Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 104 av 257 träffar
Propositionsnummer · 1995/96:138 · Hämta Doc ·
Allmänna arvsfonden
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Prop. 138
Regeringens proposition 1995/96:138 Allmänna arvsfonden Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 januari 1996 Ingvar Carlsson Ingela Thalén (Socialdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redogörelse för praxis vid fördelning av medel. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1994/95. I propositionen föreslås även en ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Ändringen är föranledd av omläggningen av det statliga budgetåret. 1 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut........................4 2 Lagtext............................................4 3 Ärendet och dess beredning.........................5 4 Arvsfondsdelegationen..............................5 5 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m...............6 5.1När arvsfonden får egendom.........................6 5.2När arvsfonden avstår från egendom.................7 5.3Kostnader för fonden...............................7 6 Arvsfondsmedlens fördelning budgetåret 1994/95.....7 6.1Fördelningspraxis..................................7 6.1.1 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd.8 6.1.2 Regeringens övergripande fördelning..........8 6.1.3 Registrering och handläggning................8 6.1.4 Beslutade ärenden............................9 6.2Verksamhet till förmån för barn under 12 år.......10 6.2.1 Utsatta barn................................11 6.2.2 Kultur......................................11 6.2.3 Alternativ barnomsorg i storstadsområden....11 6.2.4 Barn med funktionshinder....................12 6.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år.....12 6.3.1 Lokal förankring............................12 6.3.2 Nätverk för eldsjälar.......................12 6.3.3 Ungdomars globala engagemang................13 6.3.4 Särskilda insatser för flickor..............13 6.3.5 Insatser för att förebygga våld.............13 6.3.6 Insatser mot främlingsfientlighet och rasism13 6.3.7 Konsumentprojekt............................14 6.3.8 Lokaler för ungdomsverksamhet...............14 6.3.9 Ungdomars möjligheter att påverka lokalsamhället14 6.3.10Arbetslösa ungdomar.........................14 6.3.11PLUS-projektet..............................15 6.4Verksamhet till förmån för vuxna personer med funktionshinder15 6.4.1 Arbete och sysselsättning...................15 6.4.2 Datateknik och handikapp....................16 6.4.3 Fritid och idrott...........................16 6.4.4 Information och utbildning..................16 6.4.5 Funktionshindrade med invandrarbakgrund.....17 6.4.6 Kultur......................................17 6.4.7 Kvinnor med funktionshinder.................17 6.4.8 Lokalstöd...................................18 6.4.9 Utrustning .................................18 6.4.10Organisationsutveckling.....................18 7 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden18 7.1Verksamhet till förmån för barn...................19 7.2Verksamhet till förmån för ungdomar...............20 7.3Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder22 8 Information, erfarenhetsspridning och utvärdering.23 8.1Information.......................................23 8.2Erfarenhetsspridning..............................24 8.3Utvärdering.......................................25 9 Författningskommmentar ..........................25 Bilagor 1 Kammarkollegiets bokslut..........................27 2 Fördelning av ur Allmänna arvsfonden utdelat stöd under budgetåret 1994/95..........................31 3 Projekt för barn under 12 år......................33 4 Projekt för ungdomar 12-25 år.....................43 5 Projekt för personer med funktionshinder..........62 6 Mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden..........88 7 Plus-projekten...................................108 Utdrag ur protokollet vid regeringssammanträdet den 25 januari 1995.................................109 2 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. 2 Lagtext Förslag till lag om ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden Regeringen har följande förslag till lagtext. Härigenom föreskrivs att 2 och 31 §§ lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § ------------------------------------------------------- Av de medel som under ett Av de medel som under räkenskapsår har tillfallit ett år har tillfallit fon- fonden skall en tiondel den skall en tiondel läggas läggas till fonden vid årets till fonden vid årets utgång. Återstoden och årets utgång. Återstoden och årets avkastning skall vara till- avkastning skall vara gängliga för utdelning från tillgängliga för utdelning och med närmast följande år från och med närmast följande men får också läggas till år men får också läggas till fonden. fonden. 31 § ------------------------------------------------------- Regeringen skall varje år Regeringen skall varje år före januari månads utgång före juni månads utgång lämna lämna redovisning till redovisning till riksdagen riksdagen för hur medel från för hur medel från Allmänna Allmänna arvsfonden har arvsfonden har fördelats fördelats under föregående under föregående budgetår budgetår samt ange den samt ange den kommande in- kommande inriktningen av riktningen av stödet. stödet. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996 och tillämpas första gången på redovisning som avser budgetåret 1995/96. Medel som tillfallit fonden under perioden den 1 juli 1995 - den 31 december 1995, med undantag för avsättning till fonden enligt 2 §, samt avkastning för samma tid skall vara tillgängliga för utdelning under 1996. 4 3 Ärendet och dess beredning Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvdabalken uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och som inte skrivit testamente, skall istället tillfalla Allmänna arvsfonden. Stöd skall kunna ges för att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. I denna proposition lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden samt en redogörelse för praxis vid fördelning av stöd ur fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1994/95. I propositionen föreslås även en ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Ändringen är föranledd av omläggningen av det statliga budgetåret. Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden under kommande budgetår. 4 Arvsfondsdelegationen I förordningen (1994:952) om Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och medlens användningsområde. Delegationen skall överlämna till regeringen att avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller annars av större vikt eller när delegationen anser att stöd bör lämnas med mer än 300 000 kronor. Regeringen kan i fråga om fördelning av stöd för ett särskilt ändamål bestämma att Arvsfonds- delegationen får besluta om stöd överstigande 300 000 kronor. Arvsfondsdelegationen består av sju personer som utses av regeringen. Ordförande är Socialdepartementets statssekreterare och vice ordförande är Civildepartementets statssekreterare. Övriga ledamöter är tjänstemän inom Socialdepartementet och Civildepartementet. Arvsfondsdelegationens sekretariat består av dels ett kansli knutet till Socialdepartementet för beredning av ärenden som rör barn under 12 år samt personer med funktionshinder, dels ett kansli knutet till Civildepartementet för beredning av ärenden som rör ungdomar (12 - 25 år). För beredningen av ärenden har tjänstemän inom de berörda departementen förordnats att biträda delegationen. Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsdelegationens diarium som också fungerar som en projektdatabas. 5 5 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets fondförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med avkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 30 juni 1995 till ca 584 miljoner kronor och marknadsvärdet till ca 1 210 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Under budgetåret 1994/95 har avkastningen varit 20,9 % i aktiekonsortiet och 9,3 % i räntekonsortiet. För budgetåret 1995/96 finns det ca 180 miljoner kronor att dela ut. Bokslut för budgetåret 1994/95 för Allmänna arvsfonden bifogas som bilaga 1. 5.1 När arvsfonden får egendom Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bl.a. gåva eller testamente. När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden när dödsfall inträffar och fonden inte uteslutits från arv genom testamente skall Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Det kommer in ca 1 800 arvsfondsärenden per år till kollegiet. Antalet ärenden har varit ganska konstant under de senaste åren. I drygt hälften av ärendena begärs det att kollegiet skall godkänna ett testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkänns av kollegiet. I ca 700 fall per år har dödsboets egendom slutligt tillfallit arvsfonden. Under budgetåret 1994/95 kom det in ca 157 miljoner kronor netto till arvsfonden. En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. 6 5.2 När arvsfonden avstår från egendom I vissa fall får arv, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. Under de senaste åren har det totalt kommit in mellan 60 och 80 ansökningar om avstående varje år. En sådan ansökan skall ges in till Kammarkollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger 2 miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under budgetåret 1994/95 har beslut fattats om avstående från arv till ett värde av ca 9 miljoner kronor. 5.3 Kostnader för fonden Ur fonden har under budgetåret 1994/95 betalats följande kostnader: Kammarkollegiet (milj. kr.) - Dödsboavveckling m.m. 5,0 - Fondförvaltning 1,0 - Utbetalning av beviljat stöd 0,4 Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen - Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden 3,0 De sammanlagda förvaltnings- och administrationskostnaderna för fonden uppgick därmed till 9,4 miljoner kronor, vilket motsvarade ca 0,8 % av fondens marknadsvärde vid slutet av budgetåret. 6 Arvsfondsmedlens fördelning budgetåret 1994/95 6.1 Fördelningspraxis Stöd ur Allmänna arvsfonden kan beviljas organisationer för nyskapande ideell verksamhet. Även offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl, t.ex. när en kommun söker tillsammans med en förening för ett projekt. I dessa fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och av ideell karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd under högst tre år. Stöd ges inte för reguljär föreningsverksamhet. Stöd kan även lämnas till del av kostnaderna för om-, till- och nybyggnad av lokaler för ungdomsverksamhet och handikapporganisationers rekreationsanläggningar om sådana åtgärder krävs för att en verksamhet skall kunna utvecklas. Detta stöd är villkorat på så sätt att det avskrivs med tio procent per år och måste återbetalas om anläggningen/lokalen används till annat ändamål under avskrivningstiden. Arvsfondsdelegationen har under året antagit riktlinjer för fördelning av stöd till offentlig huvudman samt riktlinjer för stöd till anläggningar, lokaler och utrustning. 6.1.1 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden skall inom i beslutet angiven tid (vanligen tre månader efter projektets beräknade avslutning) lämna en redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet samt en ekonomisk redovisning av hur det beviljade beloppet har använts. Mottagare av större projektstöd skall göra mera ingående utvärderingar av effekterna av beviljat stöd. Särskilda satsningar blir vanligen föremål för mer omfattande utvärderingar (se vidare under avsnitt 8). 6.1.2 Huvudsaklig fördelning av arvsfondsmedel Inför budgetåret 1994/95 fanns ca 223 miljoner kronor att fördela ur Allmänna arvsfonden. Av detta belopp var 25 %, dvs. ca 55,8 miljoner kronor avsett att fördelas till projekt för ungdomar mellan 12 och 25 år och resterande medel, ca 167,2 miljoner kronor, för barn under 12 år samt för personer med funktionshinder. Härutöver har de redan utbetalade eller beslutade medel, som under budgetåret återförts eller återbetalats till fonden använts för att ge stöd till nya projekt. 6.1.3 Registrering och handläggning Under budgetåret har Arvsfondsdelegationen registrerat 2 579 ärenden. 2 349 av dessa var ansökningar om stöd ur arvsfonden. Av resterande ärenden var 218 redovisningar av beviljat stöd och 12 övriga ärenden, exempelvis förfrågningar eller initiativärenden. Av fig 1 framgår att av det totala antalet ansökningar kom ungefär en fjärdedel från enskilda personer, som enligt lagen om Allmänna arvsfonden inte kan få stöd ur fonden. Dessa ansökningar har behandlats skyndsamt och i allmänhet avgjorts inom tre veckor. Den del av ansökningarna som enligt figuren rör "projekt för andra målgrupper", har exempelvis gällt sjukhuspatienter, vuxna invandrare eller äldre, dvs. 7 målgrupper som inte omfattas av arvsfondslagen. Där ingår också ansökningar som saknar inriktning på avgränsade målgrupper, som t.ex. rör upprustning av bygdegårdar, stöd till vägföreningar etc. De 633 ansökningar som rör projekt för ungdomar har handlagts vid Civildepartementet. De övriga ansökningarna har handlagts vid Social- departementet. 6.1.4 Beslutade ärenden Sammanlagt har 503 projekt fått stöd ur Allmänna arvsfonden under budgetåret. Arvsfondsdelegationen har beslutat om bifall i 378 ärenden och överlämnat 125 ansökningar till regeringen för beslut, eftersom stödet i de fallen bedömdes överstiga 300 000 kronor. Regeringen har därefter bifallit dessa 125 ansökningar. Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå sammanlagt 1545 ansökningar (inkluderande ansökningar från enskilda personer). Orsaken har i många fall varit att projekten inte bedömts som tillräckligt nyskapande, t.ex. på grund av att det gällt reguljär föreningsverksamhet eller lokal utvecklingsverksamhet som redan finns på andra orter. Andra ansökningar har avslagits t.ex. på grund av att de rört verksamhet som inte bedömts vara av ideell karaktär, enstaka arrangemang eller internationell verksamhet eller att ansökan lämnats av nystartad förening. 27 ansökningar har lagts ad acta och 14 har överlämnats till annan myndighet. Av de under budgetåret inkomna ansökningarna var 260 ej 8 avgjorda vid juni månads utgång (se fig 2). Ca 5 % av besluten har fattats av regeringen, samtliga med bifall. I den följande texten redovisas hur arvsfondens medel fördelats till projekt för de tre områdena barn, ungdomar samt personer med funktionshinder. Många projekt har sammansatta syften och ibland också flera olika målgrupper. De har placerats under den kategori som bäst motsvarar projektets huvudinriktning. En mer detaljerad redovisning lämnas i förteckningar som bifogas som bilagorna 2-5. En förteckning över mottagare av stöd redovisas i bilaga 6. 6.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (förteckning redovisas i bilaga 3) Under budgetåret har stöd ur Allmänna arvsfonden fördelats till 102 projekt med sammanlagt 44 miljoner kronor för verksamheter till förmån för barn. Bl.a. har Riksförbundet Hem och Skola fått medel till att kartlägga hur förutsättningarna för barns TV-tittande i hemmen ser ut, och vilka föreställningar om TV-våldets betydelse som finns inom olika familjer. Rapporten skall presenteras vid ett antal regionala konferenser i samarbete med Våldsskildringsrådet. 9 För att öka förståelsen för flyktingars situation bland låg- och mellan- stadieelever har Svenska scoutrådet fått stöd för projektet Packa Peace Pack Du också!/Flyktingmärket. Tanken med projektet är att skapa avsky för krig och dess konsekvenser och engagemang för fred och medmänsklighet. Svenska tvillingklubben för föräldrar och barn har fått stöd till ett projekt med syfte att förbättra tvillingars möjlighet till individuell uppfostran genom bättre läromedel och utökad informationsspridning. 6.2.1 Utsatta barn Riksförbundet för behandlingshem har fått medel till projektet Missbrukarnas barn - de glömda barnen där syftet med projektet är att öka kunskaperna hos t.ex. behandlingspersonal om villkoren för barn i missbrukarfamiljer. Östergötlands läns Familjehemsförening har fått stöd till projektet En enkel livsbok, en förenklad variant av den livsbok som ibland används som redskap vid utredning och behandling av barn som inte bor hos sina biologiska föräldrar. Syftet med boken är att ge barnet en möjlighet att få överblick över sitt eget liv. För projektet Barn som kriminalitetens offer har Brottsofferjourernas Riksförbund fått stöd. Här är syftet att erbjuda hjälp- och stödinsatser för barn som blivit indirekta offer vid kriminella övergrepp. Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället har fått bidrag till att bl.a. göra en informationsfilm som kan användas av de BRIS-ombud som berättar om barnens hjälptelefon i skolorna. Unga Örnars Riksförbund har fått medel till projektet Arbetslösheten och barnen. Detta projekt består av fyra delprojekt med ett övergripande syfte att sprida kunskap om arbetlöshetens negativa effekter på barn samt att genom praktiskt arbete motverka sådana effekter. 6.2.2 Kultur Till utveckling av kulturverksamhet för barn har tio olika projekt lämnats stöd med sammanlagt ca 2,3 miljoner kronor. Dessa projekt syftar främst till att stimulera barns intresse för kultur och öka möjligheterna för olika grupper av barn att ta del av det kulturutbud som finns. 6.2.3 Alternativ barnomsorg i storstadsområden Kommunen har inte skyldighet att erbjuda barnomsorg till de barn som har föräldrar som är arbetslösa eller av andra skäl är hemma. Många barn med invandrarbakgrund har bl.a. på grund av att föräldrarna inte arbetar svårigheter att integreras i samhället. De får inte tillgång till pedagogisk gruppverksamhet eller stöd i sin språkutveckling. Regeringen beslutade därför i slutet av budgetåret att sammanlagt 45 miljoner kronor skulle avsättas under en treårsperiod för att socialtjänsten i samarbete med ideella organisationer skulle utveckla olika former av barnomsorgsverksamhet för dessa barn. 10 miljoner kronor har avsatts för sådan försöksverksamhet. Medlen har ännu ej fördelats. 6.2.4 Barn med funktionshinder Projekt som syftar till att utveckla verksamhet för barn med funktionshinder återfinns inom de områden som beskrivits ovan, men också inom t.ex. området datateknik och handikapp. Bland annat har Stiftelsen Framtidens skola beviljats stöd för projektet Isaac börjar skolan. Syftet är att utveckla modeller för hur särskoleelever kan använda det avancerade kommunikationshjälpmedlet Isaac, en bärbar kombination av dator, mobiltelefon och videokamera. Behovet av kunskap om barn med funktionshinder är stort inom förskolor och skolor, och ofta saknas bra information om handikapp riktad direkt till barn. Stöd har lämnats med sammanlagt ca 4 miljoner kronor till olika informations- och utbildningsprojekt om barn med funktionshinder. Svenska migränförbundet har beviljats medel för att sprida information om migrän hos barn, ett vanligt men dolt problem. Svenska psoriasisförbundets ungdomsorganisation har fått stöd för att ta fram informationsmaterial om psoriasis för barn i olika åldrar. Sammantaget har 42 projekt med denna målgrupp beviljats stöd ur fonden. Det totala beloppet uppgår till ca 17,5 miljoner kronor. 6.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12 - 25 år (förteckning redovisas i bilaga 4) Under budgetåret 1994/95 har 30,8 miljoner kronor fördelats som stöd ur Allmänna arvsfonden till verksamhet till förmån för ungdom. Härutöver har 30 miljoner kronor delegerats till olika myndigheter att fördela enligt givna ramar och riktlinjer. Ansökan om stöd ur fonden avseende verksamhet till förmån för ungdom har prövats av den del av Arvsfondsfondsdelegationens kansli som är knuten till ungdomsenheten på Civildepartementet. 6.3.1 Projekt med bred lokal förankring I syfte att stimulera nya initiativ och stödja utveckling av metoder för ungdomsarbete med bred förankring lokalt har drygt 2 miljoner kronor fördelats till större kraftcentra för ungdomar; föreningen Urkraft i Skellefteå, föreningen Reningsborg i Göteborg, stiftelsen Fryshuset i Stockholm, Föreningen Varvet i Helsingborg samt kulturskolan Rosteriet i Luleå. Gemensamt i projekten är arbete utifrån nya synsätt och metoder där ungdomars engagemang och kreativitet aktivt tas tillvara. Organisationerna sprider kunskap, inspiration och utvecklingsidéer vidare till andra inom området. 6.3.2 Nätverk för eldsjälar Utifrån erfarenheterna i dessa projekt har stöd med 700 000 kronor beviljats för att ytterligare utveckla och stödja ett nationellt nätverk för eldsjälar/projektledare som initierades under budgetåret 1993/94. Nätverket, som samordnas av Fryshuset, har till uppgift att sprida information till projektledare över hela landet och har påbörjat uppbyggnad av en databas för informationsutbyte om ungdomsprojekt. 6.3.3 Ungdomars globala engagemang För ökat engagemang i FN-frågor och för ett aktivt deltagande i firandet av FN:s 50-årsjubileum 1995, vilket sammanföll med att det var 10 år sedan FN:s världsungdomsår genomfördes, har 1,3 miljoner kronor fördelats till Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU). Ytterligare stöd för att stimulera ungdomars intresse för och engagemang i globala frågor har utgått till Ungdomens miljöriksdag med 1,8 miljoner kronor varav hälften till Youth Parliament for the environment, FN-föreningen i Kiruna och Stiftelsen ungdomskraft i Göteborg. 6.3.4 Särskilda insatser för flickor Med syfte att stärka flickors självkänsla och skapa förutsättningar för att deras behov och resurser särskilt uppmärksammas har drygt 900 000 kronor fördelats till en rad olika projekt; Stiftelsen Kvinnoforum, Tjejverksamheten "Flingorna" på Fryshuset, Nacka missionsförsamling, Ungdomsföreningen LIFE i Göteborg, Föreningen Markan i Hässleholm m.fl. 6.3.5 Insatser för att förebygga våld Stöd med sammanlagt 3,8 miljoner kronor har beviljats för våldsförebyggande projekt. Sveriges Motorcyklisters centralorganisation (SMC) beviljades stöd med 400 000 kronor till en landsomfattande kampanj för att motverka att MC-intresse förknippas med våld och brottslighet. Projektet avslutades med en stor MC- kortege mot våld i Stockholm. Riksidrottsförbundet genomför projektet "Landslag mot våld" för att utveckla metoder för hur idrotten skall kunna ta ett utökat ansvar för att motverka våld. Projektet har erhållit stöd med 1,5 miljoner kronor. Djurgårdens Ishockeyförening har arbetat vidare med projektet "Våga säga nej" med stöd ur Allmänna arvsfonden. För att motverka våld och skadegörelse i Malmö har Föreningen Folkfesten erhållit stöd till ett projekt bland ungdomar. 6.3.6 Insatser mot främlingsfientlighet och rasism I samband med Europarådets ungdomskampanj mot rasism och främlingsfientlighet har en nationell kommitté tillsatts av regeringen. Kommittén har i samarbete med myndigheter och organisationer genomfört informations- och opinionsbildande insatser riktat till ungdomar. Den 22 december 1994 avsatte regeringen 5 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för stöd till lokala utvecklingsprojekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism samt öka förståelsen och toleransen mellan människor med olika kulturell bakgrund. Projektverksamheten har varit en viktig del av stödet till och uppmuntran av ungdomars engagemang och aktiva arbete på lokal nivå. Senast den 1 april 1996 skall kommittén lämna en sammanställning över beviljat stöd samt en utvärderande rapport. 6.3.7 Konsumentprojekt För att öka kunskaperna och därmed medvetenheten hos unga konsumenter har Sveriges Konsumentråd fått stöd för att producera en konsumenttidning tillsammans med ungdomar. Därutöver har bl.a. Konsumentgillesförbundet och Resursvaruhuset i Kungsbacka erhållit stöd för ungdomsprojekt. 6.3.8 Stöd till lokaler för ungdomsverksamhet Drygt 8 miljoner kronor har fördelats till ny-, om- och tillbyggnad samt till renovering av lokaler för ungdomsverksamhet. Drygt 80 föreningar och organisationer har erhållit denna typ av stöd. 6.3.9 Utvecklingsarbete för att stärka ungdomars möjlighet att påverka lokalsamhället Ungdomsstyrelsen har under året fördelat arvsfondsmedel till lokala projekt för ökat ungdomsinflytande i de kommunala beslutsprocesserna. Satsningen utgör en fortsättning på tidigare arbete inom ramen för stöd till lokala träffpunkter och demokratiprojekt för att öka ungdomars möjligheter att påverka de egna uppväxtvillkoren. Projektstödet har främst beviljats lokala ungdomsföreningar men också nybildade ungdomsgrupper/ungdomsråd har i samverkan med kommuner erhållit stöd. Projekt där den lokala förankringen varit tydlig och där kommunen medfinansierat verksamheten har prioriterats. Sammanlagt har 34 projekt beviljats stöd med närmare 5 miljoner kronor. 6.3.10 Utveckling av lokala projekt med arbetslösa ungdomar Med syfte att stödja nyskapande verksamheter utanför de reguljära ar- betsmarknads- och utbildningssystemen har lokala sysselsättningsprojekt erhållit stöd från Ungdomsstyrelsen. Verksamheterna har byggt på ungdomars egna initiativ och kreativitet. I de flesta fall har projekten genomförts av ideella organisationer i samverkan med arbetsförmedlingen/länsarbetsnämnden och kommunen. Drygt 8 miljoner kronor har fördelats till 51 projekt. Som ett led i utvecklingarbetet har särskilda konferenser genomförts för att utbyta erfarenheter mellan projekten. De lokala projekten har varit ett viktigt kompetenshöjande komplement till övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ungdomsstyrelsens erfarenheter har bl.a. tagits tillvara när det gäller insatser för ungdomar inom den svenska delen av EU's socialfond, mål 3. 6.3.11 Lokalt utvecklingsarbete i samverkan (PLUS-projektet) Regeringen beslutade den 30 augusti 1990 (FU 1664/90) att ge Barn- och ungdomsdelegationen i uppdrag att genom särskilda överenskommelser med kommuner, föreningar och andra organisationer stimulera ett intensifierat lokalt utvecklingsarbete för ungdomar i utsatta livssituationer. För detta ändamål avsattes 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden. Åtgärderna skulle i första hand riktas för att förbättra ungdomars villkor i befolkningstäta bostadsområden. Den övergripande arbetsplanens huvudsakliga syfte var att: * utveckla metoder för individinriktat projektarbete, * utveckla metoder för allmänt förebyggande insatser samt * stimulera ökad lokal samordning mellan föreningsliv och offentlig sektor. De lokala Plus-projekten (Projekt för Lokal Utveckling genom Samverkan) har under 1991-1994 bedrivits i tolv bostadsområden i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping och Sundsvall. Sammanlagt har ett sjuttiotal föreningar beviljats medel till en summa av 21 634 300 kronor vilket redovisas närmare i bilaga 7. Till utvärderingsarbetet avsattes 3 miljoner kronor samt till utbildnings-, informations- och övriga stödinsatser ytterligare 3 miljoner kronor. Redan i initialskedet av Plus-projektet kopplades kvalificerade utvärderare till de lokala projekten för att följa och dokumentera arbetet. Utvärderarna har haft en viktig roll som mentorer och samtalsparter för såväl projektsamordnare som föreningsledare. Detta har, utöver den utökade kunskapen om de kontinuerliga processerna inom projekten medverkat till att de respektive lokala och centrala projektmålen ständigt har kunnat diskuteras och revideras. De lokala aktörerna i projekten har också haft stort stöd av utvärderingsinsatserna. Erfarenheterna av dessa kommer särskilt att beaktas när det gäller fortsatt utvecklingsverksamhet inom ramen för stöd ur Allmänna arvsfonden. 6.4 Verksamhet till förmån för vuxna personer med funktionshinder (förteckning redovisas i bilaga 5) Under året har sammanlagt ca 128 miljoner kronor fördelats till 187 projekt som rör personer med funktionshinder. 6.4.1 Arbete och sysselsättning 13 projekt med syfte att pröva och utveckla nya former för arbete och sysselsättning för personer med funktionshinder har beviljats stöd med sammanlagt drygt 5 miljoner kronor. Flera av projekten handlar om att organisationer för personer med psykisk störning startat kooperativ med olika inriktning. 6.4.2 Datateknik och handikapp Området har också under tidigare år varit prioriterat. Bland annat utgick under perioden 1991-94 sammanlagt ca 60 miljoner kronor till organisationer som själva eller tillsammans med Handikappinstitutet bedrev försöksverksamhet med syfte att öka funktionshindrade personers självbestämmande och oberoende genom datatekniska hjälpmedel. Ca 17 miljoner kronor har fördelats till 19 olika projekt. Så har t.ex. Handikappinstitutet tillsammans med Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna och Förbundet mot Läs- och Skrivsvårigheter fått stöd för projektet Utveckling och prov av anpassad körkortsteoriutbildning med interaktivt datorstöd för personer med läs- och skrivsvårigheter eller begåvningsmässiga funktionshinder och Sveriges Dövas Riksförbund beviljats medel för ett informationscenter för döva. 6.4.3 Fritid och idrott I oktober 1992 beslutade regeringen att 5 miljoner kronor per år skulle avsättas under en treårsperiod för att utveckla området handikappidrott. Projektens syfte är dels att försöka öka intresset hos fler personer med funktionshinder att pröva olika idrottsaktiviteter, dels anpassa idrotten så att fler kan delta i ordinarie idrottsutbud. Under budgetåret har beslut om stöd fattats med ett sammanlagt belopp av ca 10 miljoner kronor för 38 olika projekt som rör området. Projekten kommer att utvärderas genom Svenska Handikappidrottsförbundet i samarbete med Riksidrottsförbundet. I syfte att utveckla sport- och hobbyhjälpmedel för personer med funk- tionshinder beslutade regeringen dessutom i juni 1995 att ställa 4,5 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Handikappinstitutets förfogande. Beloppet avsåg det första året av en treårig försöks- och utvecklingsverksamhet som skall bedrivas tillsammans med handikapporganisationerna. Verksamheten skall syfta till att utveckla modeller för hur hjälpmedel för sport och hobby skall bli mer tillgängliga för personer med funktionshinder. Olika insatser för att förbättra och systematisera information och rådgivning skall prövas. I arbetet ingår också att bygga upp samarbetsformer mellan brukarna och deras organisationer, lands- tingens hjälpmedelscentraler, kommuners kultur- och fritidsförvaltningar, olika föreningar samt sport- och fritidsanläggningar. 6.4.4 Information och utbildning Behovet av information och kunskap om olika funktionshinder är stort hos allmänhet, personalgrupper och beslutsfattare. 66 projekt med inriktning på informations- och utbildningsinsatser har beviljats stöd med sammanlagt nära 33 miljoner kronor. I september 1994 beslutade regeringen avsätta sammanlagt 10 miljoner kronor för att frivilligorganisationer skall kunna sprida information om FN:s Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. 3 miljoner kronor av dessa medel har ställts till Handikappombudsmannens förfogande för att tillsammans med handikapporganisationerna framställa ett basinformationsmaterial som ideella organisationer skall kunna använda i informationsarbetet. 6.4.5 Funktionshindrade med invandrarbakgrund Regeringen beslöt i januari 1994 att avsätta sammanlagt 10 miljoner kronor under två år för att öka möjligheterna för funktionshindrade personer med invandrarbakgrund att bli mer delaktiga i samhälls- och föreningsgemenskap. Denna grupp möter ofta särskilda svårigheter. De nås ofta inte av information om sina rättigheter och vilka olika former av stöd som finns, och många känner sig inte hemma vare sig inom handikapporganisationer eller invandrarorganisationer. Drygt 5,2 miljoner kronor har under året delats ut till projekt inom detta område. Bland annat har SIOS (Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige) fått stöd med 530 000 kronor för att i samarbete med handikapporganisationerna och Statens institut för handikappfrågor i skolan, förbättra stödet till invandrarelever med funktionshinder. Riksförbundet för social och mental hälsa utvecklar modeller för hur fler psykiskt störda med invandrarbakgrund kan bli delaktiga i föreningens verksamhet. Flera handikappförbund och invandrarförbund har också fått stöd för att utöka sina informationsinsatser riktade mot funktionshindrade personer med invandrarbakgrund. Arvsfondsdelegationen har under hösten 1995 beslutat avsätta sammanlagt 200 000 kronor ur fonden för att dokumentera de projekt som fått stöd inom detta område samt området Kvinnor med funktionshinder. Syftet är att i reportageform skildra några av projekten medan de pågår, för att sprida idéerna och möjliggöra ett utbyte mellan olika projekt och organisationer. Dokumentationen beräknas bli klar under våren 1996. 6.4.6 Kultur 8 projekt som omfattar teater och annan konstnärlig verksamhet där personer med funktionshinder själva är aktörer har beviljats stöd med sammanlagt nära 3 miljoner kronor. 6.4.7 Kvinnor med funktionshinder I de flesta handikappgrupper är kvinnorna i majoritet. Även om livet för kvinnor med funktionshinder liknar andra kvinnors liv, med familj och yrkesarbete, har dessa kvinnor förutom omsorgen om barn, hem och arbete ett funktionshinder som tar tid och kraft. De upplever ofta att de är handikappade i dubbel bemärkelse. De ställer inte heller samma anspråk på samhällets stödåtgärder som män med funktionshinder, vilket leder till att kvinnor ofta missgynnas. Fler kvinnor än män anser sig behöva mer praktisk daglig hjälp än de får, det tycks också vara så att kvinnor i mindre utsträckning än män får stöd genom avancerad teknisk utrustning. Fler kvinnor med funktionshinder än män i samma situation är arbetslösa och de deltar inte i samma utsträckning som män i politiskt, fackligt och annat samhällsarbete. I mars 1994 beslutade därför regeringen att för budgetåren 1994/95 och 1995/96 avsätta sammanlagt 6 miljoner kronor för praktisk utvecklingsverksamhet i syfte att förbättra villkoren för kvinnor med funktionshinder. Under året har 8 projekt beviljats stöd med sammanlagt 3,7 miljoner kronor. Under hösten 1995 har på samma sätt som för satsningen Invandrare och handikapp ett arbete påbörjats med att dokumentera de projekt som beviljats stöd inom detta område. 6.4.8 Lokalstöd Under budgetåret 1994/95 beviljades stöd med sammanlagt ca 5,6 miljoner kronor som bidrag till 14 projekt rörande ny-, om- och tillbyggnader av handikapporganisationers rekreationsanläggningar. 6.4.9 Utrustning För att underlätta för personer med funktionshinder att arbeta vid handi- kapporganisationernas kanslier har stöd lämnats med ca 4,5 miljoner kronor för modern och anpassad administrativ utrustning till 29 organisationer. 6.4.10 Organisationsutveckling Förändringar i lagstiftning, decentralisering och andra samhällsförändringar m.m. ställer stora krav på handikapporganisationernas kompetens och organisation. I takt med samhällsinsatsernas decentraliseringssträvanden krävs att handikapporganisationerna flyttar tyngdpunkten från centralförbunden till lokal- och länsföreningarna. 19 projekt med denna inriktning har beviljats stöd med ca 11 miljoner kronor. Projekten har ofta stora inslag av utbildning men tyngdpunkten är utveckling av verksamheten. 7 Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden Genom stöd ur Allmänna arvsfonden har föreningar och andra organisationer under årens lopp kunnat förverkliga nya idéer och visioner som förbättrat situationen för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Det har gällt verksamheter som föreningar och organisationer själva ansvarat för och som kompletterat de samhälleliga verksamhetsformerna men också verksamhetsformer som samhället svarar för men som brukarorganisationerna fått ett ökat inflytande över. Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt medverka till att stärka den sociala välfärden för fondens målgrupper. 10 I det följande redovisar regeringen den inriktning av stödet som är aktuell för den närmaste framtiden. Utöver nedan angivna områden kommer medel liksom tidigare också ges till utvecklingsprojekt inom områden som idag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsverksamhet inom nya områden. 7.1 Verksamhet till förmån för barn Samhällets särskilda ansvar för att barn växer upp under trygga och goda förhållanden kommer till uttryck bl.a. i socialtjänstlagen. Där åläggs socialnämnderna att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos alla barn. För att hindra att barn far illa är det viktigt att utveckla ett varierat utbud av insatser som syftar till att stödja barn och föräldrar. Som komplement till vad samhället erbjuder behövs det arbete som utförs genom ideella organisationer och andra frivilliga sammanslutningar, inte minst för de människor som av olika skäl inte vill vända sig till myndigheter. År 1994 omfattade barnomsorgen 67% av barnen i åldrarna 1-6 år. Allt eftersom barnomsorgen byggs ut, blir frågan om den mindre andel barn som står utanför barnomsorgen allt viktigare. Det gäller barn vars föräldrar inte får eller efterfrågar barnomsorg. I de alltmer segregerade bostadsområdena i och omkring storstäderna, där antalet långtidsarbetslösa föräldrar är stort liksom andelen familjer med invandrarbakgrund, ensamstående föräldrar och föräldrar med sociala problem, är det särskilt allvarligt att barnen inte nås av någon förskole- eller fritidsverksamhet. Nya verksamhetsformer och metodutveckling för att bidra till dessa barns integrationsmöjligheter, språk- och psykosociala utveckling kommer att prioriteras inom ramen för den satsning på alternativ barnomsorg i storstadsområden som regeringen beslutade om i juni 1995. Utvecklingsverksamhet behövs också för att öka förståelsen och kommunikationen mellan invandrar- familjer och andra familjer. Genom FN:s konvention om barns rättigheter har inte bara barnets behov, utan också frågan om barnets rättigheter fått hög aktualitet. En bevakning av samhällsfrågorna ur ett barnperspektiv behöver vidareutvecklas liksom bevak- ningen av barns och ungdomars delaktighet i kultur- och samhällslivet. Ett barnperspektiv behöver också utvecklas för att tillgodose barns behov i den fysiska och sociala planeringen av samhället. Sverige har under senare år tagit emot ett stort antal barnfamiljer med krigsupplevelser. Personal inom barnhälsovård, barnomsorg och skola har ansvar för att möta dessa flyktingfamiljer på bästa sätt. Föräldrar och barn behöver få stöd och hjälp för att kunna bearbeta sina upplevelser och växa in i det svenska samhället. Inom en del frivilligorganisationer finns en särskild kompetens på detta område som bör kunna komma såväl personal, som kommer i kontakt med dessa flyktingfamiljer, som familjerna själva till godo. Flera undersökningar visar att barn i missbrukarfamiljer riskerar att fara illa på olika sätt. Man räknar med att ca 150 000 - 200 000 barn i Sverige växer upp i familjer där minst en förälder har missbruksproblem. Det finns dock relativt få verksamheter i landet som vänder sig till dessa barn. Missbruk är ofta ett dolt problem vilket bidrar till att få av barnen får det stöd och den hjälp de behöver. Det finns därför ett stort behov av att utveckla verksamhetsformer som på olika sätt stödjer barnen och förebygger bland annat eget missbruk senare i livet. Under 1980- och början av 1990-talet ökade antalet anmälningar om misstänkta sexuella övergrep. Under de två senaste åren har anmälningarna om misstänkt misshandel ökat medan anmälningarna om misstänkta sexuella övergrepp planat ut. Det är ytterst socialtjänsten som har ansvar för att barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp eller annan form av övergrepp får den hjälp de behöver men frivilligorganisationer med specialkompetens på området fyller en viktig funktion när det gäller att utveckla metoder för att hjälpa dessa barn. Många barn bor numera helt eller delvis tillsammans med enbart en förälder. Det har i undersökningar visat sig att dessa barns uppväxtvillkor i flera avseenden är annorlunda än villkoren för barn som bor med två föräldrar. Bland barn som far illa på olika sätt är barn med dålig eller ingen kontakt med sina fäder överrepresenterade. Det är därför angeläget att uppmärksamma projekt inom detta område. Utvecklingsverksamhet för att motverka våld och mobbning kommer att uppmärksammas liksom projekt som rör våld i media och dess påverkan. Barn med funktionshinder har samma behov som andra barn och samtliga de prioriterade områden som beskrivits här gäller även dem. Därutöver finns behov av att utveckla och pröva verksamhet som gör det möjligt för barn med funktionshinder att utvecklas på bästa sätt, att få delta i gemenskap med andra barn i barnomsorg, skola och fritid och att få tillgång till det stöd som behövs för att funktionshindret skall utgöra minsta möjliga handikapp. 7.2 Verksamhet till förmån för ungdomar Utgångspunkten för regeringens ungdomspolitik har varit att se ungdomar som fullvärdiga medborgare med både rättigheter och skyldigheter. En förutsättning för att unga människor skall kunna ta det ansvar detta innebär är att de ges möjligheter att bli delaktiga i samhällsutvecklingen och att de ges tydlig makt och inflytande. Frågor om demokrati och inflytande är därför centrala såväl för ungdomspolitiken i sin helhet som för de särskilda satsningar som regeringen har möjlighet att göra med hjälp av medel ur Allmänna arvsfonden. De insatser som görs för att stärka ungdomars ställning får inte innebära att deras inflytande utformas endast på vuxnas villkor. Unga människors initiativförmåga, kunskaper och kreativitet måste ges verkligt utrymme och tas tillvara. Detta synsätt bör prägla fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden till ungdomsprojekt. I den allmänna fördelningen av stöd ur arvsfonden kommer projekt som stärker ungdomars reella delaktighet samt projekt som stärker jämlikheten mellan olika ungdomsgrupper och jämställdheten mellan pojkar och flickor att prioriteras. Medel kommer vidare att främst ges till projekt där ungdomar finns med i hela utvecklingsprocessen och inte bara förekommer som mottagare av något som vuxna skapat för dem. De särskilda områden som regeringen avser lyfta fram under kommande år är följande: Ungdomar måste ges möjlighet att växa upp under trygga förhållanden. Det är angeläget att förhindra att unga människor dras in i en livsstil där de riskerar att fara illa. Verksamheter till stöd för goda uppväxtvillkor och en positiv utveckling bland unga skall därför ägnas uppmärksamhet. Det finns behov av att i samverkan mellan offentlig verksamhet, föreningar och andra organisationer söka finna former för att åstadkomma en sådan positiv utveckling. Erfarenheterna från de s.k. PLUS-projekten har pekat på många intressanta och viktiga resultat av lokala utvecklingsinsatser genom bred samverkan mellan ideella och offentliga organisationer. Den metodik som använts i PLUS-projekten bör prövas vidare och utvecklas ytterligare. Stöd kommer därför även fortsättningsvis att avsättas till lokala förebyggande samverkansprojekt i främst ett antal medelstora kommuner där intresse och förutsättningar finns för att omsätta erfarenheter från PLUS-projekten i praktisk verksamhet anpassad efter de lokala behov som föreligger. Särskilda medel ur Allmänna arvsfonden kommer att avsättas för ungdomars egna informations- och opinionsbildningsinsatser när det gäller den framtida ungdomspolitiken. Projekt som främjar en bred debatt om ungdomspolitiken bland ungdomsgrupper som vanligtvis inte aktivt deltar i politiskt arbete skall särskilt stimuleras. Stöd kommer också att ges till informations- och opinionsbildningsinsatser för att motverka sexuellt utnyttjande av barn och ungdomar. Detta kommer att vara särskilt angeläget inför den världskongress mot kommersiell sexuell exploatering av barn som under augusti 1996 genomförs i Stockholm. Insatser för att motverka våld kommer att ges ökad uppmärksamhet. Särskilda projekt kommer att stödjas för att motverka en negativ utveckling inom ett antal olika områden såsom rasistiskt våld, idrottsrelaterat våld, våld i samband med nöjesliv samt våld mellan flickor. För att värna om barn och ungdomar som många gånger helt oskyddat möter skadliga våldsskildringar i film och andra rörliga bilder kommer stöd att ges till kunskapshöjande åtgärder för att stärka tittaropinion och tittarmakt. Projekt som stimulerar unga människor att ta en aktiv roll i informations- och utbildningsverksamhet med syfte att öka deras kunskaper och därmed medvetenhet som unga konsumenter kommer att ägnas särskild uppmärksamhet. Vidare kommer stöd att ges projekt som syftar till att underlätta re- habilitering och förebygga utslagning av unga. Därmed kommer stöd att ges till bl.a. projekt i föreningsregi som medverkar till en utveckling av mellanvårdsalternativ för ungdomar. 7.3 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder Handikappolitiken har som syfte att utforma samhället så att det blir tillgängligt för alla medborgare. Det innebär att personer med funktionshinder skall beredas samma möjligheter som andra att vara med i samhällslivet och delta i olika aktiviteter. Målet är att uppnå full delaktighet och jämlikhet. Trots reformer och andra förbättringar som genomförts finns det fortfarande hinder för detta. Genom stöd ur Allmänna arvsfonden kan handikapporganisationer och andra organisationer som bedriver ideell verksamhet ges möjlighet att utifrån brukarnas egna behov och önskemål utveckla olika former av verksamheter och stödinsatser som kan utgöra viktiga komplement till de insatser samhället skall erbjuda. Av de projekt som beviljats stöd ur fonden har många haft inriktningen att öka medvetenheten hos beslutsfattare och olika personalgrupper genom att informera om olika former av funktionshinder. Många projekt har också haft som syfte att öka kunskaperna hos personer med funktionshinder och beslutsfattare om de handikappolitiska grunderna och om olika stödsystem inom handikappområdet. Ett exempel är stöd till projekt som syftar till att informera om FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Denna typ av projekt men även andra som syftar till ökat självbestämmande och oberoende för personer med funktionshinder bör även fortsättningsvis prioriteras. Olika utredningar har uppmärksammat uppenbara brister när det gäller möjligheterna för personer med funktionshinder att delta i fritids- och rekreationsaktiviteter. Mot bakgrund av detta bör utvecklingsverksamhet som gör det möjligt för personer med funktionshinder att delta i fritids- och rekreationsaktiviteter fortfarande vara ett prioriterat område. Som tidigare nämnts beslutade regeringen att under en tvåårsperiod avsätta sam- manlagt 6 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för praktisk utveck- lingsverksamhet, bl.a. för att finna metoder som underlättar möjligheterna för kvinnor med funktionshinder att aktivt delta i politiskt, fackligt och annat samhällsarbete. Försöks- och utvecklingsarbete som kan förbättra situationen för kvinnor med funktionshinder bör även fortsättningsvis uppmärksammas. För funktionshindrade personer med invandrarbakgrund är det ofta svårt att få tillgång till stöd och service och bli delaktiga i samhället. Regeringen beslutade därför i januari 1994 att under en tvåårsperiod avsätta sammanlagt 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för utvecklingsinsatser inom området. Medlen skall i första hand användas för att handikapp- och invandrarorganisationerna skall ges möjlighet att utveckla samverkansmodeller och pröva verksamhet för att öka möjligheterna för funktionshindrade invandrare att bli delaktiga i samhälls- och föreningsgemenskap och därmed förbättra sin livssituation. Tillgänglighet i miljö, byggnader och bostäder är en viktig förutsättning för att personer med funktionshinder skall kunna leva ett självständigt och oberoende liv och kunna delta i samhällslivet. Mot bakgrund av bl.a. de förändringar som skett och kommer att ske inom plan- och byggområdet bör handikapporganisationerna med stöd av fonden ges möjligheter att öka informationen till sina medlemmar men också till kommunerna, byggbranschen, arkitekter och andra som arbetar med plan- och byggfrågor om hur brister i tillgängligheten kan åtgärdas. Ett oberoende och självständigt liv förutsätter också ökade möjligheter för personer med funktionshinder att fungera som konsumenter av varor och tjänster. Det berör många situationer i det dagliga livet, från rollen som kund i en affär till deltagare i fritidsaktiviteter eller som biograf- eller restaurangbesökare. De ideella organisationerna kan spela en viktig roll för en positiv utveckling på detta område, dels genom information om hur tillgängligheten kan ökas för personer med funktionshinder, dels genom olika samarbetsprojekt med t.ex. branschorganisationer och berörda myndigheter, för att pröva modeller och utveckla goda exempel. Tolktjänsten för bl.a. döva och dövblinda är en förutsättning för dessa grupper att kommunicera med andra. Trots att det under de senaste åren gjorts ansträngningar för att öka intresset för tolkutbildningen är bristen på utbildade tolkar stor. Det finns därför behov av stöd till projekt som på olika sätt kan öka intresset för tolkyrket och förbättra tillgången på tolkar. 8 Information, erfarenhetsspridning och utvärdering I förordningen om Allmänna arvsfonden anges att Arvsfondsdelegationens uppgift, förutom att fördela stöd ur fonden, också är att följa upp projekt samt att informera allmänheten om arsvfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Under hösten 1994 antog Arvsfondsdelegationen en plan för arbetet med information och erfarenhetsspridning. Denna plan har till stora delar genomförts under budgetåret. Delegationen har också diskuterat de framtida formerna för utvärdering av projekt som beviljats stöd ur fonden. En plan för detta arbete har antagits i januari 1996. 8.1 Information Arbetet med att sprida information om fondens ändamål och medlens användningsområde har inriktats på ett antal målgrupper; allmänheten, organisationer som kan komma ifråga för stöd, myndigheter, samt enskilda som vill söka medel för egen räkning (t.ex. resestipendier). En allmänt hållen broschyr har tagits fram under året. Den riktar sig till allmänheten och distribueras till personer som tar kontakt med något av kanslierna. Broschyren distribueras också på förfrågan till organisationer som inte tidigare kommit i kontakt med Allmänna arvsfonden och därför behöver grundläggande information om fondens målgrupper och villkor för stöd. Under året har dessutom tagits fram nya ansökningshandlingar, anvisningar för mottagare av stöd, samt ett särtryck av avsnittet Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden i Redovisning för fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1993/94 (Regeringens skrivelse 1994/95:138). För enskilda som vill söka medel för egen räkning, har det främsta syftet varit att informera om att den nya lagen om Allmänna arvsfonden innehåller en bestämmelse om att enskilda inte kan få stöd ur fonden. Ett brev med information om detta har riktats till kuratorer vid sjukhus och inom socialtjänst, för att undvika att personer i onödan hänvisas till Allmänna arvsfonden. Till de enskilda personer som ändå söker stöd ges om möjligt hänvisningar till andra lämpliga fonder. Ytterligare en målgrupp som är viktig är advokater, gode män och andra som kommer i kontakt med personer som vill testamentera eller skänka medel till ideell verksamhet. Det är angeläget att öka deras kunskaper om hur arvsfondens medel förvaltas och används. Under våren 1996 kommer en broschyr med detta syfte att tas fram i samarbete med Kammarkollegiet. 8.2 Erfarenhetsspridning Stöd ur Allmänna arvsfonden lämnas till projekt som är nyskapande och utvecklande. Det innebär att många av de erfarenheter som projekten ger är av intresse för andra organisationer eller verksamheter. Även projekt som inte lyckas uppnå sina mål kan ge viktiga kunskaper om varför metoderna inte fungerade. Att sprida denna kunskap är i första hand en uppgift som bör genomföras inom ramen för varje projekt. I anvisningarna för ansökan understryks därför att projektet bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning. Den kunskap som samlas hos Arvsfondsdelegationen genom rapporter och dokumentation bör dock användas för att sprida mer generell information om utvecklingsarbetets inriktning på olika områden. Dessutom bör delegationen i viss utsträckning kunna stimulera till ökat utbyte mellan pågående projekt. Arvsfondsdelegationens nya diarium och projektdatabas har gjort det möjligt att enkelt ta fram förteckningar över aktuella projekt inom ett visst område, på förfrågan från t.ex. organisationer och myndigheter. Möjligheterna att göra projektdatabasen tillgänglig för utomstående eller på annat sätt sprida information om projekten via elektroniska nätverk diskuteras. Som framgår av den redovisning som lämnats under avsnitten 6.3.9 och 10 har Ungdomsstyrelsen på regeringens uppdrag fördelat stöd ur fonden till lokala projekt för ökat ungdomsinflytande i de kommunala beslutsprocesserna och för nyskapande verksamhet för arbetslösa ungdomar. Erfarenheterna från projektverksamheterna har redovisats i idéskriften "Ungdomsråd en möjlighet" och rapporten "Att pröva nya vägar". I rapporten (Ds 1995:54) "Plus för unga - slutsatser från lokalt utveck- lingsarbete" görs en sammanfattande analys av arbetet i de olika lokala plusprojekten. Övriga utvärderingsskrifter i serien "Plus för unga" som nyligen presenterats är "Plus för unga i Göteborg", samt "Plus för unga i Malmö, Norrköping och Sundsvall". Under budgetåret avslutades den särskilda satsning för att öka ungdomars medvetenhet som unga konsumenter som initierades 1991 av Barn- och ungdomsdelegationen. Rapporten "Ung konsument" beskriver de lokala projekten för att ge inspiration och idéer för att arbeta med konsumentfrågor bland ungdomar. När det gäller två av de särskilda satsningar som påbörjades under budgetåret, Kvinnor med handikapp och Utvecklingsverksamhet för invandrare med funktionshinder, pågår arbetet med två idéskrifter. Syftet är att skildra projekten medan de pågår, och därmed stimulera andra organisationer att ta kontakt och initiera nya verksamheter. Under våren 1996 planeras en årsbok om Arvsfonden för organisationer och allmänhet med information om fonden och mer detaljerade beskrivningar av utvalda projekt som fått stöd under 1994/95. I samband med årsbokens utgivning planeras också en eller flera kunskapsdagar där projekt presenteras och möjlighet ges för projektmedarbetare att utbyta erfarenheter. 8.3 Utvärdering De utvärderingar som gjorts av separata arvsfondsprojekt har oftast genomförts inom ramen för respektive projekt. Under året har sekretariatet ökat och systematiserat sin information om projektresultat till berörda departement och myndigheter. Centralt genomförda utvärderingar har gällt särskilda avgränsade satsningar. Ett exempel på detta är den utvärdering av PLUS-projekten som nyligen avslutats. Arvsfondsdelegationen har inlett ett arbete med att utveckla en strategi för utvärdering av projekt som fått stöd ur Allmänna arvsfonden. En utgångspunkt är att det i framtiden bör vara möjligt att sammanställa vissa grunduppgifter från samtliga projekt; exempelvis om projektet har slutförts enligt projektplanen och om verksamheten fortsätter efter projekttidens slut. Mer genomgripande utvärderingar kommer även fortsättningsvis att genomföras huvudsakligen utifrån avgränsade ämnesområden och frågeställningar, exempelvis de satsningar på särskilda ändamål som regeringen beslutar om. 9 Författningskommentar 2 § Ordet räkenskapsår har bytts ut mot år för att markera att det numera är kalenderår som avses. Ändringen är föranledd av att det statliga budgetåret från och med 1995/96 har ändrats till att omfatta kalenderår. I övergångsbestämmelserna regleras hur infasningen med det nya budgetåret skall ske eftersom budgetåret 1995/96 omfattar 18 månader. 11 31 § Regeringen skall senast före juni månads utgång lämna redovisning till riksdagen över hur medel från Allmänna arvsfonden har fördelats under föregående budgetår m.m. Ändringen är en praktisk anpassning till att budgetåret har ändrats till kalenderår och således löper ut den 31 december. 12