Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1995/96:89 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 19 oktober 1995 Ingvar Carlsson Ylva Johansson (Utbildningsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I denna proposition föreslås att utbildningsmöjligheterna i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar breddas och garanteras genom ett statsbidragssystem som omfattar alla skolformer från och med årskurs 7 i grundskolan eller motsvarande till och med gymnasieskolan eller motsvarande. Statsbidraget skall lämnas till anordnaren av utbildningen och följer den enskilde eleven oavsett skolform. Eleven skall vidare ges ett bidrag för inackordering. Den nuvarande utbildningsformen riksinternatskola behålls under en övergångstid. Regleringen anpassas dock i riktning mot vad som gäller för fristående skolor. Staten träffar avtal om statsbidrag till dessa skolor under övergångstiden och om formerna för verksamheten. Statsbidrag lämnas för alla utlandssvenska elever dock minst för ett i avtalet garanterat antal årselevplatser. En riksinternatskola skall liksom tidigare även kunna ta emot elever bosatta i Sverige. Hemkommunen skall vara skyldig att fördela resurser för en sådan elev på samma sätt som om eleven gick i en fristående skola. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut......................... 3 2 Lagtext............................................. 4 3 Ärendet och dess beredning.......................... 9 4 Nuvarande reglering................................. 9 5 Förändrat system.................................... 11 6 Författningskommentar............................... 16 Bilaga 1 Sammanfattning av Promemorian Ändring av regleringen för riksinternatskolor, utarbetad av en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet............................ 18 Bilaga 2 Sammanställning av remissinstanser och yttranden över promemorian Ändring av regleringen för riksinternatskolor.................................. 22 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 1995. 28 Rättsdatablad.................................................... 29 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100), 2. godkänner det som regeringen förordar om statsbidrag till utlandssvenska elevers utbildning (avsnitt 5). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)1 dels att nuvarande 10 kap. 1 a § skall betecknas 10 kap. 1 b §, dels att 5 kap. 33 §, 9 kap. 6 och 8 §§ samt 10 kap. 1 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 17 § och 10 kap. 1 a och 1 c §§, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. -------------------------------------------------------------------- 17 § Med utlandssvensk elev avses i denna lag en elev vars vårdnadsha- vare stadigvarande vistas i ut- landet och av vilka minst en är svensk medborgare. Regeringen får meddela föreskrif- ter om att också annan skall räk- nas som utlandssvensk elev. 5 kap. 33 §2 Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering till följd av skolgången skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd. Skyldigheten gäller till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna fyller tjugo år. Stödet skall avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Stödet skall ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligt kommunens bestämmande. Om stödet ges kontant, skall det utgå med lägst 1/30 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad under vilken eleven bor inackorderad. Beloppet får avjämnas till närmast lägre hela tiotal kronor. -------------------------------------------------------------------- Första stycket gäller dock inte Första stycket gäller dock inte de elever som avses i 27 § och de elever som avses i 27 § och som som genom statens försorg får genom statens försorg får särskilda särskilda omvårdnadsinsinsatser. omvårdnadsinsinsatser. Första styc- ket gäller inte heller i fråga om utlandssvenska elever som erhåller inackorderingstillägg enligt studie-stödslagen (1973:349). 9 kap. 6 §3 En fristående skola, som är godkänd för elever som har vanlig skolplikt, skall tilldelas bidrag för verksamheten av elevernas hemkommuner. För varje elev skall lämnas ett belopp som motsvarar den genomsnittliga kostnaden per elev i hem- kommunens grundskola det pågående kalenderåret på den årskurs som eleven tillhör. Vid tilldelningen får kommunen göra ett avdrag som uppgår till högst 25 procent av den framräknade genomsnittskostnaden. När kommunen bestämmer avdragets storlek skall den beakta bland annat om den fristående skolan har särskilda kostnader på grund av 1. att skolan drivs av en enskild fysisk eller juridisk person och inte av kommunen, 2. att skolans åtagande omfattar elever med behov av särskilda stöd-insatser, 3. att skolan erbjuder skolhälsovård. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får medge ett större avdrag än 25 procent, om det finns särskilda skäl. Tilldelningen beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 juli. Tilldelningen grundas på antalet elever från kommunen i den fristående skolan den 15 september under bidragsåret. Bidraget skall utbetalas med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i juli-september avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs vid utbetalning i oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser tiden juli-september månad, betalas ut samlat i september. För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan skall ha ansökt om att bli godkänd för vanlig skolplikt före den 1 april kalenderåret innan bidragsåret börjar. Om en elev slutar i den fristående skolan efter den 15 september bidragsåret är hemkommunen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade. Utbetalning av bidrag enligt andra stycket får grundas på den kostnad som hemkommunen fastställt i sin budget för respektive kalenderår. Om det slutliga utfallet skulle bli högre än det i budgeten fastställda har den fristående skolan rätt att få ut motsvarande mellanskillnad. Sådan slutreglering skall ske senast två månader efter det att kommunens årsredovisning för det aktuella kalenderåret har lämnats över till fullmäktige. -------------------------------------------------------------------- Vad som sägs i första-fjärde Vad som sägs i första-fjärde styckena gäller inte de fristående styckena gäller inte de fristående skolor för vilka regeringen har skolor för vilka regeringen har beslutat om statsbidrag genom beslutat om statsbidrag genom sär- särskilda föreskrifter eller andra skilda föreskrifter eller andra särskilda beslut och inte heller särskilda beslut och inte heller skolor, för vilka huvudmannen skolor, för vilka huvudmannen skriftligen avstått från skriftligen avstått från medelstilldelning eller sådana medelstilldelning eller sådana skolor som Statens skolverk skolor som Statens skolverk enligt 7 § förklarat sakna rätt enligt 7 § förklarat sakna rätt till till bidrag. bidrag. Första-fjärde styckena gäller inte heller om statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elevs utbildning. 8 §4 Regeringen får i fråga om viss utbildning förklara en fristående skola berättigad till sådant bidrag som avses i andra stycket, om utbildningen ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot gymnasieskolans allmänna mål. Härvid skall särskilt beaktas de krav som anges i 1 kap. 2 § andra och tredje styckena. Förklaring skall dock inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga nega- tiva följder för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet i regionen. Om en sådan förklaring som avses i första stycket lämnats, skall elevernas hemkommuner lämna bidrag till skolan. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gym- nasieutbildning vid den tidpunkt då utbildningen började. -------------------------------------------------------------------- Kommunens skyldighet enligt andra stycket att lämna bidrag till skolan gäller inte om statsbidrag lämnas för en utlandssvensk elev. Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med elevernas hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt har föreskrivit. 10 kap. 1 §5 En internatskola kan på framställning från huvudmannen ges ställning av riksinternatskola genom beslut av regeringen. Kommuner och enskilda kan vara huvudmän för riksinternatskolor. -------------------------------------------------------------------- En riksinternatskola skall ha En riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna till uppgift att anordna utbildning, som motsvarar utbildning, som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa eller endera av dessa skolformer, skolformer, för i första hand barn för i första hand utlandssvenska och ungdomar som har utlands- elever. svenska föräldrar eller har behov av miljöombyte eller som är från glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande inackordering. I den del en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fråga om rätten att fullgöra skolplikt där anses vara en enligt 9 kap. 1 § första och andra styckena godkänd fristående skola. I fråga om riksinternatskolornas organisation och tillsynen över dem meddelas föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. För fristående skolor som har För fristående skolor som har getts ställning av getts ställning av riksinternatskola gäller inte riksinternatskola gäller inte bestämmelserna i 9 kap. bestämmelserna i 9 kap. om inte annat följer av 1 c § . -------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------- 1 a § I den del som en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fråga om rätten att fullgöra skolplikten där anses vara en fristående skola som godkänts enligt 9 kap. 1 § första och andra styckena. Regeringen eller den myndighet som regering- en bestämmer får meddela före- skrifter om riksinternatskolornas organisation och tillsynen över dem. 1 c § En kommun skall lämna bidrag till en riksinternatskola för en elev som inte är att anse som ut- landssvensk. Därvid skall bestämmelserna i 9 kap. 6 § om bidrag till fristående skolor tillämpas i fråga om elever som går i den del av riksinternatskolan som motsvarar grundskolan och be- stämmelser i 9 kap. 8 och 9 §§ i fråga om elever som går i den del som motsvarar gymnasieskolan. Om eleven går en utbildning som leder fram till International Bacca- laureate (IB) skall bestämmelserna i 5 kap. 26 a § tillämpas. _______________ 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. 2. En kommuns skyldighet att lämna bidrag enligt 10 kap. 1 c § gäller inte i fråga om elever som har påbörjat sin utbildning före ikraftträdandet, om statsbidrag lämnas för utbildningen. **FOOTNOTES** 1 Lagen omtryckt 1991:1111. Senaste lydelse av 10 kap. 1 a § 1994:739. 2 Senaste lydelse 1993:800. 3 Senaste lydelse 1995:816. Paragrafen föreslås också ändrad genom prop. 1994/95:212. 4 Senaste lydelse 1993:800. 5 Senaste lydelse 1993:800. 3 Ärendet och dess beredning I 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 9, punkt A 15) anförde regeringen att en översyn av reglerna för riksinternatskolor borde göras. Översynen skulle ha som syfte att anpassa regleringen för riksinternatskolorna till vad som gäller för fristående skolor. Med hänsyn till dels att skolorna kan behöva omställningstid för denna förändring, dels att nuvarande förordnandeperiod för styrelserna för skolorna löper ut den 30 juni 1996 borde en förändring ske först den l juli 1996. Vidare anförde regeringen att vi avsåg att senare återkomma till riksdagen i denna fråga. En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har övervägt hur barn och ungdomar till svenskar bosatta i utlandet kan garanteras utbildningsmöjligheter i Sverige om nuvarande reglering för riksinternatskolor upphävs. Arbetsgruppen har presenterat sina förslag i en promemoria som i sammanfattning finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 2. 4 Nuvarande reglering Riksdagens ställningstagande till förslagen i propositionen om riksinternatskolor (prop. 1970:73, bet.1970:SU134 och rskr. 1970:297) utgör basen för de nuvarande reglerna för riksinternatskolor. Förslagen i propositionen grundade sig på 1964 års utlands- och internatskoleutrednings betänkande Skolgång borta och hemma - Utlandssvenska barns skolgång - skolinackordering - skolgång för vissa minoriteters barn (SOU 1966:55). Utredningen utgick från inackorderingsbehovet för ett av utredningen kallat "riksklientel" dvs. utlandssvenskars barn och elever i behov av radikalt miljöbyte. Propositionen, som i huvudsak följde utredningens förslag, angav som förutsättning för att en skola skulle kunna få ställning som riksinternat att den kunde ge undervisning som motsvarar den vid grundskolan och gymnasieskolan samt kunna erbjuda ett brett urval av gymnasieskolans studievägar antingen vid skolan eller genom samarbete med skolor i den kommun där skolan är belägen eller med en närliggande internatskola. En elev som antagits i en riksinternatskola skulle vid behov kunna beredas skolgång i en kommunal skola. Som internatelev i riksinternatskola skulle endast få antas barn och ungdomar som har utlandssvenska föräldrar eller har styrkt behov av miljöbyte eller är från glesbygd. Av internatkapaciteten skulle 60% av platserna förbehållas utlandssvenskars barn. För att främja elevernas sociala utveckling skulle vidare en riksinternatskola vara öppen för externatelever från den kommun där skolan finns och från närliggande kommuner. Enligt 10 kap. skollagen (1985:1100) är en riksinternatskola en särskild utbildningsform. Regeringen kan enligt 10 kap. 1 § skollagen - på framställning från huvudmannen - ge en internatskola ställning som riksinternatskola. En riksinternatskola skall ha till uppgift att anordna utbildning, som motsvarar grundskolan och gymnasieskolan eller endera av dessa skolformer, för i första hand barn och ungdomar som har utlandssvenska föräldrar eller har behov av miljöombyte eller som är från glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande inackordering. I den del en riksinternatskola motsvarar grundskolan skall den i fråga om rätten att fullgöra skolplikt där anses vara en enligt 9 kap. 1 § första och andra styckena skollagen godkänd fristående skola. I fråga om riksinternatskolornas organisation och tillsyn över dem gäller bestämmelser som regeringen meddelar. Förordningen (1991:1080) om riksinternatskolor innehåller bestämmelser om verksamheten vid sådana skolor, om styrelse och skolledning. Där finns bestämmelser om behörighet att tas in i riksinternatskola, betyg, intagning, intagningsnämnd och statsbidrag m.m. När det gäller innehållet i undervisningen hänvisas i stor utsträckning till vad som gäller för grundskolan och gymnasieskolan. En riksinternatskola får statsbidrag som omfattar bidrag till undervisning, elevhemsverksamhet och bidrag för utlandssvenskars barn. Statsbidraget till undervisningen lämnas för ett visst antal årselevplatser inom en ram som regeringen fastställer årligen samt med ett av regeringen fastställt belopp per sådan årselevplats. I statsbidragsunderlaget ingår därvid också andra elever än de med utlandssvenska föräldrar. Grännaskolan och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket har sedan starten varit de statligt garanterade alternativen för utlandssvenskars barn. Regeringen gav dessutom i maj 1994 Lundsbergs skola ställning som riksinternatskola fr.o.m. den l juli 1994. För Lundsbergs skola gäller dock, i avvaktan på ställningstagande till i avsnitt 3 redovisad översyn, bestämmelserna om riksinternatskolor med viss begränsning; så t.ex. gäller ej bestämmelserna om styrelse och skolan erhåller statsbidrag endast till undervisningen. Bestämmelser om fristående skolor finns i 9 kap. skollagen. Statens skolverk kan - på ansökan - enligt 9 kap. 1 § skollagen under vissa förutsättningar godkänna en fristående skola för fullgörande av skolplikt. Regeringen får enligt 9 kap. 8 § skollagen - på ansökan - förklara viss utbildning över grundskolenivå vid en fristående skola berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner. Godkända fristående grundskolor respektive fristående gymnasieskolor tilldelas resurser från elevens hemkommun under förutsättning av sådana beslut. Av förordningen (1993:884) om offentligt stöd till fristående skolor framgår att en fristående gymnasieskola skall ha en läroplan samt kurs- och timplaner och att eleverna skall få betyg eller intyg över utbildningen. 5 Förändrat system -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Statsbidrag lämnas för utlandssvenska barns| | och ungdomars utbildning i alla skolformer från och med årskurs | | 7 i grundskolan eller motsvarande till och med gymnasieskolan | | eller motsvarande. Statsbidraget lämnas till anordnaren av ut- | | bildningen och skall följa den enskilde eleven oavsett | | skolform. Bidrag till inackordering lämnas i enlighet med | | bestämmelserna om studiestöd. | | Den särskilda utbildningsformen riksinternatskola behålls under| | en övergångstid om längst fem år under vilken en utvärdering av det| | föreslagna systemet skall ske. Staten träffar avtal om | | statsbidrag till dessa skolor under övergångstiden liksom om | | formen för verksamheten. Statsbidrag lämnas för alla | | utlandssvenska elever dock minst för ett i avtalet garanterat | | antal årselevplatser. | | En riksinternatskola skall liksom tidigare även kunna ta emot | | andra än utlandssvenska elever. Hemkommunnen ges skyldighet att | | fördela resurser för sådana elever på samma sätt som om eleverna| | gick i en fristående skola. | -------------------------------------------------------------------- Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att den nuvarande regleringen för riksinternatskolor avskaffas. Gruppen anser att staten även fortsättningsvis skall garantera möjligheten till utbildning i Sverige för barn och ungdomar vars vårdnadshavare är svenska medborgare bosatta i utlandet. Detta kan enligt gruppen ske enligt två alternativ, antingen genom att staten träffar avtal med ett antal skolhuvudmän eller genom ett system med statsbidrag som följer eleven oavsett vilken skola denne väljer. Gruppen förordar att möjligheten för studier i Sverige för denna elevgrupp utökas till att omfatta alla de skolformer inom det offentliga skolväsendet som står till buds för barn och ungdomar från årskurs 7 till och med gymnasieskolan och motsvarande skolformer i fristående skolor. I valet av vägar att tillförsäkra utlandssvenskarnas barn och ungdomar utbildning i Sverige förordar arbetsgruppen alternativ 2, dvs. ett system med enbart statsbidrag. Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna avstyrker förslaget att avskaffa nuvarande reglering för riksinternatskolorna. En del befarar risk för segregation om statsbidrag ges endast för utlandssvenska elever och vissa anser att det behövs ytterligare utredning om konsekvenserna av en förändring innan beslut tas i frågan. Några remissinstanser, t.ex. Sveriges Industriförbund, anser att det system som slutligen väljs bör karakteriseras av möjlighet att börja skolan utan långa administrativa procedurer före beslut, barnets familjs ekonomiska status har försumbar betydelse, skolorna ifråga kan fungera som ett uthålligt alternativ till familjehemmet, utlandssvenskars barn blandas väl med andra kategorier, erfarenhet av de särskilda kategorier av barn det är fråga om tillvaratas och att såväl skolundervisning som alternativhemsmiljö har god kvalitet anpassad till de aktuella kategorierna barn. Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om såväl det offentliga skolväsendet som fristående skolor har ändrats i grunden under senare år. Från att tidigare ha karakteriserats av en utpräglad detaljreglering gäller numera ett mål- och resultatinriktat styrsystem för skolväsendet. Hela skolverksamheten är numera kommunaliserad och det tidigare specialdestinerade bidraget ersatt av ett generellt statsbidrag för all kommunal verksamhet. Det nuvarande statsbidraget till riksinternatskolor omfattar också elever bosatta i Sverige. Dessa elever ingår samtidigt i befolkningsunderlaget för beräkningen av det statliga utjämningsbidraget till kommunerna, vilket innebär att dubbelt statsbidrag utgår för dem. Den nuvarande regleringen för riksinternatskolorna är fortfarande förhållandevis detaljerad och mot denna bakgrund otidsenlig och bör ändras. Motivet för tillkomsten av nuvarande system för riksinternatskolor var den ökande internationaliseringen och det därav följande behovet av att anordna undervisning på högstadie- och gymnasienivån för utlandssvenskars barn. I allt högre grad är det vanligt att svenskar för längre eller kortare tid tjänstgör i andra länder och att familjerna därför är bosatta utomlands. Regeringen anser att det finns anledning att staten också i fortsättningen aktivt stöder möjligheten till utbildning av god kvalitet och till ett brett utbildningsutbud i Sverige för barn och ungdomar till svenskar som stadigvarande vistas i utlandet. En utlandssvensk elev, som har rätt till utbildning i Sverige, bör definieras som en elev vars vårdnadshavare stadigvarande vistas i utlandet och av vilka minst en är svensk medborgare. Definitionen bör framgå av skollagen. Någon koppling till var eleven eller hans eller hennes vårdnadshavare är folkbokförda görs däremot inte. Detta har betydelse eftersom exempelvis en utlandssvensk elev vars föräldrar är utsända för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst under denna tid fortfarande är folkbokförda i Sverige och på den ort där familjen senast var bosatt. Bedömningen av om eleven tillhör gruppen utlandssvenska elever bör göras utifrån förhållandet när eleven börjar utbildningen och bör gälla hela skolgången i årskurserna 7-9 av grundskolan respektive hela tiden i gymnasieskolan och motsvarande skolformer även om de faktiska förhållandena för eleven ändras. Regeringen bör mot den bakgrunden få ett bemyndigande att föreskriva att också andra elever än de som omfattas av lagens definition skall ingå i kategorien utlandssvensk elev. Regeringen anser att det bör införas en generell möjlighet till statsbidrag om en utlandssvensk elev väljer att få sin utbildning i Sverige. Statsbidraget skall utbetalas till utbildningsanordnaren oavsett skolform. Denna förändring, som ligger i linje med strävan om ökad valfrihet, utökar i avsevärd grad möjligheterna för utlandssvenska elever att fullfölja sin utbildning i också andra skolor än riksinternatskolorna. Förslaget innebär att statsbidrag skall utgå till alla skolhuvudmän för utbildning från och med årskurs 7 i grundskolan (eller motsvarande) till och med gymnasieskolan (eller motsvarande). Vidare skall inackorderingskostnaderna kunna ersättas för andra former av boende än vid dagens riksinternatskolor. Därför föreslås att bidrag för inackorderingskostnader lämnas av statliga medel i form av inackorderingstillägg enligt bestämmelserna om studiestöd. Om en elev får sådant inackorderingstillägg skall den inte få ekonomiskt stöd till inackordering från hemkommunen. Detta bör framgå av 5 kap. 33 § skollagen. Regeringen förutsätter att om behov visar sig föreligga av undervisning motsvarande den obligatoriska särskolan eller gymnasiesärskolan, denna kan ske inom det offentliga skolväsendet. Något behov av särskolundervisning för denna grupp har enligt uppgift hittills inte visats föreligga. Enligt 9 kap. 6 och 8 §§ skollagen (1985:1100) skall en elevs hemkommun tilldela en fristående skola bidrag för verksamheten. Regeringens förslag innebär att en fristående skola får statsbidrag för en elev som enligt definitionen av utlandssvenska elever ingår i denna grupp även om eleven har en hemkommun i Sverige. Statsbidraget får anses täcka kostnaderna för elevens utbildning. Den nyssnämnda skyldigheten för hemkommunen att betala, bör därför inte gälla om det är fråga om en utlandssvensk elev. Detta bör uttryckligen framgå av bestämmelserna i skollagen. Eftersom kommunerna får statsbidrag för dessa elever bör inte heller interkommunal ersättning enligt 4 kap. 8 § eller 5 kap. 22 och 23 §§ skollagen kunna komma ifråga om en utlandssvensk elev som är folkbokförd i en kommun går i en annan kommuns eller ett landstings skola.När det gäller möjligheten för en elev att tas in på en utbildning gäller olika regler för grundskolan respektive för gymnasieskolan. Idag har enligt 6 kap. 2 § grundskoleförordningen (1994:1194) ett barn som räknas som bosatt i utlandet hos sina vårdnadshavare samma rätt till skolgång i grundskolan som barn bosatta i Sverige, om vårdnadshavarna eller en av dem är svensk medborgare. En fristående grundskola skall i princip vara öppen för alla elever och om den enligt regeringens förslag kommer att få statsbidrag för en utlandssvensk elev bör denna elev ha samma möjligheter som en elev bosatt i Sverige har att bli intagen. Några problem för eleven att tas in i grundskolan eller i en fristående grundskola bör inte föreligga. Enligt 11 kap. 1 § gymnasieförordningen (1992:394) skall ungdomar under 18 år som räknas som bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas, om vårdnadshavarna eller en av dem är svensk medborgare. Eleven kan dock få problem att komma in på utbildningen eftersom den utlandssvenske eleven i vissa fall inte har betyg som kan jämföras med de betyg en elev som har gått i grundskolan har. I dessa fall kan eleven bli intagen på den s.k. fria kvoten. Här kan endast ett begränsat antal elever per utbildning tas in och eleverna kan behöva söka till ett flertal skolor för att vara säkra på en plats på en önskad utbildning. Till den fria kvoten förs de som på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga eller som kommer från skolor vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan. För att underlätta för utlandssvenska elever att tas in på en utbildning avser regeringen att i gymnasieförordningen föra in en bestämmelse som innebär rätt att utvidga den s.k. fria kvoten om utlandssvenska elever söker en utbildning. När det gäller fristående gymnasieskolor finns det ingen bestämmelse om hur intagningen skall ske men i princip skall skolan följa de intagningsprinciper som gäller för gymnasieskolan. Vidare bör det i förordningarna för den obligatoriska särskolan respektive för gymnasiesärskolan föras in bestämmelser som ger utlandssvenska elever möjlighet att tas in där. Flera av de utlandssvenska eleverna kommer fortfarande att välja internatboende. Mot den bakgrunden föreslår regeringen att skolformen riksinternatskolor övergångsvis behålls som en säkerhet för att utlandssvenska elever skall få ett internatboende kopplat till sin utbildning. Staten bör kunna träffa avtal med de nuvarande riksinternatskolorna om att anordna utbildning och erbjuda internatboende. Avtalet skall omfatta ett garanterat antal årselevplatser för utbildning från motsvarande grundskolans årskurs 7 till och med gymnasieutbildning motsvarande antingen ett nationellt eller ett specialutformat program eller utbildning som leder fram till IB-examen. Det avtalade antalet årselevplatser bör dock successivt avtrappas under övergångstiden. För att motverka social segregering bör riksinternatskolorna även fortsättningsvis kunna ta emot elever bosatta i Sverige. En riksinternatskola kan alltså även i fortsättningen vara ett alternativ för elever från glesbygd som behöver bo inackorderade eller för en elev som kan ha behov av miljöbyte. Kommunernas ansvar för att barn och ungdomar bosatta i kommunen får en adekvat utbildning gäller också elever som väljer att gå i riksinternatskolor. Detta bör återspeglas i skyldigheten att fördela resurser till den av eleven valda skolan. Regeringen föreslår därför att det i skollagen (1985:1100) införs en bestämmelse som innebär att en hemkommun blir skyldig att fördela resurser för elev i riksinternatskola på samma sätt som om eleven valt att gå i en fristående skola. Till dessa elever bör det även kunna lämnas inackorderingstillägg enligt bestämmelserna för studiestöd. En elev som börjat på riksinternatskolan som icke utlandssvensk elev bör - om vårdnadshavaren flyttar utomlands - kunna övergå till gruppen utlandssvenska elever och således berättiga skolan till statsbidrag. Det nu föreslagna systemet bör träda i kraft den l juli 1996. Det är dock rimligt att hemkommunens skyldighet att betala för en elev i riksinternatskola införs successivt så att bestämmelserna börjar tillämpas för en elev som börjar undervisningen vid skolan läsåret 1996/97. Det betyder att statsbidraget i oförändrad omfattning lämnas för elever i grundskolans årskurser 8 och 9 samt gymnasieskolans årskurser 2 och 3. En övergångsbestämmelse av denna innebörd bör därför införas i skollagen (1985:1100). Statens skolverk bör vidare ges i uppdrag att följa utvecklingen av det nu föreslagna systemet. Uppdraget bör omfatta en femårsperiod varunder erfarenheter kan nås av valet av skolform och utvecklingen av antalet utlandssvenska elever i svensk skola med hänsyn bl.a. till Sveriges medlemskap i EU och att många svenskar får sin tjänstgöring förlagd till EU-institutioner. Uppdraget bör främst innefatta utvärdering av elevutvecklingen, hur elever väljer, möjligheterna att bli intagen, den sociala och pedagogiska miljön på skolan, boendeformer samt om kvaliteten i skolgången och internatverksamheten svarar mot de behov som dessa elever har. Utvärderingen bör syfta till att i god tid ge underlag för ställningstagande om den nu föreslagna förändringen eventuellt behöver ändras och om ytterligare behov finns att införa bestämmelser som gör det möjligt att prioritera utlandssvenska elever vid intagning. Närmare bestämmelser Det bör ankomma på regeringen att utfärda de närmare bestämmelserna enligt den nu föreslagna ordningen. Regeringen vill dock för riksdagens information redovisa huvuddragen i dessa bestämmelser. Statsbidrag för en utlandssvensk elev som väljer att få sin utbildning i Sverige utanför riksinternatskolorna utbetalas av Skolverket på rekvisition av utbildningsanordnaren. Bidrag till kostnader för boende för utlandssvenska elever lämnas i form av inackorderingstillägg oavsett om utbildningen sker i det offentliga skolväsendet eller i en fristående skola eller en riksinternatskola. Bestämmelse härom införs i studiestödsförordningen (1973:418). Regeringen avser att se över bestämmelserna i nuvarande förordning (1991:1080) om riksinternatskolor och anpassa dessa till i huvudsak vad som gäller för fristående skolor. Regeringen ser dock behov av vissa avvikelser härifrån så bör t.ex. undervisningen följa bestämmelserna i grundskole- respektive gymnasieförordning och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet respektive för det frivilliga skolväsendet. Därav följer att betyg som ges bör ha lika värde som betyg från utbildning i kommunal grundskola eller gymnasieskola. Skolverket bör ha tillsyn över såväl undervisning som internat vid riksinternatskolan. Vidare skall statsbidraget lämnas för dels det i avtalet garanterade antalet årselevplatser dels också för utlandssvenska elever därutöver. Bidraget bör vidare beräknas som ett belopp per årselevplats som regeringen fastställer för varje år. Statsbidraget skall naturligtvis omfatta såväl undervisning som internat vid alla tre skolorna. Avtalen med skolorna kan vidare innehålla bestämmelser om att staten skall ha en representant i styrelsen. Några bestämmelser i förordning om detta behövs däremot inte. Ekonomiska konsekvenser Utlandssvenska elever får i dag huvudsakligen sin utbildning vid dagens riksinternatskolor. Det antal elever som kommer att omfattas enligt detta förslag torde vara i stort sett detsamma som i dagens system. Mot den bakgrunden bör de kostnadskonsekvenser som utvidgningen till hela det offentliga skolväsendet och fristående skolor bli marginell. Det nuvarande statsbidraget till riksinternatskolorna omfattar som tidigare nämnts externatelever och andra elever med hemkommun och med rätt att tas emot i riksinternatskola. Staten har alltså på detta sätt subventionerat utbildningskostnaderna för vissa kommuner. Denna subvention skall således upphöra. Det föreslagna systemet innebär en renodling av kommunernas ansvar för ungdomarnas utbildning. Staten tar dock samtidigt fortsatt ansvar för att utlandssvenska elever kan få utbildning i Sverige. 6 Författningskommentar Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) 1 kap. 17 § I första stycket ges en definition av vad som avses med utlandssvenska elever i denna lag. Det krävs således att elevens båda vårdnadshavare, eller om eleven endast har en vårdnadshavare denne, stadigvarande vistas utomlands. Om en vårdnadshavare vistas utomlands men den andre är bosatt i Sverige ingår eleven inte i kategorien utlandssvensk elev. Någon koppling till var eleven eller hans eller hennes vårdnadshavare är folkbokförda görs inte. Det som är betydelsefullt är var vårdnadshavarna stadigvarande vistas. Vidare krävs att minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare. I andra stycket ges ett bemyndigande till regeringen att föreskriva att även annan än den som enligt definitionen är utlandssvensk elev skall räknas som sådan. Det kan exempelvis vara föreskrifter om att en elev som är utlandssvensk enligt definitionen vid utbildningens början skall få fortsätta att räknas in i den kategorien så länge som han eller hon exempelvis går kvar i riksinternatskolans gymnasiedel även om de faktiska förhållandena ändras. De faktiska förhållandena kan ändras på olika sätt, exempelvis kan vårdnadshavarna flytta tillbaka till Sverige. 5 kap. 33 § I andra stycket har ett undantag gjorts från bestämmelsen i första stycket om hemkommunens skyldighet att lämna ekonomiskt stöd till inackordering. Detta innebär att en utlandssvensk elev som går i en kommunal gymnasieskola och som får inackorderingstillägg enligt bestämmelserna i studiestödslagen inte dessutom skall få ekonomiskt stöd till inackorderingen från kommunen. 9 kap. 6 och 8 §§ I dessa paragrafer införs en bestämmelse om att i det fall den fristående skolan får statsbidrag för en elevs utbildning får skolan inte kräva elevens eventuella hemkommun på bidrag till utbildningen. I vissa fall kan en elev ingå i kategorien utlandssvenska elever enligt 10 kap. 1 § och dessutom ha en hemkommun i Sverige. Detta gäller t.ex. en utlandssvensk elev vars föräldrar är utsända för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst och som även fortsättningsvis folkbokförs där familjen senast varit bosatt. I detta fall har således eleven en hemkommun men denna blir inte skyldig att betala ersättning till den fristående skolan. 10 kap. 1 § Ändringen i andra stycket innebär att den kategori elever som skall tas emot i första hand har begränsats och nu endast består av utlandssvenska elever. Tidigare tillhörde även sk. glesbygdselever och elever som hade behov av miljöombyte denna kategori. Dessa elever kan dock fortfarande tas in på skolan. 1 a § Paragrafen är ny men motsvarande bestämmelse fanns tidigare i 10 kap. 1 § tredje stycket. 1 c § Bestämmelsen är ny och innebär att för de elever som inte tillhör kategorien utlandssvenska elever skall elevens hemkommun lämna bidrag till utbildningen. Härvid skall de bestämmelser som gäller för motsvarande utbildning vid en fristående skola tillämpas. Om eleven går på den del av riksinternatskolan som motsvarar grundskolan skall bestämmelserna som gäller fristående grundskolor i 9 kap. 6 § tillämpas när det gäller ersättningens storlek och tilldelningen. På motsvarande sätt skall bestämmelserna för fristående gymnasieskolor i 9 kap. 8 och 9 §§ tillämpas för de elever som går på den del av riksinternatskolan som motsvarar gymnasieskolan. Om riksinternatskolan anordnar utbildning som leder fram till IB-examen skall bestämmelserna om ersättning till anordnaren av denna utbildning i 5 kap. 26 a § tillämpas. Ikraftträdande m.m. 2. Bestämmelsen innebär att hemkommunens skyldighet enligt 10 kap. 1 c § gäller de elever som läsåret 1996/97 eller senare börjar utbildning på den del av en riksinternatskola som motsvarar grundskolan respektive gymnasieskolan. Om en elev har gått i grundskolan på riksinternatskolan inträder hemkommunens skyldighet att lämna bidrag när eleven senare börjar på gymnasieskolan. För de elever som redan har påbörjat sin utbildning vid en riksinternatskola kommer statsbidrag att utgå på samma sätt som tidigare så länge eleven går kvar på den del av riksinternatskolan som motsvarar grundskolan respektive gymnasieskolan. Sammanfattning av Promemorian Ändring av regleringen för riksinternatskolor, utarbetad av en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har haft till uppgift att lämna förslag till hur undervisningen i Sverige för utlandssvenskars barn skall kunna behållas samtidigt som den särskilda regleringen för riksinternatskolor slopas. Arbetsgruppens förslag innebär att detta kan ske antingen genom att staten träffar avtal med ett antal skolhuvudmän (alternativ 1) eller också genom ett system med enbart statsbidrag (alternativ 2). Arbetsgruppen har förordat en lösning enligt alternativ 2. Några grundläggande frågor är gemensamma för båda alternativen nämligen vilka barn och ungdomar som skall ges rätt till utbildning i Sverige och vilka utbildningar som skall omfattas av den nya regleringen. Arbetsgruppen valde som övergripande princip för arbetet att söka lösningar som medför att de som ingår i den aktuella elevgruppen så långt det är rimligt ges samma möjligheter att få en utbildning som stämmer överens med de behov och önskemål som andra svenska barn och ungdomar har. Arbetsgruppen föreslår därför en viss utvidgning när det gäller de skolformer som omfattas av det nya systemet. Det nya systemet bör - oavsett alternativ - omfatta utbildning i grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, gymnasieskolan (alla tre typer av program), gymnasiesärskolan, godkända fristående skolor som motsvarar grundskolan, grundsärskolan eller specialskolan samt sådana fristående skolor som har utbildningar motsvarande gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan under förutsättning att regeringen har förklarat utbildningarna berättigade till offentligt stöd. Arbetsgruppen föreslår att undantag görs för sameskolan. Elever som omfattas av de nya bestämmelserna Hemkommunen har ansvar för att barn och ungdomar som är bosatta i Sverige får utbildning. Bestämmelser om vilken kommun som är hemkommun för den som anses bosatt i landet finns i 1 kap. 15 § skollagen. Huvudregeln är att hemkommun är den kommun där vederbörande är folkbokförd. Barn och ungdomar som har en hemkommun i Sverige har alltid rätt att bli mottagna på den utbildning som denna erbjuder. De har också, under vissa förutsättningar, rätt att bli mottagna i en skola i en annan kommun inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Rätten att bli mottagen i en fristående skola är inte knuten till vilken hemkommun eleven har. Det nya systemet bör därför - till skillnad mot vad som gäller i dag - inte till någon del omfatta sådana barn och ungdomar som har en hemkommun i Sverige. I stället bör de nya reglerna bara avse barn och ungdomar som saknar hemkommun därför att de inte är bosatta i Sverige men som - när de påbörjar utbildningen - har minst en vårdnadshavare som är svensk medborgare. Den nu redovisade ordningen stämmer överens med de särskilda behörighetsregler som finns för barn och ungdomar som inte är bosatta i landet när det gäller grundskolan och gymnasieskolan. Den angivna gruppen är således enligt 6 kap. 2 § andra stycket grundskoleförordningen (1994:1194) och 11 kap. 1 § gymnasieförordningen (1992:394) behöriga att tas emot i grundskolan respektive gymnasieskolan trots att de räknas som bosatta hos sina vårdnadshavare i utlandet. Förslaget medför att motsvarande regler om behörighet och rätt att bli mottagen måste införas även för de övriga aktuella skolformerna inom det offentliga skolväsendet för att även dessa skolformer skall bli öppna för denna elevgrupp. Även om prövningen av om eleven har någon svensk vårdnadshavare bara skall göras när utbildningen påbörjas, skall bedömningen av om eleven saknar svensk hemkommun göras årligen. Detta innebär att elever som av någon anledning blir folkbokförda i Sverige under utbildningens gång därigenom inte längre tillhör här aktuell grupp elever. Genom folkbokföringen blir normalt den nya hemkommunen skyldig att sörja för elevens fortsatta utbildning. Det finns då inte längre någon anledning för staten att stå för denna garanti. Regler om vilken kommun som skall anses som en elevs hemkommun finns, som redan nämnts, i skollagen. När det gäller nedre åldersgräns för elever i riksinternatskolorna innehåller dagens författningssystem inte någon uttrycklig sådan. Däremot finns i förordningen om riksinternatskolor en bestämmelse som begränsar möjligheten till statsbidrag till årskurserna 7 - 9. Med anledning av den omläggning av grundskolan som den nya timplanen medför bör det föreslagna nya systemet omfatta utbildning från och med årskurs 6. Däremot finns det för närvarande inte någon anledning att sänka denna gräns ytterligare. Förslaget enligt alternativ 1 innebär att regeringen sluter avtal med en eller flera skolhuvudmän om att deras skolor - mot särskild ersättning - tillhandahåller utbildning (och boende) för barn och ungdomar ur den aktuella elevgruppen. Avtal, som kan slutas med både huvudmän för skolor inom det offentliga skolväsendet och med huvudmän för fristående skolor, föreslås innebära att skolan åtar sig att tillhandahålla ett visst antal utbildningsplatser för vissa utbildningar samt internatplatser för barn och ungdomar med utlandssvenska vårdnadshavare. Statsbidrag (för utbildning och för internat) lämnas till skolhuvudmannen för det garanterade antalet elevplatser oavsett om de är helt utnyttjade eller inte. Om skolan tar emot fler barn än de garanterade elevplatserna bör huvudmannen få extra ersättning för detta. Statsbidraget bör lämnas med ett visst av regeringen årligen fastställt belopp för sådan garanterad elevplats. En förutsättning för avtal är att skolorna uppfyller vissa grundkrav. Skolan skall erbjuda möjlighet till internatboende och eleverna måste ha möjlighet att kunna bo kvar på internatet under kortare lov och helger. Vidare bör skolan erbjuda ett brett utbud av utbildningar. När det gäller utbildning på gymnasienivå är det inte nödvändigt för huvudmännen att de själva anordnar alla utbildningar. En offentlig huvudman kan mycket väl ha samverkansavtal med andra offentliga skolhuvudmän om vissa utbildningar. En huvudman för en fristående skola kan ha motsvarande avtal med en annan huvudman för en fristående skola. Möjligen kan en fristående skola även ha avtal med en offentlig skolhuvudman om att denne skall svara för viss undervisning av elever vid den fristående skolan utan att dessa för den skull skall anses som elever i någon skolform som ingår i det offentliga skolväsendet. För att motverka isolering och främja elevernas sociala utveckling bör skolan inte vara inrättad för endast utlandssvenskars barn utan den bör även ta emot andra elever i såväl internat som externat. Eftersom specialskolan har staten som huvudman krävs inget avtal avseende sådan undervisning utan samma effekt kan uppnås genom ändring av specialskolförordningen så att elevgruppen har rätt att gå i denna skolform. Resursutrymme skapas här genom sedvanligt budgetförfarande. Det måste antas att antalet barn och ungdomar som i det nu föreslagna systemet önskar särskoleutbildning blir synnerligen begränsat varför avtal om sådan utbildning bör kunna anstå till dess behov uppstår och träffas avtal då för varje enskild elev för sig. Enligt alternativ 2 inrättas ett särskilt statsbidrag avseende utbildnings- och inackorderingskostnader för den aktuella elevgruppen. Varje skolhuvudman som anordnar någon av de utbildningar som omfattas av systemet och som har elevhem vid vilka eleverna har möjlighet att bo kvar även under kortare lov och helger får särskilt statsbidrag för dels utbildning dels inackordering för de elever ur elevgruppen som de tar emot i sin skola och på sitt elevhem. Skolhuvudmän som inte har elevhem och som tar emot elever ur denna elevgrupp ges således statsbidrag enbart för utbildningskostnaderna. Eftersom eleven i sådant fall valt att anordna sin inackordering på annat sätt ges bidrag för inackorderingskostnaderna enligt detta alternativ till elevens vårdnadshavare. Det bör ankomma på regeringen att besluta om nivån för bidraget för såväl utbildningen som för boendet liksom de närmare bestämmelserna för bidraget. Förslaget innebär att det särskilda statsbidraget ersätter dagens direkt riktade statsbidrag till riksinternatskolorna för denna elevgrupp. Det kan alltså inte anses strida mot grunderna för det samlade bidraget till kommunerna dvs. det allmänna kommunala bidraget. Införande Det nya systemet bör införas från och med läsåret 1996/97. De elever som dessförinnan har startat sina studier vid någon av de nuvarande riksinternatskolorna har påbörjat dessa under vissa förutsättningar, såsom att de - i enlighet med bestämmelserna i förordningen om riksinternatskolor - skall betygssättas som om de gick i grundskolan respektive gymnasieskolan. Detta innebär att eleverna har haft rätt till betyg med samma rättsliga verkan som om dessa varit satta inom det offentliga skolväsendet. Betyg med denna verkan kan inte sättas vid fristående skolor enligt 9 kap. skollagen. Av hänsyn till dessa elever bör därför övergångsvis föreskrivas att de före detta riksinternatskolorna skall vara skyldiga att tillämpa grundskole- respektive gymnasieförordningens betygsregler för de elever som vid skolan påbörjat grundskolestudier i de tre högsta årskurserna eller gymnasiestudier före de nya reglernas ikraftträdande. De nuvarande riksinternatskolorna, Grännaskolan under förutsättning att ändring av huvudman sker så att skolan drivs av enskild huvudman, bör genom en övergångsbestämmelse kunna godkännas som fristående skolor som motsvarar grundskolan eller förklaras vara berättigade till kommunalt bidrag för viss utbildning som motsvarar gymnasieskolan. Skolverket bör få i uppdrag att följa hur utbudet av utbildningar och inackorderingsmöjligheter för denna elevgrupp utvecklas. Skulle det visa sig att tillgången på internatplatser blir för liten i förhållande till behoven sedan det nya systemet införts, måste ytterligare åtgärder övervägas. Sammanställning av remissinstanser och yttranden över promemorian Ändring av regleringen för riksinternatskolor I Remissinstanser Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av 1. Statens skolverk 2. Riksrevisionsverket (RRV) 3. Centrala studiestödsnämnden (CSN) 4. Riksskatteverket (RSV) 5. Grännaskolan 6. Lundsbergs skola 7. Sigtunaskolan humanistiska läroverket 8. Jönköpings kommun 9. Storfors kommun 10. Sigtuna kommun 11. Svenska kommunförbundet 12. Föreningen Svenskar i världen (FSU) 13. Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) 14. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) 15. Friskolekommittén 16. Exportrådet 17. Industriförbundet 18. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Dessutom har yttranden inkommit från Svenska Utlandsskolors förening, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund sektionen vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, Riksförbundet Hem och Skola, Hem & Skola föreningen vid Grännaskolan, samt Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ). II Yttranden Statens skolverk instämmer med promemorian att staten med tanke på den ökande internationaliseringen också i fortsättningen bör garantera möjligheten till utbildning i Sverige för barn och ungdomar med svenska föräldrar som är bosatta i utlandet. Skolverket instämmer också i att den nuvarande regleringen av riksinternatskolorna avskaffas men tar inte ställning till vilket av alternativen som bör väljas. Skolverket instämmer i att förslaget bör omfatta alla skolformer som anordnar undervisning fr.o.m. årskurs 7 då det ökar valfriheten för eleverna och föräldrarna att finna lämplig skolgång för sina barn, med eller utan internatboende. Skolverket anser att det nya förslaget bör införas tidigast fr.o.m. läsåret 1996/97 med beaktande av förslag och ev. ändringar i skollag och förordningar från Friskolekommittén och Utredning om fristående gymnasieskolor. Direkta överläggningar föreslås ske med nuvarande tre riksinternatskolor för en successiv övergång till ny skolform och nya bidragsregler. Verket bedömer det viktigt att ta hänsyn till föräldrarnas och barnens behov av trygghet när det gäller de utlandssvenska elevernas undervisning och boende. Internatverksamheten bör få ekonomiska förutsättningar att bedrivas på ett acceptabelt sätt. Verket tillstyrker vidare förslaget att verket får i uppdrag att följa hur utbudet av utbildningar och inackorderingsmöjligheter för denna elevgrupp utvecklas om förslagen enligt promemorian införs. Riksskatteverket (RSV) Promemorians förslag att barnets folkbokföring får betydelse för om barnets plats vid en svensk skola är berättigad till statsbidrag eller ej är olyckligt. Det kan leda till att föräldrarna söker undvika att barnet folkbokförs i Sverige för att barnets plats vid skolan skall vara berättigad till statsbidrag. Folkbokföringsreglerna är inte ägnade att avgränsa elevgruppen utlandssvenska barn på det sätt som förutsätts i promemorian. RSV anser därför att barnets folkbokföring inte bör vara helt avgörande för regleringen av statsbidrag för utbildning. Centrala studiestödsnämnden (CSN) delar uppfattningen att det är viktigt att garantera möjligheten till utbildning i Sverige för barn och ungdomar vars föräldrar är svenska medborgare bosatta i utlandet. CSN förordar förslaget enligt alternativ 2 eftersom detta ger största utbudet av skolor och utbildningar. När det gäller inackorderingsbidrag anser CSN att bidraget bör utbetalas av CSN oavsett om elev som går i fristående skola valt att bo på elevhem eller i annat boende. Detta för att få en enhetlig och rättvis behandling av studerande vid fristående skolor. CSN föreslår vidare - när det gäller elever i gymnasieutbildning inom det offentliga skolväsendet - att statsbidraget som avses lämnas till huvudmannen skall avse både utbildnings- och inackorderingskostnader även om huvudmannen inte har elevhem utan eleven ordnar sin inackordering på annat sätt. Den kommun som erbjuder utbildningsplatsen bör även ge stöd till inackordering enligt reglerna om det kommunala stödet för inackordering. Grännaskolans styrelse avstyrker förslaget till förändring av regleringen för riksinternatskolor. Om förändringar ändå måste göras förordas en allsidig utredning och analys av riksinternatskolornas nuvarande funktion och effektivitet under minst ett läsår. Om förändringar till varje pris skall göras enligt promemorians förslag uppfattas alternativ 1 som minst skadligt för verksamheten och som en rimligare form av förändring än alternativ 2 eftersom alternativ 1 ändå ger någon form av planeringsförutsättningar. Jönköpings kommun avstyrker de i promemorian föreslagna förändringarna. De vägande skälen för föreslagen kan till stor del tillgodoses inom nuvarande reglering. Kommunen uttalar viljeyttringen att diskutera förändringar av Grännaskolans juridiska status i framtiden. Lundsbergs skola avstyrker promemorians förslag till förändring av nuvarande reglering av riksinternatskolorna. Storfors kommun anför att riksinternatskolorna erbjuder en helhet mellan skola och fritid samt en social forstran som inte andra skolformer ger. Skolan är ett tryggt alternativ för föräldrar med utlandsuppdrag samt yrken som medför bortavaro från hemmet. Statens nuvarande kostnader för riksinternat kan inte vara skäl till att nuvarande regler slopas och endast ersätts med regler för utlandssvenskars barn. De negativa ekonomiska konsekvenserna bl.a. för Storfors kommun överstiger vida vad statsbidragen minskar om riksinternaten i nuvarande form upphör. Ett genomförande av förslagen medför ökad segregering då de två kategorier som återstår för riksinternatskolorna blir utlandssvenskars barn samt barn till föräldrar med mycket god ekonomi. Storfors är en av Sveriges minsta kommuner med drygt 5000 invånare. Lundsbergs skola är en mycket viktig arbetsplats med ca 100 anställda. Dessutom inverkar skolan också på samhället i övrigt som t.ex. behov av service av olika sektorer. Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL). Styrelsen för SSHL avstyrker de förslag till förändringar som redovisats i departementspromemorian. För att garantera utlandssvenska elever möjlighet till mångkulturell svensk miljö förordar styrelsen för SSHL ett alternativ innebärande * en specifik förordning för riksinternatskolor i princip motsvarande den som gäller nu, * att staten även i fortsättningen låter sig representeras i styrelserna för riksinternatskolorna, * att nuvarande bidragsmodell med bidrag per årselevplats behålls i sin helhet, * att skyldighet införs för hemkommun att betala interkommunal ersättning (faktisk kostnad för riksinternatskolan/elev med avdrag för statsbidrag/elev), dock högst den nivå som av statsmakterna fastställs för utbildning i fristående skolor, * att inackorderingstillägg utbetalas direkt från CSN till berörda målsmän, * att de utlandssvenska elever som väljer andra svenska alternativ än riksinternatskola även fortsättningsvis erhåller stöd enligt nuvarande regler. Sigtuna kommun accepterar att nuvarande reglering av riksinternatskolor avskaffas men motsätter sig de föreslagna alternativen till ny reglering. När Sigtuna kommun under senare delen av 1970-talet erhöll statsbidrag till uppförande av ny gymnasieskola i Märsta klargjorde statsmakterna att det var av riksintresse att kommunen sökte finna former för samarbete mellan Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket (SSHL) och gymnasieskolan i Märsta. Statsbidraget till den nya gymnasieskolan förutsatte en gemensam gymnasieplanering med den nyupprättade riksinternatskolan. Den nya gymnasieskolan dimensionerades därför för ca 900 elever vilket väsentligt understeg och understiger kommunens behov av gymnasieplatser. Kommunen föreslår att överläggningar upptas mellan staten, huvudmannen för SSHL och kommunen i syfte att finna ändamålsenliga former för fortsatt samverkan mellan gymnasieskolan i Sigtuna kommun och SSHL. Svenska Kommunförbundet har ingen principiell invändning mot den föreslagna förändringen. Kommunsektorn måste i enlighet med finansieringsprincipen kompenseras för den kostnadsförskjutning från stat till kommun som förslaget innebär avseende de elever vars vårdnadshavare är skrivna inom landet. Särskilt yttrande har bifogats kommunförbundets yttrande varav framgår att de arbetsmarknadspolitiska konsekvenserna bör beaktas särskilt med den korta införandetiden som föreslås. SACO som har uppdragit åt Lärarnas Riksförbund (LR) att yttra sig över promemorian instämmer i LR:s bedömning. LR avstyrker förslaget i sin helhet eftersom förbundet anser att promemorians förslag leder till att kvaliteten på landets internatskolor kommer att äventyras, segregeringen på internatskolor ökar, den enkla administration som finns idag ersätts av en ökad byråkrati, statens insyn minskar och att underlaget måste breddas innan eventuella beslut om förändringar tas. TCO förordar alternativ 2 och tillstyrker även övriga förslag som presenteras i promemorian. Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund sektionen vid SSHL (SKTF) anser att nuvarande regleringar för riksinternatskolor skall behållas och avstyrker i huvudsak bestämt förslagen i departementspromemorian med två undantag. SKTF anser nämligen att det är bra med intentionen av ökad valfrihet men att det inte får ske genom ekonomiska bestraffningar av nuvarande riksinternatskolor samt att det är bra med någon form av tillsyn av riksinternatskolornas verksamhet. SKTF är vidare mån om arbetstillfällena. Föreningen Svenskar i världen anför att för utlandssvenska barn och ungdomar föreligger alldeles speciella behov av utbildning i Sverige med möjlighet till internatboende. Det är en trygghet för ungdomar och föräldrar att både utbildning och boende sköts av personer med erfarenhet av dessa barns och ungdomars specifika behov och problem. Dessa barn stöttar också varandra i sina gemensamma erfarenheter av utlandsboende och andra utbildningsformer. Avreglering och möjligheter till större urval av utbildningslinjer ser föreningen som positivt, men det är viktigt att den kompetens som byggts upp på riksinternaten inte försvinner eller urvattnas. Svenska Utlandsskolors förening (SUF) menar att utgångspunkten för vilka former av utbildning som skall erbjudas måste vara de behov som utlandssvenskars barn och ungdomar har. SUF förordar en särskild förordning för riksinternatskolor med garantier för att elev som påbörjat utbildningen också skall kunna fullfölja studierna vid den aktuella skolan och en förordning som ger andra skolor rätt till bidrag för utbildning av utlandssvenska ungdomar och vårdnadshavare rätt till bidrag för inackordering för elever som väljer annan skolform än ett riksinternat. Friskolekommittén anser att en viss risk för kostnadsökningar finns vid val av alternativ 2. Kommittén vill inte förorda någotdera av alternativen utan anser att istället är en kombination av de båda alternativen att föredra. Staten skulle alltså sluta avtal enligt alternativ 1 med en skola eller möjligen två, detta för att garantera erfarenhet och kontinuitet när det gäller undervisning och boende för utlandssvenska elever. Kommittén instämmer i förslaget att det nya systemet bör införas fr.o.m. läsåret 1996/97 men anser att systemet bör prövas i form av försöksverksamhet under fyra år, innan slutlig ställning tas till en permanent förändring. Riksförbundet Hem och Skola (RHS) uppfattar föreslagna förändringar principiellt viktiga och att de i hög grad påverkar föräldrarna. För RHS är det viktigt att vårdnadshavarna ges de bästa förutsättningarna att finna lösningar som passar just deras barn. Detta skulle tala för alternativ 2 med utökade möjligheter att finna andra inackorderingsalternativ än skolornas elevhem t.ex. möjlighet att bo kvar i hemmiljön genom att bo hos nära vänner eller släktingar. RHS är dock tveksamma till om detta blir ett bra alternativ. Erfarenheterna från riksidrottsgymnasier har visat att inackorderingsverksamheten inte alltid ger önskad trygghet och tillsyn och att ungdomar tvingas ta ett vuxenansvar som de många gånger inte är mogna för. RHS är också tveksamma till om anhöriga eller andra inackorderingsfamiljer orkar ta på sig det stora ansvar som krävs för att skapa en socialt trygg och stabil miljö. Vad händer om de inte klarar av sitt ansvar på ett tillfredsställande sätt? På riksinternaten finns ofta en stab av personal med speciell kompetens inriktade på att ta hand om barn och ungdomar hela dygnet. Detta skapar en stor känsla av trygghet hos de föräldrar som arbetar utanför Sveriges gränser. Eftersom förslaget innebär att skolorna endast ges statsbidrag för ut- landssvenska elever leder detta troligen till att många av de övriga eleverna kommer att välja andra skolor. Detta kan resultera i en avgränsad social krets av elever med risk för social segregering. RHS tar inte ställning till riksinternatskolornas existens eller ej men anser att promemorian inte innehåller tillräckligt underlag för att fatta beslut. En grundlig utredning och analys av riksinternatskolornas nuvarande verksamhet och en breddning av beslutsunderlaget förordas innan beslut tas i frågan. Hem & Skola föreningen på Grännaskolan (HSG) har i särskilt yttrande ställt sig bakom vad RHS anfört. HSG har vidare betonat att de valmöjligheter som promemorian anför som målsättning för förändringarna finns redan genom dagens riksinternatskolor. Den ökade valfriheten som åsyftas blir därför förment valfrihet. Sveriges Industriförbund framhåller att Sveriges framtida konkurrenskraft är i hög grad beroende av den utbildning våra barn och ungdomar får. Förbundet avstår från att kommentera detaljer i departementspromemorian men anser att det system som slutligen väljs bör så långt möjligt karakteriseras av att * barn kan börja skolan utan långa administrativa procedurer före beslut, * barnets familjs ekonomiska status har försumbar betydelse, * skolorna ifråga kan fungera som ett uthålligt alternativ till familjehemmet, * utlandssvenskars barn blandas väl med andra kategorier, inklusive dagelever, * erfarenhet av de särskilda kategorier av barn det är fråga om tillvaratas, * såväl skolundervisning som alternativhemsmiljö har god kvalitet anpassad till de aktuella kategorierna barn. Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) anför att de frågor promemorian behandlar är av stor vikt för svensk exportindustri och dess anställda utomlands. Vid rekrytering för utlandstjänst är de former för utbildning som erbjuds barn till utlandsställda en av nyckelfrågorna. SAF avstyrker de två förslag som redovisats i promemorian eftersom båda innebär försämrade förutsättningar för och i realiteten ett hot mot den skolform som riksinternatskolorna erbjuder. Dessa fungerar mycket väl och ger en trygg miljö för eleverna. De ungdomar som är barn till utlandsanställda och som återvänder till Sverige för i första hand gymnasieutbilning, väljer sålunda i huvudsak internatskola. Det är viktigt att man väljer en lösning som gör att riksinternatkolorna kan bibehållas i sin nuvarande form. I övrigt delar SAF de remisssvar som angetts av styrelsen för Svenska Utlandsskolors förening och Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ). Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) anför att vid rekrytering för utlandstjänst är skolfrågan en av de viktigaste att lösa på ett för alla parter tillfredsställande sätt. Att inackordera sitt barn i en internatskola med lång erfarenhet att ta emot tonårsbarn känns tryggt för föräldrarna. Att som elev komma till en miljö där man möter kamrater i samma situation ger en snabb anpassning till internatlivet. Det viktigaste för föräldrar och elever är att internaten ger eleven en hemliknande situation, det egna rummet, husfar och husmor, läxhjälp, fritidssysselsättningar etc. dvs. trygghet i händerna på erfaren personal. I flera länder saknas en tillfredsställande undervisning på gymnasienivå. De elever som återvänder till Sverige för i första hand gymnasieutbildning väljer nästan undantagslöst internatskola. Dels för att dessa skolor har insikt i och kunskap om olika länders skolsystem och speciellt de s.k. internationella skolornas uppläggning av studierna, dels att de eventuella kunskapsluckor en elev har snabbt kan upptäckas och åtgärdas. Av de nuvarande tre riksinternatskolorna har Grännaskolan och SSHL de vanligaste programmen dessutom är de inte rena internatskolor utan hälften av eleverna är externate- lever vilket ger en bra social elevsammansättning. Ericsson avstyrker förslaget att internatskolorna omvandlas till friskolor. Den trygghet och kontinuitet som dagens riksinternat ger torde inte kunna vidmakthållas om nuvarande regler avskaffas och skolorna jämställs med fristående skolor. En särskild förordning bör fortsättningsvis gälla för riksinternaten samt att dagens möjlighet till inackorderingsbidrag för utlandssvenska elever kvarstår. ABB-Support, Electrolux, Pair Ltd, Pharmacia, Scania, SKF och Volvo Trucks har i gemensamma diskussioner ställt sig bakom av Ericsson framförda synpunkter. Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 oktober 1995 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm- Wallén, Hellström, Freivalds, Persson, Tham, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson. Föredragande: statsrådet Johansson Regeringen beslutar proposition 1995/96:89 Utbildning i Sverige för utlandssvenska barn och ungdomar. Rättsdatablad -------------------------------------------------------------------- Författningsrubrik Bestämmelser som inför, Celexnummer för bak- ändrar, upphäver eller omliggande EG-regler upprepar ett normgiv- ningsbemyndigande -------------------------------------------------------------------- Lag om ändring i skol- 1 kap. 17 §, lagen (1985:1100) 10 kap. 1 a §