Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1995/96:97 Vissa frågor om beskattningen av utländska kapitalförsäkringar, m.m. Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 2 november 1995 Ingvar Carlsson Göran Persson (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att förmögenhetsskatteplikt och kontrollupp- giftsskyldighet införs för utländska kapitalförsäkringar fr.o.m. 1996 års taxering. De nya reglerna skall dock i huvudsak gälla endast försäkringsavtal som ingåtts efter halvårsskiftet i år. Dessutom föreslås en justering i reglerna för den särskilda punktskatten på premier såvitt avser överlåtelser av "begagnade" försäkringar. Denna ändring föreslås, med stöd av tidigare med- delande till riksdagen, gälla för betalningar efter samma tidpunkt. Vissa övriga frågor behandlas också i propositionen. Den nuvarande övergångsregleringen för förmögenhetsbeskattningen föreslås förlängd t.o.m. 1997 års taxering. Slutligen behandlas en teknisk kontrolluppgiftsfråga som rör utdelning på utländska aktier. 1 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar 4 2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt 5 2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1851) om upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall 7 2.4Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 8 3 Ärendet och dess beredning 11 4 Gällande regler 12 5 Förmögenhetsbeskattning 14 6 Kontrolluppgifter 17 7 Begagnade försäkringar 20 8 Övriga frågor 21 9 Författningskommentar 22 9.1Lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar 22 9.2Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt 23 9.3Lagen (1991:1851) om upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall24 9.4Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 24 Bilaga 1Lagrådsremissens lagförslag 26 Bilaga 2Lagrådets yttrande 30 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 november 1995 32 2 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar, 2. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, 3. lag om ändring i lagen (1991:1851) om upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall, 4. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll- uppgifter. 3 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § ------------------------------------------------------- Till staten skall betalas Till staten skall skatt enligt denna lag på betalas skatt enligt denna premier som erläggs av lag på premier som erläggs svensk juridisk person och av svensk juridisk person fysisk person, som är bosatt och fysisk person, som är i Sverige eller bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här stadigvarande vistas här avseende personförsäkring somavseende personförsäkring har meddelats i en som har meddelats i en utomlands bedriven utomlands bedriven försäkringsrörelse. försäkringsrörelse. Med premier likställs ersättning som lämnats vid sådan överlåtelse som avses i 2 § under förutsättning att tidigare betalningar för försäkringen inte varit skattepliktiga enligt denna lag. Skatt skall dock ej betalas för premier som utgör omkostnad i näringsverksamhet utom riket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om ersättning som lämnas efter den 30 juni 1995. 4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1 dels att lagen samt punkt 3 i övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse, dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 6, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ------------------------------------------------------- Enligt riksdagens beslut Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen föreskrivs att lagen (1947:577) om statlig (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall förmögenhetsskatt skall upphöra att gälla vid utgångenupphöra att gälla vid av år 1991. Den upphävda utgången av år 1991. Den lagen tillämpas dock alltjämtupphävda lagen tillämpas vid 1996 och tidigare års dock alltjämt vid 1997 och taxeringar. Vid 1992 — 1996 tidigare års taxeringar. års taxeringar tillämpas den Vid 1992 — 1997 års upphävda lagen med de änd- taxeringar tillämpas den ringar som framgår av upphävda lagen med de änd- punkterna 1 — 5 nedan. ringar som framgår av punkterna 1 — 6 nedan. 1.2 Tillgångar är inte skattepliktiga och skulder är inte avdragsgilla i den mån de är hänförliga till verksamhet som omfattas av de särskilda reduceringsreglerna i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§. Sådana tillgångar och skulder skall inte heller medräknas vid värdering av aktie eller andel enligt punkt 5 femte stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§. Vad som sagts om värdering av andel skall även gälla i fråga om andel i europeisk ekonomisk intressegruppering. 2. I stället för vad som sägs i punkt 5 första stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ gäller följande. Aktier som är inregistrerade vid en svensk börs eller noterade vid utländsk börs, andelar i värdepappersfonder samt andra värdepapper än aktier som omsätts marknadsmässigt och är av det slag som anges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas upp till 75 procent av det noterade värdet. Andra stycket i nämnda anvisningspunkt skall omfatta aktier som inte är av det slag som nu nämnts men som är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut. Sådana aktier är inte skattepliktiga. Detsamma gäller aktier som är inregistrerade vid en svensk börs om aktierna vid utgången av år 1991 omfattades av bestämmelserna i andra eller femte stycket nämnda anvisningspunkt. ------------------------------------------------------- 3. Statlig 3. Statlig förmögenhetsskatt för förmögenhetsskatt för skattskyldig som avses i 11 §skattskyldig som avses i 1 mom. är 11 § vid 1992 års taxering 1 mom. är 1,5 procent av den del av vid 1992 års taxering den beskattningsbara 1,5 procent av den del av förmögenheten som överstiger den beskattningsbara 800 000 kronor men inte förmögenheten som överstiger 1 600 000 kronor och 800 000 kronor men inte 2,5 procent av den del av 1 600 000 kronor och den beskattningsbara förmö- 2,5 procent av den del av genheten som överstiger den beskattningsbara förmö- 1 600 000 kronor, samt genheten som överstiger vid 1993 — 1996 års 1 600 000 kronor, samt taxeringar 1,5 procent av vid 1993 — 1997 års den del av den be- taxeringar 1,5 procent av skattningsbara förmögenheten den del av den be- som överstiger skattningsbara förmögenheten 800 000 kronor. som överstiger 800 000 kronor. 4. Fosterbarn anses vid tillämpningen av 12 § 1 mom. inte som hemmavarande barn. 5. Behållning på pensionssparkonto enligt 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande räknas inte som skattepliktig tillgång. ------------------------------------------------------- 6. Livförsäkring som meddelats i utländsk försäkringsverksamhet vilken inte bedrivits från fast driftställe i Sverige räknas som skattepliktig tillgång i den omfattning som anges i punkt 6 av anvisningarna till 3 och 4 §§. Denna lag träder i kraft den 30 december 1995. Den nya punkten 6 tillämpas första gången vid 1996 års taxering. Bestämmelserna i punkten tillämpas dock inte för försäkringsavtal som ingåtts före den 1 juli 1995 under förutsättning att 1. avtalet inte därefter ändrats på ett sätt som medför ökad premieför- pliktelse totalt sett eller en tidigareläggning av premiebetalning, 2. större premie inte därefter betalats än den som lägst skall betalas för betalningsperioden enligt avtalet, och att 3. försäkringen inte övergått till ny innehavare efter den 30 juni 1995 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva eller bodelning. 1Lagen omtryckt 1994:1897. 2Senaste lydelse 1994:1898. 5 2.3 Lag om ändring i lagen (1991:1851) om upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1851) om upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall1 skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ------------------------------------------------------- Enligt riksdagens beslut Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen föreskrivs att lagen (1970:172) om begränsning av (1970:172) om begränsning skatt i vissa fall skall av skatt i vissa fall upphöra att gälla vid utgångenskall upphöra att gälla vid av år 1991. Den upphävda utgången av år 1991. Den lagen tillämpas dock alltjämtupphävda lagen tillämpas vid 1996 och tidigare års dock alltjämt vid 1997 och taxeringar. Vid 1992 — 1995 tidigare års taxeringar. års taxeringar tillämpas den Vid 1992 — 1995 års upphävda lagen med den taxeringar tillämpas den ändringen i fråga om 3 § upphävda lagen med den tredje stycket att ändringen i fråga om 3 § spärrbeloppet skall bestämmastredje stycket att till 55 procent av summan spärrbeloppet skall be- av den justerade stämmas till 55 procent av beskattningsbara summan av den justerade förvärvsinkomsten och in- beskattningsbara komsten av kapital. Vid förvärvsinkomsten och in- 1996 års taxering skall komsten av kapital. Vid nämnda procentsats uppgå till1996 och 1997 års 60. taxeringar skall nämnda procentsats uppgå till 60. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996. 1 Lagen omtryckt 1994:1899. 6 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15, 27 och 32 b §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 15 § ------------------------------------------------------- Kontrolluppgift om försäk- Kontrolluppgift om försäk- rings värde skall lämnas av rings värde skall lämnas av försäkringsföretag och un- försäkringsföretag och un- derstödsförening avseende derstödsförening avseende sådan livförsäkring som avsessådan livförsäkring som avses i punkt 6 av anvisningarna i punkt 6 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen till 3 och 4 §§ den upphävda (1947:577) om statlig för- lagen (1947:577) om mögenhetsskatt. statlig förmögenhetsskatt samt punkt 6 av övergångsbe- stämmelserna till lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Kontrolluppgift skall lämnas för den som är ägare till försäkringen eller är förmånstagare med förfoganderätt till sådan försäkring, om värdet av en eller flera försäkringar uppgår till minst 1 000 kronor. Kontrolluppgiften skall uppta försäkringarnas värde vid årets utgång. ------------------------------------------------------- Den som i Sverige förmedlar skattepliktig utländsk försäkring skall för försäkringsavtal som för- medlats under kalenderåret till Riksskatteverket lämna uppgift om försäk- ringsgivarens och försäk- ringstagarens namn och postadress, försäk- ringstagarens personnummer samt till verket vidarebe- fordra handling som avses i fjärde stycket. Innehavare av skatte- pliktig utländsk försäkring som avses i första stycket skall efter försäkringsav- talets tecknande utan dröjsmål till förmedlare av försäkringen eller, om sådan saknas, till Riksskatte- verket lämna dels en skriftlig förbindelse från den utländske försäk- ringsgivaren att årligen senast den 31 januari taxeringsåret lämna kontrolluppgift enligt första och andra styckena till verket, dels ett eget medgivande till sådant kon- trolluppgiftslämnande. Förbindelse behöver inte lämnas om detta tidigare gjorts enligt 32 b §. Riksskatteverket får medge undantag från skyldigheten att ge in sådan förbindelse som avses i fjärde stycket om det finns särskilda skäl. 27 §1 Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av 1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8 § bankaktiebolagslagen (1987:618), 2. förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappersfond, 3. fondbolag som avses i 1 § lagen (1990:1114) om värdepappersfonder och som förvaltar svensk värdepappersfond, 4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg, 5. valutahandlare och värdepappersinstitut hos vilka utländskt fondpapper eller rättighet eller skyldighet som anknyter till sådant fondpapper förvaras i depå eller kontoförs. Kontrolluppgift skall lämnas för a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället och b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som innehavare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk person eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper. ------------------------------------------------------- Kontrolluppgift enligt Kontrolluppgift enligt andra stycket a skall ta andra stycket a skall ta upp utbetald utdelning till upp utbetald utdelning den del den är skattepliktig till den del den är skatte- och avdragen preliminär pliktig, avdragen skatt. Kontrolluppgift preliminär skatt och enligt andra stycket b innehållen utländsk källskatt skall ta upp innehavet vid som belöper på utdelningen. årets utgång. Kontrolluppgift enligt andra stycket b skall ta upp innehavet vid årets utgång. Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för tillgångar på pensionssparkonto eller för utdelning på sådana tillgångar. 32 b §2 ------------------------------------------------------- Ett utländskt företag som Ett utländskt företag som med stöd av 1 kap. 5 § 2 med stöd av 1 kap. 5 § 2 bankrörelselagen (1987:617), bankrörelselagen 1 kap. 3 c § 2 lagen (1987:617), 1 kap. 3 c § 2 (1991:981) om värdepappers- lagen (1991:981) om rörelse eller 2 kap. 9 § 2 värdepappersrörelse, 2 kap. lagen (1992:1610) om 9 § 2 lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag driver kreditmarknadsbolag eller bankverksamhet, värde- 2 kap. 1 § 2 lagen pappersrörelse eller (1993:1302) om EES-försäk- finansieringsverksamhet i ringsgivares verksamhet i Sverige utan att inrätta Sverige driver bankverk- filial här, skall innan samhet, värdepappersrörelse, verksamheten inleds till finansieringsverksamhet Finansinspektionen lämna en eller försäkringsverksamhet skriftlig förbindelse att i Sverige utan att inrätta årligen senast den 31 filial eller motsvarande januari taxeringsåret lämna etablering här, skall innan kontrolluppgift enligt 22, verksamheten inleds till 25 a, 27 eller 32 c § till Finansinspektionen lämna en Riksskatteverket. skriftlig förbindelse att årligen senast den 31 januari taxeringsåret lämna kontrolluppgift enligt 15, 22, 25 a, 27 eller 32 c § till Riksskatteverket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. De nya bestämmelserna i 3 kap. 27 § och reglerna om förbindelse från utländsk försäkringsgivare att lämna kontrolluppgift tillämpas dock första gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1997 års taxering. Har gränsöverskridande försäkringsverksamhet inletts före ikraftträ- dandet, skall förbindelse enligt 3 kap. 32 b § för sådan verksamhet lämnas till Finansinspektionen före den 1 juli 1996. Har försäkring förvärvats före ikraftträdandet, skall medgivande och förbindelse enligt 3 kap. 15 § fjärde stycket lämnas till Riksskatteverket senast den 1 oktober 1996. 1 Senaste lydelse 1994:1874. 2 Senaste lydelse 1995:576. 7 3 Ärendet och dess beredning I samband med justeringar i vissa beskattningsregler för pensionsförsäkringar aviserade regeringen i mars 1995 att den avsåg att återkomma i beskattningsfrågor rörande försäkringssparande i utlandet (prop. 1994/95:187 s. 19). Regeringen överlämnade den 22 juni 1995 en skrivelse till riksdagen med meddelande om kommande förslag om beskattningen av utländska kapitalförsäkringar (skr. 1995/96:7). I skrivelsen aviserades att regeringen hade för avsikt att förelägga riksdagen ett förslag om att premieskatt skulle tas ut på betalningar efter den 22 juni 1995 vid förvärv av s.k. begagnade utländska kapitalförsäk- ringar. Avsikten med aviseringen på denna punkt var att omedelbart motverka en oönskad skatteplanering och undanröja otillbörliga hinder för en konkurrens på lika villkor på livförsäkringsområdet. Skrivelsen innehöll även besked om en allmän översyn av beskattningsreglerna för utländska livförsäkringar. Det framhölls vidare att regeringen avsåg att föreslå förmögenhetsskatteplikt för innehav av utländska livförsäkringar fr.o.m. 1996 års taxering och kontrollupp- giftsskyldighet på området. I propositionen behandlas förslag om att nuvarande förmögenhetsskatteplikt för inhemska livförsäkringar utvidgas till att omfatta även utländska livförsäkringar. Det föreslås också en uppgiftsskyldighet för dessa fall. Vidare likställs betalningar för utländska s.k. begagnade livförsäkringar med engångspremie vid förvärv av utländska livförsäkringar. Vid beredningen av föreliggande lagförslag har synpunkter inhämtats från bl.a. Riksskatteverket, Finansinspektionen och Försäkringsförbundet. Inom regeringskansliet pågår en översyn av det nuvarande punktskattesystemet för utländska försäkringar med sikte på en enhetlig inkomstbeskattning för svenska och utländska försäkringar. Det bör påpekas att en sådan nyordning även kan komma att omfatta försäkringsavtal som ingåtts före den kommande ändringen. Regeringen avser att senare återkomma med förslag i denna del. En översyn av beskattningsreglerna på ett annat försäkringsområde kommer därefter att inledas. Den sistnämnda översynen gäller företagens avdragsrätt för tjänstepension- skostnader och syftar till förenkling, större flexibilitet i förhållande till nya pensionslösningar och neutralitet mellan skilda slag av tjänstepension- sordningar. Vissa övriga frågor tas också upp i propositionen. Den nuvarande övergångs- regleringen för förmögenhetsbeskattningen föreslås förlängd t.o.m. 1997 års taxering. Slutligen behandlas en teknisk kontrolluppgiftsfråga som rör utdelning på utländska aktier. Lagrådet Regeringen beslutade den 19 oktober 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådets yttrande finns i bilaga 2. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. I förhållande till lagrådsremissen har också gjorts vissa andra ändringar av redaktionell karaktär. De lagförslag i propositionen som inte rör försäkring är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande saknar betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats beträffande dessa förslag. 4 Gällande regler Skatteregler Livförsäkringar delas upp i två grupper vid inkomstbeskattningen. För den ena gruppen medges inte avdrag för de till försäkringsföretagen inbetalda premierna. I sådana fall beskattas inte de belopp som utfaller på försäkringen. Denna metod gäller för kapitalförsäkring (K-försäkring). Premier för försäkringar i den andra gruppen är avdragsgilla. Mot detta svarar skatteplikt för den utfallande ersättningen. Den senare principen gäller för pensionsförsäkring (P-försäkring). De regler som karaktäriserar och avgränsar de olika försäkringsslagen finns i punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen (1928:370), KL, och kallas kvalitativa villkor. Livförsäkringar som inte uppfyller villkoren för det långsiktiga pensionssparandet i P-försäkring hänförs till gruppen K- försäkringar. Ett av villkoren för att en livförsäkring skall vara P-försäkring är att den meddelats i en försäkringsverksamhet med fast driftställe i Sverige. Beskattningen av avkastningen på det sparkapital som hör till försäkringarna sker enligt särskilda regler i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Som huvudregel beskattas all avkastning hos försäkringsgivaren på kapital i såväl svensk P- som K-försäkring med avkastningsskatt. Sedan den 1 januari i år är skattesatsen för avkastningsskatt på kapital hänförligt till P-försäkringar 15 %. Motsvarande skattesats för inhemska K- försäkringar är 30 % av nio tiondelar av ett schablonmässigt bestämt underlag, vilket medför att den faktiska skattesatsen motsvarar den generella skatten på kapitalinkomster. För att upprätthålla neutralitet i beskattningen infördes i samband med 1990 års skattereform en skatt på premier betalda av den som är bosatt i Sverige för K-försäkringar och andra personförsäkringar som meddelats i en försäkringsverksamhet i utlandet. Premieskatten har i regeltekniskt hänseende utformats som en punktskatt. Bestämmelserna om skatten finns i lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar. Skatten uppgår till 15 % av premiebeloppet. Premieskatten balanserar avsaknaden av inkomstskatt på utländska K-försäkringar. Om en utländsk K-försäkring belastas av en skatt i utlandet som är jämförlig med den beskattning som gäller i Sverige får beskattningsmyndigheten (Skattemyndigheten i Kopparbergs län) medge undantag helt eller till hälften från premieskatten. Till skillnad från vad som gäller för K-försäkringar meddelade i Sverige är värdet av en utländsk K-försäkring fritt från förmögenhetsskatt. Försäkringsbolaget är skattskyldigt för avkastningsskatt på kapital hänförligt till P- resp. K-försäkring. Skatt utgår oavsett om försäkringstagaren är bosatt i Sverige eller utlandet. Taxeringslagen reglerar förfarandet. Även pen- sionskapital på pensionssparkonto i det individuella pensionssparandet beskattas med avkastningsskatt. I detta fall betalar endast den som är bosatt i Sverige skatten. Pensionssparinstitutet betalar in skatten men innehavaren av pensionssparkontot är ägare av medlen på kontot och formellt skattskyldig. Taxeringslagen reglerar inte förfarandet vid beskattningen av medel på pensionssparkonto utan i stället gäller reglerna i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Inbetalning resp. utbetalning kopplad till P-försäkringar och pensionssparkonton redovisas i kontrolluppgifter från försäkringsbolag resp. pensionssparinstitut. Försäkringsrörelseregler Det s.k. tredje livförsäkringsdirektivet (92/96/EEG) har nyligen införlivats i svensk rätt med verkan i huvudsak fr.o.m. den 1 juli i år (prop. 1994/95:184, bet. 1994/95:NU24, SFS 1995:779-792). Genom de nya bestämmelserna har principerna om en enda auktorisation och om hemlandstillsyn genomförts. Principen om en enda auktorisation innebär att en försäkringsgivare skall ha möjlighet att med stöd av auktorisationen i sitt hemland driva försäkringsverksamhet inom hela det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Verksamheten får med stöd av auktorisationen bedrivas genom en sekundäretablering dvs. filial, agentur eller liknande i något EES-land, och genom gränsöverskridande verksamhet från försäkringsgivarens hemland eller från sekundäretableringar i andra EES-länder. Värdlandet för sekundäretableringen resp. mottagarlandet för den gränsöverskridande verksamheten kan i princip inte hindra att en utländsk försäkringsgivare bedriver verksamhet inom det egna territoriet med stöd av principen om en enda auktorisation. Principen om hemlandstillsyn innebär att det är tillsynsmyndigheten i försäkringsgivarens hemland som är primärt ansvarig för tillsynen av den verksamhet försäkringsgivaren bedriver med stöd av sin auktorisation från hemlandet oavsett var inom EES verksamheten bedrivs. En utländsk försäkringsgivare med säte utanför EES måste alltjämt ha svensk koncession för att driva försäkringsrörelse här. Verksamheten får endast drivas från fast driftställe i Sverige. 8 5 Förmögenhetsbeskattning Skälen för regeringens förslag: Livförsäkringar som meddelats i en försäkringsverksamhet som bedrivs i Sverige förmögenhetsbeskattas. Försäkringen tas upp till det värde som motsvarar det på försäkringstekniska grunder beräknade tekniska återköpsvärdet. Beskattningen infördes fr.o.m. 1988 års taxering för försäkringar som har tecknats efter den 12 september 1986. Äldre försäkringar, P-försäkringar, rena riskförsäkringar som enbart avser dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbara samt försäkringar som ger rätt till livränta eller sjukränta som lämnas på grund av annan försäkring än livförsäkring, är inte förmögenhetsskattepliktiga. Det tekniska återköpsvärdet motsvarar det värde som försäkringsbolaget enligt försäkringsavtalet lägst skall betala till försäkringstagaren. Det innebär att beskattningen sker med hänsyn till livbolagets kalkylränta men utan beaktande av den återbäring som utgår när avkastningen är högre. Kalkylräntan varierar med de skilda försäkringstekniska grunder som tillämpas av livbolagen. Bolagen lämnar, som tidigare nämnts, kontrolluppgifter till ledning för förmögenhetstaxeringen. Förmögenhetsskatteplikten infördes efter en period under 1980-talet med ett kraftigt ökat tecknande i skatteplaneringssyfte av K-försäkringar med stora engångspremier. När en förmögenhetsskatteplikt begränsad till inhemska försäkringar föreslogs förklarade den dåvarande finansministern att han, trots kontrollproblem, var beredd att ompröva sitt ställningstagande i fråga om utländska försäkringar om tendenser till en överströmning till sådana försäkringar skulle uppkomma i framtiden (prop. 1986/87:61 s. 34). I promemorian Reformerad förmögenhetsbeskattning (Ds 1990:91) utarbetad inom Finansdepartementet redovisades år 1990 en översyn av förmögenhetsskattereglerna. I promemorian föreslogs att förmögenhetsskatteplikt skulle införas för utländska K-försäkringar för att åstadkomma neutralitet och likformighet. Försäkringsbranschens företrädare avstyrkte förslaget vid remissbehandlingen och begärde i stället att förmögenhetsskatteplikten för svenska K-försäkringar skulle slopas. Skillnaden i förmögenhetsbeskattningen mellan svenska och utländska K- försäkringar har under senare år framstått som i längden ohållbar mot bakgrund bl.a. av att hindren för gränsöverskridande verksamhet på området i stor utsträckning slopats. Särskilt sparandet i utländska fondförsäkringar har ökat kraftigt. Dessa försäkringsavtal är ofta så utformade att de i allt väsentligt innefattar ett sparande i värdepappersfonder och endast till en mycket begränsad del ett försäkringsinslag. Det uppkommer därför även en svårförståelig skillnad i förmögenhetsbeskattningen gentemot vanligt fondsparande. Regeringen har i den ekonomisk-politiska propositionen 1994/95:25 förra hösten förklarat att förmögenhetsbeskattningen bör behållas. Regeringen har därefter i skrivelsen 1995/96:7 som lämnades till riksdagen den 22 juni i år förklarat att förmögenhetsskatteplikten redan vid 1996 års taxering bör utsträckas till att gälla även utländska K-försäkringar. Den nuvarande uppenbart snedvridande skillnaden i beskattning bör åtgärdas redan innan en allmän reformering av förmögenhetsskatten beslutas. Under beredningen i höst av de aktuella skattefrågorna har synpunkter inhämtats under hand angående bl.a. förmögenhetsbeskattningen. En utvidgning av förmögenhetsbeskattningen till utländska livförsäkringar synes därvid i sig inte ha ifrågasatts. Försäkringsförbundet har dock understrukit vikten av enhetliga värderingsregler för utländska resp. inhemska försäkringar. Värderingsreglerna för K-försäkring är nu utformade så att den rätt till återbäring som uppkommer om avkastningen på försäkringskapitalet är högre än kalkylräntan inte träffas av skatt. Detta innebär normalt att skatteunderlaget blir lägre än det faktiska värdet. I den nyssnämnda promemorian om förmögenhetsskatt föreslogs att denna ordning skulle kvarstå och att det skattepliktiga värdet av utländska K-försäkringar skulle bestämmas till summan av betalda premier uppräknade med en årlig ränta på 4 %. Denna räntesats motsvarade den kalkylränta som allmänt tillämpades för svenska livförsäkringar. Om den skattskyldige på ett tillfredsställande sätt kunde visa att det faktiska värdet är lägre skulle detta värde godtas. Vid halvårsskiftet i år trädde nya regler i kraft om avskattning vid viss överlåtelse av bestånd av P-försäkring (prop. 1994/95:187, bet. 1994/95:SkU31, SFS 1995:853). Den värdering som skall göras i sådana fall innefattar dels det tekniska återköpsvärdet, dels den del i livbolagets överskott (återbäring eller annan bonus) som skäligen kan anses belöpa på försäkringen. På motsvarande sätt förmögenhetsbeskattas i Danmark såväl inhemska som utländska K-försäkringar med hela kapitalvärdet som underlag. Flera skäl talar enligt regeringens mening för att en ackumulerad avkastning på försäkringskapitalet utöver kalkylräntan skall ingå i beskattningsunderlaget. Denna fråga bör slutligt avgöras först i samband med den allmänna översynen av beskattningen av utländska livförsäkringar som nu pågår inom regeringskansliet. Tills vidare bör den värdering som sker av svenska K-försäkringar tillämpas även för de utländska försäkringarna. Det sagda innebär att s.k. fondförsäkring tas upp till ett värde som motsvarar marknadsvärdet vid utgången av kalenderåret för de till försäkringen kopplade fondandelarna. Traditionell livförsäkring tas upp till det tekniska återköpsvärdet. Detta värde skall gälla även om rätt till återköp saknas. Om värdeuppgifter inte lämnats från försäkringsgivaren eller försäk- ringstagaren får värdet uppskattas med ledning av i försäkringen insatta belopp. Regeringen offentliggjorde, som nämnts, i en skrivelse till riksdagen den 22 juni 1995 sin avsikt att bl.a. föreslå att utländska K-försäkringar fr.o.m. 1996 års taxering skall utgöra skattepliktiga tillgångar. Förmögenhetsskatteplikten bör, med vissa undantag, inskränkas till att gälla försäkringsavtal som ingåtts efter halvårsskiftet i år och således efter den dag då beskattningen aktualiserades i skrivelsen till riksdagen. Övergångsreglerna behandlas närmare i författningskommentaren (avsnitt 9). Det bör i sammanhanget påpekas att regeringens förslag föranleder ytterligare överväganden i fråga om nuvarande dispensregel för att som P-försäkring godkänna vissa utländska försäkringar som har en faktisk karaktär av pensionsordning. Övervägandena bör bl.a. avse frågan om dispensmöjligheten kan utvidgas eller ersättas med en generell regel med ett vidare tillämpningsområde. Dessa frågor bör behandlas i samband med översynen av premieskattesystemet. Regeringens förslag föranleder ett tillägg till lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Finansiella effekter Sedan år 1991 har noterats en dramatisk tillväxt i betalda premier för utländska K-försäkringar med bl.a betalningar på ca 7,8 miljarder kr år 1994. Utvecklingen får i allt väsentligt anses vara beroende av den förmånliga skattebehandlingen. I frånvaro av de regler som föreslås i denna proposition skulle denna utveckling ha fortsatt, även om de tillväxttakter som kan registeras mellan enstaka år i början av 1990-talet skulle ha dämpats. Ett sparande i utländska K-försäkringar får i stor utsträckning förutsättas ske genom substitution från sparande i Sverige, i svenska K-försäkringar och i annat likvärdigt beskattat sparande i Sverige. Varje bedömning av budgeteffekten av att förmögenhetsskatt tas ut på sådana försäkringar som tecknas fr.o.m. 1 juli 1995 blir förknippad med stor osäkerhet. Baserat på månadstatistik från Riksbanken för perioden 1991-1994 kan den reala årliga tillväxten i premiebetalningar i frånvaro av förmögenhetsskatt långsiktigt beräknas uppgå till ca 40 %. Vid denna tillväxttakt, med en beräknad nivå för premiebetalningar år 1995 på ca 5,6 miljarder kr och med hänsyn tagen till tillväxten i försäkringskapitalet kan en förmögenhetsskattebas beräknas från år 1996 och framåt. Efter en viss nedjustering på grund av att en del av försäkringskapitalet ligger under grundavdraget för förmögenhetsskatt kan förmögenhetsskatteeffekten beräknas till ca 0,15, 0,32 resp. 0,55 miljarder kr för åren 1996-1998. Som redan noterats är bedömningen osäker men indikerar storleksordningen av det skattebortfall som skulle ha uppkommit i frånvaro av åtgärder på området. 6 Kontrolluppgifter Skälen för regeringens förslag: Nuvarande regler för premieskatten på försäkringssparande i utlandet föreskriver inte någon kontrolluppgifts- skyldighet. Detsamma gäller förfarandelagen för punktskatter, lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Frånvaron av en sådan reglering står i tydlig kontrast till de bestämmelser i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK, som införts under senare år rörande andra former av hushållssparande i utlandet. Utländska företag som erbjuder möjligheter till sparande för personer bosatta i Sverige utan att bedriva verksamheten från filial eller annat fast driftställe här i Sverige bedriver normalt s.k. gränsöverskridande verksamhet. Denna verksamhet omfattas i princip inte av bestämmelserna i LSK. I samband med upphävandet av lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet (betalningslagen) infördes dock viss uppgiftsskyldighet i LSK som ersättning för slopade kontrollregler. Fysiska personer och dödsbon som öppnar inlåningskonto i utlandet skall enligt 3 kap. 22 a § LSK lämna medgivande till insyn i kontot och dessutom en förbindelse från det utländska institutet att fortlöpande lämna kontrolluppgifter till Riksskatteverket beträffande avkastning och behållning. Fysiska personer och dödsbon som innehar utländska fondpapper eller derivatinstrument är enligt 3 kap. 27 a § LSK skyldiga att förvara dem i depå hos valutahandlare, värdepappersinstitut eller motsvarande utländskt institut om det inte är fråga om fondpapper i ett kontobaserat system. Deponeras eller kontoförs fondpappren i utlandet skall den skattskyldige lämna ett medgivande till insyn i depån eller kontot samt ge in en skriftlig förbindelse från det utländska institutet att fortlöpande lämna kontrolluppgift till Riksskatteverket om avkastningen och innehavet vid årets utgång. 9 Ett institut i Sverige, hos vilket utländska värdepapper förvaras i depå eller kontoförs, är skyldigt att lämna kontrolluppgift om utbetalning av avkastning (3 kap. 22 och 27 §§ LSK). Vid försäljning av utländska värdepapper genom värdepappersinstitut i Sverige föreligger kontrolluppgiftsskyldighet om nettolikvid enligt avräkningsnota (3 kap. 32 c § LSK).Mot bakgrund av de krav som det förenklade deklarationsförfarandet ställer på ett ökat kontrollupp- giftslämnande infördes nyligen en skyldighet för utländska bankföretag och andra liknande företag inom EES-området som bedriver gränsöverskridande verksamhet att till Finansinspektionen lämna en skriftlig förbindelse att lämna årlig kontrolluppgift om innehav, löpande avkastning, utgiftsränta och nettolikvid vid försäljning av värdepapper m.m. till Riksskatteverket (3 kap. 32 b § LSK, prop. 1994/95:50). Sistnämnda uppgiftsskyldighet kompletteras med bestämmelser som innebär att preliminärskatt inte skall betalas för avkastning som avses i kontrolluppgiften från det utländska företaget [10 § femte stycket uppbördslagen (1953:272)]. Försäkringsbranschen är kritisk till ett uppgiftslämnande om värde på utländska försäkringar från andra än försäkringstagaren och anser att det kan gynna oseriösa aktörer på marknaden. Försäkringsförbundet har dessutom anfört att ett krav på fullmaktslämnande, efter mönster från vad som gäller på banksidan, är diskriminerande för utländska försäkringar och därför stridande mot EG-rätten. Förbundet har också ifrågasatt om inte förslaget i denna del är oförenligt med artikel 8 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Även Finansinspektionen har under hand uttryckt tvekan i fråga om möjligheterna att ålägga utländska försäkringsgivare kontrolluppgiftsskyldighet. Riksskatteverket har föreslagit att kontrolluppgiftsskyldigheten införs först vid 1997 års taxering. Regeringen kan inledningsvis konstatera att EG-rättens regler om fria kapitalrörelser inte inverkar på medlemsstaternas rätt till skattekontroll o.d. under förutsättning att åtgärderna inte är ett medel för godtycklig diskriminering eller en förtäckt restriktion i rörligheten (art. 73d 1 b i Maastrichtfördraget). EG:s tredje livförsäkringsdirektiv reglerar således inte skattekontrollen vare sig självständigt eller genom införlivandet i svensk försäkringsrörelselagstiftning. Det sagda innebär självfallet inte att svensk skattekontroll kan utformas på ett sätt som sätter försäkringsrörelsereglerna ur spel. Av beskrivningen av gällande regler för uppgiftslämnande på banksidan framgår att det finns en etablerad ordning för hushållssparande i utlandet som även avser fullmaktslämnande. Denna ordning kan inte anses utgöra ett dis- kriminerande hinder för den fria rörligheten för kapital och tjänster. Det förtjänar därvid att påpekas att dessa regler granskats av Lagrådet. Denna granskning har inte föranlett anmärkningar i fråga om diskriminering. Några sådana invändningar har inte heller rests av tjänstemän vid EG-kommissionen som har getts tillfälle till en genomgång av nuvarande svenska kontrolluppgiftsregler för sparande i utlandet. De på den svenska försäkringsmarknaden vanligast förekommande utländska K- försäkringarna är fondförsäkringar med ett mycket begränsat riskinslag. Försäkringsinslaget är ofta begränsat till 1 % på så sätt att dödsfall under avtalets löptid resulterar i att försäkringen faller ut med 101 % av de sparade fondandelarnas värde. Det kan enligt regeringens mening inte vara rimligt att denna sparform som i princip endast omfattar placeringar i skilda värdepappersfonder skall vara undantagen från kontrolluppgiftsskyldighet. Det finns inte heller motiv för att i kontrollhänseende behandla andra utländska K- försäkringar och utländska försäkringsföretag annorlunda än utländska banker och värdepappersföretag. I Danmark har sedan några år uppgiftsskyldighet förelegat om kapitalvärde för såväl inhemsk som utländsk K-försäkring. Såvitt gäller utländska försäkringar har denna skyldighet grundats på ett obligatoriskt medgivande från försäkrings- tagaren till insyn i sparandet och en förbindelse från livbolaget att lämna uppgifter. En kontrolluppgiftsskyldighet om värde vid årets utgång kan inte anses som anmärkningsvärt betungande. Detta gäller i synnerhet de på marknaden normalt förekommande fondförsäkringarna där uppgiften endast avser de sparade fondande- larnas värde för vilket daglig notering finns. Vid utformningen av reglerna bör det beaktas att det svenska kravet på kontrolluppgifter, utan medgivande av försäkringens innehavare, kan kollidera med sekretesslagstiftningen i försäkringsrörelsereglerna i vissa utländska länder. En sådan kollision bör, om möjligt, undvikas. För de fall ett medgivande från försäkringstagaren inte undanröjer lagkollisionen får detta beaktas i en särskild dispensprövning. En ytterligare omständighet att ta hänsyn till är att utrymmet för en aktiv försäljning genom det egna företaget av försäkringar från verksamhet utanför EES-området utan att etablering uppkommer torde vara begränsat [jfr Regeringsrättens avgörande i Alpha Insurance-fallet (RÅ 1992 ref. 29) och regeringens beslut den 21 juni 1990 och den 30 maj 1991]. Det förtjänar också att påpekas att en diskussion förs inom ramen för EG rörande skiljelinjen mellan etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster. Diskussionen avser bl.a. frågan hur långt en försäkringsförmedlare får gå när det gäller att medverka i ett utländskt EES-försäkringsföretags gränsöverskridande verksamhet utan att verksamheten blir att anse som en etablering. Bedömningen i denna fråga kan även antas ha relevans för förmedlarnas medverkan i försäljning av försäkringar från länder utanför EES. Gränsdragningsfrågan avser också försäljningsverksamhet genom försäkringsföre- tagets egen koncernpersonal i värdlandet. Bestämmelser om uppgiftslämnandet från utländska företag bör tills vidare utformas dels som en utvidgning av tillämpningsområdet för bestämmelserna i 3 kap. 32 b § LSK om skyldighet för utländska företag inom EES-området som bedriver gränsöverskridande verksamhet i Sverige att i anslutning till anmälan om verksamheten lämna skriftlig förbindelse till Finansinspektionen om kontrolluppgiftslämnande till Riksskatteverket, dels som ett krav på fullmakt, och i vissa fall förbindelse om uppgiftslämnande, från försäkringstagaren. Riksskatteverket bör bistå Finansinspektionen och utforma blanketter o.d. för förbindelsen med lämpligt utformad information om kontrol- luppgiftsbestämmelserna. Riksskatteverket bör förses med kopia av såväl anmälningar om gränsöverskridande verksamhet som förbindelser och tillsammans med Finansinspektionen bevaka att förbindelser lämnas. Skatteförvaltningen måste självfallet också följa upp åtagandena i de lämnade förbindelserna. För att uppnå tillräcklig stadga i uppgiftslämnandet bör regler införas om en skyldighet för den som i Sverige förmedlar ett försäkringsavtal meddelat i livförsäkringsverksamhet i utlandet att lämna kontrolluppgift om försäkrings- givare, försäkringstagare och dennes personnummer. Förmedlaren skall också vidarebefordra sådan fullmakt och förbindelse som skall lämnas av försäkringstagaren. I artikel 8 i den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna finns föreskrifter till skydd för privat- och familjeliv, hem och korrespondens. De nu föreslagna reglerna medför inte något otillåtet intrång i den sfär konventionen skyddar. Förslaget om fullmaktslämnande och de gällande reglerna som utgör förebild till förslaget syftar endast till kontrolluppgifter av samma slag som inhemska sparinstitut lämnar. Dessa kontrolluppgifter kan inte i något avseende anses kränka grundläggande fri- och rättigheter. Ett särskilt uppskov föreslås för utländska försäkringsgivare som inlett gränsöverskridande verksamhet mot Sverige före den 1 januari 1996 i fråga om lämnande av förbindelse att redovisa kontrolluppgifter. Ett motsvarande uppskov föreslås för det fall försäkringstagaren skall lämna förbindelsen. Tecknandet av nya utländska försäkringar har under detta år minskat kraftigt. Detta förhållande i kombination med den föreslagna övergångsregleringen för äldre försäkringsavtal torde medföra att mängden uppgifter vid 1996 års taxering blir måttlig och således godtagbar. 7 Begagnade försäkringar Skälen för regeringens förslag: Det har under senare tid uppmärksammats att s.k. begagnade utländska K-försäkringar i ökad grad förmedlas på den svenska marknaden. Verksamheten rör försäljningar av försäkringar efter byte av försäkringstagare och bygger bl.a. på uppfattningen att den ersättning den nya försäkringstagaren betalar för den förvärvade försäkringen inte skall likställas med en premiebetalning. Förfarandet har på vissa håll satts i system på ett sådant sätt att den nya innehavaren av försäkringen erbjuds en försäkring som i realiteten motsvarar en nytecknad försäkring. I vissa fall torde det röra sig om rena skentransaktioner. Förvärven redovisas därför inte till beskattnings- myndigheten för premieskatt. Denna form av kringgående av bestämmelserna om premieskatt kan, om den får bestå, antas leda till ett betydande skattebortfall. Förfarandet riskerar också att leda till påtagliga snedvridningar i konkurrensen på den svenska försäkringsmarknaden till nackdel för de svenska försäkrings- bolagen. Reglerna på denna punkt bör därför ändras så att det klart framgår att ersättningen från den nya försäkringstagaren för försäkringen jämställs med en premiebetalning och utlöser skattskyldighet för honom enligt lagen om skatt på vissa premiebetalningar. Skattskyldigheten omfattar den utbetalda ersättningen i sin helhet, dvs. även den del som utgör provision o.d. Med hänsyn till att de aktuella förvärven utnyttjas som ett uttalat instrument för skatteflykt och till vikten av att undanröja otillbörliga hinder för en konkurrens på lika villkor på livförsäkringsområdet bör dessa nya regler gälla omedelbart. Det finns därför särskilda skäl för att med stöd av undantagsbestämmelsen i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen låta de nya reglerna om premieskatteplikt gälla i fråga om betalningar efter utgången av juni månad i år, med stöd av vad regeringen aviserade i sin skrivelse till riksdagen den 22 juni 1995 (skr. 1995/96:7). 8 Övriga frågor Skälen för regeringens förslag: Förmögenhetsskattelagen upphävdes under föregående mandatperiod. Enligt upphävandelagen skall de upphävda reglerna, med vissa justeringar, tillämpas övergångsvis t.o.m. 1996 års taxering. Ett reforme- rat förmögenhetsskattesystem övervägs för närvarande inom regeringskansliet. Ett förslag om ett nytt sådant system kommer att redovisas under nästa år. I avvaktan på ett nytt system bör nuvarande övergångsreglering förlängas ett år. Förslaget föranleder ändringar i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt och lagen (1991:1851) om upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall. Regeringen vill slutligen ta upp en fråga som rör utdelning på utländska värdepapper. På senare år har ett dussintal utländska bolag kommit att noteras på svensk börs. Inom kort kommer ytterligare en utländsk aktie att börsintroduceras som en följd av den kommande sammanslagningen av Pharmacia AB och det amerikanska företaget The Upjohn Company. Antalet svenska aktieägare enbart i detta bolag kan antas överstiga 300 000. Utdelning kommer i enlighet med amerikansk praxis att lämnas kvartalsvis. Enligt nuvarande bestämmelser i 3 kap. 27 § LSK skall kontrolluppgift om utdelning lämnas bl.a. för fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället. Kontrolluppgiften skall ta upp utbetald utdelning till den del den är skattepliktig och avdragen preliminär skatt. Mot bakgrund av att ett stort antal svenska skattskyldiga redan i dag mottar utdelning från utländska aktiebolag genom Värdepapperscentralen VPC AB, svenska banker etc., och då antalet i framtiden kan antas stiga ytterligare, är det önskvärt att kontrolluppgiften i sådana fall även tar upp utländsk källskatt som belöper på utdelningen för att ge underlag för skatteavräkning enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Kontrolluppgiften möjliggör avräkning även utan särskilt yrkande från den skattskyldige. Regeringen föreslår därför att ett tillägg görs i 3 kap. 27 § LSK, innebärande att kontrolluppgiften skall omfatta även sådan innehållen utländsk källskatt som avses i 3 § lagen om avräkning av utländsk skatt, i de fall den är känd för utbetalaren. 9 Författningskommentar 9.1 Lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar 1 § I första stycket har ett tillägg gjorts som likställer en ersättning för förvärv av försäkring som inte nytecknas, utan övertas från annan, med en engångspremie vid nytecknande. Om den ursprungliga försäkringstagarens rätt överlåtits, vilket ofta sker i flera led, och ersättning lämnas för detta uppkommer således skatteplikt för den nye ägaren. Om försäkringen tidigare varit föremål för premieskatt uppkommer dock ingen ny skatteplikt. Med ersättning avses även provision o.d. som tas ut av det organ som handhar överlåtelsen. 10 I enlighet med vad Lagrådet anfört bör det anmärkas att premieskatt inte skall påföras om det för försäkringen tidigare meddelats ett dispensbeslut som innebär att premieskatt inte skall betalas. Den nya regeln tillämpas för betalningar fr.o.m. den 1 juli 1995. 9.2 Lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt Upphävandelagen och punkten 3 i övergångsbestämmelserna har justerats så att tillämpningen av nuvarande bestämmelser för förmögenhetsbeskattningen i stället för att upphöra efter 1996 års taxering utsträcks till att gälla även vid 1997 års taxering. En ny övergångsbestämmelse, punkt 6, har införts i upphävandelagen. Bestämmelsen innebär att nuvarande regler om förmögenhetsskatt för inhemska livförsäkringar som inte är rena riskförsäkringar även skall gälla utländska försäkringar. Den nya regeln utvidgar den skatteplikt som anges i 3 § 1 mom. h den upphävda lagen. I likhet med vad som gäller för inhemska försäkringar tas värdet upp till det tekniska återköpsvärdet. Det tekniska återköpsvärdet motsvarar det värde försäkringsgivaren minst är skyldig att betala till försäkringstagaren. För s.k. fondförsäkring finns inte ett garanterat minsta värde. I stället tas försäkringen upp till ett belopp som motsvarar de sparade fondandelarnas värde vid utgången av kalenderåret. Försäkringens ägare är skattskyldig. Förmånstagare är normalt inte skattskyldiga. I vissa fall har de dock en sådan förfoganderätt över försäkringen att skattskyldighet uppkommer enligt 7 § tredje stycket den upphävda lagen (jfr prop. 1986/87:61 s. 32 f.). Övergångsreglerna har i huvudsak utformats efter mönster från 1986 års lagstiftning om förmögenhetsbeskattning av livförsäkringar. Dessa regler bestämdes i sin tur efter förebild från 1975 års lagstiftning om ändrade regler för beskattning av P-försäkringar. Äldre ordning gäller för försäkringsavtal som ingåtts före den 1 juli 1995 om inte premieförpliktelserna därefter ökats totalt sett eller tidigareläggning skett av premiebetalning. Mot bakgrund av möjligheterna att utan avtalsändring öka insättningarna i en fondförsäkring bör dessutom ett särskilt krav gälla i fråga om premiebetalningarnas storlek. En premie som betalas efter den 30 juni 1995 med belopp som överstiger den premie som enligt avtalet lägst skall betalas för den aktuella betalningsterminen medför att avtalet skall anses som nytecknat. I ett sådant fall blir försäkringens värde förmögenhetsskattepliktigt. Även en onerös överlåtelse av försäkringen efter den 30 juni 1995 innebär att ett nytt försäkringsavtal anses uppkomma i förmögenhetsskattehänseende. Det bör påpekas att en överlåtelse av försäkring som är tillgång i näringsverksamhet till annan sådan verksamhet inte medför förmögenhetsbeskattning. Den nya punkten i övergångsbestämmelserna tillämpas första gången vid 1996 års taxering. 9.3 Lagen (1991:1851) om upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall Den s.k. begränsningsregeln är en del av nuvarande system för förmögen- hetsbeskattningen. Tillämpningen av spärreglerna för begränsning av det sammanlagda uttaget av förmögenhetsskatt och inkomstskatt har förlängts till att gälla även 1997 års taxering. 9.4 Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll- uppgifter 3 kap. 15 § Bestämmelsen har byggts ut med tillägg i första stycket och tre nya stycken. De två sista styckena i paragrafen har utformats i enlighet med vad Lagrådet anfört. I första stycket åberopas de nya materiella bestämmelserna om förmögenhetsskatteplikt för utländska livförsäkringar. Bestämmelserna gäller i sig endast företag med fast driftställe i Sverige men blir genom förbindelser om kontrolluppgiftsskyldighet indirekt tillämpliga för utländska företag. Det nya tredje stycket innehåller bestämmelser om uppgiftsskyldighet för den som i Sverige förmedlar utländsk livförsäkring. Förmedlaren kan normalt antas vara en försäkringsmäklare eller ett svenskt institut som marknadsför utländska försäkringar för ett utländskt koncernföretags räkning eller bedriver verksamhet enligt ett samarbetsavtal med en utländsk försäkringsgivare. Kontrolluppgiften skall enligt allmänna bestämmelser och ifrågavarande stycke lämnas före utgången av januari månad året efter det kalenderår då försäkringen förmedlades. Uppgiften skall lämnas om förmedlaren på grund av provision eller av annat skäl har anledning att anta att försäkringsavtal slutits. Fjärde stycket reglerar den enskilde försäkringstagarens skyldighet att lämna fullmakt till kontrolluppgiftslämnandet samt i förekommande fall förbindelse om kontrolluppgiftsskyldighet från försäkringsgivaren. Bestämmelserna har utformats med nuvarande 3 kap. 22 a och 27 a §§ LSK som förebild. I femte stycket har en dispensregel tagits in efter samma förebild. Regeln innebär att Riksskatteverket kan medge dispens om det utländska bolaget inte kan lämna kontrolluppgifter på grund av motstridiga regler i hemlandet e.d. 27 § Förslaget har kommenterats i avsnitt 8. 32 b § Tillämpningsområdet för bestämmelsen har utvidgats till livförsäkringsföretag. För dessa likställs med filial även annan sekundäretablering enligt 2 kap. 2 § lagen (1993:1302) om EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige, dvs. generalagent eller generalrepresentation. I fråga om tillämpningen hänvisas till den allmänna motiveringen till införandet av paragrafen i prop. 1994/95:50 s. 106 f. och författningskommentaren s. 335 f. Övergångsbestämmelser Kontrolluppgiftsskyldigheten om utländsk försäkring enligt 3 kap. 15 § för förmedlare gäller fr.o.m. 1996 års taxering. I övriga delar gäller de nya reglerna om kontrolluppgiftslämnande fr.o.m. 1997 års taxering. Reglerna om skyldighet för försäkringstagaren att lämna fullmakt och i vissa fall förbindelse samt för förmedlare att vidarebefordra dessa handlingar till Riksskatteverket införs med verkan från årsskiftet 1995/96. Även reglerna om utländska livförsäkringsgivares lämnande av förbindelse om kontrollupp- giftsskyldighet införs med verkan från detta årsskifte. För verksamhet som inletts före ikraftträdandet gäller dock ett särskilt anstånd för lämnandet av förbindelse. Ett annat anstånd gäller för försäkringstagare som förvärvat försäkring före årsskiftet i fråga om dennes skyldigheter enligt 3 kap. 15 § fjärde stycket. 11 Lagrådsremissens lagförslag 1 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § ------------------------------------------------------- Till staten skall betalas Till staten skall skatt enligt denna lag på betalas skatt enligt denna premier som erläggs av lag på premier som erläggs svensk juridisk person och av svensk juridisk person fysisk person, som är bosatt och fysisk person, som är i Sverige eller bosatt i Sverige eller stadigvarande vistas här stadigvarande vistas här avseende personförsäkring somavseende personförsäkring har meddelats i en som har meddelats i en utomlands bedriven utomlands bedriven försäkringsrörelse. försäkringsrörelse. Med premier likställs ersättning som lämnats vid sådan överlåtelse som avses i 2 § under förutsättning att tidigare betalningar för försäkringen inte varit skattepliktiga. Skatt skall dock ej betalas för premier som utgör omkostnad i näringsverksamhet utom riket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas i fråga om ersättning som lämnas efter den 30 juni 1995. 26 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ------------------------------------------------------- 6. Livförsäkring som meddelats i utländsk försäkringsverksamhet vilken inte bedrivits från fast driftställe i Sverige räknas som skattepliktig tillgång i den omfattning som anges i punkt 6 av anvisningarna till 3 och 4 §§. Denna lag träder i kraft den 30 december 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. Den nya punkten tillämpas dock inte för försäkringsavtal som ingåtts före den 1 juli 1995 under förutsättning att 1. avtalet inte därefter ändras på ett sätt som medför ökad premieförpliktelse totalt sett eller en tidigareläggning av premiebetalning, 2. större premie inte därefter betalas än den som lägst skall betalas för betalningsperioden enligt avtalet, och att 3. försäkringen inte överlåts till ny innehavare efter den 30 juni 1995 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva eller bodelning. 27 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att 3 kap. 15 och 32 b §§ lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 15 § ------------------------------------------------------- Kontrolluppgift om försäk- Kontrolluppgift om försäk- rings värde skall lämnas av rings värde skall lämnas av försäkringsföretag och un- försäkringsföretag och un- derstödsförening avseende derstödsförening avseende sådan livförsäkring som avsessådan livförsäkring som avses i punkt 6 av anvisningarna i punkt 6 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen till 3 och 4 §§ den upphävda (1947:577) om statlig för- lagen (1947:577) om mögenhetsskatt. statlig förmögenhetsskatt samt punkt 6 av övergångsbe- stämmelserna till lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Kontrolluppgift skall lämnas för den som är ägare till försäkringen eller är förmånstagare med förfoganderätt till sådan försäkring, om värdet av en eller flera försäkringar uppgår till minst 1 000 kronor. Kontrolluppgiften skall uppta försäkringarnas värde vid årets utgång. ------------------------------------------------------- Den som i Sverige förmedlar skattepliktig utländsk försäkring skall för försäkringsavtal som för- medlats under kalenderåret till Riksskatteverket lämna uppgift om försäk- ringsgivarens och försäk- ringstagarens namn och postadress, försäk- ringstagarens personnummer samt till verket vidarebe- fordra handling som avses i sista stycket. Innehavare av skatte- pliktig utländsk försäkring som avses i första stycket skall efter försäkringsav- talets tecknande utan dröjsmål till förmedlare av försäkringen eller, om sådan saknas, till Riksskatte- verket lämna dels ett skriftligt medgivande till insyn i försäkringen, dels en skriftlig förbindelse från den utländske försäk- ringsgivaren att årligen senast den 31 januari taxeringsåret lämna kontrolluppgift enligt första och andra styckena till verket. Sådan förbindelse behöver inte lämnas om detta tidigare gjorts enligt 32 b §. 32 b §1 ------------------------------------------------------- Ett utländskt företag som Ett utländskt företag som med stöd av 1 kap. 5 § 2 med stöd av 1 kap. 5 § 2 bankrörelselagen (1987:617), bankrörelselagen 1 kap. 3 c § 2 lagen (1987:617), 1 kap. 3 c § 2 (1991:981) om värdepappers- lagen (1991:981) om rörelse eller 2 kap. 9 § 2 värdepappersrörelse, 2 kap. lagen (1992:1610) om 9 § 2 lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag driver kreditmarknadsbolag eller bankverksamhet, värde- 2 kap. 1 § första stycket 2 pappersrörelse eller lagen (1993:1302) om EES- finansieringsverksamhet i försäkringsgivares verk- Sverige utan att inrätta samhet i Sverige driver filial här, skall innan bankverksamhet, värde- verksamheten inleds till pappersrörelse, fi- Finansinspektionen lämna en nansieringsverksamhet el- skriftlig förbindelse att ler försäkringsverksamhet i årligen senast den 31 Sverige utan att inrätta januari taxeringsåret lämna filial här, skall innan kontrolluppgift enligt 22, verksamheten inleds till 25 a, 27 eller 32 c § till Finansinspektionen lämna en Riksskatteverket. skriftlig förbindelse att årligen senast den 31 januari taxeringsåret lämna kontrolluppgift enligt 15, 22, 25 a, 27 eller 32 c § till Riksskatteverket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering. Bestämmelserna om förbindelse från utländsk försäkringsgivare att lämna kontrolluppgift tillämpas dock första gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1997 års taxering. Har gränsöverskridande försäkringsverksamhet inletts före ikraftträdandet, skall förbindelse enligt 3 kap. 32 b § för sådan verksamhet lämnas till Finansinspektionen före den 1 juli 1996. Har försäkring förvärvats före ikraftträdandet skall medgivande och förbindelse enligt 3 kap. 15 § fjärde stycket lämnas till Riksskatteverket senast den 1 oktober 1996. 1 Senaste lydelse 1995:576. 28 Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-10-27 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Enligt en lagrådsremiss den 19 oktober 1995 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar, 2. lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, 3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrol- luppgifter. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lars Bergendal. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar 1 § Den föreslagna andra meningen i paragrafens första stycke innebär att ersättning för s.k. "begagnade" försäkringar likställs med premier under förutsättning att tidigare betalningar för försäkringen inte varit skattepliktiga. Enligt 5 § kan beskattningsmyndigheten förklara att premieskatt inte skall betalas. Ett sådant beslut förutsätter givetvis att försäkringspremien är skattepliktig. Även om det inte direkt utsägs i lagtexten är det därför klart att förutsättningarna för att likställa ersättning för en begagnad försäkring med premier inte föreligger, om det beträffande försäkringen tidigare har meddelats ett beslut om att premieskatt inte skall betalas. Den skatteplikt som avses är uppenbarligen skatteplikt enligt lagen om skatt på vissa premiebetalningar. Det synes Lagrådet lämpligt att detta kommer till uttryck i lagtexten genom att det föreslagna tillägget i 1 § avslutas med orden "enligt denna lag". Lagrådet har uppmärksammats på att det från försäkringshåll har ifrågasatts om premiebetalningslagen är förenlig med EG-rättens principer om fri rörlighet för tjänster, kapital och betalningar samt förbudet mot diskriminering. Lagrådet, som beträffande denna lag har att ta ställning till det föreslagna tillägget till 1 §, anser sig endast böra konstatera att lagen efter lagrådsgranskning har antagits av riksdagen samt att lagens förenlighet med EG-rätten enligt uppgift är under prövning i ett mål vid svensk domstol, i vilket har begärts att förhandsbesked skall inhämtas från EG-domstolen. Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter 3 kap. 15 § I fjärde stycket åläggs enligt förslaget innehavare av en skattepliktig utländsk försäkring att lämna dels ett skriftligt medgivande till insyn i försäkringen, dels en skriftlig förbindelse från den utländske försäkringsgivaren att lämna kontrolluppgifter. Med hänsyn till att själva försäkringen kan tänkas innehålla känsliga uppgifter som inte behövs för skattekontrollen bör stycket lämpligen omformuleras så att skyldigheten avser att lämna dels en förbindelse från försäkringsgivaren av nu avsett slag, dels ett medgivande från försäkringstagaren till att kontrolluppgifter lämnas. Förebild till den i stycket föreskrivna skyldigheten att avlämna en förbindelse från försäkringsgivaren har hämtats från 3 kap. 22 a och 27 a §§. Enligt de paragraferna har Riksskatteverket tillagts möjlighet att meddela dispens från motsvarande skyldighet när det gäller utländska inlåningskonton och depåer eller kontosystem. Enligt Lagrådets mening bör lämpligen en motsvarande dispensmöjlighet införas även i förevarande paragraf. Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1850) om upphävande av lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt Förslaget lämnas utan erinran. 30 Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 november 1995 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm- Wallén, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Persson Regeringen beslutar proposition 1995/96:97 Vissa frågor om beskattningen av utländska kapitalförsäkringar, m.m. 32