bedömningen att det är mindre lämpligt att överföra merkostnader för funktionshindrades användning av telekommunikationer på operatörerna i dagsläget. Inte heller telehjälpmedel bör enligt Statskontoret ingå i operatörernas ansvar, då tillhandahållandet av teleutrustning inte är att förknippa med operatörsverksamhet. Statskontoret förespråkar en avtalslösning där operatörerna tillhandahåller nummerupplysning och förmedlingstjänst för texttelefonsamtal i egen regi eller genom avtal med andra operatörer. Statskontoret menar dock att en avtalslösning i dagsläget med en stark part och några små kan medföra svårigheter. I ett övergångsskede förordas därför en lösning som innebär att Post- och telestyrelsen tar in en särskild avgift från operatörerna och upphandlar handikappstödet på telekommunikationsområdet. Avgiften skall täcka kostnaderna för nummerupplysning och förmedlingstjänst för texttelefonsamtal samt Post- och telestyrelsens arbete inom området. Statskontoret anser att enskildas merkostnader för texttelefoni på sikt kan omfattas av operatörernas ansvar. I merkostnader för texttelefoni inberäknas bl.a. merkostnad för ökade samtalsmarkeringar i samband med texttelefonsamtal. Vid en genomgång av remissvaren på rapporten framgår att den övervägande delen av de intresseorganisationer som svarat samt Socialstyrelsen och Konsumentverket förordar en lösning där ansvars- och finansieringsprincipen tillämpas. Flertalet av organisationerna är dock tveksamma till en avtalslösning där operatörerna skall komma överens sinsemellan. De handikappades riksförbund m.fl. anser att merkostnader som beror på extra stort antal samtal och/eller extra långa samtal kan ersättas via handikappersättningen. Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) menar att fondfrågan inte är det väsentliga utan det är att ansvars- och finansieringsprincipen tillämpas. Vidare menar HSO att Statskontorets resonemang och antagna beräkningar om merkostnad för telekommunikationer är felaktiga och grundar sig endast på merkostnad för texttelefoner. I en snar framtid kommer fler tjänster än texttelefoni att öka samtalskostnaderna för funktionshindrade. Ett exempel på en sådan tjänst är ökade möjligheter för döva att använda bildtelefon. Riksrevisionsverket, Post- och telestyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen samt Telia AB och BT Worldwide AB avstyrker en avtalslösning och föreslår i stället att ansvaret för handikappåtgärderna finansieras via den statliga budgeten. Telia AB framhåller i sitt remissvar att om en lösning där operatörerna finansierar kostnaderna för handikappstöd blir aktuell bör förmedlingstjänst, texttelefonsamtal och nummerupplysning omfattas av finansieringsansvaret. Finansieringen bör då ske genom att alla aktörer på den svenska telekommunikationsmarknaden, såväl nationella som internationella, bidrar på ett konkurrensneutralt sätt genom avgifter till Post- och telestyrelsen. Upphandlingen av tjänsterna bör ske genom Post- och telestyrelsens försorg. Regeringens överväganden: Fri nummerupplysning och förmedlingstjänst för texttelefonsamtal samt subventionerade merkostnader för texttelefonsamtal är service som är nödvändig för att funktionshindrade skall ha tillgång till en tillfredsställande telekommunikation. I dag finansieras servicen via medel över statsbudgeten. Systemet fungerar väl och har inte ifrågasatts av de berörda. Nummerupplysningstjänsten bekostas via anslaget Upphandling av särskilda samhällsåtaganden och skall tillförsäkras genom upphandling av Post- och telestyrelsen. En ändring av Post- och telestyrelsens befogenheter att även använda anslagsmedlen till upphandling av andra tjänster som är av speciell vikt för funktionshindrades tillgång till effektiva telekommunikationer har möjliggjort en mer flexibel användning av anslaget. Post- och telestyrelsen skall själv eller med bistånd av Handikappinstitutet göra en bedömning av hur anslagsmedlen skall användas för att uppnå största möjliga positiva effekt för målgruppen. Socialstyrelsen ansvarar fr.o.m. budgetåret 1995/96 för att förmedlingstjänst för samtal mellan texttelefoner och vanliga telefoner upphandlas. Kostnaderna för förmedlingstjänsten belastar anslaget Ersättning för texttelefoner under Socialdepartementets huvudtitel. Regeringen instämmer i Statskontorets slutsats att en fond inte är nödvändig för att uppnå de mål Handikapputredningen eftersträvar med sitt förslag. Fonder bör inrättas endast i undantagsfall och då med den direkta avsikten att förvalta statlig förmögenhet. Eftersom syftet med att inrätta en telefond knappast kan vara fråga om förmögenhetsförvaltning utan snarare ett önskemål att specialdestinera medel till området telekommunikation och handikapp anser regeringen att en fond inte bör inrättas. Regeringen anser emellertid, i likhet med flertalet remissinstanser, att en avtalslösning inte bör genomföras i dagsläget. En avtalslösning är inte ett realistiskt alternativ under överskådlig tid på grund av nuvarande marknadssituation med en dominerande operatör. Det är således regeringens mening att en fond för finansiering av teletjänster för funktionshindrade inte bör inrättas. Regeringen har för avsikt att under år 1996 påbörja ett arbete med att revidera telelagen, bl.a. skall hänsyn tas till den nya lagstiftning som för närvarande utarbetas inom EU. Regeringen anser att det är viktigt att i detta sammanhang även pröva frågan om ansvars- och finansieringsprincipen skall tillämpas på telekommunikationsområdet. Mot bakgrund av den planerade översynen av telelagen är regeringen för närvarande inte beredd att ta ställning till ansvars- och finansieringsprincipens tillämpning på detta område. Regeringen avser därför att senast under år 1997 återkomma med sin syn på denna fråga i anslutning till den nämnda översynen av telelagen. 4.2 Forskning och utveckling -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Den av KFB och NUTEK nyligen inrättade | | samordningsgruppen skall arbeta för att stärka forskning och | | utveckling inom området telekommunikationer och handikapp. | | Samordningsgruppen skall fortlöpande till regeringen rapportera | | hur utvecklingen av nya teletjänster och terminaler för | | funktionshindrade fortskrider för att ge regeringen underlag för| | beslut om införande av nya tjänster inom | | telekommunikationsområdet. | -------------------------------------------------------------------- KFB har ansvaret för forskning och utveckling med särskild inriktning på funktionshindrades tillgång till telekommunikationer medan ansvaret för den industripolitiskt inriktade forskningen inom telekommunikationsområdet åvilar NUTEK. Under hösten 1994 inkom de första ansökningarna om projektmedel för forskning inom demonstrations- och utvecklingsverksamheten med avseende på funktionshindrades tillgång till telekommunikationer till KFB och NUTEK. De ansökningar som inkom visade att intresse för denna typ av forskning var relativt stort. Ansökningarna skickades till båda myndigheterna då ansvarsfördelningen mellan myndigheterna beträffande forskningen inom området telekommunikationer och handikapp var diffus. För att bättre kunna samordna forskningsprojekten inom de båda myndigheterna bildade KFB och NUTEK den 1 juli 1995 en samordningsgrupp, Telekommunikation och funktionshinder. Det forskningsområde som samordningsgruppen ansvarar för spänner över ett brett fält från grundläggande, tillämpad forskning till studier och utvärderingar i samband med demonstrationsprojekt. Gruppen har ett gemensamt forskningsprogram som kommer att färdigställas under hösten 1995 och en gemensam budget. För budgetåret 1995, som omfattar ett och ett halvt år, disponeras en för ändamålet särskilt anvisad ram på ca 10 miljoner kronor. Det samhällsansvar som Televerket tidigare hade i form av s.k. särskilda åtaganden på bl.a. handikappområdet åvilar efter bolagiseringen av Televerket inte Telia AB. Regeringen har dock erfarit att Telia AB har för avsikt att inom ramen för sin affärsverksamhet arbeta för att äldre och funktionshindrade personer skall erbjudas bra telekommunikationer även i fortsättningen. Enligt bolaget ingår som en del i dess affärsidé att utveckla livskvalitet för människor och organisationer genom att förena dem via lättanvända teleanknutna informationstjänster. Varje affärsenhet skall integrera handikappfrågorna i sin verksamhet och därvid se till att kunder med särskilda behov beaktas i verksam- heten. Telia AB håller vidare regelbundna kontakter med berörda konsumentgrupper och har en central handikappfunktion av samordnande karaktär. Enligt Telia AB är bolagets ambition att vid utvecklingen av nya produkter och tjänster redan i ett tidigt skede se till att dessa blir tillgängliga även för funktionshindrade. Av största vikt är att kunskapen hos personer med funktionshinder och hos äldre förbättras om vilka produkter och tjänster som finns, hur de kan användas, vart man kan vända sig för råd eller köp m.m. Det är således viktigt att mer information, anpassad för olika grupper av funktionshindrade, finns lättillgänglig. Regeringens överväganden: En starkare betoning på forskningsområdet är angelägen för att säkra funktionshindrades tillgång till anpassade telekommunikationer och därigenom öka funktionshindrades möjligheter till delaktighet, jämlikhet och självständighet. Telekommunikation och informationsbehandling - telematik - är kraftfulla verktyg som rätt utnyttjade kan ge personer med funktionshinder en bättre tillvaro. Det är viktigt att betona nödvändigheten av att resurser ges till konsekvensforskning, dvs. att forskning bedrivs kring konsekvenserna av introduktion av nya tekniska system som särskilt påverkar tillvaron för personer med funktionshinder. Detta gäller också för demonstrationsprojekt och utvecklingsplattformar. Dessa projekttyper kräver ofta betydande resurser. Bevakning av teknikutveckling för att initiera projekt är ytterligare en viktig uppgift. Resurser måste också avsättas till att göra resultaten kända för samhällsplanerare, teleoperatörer m.fl. KFB och NUTEK skall arbeta för att skapa förutsättningar och ut- vecklingsmiljöer med positiv inverkan på teleteknisk forskning, utveckling och framtagning av produkter och tjänster till stöd för personer med funktionshinder. Tidigare har Televerket i sin roll som funktionsansvarig till viss del bedrivit denna typ av forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet på handikappområdet. Den av KFB och NUTEK nyligen inrättade samordningsgruppen skall följa utvecklingen på forskningsområdet telekommunikation och handikapp. Det är av största vikt att regeringen får ta del av resultaten av gruppens arbete. Gruppen skall därför i en årlig rapport till regeringen redovisa hur utvecklingen av nya tjänster och terminaler fortskrider samt göra en bedömning av vilka teletjänster som i framtiden kan få betydelse för funktionshindrade personers kommunikation via telenätet. I rapporten skall gruppen ge regeringen underlag för beslut om införandet av nya tjänster inom telekommunikationsområdet. Samordningsgruppen bedöms av regeringen kunna spela en viktig roll i ansträngningarna att förstärka forsknings- och utvecklingsarbetet inom området telekommunikationer och handikapp. Riksdagen har tidigare beslutat att forsknings- och utvecklingsverksamheten rörande funktionshindrades behov inom teleområdet i fortsättningen skall upphandlas av KFB. Likaså har riksdagen beslutat att den forskning och utveckling som staten bedriver på telekommunikationsområdet via KFB och NUTEK skall finansieras över statsbudgeten. Forsknings- och utvecklingsverksamhet som är av generellt intresse anses i allmänhet vara ett statligt ansvar som finansieras genom anslag via olika forskningsråd och forskningssektorsorgan. Det är regeringens bedömning att den verksamhet som KFB, NUTEK och Telia AB för närvarande bedriver inom området telekommunikationer och handikapp är av god standard och upprätthåller en hög nivå. Regeringen gör bedömningen att de förslag på forsknings- och utvecklingsområdet som presenterats i föreliggande proposition kommer att stärka demonstrations- och utvecklingsforskningen inom området telekommunikation och handikapp. 4.3 Standardisering -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: En standardiseringsgrupp med uppgift att | | öka medvetenheten och kunskapen om funktionshindrades behov vid | | standardisering av teletjänster och terminaler inrättas. Gruppen| | skall säkra att handikappaspekterna beaktas i det nationella | | och internationella standardiseringsarbetet. | | En samlad utvärdering av telekommunikationsområdet med inrikt- | | ning mot funktionshindrades behov görs inom tre år. En sådan | | utvärdering skall omfatta såväl forsknings- och utvecklings- | | arbetet som standardiseringsarbetet. | -------------------------------------------------------------------- Regeringen uppdrog den 1 december 1994 åt Post- och telestyrelsen att genomföra en studie i syfte att utreda behovet av standardisering av telekommunikationstjänster inom handikappområdet. Uppdraget redovisades till regeringen den 15 februari 1995 i rapporten Nuvarande och kommande standardiseringsbehov inom telekommunikationsområdet för funktionshindrade. I rapporten redogör Post- och telestyrelsen för sitt arbete på området och andra samhällsorgans insatser såväl nationellt som internationellt. Vidare har Post- och telestyrelsen analyserat den kritik som bl.a. handi- kapporganisationerna riktat mot statens sätt att behandla standardise- ringsfrågorna inom området telekommunikation och handikapp. I rapporten har Post- och telestyrelsen även gett förslag till åtgärder för att komma tillrätta med de problem som de redogör för i sin rapport. Post- och telestyrelsen föreslår åtgärder för att redan i ett tidigt skede förbättra möjligheterna att påverka det tekniska standardiseringsarbetet att även omfatta handikapphänsyn. Styrelsen menar att enskilda deltagare med handikappkunskap bör delta i de arbetsgrupper inom standardiseringsverksamheten som anses prioriterade. Styrelsen anser att ett sådant deltagande bör koncentreras till de områden som är av största vikt för att säkra funktionshindrades tillgång till anpassade telekommunikationer. På övriga standardiseringsområden bör god effekt kunna nås genom att svenska delegater, som deltar i arbetsgrupper där standardisering generellt diskuteras, informeras om de handikappaspekter som skall bevakas. Vidare pekar Post- och telestyrelsen på att behovet av insatser kommer att gestalta sig olika för nät- och terminalstandarder, eftersom produktionsförhållandena skiljer sig väsentligt mellan områdena vad gäller såväl tekniska lösningar som myndighetsansvar. Post- och telestyrelsen ansvarar enligt telelagstiftningen för att nödvändig reglering och standardisering kommer till stånd för att säkerställa funktionshindrades behov av teletjänster. I styrelsens ansvar ingår dessutom eventuell nödvändig myndighetsreglering grundad på EU:s regler om utrustning. Bevakningen av att nödvändiga frivilliga standarder för terminaler införs anser Post- och telestyrelsen bör, liksom för hjälpmedel i övrigt, åligga de för upphandling av handikapphjälpmedel ansvariga organen, i första hand landstingen. Post- och telestyrelsen föreslår att en årsarbetskraft bör avsättas vid Handikappinstitutet för att aktivt kunna arbeta med standardisering inom teleområdet. Vidare anser styrelsen att den till Landstingsförbundet knutna teknikupphandlingsfonden är en lämplig väg att utforma specifikationer och prototypupphandling av ny handikappanpassad teleteknik. Andra övergripande tillgänglighetsfrågor som varken är att hänföra till nät- eller terminalfrågor, t.ex. om det bör finnas texttelefoner tillgängliga på vissa offentliga platser, menar Post- och telestyrelsen kräver politiska ställningstaganden. Till sist föreslår Post- och telestyrelsen att en projektgrupp inom Informationstekniska Standardiseringen (ITS AG3 HF) bör inrättas för arbetet med frivilliga standarder inom området telekommunikation och handikapp. Gruppen bör förses med en ordförande genom Post- och telestyrelsens försorg och bestå av ledamöter från industrin, operatörerna, upphandlare, myndigheter, handikapporganisationerna, Handikappinstitutet m.fl. Styrelsen föreslår vidare att ledamöterna i projektgruppen betalar normal ITS-avgift (för närvarande 15 000 kronor per år) för deltagandet, vilket kan medföra att deltagande handikapporganisationer kan behöva ges samhällsstöd för årsavgift och arbete i arbetsgrupper samt för eventuellt deltagande i internationella standardiseringsgrupper. Regeringens överväganden: Standardiseringsarbetet har tidigare utförts och utförs även i dag till viss del av operatörer och leverantörer på marknaden. Telia AB:s standardiseringsarbete har sedan ombildningen till bolag koncentrerats mer på den kommersiella delen av verksamheten. Post- och telestyrelsen har med medel från anslaget Upphandling av särskilda samhällsåtaganden under Kommunikationsdepartementets huvudtitel stöttat mindre kommersiella standardiseringsprojekt, bl.a. det svenska arbetet med ITU standarden V.18 för texttelefonmodem. Tanken är att V.18 standarden kan utgöra grunden för en internationellt standardiserad texttelefoni. På andra områden där standardisering och testning av handikapphjälpmedel är nödvändig spelar Handikappinstitutet en viktig roll. Det finns i dag inom institutet en uppbyggd organisation för arbetet med testning av nya hjälpmedel samt standardisering av dessa. Någon sådan tradition finns inte inom teleområdet i dag eftersom endast Televerket tidigare bedrev denna verksamhet. Det är enligt regeringens uppfattning viktigt att öka medvetenheten om vikten av att i ett tidigt skede beakta handikappaspekten i standardiseringsarbetet. De traditionella aktörerna på standardiseringsområdet måste vara väl insatta i funktionshindrades behov för att nå praktiska resultat i form av produkter och tjänster som uppfyller rimliga krav på tillgänglighet, dvs. användbarhet, för personer med funktionsnedsättningar och för äldregrupper. För att bygga upp denna medvetenhet och kunskap om funktionshindrades behov bland dem som deltar i olika standardiseringsorgan skall en standardiseringsgrupp med denna inriktning bildas. Regeringen anser inte att det är nödvändigt att gruppen är knuten till ITS. Av största vikt är dock att representanter från industrin, operatörer, upphandlare, myndigheter, handikapporganisationer, Handikappinstitutet m.fl. deltar i arbetet. Standardiseringsgruppen skall i sitt arbete bl.a. ta till vara olika intressegruppers aspekter på utformningen av vissa standarder, ge olika aktörer möjlighet att informera varandra och diskutera olika standardförslag, överväga hur olika standardiseringsprojekt skall prioriteras m.m. Vidare anser regeringen att svenska delegater med specialkunskap på handikappområdet skall delta i de nationella och internationella standardiseringsprojekt inom området telekommunikation och handikapp som den tidigare nämnda standardiseringsgruppen anser vara av högsta prioritet. Post- och telestyrelsen, som har standardiseringsansvar för funktionshindrades behov av kommunikation i allmänna nät, skall vidare verka för att svenska delegater som deltar i olika standardiseringsorgan informeras om eventuella handikappaspekter och arbetar för att på bästa möjliga sätt säkerställa funktionshindrades tillgång till telekommunikationer. Regeringen vill påpeka vikten av att Handikappinstitutets kompetens inom telekommunikationsområdet tas till vara i standardiseringsarbetet. Det är regeringens mening att en samlad utvärdering av telekommu- nikationsområdet med inriktning mot funktionshindrades behov skall göras inom tre år. En sådan utvärdering skall omfatta såväl standardiserings- som forsknings- och utvecklingsarbetet inom området. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 oktober 1995 Närvarande: statsrådet Sahlin, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Hellström, Freivalds, Persson, Blomberg, Heckscher, Andersson, Uusmann, Sundström Föredragande: statsrådet Uusmann Regeringen beslutar proposition 1995/96:86 Funktionshindrades till-gång till teletjänster