Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Propositionsnummer ·
1995/96:37 ·
Hämta Doc ·
Rättslig reglering av samverkan för fred
Ansvarig myndighet: Försvarsdepartementet
Dokument: Prop. 37
Regeringens proposition
1995/96:37
Rättslig reglering av samverkan för fred
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 15 februari 1996
Lena Hjelm-Wallén
Thage G Peterson
(Försvarsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Sverige anslöt sig i maj 1994 till NATO:s inbjudan om fredssamarbete inom ramen
för initiativet Partnerskap för fred (PFF). Inom PFF-samarbetet har avtal
utarbetats som reglerar de rättsliga frågorna om status för personal m.m. mellan
de deltagande staterna.
Regeringen har beslutat att Sverige skall underteckna avtalen. För att Sverige
skall kunna tillträda avtalen måste de godkännas av riksdagen.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalen och att det görs
ändringar i brottsbalken, lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande
verksamhet, lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.,
lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall samt lagen
(1994:1547) om tullfrihet m.m. De föreslagna lagändringarna är nödvändiga för
att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt avtalen. Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.
I propositionen behandlas även ändringar i räddningstjänstlagen (1986:1102),
med anledning av ett par felaktiga paragrafhänvisningar i den lagen, och en
ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. av
innebörd att lagens regler om skyddsobjekt även skall omfatta statschefens
bostad. Även dessa lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 4
2 Lagtext.................................................... 5
2.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken.......... 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning
för fredsbevarande verksamhet....................... 6
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m. .................. 7
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet
och privilegier i vissa fall........................ 8
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet
m.m................................................. 9
2.6 Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen
(1986:1102)......................................... 10
3 Ärendet och dess beredning................................. 12
4 Bakgrund................................................... 14
5 Avtalen rörande rättsliga frågor........................... 16
5.1 Allmänt............................................. 16
5.2 De enskilda bestämmelserna.......................... 16
6 Godkännande av PFF-avtalet och tilläggsprotokollet......... 22
7 Behovet av lagstiftning.................................... 24
7.1 Allmänt............................................. 24
7.2 Sändande av svensk trupp utomlands.................. 25
7.3 Tillträde till svenskt territorium för utländsk trupp 26
7.4 Straffrättslig domsrätt m.m......................... 28
7.4.1 Sverige såsom mottagande stat................. 28
7.4.2 Sverige såsom sändande stat................... 33
7.4.3 Frågor om internationell rättshjälp m.m....... 35
7.5 Skadestånd.......................................... 38
7.6 Tillträde till område för övning m.m. .............. 42
7.7 Sekretess........................................... 43
7.8 Bärande av uniform.................................. 44
7.9 In- och utförsel av materiel........................ 45
7.10 Beskattning......................................... 47
7.11 Hälso- och sjukvård................................. 50
7.12 Körkort och förarbevis.............................. 51
7.13 Lösning av tvister.................................. 52
8 Ändring i räddningstjänstlagen............................. 53
9 Statschefens bostäder kan vara skyddsobjekt................ 54
10 Kostnader.................................................. 55
11 Ikraftträdande............................................. 56
12 Författningskommentar...................................... 57
12.1 Lag om ändring i brottsbalken....................... 57
12.2 Lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för
fredsbevarande verksamhet........................... 58
12.3 Lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m.................... 59
12.4 Lag om ändring i lagen (1976:766) om immunitet och
privilegier i vissa fall............................ 60
12.5 Lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. 60
12.6 Lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102).. 60
Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet
(SOU 1995:53) Samverkan för fred -
Den rättsligaregleringen............................ 61
Bilaga 2 Betänkandets förslag till författningstext..........
63
Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet
(SOU 1995:53) Samverkan för fred - Den
rättsliga regleringen. ......................
69
Bilaga 4 PFF-avtalets och tilläggsprotokollets text på engelska
och svenska ........................................ 83
Bilaga 5 Länsstyrelsens i Kalmar län skrivelse...............124
Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag.........................
126
Bilaga 7 Lagrådets yttrande..................................
133
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 15 februari 1996.............................................135
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiskafördraget
och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred omstatus för deras styrkor
samt ett tilläggsprotokoll till avtalet, medreservation när det gäller
möjligheten för utländsk stat att utövadomsrätt på svenskt territorium,
2. antar regeringens förslag till
- lag om ändring i brottsbalken,
- lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning förfredsbevarande
verksamhet,
- lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktigaanläggningar
m.m.,
- lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegierivissa fall,
- lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.,
- lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102).
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext
2.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken
Härigenom föreskrivs att det i brottsbalken skall införas en ny paragraf, 2 kap.
7 b §, av följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
7 b §
--------------------------------------------------------------------
Om det vid besök i Sverige av en
främmande stats militära styrka
inom ramen för internationellt
samarbete har begåtts brott av den
främmande statens personal som hör
till styrkan, får åtal för brottet
väckas endast efter förordnande av
regeringen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för
fredsbevarande verksamhet
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:588) om utbildning för
fredsbevarande verksamhet
dels att i 1-3 §§ ordet "fredsbevarande" skall bytas ut mot "fredsfrämjande",
dels att rubriken till lagen skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 §, av följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Lag om utbildning för freds- Lag om utbildning för freds-
bevarande verksamhet främjande verksamhet
4 §
--------------------------------------------------------------------
Om en utländsk fysisk eller
juridisk person som saknar
hemvist här i landet, i Sverige
medverkar i sådan utbildning för
fredsfrämjande verksamhet som
avses i denna lag, skall staten i
stället för den utländska personen
ersätta skada som uppkommer i
samband med utbildningen och för
vilken den utländska personen
annars skulle ha varit
skadeståndsskyldig enligt svensk
lag. Staten skall dock inte
ersätta skada som uppkommer hos en
sådan utländsk person.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m.
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m. skall ha följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §1
Som skyddsobjekt får förklaras
--------------------------------------------------------------------
1. statliga 1. statliga förvaltningsbyggnader,
förvaltningsbyggnader samt statschefens residens och bostäder
statschefens residens och samt statsministerns bostäder,
statsministerns bostad,
2. anläggningar och områden till vilka staten har äganderätten eller
nyttjanderätten och som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk
eller Försvarets radioanstalt samt militära fartyg och luftfartyg,
3. anläggningar eller områden som används eller är avsedda för ledning av
befolkningsskyddet och räddningstjänsten eller det civila försvaret i övrigt,
för energiförsörjning, vattenförsörjning, rundradioförsörjning, radio- och
telekommunikationer, transporter eller försvarsindustriella
ändamål,
--------------------------------------------------------------------
4. områden där Försvarsmakten, 4. områden där Försvarsmakten,
Försvarets materielverk eller Försvarets materielverk eller
Försvarets radioanstalt Försvarets radioanstalt tillfälligt
tillfälligt bedriver övningar, bedriver övningar, prov eller
prov eller försök, och försök,
5. områden där Försvarsmakten har 5. områden där Försvarsmakten har
satts in för att möta ett väpnat satts in för att möta ett väpnat
angrepp mot Sverige eller för att angrepp mot Sverige eller för att
hindra en kränkning av Sveriges hindra en kränkning av Sveriges
territorium. territorium, och
6. områden där en främmande stats
militära styrka tillfälligt
bedriver övningar när den här i
landet deltar i utbildning för
fredsfrämjande verksamhet inom
ramen för internationellt
samarbete.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
**FOOTNOTES**
1 Senaste lydelse 1994:1735.
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall1 skall införas en ny paragraf, 7 §, av följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
--------------------------------------------------------------------
Främmande stats militära styrka och
dess personal som deltar i
utbildning för fredsfrämjande
verksamhet inom ramen för
samarbetet Partnerskap för fred i
enlighet med avtal som är i kraft
i förhållande till Sverige, åtnjuter
immunitet och privilegier i den
utsträckning som anges i avtalet
när det gäller import till och
export från Sverige.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
**FOOTNOTES**
1 Lagen omtryckt 1994:717.
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. skall ha
följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Tullfrihet gäller för varor som förtullas för främmande stats beskickning
eller konsulat eller en beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes familj
enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
Tullfrihet gäller också för varor som förtullas för en internationell
organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om
organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier
i vissa fall eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och är
berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande
till Sverige.
--------------------------------------------------------------------
Vidare gäller tullfrihet enligt
villkor i avtal som är giltigt i
förhållande till Sverige för varor
som förtullas för en främmande stats
militära styrka som här i landet
deltar i utbildning för
fredsfrämjande verksamhet inom
ramen för samarbetet Partnerskap
för fred eller för en person som hör
till en sådan styrka.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
2.6 Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102)
Härigenom föreskrivs att 70 och 71 §§ räddningstjänstlagen (1986:1102)1 skall ha
följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
70 §2
--------------------------------------------------------------------
Om en utländsk fysisk eller Om en utländsk fysisk eller
juridisk person som saknar juridisk person som saknar
hemvist här i landet medverkar i hemvist här i landet medverkar i
en räddningsinsats i Sverige på en räddningsinsats i Sverige på
begäran av regeringen, en kommun begäran av regeringen, en kommun
eller en statlig myndighet eller en statlig myndighet enligt
enligt 69 § skall staten i stället för den
65 § skall staten i stället för denutländska personen ersätta skada
utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med
som uppkommer i samband med räddningsinsatsen för vilken den
räddningsinsatsen för vilken den utländska personen annars skulle
utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt
ha varit skadeståndsskyldig svensk lag.
enligt svensk lag.
Staten skall även ersätta en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar
hemvist i Sverige och som handlar för biståndsgivarens räkning för personskada
och skada på utrustning eller material som används vid biståndsgivningen, om
skadan har uppkommit i Sverige i samband med räddningsinsatsen.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
71 §3
--------------------------------------------------------------------
Staten får kräva tillbaka Staten får kräva tillbaka
ersättning som betalats enligt 66 §ersättning som betalats enligt 70 §
första stycket av den som har första stycket av den som har
vållat skadan uppsåtligen eller vållat skadan uppsåtligen eller
genom grov vårdslöshet. För den somgenom grov vårdslöshet. För den som
är att anse som arbetstagare är att anse som arbetstagare skall
skall dock ansvaret vara dock ansvaret vara begränsat på det
begränsat på det sätt som sägs i 4 sätt som sägs i 4 kap. 1 §
kap. 1 § skadeståndslagen skadeståndslagen (1972:207).
(1972:207).
Om rätt till återkrav för ersättning som har betalats för atomskada finns
särskilda bestämmelser i atomansvarighetslagen (1968:45).
--------------------------------------------------------------------
Om utländskt bistånd har begärts Om utländskt bistånd har begärts
av en kommun, får staten av denna av en kommun, får staten av denna
kräva tillbaka vad staten har kräva tillbaka vad staten har
betalat enligt 66 § eller enligt betalat enligt 70 § eller enligt
åtagande i internationella åtagande i internationella
överenskommelser om sådant bistånd överenskommelser om sådant bistånd i
i den mån kostnaden jämte den mån kostnaden jämte kommunens
kommunens egna kostnader för egna kostnader för
räddningsinsatsen inte överstiger räddningsinsatsen inte överstiger
självrisken enligt självrisken enligt
37 §. 37 §.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
**FOOTNOTES**
1 Lagen omtryckt 1992:948.
2 Senaste lydelse 1994:1722.
3 Senaste lydelse 1994:1722.
3 Ärendet och dess beredning
Vid sitt toppmöte den 10 och 11 januari 1994 inbjöd North Atlantic Treaty
Organisation (NATO) till en ny form av samarbete inom ramen för initiativet
Partnerskap för fred, PFF (Partnership for Peace). Inbjudan riktades till
deltagarländerna i North Atlantic Cooperation Council (NACC), nämligen Albanien,
Armenien, Azerbajdzjan, Bulgarien, Estland, Georgien, Kazakstan, Kirgisistan,
Lettland, Litauen, Moldavien, Polen, Rumänien, Ryssland, Slovakien,
Tadzjikistan, Tjeckien, Turkmenistan, Ukraina, Ungern, Uzbekistan, Vitryssland
samt till andra stater inom den dåvarande Konferensen om säkerhet och samarbete
i Europa (ESK) - numera Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE) - "som kan och vill bidra till programmet". Därmed avsågs främst länder
som Sverige, Finland och Österrike.
Regeringen har ställt sig positiv till NATO-staternas inbjudan och anser att
PFF kan utgöra ett viktigt steg mot en fredsordning för Europa. Regeringen har i
en skrivelse till riksdagen den 24 mars 1994 (skr. 1993/94:207 Sverige och
Partnerskap för fred) närmare redogjort för PFF-samarbetets innehåll. För
ytterligare information om PFF och den svenska medverkan hänvisas till denna
skrivelse.
Genom lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet, som trädde
ikraft den 1 juli 1994, har det blivit möjligt för regeringen att sända svenska
väpnade styrkor utomlands för att delta i gemensamma övningar för trupp.
Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för
Försvarsdepartementet den 14 november 1994 en särskild utredare,
hovrättslagmannen Rolf Holmquist, med uppdrag dels att kartlägga de olika
frågorna om rättslig status för personal, ansvar och skadestånd m.m. som kan
uppkomma vid försvarets fredsfrämjande samarbete i Sverige eller utomlands,
dels att lämna förslag om vilka frågor av rättslig natur som Sverige bör söka
reglera i avtal med andra länder, dels att lämna en redogörelse för de ändringar
av lagar och andra författningar som skulle behövas med anledning av sådana
avtal (dir. 1994:122).
I maj 1995 lade utredaren fram betänkandet Samverkan för fred - Den rättsliga
regleringen (SOU 1995:53). En sammanfattning av betänkandet och utredningens
lagförslag finns i bilaga 1 respektive bilaga 2.
Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en
sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns
tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fo95/992/RS).
En avtalstext, som reglerar de rättsliga frågorna om status för personal m.m.
mellan de deltagande staterna inom PFF-samarbetet (PFF-avtalet), jämte ett
tilläggsprotokoll som reglerar frågor om dödsstraff (tilläggsprotokollet),
framlades av NATO-staterna i juni 1995 för undertecknande. PFF-avtalet har
hittills undertecknats av USA, Norge, Ungern, Danmark, Georgien, Tyskland,
Slovenien, Slovakien, Estland, Albanien, Canada, Bulgarien, Belgien, Tjeckien,
Polen, Rumänien, Frankrike, Litauen, Lettland, Nederländerna och Turkiet.
Samtliga dessa stater utom USA och Turkiet har också undertecknat
tilläggsprotokollet. PFF-avtalets och tilläggsprotokollets text på svenska och
engelska finns i bilaga 4.
Regeringen har den 25 januari 1996 beslutat att Sverige skall underteckna PFF-
avtalet och tilläggsprotokollet, Fo96/143/SI. Därvid har också beslutats att
Sverige skall avge en reservation såvitt avser möjligheten för utländsk stat att
utöva domsrätt på svenskt territorium.
Regeringen avser nu att i ett sammanhang ta upp dels frågan om godkännande av
PFF-avtalet och tilläggsprotokollet, dels frågan om lagändringar inför ett
svenskt godkännande.
I detta sammanhang avser regeringen även att föreslå ändringar i
räddningstjänstlagen (1986:1102) med anledning av ett par felaktiga
paragrafhänvisningar i den lagen.
Regeringen behandlar i denna proposition även en skrivelse från Länsstyrelsen
i Kalmar län (Fo95/2021/RS), där det begärts en ändring i lagen (1990:217) om
skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. av innebörd att lagens regler om
skyddsobjekt även skall omfatta statschefens bostad. Länsstyrelsens skrivelse
finns i bilaga 5. Skrivelsen har remitterats till H.M. Konungens Hovförvaltning,
Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen. Remissyttrandena finns tillgängliga i
lagstiftningsärendet.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 25 januari 1996 att inhämta Lagrådets yttrande över de
lagförslag som finns i bilaga 6.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Lagrådet har lämnat vissa kommentarer
rörande ett par av de föreslagna lagändringarna. Vi återkommer till Lagrådets
synpunkter i författningskommentaren till 2 kap. 7 b § brottsbalken och 4 §
lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet. Vissa smärre
språkliga ändringar har gjorts i lagtexten med anledning av vad som förekommit
vid lagrådsföredragningen.
4 Bakgrund
Utgångspunkten för deltagande i PFF-programmet är att varje stat själv
definierar de områden inom vilka den är beredd att samarbeta. PFF-programmets
totala omfattning har fastslagits i det ramdokument (Partnership for Peace:
Framework Document) som bifogades NATO-staternas inbjudan.
PFF-programmet syftar till att:
- underlätta öppenheten i nationella försvarsplanerings- och
budgeteringsprocesser
- säkerställa demokratisk kontroll av väpnade styrkor
- upprätthålla förmågan och beredskapen att, efter vederbörliga
konstitutionella hänsyn, bidra till operationer under FN:sbemyndigande och/eller
ESK:s (numera OSSE:s) ansvar
- utveckla samarbetsinriktade militära relationer med NATO syftandetill
gemensam planering, utbildning och övning för att förstärkaförmågan att
genomföra operationer på det fredsbevarande området,räddningsinsatser, insatser
på det humanitära området och på andraområden som parterna kan enas om
- på längre sikt utveckla stridskrafter som har större förmåga attsamarbeta
med stridskrafter från Atlantpaktens medlemsstater.
Ramdokumentet anger vissa grundläggande principer för samarbete med
utgångspunkt i folkrätten, FN-stadgan och OSSE:s principer. Dessa principer
bekräftas genom att dokumentet undertecknas av samtliga deltagarstater.
Ramdokumentet är inte juridiskt bindande. Det innehåller inga åtaganden om
insatser från vare sig NATO:s eller partnerstaternas sida. Utgångspunkten för
och inriktningen av ett enskilt deltagarlands medverkan inom PFF-programmets
totala ram definieras av landet i ett s.k. presentationsdokument (Presentation
Document). Respektive land anger där vilka former för samverkan som det vill
delta i, och vilka resurser som det är berett att erbjuda för detta ändamål.
Varje land bekostar sin egen medverkan. NATO sammanställer varje år ett
arbetsprogram (Partnership Work Programme) som omfattar samtliga aktiviteter som
NATO erbjuder partnerländerna samt alla de aktiviteter som partnerländerna
erbjuder. Presentationsdokumentet och nämnda arbetsprogram utgör underlag för
nästa steg, då de sexton NATO-staterna och respektive partnerstat samråder i
syfte att enas om ett individuellt partnerskapsprogram (Individual Partnership
Programme) för en given tidsperiod. Av detta program framgår målet för
samarbetet under de kommande två åren, vad landet utfäster sig att delta i och
vilka resurser som det ställer till förfogande.
Genom samrådsförfarandet skapas alltså ett för alla medverkande stater
gemensamt arbetsprogram, baserat på vad som är praktiskt möjligt med hänsyn till
de resurser som erbjuds och efterfrågas inom samarbetets ram. Grundläggande för
samarbetet är således att det bygger på unilaterala presentationsdokument, vilka
efter diskussion och inbördes avstämningar formaliseras i bilaterala
överenskommelser som förverkligas i multilateralt samarbete med såväl NATO-
staterna som med andra partnerländer.
Sverige undertecknade Ramdokumentet den 9 maj 1994. Ett övergripande och
långsiktigt mål för Sveriges deltagande i Partnerskap för fred är att bidra till
skapande av en ny säkerhetsordning i Europa. Enligt presentationsdokumentet, som
Sverige överlämnade i samband med undertecknandet av ramdokumentet i maj 1994,
är Sverige berett att bidra med sin erfarenhet från det fredsbevarande området
och andra områden, som t.ex. räddningstjänstverksamhet. Det svenska samarbetet
konkretiseras i ett individuellt partnerskapsprogram (IPP) mellan Sverige på den
ena sidan och NATO-staterna på den andra. Programmet kommer att uppdateras
årligen. Det IPP som är gällande för tillfället godkändes av regeringen den 11
augusti 1994 och trädde i kraft den 26 augusti 1994.
Sverige deltog under hösten 1994 i två större övningar inom Partnerskap för
fred, Cooperative Venture och Cooperative Spirit. Cooperative Venture var en
marinövning och ägde rum första veckan i oktober längs Norges atlantkust och i
Skagerrak. Sverige deltog med fyra fartyg och en helikopter. Övningen syftade
till att träna uppgifter som kan bli aktuella i fredsbevarande operationer,
t.ex. sanktionsövervakning. Cooperative Spirit ägde rum i slutet av oktober i
Holland. Till den övningen sände Sverige ett kombinerat kompani, bestående av en
jägarpluton, en kustjägarpluton och en närskyddspluton. Det huvudsakliga syftet
med Cooperative Spirit var att bidra till utvecklandet av en gemensam syn på
hur förband skall uppträda i fredsbevarande operationer.
Under år 1995 har Sverige deltagit i ytterligare övningar inom Partnerskap för
fred, varav Cooperative Jaguar och Cooperative Challenge har varit de största.
Cooperative Jaguar var en övning med armé-, marin- och flygförband som hölls
i Danmark de första veckorna i oktober. Sverige deltog dels i flygdelen med ett
transportflygplan och en helikopter, dels i marindelen med tre robotbåtar och en
helikopter. Syftet med övningen var att främja ömsesidig förståelse mellan NATO-
länderna och partnerstaterna rörande fredsbevarande insatser, räddningsövningar
och humanitära insatser. Cooperative Challenge ägde rum i Tjeckien i slutet av
september och början av oktober. Till övningen, som var en stabsövning, sände
Sverige 15 officerare. Övningen syftade till att samöva en integrerad brigadstab
med fredsbevarande uppgifter.
En planeringsövning i PFF:s anda genomförs i Sverige under år 1996 och under
år 1997 avses Sverige att vara värd för tre PFF-övningar med förband.
I januari 1995 inleddes en ny delprocess inom Partnerskap för fred som benämns
Defence Planning and Review Process och som syftar till att öka möjligheten till
samverkan mellan NATO- och partnerstyrkorna (interoperabiliteten). Genom denna
planerings- och översynsprocess vill NATO skapa en grund för att identifiera och
bedöma de styrkor och resurser som länderna inom Partnerskap för fred kan komma
att tillhandahålla för multinationella fredsbevarande övningar, annan utbildning
och insatser tillsammans med NATO-styrkor. Sverige har för avsikt att delta i
processen t.o.m. år 1996 i den utsträckning som motiveras av vårt intresse att
främja en effektiv samverkan för fredsbevarande verksamhet, räddningstjänst och
humanitära insatser.
5 Avtalen rörande rättsliga frågor
5.1 Allmänt
Genom PFF-avtalet regleras den rättsliga statusen för de deltagande staternas i
Partnerskap för fred styrkor när de befinner sig på annan deltagande parts
område. Avtalet reglerar inte beslut att sända och ta emot styrkor utan de
besluten kommer även fortsättningsvis att göras till föremål för särskilda avtal
mellan berörda stater.
PFF-avtalet, som ingås mellan de stater som är medlemmar i NATO och övriga
stater som deltar i Partnerskap för fred, innehåller sex artiklar. Genom artikel
1 stipuleras att om inte annat föreskrivs i avtalet eller eventuella
tilläggsprotokoll, skall alla parter i avtalet tillämpa bestämmelserna i avtalet
mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (NATO
SOFA)
NATO SOFA är en överenskommelse som varit gällande mellan NATO-staterna sedan
år 1951 och som reglerar den rättsliga statusen för ett NATO-lands styrkor när
de befinner sig inom ett annat NATO-lands territorium. Avtalet innehåller 20
artiklar. NATO SOFA är skriven att gälla för gemensamma övningar samt styrkors
längre stationeringar på annat NATO-lands territorium. Samarbetet inom ramen för
Partnerskap för fred avser emellertid ett samarbete för gemensamma övningar för
fredsfrämjande verksamhet, insatser på det humanitära området och
räddningsinsatser. Sverige har anslutit sig till PFF-samarbetet för att
tillsammans med övriga deltagarländer förstärka förmågan att genomföra nämnda
operationer. De gemensamma övningar som hålls inom PFF-samarbetet är i tid
begränsade till högst någon vecka per övning. Samarbetet inom ramen för
Partnerskap för fred har således sådan karaktär att de bestämmelser i avtalet
som tar sikte på längre tids stationering på annan stats territorium saknar
relevans för svenskt vidkommande.
Till PFF-avtalet finns vidare fogat ett tilläggsprotokoll.
PFF-avtalet respektive tilläggsprotokollet träder i kraft 30 dagar efter det
att tre signatärstater har deponerat sina ratifikations-, godtagande-, eller
godkännandedokument hos Förenta staternas regering. För varje annan signatärstat
träder avtalet i kraft 30 dagar efter dagen för deponering av nämnda instrument.
5.2 De enskilda bestämmelserna
PFF-avtalet
Ingressen
I avtalets ingress anges vilka stater som tillsammans utgör deltagande stater i
Partnerskap för fred. Vidare anges att styrkor från en part i avtalet efter
avtal kan sändas till och mottagas i en annan stats område samt erinras det om
att beslut att sända och mottaga styrkor även fortsättningsvis skall göras till
föremål för särskilda avtal mellan berörda parter. Ytterligare anges i ingressen
önskan att definiera statusen för styrkor när de befinner sig i annan parts
område samt åberopas avtalet mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om
status för deras styrkor som upprättades i London den 19 juni 1951.
Artikel 1
Artikeln anger att NATO SOFA utgör avtalsinnehåll.
Artikel 2
Artikeln anger att området för avtalets tillämpning är samtliga deltagande
parters territorium.
Artikel 3
I artikeln anges att vad som sägs i NATO SOFA om att krav skall framläggas eller
tvister hänskjutas till vissa namngivna organ, skall tolkas så att berörda
parter är skyldiga att förhandla inbördes utan hänvändelse till någon
utomstående myndighet.
Artikel 4
Artikeln anger att avtalet kan kompletteras eller ändras i enlighet med
internationell rätt.
Artikel 5
Artikeln är uppdelad i tre punkter med bestämmelser om undertecknande,
ratificering och ikraftträdande.
Artikel 6
Artikeln anger att avtalet kan sägas upp och att uppsägningen får rättslig
verkan ett år efter det att skriftlig uppsägning skett i föreskriven ordning.
Tilläggsprotokollet
Tilläggsprotokollet reglerar frågor om dödsstraff. Genom tillägget fastslås att
för det fall att en stat har domsrätt enligt avtalet skall en stat som biträtt
tilläggsprotokollet inte verkställa en dödsdom mot medlem i styrka från någon
annan stat som är part i tilläggsprotokollet.
NATO SOFA
Artikel I
Artikeln innehåller två punkter varav punkt 1 innehåller definitioner på
begrepp som förekommer i avtalet, t. ex. styrka, sändande stat, mottagande stat.
Punkt 2 anger att avtalet gäller för parternas lokala myndigheter på samma sätt
som det gäller för deras centrala myndigheter, dock med förbehåll för att
egendom som ägs av lokala myndigheter inte skall betraktas som egendom tillhörig
en part enligt artikel VIII (ang. skadestånd).
Artikel II
Artikeln slår fast att den främmande statens trupper skall respektera den
mottagande statens lagar och att deltagarna i truppen skall avhålla sig från bl.
a. politisk verksamhet.
Artikel III
I artikeln görs vissa undantag från pass- och viseringsbestämmelser vid inresa
och utresa för en styrka och dess medlemmar. Vidare regleras handhavandet vid
hemsändande av främmande soldater från mottagarlandet.
Artikel IV
Artikeln reglerar frågor om förarbevis. Det stadgas att körkort som har
utfärdats i den sändande staten skall godkännas även i den mottagande staten.
Artikel V
Enligt artikeln skall den främmande truppen normalt bära uniform i den
mottagande staten samt skall tjänstefordon tillhörigt den sändande staten vara
försett med nationalitetsbeteckning.
Artikel VI
Artikeln ger den främmande truppen rätt att inneha och bära vapen inom den
mottagande statens territorium.
Artikel VII
Artikeln innehåller regler om straffrättslig domsrätt över dem som ingår i den
främmande styrkan. Utgångspunkten för regleringen är att staterna har domsrätt i
enlighet med respektive stats lagstiftning. Det finns dock bestämmelser som
anger att den sändande eller mottagande staten har exklusiv domsrätt. Den
sändande statens militära myndigheter har sådan domsrätt beträffande brott som
är straffbara enligt den statens militärlagstiftning men som inte är straffbara
i mottagarlandet. Den mottagande staten har exklusiv domsrätt i den omvända
situationen.
Vidare regleras det fallet att båda staterna har jurisdiktion. Den sändande
staten har domsrätt vid brott, som begåtts av en person som ingår i truppen, mot
den statens egendom, säkerhet eller styrkor. Vidare har den sändande staten
domsrätt beträffande en sådan person, för brott som begåtts under utövning av
tjänsten.
Artikeln innehåller vidare bestämmelser för samarbete mellan staterna i fråga
om utredning av brott och verkställighet av straff. Enligt punkt 7 a får den
sändande staten inte verkställa ett dödsstraff i den mottagande staten, om den
staten saknar sådant straff för det aktuella brottet.
Vidare regleras frågor om domars rättskraft samt frågor om rättssäkerhet under
processer.
Ytterligare stadgas att reguljära militära förband som ingår i en styrka har
rätt att utöva polisiär myndighet i förläggningar, anläggningar och andra
utrymmen som de disponerar över. Styrkans militärpolis får vidta alla lämpliga
åtgärder för att säkerställa upprätthållandet av ordning och säkerhet inom dessa
lokaler. För anlitande av militär utanför lokalerna får militärpolisen endast
anlitas i kraft av avtal med myndigheterna i det mottagande landet. Slutligen
regleras i artikeln att varje part skall lägga sig vinn om att införa sådan
lagstiftning som anses nödvändig för att trygga säkerhet och skydd i tillräcklig
grad inom sitt territorium för anläggningar, utrustning och dylikt.
Artikel VIII
Artikeln innehåller detaljerade bestämmelser för reglering av
skadeståndsanspråk. Artikeln är uppdelad i 10 punkter, där 1-5 punkterna avser
skador under utövning av tjänst. I 1 punkten finns bestämmelser om skador på
offentligt ägd egendom som används under övning. Huvudregeln är att ingen av
staterna är ersättningsskyldig mot den andra för skador som uppkommer på sådan
egendom. Punkt 2 innehåller regler om skador på annan offentligt ägd egendom.
Ersättningskrav för sådana skador avgörs genom förhandlingar mellan parterna
(jämför artikel 3 i PFF-avtalet). Ersättning utgår ej för skador som
understiger ett visst belopp. Enligt punkt 4 avstår staterna från krav mot
varandra för personskador och dödsfall. Personalens rätt till ersättning i
sådana fall bestäms av nationella regler.
Om den främmande truppen i tjänsten orsakar skada för tredje man, kan denne
yrka ersättning vid det egna landets domstolar enligt de regler som är
tillämpliga om skadan skulle ha orsakats av den mottagande statens väpnade
styrkor. Den mottagande staten utbetalar ersättningen till den skadelidande
tredje mannen. Avgörandet är bindande för den sändande staten. Enligt särskilda
regler om avräkning mellan staterna kan den sändande staten få svara för högst
75 procent av skadeståndet.
I punkt 6 finns bestämmelser om reglering av ersättningskrav på grund av
handlingar utanför tjänsten. Den skadelidande skall framställa sitt krav till
den mottagande staten som fastställer eventuell ersättning enligt den egna
lagstiftningen. Därefter underrättas den sändande staten som avgör om betalning
skall ske "ex gratia". Om den skadelidande accepterar beloppet sker betalningen
av den sändande staten.
Vidare finns bestämmelser om att myndigheterna i den sändande och mottagande
staten skall samarbeta vid upptagning av bevis för en rättvis rättegång.
Artikel IX
Artikeln innehåller bestämmelser om villkoren för vistelsen i värdlandet.
Artikeln avser bl. a. inköp av varor, sjukvård och mervärdesskatt. Enligt punkt
5 kan den främmande styrkans personal få sjuk- och tandvård på samma villkor som
mottagarlandets personal, om sådan vård inte kan anordnas tillfredsställande där
styrkan är stationerad.
Artikel X
Artikeln stadgar att den främmande truppen inte skall anses bosatt i värdlandet
när det gäller betalning av skatt som utgår på grund av bosättning. Personalen
betalar inte skatt i mottagarlandet beträffande den lön som utbetalas av
sändarstaten.
Artikel XI
Artikeln innehåller tullbestämmelser. Huvudregeln är att den främmande truppen
lyder under den mottagande statens lagstiftning. Tullmyndigheten i den
mottagande staten har rätt att visitera den främmande personalen, undersöka
deras bagage och ta egendom i beslag. Fordon och annan utrustning för tjänsten
får dock tas in i och ut från värdlandet utan tull. Den främmande styrkan skall
upprätta ett särskilt intyg beträffande sådan utrustning, vilket skall uppvisas
för tullmyndigheten i den mottagande staten. Den främmande truppen får även ta
in och föra ut personlig utrusning samt möbler och bilar utan att betala tull.
Mottagarlandet skall ordna så att drivmedel och oljor för bl.a. tjänstefordon
kan levereras tull- och skattefritt till den främmande styrkan.
Artikel XII
Artikeln innehåller bestämmelser som riktar sig till tullmyndigheterna i den
mottagande staten.
Artikel XIII
I artikeln ges bestämmelser om samarbete mellan staterna när det gäller visst
utredningsarbete beträffande tull och skatt.
Artikel XIV
Artikeln innehåller valutaregler. Den sändande och mottagande staten kan utfärda
särskilda valutaregler för den främmande styrkan.
Artiklarna XV-XX
Dessa artiklarna reglerar frågor hänförliga till NATO-staterna och kan inte
anses ha relevans för PFF-samarbetet. Artikel XV anger att avtalet skall gälla
även om fientligheter riktas mot NATO-staterna. Artikel XVI reglerar hur tvist
om tolkning av avtal skall lösas (se ovan redogörelsen för artikel 3 i PFF-
avtalet). Artikel XVII anger att avtalet kan revideras på begäran. Artikel XVIII
innehåller ratifikationsbestämmelser. Artikel XIX reglerar uppsägning av avtalet
(jämför ovan artikel 6 i PFF-avtalet). I artikel XX finns bestämmelser om
utsträckningen av avtalets territoriella tillämpning (jämför ovan redogörelsen
för artikel 2 i PFF-avtalet).
6 Godkännande av PFF-avtalet och tilläggsprotokollet.
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: PFF-avtalet och tilläggsprotokollet godkänns|
| med reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat att|
| utöva domsrätt på svenskt territorium. |
--------------------------------------------------------------------
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att ett statusavtal inom ramen för
Partnerskap för fred ingås av regeringen sedan riksdagen godkänt
överenskommelsen.
Remissinstanserna: Har i huvudsak godtagit utredningens förslag. Några
remissinstanser - däribland Försvarsmakten och Statens räddningsverk - har haft
invändningar mot att PFF-avtalet endast reglerar det militära samarbetet inom
Partnerskap för fred.
Skälen för regeringens förslag: De gemensamma övningarna inom PFF-samarbetet
föranleder frågor om rättslig status för de deltagande staternas styrkor.
Hittills har dessa frågor inte varit reglerade i ett enhetligt avtal mellan
PFF-staterna. Vid de gemensamma övningar som förevarit inom PFF-samarbetet har
därför frågan fått lösas från fall till fall, varvid vanligtvis det
arrangerande landet utfärdat en deklaration där det angetts vilka rättsliga
regler som skall vara gällande under övningen.
Ett så omfattande och kontinuerligt pågående samarbete som det som äger rum
inom ramen för Partnerskap för fred kräver dock att de rättsliga frågor som
uppstår till följd av samarbetet får en enhetlig och långsiktig reglering. I
syfte att åstadkomma en sådan enhetlighet och långsiktighet i den rättsliga
regleringen har NATO-staterna lagt fram det avtal och tilläggsprotokoll som vi
redogjort för i avsnitt 5.2.
Regeringen har den 25 januari 1996 beslutat att avtalet jämte
tilläggsprotokollet skall undertecknas, Fo96/56/SI, med en reservation såvitt
avser möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium.
Reservationen lyder enligt följande.
The Government of Sweden does not consider itself bound by Article I of the
agreement among the States Parties to the North Atlantic Treaty and the other
States Participating in the Partnership for Peace regarding the status of their
Forces, to the extent that this Article refers to the provisions of Article VII
of the agreement between the Parties to the North Atlantic Treaty regarding the
status of their Forces, which gives sending States the right to exercise
jurisdiction within the territory of a receiving State, when Sweden is such a
receiving State. The reservation does not cover appropriate measures taken by
the military authorities of sending States which are immediately necessary to
ensure the maintenance of order and security within the force.
Beträffande innebörden av reservationen se vidare avsnitt 7.4.1.
Sverige har deltagit och kommer att delta i övningar inom PFF-samarbetet.
Sveriges avsikt är även att framöver stå som värd för övningar inom ramen för
detta samarbete. För Sveriges del är det därför av stor betydelse att få en
enhetlig rättslig reglering av PFF-samarbetet. Det av NATO-staterna framlagda
avtalet och tilläggsprotokollet innebär en för Sverige godtagbar rättslig
reglering av samarbetet på militär sida. PFF-avtalet och tilläggsprotokollet
innebär inte att fråga om beslut att sända en styrka från en medlemsstat till en
annan regleras utan dessa avtal reglerar endast vad som gäller rättsligt när ett
lands styrkor befinner sig på ett annat lands territorium. Vissa remissinstanser
har framhållit att ett avtal bör omfatta även civilt samarbete. Självfallet
skulle det vara en fördel om en uttrycklig internationell reglering av allt
samarbete inom Partnerskap för fred nu kunde komma till stånd. NATO-staterna har
dock valt att för undertecknande lägga fram PFF-avtalet och tilläggsprotokollet,
vilka enligt ordalydelsen reglerar militärt samarbete. Det saknas för närvarande
möjlighet för Sverige att få till stånd ett avtal som uttryckligen reglerar
samarbetet även på civil sida. Denna brist bör dock inte föranleda att Sverige
avstår från att godkänna PFF-avtalet och tilläggsprotokollet. Ett uteblivet
godkännande skulle endast innebära att Sverige skulle få ett avtalslöst
tillstånd såvitt avser hela PFF-samarbetet. Dessutom kan PFF-avtalet få viss
betydelse även för det civila samarbetet. Man bör nämligen hålla i minnet att i
åtskilliga stater bedrivs sådan verksamhet som i Sverige är civil av respektive
stats försvarsmakt. Analogivis kan därför även t.ex. verksamhet på
räddningstjänstens område inom ramen för Partnerskap för fred anses reglerad i
avtalet.
I PFF-avtalet - NATO SOFA - regleras, som nämnts i avnsitt 5.1, även sådant
som inte kan få relevans i PFF-samarbetet. De bestämmelser i avtalet som
reglerar annat än vad som föranleds av de övningar som förekommer inom ramen för
samarbetet Partnerskap för fred saknar därför betydelse för svenskt vidkommande.
Regeringen återkommer i det följande till vissa av dessa frågor.
Mot bakgrund av det anförda är det angeläget att Sverige godkänner avtalet
jämte tilläggsprotokollet, med reservation när det gäller möjligheten för
utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium. PFF-avtalet och
tilläggsprotokollet är av sådan betydelse att de bör godkännas av riksdagen.
I vissa avseenden innebär bestämmelserna i PFF-avtalet att ändringar måste
göras i svensk lagstiftning. Regeringen kommer i det följande att redogöra för
vilka lagändringar som erfordras.
7 Behovet av lagstiftning
7.1 Allmänt
I samband med ett svenskt godkännande av PFF-avtalet och tilläggsprotokollet
måste ställning tas till om de regler som Sverige på detta sätt godkänner står i
överensstämmelse med svensk lagstiftning. Om så inte är fallet, måste övervägas
vilka ändringar som bör göras i den svenska lagstiftningen.
PFF-avtalet och tilläggsprotokollet har presenterats i avsnitt 5.2. En
genomgång av dessa dokument visar att det framför allt är på de straff- och
skadeståndsrättsliga områdena som det kan vara nödvändigt att anpassa svensk
lagstiftning till avtalens reglering. Även skyldigheten att bereda främmande
styrkor skydd för insyn i deras verksamhet kräver lagändring, liksom immunitet
och privilegier enligt avtalet såvitt avser import och export.
Såvitt avser rätten att föra in vapen i samband med övningar i Sverige har
regeringen i proposition 1995/96:52 En ny vapenlag redan föreslagit erforderlig
lagstiftning. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 april 1996.
Åtskilliga frågor som regleras i PFF-avtalet föranleder inte någon ändring i
svensk lagstiftning. Regeringen kommer i det följande att närmare utveckla
skälen för att vi i vissa avseenden inte föreslår några lagändringar.
Några remissinstanser, däribland Försvarsmakten, har hävdat att det föreligger
ett behov av att rättsligt reglera samtliga frågor som uppkommer inom samarbetet
Partnerskap för fred, således även den civila sidan av samarbetet. Även Statens
räddningsverk har kritiserat att det civila samarbetet lämnas utanför
regleringen.
Såsom framhållits i det föregående har Sverige nu att ta ställning till frågan
om godkännande av PFF-avtalet och tilläggsprotokollet. I samband härmed bör
erforderliga lagändringar göras. Det saknas för närvarande möjlighet för Sverige
att få till stånd ett internationellt avtal som uttryckligen reglerar även
samarbete på civil sida. Eftersom PFF-avtalet i vissa avseenden - såsom
framhållits i avsnitt 6 - kan få betydelse även för civilt samarbete bör
lagändringarna dock göras på ett sådant sätt att lagstiftningen - om inte annat
är särskilt motiverat - blir tillämplig också i fråga om civilt samarbete inom
ramen för Partnerskap för fred.
7.2 Sändande av svensk trupp utomlands
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Genom lagen (1994:588) om utbildning för |
| fredsbevarande verksamhet har regeringen bemyndigats att sända |
| väpnade styrkor utomlands för deltagande i utbildning för |
| fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt |
| samarbete. Det finns inte behov av ytterligare lagstiftning för |
| att sända svenska väpnade styrkor utomlands för att delta i PFF-|
| övningar. |
| |
| Regeringens förslag: Lagen om utbildning för fredsbevarande |
| verksamhet ändras så att den i fortsättningen avser utbildning för|
| fredsfrämjande verksamhet. |
--------------------------------------------------------------------
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Utredningen har inte
behandlat frågan om att utsträcka lagen till att avse all fredsfrämjande
verksamhet.
Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot utredningens bedömning.
Försvarshögskolan har dock anfört att det bör övervägas att i lagtext använda
termen "fredsfrämjande" i stället för "fredsbevarande".
Skälen för regeringens bedömning och förslag: Enligt 10 kap 9 § första stycket
regeringsformen får regeringen sätta in Försvarsmakten eller en del därav vid
väpnat angrepp mot riket. I övrigt får en svensk väpnad styrka sättas in i strid
eller sändas till ett annat land endast om riksdagen medger det (första
punkten), om det är medgivet i lag som anger förutsättningarna för åtgärden
(andra punkten) eller om en skyldighet att vidta åtgärden följder av
internationell överenskommelse eller förpliktelse som riksdagen har godkänt
(tredje punkten).
Riksdagen måste således på något sätt godkänna att en svensk väpnad styrka
sänds utomlands. Enligt lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring
utomlands finns möjlighet för regeringen att efter begäran av FN eller efter
beslut som fattas av OSSE ställa väpnad styrka till för- fogande för
fredsbevarande verksamhet utomlands. Denna lag har dock inte någon relevans för
PFF-samarbetet. Detta tar ju enbart sikte på utbildning för fredsfrämjande
verksamhet. I 1 § lagen om utbildning för fredsbevarande verksamhet stadgas att
regeringen får sända en väpnad styrka utomlands för att delta i utbildning för
fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete. Av motiven
till lagen (prop. 1993/94:244 s. 7f.) framgår att den tillkom främst för att
möjliggöra ett deltagande med svensk trupp utomlands vid övningar inom ramen för
Partnerskap för fred, utan att riksdagen skall behöva höras vid varje tillfälle
när en sådan övning blir aktuell.
Någon ytterligare lagstiftning erfordras inte såvitt avser möjligheterna att
sända svensk trupp utomlands för att delta i samarbete inom ramen för
Partnerskap för fred. Däremot bör lagen om utbildning för fredsbevarande
verksamhet ändras så att regeringen ges rätt att sända trupp utomlands för
deltagande i utbildning inte bara för rent fredsbevarande verksamhet utan även
för annan fredsfrämjande verksamhet. De senaste åren har stora förändringarna
ägt rum i vår omvärld, varvid särskilt FN:s roll vid internationella konflikter
har stärkts. FN, vars tidigare insatser i princip varit rent fredsbevarande vid
lösning av internationella konflikter har vid senare insatser kommit att
bedriva även annan fredsfrämjande verksamhet. Som exempel kan nämnas de senaste
årens FN-insats i f.d. Jugoslavien. Denna internationella förändring har även
fått återverkningar i Sverige. Här kan nämnas dels riksdagens beslut med
anledning av prop. 1992/93:254 Svenskt deltagande i av FN:s säkerhetsråds
beslutade insatser för säkerställande av fred i f.d. Jugoslavien, där svensk
trupp ställdes till FN:s förfogande som ett bidrag till av säkerhetsrådet
beslutade insatser för säkerställande av fred i f.d. Jugoslavien (bet.
1992/93:UU35, rskr. 1992/93:429), dels riksdagens beslut med anledning av prop.
1995/96:113 Svenskt deltagande i fredsstyrka i f.d. Jugoslavien, där svensk
trupp ställdes till förfogande i en multinationell styrka (IFOR) med uppgift att
genomföra en fredsöverenskommelse mellan parterna i konflikten i f.d.
Jugoslavien (bet. 1995/96:UU4, rskr. 1995/96:109). Även övningar inom
Partnerskap för fred kommer i framtiden att i större utsträckning vara inriktade
på fredsfrämjande insatser i stället för som tidigare rent fredsbevarande
insatser. Från svensk sida föreligger intresse av att kunna delta även i dessa
övningar, varför en lagändring bör göras. Någon motsvarande ändring bör däremot
inte göras i lagen om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands. Även i
fortsättningen bör riksdagen således i varje enskilt fall ta ställning till om
svensk trupp skall sändas utomlands för deltagande i operationer som inte är
enbart fredsbevarande.
7.3 Tillträde till svenskt territorium för utländsk trupp
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Gällande svensk lagstiftning om att |
| utländska trupper har tillträde till svenskt territorium och rätt|
| att vistas i landet tillgodoser de krav som samarbetet inom |
| Partnerskap för fred förutsätter. Någon ytterligare lagstiftning|
| föranleds inte av PFF-samarbetet. |
--------------------------------------------------------------------
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Statens invandrarverk har anfört att undantag från
skyldigheten att söka visum, uppehållstillstånd och arbetstillstånd inte bör
göras i form av enskilda beslut av regeringen utan att sådana undantag i stället
bör, liksom andra undantag för återkommande tillfällen, ges en generell
utformning i förordningsform - i förevarande fall utlänningsförordningen
(1989:547).
Skälen för regeringens bedömning: Regler om utländsk väpnad styrkas tillträde
till svenskt territorium finns i olika författningar, nämligen
tillträdesförordningen (1992:118), förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens
ingripande vid kränkning av Sveriges territorium under fred och neutralitet,
m.m. (IKFN-förordningen) och förordningen (1994:528) om utländska besök vid
Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Allmänna bestämmelser om
utlänningars inresa, utresa och vistelse i Sverige finns i utlänningslagen
(1989:529). I lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. finns regler
som begränsar utlänningars rätt att uppehålla sig inom militära skyddsområden.
Enligt huvudregeln i 4 § tillträdesförordningen krävs tillstånd för tillträde
till svenskt territorium av utländska statsfartyg, utländska statsluftfartyg och
utländska militära fordon. Utländska statsfartyg har dock i enlighet med
bestämmelserna i förordningens 3 § för genomfart tillträde till svenskt
territorialhav utan tillstånd. Utgångspunkten är att regeringen avgör om
tillstånd skall meddelas (6 §). Tillståndet skall utverkas på diplomatisk väg. I
vissa fall enligt 5 § har dock Försvarsmakten rätt att meddela tillståndet. Det
gäller bl.a. utländska militära fordon på begäran av Generaltullstyrelsen (5 §
första stycket 4). Försvarsmakten får även på begäran av en kommun eller en
statlig myndighet som svarar för räddningstjänst meddela utländska statsfartyg,
statsluftfartyg och militära fordon tillstånd för tillträde till svenskt
territorium vid räddningsinsatser eller vid övning av sådana insatser (5 §
andra stycket).
Inom svenskt territorium får ett utländskt statsfartyg eller statsluftfartyg
endast med regeringens tillstånd bedriva skjutövningar eller andra övningar än
sådana som avses i 5 § andra stycket, om inte övningarna i sin helhet kan
genomföras inom fartyget eller luftfartyget (10 §). Utländska militära fordon
som befinner sig i Sverige efter tillstånd av Försvarsmakten får däremot
användas vid övning här utan tillstånd av regeringen. Om besättningen från ett
utländskt statsfartyg eller statsluftfartyg, som befinner sig på svenskt
territorium, lämnar fartyget eller luftfartyget får besättningen inte utan
regeringens tillstånd bära annat vapen än blankt vapen som hör till
uniformsdräkten (11 §).
Utöver de nu redovisade bestämmelserna finns i tillträdesförordningen även
särskilda stadganden för krigförande staters statsfartyg och statsluftfartyg.
I IKFN-förordningen finns regler för den situationen att ett utländskt
statsfartyg, statsluftfartyg eller militärt fordon befinner sig på svenskt
territorium utan att bestämmelserna i tillträdesförordningen har iakttagits. I
sådana fall har Försvarsmakten till uppgift att upptäcka och avvisa kränkningar
av svenskt territorium (3 § 1). Enligt 11 § får inte militär personal bära
uniform inom Sveriges landområde utan tillstånd av Försvarsmakten. Om ett
utländskt militärt fordon påträffas inom svenskt territorium utan att ha rätt
att vara där, skall det hållas kvar. Om personal som medföljer fordonet saknar
rätt att inresa till eller vistas i riket, skall personalen omhändertas och
avväpnas. Förhållandet skall anmälas till närmaste polismyndighet.
Enligt 1 § förordningen om utländska besök vid Försvarsmakten och Försvarets
materielverk skall Försvarsmakten ha Försvarsdepartementets tillstånd innan
myndigheten anordnar besök av en utlänning vid vissa staber och förband.
Tillstånd krävs också, om utlänningen skall tjänstgöra i en befattning vid en
svensk militär enhet. Tillstånd behövs dock inte, om besöket är föranlett av att
utlänningen exempelvis skall förbereda, delta i eller följa upp verksamhet inom
ramen för överenskommelser mellan Sverige och andra stater om samarbete inom
försvarets område.
Allmänna bestämmelser om krav för utlänningars vistelse i Sverige finns i 1
kap. utlänningslagen. Kraven avser pass (2 §), visum (3 §), uppehållstillstånd
(4 §) och arbetstillstånd (5 §). I samtliga fall får regeringen föreskriva
undantag från kraven. Det erfordas således ingen ändring i utlänningslagen för
att Sverige skall kunna uppfylla PFF-avtalets krav på utländska truppers
vistelse i Sverige. Övningar som kommer att hållas i Sverige inom ramen för
Partnerskap för fred kommer att vara få till antalet och omfatta högst någon
vecka per övning. Vid dessa förhållanden finner regeringen inte skäl att införa
särskilda regler i utlänningsförordningen utan det torde vara mer ändamålsenligt
att regeringen fattar beslut i frågan då tillträdesfrågan avgörs. Det får
således ankomma på regeringen att besluta om erforderliga undantag från vad som
föreskrivs i utlänningslagstiftningen.
Någon ytterligare lagstiftning erfordras således inte såvitt avser möjligheten
att mottaga utländska förband i Sverige för att delta i samarbete inom ramen för
Parnerskap för fred.
7.4 Straffrättslig domsrätt m.m.
7.4.1 Sverige såsom mottagande stat
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Sverige reserverar sig mot bestämmelserna i|
| avtalet om rätten för en sändande stat att utöva sin domsrätt på den|
| mottagande statens territorium, med undantag av sådana åtgärder |
| som är omedelbart nödvändiga för att upprätthålla ordning och |
| säkerhet inom styrkan. |
| Åtal mot en medlem av den sändande statens styrka, eller mot en|
| annan person som omfattas av avtalet, för gärning som begåtts i |
| Sverige skall få väckas endast efter förordnande av regeringen. |
--------------------------------------------------------------------
Utredningens förslag: Utredningen föreslår att en ny bestämmelse införs i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall av innebörd att immunitet
skall gälla för den främmande statens personal i enlighet med innehåll i avtal
som är i kraft i förhållande till Sverige.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt utredningens
förslag eller lämnat det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag:
Gällande rätt
Bestämmelser om tillämpligheten av svensk strafflag i internationella sammanhang
finns i 2 kap. brottsbalken. Beträffande brott som begåtts i Sverige föreskrivs
i 2 kap. 1 § brottsbalken att det i sådana fall skall dömas efter svensk lag och
vid svensk domstol. Denna regel gäller oavsett gärningsmannens nationalitet.
Enligt 2 kap. 7 § brottsbalken skall emellertid i fråga om svensk lags
tillämpning och svensk domstols behörighet iakttas de begränsningar som följer
av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser eller, enligt vad därom är särskilt
stadgat, av överenskommelse med främmande makt. Detta innebär att straffrättslig
immunitet som följer av folkrätten och är så etablerad att den kan sägas utgöra
en erkänd folkrättslig grundsats skall tillämpas direkt av svenska domstolar. I
andra fall måste bestämmelserna om immunitet ha genomförts i svensk rätt för att
vinna beaktande i Sverige.
Bestämmelser om immunitet på grund av internationella avtal som Sverige har
anslutit sig till finns bl.a. i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall. Lagen föreskriver immunitet för bl.a. främmande staters
beskickningar och beskickningsmedlemmar.
Som en ytterligare begränsning av möjligheten att lagföra brott begångna i
Sverige har för vissa fall föreskrivits krav på tillstånd för åtal.Enligt 2 kap.
5 a § tredje stycket brottsbalken får, om fråga om ansvar för en gärning prövats
genom dom meddelad i en främmande stat, åtal för gärningen inte väckas i Sverige
utan förordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigat därtill. Ett
sådant bemyndigande har lämnats till Riksåklagaren i förordningen (1993:1467)
med bemyndigande för Riksåklagaren att förordna om väckande av åtal i vissa
fall.
Vidare föreskrivs i 2 kap. 7 a § brottsbalken att om en utlänning begått brott
i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattat allmän ställning hos annan
stat eller mellanfolklig organisation, får åtal väckas endast efter förordnade
av regeringen. Detta gäller dock inte om gärningsmannen genom vilseledande
uppgifter, förklädnad eller på annat sätt sökt dölja i vilken egenskap han har
handlat. Bestämmelsen torde bl.a. ta sikte på medlemmar i en främmande stats
militära styrka.
Även en främmande stat kan enligt sin lagstiftning ha domsrätt beträffande
gärningar som har förövats i Sverige. Detta leder normalt inte till någon
konflikt mellan rättssystemen eftersom varje stat som regel endast kan utöva sin
domsrätt inom det egna territoriet. Detta följer av staternas suveränitet.
Regeringsformen bygger således på förutsättningen att rättskipning och
förvaltning i Sverige skall fullgöras av svenska myndigheter. Främmande länders
myndigheter kan alltså inte utan vidare utöva några maktbefogenheter på svenskt
territorium. Detta gäller även om maktutövningen riktar sig mot det egna landets
medborgare.
Enligt 10 kap. 5 § fjärde stycket regeringsformen kan emellertid riksdagen
under vissa förutsättningar genom beslut överlåta förvaltningsuppgift till bl.a.
en främmande stat. Ett sådant beslut måste fattas antingen enligt den ordning
som gäller för grundlagsändring eller med kvalificerad majoritet.
PFF-avtalet
Enligt artikel VII i NATO SOFA skall både den sändande staten och den mottagande
staten ha domsrätt över brott som begås av styrkans medlemmar på den mottagande
statens territorium. En stats domsrätt skall dock vara exklusiv när det gäller
sådana gärningar, inklusive lagöverträdelser med avseende på statens säkerhet,
som är straffbara enligt den statens lagstiftning men inte enligt den andras.
Med lagöverträdelser som hotar en stats säkerhet menas förräderi mot staten,
sabotage, spionage eller överträdelse av någon lag med avseende på
statshemligheter eller försvarshemligheter i den staten.
Beträffande övriga fall, där domsrätt således tillkommer båda staterna,
föreskrivs i artikeln att militärmyndigheterna i den sändande staten skall ha
företräde att utöva sin domsrätt när det gäller brott med avseende uteslutande
på den statens egendom och säkerhet eller brott, som riktar sig uteslutande mot
egendom tillhörig en annan medlem i en styrka eller civil personal från den
staten eller anhöriga eller mot deras person, samt beträffande lagöverträdelser,
som härrör från någon handling eller underlåtenhet som begåtts vid
tjänsteutövning. I fråga om varje annan lagöverträdelse gäller enligt artikeln
att den mottagande staten skall ha företräde till att utöva sin domsrätt.
I artikeln sägs vidare att myndigheterna i den stat som har företräde till att
utöva domsrätt skall välvilligt behandla en begäran från myndigheterna i den
andra staten att avstå från sin rätt om denna andra stat anser att ett sådant
avstående skulle vara av särskild betydelse.
När någon ställts inför rätta i enlighet med bestämmelserna i artikeln av den
ena statens myndigheter och blivit frikänd eller dömd och avtjänar eller har
avtjänat sitt straff eller blivit benådad får han, enligt punkten 8, inte
lagföras på nytt för samma förseelse inom samma territorium av en annan parts
myndigheter. Detta skall dock inte hindra att de militära myndigheterna i den
sändande staten från att åtala en medlem av sin styrka för någon överträdelse av
disciplinära regler som hänger samman med gärningen.
Enligt punkten 9 i artikeln skall, när en medlem av en styrka eller dess
civila personal eller anhöriga åtalas under en mottagande stats domsrätt, den
misstänkte ha vissa närmare angivna grundläggande rättigheter inom ramen för
förfarandet.
Av artikeln framgår vidare att den sändande staten, till skillnad från andra
situationer där två stater har domsrätt över samma gärning, skall ha rätt att
utöva sin domsrätt i den mottagande staten. Det skall således vara möjligt att
såväl döma till straff i den mottagande staten som att verkställa domen där. Den
enda begränsningen i detta avseende som framgår av artikeln är att en dödsdom
inte får verkställas i den mottagande staten av den sändande statens
myndigheter, om lagen i den mottagande staten inte har dödsstraff för det
aktuella fallet.
Enligt punkten 10 a skall reguljära militära förband som ingår i en styrka ha
rätt att utöva polisiär myndighet i förläggningar, anläggningar och andra
utrymmen som den disponerar enligt avtal med den mottagande staten. Styrkans
militärpolis skall ha rätt att vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa
upprätthållandet av ordning och säkerhet inom dessa lokaler. Utanför dessa
lokaler får dock, enligt punkten 10 b, militärpolis anlitas endast med stöd av
avtal med myndigheterna i den mottagande staten.
Överväganden
Det föreliggande SOFA är ursprungligen avsett att gälla endast mellan
medlemsstaterna i NATO. Det är således utformat för att reglera rättsliga
förhållanden inom ramen för ett betydligt mer långtgående militärt samarbete än
Partnerskap för fred. Detta präglar också innehållet i avtalet. Sålunda måste
bl.a. bestämmelserna om rätt för den sändande staten att utöva domsrätt och
verkställa domar på den mottagande statens territorium antas ha utformats med
utgångspunkt i att den sändande staten skall ha en styrka permanent förlagd i
den mottagande staten.
Detta är emellertid inte avsikten med PFF. För Sveriges del kan PFF-samarbetet
på sin höjd antas föranleda någon enstaka övning per år och varje övning kan
beräknas pågå högst ett par veckor. Vid sådant förhållande kan den sändande
staten knappast ha något behov av att utöva domsrätt på svenskt territorium.
Eventuella brott som begåtts av en styrkas medlemmar på den mottagande statens
territorium och som faller under den sändande statens domsrätt kan i stället
beivras efter att styrkan återvänt.
Att i svensk lag ge en främmande stat rätt att på svenskt territorium svara
för sådan ingripande myndighetsutövning som straffrättskipning innebär skulle
vidare kräva långtgående lagstiftningsåtgärder. Sådana kan knappast anses vara
motiverade enbart på grund av den begränsade funktion som NATO SOFA har att
fylla inom ramen för Partnerskap för fred.
Det kan därutöver tilläggas att utövandet av en sådan domsrätt skulle kunna
komma i konflikt med svensk grundlag. I artikeln finns nämligen inte någon
bestämmelse som hindrar den sändande staten från att under utövande av sin
domsrätt döma till dödsstraff; artikeln innehåller endast förbud mot
verkställighet av sådana straff på den mottagande statens territorium. Redan
meddelandet av en dödsdom på svenskt territorium får emellertid anses strida mot
2 kap. 4 § regeringsformen enligt vilken dödsstraff inte får förekomma.
Med hänsyn till det anförda är det regeringens uppfattning att Sverige bör
reservera sig mot bestämmelsen i artikel VII om rätt för den sändande staten att
på svenskt territorium utöva straffrättslig jurisdiktion eller att verkställa
påföljder för brott.
Ett beslut om att en främmande stats militära styrka får besöka Sverige måste
emellertid med nödvändighet anses innefatta en rätt för styrkan att behålla sin
befälsstruktur även under besöket. Däri får anses ligga att ansvariga befäl har
rätt att mot underlydande medlemmar av styrkan vidta åtgärder för att
upprätthålla ordning och säkerhet inom styrkan samt för medföljande militärpolis
att utöva polisiär myndighet inom förläggningsområden och liknande. Det vore
knappast möjligt att låta svenska myndigheter helt och hållet överta den
uppgiften under besöket. En sådan reservation som nyss föreslagits bör därför
inte omfatta åtgärder som behöver vidtas omedelbart för att upprätthålla ordning
och säkerhet inom styrkan. Den bör inte heller gälla den sändande statens rätt
enligt avtalet att utöva polisiär myndighet inom förläggningar och andra
utrymmen som styrkan ensam disponerar.
Rätten för den sändande statens styrka att internt utöva de befogenheter som
nu sagts får anses följa av vedertagna principer för internationellt militärt
samarbete och bör inte kräva någon uttrycklig bestämmelse i lag. Det bör
emellertid inte komma i fråga att sluta något sådant avtal som avses i punkten
10 b om rätt för den sändande statens militärpolis att ingripa även utanför
sådana lokaler som disponeras av dess styrka. Ett sådant avtal torde för övrigt
vara att bedöma som överlåtelse av förvaltningsuppgift enligt 10 kap. 5 §
regeringsformen och kräva den särskilda beslutsordning som föreskrivs där.
En reservation av det slag som nyss föreslagits inskränker inte den sändande
statens rätt att utöva domsrätt sedan styrkan återvänt till hemlandet.
Möjligheten att utöva domsrätten på det egna territoriet påverkas inte av svensk
lagstiftning. Någon lagstiftningsåtgärd behöver heller inte vidtas för att den
sändande statens domsrätt skall vara exklusiv i de fall artikel VII föreskriver
detta. Som ovan nämnts utgör ett av kriterierna för exklusiv domsrätt enligt
avtalet att gärningen inte är straffbar enligt den andra statens lagstiftning.
Eftersom Sverige endast kan ha domsrätt över sådana förfaranden som är
straffbara enligt svensk rätt, blir den sändande statens domsrätt alltid
exklusiv i dessa fall.
I de fall då den sändande staten enligt artikeln skall ha företräde vid
utövande av sin domsrätt kan de aktuella gärningarna vara straffbara också
enligt svensk rätt. En begränsning av möjligheten att döma till ansvar också vid
svensk domstol bör därför införas.
Utredningen har föreslagit att en ny bestämmelse skall införas i lagen om
immunitet och privilegier i vissa fall av innebörd att den sändande statens
personal skall åtnjuta immunitet och privilegier i enlighet med innehållet i
avtalet. Bestämmelsen var i första hand avsedd att medföra straffrättslig
immunitet för främmande staters styrkor avseende gärningar begångna i Sverige
under utövningen av tjänst. Emellertid innehåller avtalet inga bestämmelser
rörande detta som direkt föreskriver immunitet. I detta avseende bygger således
utredningens förslag på andra förutsättningar än de som visat sig komma att
gälla. Som nyss redovisats föreskriver avtalet i stället en uppdelning av
domsrätten beroende på typ av gärning och mot vems intresse den riktat sig. I
vissa fall blir den ena statens domsrätt beroende av huruvida den andra staten
utnyttjar sin domsrätt eller inte. Detta talar för att omfattningen av den
svenska domsrätten i enskilda fall bör avgöras av regeringen. Ett ytterligare
skäl för en sådan ordning följer av bestämmelsen i avtalet enligt vilken
myndigheterna i den stat som har företräde välvilligt skall behandla en begäran
från den andra staten om att avstå från sin rätt. Denna fråga är av sådant slag
att prövningen bör ankomma på regeringen. Härutöver bör beaktas att den sändande
statens styrka kommer att vistas i Sverige endast under en begränsad tid. Frågan
om svensk domsrätt föreligger enligt avtalet måste därför kunna få ett snabbt
avgörande.
Med hänsyn till vad nu anförts är det enligt regeringens mening lämpligare att
möjligheten att döma till ansvar i Sverige begränsas genom krav på tillstånd för
att väcka åtal. Genom att införa ett sådant krav ges också möjlighet att
förhindra att åtal väcks i strid med artikel VII punkten 8 när den misstänkte
redan lagförts i ett annat land för samma gärning.Såvitt gäller brott som den
sändande statens personal gjort sig skyldiga till vid tjänsteutövningen
föreligger redan enligt 2 kap. 7 a § brottsbalken krav på förordnande från
regeringen för att åtal skall få väckas. Som framgår av vad som tidigare anförts
sträcker sig emellertid den sändande statens företräde att utöva domsrätt längre
än till att avse endast brott i tjänsteutövning. Det är därför nödvändigt att i
lag ytterligare reglera frågan om väckande av åtal i nu aktuella fall. En
särskild bestämmelse om att åtal mot en medlem av en sändande stats styrka eller
dess civila personal inte får väckas utan förordnande av regeringen bör tas in i
brottsbalken. Bestämmelsen bör tas in i en särskild paragraf efter 2 kap. 7 a §.
Vid utövandet av svensk domsrätt bör i övrigt inga avvikande regler gälla i
fråga om förfarandet. Rättegångsbalkens bestämmelser om förundersökning och
handläggningen vid domstol får anses väl uppfylla de grundläggade krav med
avseende på den misstänktes rättigheter som anges i artikel VII punkten 9 i
avtalet.
7.4.2 Sverige såsom sändande stat
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Brottsbalkens bestämmelser om svensk lags|
| tillämplighet och svensk domstols behörighet tillgodoser behovet|
| av domsrätt över en svensk styrka som besöker ett annat land inom|
| ramen för Partnerskap för fred. Bestämmelserna i avtalet om den |
| mottagande statens domsrätt föranleder inga särskilda åtgärder i|
| detta hänseende. |
--------------------------------------------------------------------
Utredningens bedömning överensstämmer i sak med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna instämmer i utredningens
bedömning eller lämnar den utan erinran. Försvarsmakten påpekar dock att det
inte är tillfredsställande att, som utredningen föreslår, enbart förlita sig på
2 kap. 3 § 2 brottsbalken vad gäller domsrätten över den svenska styrkan. I
stället borde enligt Försvarsmakten särskilda bestämmelser införas, motsvarande
dem som gäller för utlandsstyrkan. Uppsala universitet har pekat på risken att
svenska medborgare drabbas av dödsstraff i en mottagande stat.
Skälen för regeringens bedömning: Bestämmelser om svensk lags tillämplighet och
svensk domstols behörighet i fråga om brott som begåtts utomlands finns i bl.a.
2 kap. 2 och 3 §§ brottsbalken. Sverige har enligt 3 § oinskränkt domsrätt bl.a.
om brottet begåtts på svenskt fartyg eller på svenskt luftfartyg eller annars i
tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant
fartyg, om brottet begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där
en del av Försvarsmakten befann sig, om brottet begåtts vid tjänstgöring
utomlands av någon som är anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, om
brottet förövats mot Sverige, eller om det lindrigaste straff som i svensk lag
är föreskrivet för brottet är fängelse i fyra år. I fall som inte omfattas av 3
§ har Sverige enligt 2 § domsrätt beträffande brott som begåtts utomlands av
svenska medborgare eller utlänningar bosatta i Sverige under förutsättning att
gärningen är straffbar också enligt lagen på gärningsorten eller, om brottet
begåtts på ett område som inte tillhör någon stat, fängelse kan följa på brottet
enligt svensk lag.
Av de angivna bestämmelserna torde följa att Sverige har domsrätt över i stort
sett samtliga fall som i praktiken kan tänkas uppkomma i samband med en övning.
Vad som möjligen kan falla utanför är något mindre allvarligt brott som begåtts
utanför tjänsten och som inte är straffbart enligt lagen på gärningsorten. I
sådana fall torde det ofta vara möjligt att i stället vidta någon disciplinär
åtgärd. Enligt regeringens bedömning finns det därför inte anledning att på
grund av artikel VII utvidga den svenska kompetensen.
Enligt 2 kap. 5 § andra stycket brottsbalken får åtal inte väckas för brott
som förövats utomlands utan förordnande av regeringen eller den regeringen
bemyndigat. Emellertid föreskrivs undantag från denna bestämmelse bl.a. för det
fall att brottet begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett området där
avdelning av Försvarsmakten befann sig. Det kan med hänsyn härtill ifrågasättas
om det finns tillräckliga bestämmelser för att kunna tillförsäkra den mottagande
staten företräde att utöva sin domsrätt i enlighet med artikel VII i avtalet. I
den mån den mottagande staten vill använda sin företrädesrätt att utöva
domsrätt, måste initiativ till detta tas omedelbart medan den misstänkte ännu
finns kvar på den mottagande statens territorium. Vid sådant förhållande torde
en eventuell konkurrerande svensk domsrätt inte utgöra något hinder. I 2 kap. 5
a § finns bestämmelser som begränsar möjligheten att senare väcka åtal även i
Sverige för samma gärning. Enligt regeringens mening är det inte påkallat att
tillskapa någon ytterligare reglering.
I de fall den mottagande staten med stöd av avtalet utövar sin domsrätt mot en
medlem av en svensk styrka, kommer lagen i den staten att tillämpas och
påföljder utdömas som föreskrivs däri. Bland de stater som är aktuella att ingå
i Partnerskap för fred finns sådana som alltjämt använder sig av dödsstraff. Det
finns inget formellt hinder i avtalet mot att någon ur den sändande statens
personal ådöms dödsstraff i den mottagande staten. Enligt det i avsnitt 5.2
nämnda tilläggsprotokollet får emellertid ett sådant straff inte verkställas med
avseende på någon medlem av en styrka eller dess civila personal och deras
anhöriga från någon stat som också är part i tilläggsprotokollet. Det står dock
klart att inte samtliga PFF-stater kommer att ansluta sig till
tilläggsprotokollet.
Såsom påpekats av Uppsala universitet kan alltså inte uteslutas att svenska
medborgare som deltagit i en PFF-övning i ett främmande land ådöms dödsstraff
för en gärning som begåtts utanför tjänsten. Situationen är emellertid i princip
inte annorlunda än när svenskar i andra sammanhang fullgör offentliga uppdrag
utomlands utan att åtnjuta full immunitet. Risken att en svensk medborgare skall
ådömas dödsstraff utomlands har därvid inte ansetts utgöra något hinder mot
svensk medverkan i internationellt samarbete. Denna risk skall heller inte
överdrivas. Sådant straff kan i allmänhet komma i fråga endast för
utomordentligt grova brott och i många länder som formellt har dödsstraff leder
dessa sällan till verkställighet. Regeringen finner med hänsyn härtill att
endast det förhållandet att dödsstraff alltjämt tillämpas i en del av PFF-
staterna inte bör utgöra något hinder mot ett fullt deltagande i samarbetet. Mot
bakgrund av bestämmelserna i avtalet om fördelning av domsrätt måste emellertid,
inför varje övning i ett främmande land, övervägas om rättssäkerheten i den
staten håller tillräckligt hög standard för att garantera att styrkans medlemmar
inte löper oacceptabla risker, om de skulle bli misstänkta för brott.
7.4.3 Frågor om internationell rättshjälp m.m.
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: Befintlig lagstiftning om internationell |
| rättshjälp m.m. får anses vara tillfyllest för ratifikation av |
| avtalet med avseende på dess bestämmelser om ömsesidigt bistånd |
| med anhållanden, utredning, bevisupptagning etc. |
--------------------------------------------------------------------
Utredningens bedömning: Utredningen har av tidsskäl avstått från att närmare
analysera frågan.
Remissinstanserna har inte särskilt berört de aktuella frågorna. Uppsala
universitet har dock påpekat att utlämning enligt svensk rätt inte får ske av
någon som kan förväntas bli dömd till döden samt ifrågasatt om inte utredningen
i anledning härav bort diskutera behovet av en svensk reservation till avtalet.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel VII punkten 5 a i avtalet skall
myndigheterna i de mottagande och de sändande staterna bistå varandra med att
anhålla medlemmar av en styrka eller dess civila personal eller anhöriga inom
den mottagande statens territorium och med att överlämna dem till den myndighet
som har domsrätt i enlighet med de övriga bestämmelserna i avtalet. Av punkten 5
c följer dock att en anklagad medlem av en styrka eller dess civila personal
över vilken den mottagande staten skall utöva domsrätt skall, om han är i den
sändande statens förvar, kvarstanna där tills åtal väckts mot honom av den
mottagande staten.
I punkten 6 a föreskrivs bl.a. att myndigheterna i de mottagande och sändande
staterna skall bistå varandra med utförande av all nödvändig utredning av
lagöverträdelser och upptagning och sammanställning av bevisning inklusive
beslagtagande av, och i förekommande fall, överlämnande av föremål som
sammanhänger med överträdelsen. För sistnämnda fall får ställas villkor om
återlämnande.
Den rätt som tillkommer den sändande statens militära myndigheter att
upprätthålla ordningen och lydnaden inom styrkan, och som beskrivits under
avsnitt 7.4.1, får anses innefatta möjlighet att även tvångsvis återbörda
styrkans medlemmar och dess civila personal till hemlandet under övningen eller
vid dess slut. Med hänsyn härtill bör ett överlämnande av en person som tillhör
styrkan från svensk myndighet till styrkan när denna befinner sig i Sverige
jämställas med en utlämning till den sändande staten.
Bestämmelser om utlämning för brott finns såvitt avser de övriga nordiska
länderna i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island
och Norge (nordiska utlämningslagen) och såvitt avser övriga länder i lagen
(1957:668) om utlämning för brott (utlämningslag). Enligt utlämningslagen får
utlämning ske av en person som i ett främmande land är misstänkt, tilltalad
eller dömd för en där straffbelagd gärning. Den gärning för vilken utlämning
begärs skall motsvara brott enligt svensk lag för vilket är föreskrivet fängelse
i minst ett år. Utlämning får dock inte ske för brott som avses i 21 kap.
brottsbalken eller i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Detta innebär att
utlämning inte kan ske för typiska brott mot militär lagstiftning, såsom
ordervägran, rymning etc. Ytterligare ett antal hinder mot utlämning föreskrivs
i utlämningslagen, bl.a. får utlämning inte ske för politiska brott, om den som
begärs utlämnad riskerar förföljelse i hemlandet, om utlämning skulle strida mot
humanitetens krav eller om den som begärs utlämnad riskerar att straffas med
döden.
Framställning om utlämning skall ges in till Utrikesdepartementet. Den skall
göras på diplomatisk väg om inte Sverige i förhållande till den främmande staten
har överenskommit att tillämpa en annan ordning. Utlämning beslutas av
regeringen efter inhämtande av yttrande från Riksåklagaren. Om den som begärs
utlämnad inte har samtyckt till utlämning, skall frågan om utlämning lagligen
kan ske prövas av Högsta domstolen. I samband med ett beslut om utlämning får
regeringen även förordna att föremål som tagits i beslag skall överlämnas till
den främmande staten. I ett ärende om utlämning gäller samma regler om
tvångsmedel som i brottmål. Den som begärs utlämnad kan alltså bli föremål för
häktning och anhållande i enlighet med bestämmelserna därom i rättegångsbalken.
Dessutom föreskrivs i utlämningslagen att den som i främmande stat är misstänkt,
tilltalad eller dömd för brott, som enligt lagen kan föranleda utlämning, får på
begäran av myndighet i den främmande staten eller med anledning av en där
utfärdad efterlysning omedelbart anhållas eller åläggas reseförbud eller
anmälningsskyldighet av åklagare.
Den nordiska utlämningslagen ger möjlighet att utlämna i vidare omfattning än
utlämningslagen, bl.a. kan utlämning ske även för militära brott. Utlämning får
i vissa fall beslutas av åklagare eller av Riksåklagaren och i övriga fall av
regeringen. Yttrande från Högsta domstolen behöver inhämtas endast om regeringen
skall besluta och endast om det finns särskilda skäl. Tvångsmedel får användas i
samma omfattning som enligt utlämningslagen.
Genom reglerna i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol
(bevisupptagningslagen) kan alla sorters bevis som är tillåtna enligt svensk
rätt tas upp på begäran av en utländsk domstol. Genom en lagändring, som trädde
i kraft den 1 januari 1996, kan enligt 1 § bevisupptagningslagen bevisupptagning
även ske bl.a. på begäran av annan som enligt en internationell överenskommelse
som är bindande för Sverige får göra en sådan framställning (prop. 1995/96:4,
bet. 1995/96:JuU3, rskr. 1995/96:20, SFS 1995:1227). Som villkor för att
bevisupptagning i brottmål skall ske gäller enligt 1 § att den brottsliga
gärningen skall motsvara brott enligt svensk lag. Vidare gäller vissa undantag
för det fall den brottsliga gärningen har karaktär av politiskt brott.
I lagen (1975:295) om användning av vissa tvångsmedel på begäran av främmande
stat (tvångsmedelslagen) finns bestämmelser om bl.a. beslag och husrannsakan för
bevisändamål. Framställning om en sådan åtgärd får göras av myndighet i en
främmande stat. Genom en hänvisning till vissa bestämmelser i utlämningslagen
gäller vissa villkor för att en framställning från främmande stat skall kunna
bifallas. I fråga om framställning från annan stat än Danmark, Finland, Island
eller Norge gäller t.ex. att åtgärd inte får vidtas om den brottsliga gärningen
inte motsvarar brott, för vilket enligt svensk lag är stadgat fängelse i mer än
ett år. En sådan framställning får heller inte bifallas om gärningen nämns i de
föreskrifter i 16 kap. brottsbalken som avser brott av krigsman eller i 21 kap.
brottsbalken eller i lagen om totalförsvarsplikt, såvida inte gärningen också
innefattar brott för vilket utlämning får ske. Beslut om att ett föremål skall
överlämnas fattas av regeringen. Enligt 4 § tvångsmedelslagen får ett beslut om
överlämnande förenas med förbehåll.
Av redogörelsen framgår att gällande bestämmelser om internationell rättshjälp
torde göra det möjligt att tillmötesgå de flesta framställningar om anhållande
och utlämning av en medlem av den sändande statens styrka till den statens
myndigheter eller om utredning, bevisupptagning eller överlämnande av
beslagtagna föremål. Emellertid är det också möjligt att tänka sig fall som
formellt omfattas av de angivna bestämmelserna i artikel VII, men där gällande
lagstiftning inte ger utrymme att gå myndigheterna i den främmande staten till
mötes. Den situation som ligger närmast till hands i detta hänseende är att
myndigheterna i ett utomnordiskt land begär att medlem av en styrka som i
Sverige gjort sig skyldig till något militärt brott, som t.ex. rymning, skall
anhållas och överlämnas till myndigheterna. Som framgår av redogörelsen för
utlämningslagen skulle en sådan begäran inte kunna beviljas.
Såsom anförts i avsnitt 7.4.1 måste emellertid vid en bedömning av behovet av
lagstiftning i anledning av avtalet beaktas att detta ursprungligen är avsett
för ett betydligt längre gående militärt samarbete än Partnerskap för fred.
Vidare måste beaktas att sedan avtalet tillkom betydande förändring har skett i
många länder av karaktären hos den militära utbildningen. Således har en strikt
lydnadsplikt grundad på omfattande bestraffningsmöjligheter ersatts av ett mera
anställningsliknande förhållande mellan befäl och underlydande. På grund härav
och med hänsyn till de förhållandevis korta tidsperioder som ett främmande lands
styrka kan antas komma att vistas i Sverige torde de formella inskränkningar som
gäller beträffande exempelvis militära brott i reglerna om internationell
rättshjälp i praktiken ha mycket liten betydelse. Regeringen anser till följd
härav att någon utvidgning av bestämmelserna om internationell rättshjälp inte
är påkallad i anledning av avtalet.
När svensk styrka befinner sig på en annan stats territorium torde inte
föreligga några hinder för styrkan att samarbeta med den statens myndigheter på
sätt som föreskrivs i artikel VII punkterna 5 och 6 a. Om en medlem av styrkan
gör sig skyldig till brott över vilket den mottagande staten har domsrätt enligt
avtalet, bör denne alltså överlämnas till myndigheterna i den staten om en
begäran därom görs. Ett sådant överlämnande bör inte vara att jämställa med
utlämning, eftersom den som överlämnas redan befinner sig på den främmande
statens territorium. På motsvarande sätt bör utredning kunna genomföras och
föremål kunna ställas till förfogande för beslag av den mottagande statens
myndigheter om detta begärs. Några lagstiftningsåtgärder i dessa hänseenden är
enligt regeringens mening inte erforderliga.
7.5 Skadestånd
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: I lagen (1994:588) om utbildning för |
| fredsbevarande verksamhet införs en ny bestämmelse rörande |
| skadeståndsfrågor. Den nya bestämmelsen innebär att svenska staten|
| i stället för den utländska personen skall ersätta skador som |
| uppkommer i samband med utbildningen och som den utländska |
| personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig för enligt |
| svensk lag. |
--------------------------------------------------------------------
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Utredningen har emellertid även föreslagit att svenska staten skall svara för
kostnader för skador som medlemmar ur de utländska styrkorna vållar utanför
tjänsteutövningen.
Remissinstanserna: Kammarkollegiet har väckt vissa frågor i anslutning till 17 §
trafikskadelagen (1975:1410). Försvarsmakten har haft vissa invändningar mot
förslaget, vilka framgår av deras yttrande, se underbilaga till bilaga 3.
Statens järnvägar har hemställt att staten ställer garantier för de kostnader
som kan uppstå hos myndigheter och statliga verk med anledning av uppkomna
skador. Några remissinstanser, däribland Riksåklagaren, har ifrågasatt
betänkandets förslag att svenska staten skall stå för kostnader för skador som
medlemmar i de utländska styrkorna vållar utanför tjänsteutövningen.
Skälen för regeringens förslag: För svenskt vidkommande gäller som huvudregel
att behörig domstol i tvistemål är den inom vilkens domkrets svaranden bor
stadigvarande. Om målet gäller skadestånd, är också domstolen i den ort där den
skadegörande handlingen företogs eller där skada uppkom behörig. Denna regel
gäller oberoende av skadevållarens medborgarskap. En utländsk medborgare som
under tillfällig vistelse här i landet vållar en personskada kan alltså av den
skadelidande stämmas in till domstolen i den ort där den skadegörande
handlingen utfördes. Genom olika internationella avtal har säkerställts att
svaranden kan delges domstolshandlingar såsom förelägganden, kallelser till
förhandlingar etc. även om han inte längre är kvar i Sverige. På samma sätt har
länder också träffat överenskommelser som skall möjliggöra verkställighet av
domar från ett annat land.
Av allmänna folkrättsliga grundsatser följer att en stat i princip inte är
skyldig att svara vid domstol i ett annat land. En talan mot en utländsk stat
kan därför avvisas av domstolen utan att någon prövning av sakfrågan görs. En
domstol som enligt vad som redogjorts för i det föregående är behörig att pröva
ett skadeståndsanspråk med internationella inslag - skadevållaren är t.ex.
utländsk medborgare utan hemvist här i landet - måste också ta ställning till
vilket lands skadeståndsregler som skall tillämpas på de olika momenten i målet,
vilken grad av oaktsamhet som skall krävas för skadeståndsskyldighet, vad
skadeersättning får avse, vilket belopp som skall bestämmas etc. I vissa fall -
främst när det rör sig om skadestånd i avtalsförhållanden eller när
ansvarsförsäkringar kommer in i bilden - kan det finnas en uttrycklig
överenskommelse om vilket lands lag som skall tillämpas på tvisten. I de flesta
fall avgörs frågan enligt den internationella privaträttens icke lagreglerade
principer. Dessa kan enkelt uttryckt sägas innebära att det vanligtvis är lagen
i det land där den skadebringande handlingen företogs som skall tillämpas. Om en
svensk medborgare skadar en annan svensk medborgare under vistelse utomlands,
kan det emellertid i vissa fall ligga nära till hands för en svensk domstol som
skall pröva saken att i stället tillämpa svensk rätt.
Utanför kontraktsförhållanden kan skadeståndsfrågor i samband med
försvarsövningar mellan flera länder delas upp i två huvudgrupper: ersättning
för skador under övning, dvs. under utövningen av tjänst, och ersättning för
skador under annan tid. Inom dessa huvudgrupper kan en indelning göras i fall
där den skadelidande är en annan samarbetande stat och fall där den skadelidande
är en utomstående, dvs. s.k. tredjemansskador. PFF-avtalet innehåller
detaljerade bestämmelser om detta. Innehållet i artikel VIII i NATO SOFA har
behandlats i avsnitt 5.2.
Skador hos annan samarbetande stat under övning
PFF-avtalet skiljer i denna del på skador som under övning vållats på egendom
som används av styrkorna, på skador som under övning vållats på annan egendom
som tillhör part samt på skador eller dödsfall som under övning drabbat medlem i
en styrka. Såvitt avser skador på egendom som styrkorna använder under övning
avstår staterna från att kräva ersättning av varandra för detta. Detsamma gäller
för skador och dödsfall som drabbar medlemmar i styrkorna. Fråga om ersättning
för skador som under övning vållats på annan egendom som tillhör en part skall
avgöras genom förhandlingar mellan berörda stater utan inblandning av
utomstående part.
PFF-avtalets reglering i dessa avseenden kräver inga svenska
lagstiftningsåtgärder.
Skador hos tredje man
Ersättning för tredjemansskador som uppstått under övning regleras enligt PFF-
avtalet i första hand av den mottagande staten. Denna lösning är naturlig
eftersom en främmande stat i princip inte är skyldig att svara i en process inom
den mottagande statens territorium. PFF-avtalet innehåller vidare regler för de
regresskrav som kan uppstå mellan staterna med anledning av ersättningar för
dessa skador. Beträffande innehållet i reglerna hänvisas till avsnitt 5.2.
Beträffande tredjemansskador orsakade av den främmande truppen utanför
tjänsten anges i artikeln ett förfarande där den sändande staten skall avgöra
huruvida man avser att ersätta dessa kostnader ex gratia.
I PFF-avtalet beskrivs, som nämnts, ingående hur skador på de deltagande
staternas egendom under övning skall regleras staterna emellan. Detsamma gäller
för skador och dödsfall som under övning drabbar medlemmar i styrkorna. Det
förhållandet att de deltagande staterna genom att ansluta sig till PFF-avtalet
förbundit sig att i vissa fall avstå från att kräva ersättning av varandra är
att se som folkrättsliga åtaganden staterna emellan, vilka följer direkt av
avtalet. Regleringen ger därmed inte anledning till någon lagstiftningsåtgärd.
Detta gäller även beträffande de bestämmelser om regresskrav mellan staterna som
gäller direkt enligt PFF-avtalet.
Kammarkollegiet har i sitt remissvar anfört att ett tillägg bör införas i
anslutning till 17 § trafikskadelagen (1975:1410) som klargör att bestämmelsens
förbud mot avtal som inskränker rätten till trafikskadeersättning inte skall
avse PFF-avtalets regler om att de deltagande staterna förbinder sig att avstå
från anspråk. Såsom framhållits ovan är regleringen staterna emellan i PFF-
avtalet av folkrättslig karaktär. Staternas åtaganden sanktioneras därmed enligt
det folkrättsliga regelsystemet. Med hänsyn härtill bör inte något tillägg
införas i anslutning till 17 § trafikskadelagen eller några ändringar i övrigt
göras i det svenska interna rättssystemet som syftar till att reglera parternas
åtaganden enligt PFF-avtalet. Regeringen återkommer i det följande och i
författningskommentaren till 4 § lagen om utbildning för fredsfrämjande
verksamhet till vissa andra frågor avseende trafikskadelagen.
När det däremot gäller möjligheterna för en skadelidande tredje man att rikta
ersättningsanspråk mot svenska staten för skador orsakade av en annan stat eller
av en medlem i en utländsk styrka är situationen annorlunda. För anspråk av
detta slag krävs en rättslig grund. Regeringen föreslår därför att den svenska
statens ersättningsskyldighet gentemot tredje man lagfästs. Utredningen har
föreslagit att en sådan regel tas in i lagen om utbildning för fredsbevarande
verksamhet. Försvarsmakten har hävdat att regleringen i stället bör ske i
skadeståndslagen. Eftersom ifrågavarande tredjemansskada för svenskt vidkommande
endast kan uppkomma då utländsk trupp befinner sig på svenskt territorium för
övning av fredsfrämjande verksamhet inom ramen för FN- eller PFF-samarbetet,
föreslår regeringen dock att regleringen tas in i lagen om utbildning för
fredsbevarande verksamhet som, enligt vad som anförts i avsnitt 7.2,
fortsättningsvis bör benämnas lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet.
På motsvarande sätt regleras för övrigt i räddningstjänstlagen (1986:1102) en
liknande skyldighet för svenska staten att ersätta en utländsk fysisk eller
juridisk person för personskada och skada på utrustning eller material som
används vid en räddningsinsats i Sverige som skett på begäran av regeringen, en
kommun eller en statlig myndighet; se 70 och 71 §§ räddningstjänstlagen. Skäl
att utsträcka svenska statens skadeståndsskyldighet, på sätt utredaren
föreslagit, till att även avse skador som vållats utom tjänsten föreligger inte
med hänsyn till den utformning som PFF-avtalets skadeståndsartikel fått.
Den föreslagna bestämmelsen i 4 § lagen om utbildning för fredsfrämjande
verksamhet tar endast sikte på skadeståndsskyldighet. Bestämmelsen träffar
därmed inte trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen, eftersom sådan
ersättning inte betraktas som skadestånd då den utgår på försäkringsmässig
grund. Trafikskadelagen avser skador i följd av trafik med motordrivet fordon.
Ersättningssystemet bygger på en i princip obligatorisk försäkringsplikt för
fordonsägare och frågor om vem som varit vållande till skadan är, särskilt när
det gäller personskador, av underordnad betydelse.
Enligt 3 § trafikskadelagen omfattas statligt ägda fordon inte av
försäkringsplikten. I 4 § anges vidare att regeringen kan föreskriva undantag
från försäkringsplikt beträffande motordrivet fordon som tillhör viss främmande
stat. Undantag har föreskrivits i 9 § trafikförsäkringsförordningen (1976:359).
I undantaget anges att fordon som inte är registrerat i Sverige får föras hit
och brukas i trafik här utan svensk trafikförsäkring, om det tillhör stat som
tillträtt den europeiska konventionen den 20 april 1959 om obligatorisk
försäkring mot skadeståndsansvar. Beträffande fordon som på detta sätt
undantagits från försäkringsplikt gäller enligt 15 § trafikskadelagen att staten
svarar för den trafikskadeersättning som skulle ha utgått om försäkring funnits.
Såsom anförts i redogörelsen för NATO SOFA-regleringen (se avsnitt 5.2) är
huvudprincipen för den mottagande statens ansvar i förhållande till tredje man
för skador orsakade av den främmande staten eller av medlem av dess styrka, att
tredje man skall kunna begära ersättning av den egna staten enligt de regler som
gäller för skador orsakade av den egna statens styrkor. Den närmast till hands
liggande lösningen när det gäller trafikskador som uppkommer i samband med PFF-
samarbetet, eller i annat fall i samband med utbildning för fredsfrämjande
verksamhet, är mot denna bakgrund att staten - på sätt som gäller beträffande
fordon enligt den ovan berörda europeiska konventionen - påtar sig det ansvar
som annars åligger försäkringsanstalt. En sådan ordning bör åstadkommas genom
att ett tillägg, utgörande ett undantag enligt 4 § 1 trafikskadelagen avseende
fordon tillhöriga stat som här i landet medverkar i utbildning för
fredsfrämjande verksamhet, görs i trafikförsäkringsförordningen.
Övningar i Sverige kommer att hållas vid högst något tillfälle per år och då
- som förut sagts - pågå endast någon vecka. Skäl att vid dessa sällan
förekommande och till kort tid begränsade övningar ställa garantier för de
kostnader som kan uppstå hos myndigheter och statliga verk med anledning av
uppkomna skador finner inte regeringen föreligga.
7.6 Tillträde till område för övning m.m.
--------------------------------------------------------------------
| |
| Regeringens förslag: I lagen om skydd för samhällsviktiga |
| anläggningar m.m. införs en ny bestämmelse om främmande staters |
| militära styrkor. Den nya bestämmelsen innebär att område där |
| utländska militära styrkor bedriver övning kan förklaras som |
| skyddsobjekt, då styrkorna deltar i utbildning för fredsfrämjande|
| verksamhet inom ramen för internationellt samarbete. |
--------------------------------------------------------------------
Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att en ny bestämmelse införs
som jämställer de utländska trupperna med Försvarsmakten vid tillämpningen av
lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.
Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Försvarsverksamhet i Sverige är skyddad på olika
sätt mot obehörig insyn och mot sabotage och annan skadegörelse. Genom särskilda
regler har också tillskapats ett skydd för allmänheten så att den inte skall
komma till skada till följd av militära övningar osv. Vid sidan om reglerna i
brottsbalken om spioneri, sabotage osv. finns i lagen om skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m. bestämmelser som syftar till att åtadkomma
det skydd för bl.a. Försvarsmaktens verksamhet som inte ges genom annan
lagstiftning. I lagen finns särskilda bestämmelser som tar sikte på behovet av
skydd för allmänheten. Det skyddsbehov som finns för den svenska Försvarmaktens
verksamhet gör sig också gällande i fråga om utländsk militär verksamhet som
till följd av PFF-samarbetet bedrivs här i landet.
Enligt NATO SOFA artikel VII punkt 11 förbinder sig Sverige att införa sådan
lagstiftning som man anser vara nödvändig för att trygga säkerhet och skydd i
tillräcklig grad inom sitt territorium för bl.a. anläggningar, utrustning och
egendom.
Enligt regeringens mening är det mest ändamålsenligt att i lagen om skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m. föra in en bestämmelse om att områden där en
främmande stats militära styrka bedriver övningar kan förklaras som
skyddsobjekt. På så sätt får förband ur en utländsk försvarsmakt samma skydd som
motsvarande enheter i den svenska Försvarmakten har. Ett beslut om att ett
övningsområde skall vara skyddsobjekt innebär automatiskt förbud mot obehörigt
tillträde till området samt möjligheter att också förbjuda fotografering och
annan avbildning m.m.
För bevakning av skyddsobjekt får enligt lagen om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m. anlitas polismän, militär personal och annan särskilt utsedd
personal. Den som bevakar ett skyddsobjekt och inte är polisman benämns
skyddsvakt. Skyddsvakterna har i nämnd lag getts särskilda befogenheter när det
gäller att avvisa och t.o.m. tillfälligt omhänderta personer som överträder ett
tillträdesförbud eller vägrar att uppge vem han eller hon är. Den lagtekniska
lösning som regeringen föreslår innebär inga ändringar när det gäller bevakning
av skyddsobjekt. Den utländska styrkans personal får således inte anlitas som
skyddsvakter.
Lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. förutsätter vissa
myndighetsbeslut, t.ex. beträffande vad som skall utgöra skyddsobjekt. I viss
utsträckning har det i förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m. lagts på Försvarsmakten att fatta sådana beslut när det gäller
militär verksamhet. I fråga om utländska förband som bedriver verksamhet här i
landet kan det inte komma i fråga att ge förbandet eller dess chef motsvarande
befogenhet. I stället bör också för ett sådant förbands del beslut fattas av den
svenska Försvarsmakten. Det får ankomma på regeringen att utfärda de
föreskrifter som behövs i detta avseende.
7.7 Sekretess
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: PFF-avtalets krav på säkerhet och |
| sekretess tillgodoses av sekretesslagens (1980:100) |
| bestämmelser om utrikessekretess och försvarssekretess. |
--------------------------------------------------------------------
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot utredningens bedömning.
Skälen för regeringens bedömning: Inom PFF-samarbetet har NATO utarbetat en
särskild säkerhets- och sekretessöverenskommelse avsedd att gälla i förhållande
till de stater som inte är medlemmar av organisationen ("Security arrangements
for partnership"). Samtidigt med beslutet om ett individuellt
partnerskapsprogram godkände regeringen säkerhets- och sekretessöverenskommelsen
med NATO. Detta gjordes i augusti 1994.
Bakgrunden till att NATO utarbetade en särskild överenskommelse om säkerhet
och sekretess var att staterna utanför NATO bl.a. inte hade tillträde till
lokalerna i NATO-högkvarteret. I överenskommelsen fick därför dessa stater göra
vissa utfästelser beträffande säkerhets- och sekretessfrågorna. Överenskommelsen
innebar bl.a. att NATO fick uppgifter beträffande de personer som skulle ha
tillträde till lokalerna. NATO utfärdade därefter särskilda ID-handlingar för
dessa personer. Enligt överenskommelsen åtog sig staterna även långtgående
skyldigheter beträffande handhavandet av sådan sekretessbelagd information som
utväxlades med anledning av samarbetet.
Det svenska godkännandet av säkerhets- och sekretessöverenskommelsen med NATO
föregicks av en bedömning av om överenskommelsen var förenlig med då gällande
svensk rätt. Det ansågs att reglerna om utrikes- och försvarssekretessen (2 kap.
1 och 2 §§ sekretesslagen) var tillräckliga för att Sverige skulle kunna
uppfylla åtagandena enligt överenskommelsen. Bedömningen gjordes sommaren 1994.
Då gällde för uppgifter om bl.a. Sveriges förbindelser med annan stat en
presumtion för sekretess hos regeringen och inom utrikesrepresentationen. Numera
gäller även för dessa fall ett s.k. rakt skaderekvisit. Det bedömdes emellertid
då att ett sådant skaderekvisit var tillräckligt för att exempelvis
Försvarsmakten skall kunna uppfylla ett svenskt åtagande enligt säkerhets- och
sekretessöverenskommelsen. Förhållandet för regeringen och
utrikesrepresentationen kan anses vara detsamma som redan gäller för
Försvarsmakten. Skaderekvisiten i 2 kap. 1 § sekretesslagen i dess lydelse sedan
den 1 januari 1995 och i 2 kap. 2 § samma lag kan således alltjämt anses vara
uppfyllda i fråga om den information som utväxlas inom PFF-samarbetet.
Försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder bör i de situationer som
här är aktuella inte heller föranleda ändringar i svensk rätt avseende den
kommersiella sekretessen (8 kap. sekretesslagen).
7.8 Bärande av uniform
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: PFF-avtalets bestämmelse om rätt för |
| utländsk trupp att vid vistelse i landet bära uniform |
| tillgodoses genom gällande svensk rätt. Behov av lagstiftning |
| föreligger inte. |
--------------------------------------------------------------------
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Ett uttryck för staters suveränitet är det
allmänna förbudet för militära styrkor från ett land att i ett annat land bära
sin nations uniform. Enligt 11 § IKFN-förordningen får inte utländsk militär
personal bära uniform inom Sveriges landområde utan tillstånd av
Försvarsmakten. Vid militärt internationellt samarbete är det dock regelmässigt
så att besökande staternas förband tillåts uppträda i uniform. Detta framgår
vanligen av en överenskommelse mellan länderna. Enligt PFF-avtalet har den
sändande statens styrkor rätt att bära uniform inom den mottagande statens
territorium. Ett sådant åtagande fordrar ingen ändring i svensk rätt. Trots
bestämmelsen i 11 § IKFN-förordningen om att Försvarsmakten har rätt tillåta
utländsk militär att bära uniform i Sverige kan detta även beslutas av
regeringen. Behov av lagändring för att uppfylla PFF-avtalets krav på rätt att
bära uniform föreligger därför inte.
7.9 In- och utförsel av materiel
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: I lagen (1976:661) om immunitet och |
| privilegier i vissa fall och lagen (1994:1547) om tullfrihet |
| m.m. införs nya bestämmelser om främmande staters militära |
| styrkor som här i landet deltar i fredsfrämjande verksamhet inom|
| ramen för PFF-samarbetet. De nya bestämmelserna innebär att |
| utländska styrkor får tull- och skattefritt importera |
| utrustning, förnödenheter, förråd och annan egendom för eget bruk.|
--------------------------------------------------------------------
Utredningens bedömning: Utredningen har inte ansett lagändring nödvändig för att
Sverige skall kunna uppfylla avtalet såvitt avser bestämmelser om tull utan har
utgått från att tullagens regler om temporär import är tillräckliga.
Remissinstanserna: Generaltullstyrelsen har dels anfört att tullagens regler om
temporär import inte kan utfyllas på sätt PFF-avtalet kräver, dels föreslagit en
lagändring som överensstämmer med regeringens förslag. Övriga remissinstanser
har inte haft något att erinra mot utredningens bedömning.
Skälen för regeringens förslag: Vid internationellt fredsfrämjande samarbete är
utgångspunkten att de varor och den utrustning som behövs för samarbetet fritt
skall kunna föras mellan länderna. Transporter skall kunna äga rum utan att
exempelvis tullförfarandet behöver iakttagas. Den materiel som förs över
gränserna i dessa sammanhang är huvudsakligen vapen och annan krigsmateriel samt
den utrustning i övrigt som truppen behöver för utbildning.
Den europeiska gemenskapen (EG) är bl.a. en tullunion. Detta innebär att tull
och andra avgifter inte betalas då varor förs mellan länderna inom gemenskapen.
Det föreligger således ingen tull- eller skattepliktig import av varor i sådana
fall. Den nya tullagen (1994:1550) gäller därför endast i fråga om import från
och export till ett land utanför EG (1 § tullagen). Medlemsländerna inom EG
medges dock rätt att föreskriva om tullfrihet för bl.a. diplomater och sådan
personal som åtnjuter immunitet och privilegier i enlighet med internationella
avtal. Sverige har utnyttjat denna möjlighet och föreskrivit om tullfrihet för
bl.a. dessa grupper i 4 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. Av artikel 136 i
rådets förordning (EEG) nr 918/83 framgår att medlemsstaterna bemyndigas att
medge tullbefrielse bl.a. till väpnade styrkor som till följd av internationella
överenskommelser är stationerade inom en medlemsstats territorium utan att tjäna
dess fana. Sverige har inte tidigare utnyttjat denna möjlighet att föreskriva om
tullfrihet. Danmark har utnyttjat bemyndigandet genom att i 5 § Toldloven
delegera till "Skatteministeren" att utfärda regler på området.
Utredningen har föreslagit att regler om temporär import skall tillämpas.
Reglerna om temporär import finns i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 och
kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93. Tillämpningen av reglerna om temporär
import handhas av tullmyndigheten. Generaltullstyrelsen har anfört att det inte
finns någon möjlighet för dem att meddela utfyllande bestämmelser till
tillämpningskodexen (kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93) med stöd av ett
internationellt statusavtal. Generaltullstyrelsen har vidare anfört att den
möjlighet som finns att uppnå tull- och skattefrihet genom ett internationellt
statusavtal är genom 4 § andra stycket lagen om tullfrihet m.m. jämfört med det
förslag till ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall som
utredningen lagt fram.
I PFF-avtalet stadgas att en styrka tull- och skattefritt skall få föra in
utrustning samt förnödenheter, förråd och andra varor för eget bruk. Såvitt
avser PFF-stater som samtidigt är medlemmar i EG föranleder inte stadgandet
behov av lagändring. Avseende PFF-stater som inte är medlemmar i EG delar
regeringen Generaltullstyrelsens bedömning att tullagens regler om temporär
import inte är tillräckliga för att uppfylla PFF-avtalets krav på viss
tullfrihet. Behov av lagändring föreligger därför och regeringen finner att
Generaltullstyrelsens förslag till lagändring väl fyller PFF-avtalets krav på
tullfrihet. Samarbetet inom ramen för Partnerskap för fred är ett program inom
NATO. Bestämmelsen i 4 § andra stycket lagen om tullfrihet m.m., som reglerar
tullfrihet för internationella organisationer, kan därför inte anses
tillämplig. Regeringen föreslår i stället att artikel 136 i rådets förordning
(EEG) nr 918/83, som medger undantag för tull för stationerade väpnade styrkor,
utnyttjas för att skapa tullfrihet inom PFF-samarbetet. Artikel 136 har, som
tidigare nämnts, använts av Danmark för reglering av tullfrågor inom NATO-
samarbetet. Inom PFF-samarbetet kommer samma statusavtal för styrkor (NATO SOFA)
att gälla, som gäller för NATO. Regeringen finner därför att gemenskapsrätten
inom EG inte hindrar att tullfrihet tillskapas för PFF-samarbetet. Regeringen
föreslår att tullfrihet för samarbetet inom Partnerskap för fred åstadkoms genom
att ett tredje stycke införs i 4 § lagen om tullfrihet m.m. och genom att en ny
bestämmelse införs i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.
I 2 kap. 2 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
föreskrivs, med vissa undantag, att om tullfrihet för en vara som övergår till
fri omsättning medges enligt bl.a. lagen om tullfrihet m.m. skall även
skattefrihet medges. Det behövs därför inte någon ändring i nämnda lag för att
bevilja skattefrihet.
7.10 Beskattning
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: PFF-avtalets bestämmelse om utländska |
| militära styrkors rätt att vid övningar i Sverige förvärva |
| drivmedel skattefritt får tillgodoses genom att Försvarsmakten |
| tillhandahåller drivmedel utan punkt- och mervärdesskatt. Behov |
| av ytterligare lagstiftning föreligger inte. |
--------------------------------------------------------------------
Utredningens bedömning: Utredningen har föreslagit att kostnad för drivmedel
skall vara en kostnad för Sverige som värdland när övningar hålls här.
Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot utredningens bedömning.
Skälen för regeringens bedömning:
Allmänt
Vid olika former av internationellt samarbete där personal förflyttar sig mellan
länderna avtalas det vanligen att beskattningen av lön o.dyl. som utbetalas av
den sändande staten, skall ske i den staten. Detta gäller även i PFF-avtalet (se
artikel X i NATO SOFA). Beträffande omsättnings- och konsumtionsskatter är
regleringen i internationella avtal ofta den motsatta i förhållande till vad som
gäller för inkomstskatt. Mervärdesskatt och punktskatt betalas vanligen i den
mottagande staten. Detta framgår ofta av att avtalen inte innehåller några
klausuler om undantag för den sändande statens personal eller styrkor vad
beträffar skyldigheten att betala sådan skatt. I PFF-avtalet stadgas genom
artikel IX i NATO SOFA uttryckligen att den främmande personalen och styrkan
inköper varor på samma villkor som de boende i den mottagande staten.
Bestämmelser om skyldighet att betala inkomstskatt i Sverige finns i 53 §
kommunalskattelagen (1928:379) och i 6 § lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt. Huvudregeln är att fysisk person är skattskyldig för all inkomst,
som förvärvats inom och utom riket, under den tid han varit bosatt här i riket.
Under tid en fysisk person inte varit bosatt här i riket föreligger
skattskyldighet bl.a. för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till
fastighet eller fast driftställe här i riket och för inkomst av avyttring av
vissa värdepapper. För inkomst av tjänst gäller lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta, vari bl.a. stadgas att för den som inte är
bosatt i Sverige och som inte vistas i landet under mer än 183 dagar under en
tolvmånadersperiod föreligger inte skattepliktig för inkomst av tjänst i
Sverige. Reglerna om skyldighet att betala skatt i Sverige gäller oberoende av
medborgarskap.
I anvisningspunkt 1 till 53 § kommunalskattelagen finns bestämmelser för när
en person skall anses bosatt här i riket. Huvudregeln är att sådan bosättning
föreligger för den som här har sitt egentliga boende och hemvist. Även den som
utan att ha sitt hemvist i Sverige men som på annat sätt har väsentlig
anknytning hit anses som bosatt här. Härvid beaktas svenskt medborgarskap,
innehav av fastighet m.m.
Med hänsyn till den korta tid som övningar i Sverige kommer att omfatta -
högst någon vecka per gång - tillgodoser gällande svenska regler om
inkomstskatt redan PFF-avtalets stadgar om skattebefrielse. PFF-avtalets
artiklar om inkomstskatter föranleder därför inte behov av ändring i svensk
rätt.
Med punktskatter avses sådana indirekta skatter som tas ut vid produktion,
import, tillhandahållande etc. av vissa varor och tjänster. I Sverige har sedan
länge förekommit punktskatter på bl.a. oljeprodukter, alkoholhaltiga drycker och
tobaksvaror. Inom EG har en harmonisering skett av beskattningsförfarandet för
sådana produkter och varor. Punktskatter för bränslen och elektrisk kraft skall
betalas i Sverige enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi. Förutom drivmedel
till fordon omfattas även flygbränslen och fartygsbränslen av lagen.
Skattefrihet kan dock förekomma beroende på användningssätt eller på vem
användaren är. Exempelvis kan beskattningsmyndigheteten, efter ansökan medge
återbetalning av skatt beträffande bränslen som förvärvas av bl.a. utländska
beskickningar och sådana internationella organisationer som avses i lagen om
immunitet och privilegier i viss fall.
Mervärdesskatt skall betalas till svenska staten enligt bestämmelserna i
mervärdesskattelagen (1994:200). Med anledning av Sveriges medlemskap i EG har
omfattande ändringar och tillägg gjorts i lagen (SFS 1994:1798). I 3 kap. 1 §
mervärdesskattelagen finns huvudregeln att all omsättning av varor och tjänster
samt import är skattepliktig, om inte annat anges i kapitlet. I 3 kap 23 §
första stycket 4 nämnda lag stadgas att från skatteplikt undantas flygbensin och
flygfotogen. I 10 kap. mervärdesskattelagen finns emellertid bestämmelser om
rätt för vissa icke skattskyldiga till återbetalning av ingående skatt. Rätt
till återbetalning av sådan skatt har bl.a. utländska beskickningar och sådana
internationella organisationer som avses i lagen om immunitet och privilegier i
vissa fall (6 §). I 22 kap. 9 § mervärdesskattelagen finns en dispensbestämmelse
där regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge en
skattskyldig nedsättning eller befrielse från skatt om det finns synnerliga
skäl. Regeringen har i 1 § förordningen (1978:407) om befrielse från eller
nedsättning av viss indirekt skatt, m.m. föreskrivit att Riksskatteverket får
meddela sådan dispens.
PFF-avtalet innehåller genom artikel XI punkt 11 i NATO SOFA en bestämmelse om
att mottagarlandet skall ordna så att drivmedel och oljor kan levereras
skattefritt till den främmande statens tjänstefordon, luftfartyg och fartyg.
Utländska förband inom PFF-samarbetet är enligt nuvarande lagstiftning inte
undantagna från vare sig punktskatt eller mervärdesskatt.
Flygbränslen
Flygbränslen omfattas av lagen om skatt på energi men är, som nämnts ovan,
undantagna från skatteplikt enligt mervärdesskattelagen. Skattefrihet förekommer
dock i praktiken även enligt lagen om skatt på energi bl.a. genom möjligheten i
8 kap. 4 a § nämnda lag att mot försäkran köpa flygbränsle skattefritt.
Fartygsbränslen och drivmedel i fordon
Gemenskapsrätten inom EG innebär att bränslen som förbrukas i fartyg som används
för privat ändamål skall punktbeskattas. Skattefrihet skall däremot gälla för
bränslen som förbrukas i fartyg som används till havs för yrkesmässig
verksamhet. Medlemsstaterna har vidare möjlighet att medge skattelättnader för
bränslen som förbrukas i fartyg som används i insjöar och andra
inlandsvattendrag. Inom gemenskapsrätten görs i de nu nämnda hänseendena inte
någon skillnad mellan olika slags av fartygsbränslen. Enligt 8 kap. 3 § lagen om
skatt på energi får diesel- och eldningsoljor som förbrukas i skepp och som
används yrkesmässigt inköpas skattefritt mot försäkran. Skattefrihet för bensin
som används i fartyg och dieseloljor som används i båtar uppnås genom att
återbetalning av skatt sker i efterhand enligt 9 kap. 3 § lagen om skatt på
energi.
Drivmedel som används i fordon beskattas både med punktskatter, enligt lagen
om skatt på energi, och mervärdesskatt, enligt mervärdeskattelagen. De fordon
som är registrerade i det militära fordonsregistret använder samma högbeskattade
drivmedel som personbilar. Försvarsmakten i Sverige har emellertid rätt att
återfå erlagd mervärdesskatt.
Överväganden
Övningar inom ramen för PFF-samarbetet kommer att hållas vid högst något
tillfälle per år i Sverige och kommer att omfatta högst någon vecka per gång.
Det bränsle som de utländska trupperna kommer att efterfråga vid övningar här i
landet kommer att vara av begränsad mängd.
Vid beaktande av att övningar i Sverige kommer att vara få till antalet och
relativt sällan förekommande anser regeringen att det mest praktiska sättet att
uppfylla åtagandet i artikel XI punkt 11 om skattefrihet från punktskatter är
att Försvarsmakten tillhandahåller de utländska militära styrkorna bränslet
punktskattefritt. Då Försvarsmakten vid inköp av bränsle redan erlagt punktskatt
uppkommer ingen skyldighet till ytterligare beskattning när Försvarsmakten
överlåter bränsle till de utländska trupperna. Emellertid kommer förfarandet att
medföra en viss merkostnad för Försvarsmakten vid övningar som hålls i Sverige,
varvid kostnaden för erlagd punktskatt får betraktas som en övningskostnad och
får finansieras inom befintliga ekonomiska ramar. Avtalet motsäger inte en sådan
lösning utan snarare överensstämmer ett sådant förfarande med ordalydelsen att
bränsle skall tillhandahållas skattefritt. Någon ändring i lagen om skatt på
energi föreslås således inte.
Mervärdesskattelagen undantar således inte omsättning av annat bränsle än
flygbränsle. Försvarsmaktens tillhandahållande av fartygsbränsle och drivmedel
för fordon till utländska militära styrkor som är här i landet för övning kan
därför komma att omfattas av beskattning (jfr 4 kap. 6 § mervärdesskattelagen).
Som tidigare nämnts finns emellertid en möjlighet för Riksskatteverket att ge
dispens från mervärdesskatt om det finns synnerliga skäl. Med hänsyn till att
Sverige i artikel XI punkt 11 i PFF-avtalet åtagit sig att förse de utländska
styrkorna med skattefritt drivmedel och till att det endast kan bli fråga om ett
mycket begränsat antal övningar i Sverige får det anses föreligga synnerliga
skäl för en skattebefrielse. En dispens av detta slag är av praktiska skäl och
med hänsyn till ordalydelsen i artikel XI punkt 11 i avtalet att föredra framför
att 10 kap. om återbetalning av mervärdesskatt till bl.a. internationella
organisationer görs tillämplig på de här aktuella bränsleinköpen. Regleringen i
10 kap. tar dessutom sikte på tillhandahållanden av en annan karaktär än de som
det här är i fråga. Mot denna bakgrund föreslås inte någon ändring i
mervärdesskattelagen.
7.11 Hälso- och sjukvård
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: PFF-avtalets bestämmelse om utländska |
| truppers rätt att få hälso- och sjukvård samt tandvård när de vistas|
| i landet tillgodoses genom gällande regler i svensk rätt. Behov |
| av ytterligare lagstiftning föreligger inte. |
--------------------------------------------------------------------
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Landstingsförbundet och Stockholms läns landsting har
hemställt om att regeringen ställer garantier för att landstingen kompenseras
för de sjukvårdskostnader som kan uppstå. I övrigt har inte remissinstanserna
haft något att erinra mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Det är naturligt att den stat som tar emot
främmande styrkor i samband med olika slag av internationell utbildning erbjuder
den sjukvård som kan behövas. Det vore inte ändamålsenligt om varje deltagande
stat var tvungen att medföra omfattande sjukvårdsresurser för den egna
personalen. Således är bestämmelserna inom PFF-avtalet utformade så att den
främmande styrkans personal får sjuk- och tandvård på samma villkor som
mottagarlandets personal, om sådan vård inte kan anordnas tillfredsställande
inom styrkan.
Utländska medborgare som tillfälligt befinner sig i Sverige har rätt till
omedelbar hälso- och sjukvård enligt 4 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
om sådan skulle erfordras. Detta gäller även tandvård enligt 6 § tandvårdslagen
(1985:125). De övningar inom PFF-samarbetet som kommer att hållas i Sverige kan
beräknas pågå högst någon vecka. Den sjuk- och tandvård som då kan komma i fråga
är av akut slag. Efter avslutad övning förutsätts samtliga deltagande trupper
lämna landet och därmed medföra all sin personal. PFF-avtalets bestämmelser om
sjuk- och tandvård får därför anses vara uppfyllda genom den svenska
lagstiftning som gäller. Den främmande styrkans personal kommer att avkrävas de
patientavgifter som gäller för vård i Sverige. Övningar i Sverige kommer att
hållas vid högst något tillfälle per år och då - som förut sagts - pågå endast
någon vecka. Skäl att vid dessa sällan förekommande och till kort tid begränsade
övningar ställa garantier till landstingen för eventuella kostnader finner
regeringen inte föreligga.
7.12 Körkort och förarbevis
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: PFF-avtalets bestämmelse om erkännande av|
| körtillstånd, körkort och militärt körtillstånd, som utfärdats av de|
| utländska staterna eller dessas myndigheter, tillgodoses genom |
| gällande svensk rätt. Behov av ytterligare lagstiftning |
| föreligger inte. |
--------------------------------------------------------------------
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt 1 § förordningen (1981:96) om
godkännande och utbyte av utländska körkort gäller ett utländskt körkort i
Sverige i enlighet med sitt innehåll. I prop. 1995/96:118 om ändringar i
körkortslagen, som regeringen framlagt i riksdagen, men som ännu inte är
behandlad, inarbetas delar av nämnda förordning i körkortslagen och föreslås att
utländska körkort fortfarande skall gälla i Sverige enligt sitt innehåll. I ovan
nämnda förordning och det förslag till ändringar i körkortslagen som lagts fram
finns vidare bestämmelser om hur det utländska körkortet - behörighetsbeviset -
skall vara utformat för att det skall godkännas, hur länge det är giltigt och
anges dessutom situationer då det inte skall godkännas.
Artikel IV i PFF-avtalet ger två alternativ när det gäller körtillstånd,
körkort eller militärt körtillstånd. Antingen skall den mottagande staten utan
förarprov eller avgift erkänna såsom giltigt körtillstånd, körkort eller
militärt körtillstånd utfärdat av sändande stat eller så skall den mottagande
staten själv utfärda motsvarande handlingar till medlem av en styrka eller dess
civila personal.
Möjligheten att utfärda körkort till utlänning som vistas i riket endast under
en eller två veckor är utesluten om riksdagen godtar det lagförslag som finns i
prop. 1995/96:118 och som innebär att ett krav på 185 dagars folkbokföring eller
minst sex månaders studier i riket för att körkort skall kunna utfärdas (jfr
artikel 7.1b i rådets direktiv 91/439/EEG om körkort).
De svenska körkortsförfattningarna har inget krav på förarprov eller avgift
för godkännande av utländska körkort. PFF-avtalets krav på ett godkännande kan
därmed anses uppfyllt. De krav på behörighetshandlingens utseende m.m. som finns
i nuvarande och föreslagna författningar kan inte anses stå i strid med
avtalstexten. Några ändringar i körkortsförfattningarna i deras nuvarande eller
föreslagna lydelse behöver därmed inte göras.
7.13 Lösning av tvister
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens bedömning: PFF-avtalets föreslagna förfarande för att|
| lösa tvister mellan deltagarländerna föranleder inte ändring av |
| svensk rätt. |
--------------------------------------------------------------------
Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning: I internationella avtal finns vanligen
bestämmelser om mekanismer för lösning av tvister mellan parterna angående
tillämpningen av det aktuella avtalet. Sådana bestämmelser finns även i de avtal
som ingås mellan länder om olika slag av militärt samarbete. För svensk del kan
som exempel nämnas avtalet mellan Sverige och Storbritannien om upprättande av
ett fältsjukhus i Saudiarabien under Gulfkriget år 1991, där det bestämdes att
varje meningsskiljaktighet avseende tolkningen av avtalet skulle lösas i
samförstånd mellan parterna. Enligt PFF-avtalets artikel 3 skall tvister om
tolkningen och tillämpningen av avtalet lösas genom förhandlingar mellan
staterna. Detta är således en lösning som tillämpats i andra sammanhang när
Sverige ingått internationella avtal, och som har befunnits vara ändamålsenlig.
Eftersom PFF-avtalets föreslagna förfarande för lösning av tvister är avsedd för
parterna i avtalet, dvs. staterna, fordras inga ändringar i svensk rätt.
8 Ändring i räddningstjänstlagen
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Felaktiga hänvisningar i 70 och 71 §§ |
| räddningstjänstlagen (1986:1102) rättas till. |
--------------------------------------------------------------------
Skälen för regeringens förslag: I samband med utarbetningen av lagen (1994:1720)
om civilt försvar (prop. 1994/95:7) gjordes vissa ändringar i
räddningstjänstlagen (1986:1102). I lagen om civilt försvar är samlade en stor
del av de bestämmelser om den civila delen av totalförsvaret som riksdagen
beslutar om. Lagen reglerar bl.a. kommunernas övergripande ansvar, hemskydd,
verkskydd och befolkningsskydd. För vissa verksamhetsområden, bl.a.
räddningstjänst, regleras dock verksamheten under höjd beredskap inte i lagen om
civilt försvar utan i stället i respektive speciallag; för räddningstjänstens
del i räddningstjänstlagen. Samtidigt med att riksdagen beslutade lagen om
civilt försvar gjordes åtskilliga ändringar i räddningstjänstlagen. Bl.a.
föreskrevs att de tidigare 65-68 §§ skulle betecknas 69-72 §§. I det
sammanhanget företogs inte erforderliga ändringar i de nya 70 och 71 §§ med
följd att dessa paragrafer innehåller felaktiga paragrafhänvisningar. De
felaktiga hänvisningarna bör nu rättas till.
9 Statschefens bostäder kan vara skyddsobjekt
--------------------------------------------------------------------
| Regeringens förslag: Statschefens bostäder får enligt 4 § första|
| stycket 1 lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. |
| förklaras som skyddsobjekt |
--------------------------------------------------------------------
Länsstyrelsens i Kalmar län förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Har tillstyrkt länsstyrelsens förslag.
Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m. får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
besluta att anläggning, område, fartyg eller luftfartyg skall utgöra
skyddsobjekt. Ett beslut om skyddsobjekt innebär bl.a. att obehöriga inte har
tillträde till anläggningen. Enligt 4 § första stycket 1 nämnda lag omfattas
bl.a. statschefens residens och statsministerns bostad av lagen. I förarbetena
till lagen (prop. 1989/90:54 s. 62 Skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.)
sägs att med kungens residens avses Drottningholms slott och kungliga slottet i
Stockholm. De nu gällande reglerna om skyddsobjekt gör således skillnad mellan
statschefens och statsministerns bostäder. När det gäller statsministern finns
möjlighet att förklara varje dennes bostad som skyddsobjekt, medan motsvarande
möjlighet beträffande statschefen inskränker sig till dennes två residens. Skäl
att göra annan bedömning av skyddsbehov för statschefens bostad än för
statsministerns bostad föreligger inte. Lagen bör därför ändras så att även
statschefens bostad omfattas av lagstiftningen. Eftersom statschefen kan ha
residens som inte utgör hans eller hennes bostad - så är för närvarande fallet
med Stockholms slott - bör det även i fortsättningen uttryckligen framgå av
lagen att även statschefens residens kan utgöra skyddsobjekt. För att tydliggöra
att såväl statschefen som statsministern kan ha flera bostäder bör pluralformen
användas i lagen.
10 Kostnader
Försvaret har bedrivit fredsfrämjande samarbete med andra länder i många år.
Hittills har det skett inom ramen för FN. Där är verksamheten reglerad främst
genom ett s.k. Status-of-forces agreement (SOFA) som ingås mellan FN och den
stat inom vars territorium en fredsfrämjande insats äger rum. År 1994 utvidgades
försvarets internationella samarbete genom anslutningen till Partnerskap för
fred som bl.a innebär att flera länder bedriver gemensam utbildning för
fredsfrämjande verksamhet.
PFF-avtalet visar att det i vissa fall blir aktuellt att reglera verksamhetens
kostnader mellan länderna. Detta gäller främst skadeståndsanspråk av olika slag.
PFF-avtalet reglerar att Sverige ibland åtar sig att betala ersättning för
skador som orsakas av en främmande styrka. Med utgångspunkt att
utbildningsverksamheten fördelar sig någorlunda jämnt mellan deltagande stater i
samarbetet kan regeringen inte se att den rättsliga regleringen av PFF-
samarbetet i sig medför ökade kostnader. De förpliktelser som Sverige påtar sig
genom PFF-avtalet motsvaras av samma förpliktelser för de övriga
deltagarländerna. Ett svenskt betalningsansvar med anledning av en övning här i
landet innebär således en motsvarande lättnad då Sverige utomlands deltar i
utbildning för fredsfrämjande verksamhet. Viss merkostnad kommer emellertid att
uppkomma vid övningar i Sverige då Försvarsmakten skall tillhandahålla de
utländska trupperna drivmedel skattefritt. Även dessa merkostnader i Sverige
motsvaras av lättnader vid övningar utomlands.
11 Ikraftträdande
Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1996.
12 Författningskommentar
12.1 Lag om ändring i brottsbalken
2 kap. 7 b §
Paragrafen utgör ett komplement till 7 a § i samma kapitel. Motiven för
bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 7.4.1.
Bestämmelsen är avsedd att omfatta samtliga personer som har någon officiell
funktion hos den främmande staten och som är knutna till styrkan, således även
civilanställd personal. Utanför tillämpningsområdet faller personer som helt
privat medföljer styrkan, exempelvis i egenskap av familjemedlemmar, och som
alltså inte är underkastade den militära lagstiftningen i den främmande staten.
Kravet på förordnande av regeringen gäller åtal för alla typer av brott, oavsett
om de har begåtts i tjänsten eller utanför denna.
I tveksamma fall bör bestämmelsen tolkas extensivt. Tillstånd bör alltså
inhämtas, om det inte står helt klart att sådant inte behövs.
Lagrådet har påpekat att den nya paragrafen, som tillkommit med sikte på det
samarbete som avses ske med stöd av PFF-avtalet, enligt sin avfattning blir
tillämplig även i andra fall då en främmande militär styrka befinner sig i
Sverige inom ramen för internationellt samarbete. Lagrådet har med anledning
härav påpekat att, om frågan inte som i PFF-avtalet är särskild reglerad,
personal tillhörig en främmande stats militära styrka enligt vissa uttalanden i
den folkrättsliga litteraturen anses åtnjuta en på allmän folkrätt grundad
immunitet gentemot straffrättliga åtgärder från det mottagande landets sida,
antingen generellt eller åtminstone för brott i tjänsten. En uppfattning som
dock - såsom Lagrådet framhåller - inte är oomstridd. Lagrådet har tillagt att i
den mån immunitet anses föreligga gäller denna inte bara mot åtal utan också mot
straffprocessuella åtgärder. Slutligen har Lagrådet påpekat att de nu nämnda
frågorna självfallet måste beaktas, om en tillämpning av paragrafen skulle bli
aktuell.
Regeringen, som ansluter sig till vad Lagrådet anfört, vill endast tillägga
att de av Lagrådet nämnda frågorna skall beaktas endast i de fall då en
tillämpning av paragrafen blir aktuell och en särskild reglering, som den i PFF-
avtalet, saknas.
12.2 Lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande
verksamhet
Lagens rubrik
Lagens rubrik ändras. Bakgrunden till ändringen redovisas i avsnitt 7.2.
4 §
Bestämmelsen, som är ny, anger att om en utländsk fysisk eller juridisk person,
som saknar hemvist här i landet, i Sverige medverkar i sådan utbildning för
fredsfrämjande verksamhet som avses i lagen, skall staten i stället för den
utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med utbildningen och
för vilket den utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig
enligt svensk lag. Staten skall dock inte ersätta skada hos en sådan utländsk
person.
Bestämmelsen ger en skadelidande tredje man möjlighet att i svensk domstol
yrka ersättning av den svenska staten för skador som orsakats av en främmande
stats styrkor. Såsom Lagrådet påpekat skall således den utländska staten i
förevarande paragraf inbegripas i uttrycket utländsk juridisk person.
Regeln är så generellt utformad att den omfattar både militär och civil
verksamhet som äger rum här i landet inom ramen för utbildning för
internationellt fredsfrämjande samarbete.
Förutsättningen att skadeståndsskyldighet skall ha förelegat enligt svensk lag
innebär inte att statens ansvar är uteslutet om skadevållaren omfattas av
immunitet. En bestämmelse om immunitet medför nämligen endast att verkställighet
är utesluten.
Genom att bestämmelsen avser skador som uppkommer i samband med utbildningen
får den skadelidande möjlighet att begära ersättning även för skador som
uppstått under annan tid än under den utländska personens tjänsteutövning. Ett
samband med den aktuella utbildningen måste dock föreligga. Var gränsen går kan
inte anges i förväg utan får avgöras från fall till fall. Innanför gränsen för
bestämmelsens tillämpning faller dock skador som orsakats av den främmande
styrkans personal under exempelvis ett studiebesök i anslutning till övningen
eller under transport mellan olika övningsplatser.
Utanför bestämmelsens tillämpningsområde faller däremot skador som uppstår hos
den främmande staten under utbildningen. Detta är en konsekvens bl.a. av
villkoret att den utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig
enligt svensk lag. Vidare är den svenska staten inte ersättningsskyldig enligt
PFF-avtalet i förhållande till den utländska fysiska eller juridiska personen
för ifrågavarande skador, om de orsakats av en sådan utländsk fysisk person som
avses i lagrummet.
Frågan om skadeståndsskyldighet över huvud taget föreligger skall bedömas
enligt de i varje särskilt fall tillämpliga reglerna. Flera olika regelverk kan
därvid bli aktuella. Det bör noteras att skadeståndslagens regler om medvållande
blir tillämpliga liksom allmänna skadeståndsrättsliga grundsatser.
När det gäller skador i följd av trafik med motordrivet fordon innehåller
trafikskadelagen bestämmelser om rätt till s.k. trafikskadeersättning. Sådan
ersättning betraktas inte som skadestånd utan utgår på försäkringsmässig grund,
se vidare vad som i denna del anförts i avnsitt 7.5.
Under förutsättning att ersättningsskyldighet föreligger enligt
trafikskadelagen erhåller en utomstående tredje man trafikskadeersättning även
för skador i följd av trafik med ett fordon som tillhör någon av de stater som
här i landet medverkar i utbildning för fredsfrämjande verksamhet. Det saknas
därför i regel skäl för tredje man att i anledning av en trafikskada rikta
skadeståndstalan mot staten med stöd av bestämmelsen. Om den skadelidande
emellertid, i enlighet med vad som föreskrivs i 18 § trafikskadelagen, i stället
väljer att kräva skadestånd, aktualiseras bestämmelsen.
I 20 § trafikskadelagen anges att en försäkringsanstalt som utgett
trafikskadeersättning under vissa förutsättningar inträder i den skadelidandes
rätt till skadestånd av skadevållaren. Försäkringsanstalten kan, om en sådan
situation uppkommer, vända sig mot staten med stöd av bestämmelsen.
12.3 Lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m.
4 §
I paragrafens första punkt görs tillägget att statschefens bostäder får
förklaras som skyddsobjekt. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 9. Med
bostad avses inte t.ex. hotellrum där vistelsen endast är tillfällig. Lagen
omfattar således samtliga de bostäder statschefen disponerar, varvid bl.a.
nuvarande konungens privata egendom Sollidens slott, Borgholms kommun, omfattas
av lagen. På motsvarande sätt kan även en statsministers fritidsbostad utgöra
skyddsobjekt. I detta avseende innebär förslaget dock inte någon ändring i sak.
Enligt den nya sjätte punkten skall som skyddsobjekt kunna förklaras område
där en främmande stats militära styrka som här i landet deltar i utbildning för
fredsfrämjande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete tillfälligt
bedriver övning. Bestämmelsen tillförsäkrar en främmande stats militära styrkor
ett skydd här i landet mot bl.a. obehörig insyn och skadegörelse. Skyddet
innebär förbud mot tillträde m.m. enligt lagens 7 §.
12.4 Lag om ändring i lagen (1976:766) om immunitet och privilegier i vissa
fall
7 §
Paragrafen, som är ny, medför, vid övningar som hålls i Sverige inom ramen för
PFF-samarbetet, att främmande stats militära styrka och dess personal åtnjuter
immunitet och privilegier i den utsträckning som anges i PFF-avtalet såvitt
avser import och export i förhållande till Sverige. Bakgrunden till den nya
bestämmelsen redovisas i avsnitt 7.9.
12.5 Lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.
4 §
Ändringen i bestämmelsen innebär att utländska styrkor och dessas medlemmar vid
övning i Sverige inom PFF-samarbetet, undantas från tullagens regler. Bakgrunden
till den nya bestämmelsen redovisas i avsnitt 7.9.
12.6 Lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102)
70 och 71 §§
Ändringarna innebär endast att felaktiga paragrafhänvisningar rättas till.
Sammanfattning av betänkandet (SOU 1995:53)
Samverkan för fred - Den rättsliga regleringen
Utredningen om rättsliga förhållanden m.m. i samband med försvarets
fredsfrämjande samarbete med andra länder har haft till uppdrag (Dir. 1994:122)
att kartlägga de olika frågor om rättslig status för personal, ansvar och
skadestånd m.m. som kan uppkomma vid sådant samarbete i Sverige eller utomlands.
Utredningen skall lämna förslag om vilka frågor av rättslig natur som Sverige
bör söka reglera i avtal med andra länder och vidare lämna en redogörelse för de
ändringar av lagar och andra författningar som skulle behövas med anledning av
sådana avtal.
Det svenska försvaret har sedan många år deltagit i det fredsfrämjande
samarbetet inom FN. De rättsliga frågorna om status för personal m.m. inom
organisationen är reglerade genom olika konventioner om immunitet och
privilegier. Vid FN:s fredsbevarande insatser finns bestämmelser om detta i ett
särskilt avtal mellan FN och det land inom vars territorium insatsen sker.
Bakgrunden till utredningsuppdraget är således inte främst Sveriges deltagande i
FN-arbetet utan snarare behovet av rättslig reglering med anledning av Sveriges
anslutning under 1994 till NATO:s program Partnerskap för fred. Vidare träffade
de nordiska och baltiska staterna samt Storbritannien i september 1994 en
överenskommelse om upprättande av en baltisk bataljon för fredsbevarande
verksamhet. Utredningens kartläggningsuppgift har således huvudsakligen avsett
de behov som kan finnas inom dessa senare områden. På grund av den oklarhet som
råder inom den internationella rätten om immunitet och privilegier för
markbundna styrkor som befinner sig i ett främmande land för exempelvis övning,
föreslår vi att samtliga förekommande rättsliga frågor regleras i avtal mellan
de inblandade länderna. Sådana frågor är straffrättslig jurisdiktion,
skadeståndsansvar, in- och utförsel av materiel, gränspassage för personal,
beskattning, hälso- och sjukvård m.m.
För att Sverige skall kunna uppfylla åtaganden i ett sådant allmänt
internationellt avtal om bl.a. rättslig status för personal fordras ändringar i
svensk författning. Detta gäller främst frågorna om straffrättslig immunitet och
om skadestånd. Vi förslår därför i betänkandet ändringar i bl.a. lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Eftersom ett sådant
internationellt statusavtal fordar ändringar i svensk lag måste överenskommelsen
godkännas av riksdagen. Detta innebär att det är nödvändigt med god
framförhållning inför de kommande övningarna inom exempelvis Partnerskap för
fred. För vinnande av tid kan emellertid riksdagsbehandlingen påbörjas
beträffande lagförslagen samtidigt som förhandlingsarbetet pågår. Riksdagen kan
även besluta om lagförslagen innan förhandlingsarbetet är avslutat. Detta
förutsätter naturligtvis att överenskommelsens innehåll inte förväntas avvika
från våra förslag i något väsentligt avseende. En sådan överenskommelse måste
dock ändå godkännas av riksdagen, eftersom överenskommelsen gäller ämnen som
riksdagen enligt regeringsformen skall besluta om. I betänkandet redovisas även
gällande rättsläge i avsaknad av ett internationellt statusavtal.
I begreppet försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder inryms också
det internationella civila samarbetet om bl.a. räddningstjänst och humanitära
insatser. Partnerskap för fred och suveränitetsstödet till de baltiska staterna
innehåller inte bara militärt samarbete utan även ett betydelsefullt civilt
program. Behovet av en rättslig reglering finns även inom detta civila område.
De konventioner som i dag finns, exempelvis konventionen om bistånd i händelse
av en kärnteknisk olycka eller nödläge med radioaktiva ämnen, täcker endast
delvis det utvidgade internationella civila samarbetet. Vi har emellertid kunnat
konstatera att de frågor som behöver regleras rättsligt i allmänhet inte är
specifikt militära. Bestämmelser om straffrättslig jurisdiktion, skadestånd,
beskattning, hälso- och sjukvård etc. behövs både i militärt och civilt
samarbete. Vi lämnar därför inte några förslag som särskilt tar sikte på det
civila samarbetet. Det får i stället bli en uppgift i det kommande
förhandlingsarbetet att formulera bestämmelserna så att de kan få en allmän
tillämpning.
Betänkandets förslag till författningstext
1. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för
fredsbevarande verksamhet
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande
verksamhet skall införas två nya paragrafer, 4 och 5 §§, av följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
--------------------------------------------------------------------
Om en utländsk fysisk eller
juridisk person som saknar
hemvist här i landet i Sverige
medverkar i sådan utbildning för
fredsbevarande verksamhet som
avses i denna lag, skall staten i
stället för den utländska personen
ersätta skada som uppkommer i
samband med utbildningen och för
vilken den utländska personen
annars skulle ha varit
skadeståndsskyldig enligt svensk
lag. Staten skall dock inte
ersätta sådan skada hos den
utländska personen .
Staten skall ersätta den
utländska personen för skada som
inte har samband med
utbildningen, om skadan har
uppkommit genom vållande i Sverige
och skadevållaren inte var någon
som befann sig i Sverige med
anledning av utbildningen. Staten
får kräva tillbaka ersättningen av
den som vållat skadan.
5 §
--------------------------------------------------------------------
Bestämmelser om immmunitet och
privilegier i vissa fall i
samband med sådan utbildning som
avses i denna lag finns i lagen
(1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall.
Denna lag träder i kraft den
2. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall skall införas en ny paragraf, 7 §, av följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
--------------------------------------------------------------------
Främmande stats personal, som
deltar i utbildning för
fredsbevarande verksamhet inom
ramen för internationellt
samarbete i enlighet med ett
avtal som är i kraft i förhållande
till Sverige, åtnjuter immunitet
och privilegier i den utsträckning
som anges i avtalet.
Denna lag träder i kraft den
3. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m.
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m. skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 a §
--------------------------------------------------------------------
Vad som sägs i denna lag om
Försvarsmakten skall också avse en
främmande stats militära styrka som
här i landet deltar i utbildning
för fredsbevarande verksamhet inom
ramen för internationellt
samarbete. Vid tillämpningen av
lagen på en sådan utländsk
försvarsmakts verksamhet får dock
inte för bevakning av skyddsobjekt
anlitas personal ur den utländska
försvarsmakten.
Denna lag träder i kraft den
4. Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1973:1176)
Härigenom föreskrivs att 44 § vapenlagen (1973:1176) skall ha följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
44 §
--------------------------------------------------------------------
Denna lag äger ej tillämpning på Denna lag gäller inte staten.
staten. Regeringen får besluta att lagen
inte skall gälla för en främmande
stats militära styrka, som besöker
Sverige inom ramen för
internationellt samarbete i
fredsbevarande verksamhet.
Denna lag träder i kraft den
5. Förslag till förordning om ändring i förordningen (1990:1334) om skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m.
Härigenom föreskrivs att det i förordningen (1990:1334) oom skydd för
samhällsviktiga anläggningar m.m. skall införas en ny paragraf, 1 a §, av
följande lydelse.
1 a § Beslut som rör verksamheten hos en sådan främmande stats militära styrka
som avses 2 a § lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.
skall fattas av Försvarsmakten, om inte beslutet enligt denna förordning skall
fattas av länsstyrelsen.
Denna förordning träder i kraft den
Sammanställning av remissyttranden över betänkandet
(SOU 1995:53) Samverkan för fred -
Den rättsliga regleringen.
Remissinstanserna
Betänkandet (SOU 1995:53) Samverkan för fred - Den rättsliga regleringen har
tillställts totalt 55 remissinstanser. Efter remiss har svar inkommit från
följande myndigheter:
Justitiekanslern, Riksåklagaren, Göta hovrätt, Kammarrätten i Göteborg,
Helsingborgs tingsrätt, Länsrätten i Norrbottens län, Rikspolisstyrelsen,
Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Militärhögskolan, Försvarshögskolan,
Fortifikationsverket, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets pliktverk,
Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Kustbevakningen,
Socialstyrelsen, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens järnvägar, Vägverket,
Generaltullstyrelsen, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet,
Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Kammarkollegiet, Arbetsgivarverket,
Statens invandrarverk och Länsstyrelsen i Kristianstads län.
Därutöver har yttrande inkommit från Stockholms läns landsting,
Landstingsförbundet, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Svenska
Officersförbundet och Officerarnas riksförbund. På eget initiativ har Svenska
Värnpliktsofficersförbundet i Västmanlands län avlämnat yttrande.
Följande instanser har förklarat sig avstå från att svara:
Riksförsäkringsverket, Göteborgs stad, Svenska kommunförbundet, Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges
Reservofficersförbund.
Remissinstansernas svar
Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslaget. Fyra instanser -
Räddningsverket, Kustbevakningen, Överstyrelsen för civil beredskap och
Försvarsmakten - har framfört kritik mot att den civila delen i PFF-samarbetet
inte finns genomgången i betänkandet, samt har Räddningsverket framhållit att
NATO:s framlagda avtalsförslag inte klargör vilka statusregler som skall gälla i
samband med de civila verksamheterna. Försvarsmakten har, som redovisas nedan,
i övrigt haft ett flertal invändningar mot förslaget.
Justitiekanslern, Kammarrätten i Göteborg, Helsingborgs tingsrätt, Länsrätten
i Norrbottens län, Rikspolisstyrelsen, Militärhögskolan, Försvarshögskolan,
Fortifikationsverket, Totalförsvarets pliktverk, Socialstyrelsen,
Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Vägverket, Generaltullstyrelsen, Statens
arbetsgivarverk, Länsstyrelsen i Kristianstads län, Svenska officersförbundet
och Officerarnas Riksförbund har samtliga tillstyrkt förslaget i sak utan vidare
kommentar.
De remissinstanser som tillstyrkt förslaget har lämnat följande synpunkter.
Uppsala universitet har påtalat att utredningen dels borde ha diskuterat behovet
av en svensk reservation beträffande dödsstraffet, dels närmare diskuterat
alternativa svenska handlingsalternativ om Sverige med NATO:s avtal som mall
skall biträda avtalet. Försvarets materielverk har påtalat att rekvisitet "i
samband med utbildningen" i 4 § lagen om utbildning för fredsbevarande styrkor
ger utrymme för gränsdragningsproblem. Försvarets materielverk framhåller att
det i lagmotiven bör utvecklas under vilka förhållanden staten skall ersätta
tredje man till följd av skador som uppkommit "i samband med tjänsten".
Försvarshögskolan anför att i betänkandet förs en diskussion om termerna
"fredsbevarande" och "fredsfrämjande" där det konstateras att den senare termen
har en något vidare innebörd än den första. I förslagen till ny lagtext används
emellertid fortfarande uttrycket "fredsbevarande". Det bör övervägas att i
kommande lagtext genomgående använda termen "fredsfrämjande". Riksåklagaren
påpekar att 4 § andra stycket lagen om utbildning för fredsbevarande verksamhet
sträcker sig för långt vad gäller statens skadeståndsskyldighet. Statens
järnvägar (SJ) påpekar att 4 § andra stycket lagen om utbildning för
fredsbevarande styrkor synes utlösas också i de fall strikt skadeståndsansvar
föreligger och omfattar då i förekommande fall ersättning som uppkommer till
följd av trafik här i landet med motordrivet fordon tillhörigt utländsk fysisk
eller juridisk person. SJ påpekar vidare att det bör uttalas i lagmotiven att
myndigheter med konkurrensutsatt verksamhet äger kräva ersättning för skada av
den myndighet inom staten som på grund av sin verksamhet eller förhållande till
ifrågavarande utländska fysiska eller juridiska personer är närmare än den
skadedrabbade myndigheten att bära de ekonomiska konsekvenserna av skadan, dvs.
Försvarsmakten. Kammarkollegiet påtalar att det i betänkandet har föreslagits
att staterna i avtal förbinder sig att avstå från anspråk mot varandra för
skador som har uppstått hos personalen eller på egendom under övning. Angående
trafikskador gäller dock enligt 17 § trafikskadelagen att en skadelidandes rätt
till trafikskadeersättning endast får inskränkas på grund av omständigheter som
har inträffat efter skadan. Trafikskadelagen måste således ändras. Statens
invandrarverk förklarar sig dela utredningens förslag att utländsk personal bör
medföra pass vid inresa till Sverige. Vidare anför Statens invandrarverk att de
anser att undantag från skyldighet att söka visum, uppehållstillstånd och
arbetstillstånd inte bör tas i enskilda beslut av regeringen. Sådana undantag
bör liksom andra undantag för återkommande tillfällen i stället ges en generell
utformninng i förordningsform - i förevarande fall i utlänningsförordningen.
Riksrevisionsverket påtalar att uppgifter om ökade kostnader för staten saknas
i betänkadet. Riksskatteverket anför att den nya paragrafen (7 §) i lagen om
immunitet och privilegier - för att uppgifterna skall bli mer lättillgängliga -
när så kan ske bör kompletteras med uppgifter om internationella organ etc. på
motsvarande sätt som sker i de olika punkterna i bilagan till 4 § i lagen.
Stockholm läns landsting föreslår att staten lämnar garantier för att
landstingen får ekonomisk ersättning för den vård som lämnas utländska militära
förband som övas och utbildas i Sverige inom det fredsfrämjande samarbetet.
Landstingsförbundet anför att betänkandets förslag till finansiering av
sjukvårdsinsatserna i Sverige inte är tillräckligt genomarbetade mot bakgrund av
sjukvårdshuvudmännens behov av ett i detta sammanhang stabilt och
administrativt enkelt finansieringssystem. Göta hovrätt påpekar att i flera
fall, särskilt vad gäller straffrättslig jurisdiktion och skadestånd, uppkommer
frågeställningar av närmast praktisk natur, t.ex. utlämning och förundersökning.
Betänkandet bör enligt hovrätten kompletteras i den delen. Då utländska styrkor
skall likställas med svenska styrkor vad gäller undantag från trafikföreskrifter
bör enligt hovrättens mening ett särskilt stadgande härom intas i den militära
vägtrafikkungöreslen.
De remissinstanser som framfört kritik mot betänkandet på den grunden att den
civila delen av PFF-samarbetet inte finns genomgången i betänkandet har
framfört följande.
Kustbevakningen uppger att den i sin verksamhet inte ser något behov av
ändringar i svenska författningar och avtal inom de delar av civilt
internationellt samarbete som utredningen haft att bedöma. Överstyrelsen för
civil beredskap påpekar att de civila aspekterna av det utökade internationella
samarbetet inte blivit tillräckligt behandlade i betänkandet och att denna fråga
måste bli föremål för ökad uppmärksamhet, eftersom NATO SOFA endast reglerar
rätttslig status för väpnade styrkor. Räddningsverket anför att enligt sitt
uppdrag skulle utredaren i första hand behandla militärt fredsfrämjande
samarbete med andra länder men också, i tillämpliga delar och om
tillfredsställande lösningar i dag saknas, behandla civilt internationellt
samarbete inom angränsande område såsom humanitär verksamhet och
räddningstjänst. Enligt Räddningsverkets uppfattning har utredningen i väl hög
grad följt direktivens uppmaning att i första hand behandla militärt samarbete.
Behovet av och förutsättningar för en rättslig reglering av relevanta civila
verksamheter har således inte blivit föremål för någon närmare analys. Det
saknas t.ex. en systematisk genomgång av i vilken utsträckning dessa
verksamheter i nuläget är rättsligt reglerade genom konventioner eller
samarbetsavtal. Utredningen har därmed i dessa delar inte fullföljt sin uttalade
ambition att betänkandet skall kunna tjäna som vägledning för den som i
framtiden kommer i kontakt med frågor om den rättsliga regleringen av det
fredsfrämjande samarbetet.
Försvarsmakten - som framfört invändningar mot förslaget på ett flertal punkter
- framhåller att utredningen inte på ett tillfredsställande sätt behandlat dels
rättsliga frågor som uppkommer då enheter ur Försvarsmakten befinner sig utom
riket, dels rättsliga frågor i anledning av civilt internationellt samarbete
beträffande räddningstjänst och humanitära insatser. Försvarsmakten vill med
anledning av utredningens förslag till författningsändringar föreslå att
- hela frågan om hur skadeståndsansvaret skall regleras vidfredsfrämjande
samarbete tas upp till en ordentlig genomlysningoch omarbetning,
- förslaget till ändring i lagen (1994:588) om utbildning förfredsbevandande
verksamhet ses över,
- införande i skadeståndslagen (1972:207) av skadeståndsrättsligreglering i
anledning av internationell fredsfrämjande verksamhetövervägs,
- införande av en riskgaranti i lagen (1977:265) om statligtpersonskadeskydd
övervägs avseende särskilt farliga övningar,
- straffrättsliga konsekvenser av NATO/PFF SOFA ses över,
- förslaget till ändring i lagen (1976:661) om immunitet ochprivilegier i
vissa fall ses över,
- förslaget till ändring i lagen (1990:217) om skydd församhällsviktiga
anläggningar m.m. och i den till lagen hörandeförordningen får en annan
utformning.
Försvarsmaktens yttrande i sin helhet bifogas som underbilaga.
Försvarsmaktens remissyttrande
Yttrande över betänkandet (SOU 1995:53) Samverkan för fred - Den rättsliga
regleringen
Remissvaret har utformats mot bakgrund av utredningens förslag till
författningsändringar samt mot bakgrund av att utredningen uppfattat sitt
uppdrag så att betänkandet skall kunna användas som en vägledning för den som i
framtiden kommer i kontakt med rättsliga frågor i anledning av internationellt
fredsfrämjande samarbete (se betänkandet s. 21).
Remissvaret har disponerats så att det inleds med en sammanfattning av
Försvarsmaktens synpunkter på betänkandet. Efter sammanfattningen följer
allmänna kommentarer på betänkandet och därefter en mer detaljerad redogörelse
för Försvarsmaktens synpunkter på författningsförslagen. Under rubriken "övrigt"
lämnas mer detaljerade synpunkter på delar av betänkandet som inte berörs av
lämnade författningsförslag.
Under remissbehandlingen har Försvarsdepartementet uttryckt önskemål om att
remissvaret bör inriktas mot det förslag till NATO/PfP SOFA som NATO har lagt
fram. Förslaget till NATO/PfP SOFA har tillkommit efter det att kommitten
lämnat sitt betänkande.
Sammanfattning
Försvarsmakten välkomnar utredningens arbete, inte minst mot bakgrund av att
Försvarsmaktens deltagande i internationell verksamhet har ökat markant under
det senare året och troligen kommer att fortsätta att öka under ytterligare en
tid. Det är då inte bara insatserna inom FN som har ökat och kanske kommer att
öka ytterligare, utan även deltagandet i Partnerskap för fred,
Säkerhetsfrämjande insatser i Central- och Östeuropa (tidigare
suveränitetsstödet) samt deltagande i olika utbildningar ochmöten. Härvidlag
uppkommer nya situationer och behovet av rättslig reglering av det
fredsfrämjande samarbetet är stort.
Försvarsmakten anser att betänkandet ger en god överblick över de
rättsområden som berörs vid internationellt fredsfrämjande samarbete, och att
betänkandet underlättar för dem som i framtiden har att handlägga sådan
verksamhet.
Försvarsmakten instämmer med utredningens förslag om att Sverige bör verka
för att ett generellt statusavtal ingås mellan staterna inom Partnerskap för
fred. Det är enligt Försvarsmaktens uppfattning angeläget att Sverige i detta
syfte snabbt tar ställning till förslaget till NATO/PfP SOFA. Försvarsmakten
bedömer att utredningens genomgång av den rättsliga problematiken vid övningar
med utländsk trupp i Sverige har tagit sin utgångspunkt i NATOs SOFA-avtal och
att utredningen därför i stora delar täcker det behov av inventering som kan
fordras inför en eventuell ratifikation av NATO/PfP SOFA. (Dock bör
ratifikation inte ske innan svensk lag har hunnit anpassas till SOFAns
bestämmelser). Angående författningsförslagens utformning har Försvarsmakten
emellertid i vissa fall avvikande uppfattning.
Försvarsmakten vill samtidigt framhålla att utredningen inte på ett
tillfredsställande sätt behandlat rättsliga frågor som uppkommer då enheter ur
Försvarsmakten befinner sig utom riket. Samma sak gäller utredningens behandling
av rättsliga frågor i anledning av civilt internationellt samarbete beträffande
räddningstjänst och humanitära insatser. En genomgång av betänkandet ger därför
vid handen att utredningen, med beaktande av utredningens avgränsning av sitt
uppdrag, inte gjort en fullständig och allsidig kartläggning av den rättsliga
problematiken i samband med internationellt fredsfrämjande samarbete. Med den
knappa tidsmarginal som stått till utredningens förfogande torde det dock inte
ha varit möjligt för utredningen att göra en fullständig och mer allsidig
kartläggning.
Försvarsmakten vill med anledning av utredningens förslag till
författningsändringar föreslå att;
* hela frågan om hur skadeståndsansvaret skall regleras vid fredsfrämjande
samarbete tas upp till en ordentlig genomlysning och omarbetning (se sid 4-8).
* förslaget till ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande
verksamhet ses över (se sid 4-8).
* införande i skadeståndslagen (1977:265) av skadeståndsrättslig reglering i
anledning av internationell fredsfrämjandeverksamhet övervägs (se sid 4-8).
* införande av en riskgaranti i lagen om statligt personskadeskydd övervägs
avseende särskilt farliga övningar (se sid 4-8).
* straffrättsliga konsekvenser av NATO/PfP SOFA ses över (se sid 8-9)
* förslaget till ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall ses över (se sid 8-9).
* ändringar i 2 kap. 3 och 5 §§ brottsbalken i enlighet med vad som gäller för
utlandsstyrkan övervägs såvitt avser personal deltagande i internationellt
fredsfrämjande samarbete (se sid 8-9).
* förslagen till ändringar i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m. och till den hörande förordningen får annan utformning (se
sid 9).
Inledande synpunkter
Terminologi, definitioner m.m.
Försvarsmakten anser att det är olyckligt att utredningen inte inrättat en
användbar begreppsapparat. En sådan begreppsapparat hade skapat klarhet
avseende innebörden av författningsförslagen, där bland annat begreppet
"fredsbevarande verksamhet" synes ha givits en något oklar och skönsmässig
innebörd. En genomarbetad begreppsapparat hade även haft betydelse för det
framtida arbetet med den rättsliga regleringen vid fredsfrämjande samarbete.
Utredningens, liksom utredningsdirektivens, definition av "fredsfrämjande
samarbete" innefattar olika typer av verksamheter (betänkandet sidan 20-22). I
huvuddrag utgörs dessa verksamheter av militära fredsbevarande insatser,
gemensamma militära övningar, militär samverkan med andra länder samt civilt
internationellt samarbete. I praktiken består "fredsfrämjande samarbete" därför
av högst varierande aktiviteter, bland annat;
1) traditionella militära fredsbevarande operationer i FNs regi
2) militära fredsbevarande operationer med fredsframtvingande momenti FN:s
regi
3) fredsframtvingande verksamhet där FN är part i konflikten
4) militär övnings- och utbildningsverksamhet inför FN-uppdrag
5) militär övnings- och utbildningsverksamhet inom ramen för PfP
6) utbildningsverksamhet genom bilaterala åtaganden (exempelvis
utbildningen av baltiska officerare)
7) produktionsinriktad verksamhet genom bilaterala åtaganden
(exempelvis minsvepningen utanför Estlands kust)
8) civil humanitär verksamhet och räddningsverksamhet i FNs regi.
Till detta tillkommer även eventuella framtida fredsbevarande operationer i
OSSEs regi.
Betänkandet behandlar i stor omfattning dessa verksamheter som i rättsligt
hänseende jämförbara aktiviteter (se exempelvis sidan 125-127). Härigenom
lämnar betänkandet i viss utsträckning läsaren i oklarhet om vilka särskilda
övervägande som bör ligga till grund för bland annat straff-, skadestånds-,
hälso- och sjukvårdsregleringen då förband under längre respektive kortare tid
deltar i skilda typer av fredsfrämjande samarbete, exempelvis fredsbevarande
verksamhet, militära övningar, utbildning eller produktionsinriktad verksamhet
(t.ex. minröjning).
Analys av rättsliga och faktiska förhållanden
Försvarsmakten anser, mot bakgrund av att såväl de rättsliga som de faktiska
förhållandena vid olika typer av fredsfrämjande verksamhet skiljer sig åt, att
en djupgående analys (exempelvis i kapitel 4) av de bakomliggande förhållanden
som påverkar valet av reglering är nödvändig. Som exempel kan anföras att
utlandsstyrkan vid fredsbevarande verksarnhet skall genomföra viss ålagd
tjänsteuppgift i ett område med inre motsättningar, under det att personal vid
deltagande i PfP verksamhet skall delta i övning under fredmässiga
förhållanden. Den faktiska skillnaden i verksamheternas karaktär och omfattning
återspeglas i den internationella regleringen av förbandens (personalens)
status. En jämförelse mellan internationell reglering vid fredsbevarande
verksamhet respektive övningsverksamhet ger vid handen att den sändande staten
vid fredsbevarande verksamhet normalt har en exklusiv straffrättslig
jurisdiktion över personalen (se FNs SOFA), under det att mottagarstaten vid
övningsverksamhet då stationeringstiden i mottagarlandet kan bedömas bli
långvarig normalt har en förhållandevis omfattande straffrättslig jurisdiktion
över deltagande förbands personal (se NATOs SOFA), samtidigt som sändande
staten vid kortare tillfälliga övningar (2-3 veckor) haft en exklusiv
straffrättslig jurisdiktion genom ad hoc reglering (se dansk deklaration
avseende polsk trupp under övningen Carbon Cap 1994). Eftersom betänkandet
avser att vara vägledande för dem som i framtiden kommer i kontakt med frågor
som rör den rättsliga regleringen vid fredsfrämjande verksamhet borde
utredningen sålunda mer djupgående ha analyserat de bakomliggande
förutsättningarna, liksom av vilka övervägandensom bör göras, vid valet av
rättslig reglering vid olika typer av fredsbevarande verksamhet.
Försvarsmakten anser även att det hade varit önskvärt att utredningen närmare
diskuterat rättsliga frågor rörande nationella svenska bestämmelsers
tillämplighet vid svenska förband som deltar i olika typer av fredsfrämjande
verksamhet i utlandet, exempelvis vid olika former av fredsframtvingande
verksamhet, fredsbevarande verksamhet, övningar och utbildning inom ramen för
FN, OSSE, PfP, och Säkerhetsfrämjande insatser i Central- och Östeuropa. Vilka
svenska regler har endast territoriell tillämplighet och vilka svenska regler
skall förbanden (personalen) följa även då de befinner sig i utlandet? Den
rättsliga problematiken i detta avseende kan vid ett första påseende verka
enkel, men vid en närmare studie framkommer behov av klargöranden. Problemet
med tillämpligheten av interna svenska bestämmelser uppkommer i princip vid
varje situation när ett svenskt förband fullgör tjänsteåliggande utomlands,
oavsett om det är fråga om fredsbevarande verksamhet, övningar eller annan
aktivitet. Att kartlägga i vad mån inhemska svenska bestämmelser skall iakttas
i utlandet av svenska förband, i synnerhet vid risk för lagkonflikt, torde vara
en central fråga vid alla former av fredsfrämjande verksamhet, och torde utgöra
grund för fastställande av eventuella behov av reglering.
Särskilda synpunkter
Skadeståndsrätt (Betänkandet s l 1-12, 75-78, 130-134, 174-177)
Försvarsmakten anser att utredningens förslag till ändring i lagen (1994:588)
om utbildning för fredsbevarande verksamhet, för att därigenom i en enda
paragraf täcka den komplexa skadeståndsrättsliga problematiken i samband med
fredsbevarande verksamhet, är ofullständig och måste omarbetas.
Försvarsmakten ifrågasätter också det rimliga i att begränsa den föreslagna
skadeståndsrättsliga regleringen vid internationellt fredsfrämjande samarbete
till övningar inför fredsbevarande verksamhet. Lagen om utbildning av
utlandsstyrkan tar sikte på att "utbildningen är ett led i förberedelsema inför
senare medverkan i utlandsstyrkan för fredsbevarande verksamhet" (prop.
1993/94:224 s.8). Betydelsen och omfattningen av begreppet "fredsbevarande
verksamhet" belyses bland annat i prop. 1992/93:254 s.6 varav det framgår att
begreppet "fredsbevarande verksamhet" inte innefattar fredsbevarande verksamhet
som innehåller fredsframtvingande moment. Formellt sett faller således bland
annat utbildning av NORDBAT 2 utanför tillämpningsområdet. Av prop. 1993/94:244
s.7 framgår dock att begreppet "fredsbevarande verksamhet" kan innefatta PfP-
övningar för att utveckla interoperabilitetsförmåga vid fredsbevarande
operationer. Formellt sett faller emellertid PfP-övningar som inte är övningar
för fredsbevarande verksamhet, dvs övningar vars karaktär och syfte är
eftersökning- och räddningsoperationer, humanitära operationer, utanför
tillämpningsområdet. Det rimliga i varför utbildning av NORDBAT 2 samt
sistnämnda PfP-övningar skall lämnas utanför tillämpningsområdet är svårt att
förstå.
Försvarsmakten ifrågasätter dessutom det lämpliga i att i lagen om utbildning
för fredsbevarande verksamhet gömma undan den föreslagna 4§. Visserligen hör
den måhända bättre hemma där än i många andra perifiera lagar, men en så
väsentlig regel som avsevärt avviker från nu gällande lagstiftning bör få en
mer framträdande plats. Det är enligt Försvarsmaktens mening av betydelse att
de som kan komma att drabbas av skador även kan finna de lagregler som berör
dessa frågor på en för dem adekvat plats. Från den synpunkten torde den
lämpligaste platsen för den föreslagna ändringen av gällande skadeståndsrätt
vara skadeståndslagen (1972:237).
Försvarsmakten föreslår därför att skadeståndsrättsliga bestämmelser i
anledning av Sveriges fredsfrämjande samarbete införs i skadeståndslagen och
att dessa inte begränsas till att enbart omfatta fredsbevarande verksamhet utan
utformas så att även samtliga övningar inom ramen för programmet Partnerskap
för fred omfattas av bestämmelserna.
Ansvarets omfattning, skadereglering, regressrätt
Försvarsmakten beklagar att utredningen inte närmare har angivit gränserna för
omfattningen av statens ansvar för utländska personers handlande. Det kan dock
konstateras att utredningen tänkt sig ett vidare och mer omfattande ansvar än
vad som i dag åvilar staten i egenskap av arbetsgivare. Detta får den märkliga
effekten att staten kan komma att ersätta skador som i samband med utbildning
vållats av en utländsk person under förhållanden där samma skador inte skulle
ha ersatts om de vållats av en svensk. Som ett exempel härpå kan nämnas att en
arbetsgivare inte har något ansvar för s.k. abnormhandlingar utförda av en
arbetstagare. Enligt förslaget skall dessa dock komma att ersättas om
skadevållaren är utländsk. Vidare kan man fråga sig hur ansvaret skall fördelas
i det fall både en utländsk och en svensk person är inblandade i en
skadebringande handling där det inte föreligger något principalansvar. Skall
staten då, i enlighet med reglerna om solidariskt ansvar, först ersätta hela
skadan och sedan regressa mot den svenska personalen, men inte mot den från
främmande makt? Försvarsmakten anser att dessa frågor bör få en bättre
genomlysning än vad de hittills fått.
Försvarsmakten vill, vad gäller frågan om statens ansvar gentemot utländska
personer på sätt som föreslagits i 4 § andra stycket, vidare ifrågasätta om
utredningen i övrigt tillräckligt övervägt vidden av ansvaret och hur detta
kommit till uttryck i lagtexten. Den föreslagna skrivningen innebär bl.a. att en
skadelidande har rätt till ersättning för ren förmögenhetsskada utan att det
föreligger ett brott från skadevållarens sida, vilket krävs enligt
skadeståndslagen. Motsvarande gäller dock inte enligt första stycket när skadan
riktas mot annan än den utländske personen som deltar i utbildningen.
En fråga som utredning inte besvarat och som inställer sig hos i vart fall
statliga myndigheter är om dessa även kommer att kompenseras för skador
förorsakade av en utländsk person. Om Försvarsmakten idag vållar en skada för
en annan statlig myndighet ersätts den myndigheten på samma sätt som om det
hade varit en enskild juridisk person som drabbats av skadan. Detsamma borde
även gälla om skadevållaren är en utländsk person. Här inställer sig också
frågan om vem som för statens räkning skall handha skaderegleringen. Detta bör
klarläggas och fastställas. Försvarsmakten anser att den naturligen hör hemma
hos myndigheten som ju besitter en gedigen erfarenhet av skadereglering och som
ju i vart fall skall reglera skador som i samband med sådan utbildning vållas
av dess personal.
Personskador
Försvarsmakten vill framhålla att personskador som drabbar svensk anställd
respektive pliktpersonal, såväl vid övning som vid tjänstgöring, ersätts på
samma sätt som andra arbetsskador. En övning utomlands bör normalt inte medföra
större risker än en motsvarande övning i Sverige, varför befintligt
försäkringsskydd bedöms som tillfyllest. Vid deltagande vid särskilt farliga
övningar/uppdrag, t.ex. som deltagande i minröjning, bör däremot övervägas om
staten inte bör ikläda sig en riskgaranti motsvarande den som gäller anställd
inom utlandsstyrkan. En sådan riskgaranti bör även omfatta pliktpersonal. För
fritidsskador utomlands bör, såvitt inte mottagande stat påtar sig ansvar
(ansvarsförsäkring), möjligheterna för Försvarsmakten att teckna en kollektiv
fritidsolycksfallsförsäkring för verksamhet utomlands undersökas. Om det inte
är möjligt bör samtliga deltagare uppmanas att teckna sådan försäkring.
Vad avser personskada åsamkad utländsk personal i tjänst är en lösning i
enlighet med NATOs SOFA rimlig. För personskada åsamkad utländsk personal
utanför tjänsten är betänkandets förslag om ett slags ansvarsförsäkring en
rimlig lösning.
Personskadeförsäkring
Försvarsmakten anser att vad som anförs i utredningen avseende
personskadeförsäkring är ofullständigt och delvis felaktigt. I första stycket på
sidan 106 redogörs för förmåner enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF).
Utredningen har emellertid inte observerat att nämnda lag genomgått
genomgripande förändringar från den 1 juli 1993. En del av de förmåner som
räknas upp lämnas inte längre enligt lagen. Eftersom lagen om statligt
personskadeskydd hänvisar till LAF vad gäller ersättning är utredningens
uppgifter felaktiga. Avtal om ersättning vid personskada (PSA) omfattar
samtliga arbetsskador, inte enbart de som inträffar utomlands (s. 107 f).
Uppgifterna om vilka ersättningar som kan lämnas enligt PSA är ofullständiga
och enbart delvis riktiga. Ett nytt avtal träffades den 21 december 1994 och har
publicerats i Arbetsgivarverkets cirkulär 1995:A4. Eftersom cirkuläret
publicerades den 27 februari 1995 har utredningen inte kunnat ta hänsyn till det
på grund av tryckningsskäl. Det är emellertid inte enbart avsnittet om
försäkringar som är ofullständigt. En bra genomgång av gällande rätt avseende
ersättning vid personskada återfinns i betänkandet (SOU 1995:33) Ersättning för
ideell skada vid personskada.
Trafikskador
Försvarsmakten anser att det är olyckligt att problematiken kring trafikskador
och regleringen av dessa inte närmare beaktats av utredningen. Försvarsmakten
tror sig dock av erfarenhet veta att dessa trots allt kommer att vara den mest
frekvent förekommande skadetypen. Genom skrivningen "för vilken den utländska
personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig" har trafikskadorna, där det
ju utges trafikskadeersättning, kommit att undantas för det fall man möjligen
inte ansett att dessa inkorporeras i förslaget via 18 § trafikskadelagen. Hur
det härmed förhåller sig framgår inte av utredningen. Frågan man här också
ställer sig är om staten verkligen skall utge trafikskadeersättning för skador
förorsakade av främmande staters fordon. Det kan ju vara så att det aktuella
fordonet har en försäkring i hemlandet och då saknas anledning för staten att
gå in och reglera skadan.
Försvarsmakten vill i sammanhanget framhålla att främmande staters personal
som skadas i trafikolyckor här i landet i förekommande fall har rätt till
trafikskadeersättning enligt de svenska reglerna härom. Detta står då i
motsatsförhållande till förslaget i NATO/PfP SOFA och den föreslagna
lagändringen där vardera parten själva ansvarar för skador på egen personal när
skadan uppkommit i samband med utbildningen. Försvarsmakten vill också framhålla
det i och för sig självklara förhållandet att den föreslagna ändringen inte
fråntar en skadelidande rätten att yrka ersättning enligt trafikskadelagens
regler. Vad gäller trafikskador och statens ansvar enligt andra stycket kan
påpekas att i de fall det inte föreligger något vållande på en bilist som skadar
en här aktuell utländsk person utgår det enligt förslaget ingen ersättning från
staten. Eftersom trafikskadelagen bygger på ett "no fault" system skulle i
motsvarande fall ersättning från försäkringen utgått om den skadelidande inte
var en i lagförslaget aktuell person. Försvarsmakten vill här ifrågasätta om
staten verkligen skall överta trafikförsäkringsbolagens ansvar på sätt som
föreslagits och vad i så fall vinsten med en sådan ordning skulle vara.
Straffrättslig jurisdiktion. (Betänkandet s. 13, 64-75, 125-129)
Försvarsmakten instämmer i huvudsak med utredningens uppfattning om hur den
straffrättsliga jurisdiktionen skall regleras då utländsk personal deltar i
utbildning i Sverige. Enligt utredningens förslag till författningsändring skall
en ny 7 § införas i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Förslaget bygger på tanken att ett avtal som reglerar den straffrättsliga
immuniteten föreligger. Tillämpliga avtal kommer i framtiden sannolikt att
permanent finnas vad avser PfP verksamhet genom NATO/PfP SOFA. Vid övningar
inför fredsbevarande verksamhet i FNs regi föreligger inget permanent avtal.
Sådan upprättas för varje övningstillfälle för sig, och får inte blandas samman
med FNs SOFA. Särskilda avtal kan dock inte förväntas bli upprättat vid
tillfälliga utbildningar, exempelvis vid utbildning av militär personal samt
uppbyggande av kompetens beträffande kustbevakning, tull, räddningstjänst och
sjösäkerhet inom ramen för det tidigare suveränitetsstödet. I dessa senare
situationer regleras den rättsliga relationen vanligen genom MoU eller av
mottagarstaten utfärdade ensidiga deklarationer. Enligt Försvarsmaktens
uppfattning kan ett MoU i förevarande fall möjligen jämställas med "avtal" i den
föreslagna författningstexten. Att MoU är ett avtal i enlighet med
författningsförslaget bör dock framgå av författningskommentaren. En ensidigt
utfärdad deklaration torde emellertid inte kunna utgöra tillräcklig grund för
att utgöra ett avtal i författningsförslagets mening, varför utbildningar som
bedrivs utan statusavtal eller MoU inte torde komma att omfattas av den tänkta
regleringen.
Det förhållande att den föreslagna texten därutöver endast refererar till
"fredsbevarande verksamhet" och inte till andra verksamheter inom ramen för
Sveriges fredsfrämjande samarbete är emellertid än olyckligare. Med nuvarande
skrivning kommer paragrafen inte att omfatta utbildning inom ramen för PfP samt
andra fredsfrämjande aktiviteter som ej är utbildning för fredsbevarande
verksamhet. Motsvarande invändning som gjorts ovan avseende förslaget till
ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet gör sig
därför också här gällande.
Från Försvarsmaktens sida hade det också varit önskvärt om frågan om
deltagande svenska förbands straffrättsliga ställning vid utlandsverksamhet,
särskilt i samband med PfP-övningar, ytterligare hade belysts. Att, som
utredningen i detta fall föreslår, tillämpa 2 kap. 3 § 2 brottsbalken på svenska
förband som tjänstgör utomlands (betänkandet s. 68) är dock ej
tillfredsställande. Lämpligare vore att införa nya bestämmelser motsvarande de
som gäller för utlandsstyrkan. Härigenom undgås problemet med att definiera
området inom vilket "avdelning av försvarsmakten befann sig" kontra det område
där brottet begicks liksom vad avser svenska deltagare som ej tillhör
Försvarsmakten, exempelvis Räddningsverkets personal.
Tillträde till område för övning m.m. (Betänkandet s.14, 116-120, 155-156, 179)
Försvarsmakten bedömer att utredningens förslag till ändring i lagen (1990:217)
om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. (skyddslagen) samt förordningen
(1990:1334) om skydd för samhällsviktiga anläggningar mm (skyddsförordningen) i
sak är lämpliga, med undantag för begränsningen till fredsbevarande verksamhet.
Begränsningen medför att bestämmelserna inte blir tillämpliga vid övningar inom
ramen för programmet Partnerskap för fred som sker inför humanitära
operationer, eftersöknings- och räddningsverksamhet etc.
Försvarsmakten anser dessutom att utredningens förslag till ändringar i
skyddslagen bör utformas på annat sätt än vad som föreslagits. Detsamma gäller
skyddsförordningen. Enligt Försvarsmaktens uppfattning bör ändringarna utgöras
av tillägg i nu befintliga paragrafer, i såväl skyddslagen som
skyddsförordningen. Författningarna kommer - enligt myndighetens uppfattning -
att genom en dylika utformning bli tydligare. Det torde vara tillräckligt med
tillägg i 4 och 9 §§ i skyddslagen och 2 § i skyddsförordningen.
I 4 § 2 i skyddslagen anges att "militära fartyg och luftfartyg" får
förklaras som skyddsobjekt. Idag uppfattas denna bestämmelse så att endast
svenska militära fartyg och luftfartyg kan vara skyddsobjekt. Det står dock
klart att även fartyg och luftfartyg som tillhör en främmande stats militära
styrka som här i landet deltar i utbildning inom ramen för Sveriges
fredsfrämjande samarbete behöver kunna omfattas av t.ex tillträdesförbud.
Försvarsmakten bedömer dock att ett närmare förtydligande i detta avseende inte
är påkallat i själva författningstexten.
Övrigt
Sekretess (Betänkande s. 93-99, 144-146)
En fråga som gör sig gällande är om enheter ur utlandsstyrkan under den tid de
befinner sig utomlands är skyldiga att ta emot och behandla framställningar
från enskilda om att få ta del av allmänna handlingar. Det är värdefullt om
kommande departementsarbete närmare belyser frågan om offentlighetsprincipen
medför att enheter ur utlandsstyrkan måste vara beredda att handlägga dylika
ärenden. Det kan i ett sådant sammanhang vara värdefullt att ta ställning till
om föreskrifterna i 25 § förordningen (1994:642) med instruktion för
Försvarsmakten även bör tillämpas på enheter som tillhör utlandsstyrkan.
Säkerhetsbestämmelser för vapen och övrig utrustning (Betänkandet
s. 154-155)
Skall svensk trupp följa mottagarstatens bestämmelser rörande vapenhantering
och säkerhetsavstånd vid överskjutning av trupp etc., eller skall svensk trupp
alltjämt följa svenska säkerhetsbestämrnelser? Vad som anförs i betänkandet
avseende säkerhetsbestämmelser för vapen och övrig utrustning, kapitel 8.11,
synes dessvärre skapa fler frågor än svar.
Utredningen synes vara av den uppfattningen att svenska säkerhetsbestämmelser
inte behöver iakttas av svenska förband vid utlandstjänst. Att
rättsförhållandet skulle vara sådant i alla situationer är dock inte
Försvarsmaktens uppfattning. Enligt Försvarsmaktens uppfattning är
Försvarsmaktens interna säkerhetsbestämmelser, liksom externa
försvarsmaktsspecifika säkerhetsbestämmelser, direkt tillämpliga vid svenska
förband som deltar i fredsfrämjande verksamhet utom riket oberoende av
verksamhetens art, såvida inte dispens från bestämmelserna har meddelats i
särskild ordning.
Huruvida säkerhetsbestämmelser som har meddelats av annan myndighet än
Försvarsmakten, och som ej är försvarsmaktsspecifika, behöver följas av enheter
ur Försvarsmakten då dessa befinner sig utom riket är oklart. Försvarsmakten
har emellertid den principiella ståndpunkten att sådana säkerhetsbestämmelser
inte behöver följas vid utlandstjänst.
I situationer då enheter ur Försvarsmakten deltar i övningar i utlandet, där
mottagarstaten har utfärdat övningsbestämmelser som är strängare än de svenska
säkerhetsbestämmelserna, skall Försvarsmaktens personal iaktta även dessa.
Någon rättsverkan kan dock inte knytas till sådana övningsbestämmelser såvida
dessa inte infogats i svensk rätt. Utan en internationell överenskommelse på
området har Försvarsmakten dock inte en rättslig skyldighet att följa utländska
säkerhetsbestämmelser. Rätt för Sverige att delta i en viss övning kan
emellertid vara knutet till att Sverige förbinder sig att följa mottagarstatens
säkerhetsbestämmelser. För en sådan situation, liksom för den situationen att
Sverige vid övning inom landet vill att utländska förband följer svenska
säkerhetsbestämmelser är det angeläget att Försvarsmakten, såsom utredningen
föreslår, får rätt att ingå sådana avtal.
Miljöfrågor (Betänkandet s. 110-112, 161)
Utredningen föreslår att det i ett internationellt avtal inför utbildning i
fredsbevarande verksamhet tas in bestämmelser om miljöskador och
regressansvar i händelse av skada vid s.k. miljöfarlig verksamhet. Enligt
Försvarsmaktens uppfattning är denna lösning inte acceptabel, inte minst mot
bakgrund av de speciella problem som är förbundna med internationella
förhandlingar i samband miljöfrågor. Försvarsmakten föreslår därför att arbetet
med att ta fram särregler avseende miljön bedrivs i särskild ordning, utan att
knytas upp till övningar i samband med fredsfrämjande samarbete.
PFF-avtalets och tilläggsprotokollets text på engelska och svenska
--------------------------------------------------------------------
Agreement among the states Avtal mellan de stater som är
parties to the North Atlantic parter i Nordatlantiska fördraget
Treaty and the other states och de andra stater som deltar i
participating in the Partnerskap för fred om status för
Partnership for peace regarding deras styrkor
the status of their forces
--------------------------------------------------------------------
The States Parties to the North De stater som är parter i
Atlantic Treaty done in Nordatlantiska fördraget upprättat
Washington on 4 April 1949 and i Washington den 4 april 1949 och
the States which accept the de stater som har antagit
invitation to Partnership for inbjudan till Partnerskap för fred
Peace issued and signed by the som utfärdades och undertecknades
Heads of State and Government of av stats- och regeringscheferna i
the member States of the North medlemsstaterna i Nato i Bryssel
Atlantic Treaty Organisation in den 10 januari 1994, och som har
Brussels on 10 January 1994 and undertecknat ramdokumentet
which subscribe to the avseende Partnerskap för fred,
Partnership for Peace Framework
Document;
--------------------------------------------------------------------
Constituting together the som tillsammans utgör deltagande
States participating in the stater i Partnerskap för fred,
Partnership for Peace;
--------------------------------------------------------------------
Considering that the Forces of som anser att styrkor från en
one State Party to the present part i detta avtal kan sändas och
Agreement may be sent and mottagas efter avtal till en
received, by arrangement, into annan parts område,
the territory of another State
Party;
--------------------------------------------------------------------
Bearing in mind that the som är medvetna om att beslut
decisions to send and to receive att sända och motta styrkor även
Forces will continue to be the fortsättningsvis skall göras till
subject of separate arrangements föremål för särskilda avtal mellan
between the States Parties berörda parter,
concerned;
--------------------------------------------------------------------
Desiring, however, to define som emellertid önskar definiera
the status of such Forces while status för sådana styrkor när de
in the territory of another befinner sig på annan parts område,
State Party;
--------------------------------------------------------------------
Recalling the Agreement som åberopar avtalet mellan
between the States Parties to parterna i Nordatlantiska
the North Atlantic Treaty fördraget om status för deras
regarding the status of their styrkor som upprättades i London
Forces done at London on 19 June den 19 juni 1951,
1951;
--------------------------------------------------------------------
Have agreed as follows: har kommit överens om följande.
Article 1 Artikel 1
--------------------------------------------------------------------
Except as otherwise provided for Om inte annat föreskrivs i detta
in the present Agreement and any avtal och eventuella
additional protocol in respect tilläggsprotokoll med avseende på
to its own parties, all States egna parter, skall alla parter i
Parties to the present Agreement detta avtal tillämpa bestämmelserna
shall apply the provisions of i avtalet mellan parterna i
the Agreement between Parties to Nordatlantiska fördraget om status
the North Atlantic Treaty för deras styrkor som upprättades i
regarding the status of their London den 19 juni 1951, härnedan
Forces, done at London on 19 benämnt NATO SOFA, som om alla
June 1951, hereinafter referred parter i detta avtal vore parter
to as the NATO SOFA, as if all i NATO SOFA.
State Parties to the present
Agreement were Parties to the
NATO SOFA.
--------------------------------------------------------------------
Article 2 Artikel 2
1. In addition to the area to 1. Utöver det område på vilket NATO
which the NATO SOFA applies the SOFA har avseende skall detta
present Agreement shall apply to avtal tillämpas för alla
the territory of all States territorier tillhöriga parterna i
Parties to the present Agreement detta avtal vilka inte är parter i
which are not Parties to the NATO SOFA.
NATO SOFA.
--------------------------------------------------------------------
2. For the purposes of the 2. Vid tillämpning av detta avtal
present Agreement, references in skall hänvisningar i NATO SOFA
the NATO SOFA to the North till Nordatlantiska fördragets
Atlantic Treaty area shall be område anses även innefatta de
deemed also to include the områden som avses i punkt 1 i
territories referred to in denna artikel, och hänvisningar
paragraph 1 of the present till Nordatlantiska fördraget
Article, and references to the skall anses omfatta Partnerskap
North Atlantic Treaty shall be för fred.
deemed to include the
Partnership for Peace.
--------------------------------------------------------------------
Article 3 Artikel 3
For purposes of implementing the Vid uppfyllande av detta avtal
present Agreement with respect med avseende på förhållanden som
to matters involving Parties gäller stater som inte är parter i
that are not Parties to the NATO NATO SOFA, skall de bestämmelser i
SOFA, provisions of the NATO NATO SOFA som föreskriver att krav
SOFA that provide for requests skall framläggas eller tvister
to be submitted, or differences skall hänskjutas till Nato-rådet,
to be referred to the North ordföranden i Nato-rådets
Atlantic Council, the Chairman ställföreträdareförsamling eller en
of the North Atlantic Council skiljedomare, tolkas så att berörda
Deputies or an arbitrator shall parter är skyldiga att förhandla
be construed to require the inbördes utan hänvändelse till någon
Parties concemed to negotiate utanförstående myndighet.
between or among themselves
without recourse to any outside
jurisdiction.
--------------------------------------------------------------------
Article 4 Artikel 4
The present Agreement may be Detta avtal kan kompletteras
supplemented or otherwise eller ändras i enlighet med
modified in accordance with internationell rätt
International Law.
--------------------------------------------------------------------
Article 5 Artikel 5
1. The present Agreement shall 1. Detta avtal skall vara öppet för
be open for signature by any undertecknande av stat som
State that is either a antingen är part i NATO SOFA eller
contracting Party to the NATO som antar inbjudan till
SOFA, or that accepts the Partnerskap för fred och
invitation to the Partnership undertecknar ramdokumentet
for Peace and subscribes to the avseende Partnerskap för fred.
Partnership for Peace Framework
Document.
--------------------------------------------------------------------
2. The present Agreement shall 2. Detta avtal skall ratificeras,
be subject to ratification, godtas eller godkännas.
acceptance or approval. Ratifikations-, godtagande- och
Instruments of ratification, godkännandeinstrument skall
acceptance or approval shall be deponeras hos Förenta staternas
deposited with the Government regering som skall notifiera alla
of the United States of America, signatärmakter om varje sådan
which shall notify all signatory deponering.
States of each such deposit.
--------------------------------------------------------------------
3. Thirty days after three 3. Trettio dagar efter det att
signatory States, at least one tre signatärstater, av vilka minst
of which is a Party to the NATO en är part i NATO SOFA och en har
SOFA and one of which has antagit inbjudan till Partnerskap
accepted the invitation to the för fred och undertecknat
Partnership for Peace and ramdokumentet avseende
subscribed to the Partnership Partnersskap för fred, har
for Peace Framework Document, deponerat sina ratifikations-,
have deposited their instruments godtagande- eller
of ratification, acceptance or godkännandedokument skall detta
approval, the present Agreement avtal träda i kraft för dessa
shall enter into force in stater. Det skall träda i kraft för
respect of those States. It varje annan signatärstat trettio
shall enter into force in dagar efter dagen för deponering
respect of each other signatory av dess instrument.
State thirty days after the date
of deposit of its instrument.
--------------------------------------------------------------------
Article 6 Artikel 6
The present Agreement may be Detta avtal kan sägas upp av varje
denounced by any Party to this part i avtalet efter skriftlig
Agremement by giving written notifikation om uppsägning till
notification of denunciation to Förenta staternas regering som
the Government of the United skall notifiera signatärstaterna
States of America, which will om varje sådan notifikation.
notify all signatory States of Uppsägningen skall få rättslig
each such notification. The verkan ett år efter det att
denunciation shall take effect notifikationen mottagits av
one year after receipt of the Förenta staternas regering. Efter
notification by the Government utgången av denna tidsfrist på ett
of the United States of America. år skall avtalet upphöra att gälla
After the expiration of this för den part som sagt upp det,
period of one year, the present utom vad gäller avgörande av ej
Agreement shall cease to be in avgjorda anspråk som härrör från
force as regards the Party that tiden före den dag då uppsägningen
denounces it, except for the får rättslig verkan, men skall
settlement of outstanding daims fortsätta att vara i kraft för
that arose before the day on övriga parter.
which the denunciation takes
effect, but shall continue to be
in force for the remaining
Parties.
--------------------------------------------------------------------
In witness whereof, the Till bekräftelse härav har
undersigned, being duly undertecknade, därtill
authorised by their respective vederbörligen befullmäktigade av
Governments, have signed this sina regeringar, undertecknat
Agreement. detta avtal.
--------------------------------------------------------------------
Done in Brussels, this Som skedde i Bryssel den
day of ,1995 in the 1995 på engelska och franska
English and French languages, språken varvid båda texter är lika
both texts being equally giltiga i ett original som skall
authoritative, in a single deponeras i Förenta staternas
original which shall be regerings arkiv. Förenta staternas
deposited in the Archives of the regering skall överlämna bestyrkta
Government of the United States kopior därav till alla
of America. The Government of signatärstater.
the United States of America
shall transmit certified copies
thereof to all the signatory
States.
--------------------------------------------------------------------
Additional Protocol to the Tilläggsprotokoll till avtalet
Agreement among the States mellan de stater som är parter i
Parties to the North Atlantic Nordatlantiska fördraget och de
Treaty and the other States andra stater som deltar i
participating in the Partnership Partnerskap för fred om status för
for Peace regarding the status deras styrkor
of their Forces
--------------------------------------------------------------------
The State Parties to the present Parterna i detta tilläggsprotokoll
additional Protocol to the till avtalet mellan de stater som
Agreement among the State är parter i Nordatlantiska
Parties to the North Atlantic fördraget och de andra stater som
Treaty and the other States deltar i Partnerskap för fred om
participating in the status för deras styrkor, vilket
Partnership for Peace regarding härnedan benämns avtalet,
the status of their Forces,
hereinafter referred to as the
Agreement;
--------------------------------------------------------------------
Considering that the death som konstaterar att dödsstraff
penalty is not provided for inte förekommer i vissa
under the domestic legislation avtalsparters nationella
of some Parties to the lagstiftning,
Agreement;
--------------------------------------------------------------------
Have agreed as follows: har kommit överens om följande.
--------------------------------------------------------------------
Article I Artikel I
--------------------------------------------------------------------
Insofar as it has jurisdiction I den mån den har domsrätt enligt
according to the provisions of bestämmelserna i avtalet skall
the Agreement, each State Party varje stat som är part i detta
to the present additional tilläggsprotokoll inte verkställa
Protocol shall not carry out a en dödsdom med avseende på någon
death sentence with regard to medlem av en styrka eller dess
any member of a force and its civila komponent och deras
civilian component. and their anhöriga från någon annan stat som är
dependents from any other State part i detta tilläggsprotokoll.
Party to the present Additional
Protocol.
--------------------------------------------------------------------
Article II Artikel II
--------------------------------------------------------------------
1. The present Protocol shall be 1. Detta protokoll skall vara
open for signature by any öppet för undertecknande av varje
signatory of the Agreement. signatärstat av avtalet.
--------------------------------------------------------------------
2. The present Protocol shall be 2. Detta protokoll skall
subject to ratification, ratificeras, godtas eller
acceptance or approval. godkännas. Ratifikations-,
Instruments of ratification, godtagande- eller
acceptance or approval shall be godkännandeinstrument skall
deposited with the Government deponeras hos Förenta staternas
of the United States of America, regering som skall notifiera alla
which shall notify all signatory signatärstater om varje sådan
States of each such deposit. deponering.
--------------------------------------------------------------------
3. The present Protocol shall 3. Detta protokoll träder i kraft
enter into force 30 days after 30 dagar efter dagen för
the date of deposit of the deponering av ratifikations-,
instrument of ratification, godtagande- eller
acceptance or approval by three godkännandeinstrument av tre
signatory States, at least one signatärstater, av vilka minst en
of which is a Party to the NATO skall vara part i NATO SOFA och
SOFA and one of which is a en skall vara en stat som har
State having accepted the antagit inbjudan att deltaga i
invitation to join the Partnerskap för fred och har
Partnership for Peace and undertecknat ramdokumentet
having subscribed to the avseende Partnerskap för fred.
Partnership for Peace Framework
Document.
--------------------------------------------------------------------
4. The present Protocol shall 4. Detta protokoll skall träda i
come into force in respect of kraft med avseende på varje annan
each other signatory State on signatärstat dagen för deponering
the date of the deposit of its av dess ratifikations-,
instrument of ratification, godtagande- eller
acceptance or approval with the godkännandeinstrument hos Förenta
Government of the United States staternas regering.
of America.
--------------------------------------------------------------------
Done in Brussels, this Som skedde i Bryssel den
day of , 1995 in the 1995 på engelska och franska
English and French languages, språken varvid båda texter är lika
both texts being equally giltiga i ett original som skall
authoritative, in a single deponeras i Förenta staternas
original which shall be regerings arkiv. Förenta staterna
deposited in the archives of the regering skall överlämna bestyrkta
Government of the United States kopior härav till alla
of America. The Government of signatärstater.
the United States of America
shall transmit certified copies
thereof to all signatory States.
--------------------------------------------------------------------
Agreement between the parties to Avtal mellan parterna i
the North Atlantic Treaty Nordatlantiska fördraget om status
regarding the status of their för deras styrkor.
forces
--------------------------------------------------------------------
London, 19 June, 1951 London den 19 juni 1951.
--------------------------------------------------------------------
The Parties to the North Parterna i Nordatlantiska
Atlantic Treaty signed in fördraget, som undertecknades i
Washington on 4 April, 1949, Washington den 4 april 1949,
--------------------------------------------------------------------
Considering that the forces of som beaktar att styrkor från en
one Party may be sent, by part efter överenskommelse kan
arrangement, to serve in the sändas för att tjänstgöra i annan
territory of another Party; parts område,
--------------------------------------------------------------------
Bearing in mind that the som är medvetna om att beslut att
decision to send them and the sända styrkor och om att villkor
conditions under which they will under vilka de sänds, i den mån
be sent, in so far as such dessa villkor inte bestäms i detta
conditions are not laid down by avtal, fortsättningsvis skall göras
the present Agreement, will till föremål för särskilda avtal
continue to be the subject of mellan berörda parter,
separate arrangements between
the Parties concerned:
--------------------------------------------------------------------
Desiring, however, to define som emellertid önskar fastställa
the status of such forces while status för dessa styrkor när de
in the territory of another befinner sig i annan parts område,
Party;
--------------------------------------------------------------------
Have agreed as follows: har kommit överens om följande.
--------------------------------------------------------------------
Article I Artikel I
--------------------------------------------------------------------
1. In this Agreement the 1. I detta avtal avses med
expression-
a. 'force' means the personnel a. "styrka" den personal som
belonging to the land, sea or tillhör land-, sjö- eller
air armed services of one luftstridskrafter från någon part
Contracting Party when in the när den befinner sig på
territory of another Contracting tjänsteuppdrag inom en annan parts
Party in the North Atlantic territorium i Nato-området med
Treaty area in connexion with förbehåll för att de två berörda
their official duties, provided parterna kan komma överens om att
that the two Contracting vissa personer, enheter eller
Parties concerned may agree that förband inte skall betraktas såsom
certain individuals, units or utgörande eller vara inbegripna i
formations shall not be en "styrka" vid tillämpningen av
regarded as constituting or detta avtal,
included in a 'force' for the
purposes of the present
Agreement;
--------------------------------------------------------------------
b. 'civilian component' means b. "civil komponent" de
the civilian personnel civilpersoner som medföljer en
accompanying a force of a styrka tillhörig någon part och som
Contracting Party who are in the är anställda i den partens
employ of an armed service of krigsmakt, och som inte är
that Contracting Party, and who statslösa personer eller
are not stateless persons, nor medborgare i någon stat som inte är
nationals of any State which is part i Nordatlantiska fördraget
not a Party to the North och inte heller är medborgare i
Atlantic Treaty, nor nationals eller har hemvist i den stat i
of, nor ordinarily resident in, vilken styrkan tjänstgör,
the State in which the force is
located;
--------------------------------------------------------------------
c. 'dependent' means the spouse c. "anhörig" maka eller make till
of a member of a force or of a medlem av en styrka eller en
civilian component, or a child civil komponent eller barn till
of such member depending on him sådan medlem som är beroende av
or her for support; honom eller henne för sitt
uppehälle,
--------------------------------------------------------------------
d. 'sending State' means the d. "sändande stat" den part som
Contracting Party to which the styrkan tillhör,
force belongs;
--------------------------------------------------------------------
e. 'receiving State' means the e. "mottagande stat" den part i
Contracting Party in the vars territorium en styrka eller
territory of which the force or en civil komponent är förlagd, vare
civilian component is located, sig den är stationerad där eller
whether it be stationed there or befinner sig på genomresa,
passing in transit;
--------------------------------------------------------------------
f. 'military authorities of the f. "den sändande statens
sending State' means those militärmyndigheter" de myndigheter
authorities of a sending State i en sändande stat på vilka det
who are empowered by its law to lagligen ankommer att trygga de
enforce the military law of that militära lagarnas efterlevnad i
State with respect to members den staten med avseende på
of its forces or civilian medlemmar av dess styrka eller
components; civila komponent,
--------------------------------------------------------------------
g. 'North Atlantic Council' g. "Nato-rådet" det råd som
means the Council established by inrättats enligt artikel 9 i
Article 9 of the North Atlantic Nordatlantiska fördraget eller
Treaty or any of its subsidiary något av dess underlydande organ
bodies authorised to act on its som har befogenhet att handla på
behalf. dess vägnar.
--------------------------------------------------------------------
2. This Agreement shall apply to 2. Detta avtal gäller för parternas
the authorities of political lokala myndigheter inom deras
sub-divisions of the Contracting territorier för vilka avtalet
Parties, within their gäller eller kan utsträckas att
territories to which the gälla enligt artikel XX, på samma
Agreement applies or extends in sätt som det gäller för parternas
accordance with Article XX, as centrala myndigheter, dock med
it applies to the central förbehåll för att egendom som ägs av
authorities of those Contracting lokala myndigheter inte skall
Parties, provided, however, that betraktas som egendom tillhörig en
property owned by political sub- part enligt artikel VIII.
divisions shall not be
considered to be property owned
by a Contracting Party within
the meaning of Article VIII.
--------------------------------------------------------------------
Article II Artikel II
--------------------------------------------------------------------
It is the duty of a force and En styrka och dess civila
its civilian component and the komponent och dess medlemmar,
members thereof as well as their liksom anhöriga till dessa, är
dependents to respect the law of skyldiga att följa lagarna i den
the receiving State, and to mottagande staten och avhålla sig
abstain from any activity från varje handling som är oförenlig
inconsistent with the spirit of med andan i detta avtal och
the present Agreement, and, in särskilt från varje politisk
particular, from any political verksamhet i den mottagande
activity in the receiving State. staten. Det är likaledes den
It is also the duty of the sändande statens skyldighet att
sending State to take necessary vidta nödvändiga åtgärder i detta
measures to that end. syfte.
--------------------------------------------------------------------
Article III Artikel III
--------------------------------------------------------------------
1. On the conditions specified 1. Enligt de villkor som anges i
in paragraph 2 of this Article punkt 2 i denna artikel och under
and subject to compliance with iakttagande av bestämmelserna i
the formalities established by den mottagande staten avseende
the receiving State relating to inresa och utresa för en styrka
entry and departure of a force och dess medlemmar, skall dessa
or the members thereof, such vara undantagna från pass- och
members shall be exempt from viseringsbestämmelser och kontroll
passport and visa regulations vid inresa när de reser in i eller
and immigration inspection on lämnar den mottagande statens
entering or leaving the territorium. De skall även vara
territory of a receiving State. undantagna från de regler i den
They shall also be exempt from mottagande staten som avser
the regulations of the receiving registrering och kontroll av
State on the registration and utlänningar, men de skall inte
control of aliens, but shall not anses ha rätt att vara
be considered as acquiring any stadigvarande bosatta i eller
right to permanent residence or uppta hemvist inom den mottagande
domicile in the territories of statens territorium.
the receiving State.
--------------------------------------------------------------------
2. The following documents only 2. Endast följande handlingar
will be required in respect of fordras för medlemmar av en
members of a force. They must be styrka, vilka skall uppvisas på
presented on demand: anmodan:
a. personal identity card issued a. personligt identitetskort
by the sending State showing utfärdat av den sändande staten
names, date of birth, rank and varav framgår namn, födelsedatum,
number (if any), service, and grad och registreringsnummer (i
photograph; förekommande fall), tjänstegren
samt fotografi;
b. individuell eller kollektiv
b. individual or collective förflyttningsorder utfärdad på den
movement order, in the language sändande statens språk samt på
of the sending State and in the engelska och franska av behörig
English and French languages, myndighet i den sändande staten
issued by an appropriate agency eller av Nato, varav framgår
of the sending State or of the individens eller gruppens status
North Atlantic Treaty såsom medlem av en styrka samt typ
Organization and certifying to av förflyttningsorder. Mottagande
the status of the individual or stat kan begära att en
group as a member or members of förflyttningsorder skall vara
a force and to the movement kontrasignerad av behörig
ordered. The receiving State may företrädare för den staten.
require a movement order to be
countersigned by its appropriate
representative.
--------------------------------------------------------------------
3. Members of a civilian 3. Medlemmar av en civil
component and dependents shall komponent och dess anhöriga skall
be so described in their i passen betecknas som sådana.
passports.
--------------------------------------------------------------------
4. If a member of a force or of 4. Om en medlem av en styrka
a civilian component leaves the eller en civil komponent lämnar
employ of the sending State and sin anställning i den sändande
is not repatriated, the staten och inte hemsändes, skall
authorities of the sending State myndigheterna i den sändande
shall immediately inform the staten omedelbart underrätta
authorities of the receiving myndigheterna i den mottagande
State, giving such particulars staten och lämna nödvändiga
as may be required. The upplysningar. Myndigheterna i den
authorities of the sending State sändande staten skall likaledes
shall similarly inform the underrätta myndigheterna i den
authorities of the receiving mottagande staten om varje medlem
State of any member who has som har uteblivit olovligen i mer
absented himself for more than än 21 dagar.
twenty-one days.
--------------------------------------------------------------------
5. If the receiving State has 5. Om den mottagande staten har
requested the removal from its begärt att någon medlem av en
territory of a member of a styrka eller en civil komponent
force or civilian component or skall förpassas från dess
has made an expulsion order territorium eller har utfärdat en
against an ex-member of a force utvisningsorder mot någon tidigare
or of a civilian component or medlem av en styrka eller en
against a dependent of a member civil komponent eller mot en
or ex-member, the authorities of anhörig till en medlem eller
the sending State shall be tidigare medlem, skall
responsible for receiving the myndigheterna i den sändande
person concerned within their staten ta emot vederbörande person
own territory or otherwise inom sitt eget territorium eller
disposing of him outside the på annat sätt ombesörja att han
receiving State. This paragraph omhändertas utanför den mottagande
shall apply only to persons who staten. Denna punkt avser endast
are not nationals of the personer som inte är medborgare i
receiving State and have entered den mottagande staten och som har
the receiving State as members kommit in i den mottagande staten
of a force or civilian component som medlemmar av en styrka eller
or for the purpose of becoming en civil komponent eller i avsikt
such members, and to the att bli sådan medlem samt anhöriga
dependents of such persons. till sådana personer.
--------------------------------------------------------------------
Article IV Artikel IV
--------------------------------------------------------------------
The receiving State shall either Den mottagande staten skall
antingen
a. accept as valid, without a a. utan förarprov eller avgift
driving test or fee, the driving erkänna såsom giltigt ett
permit or licence or military körtillstånd, körkort eller militärt
driving permit issued by the körtillstånd som har utfärdats av
sending State or a sub-division den sändande staten eller av en av
thereof to a member of a force dess myndigheter till en medlem
or of a civilian component; or av en styrka eller en civil
komponent eller,
b. issue its own driving permit b. utan att kräva förarprov själv
or licence to any member of a utfärda körtillstånd eller körkort
force or civilian component who till medlem av en styrka eller en
holds a driving permit or civil komponent som är innehavare
licence or military driving av körtillstånd, körkort eller
permit issued by the sending militärt körtillstånd utfärdat av den
State or a sub-division thereof, sändande staten eller av dess
provided that no driving test myndigheter.
shall be required.
--------------------------------------------------------------------
Article V Artikel V
--------------------------------------------------------------------
1. Members of a force shall 1. Medlemmar av en styrka skall
normally wear uniform. Subject som regel bära uniform. Om inte
to any arrangement to the annat bestäms i avtal mellan
contrary between the authorities myndigheterna i de sändande och
of the sending and receiving mottagande staterna skall för
States, the wearing of civilian bärande av civila kläder gälla samma
dress shall be on the same villkor som för medlemmar i den
conditions as for members of the mottagande statens styrkor.
forces of the receiving State. Reguljära förband som ingår i en
Regularly constituted units or styrka skall bära uniform vid
formations of a force shall be gränspassering.
in uniform when crossing a
frontier.
2. Tjänstefordon tillhörande en
2. Service vehicles of a force styrka eller en civil komponent
or civilian component shall skall utöver registreringsnumret
carry, in addition to their vara försett med tydlig
registration number, a nationalitetsbeteckning.
distinctive nationality mark.
--------------------------------------------------------------------
Article VI Artikel VI
--------------------------------------------------------------------
Members of a force may possess Medlemmar av en styrka får inneha
and carry arms, on condition och bära vapen om de har tillstånd
that they are authorized to do härtill enligt gällande
so by their orders. The bestämmelser. Myndigheterna i den
authorities of the sending State sändande staten skall välvilligt
shall give sympathetic behandla begäran från den
consideration to requests from mottagande staten i detta
the receiving State concerning hänseende.
this matter.
--------------------------------------------------------------------
Article VII Artikel VII
--------------------------------------------------------------------
1. Subject to the provisions of 1. Enligt bestämmelserna i denna
this Article. artikel
a. the military authorities of a. skall militärmyndigheterna i
the sending State shall have the den sändande staten ha rätt att i
right to exercise within the den mottagande staten utöva all
receiving State all criminal and straffrättslig och disciplinär
disciplinary jurisdiction domsrätt som tillkommer dem enligt
conferred on them by the law of lagen i den sändande staten över
the sending State over all alla personer som lyder under
persons subject to the military militär lag i den staten,
law of that State;
b. skall myndigheterna i den
b. the authorities of the mottagande staten ha domsrätt över
receiving State shall have medlemmar av en styrka eller en
jurisdiction over the members of civil komponent och dess anhöriga
a force or civilian component i vad avser lagöverträdelser som
and their dependents with har begåtts på den mottagande
respect to offences committed statens territorium och som är
within the territory of the straffbara enligt detta lands
receiving State and punishable lag.
by the law of that State.
--------------------------------------------------------------------
2.a. The military authorities of 2.a. Militärmyndigheterna i den
the sending State shall have the sändande staten skall ha exklusiv
right to excercise exclusive domsrätt över personer som lyder
jurisdiction over persons under militär lag i den staten
subject to the military law of beträffande lagöverträdelser
that State with respect to inklusive lagöverträdelser med
offences, including offences avseende på den statens säkerhet,
relating to its security, vilka är straffbara enligt den
punishable by the law of the sändande statens lag men inte
sending State, but not by the enligt den mottagande statens
law of the receiving State. lag.
b. The authorities of the b. myndigheterna i den mottagande
receiving State shall have the staten skall ha exklusiv domsrätt
right to exercise exclusive över medlemmar av en styrka eller
jurisdiction over members of a en civil komponent och dess
force or civilian component and anhöriga beträffande lagöverträdelser
their dependents with respect to inklusive lagöverträdelser med
offences, including offences avseende på den statens säkerhet
relating to the security of that vilka är straffbara enligt den
State, punishable by its law but statens lag men inte enligt den
not by the law of the sending sändande statens lag.
State.
--------------------------------------------------------------------
c. For the purposes of this c. med avseende på denna punkt och
paragraph and of paragraph 3 of på punkt 3 i denna artikel skall
this Article a security offence en lagöverträdelse som hotar en
against a State shall include: stats säkerhet innefatta
--------------------------------------------------------------------
(i) treason against the State: i) förräderi mot den staten,
--------------------------------------------------------------------
(ii) sabotage, espionage or ii) sabotage, spionage eller
violation of any law relating to överträdelse av någon lag med
official secrets of that State, avseende på statshemligheter eller
or secrets relating to the försvarshemligheter i den staten.
national defence of that State.
--------------------------------------------------------------------
3. In cases where the right to 3. I de fall där domsrätt
exercise jurisdiction is tillkommer båda staterna skall
concurrent följande regler gälla:
the following rules shall apply:
--------------------------------------------------------------------
a. The military authorities of a. Militärmyndigheterna i den
the sending State shall have the sändande staten skall ha företräde
primary right to exercise vid utövande av domsrätt över en
jurisdiction over a member of a medlem av en styrka eller en
force or of a civilian component civil komponent beträffande
in relation to
--------------------------------------------------------------------
(i) offences solely against the i) brott med avseende uteslutande
property or security of that på den statens egendom och säkerhet
State, or offences solely eller brott som riktar sig
against the person or property uteslutande mot egendom tillhörig
of another member of the force en annan medlem i en styrka eller
or civilian component of the en civil komponent från den staten
State or of a dependent: eller dess anhöriga eller mot
deras person,
(ii) offences arising out of any ii) lagöverträdelser som härrör från
act or omission done in the någon handling eller underlåtenhet
performance of official duty. som begåtts vid tjänsteutövning.
--------------------------------------------------------------------
b. In the case of any other b. I fråga om varje annan
offence the authorities of the lagöverträdelse skall myndigheterna
receiving State shall have the i den mottagande staten ha
primary right to exercise företräde till att utöva domsrätt.
jurisdiction.
--------------------------------------------------------------------
c. If the State having the c. Om den stat som har företräde
primary right decides not to väljer att inte utöva domsrätten
exercise jurisdiction, it shall skall den underrätta myndigheterna
notify the authorities of the i den andra staten så snart som
other State as soon as möjligt. Myndigheterna i den stat
practicable. The authorities of som har företräde skall välvilligt
the State having the primary behandla begäran från myndigheterna
right shall give sympathetic i den andra staten att avstå från
consideration to a request from sin rätt om denna andra stat anser
the authorities of the other att ett sådant avstående skulle
State for a waiver of its right vara av särskild betydelse.
in cases where that other State
considers such waiver to be of
particular importance.
--------------------------------------------------------------------
4. The foregoing provisions of 4. Bestämmelserna i denna artikel
this Article shall not imply any skall inte innebära någon rätt för
right for the military militärmyndigheterna i den sändande
authorities of the sending State staten att utöva domsrätt över
to exercise jurisdiction over personer som är medborgare eller
persons who are nationals of or har hemvist i den mottagande
ordinarily resident in the staten annat än om de är medlemmar
receiving State, unless they are av den sändande statens styrka.
members of the force of the
sending State.
--------------------------------------------------------------------
5.a. The authorities of the 5.a. Myndigheterna i de
receiving and sending States mottagande och sändande staterna
shall assist each other in the skall bistå varandra med att
arrest of members of a force or anhålla medlemmar av en styrka
civilian component or their eller en civil komponent eller
dependents in the territory of dess anhöriga inom den mottagande
the receiving State and in statens territorium och med att
handing them over to the överlämna dem till den myndighet
authority which is to exercise som har domsrätt i enlighet med
jurisdiction in accordance with ovannämnda bestämmelser.
the above provisions.
--------------------------------------------------------------------
b. The authorities of the b. Myndigheterna i den mottagande
receiving State shall notify staten skall snarast underrätta
promptly the military militärmyndigheterna i den sändande
authorities of the sending State staten om någon medlem av en
of the arrest ot any member of a styrka eller av en civil
force or civilian component or komponent eller deras anhöriga har
a dependent. anhållits.
--------------------------------------------------------------------
c. The custody of an accused c. En anklagad medlem av en
member of a force or civilian styrka eller en civil komponent
component over whom the över vilken den mottagande staten
receiving State is to exercise skall utöva domsrätt skall, om han
jurisdiction shall, if he is in är i den sändande statens förvar,
the hands of the sending State, kvarstanna där tills åtal har väckts
remain with that State until he mot honom av den mottagande
is charged by the receiving staten.
State.
--------------------------------------------------------------------
6.a. The authorities of the 6.a. Myndigheterna i de
receiving and sending States mottagande och sändande staterna
shall assist each other in the skall bistå varandra med utförande
carrying out of all necessary av all nödvändig utredning av
investigations into offences, lagöverträdelser och upptagning och
and in the collection and sammanställning av bevisning
production of evidence, inklusive beslagtagande av, och,
including the seizure and, in i förekommande fall, överlämnande av
proper cases, the handing over föremål som sammanhänger med
of objects connected with an överträdelsen. För överlämnande av
offence. The handing over of sådana föremål kan emellertid ställas
such objects may, however. be som villkor att de skall återlämnas
made subject to their return inom angiven tid till den
within the time specified by the myndighet som har överlämnat dem.
authority delivering them.
--------------------------------------------------------------------
b. The authorities of the b. Parternas myndigheter skall
Contracting Parties shall notify underrätta varandra om vidtagna
one another of the disposition åtgärder i sådana fall där ömsesidig
of all cases in which there are domsrätt föreligger.
concurrent rights to exercise
jurisdiction.
--------------------------------------------------------------------
7.a. A death sentence shall not 7.a. En dödsdom skall ej
be carried out in the receiving verkställas i den mottagande
State by the authorities of the staten av den sändande statens
sending State if the legislation myndigheter om lagen i den
of the receiving State does not mottagande staten inte har
provide for such punishment in a dödsstraff för ett sådant fall.
similar case.
--------------------------------------------------------------------
b. The authorities of the b. Myndigheterna i den mottagande
receiving State shall give staten skall välvilligt pröva en
sympathetic consideration to a begäran från myndigheterna i den
request from the authorities of sändande staten om biträde avseende
the sending State for assistance verkställande av fängelsestraff som
in carrying out a sentence of ådömts av myndigheterna i den
imprisonment pronounced by the sändande staten enligt denna
authorities of the sending State artikel inom den mottagande
under the provision of this statens territorium.
Article within the territory of
the receiving State.
--------------------------------------------------------------------
8. Where an accused has been 8. När en anklagad har ställts inför
tried in accordance with the rätta i enlighet med bestämmelserna
provisions of this Article by i denna artikel av den ena
the authorities of one partens myndigheter och har
Contracting Party and has been blivit frikänd eller dömd och
acquitted, or has been convicted avtjänar eller har avtjänat sitt
and is serving, or has served, straff eller har blivit benådad får
his sentence or has been han inte lagföras ånyo för samma
pardoned, he may not be tried förseelse inom samma territorium
again for the same offence av en annan parts myndigheter.
within the same territory by the Dock skall bestämmelserna i denna
authorities or another punkt inte hindra
Contracting Party. However, militärmyndigheterna i den sändande
nothing in this paragraph shall staten att åtala en medlem av sin
prevent the military authorities styrka för någon överträdelse av
of the sending State from trying disciplinära regler som
a member of its force for any sammanhänger med en handling eller
violation of rules of discipline en underlåtenhet som utgör en
arising from an act or omission lagöverträdelse för vilken han har
which constituted an offence for lagförts av den andra partens
which he was tried by the myndigheter.
authorities of another
Contracting Party.
--------------------------------------------------------------------
9. Whenever a member of a force 9. När en medlem av en styrka
or civilian component of a eller en civil komponent eller
dependent is prosecuted under dess anhöriga åtalas under en
the jurisdiction of a receiving mottagande stats domsrätt skall
State he shall be entitled: han ha rätt till följande:
a. to a prompt and speedy trial; a. en snar och snabb rättegång,
b. to be informed, in advance of b. att före rättegången underrättas
trial, of the specific charge or om de anklagelser som har
charges made against him; framställts mot honom,
--------------------------------------------------------------------
c. to be confronted with the c. att konfronteras med dem som
witnesses against him; vittnar mot honom,
--------------------------------------------------------------------
d. to have compulsory process d. att inkalla sådana vittnen till
for obtaining witnesses in his sin förmån som befinner sig inom
favour, if they are within the den mottagande statens domsrätt,
jurisdiction of the receiving
State;
--------------------------------------------------------------------
e. to have legal representation e. att själv välja försvarare eller
of his own choice for his få kostnadsfritt biträde enligt
defence or to have free or samma regler som gäller vid den
assisted legal representation aktuella tidpunkten i den
under the conditions prevailing mottagande staten,
for the time being in the
receiving State;
--------------------------------------------------------------------
f. if he considers it necessary, f. att, om han så anser nödvändigt,
to have the services of a få tillgång till en kompetent tolk,
competent interpreter: and samt
--------------------------------------------------------------------
g. to communicate with a g. att få meddela sig med en
representative of the Government representant för den sändande
of the sending State and, when statens regering och, om
the rules of the court permit, domstolens regler så medger, att
to have such a representative ha en sådan representant närvarande
present at his trial. vid rättegången.
--------------------------------------------------------------------
10.a. Regularly constituted 10.a. Reguljära militära förband som
military units or formations of ingår i en styrka skall ha rätt att
a force shall have the right to utöva polisiär myndighet i
police any camps, establishments förläggningar, anläggningar och
or other premises which they andra utrymmen som de disponerar
occupy as the result of an enligt avtal med den mottagande
agreement with the receiving staten. Styrkans militärpolis får
State. The military police of vidta alla lämpliga åtgärder för att
the force may take all säkerställa upprätthållandet av
appropriate measures to ensure ordning och säkerhet inom dessa
the maintenance of order and lokaler.
security on such premises.
--------------------------------------------------------------------
b. Outside these premises, such b. Utanför dessa lokaler skall
military police shall be sådan militärpolis anlitas endast i
employed only subject to kraft av avtal med myndigheterna
arrangements with the i den mottagande staten och i
authorities of the receiving samarbete med dessa myndigheter
State and in liaison with those och endast i den utsträckning så
authorities, and in so far as erfordras för att upprätthålla
such employment is necessary to disciplin och ordning bland
maintain discipline and order medlemmarna av styrkan.
among the members of the force.
--------------------------------------------------------------------
11. Each Contracting Party shall 11. Varje part skall lägga sig
seek such legislation as it vinn om att införa sådan
deems necessary to ensure the lagstiftning som den anser vara
adequate security and protection nödvändig för att trygga säkerhet och
within its territory of skydd i tillräcklig grad inom sitt
installations, equipment, territorium för anläggningar,
property, records and official utrustning, egendom, arkiv och
information of other Contracting offentliga handlingar tillhörande
Parties, and the punishment of andra parter samt för att
persons who may contravene laws bestraffa den som bryter mot
enacted for that purpose. dessa lagar.
--------------------------------------------------------------------
Article VIII Artikel VIII
--------------------------------------------------------------------
1. Each Contracting Party waives 1. Varje part skall avstå från
all its claims against any other anspråk mot varje annan part för
Contracting Party for damage to skador som vållats på egendom som
any property owned by it and den äger och som används av dess
used by its land, sea or air land-, sjö- eller
armed services, if such damage: luftstridskrafter om sådan skada
--------------------------------------------------------------------
(i) was caused by a member or an i) har vållats av en medlem eller
employee of the armed services anställd i den andra partens
of the other Contracting Party styrka under Nato-verksamhet,
in the execution of his duties eller
in connection with the operation
of the North Atlantic Treaty; or
--------------------------------------------------------------------
(ii) arose from the use of any ii) har vållats av fordon, fartyg
vehicle, vessel or aircraft eller luftfartyg tillhörigt den
owned by the other Contracting andra parten vid användning av
Party and used by its armed dess krigsmakt om fordonet,
services, provided either that fartyget eller luftfartyget som
the vehicle, vessel or aircraft har vållat skadan antingen användes
causing the damage was being i samband med Nato-verksamhet
used in connection with the eller skadan har vållats på egendom
operation of the North Atlantic under användning i sådan
Treaty, or that the damage was verksamhet.
caused to property being so
used.
--------------------------------------------------------------------
Claims for maritime salvage by Anspråk på bärgarlön av någon part
one Contracting Party against gentemot någon annan part skall
any other Contracting Party frånträdas under förutsättning att
shall be waived, provided that det bärgade fartyget eller lasten
the vessel or cargo salvaged was ägdes av en part och användes av
owned by a dess väpnade styrkor i samband med
Contracting Party and being used Nato-verksamhet.
by its armed services in
connection with the operation of
the North Atlantic Treaty.
--------------------------------------------------------------------
2.a. In the case of damage 2.a. Vid skada som vållats eller
caused or arising as stated in uppkommit på sätt som anges i punkt
paragraph 1 to other property 1 avseende annan egendom tillhörig
owned by a Contracting Party and en part och som befinner sig inom
located in its territory, the dess territorium skall, om inte
issue of the liability of any de berörda parterna kommer överens
other Contracting Party shall be om annat, frågan om annan parts
determined and the amount of ansvar avgöras och
damage shall be assessed, unless skadeståndsbeloppet fastställas av
the Contracting Parties en ensam skiljedomare som skall
concerned agree otherwise, by a utses i enlighet med b. i denna
sole arbitrator selected in punkt. Skiljedomaren skall även
accordance with sub-paragraph b. avgöra motanspråk hänförliga till
of this paragraph. The samma händelse.
arbitrator shall also decide any
counter-claims arising out of
the same incident.
--------------------------------------------------------------------
b. The arbitrator referred to in b. Skiljedomare som avses i a.
sub-paragraph a. above shall be härovan skall utses genom
selected by agreement between överenskommelse mellan de berörda
the Contracting Parties parterna bland medborgare i den
concerned from amongst the mottagande staten som innehar
nationals of the receiving eller har innehaft ett högt
State who hold or have held high domarämbete. Om de berörda parterna
judical office. lf the inte inom två månader kan enas om
Contracting Parties concerned en skiljedomare, kan vilken som
are unable, within two months, helst av parterna anmoda
to agree upon the arbitrator, ordföranden i Nato-rådets
either may request the Chairman ställföreträdarförsamling att utse en
of the North Atlantic Council person som innehar nämnda
Deputies to select a person with kvalifikationer.
the aforesaid qualifications.
--------------------------------------------------------------------
c. Any decision taken by the c. Varje beslut som fattas av
arbitrator shall be binding and skiljedomaren skall vara bindande
conclusive upon the Contrating och slutgiltigt för parterna.
Parties.
--------------------------------------------------------------------
d. The amount of any d. Det belopp som beslutas av
compensation awarded by the skiljedomaren som ersättning
arbitrator shall be distributed skall fördelas i enlighet med
in accordance with the punkt 5 e i), ii) och iii) i
provisions of paragraph 5 e. denna artikel.
(i), (ii) and (iii) of this
Article.
--------------------------------------------------------------------
e. The compensation of the e. Arvode till skiljedomaren
arbitrator shall be fixed by skall avtalas mellan parterna och
agreement between the skall tillsammans med nödvändiga
Contracting Parties concerned utgifter som uppkommit vid
and shall, together with the utövandet av hans uppdrag
necessary expenses incidental to bestridas i lika delar av
the performance of his duties, parterna.
be defrayed in equal proportions
by them.
--------------------------------------------------------------------
f. Nevertheless, each f. Varje part skall dock avstå från
Contracting Party waives its sina anspråk i de fall
claim in any such case where the ersättningsbeloppet understiger:
damage is less than :-
--------------------------------------------------------------------
Belgium: B.fr. 70,000. Belgien: BEF 70 000
Canada: S 1,160. Canada: CanD 1 460
Denmark: Kr. 9,670. Danmark: DK 9 670
France: F. fr. 490,000. Frankrike: FFR 490 000
Iceland: Kr. 22.800. Island: ISK 22 800
Italy: Li. 850,000. Italien: LIT 850 000
Luxembourg: L. fr. 70.000. Luxemburg: LFR 70 000
Netherlands: Fl. 5.320. Nederländerna: NLF 5 320
Norway: Kr. 10.000. Norge: NK 10 000
Portugal: Es. 40,250. Portugal: ESC 40 250
United Förenade L 500
Kingdom: £ 500. Konungariket
United States: $ 1 400. Förenta staterna USD 1 400
--------------------------------------------------------------------
Any other Contracting Party Varje annan part vars egendom har
whose property has been damaged skadats vid samma tillfälle skall
in the same incident shall also också avstå från sitt anspråk upp
waive its claim up to the above till ovannämnda belopp. I händelse
amount. In the case of av avsevärd variation i
considerable variation in the växelkurserna mellan dessa valutor
rates of exchange between these skall parterna komma överens om
currencies the Contracting lämplig justering av dessa belopp.
Parties shall agree on the
appropriate adjustments of these
amounts.
--------------------------------------------------------------------
3. For the purposes of 3. Vid tillämpningen av punkt 1
paragraphs 1 and 2 of this och 2 i denna artikel skall
Article the expression "owned by uttrycket "tillhörande en part"
a Contracting Party" in the case innefatta fartyg som inchartrats
of a vessel includes a vessel on av part på bare boat charter-basis
bare boat charter to that eller fartyg som har rekvirerats
Contracting Party or på sådana villkor och på fartyg som
requisitioned by it on bare boat har tagits i beslag av den parten
terms or seized by it in prize (utom i den mån risken för förlust
(except to the extent that the eller skada bärs av annan person än
risk of loss or liability is sådan part).
borne by some person other than
such Contracting Party).
--------------------------------------------------------------------
4. Each Contracting Party waives 4. Varje part avstår från sina
all its claims against any other anspråk mot varje annan part för
Contracting Party for injury or skada eller dödsfall som vållats
death suffered by any member of varje medlem av dess krigsmakt
its armed services while such under officiell tjänsteutövning.
member was engaged in the
performance of his official
duties.
--------------------------------------------------------------------
5. Claims (other than 5. Anspråk, (andra än
contractual claims and those to kontraktsbundna anspråk och anspråk
which paragraphs 6 or 7 of this på vilka punkt 6 och 7 i denna
Article apply) arising out of artikel har avseende) som härrör
acts or omissions of members of från handlingar eller underlåtenhet
a force or civilian component av medlem av en styrka eller en
done in the performance of civil komponent som företagits i
official duty, or out of any tjänsten eller från varje annan
other act, omission or handling, underlåtenhet eller
occurrence for which a force or händelse för vilken en styrka eller
civilian component is legally en civil komponent är lagligen
responsible, and causing damage ansvarig och vilken vållar skada
in the territory of the inom den mottagande statens
receiving State to third territorium på tredje man annan än
parties, other than any of the någon av parterna, skall behandlas
Contracting Parties, shall be av den mottagande staten i
dealt with by the receiving enlighet med följande:
State in accordance with the
following provisions:
--------------------------------------------------------------------
a. Claims shall be filed, a. Anspråk skall registreras,
considered and settled or behandlas och avgöras genom
adjudicated in accordance with överenskommelse eller dom i
the laws and regulations of the enlighet med den mottagande
receiving State with respect to statens rättsregler vad avser
claims arising from the anspråk som härrör från dess egna
activities of its own armed styrkors verksamhet.
forces.
--------------------------------------------------------------------
b.The receiving State may settle b. Mottagande stat får träffa
any such claims, and payment of förlikning om varje sådant anspråk,
the amount agreed upon or och betalningen av det
determinated by adjudication överenskomna eller utdömda beloppet
shall be made by the receiving skall erläggas av den mottagande
State in its currency. staten i dess egen valuta.
--------------------------------------------------------------------
c. Such payment, whether made c. Sådan ersättning skall vara
pursuant to a settlement or to bindande och slutgiltig för
adjudication of the case by a parterna vare sig den betalas
competent tribunal of the till följd av en uppgörelse, ett
receiving State, or the final avgörande av behörig domstol i den
adjudication by such a tribunal mottagande staten eller ett
denying payment, shall be slutligt avslag av sådan domstol.
binding and conclusive upon the
Contracting Parties.
--------------------------------------------------------------------
d. Every claim paid by the d. Uppgift om ersättning som
receiving State shall be utbetalas av den mottagande
communicated to the sending staten skall lämnas till berörda
States concerned together with sändande stater tillsammans med
full particulars and a proposed full förklaring och alla detaljer
distribution in conformity with och förslag till fördelning i
sub-paragraphs e. (i), (ii) and enlighet med e i), ii) och iii)
(iii) below. In default of a härnedan. Om svar inte har
reply within two months, the inkommit inom två månader skall
proposed distribution shall be förslaget till fördelning betraktas
regarded as accepted. som antaget.
--------------------------------------------------------------------
e. The cost incurred in e. Det ersättningsbelopp som avses
satisfying claims pursuant to i föregående stycken och punkt 2 i
the preceding sub-paragraphs and denna artikel skall fördelas
para. 2 of this Article shall be mellan parterna på följande sätt:
distributed between the
Contracting Parties, as
follows:
--------------------------------------------------------------------
(i) Where one sending State i) När en sändande stat är ensam
alone is responsible, the amount ansvarig skall beloppet uppdelas
awarded or adjudged shall be i andelen 25 procent för den
distributed in the proportion of mottagande staten och 75 procent
25 per cent. chargeable to the för den sändande staten.
receiving State and 75 per
cent. chargeable to the sending
State.
--------------------------------------------------------------------
(ii) Where more than one State ii) Om mer än en stat är ansvarig
is responsible for the damage, för skadan, skall beloppet fördelas
the amount awarded or adjudged lika mellan dem; om emellertid
shall be distributed equally mottagande stat inte är en av de
among them: however, if the ansvariga staterna skall dess
receiving State is not one of andel uppgå till hälften av vardera
the States responsible, its sändande stats andel.
contribution shall be half that
of each of the sending States.
--------------------------------------------------------------------
(iii) Where the damage was iii) När skadan har förorsakats av
caused by the armed services of parternas väpnade styrkor och den
the Contracting Parties and it inte kan hänföras till en viss
is not possible to attribute it eller flera av dessa väpnade
specifically to one or more of styrkor skall beloppet fördelas
those armed services, the amount jämnt mellan de berörda parterna;
awarded or adjudged shall be om emellertid den mottagande
distributed equally among the staten inte är en av de stater
Contracting Parties concerned: vilkas väpnade styrkor har vållat
however, if the receiving State skadan, skall dess bidrag vara
is not one of the States by hälften av vardera berörd sändande
whose armed services the damage stats bidrag.
was caused, its contribution
shall be half that of each of
the sending States concerned.
--------------------------------------------------------------------
(iv) Every half-year, a (iv) Varje halvår skall till
statement of the sums paid by berörda sändande stater överlämnas
the receiving State in the uppgift om de belopp som har
course of the half-yearly period utbetalats av den mottagande
in respect of every case staten föregående halvårsperiod för
regarding which the proposed varje ärende för vilket föreslagen
distribution on a percentage fördelning på procentbasis har
basis has been accepted, shall godtagits; dessa uppgifter skall
be sent to the sending States åtföljas av en begäran om
concerned, together with a återbetalning. Sådan återbetalning
request for reimbursement. Such skall göras snarast möjligt i den
reimbursement shall be made mottagande statens valuta.
within the shortest possible
time, in the currency of the
receiving State.
--------------------------------------------------------------------
f. In cases where the f. Om tillämpningen av
application of the provisions of bestämmelserna i b och e i denna
sub-paragraphs b. and e. of this punkt skulle förorsaka en part
paragraph would cause a betydande börda kan den begära att
Contracting Party serious Nato-rådet föranstaltar en annan
hardship, it may request the uppgörelse.
North Atlantic Council to
arrange a settlement of a
different nature.
--------------------------------------------------------------------
g. A member of a force or g. En medlem av en styrka eller
civilian component shall not be en civil komponent skall inte
subject to any proceedings for göras till föremål för rättsliga
the enforcement of any judgment åtgärder vad gäller verkställande av
given against him in the dom som har meddelats mot honom i
receiving State in a matter den mottagande staten i ärenden
arising from the performance of som sammanhänger med
his official duties. tjänsteutövning.
--------------------------------------------------------------------
h. Except in so far as sub- h. Utom i den mån bestämmelserna i
paragraph e. of this paragraph e i denna punkt är tillämpliga på
applies to claims covered by anspråk som avses i punkt 2 i
paragraph 2 of this Article, the denna artikel skall dessa inte
provisions of this paragraph tillämpas på anspråk som härrör från,
shall not apply to any claim eller har uppstått i samband med,
arising out of or in connexion framförande eller drift av ett
with the navigation or operation fartyg eller lastning, transport
of a ship or the loading, eller lossning av last annat än
carriage, or discharge of a anspråk avseende dödsfall eller
cargo, other than claims for personskada på vilka punkt 4 i
death or personal injury to denna artikel inte är tillämplig.
which paragraph 4 of this
Article does not apply.
--------------------------------------------------------------------
6. Claims against members of a 6. Ersättningsanspråk mot medlemmar
force or civilian component av en styrka eller en civil
arising out of tortious acts or komponent som härrör från åtalbara
omissions in the receiving State handlingar eller försummelser i
not done in the performance of den mottagande staten som inte
official duty shall har gjorts i tjänsten skall
be dealt with in the following handläggas på följande sätt:
manner:
--------------------------------------------------------------------
a. The authorities of the a. Myndigheterna i den mottagande
receiving State shall consider staten skall behandla anspråk och
the claim and assess bestämma ersättning till käranden på
compensation to the claimant in ett riktigt och rättvist sätt med
a fair and just manner, taking hänsyn tagen till alla
into account all the omständigheter i ärendet inklusive
circumstances of the case, den skadelidande personens
including the conduct of the uppförande samt upprätta en rapport
injured person. and shall i ärendet.
prepare a report on the matter.
--------------------------------------------------------------------
b. The report shall be delivered b. Nämnda rapport skall överlämnas
to the authorities of the till myndigheterna i den sändande
sending State, who shall then staten vilka sedan utan dröjsmål
decide without delay whether skall besluta om de skall ge
they will offer an ex gratia betalning ex gratia och, om så är
payment, and if so, of what fallet, till vilket belopp.
amount.
--------------------------------------------------------------------
c. If an offer of ex gratia c. Om ett erbjudande om betalning
payment is made, and accepted by ex gratia görs och antas av
the claimant in full käranden som full gottgörelse för
satisfaction of his claim, the hans anspråk skall myndigheterna i
authorities of the sending State den sändande staten själva erlägga
shall make the payment betalningen och meddela
themselves and inform the myndigheterna i den mottagande
authorities of the receiving staten härom och om storleken på
State of their decision and of det utbetalda beloppet.
the sum paid.
--------------------------------------------------------------------
d. Nothing in this paragraph d. Bestämmelserna i denna punkt
shall affect the jurisdiction of skall inte inverka på den
the courts of the receiving mottagande statens domstolars rätt
State to entertain an action att vidta åtgärder mot en medlem av
against a member of a force or en styrka eller en civil
of a civilian component unless komponent tills full ersättning
and until there has been payment har erlagts.
in full satisfaction of the
claim.
--------------------------------------------------------------------
7. Claims arising out of the 7. Anspråk som härrör från otillåtet
unauthorized use of any vehicle bruk av ett fordon tillhörigt
of the armed services of a krigsmakten i en sändande stat
sending State shall be dealt skall behandlas i enlighet med
with in accordance with punkt 6 i denna artikel utom i de
paragraph 6 of this Article, fall en styrka eller en civil
except in so far as the force or komponent är lagligen ansvarig.
civilian component is legally
responsible.
--------------------------------------------------------------------
8. If a dispute arises as to 8. Om tvist uppstår om huruvida en
whether a tortious act or åtalbar handling eller försummelse
omission of a member of a force av en medlem av en styrka eller
or civilian component was done en civil komponent har skett i
in the performance of official tjänsten eller om bruk av ett
duty or as to whether the use of fordon tillhörigt krigsmakten i
any vehicle of the armed den sändande stat har skett
services of a sending State was olovligen skall saken underställas
unauthorized, the question shall en skiljedomare utsedd i enlighet
be submitted to an arbitrator med punkt 2 b i denna artikel,
appointed in accordance with vars beslut i ärendet skall vara
paragraph 2 b. of this Article, slutgiltigt bindande.
whose decision on this point
shall be final and conclusive.
--------------------------------------------------------------------
9. The sending State shall not 9. Den sändande staten skall inte
claim immunity from the åberopa immunitet från domstolarnas
jurisdiction of the courts of domsrätt i den mottagande staten
the receiving State for members för medlemmar av en styrka eller
of force or civilian component en civil komponent med avseende på
in respect of the civil den civilrättsliga domsrätt som
jurisdiction of the courts of tillkommer domstolarna i den
the receiving State except to mottagande staten, utom i den
the extent provided in paragraph utsträckning som avses i punkt 5 g
5 g. of this Article. i denna artikel.
--------------------------------------------------------------------
10. The authorities of the 10. Myndigheterna i den sändande
sending State and of the och den mottagande staten skall i
receiving State shall co-operate fall som berör dem samarbeta vid
in the procurement of evidence upptagning av bevisning för en
for a fair hearing and disposal rättvis rättegång och vid bestämmande
of claims in regard to which av ersättning av skada.
the Contracting Parties are
concerned.
--------------------------------------------------------------------
Article IX Artikel IX
--------------------------------------------------------------------
1. Members of a force or of a 1. Medlemmar av en styrka eller
civilian component and their en civil komponent och dess
dependents may purchase locally anhöriga får köpa varor lokalt för
goods necessary for their own eget bruk och erforderliga
consumption, and such services tjänster på samma villkor som
as they need, under the same medborgare i den mottagande
conditions as the nationals of staten.
the receiving State.
--------------------------------------------------------------------
2. Goods which are required from 2. Lokala varuköp avsedda för
local sources for the försörjning av en styrka eller en
subsistence of a force or civil komponent skall normalt ske
civilian component shall genom de enheter som upphandlar
normally be purchased through sådana varor för krigsmakten i den
the authorities which purchase mottagande staten. För att undvika
such goods for the armed att dessa varuköp får ogynnsam
services of the receiving State. verkan på ekonomin i den
In order to avoid such purchases mottagande staten skall
having any adverse effect on the vederbörande myndigheter i denna
economy of the receiving State, stat när så erfordras ange vilka
the competent authorities of varor som ej får köpas eller som är
that State shall indicate, when föremål för begränsningar.
necessary, any articles the
purchase of which should be
restricted or forbidden.
--------------------------------------------------------------------
3. Subject to agreements already 3. Med förbehåll för gällande avtal
in force or which may hereafter eller avtal som härefter kan komma
be made between the authorized att ingås mellan befullmäktigade
representatives of the sending företrädare för de sändande och
and receiving States, the mottagande staterna skall
authorities of the receiving myndigheterna i den mottagande
State shall assume sole staten åta sig fullt ansvar för att
responsibility for making vidta lämpliga åtgärder för att till
suitable arrangements to make en styrka eller en civil
available to a force or a komponent tillhandahålla de
civilian component the buildings lokaler och de utrymmen som denna
and grounds which it requires, behöver liksom hithörande
as well as facilities and anordningar och tjänster. Dessa
services connected therewith. avtal och arrangemang skall i
These agreements and möjlig utsträckning stå i
arrangements shall be, as far as överensstämmelse med de regler som
possible, in accordance with the gäller för förläggning och
regulations governing the inkvartering av liknande personal
accommodation and billeting of i den mottagande staten. I
similar personnel of the avsaknad av särskilt avtal med
receiving State. In the absence motsatt verkan skall lagarna i
of a specific contract to the den mottagande staten gälla
contrary, the laws of the avseende vilka rättigheter och
receiving State shall determine skyldigheter som är förbundna med
the rights and obligations besittningen eller användningen av
arising out of the occupation or byggnaderna, marken,
use of the buildings, grounds, anordningarna eller tjänsterna.
facilities or services.
--------------------------------------------------------------------
4. Local civilian labour 4. Behov av civil arbetskraft för
requirements of a force or en styrka eller en civil
civilian component shall be komponent skall tillgodoses på
satisfied in the same way as the samma sätt som motsvarande behov i
comparable requirements of the den mottagande staten och med
receiving State and with the biträde av myndigheterna i den
assistance of the authorities of mottagande staten genom dess
the receiving State through the arbetsförmedling.
employment exchanges. The Anställningsförhållanden och
conditions of employment and arbetsförhållanden, särskilt löner,
work, in particular wages, övertidsersättning och
supplementary payments and arbetarskyddsförhållanden skall
conditions for the protection of vara desamma som föreskrivs i den
workers, shall be those laid mottagande statens lag.
down by the legislation of the Civilanställda som anlitas av en
receiving State. Such civilian styrka eller en civil komponent
workers employed by a force or skall inte på något sätt betraktas
civilian component shall not be som tillhörande denna styrka eller
regarded for any purpose as denna civila komponent.
being members ot that force or
civilian component.
--------------------------------------------------------------------
5. When a force or a civilian 5. När en styrka eller en civil
component has at the place where komponent på den ort där den är
it is stationed inadequate stationerad har otillräckliga
medical or dental facilities, medicinska och dentala
its members and their dependents faciliteter får dess medlemmar och
may receive medical and dental deras anhöriga åtnjuta läkarvård och
care, including hospitalization, tandvård inklusive intagning på
under the same conditions as sjukhus under samma förhållanden
comparable personnel of the som motsvarande
receiving State. personalkategorier i den
mottagande staten.
--------------------------------------------------------------------
6. The receiving State shall 6. Den mottagande staten skall ge
give the most favourable välvilligast möjliga prövning av en
consideration to requests for begäran att till medlemmarna av en
the grant to members of a force styrka eller en civil komponent
or of a civilian component of ge tillträde till transportmedel
travelling facilities and och bevilja rabatter för
concessions with regard to färdbiljetter. Dessa
fares. These facilities and transportmedel och förmåner skall
concessions will be the subject vara föremål för särskilda avtal
of special arrangements to be mellan de berörda regeringarna.
made between the Governments
concerned.
--------------------------------------------------------------------
7. Subject to any general or 7. Om det inte föreligger några
particular financial allmänna eller särskilda
arrangements between the finansiella avtal parterna
Contracting Parties, payment in emellan skall betalning för varor,
local currency for goods, inkvartering och tjänster som
accommodation and services tillhandahålles enligt punkt 2, 3,
furnished under paragraphs, 2, 4 och, om så erfordras, 5 och 6 i
3, 4 and, if necessary, 5 and 6, denna artikel erläggas utan dröjsmål
of this Article shall be made i lokal valuta av styrkans
promptly by the authorities of myndigheter.
the force.
--------------------------------------------------------------------
8. Neither a force, nor a 8. Vare sig en styrka eller en
civilian component, nor the civil komponent eller dess
members thereof, nor their anhöriga eller anställda skall
dependents, shall by reason of kunna åberopa denna artikel för att
this Article enjoy any exemption åtnjuta befrielse från skatter och
from taxes or duties relating tullar vid anskaffning av varor
to purchases and services och tjänster som omfattas av den
chargeable under the fiscal mottagande statens
regulations of the receiving skattebestämmelser.
State.
--------------------------------------------------------------------
Article X Artikel X
--------------------------------------------------------------------
1. Where the legal incidence of 1. I den mån beskattningen i den
any form of taxation in the mottagande staten beror av
receiving State depends upon uppehållsort eller hemvist skall
residence or domicile, periods perioder under vilka en medlem av
during which a member of a force en styrka eller en civil
or civilian component is in the komponent befinner sig i den
territory of that State by statens territorium enbart på
reason solely of his being a grund av att han ingår i en styrka
member of such force or civilian eller en civil komponent, inte
component shall not be betraktas som vistelseperioder
considered as periods ot däri eller såsom innebärande en
residence therein, or as ändring av uppehållsort eller
creating a change of residence hemvist. Medlemmar av en styrka
or domicile, for the purposes of eller en civil komponent skall
such taxation. Members of a undantas från beskattning i den
force or civilian component mottagande staten för lön och
shall be exempt from taxation in arvode som utbetalas till dem i
the receiving State on the denna egenskap av den sändande
salary and emoluments paid to staten liksom från skatt på
them as such members by the materiell lös egendom, vilkens
sending State or on any tangible befintlighet i den mottagande
movable property the presence of staten helt och hållet beror på
which in the receiving State is ägarens tillfälliga vistelse där.
due solely to their temporary
presence there.
--------------------------------------------------------------------
2. Nothing in this Article shall 2. Ingenting i denna artikel
prevent taxation of a member of skall hindra beskattning av en
a force or civilian component medlem av en styrka eller en
with respect to any profitable civil komponent med avseende på
enterprise, other than his vinstgivande verksamhet utöver
employment as such member, in hans anställning som sådan; och,
which he may engage in the utom vad beträffar hans lön och
receiving State, and, except as arvode och den materiella
regards his salary and lösegendom som avses i punkt 1
emoluments and the tangible härovan, skall ingenting i denna
movable property referred to in artikel hindra beskattning som
paragraph 1. nothing in this omfattar en sådan person enligt
Article shall prevent taxation lagen i den staten, även om han
to which, even if regarded as anses ha sin bosättningsort eller
having his residence or domicile hemvist utanför den mottagande
outside the territory of the staten.
receiving State, such a member
is liable under the law of that
State.
--------------------------------------------------------------------
3. Nothing in this Article shall 3. Ingenting i denna artikel
apply to 'duty' as defined in skall vara tillämpligt på "tull"
paragraph 12 of Article Xl. enligt definition i artikel XI
punkt 12.
--------------------------------------------------------------------
4. For the purposes of this 4. I vad avser denna artikel
Article the term 'member of a skall beteckningen "medlem av en
force' shall not include any styrka" inte inbegripa någon
person who is a national of the person som är medborgare i den
receiving State. mottagande staten.
--------------------------------------------------------------------
Article Xl Artikel XI
--------------------------------------------------------------------
1. Save as provided expressly to 1. Med undantag för vad som
the contrary in this Agreement, uttryckligen anges av motsatt
members of a force and of a innebörd i detta avtal skall
civilian component as well as medlemmar av en styrka eller en
their dependents shall be civil komponent liksom deras
subject to the laws and anhöriga följa de lagar och
regulations administered by the förordningar som ges av
customs authorities of the tullmyndigheterna i den
receiving State. In particular mottagande staten. Särskilt skall
the customs authorities of the tullmyndigheterna i den
receiving State shall have the mottagande staten ha rätt, i
right, under the general enlighet med de allmänna villkor
conditions laid down by the laws som finns nedlagda i lagar och
and regulations of the receiving förordningar i den staten, att
State, to search members of a visitera en medlem av en styrka
force or civilian component and eller en civil komponent och
their dependents and to examine deras anhöriga och att visitera
their luggage and vehicles, and deras bagage och genomsöka fordon
to seize articles pursuant to och beslagta föremål i enlighet med
such laws and regulations. dessa lagar och förordningar.
--------------------------------------------------------------------
2.a. The temporary importation 2.a. Tillfällig införsel och
and the re-exportation of återutförsel av tjänstefordon
service vehicles of a force or tillhörigt en styrka eller en
civilian component under their civil komponent på egna hjul skall
own power shall be authorized tillåtas tullfritt vid uppvisande
free of duty on presentation ot av ett formulär som visas i
a triptyque in the form shown in bilagan till detta avtal.
the Appendix to this Agreement.
--------------------------------------------------------------------
b. The temporary importation of b. Vid tillfällig införsel av
such vehicles not under their fordon som inte sker på egna hjul
own power shall be governed by skall tillämpas bestämmelserna i
paragraph 4 of this Article and punkt 4 i denna artikel och vid
the re-exportation thereof by återutförsel bestämmelserna i punkt
paragraph 8. 8.
--------------------------------------------------------------------
c. Service vehicles of a force c. Tjänstefordon tillhöriga en
or civilian component shall be styrka eller en civil komponent
exempt from any tax payable in skall vara undantagna från alla
respect or the use of vehicles skatter som uttas för fordon i
on the roads. vägtrafik.
--------------------------------------------------------------------
3. Official documents under 3. Officiella handlingar under
official seal shall not be officiell försegling skall inte
subject to customs inspection. göras till föremål för
Couriers, whatever their status, tullinspektion. Kurir, vilken
carrying these documents must be status han än må ha, som medför
in possession of an individual dessa dokument måste ha en
movement order, issued in individuell förflyttningsorder
accordance with paragraph 2 b. utfärdad i enlighet med punkt 2 b
of Article III. This movement i artikel III. I denna
order shall show the number of förflyttningsorder skall anges hur
despatches carried and certify många volymer som ingår och intyg
that they contain only official om att dessa endast innehåller
documents. officiella dokument.
--------------------------------------------------------------------
4. A force may import free of 4. En styrka får tullfritt införa
duty the equipment for the force utrustning samt en rimlig mängd
and reasonable quantities of förnödenheter, förråd och andra varor
provisions, supplies and other för uteslutande eget bruk och, i
goods for the exclusive use of de fall där så tillåtes av
the force and, in cases where mottagande stat, för bruk av dess
such use is permitted by the civila komponent samt anhöriga.
receiving State, its civilian Denna tullfria import förutsätter
component and dependents. This deposition hos tullmyndigheterna
duty-free importation shall be på införselorten - jämte sådana
subject to the deposit, at the tullhandlingar varom avtal skall
customs office for the place of ingås - av ett tulldokument av
entry, together with such utseende som har överenskommits
customs documents as shall be mellan den mottagande staten och
agreed, of a certificate in a den sändande staten, undertecknat
form agreed between the av en för detta ändamål av den
receiving State and the sending sändande staten vederbörligen
State signed by a person befullmäktigad person.
authorized by the sending State Utnämningshandlingen för den person
for that purpose. The som är befullmäktigad att
designation of the person underteckna intyget samt prov på
authorized to sign the underskrifter och stämplar som
certificates as well as skall användas skall tillställas
specimens of the signatures and tullmyndigheterna i den
stamps to be used, shall be sent mottagande staten.
to the customs administration of
the receiving State.
--------------------------------------------------------------------
5. A member of a force or 5. En medlem av en styrka eller
civilian component may, at the en civil komponent får vid första
time of his first arrival to ankomsten för att tillträda sin
take up service in the receiving tjänstgöring i den mottagande
State or at the time of the staten, eller vid den tid anhöriga
first arrival of any dependent först anländer för att ansluta sig
to join him, import his personal till honom, införa personliga
effects and furniture free of ägodelar och möbler tullfritt för
duty for the term of such den tid som uppdraget varar.
service.
--------------------------------------------------------------------
6. Members of a force or 6. Medlemmar av en styrka eller
civilian component may import en civil komponent får tullfritt
temporarily free of duty their införa motorfordon tillfälligt för
private motor vehicles for the eget och anhörigas bruk. I denna
personal use of themselves and artikel finns inget åtagande att
their dependents. There is no bevilja befrielse från skatter för
obligation under this Article to privatfordon i vägtrafik.
grant exemption from taxes
payable in respect of the use of
roads by private vehicles.
--------------------------------------------------------------------
7. Imports made by, the 7. Införsel som görs av en styrkas
authorities of a force other myndigheter för annan användning än
than for the exclusive use of för uteslutande användning av
that force and its civilian densamma och dess civila
component, and imports, other komponent, samt annan införsel än
than those dealt with in sådan som avses i punkt 5 och 6 i
paragraphs 5 and 6 of this denna artikel, som görs av
Article, effected by members of medlemmar av en styrka eller en
a force or civilian component civil komponent, är enligt denna
are not, by reason of this artikel inte berättigade till
Article. entitled to any tullfrihet eller andra förmåner.
exemption from duty or other
conditions.
--------------------------------------------------------------------
8. Goods which have been 8. Varor som har införts tullfritt
imported duty-free under enligt punkt 2 b, 4, 5 eller 6
paragraphs 2 b., 4, 5 or 6 härovan
above:
--------------------------------------------------------------------
a. may be re-exported freely, a. får återutföras fritt under
provided that, in the case of förutsättning att, med avseende på
goods imported under paragraph varor som införts under punkt 4 a,
4. a certificate, issued in ett intyg utfärdat i enlighet med
accordance with that paragraph, den punkten uppvisas för
is presented to the customs tullmyndigheten;
office: the customs authorities, tullmyndigheterna äger emellertid
however, may verify that goods rätt att kontrollera att återutfört
re-exported are as described in gods är i det skick som uppges i
the certificate, if any, and intyget, om sådant finnes, och att
have in fact been imported under det verkligen har införts enligt
the conditions of paragraphs 2 bestämmelserna i punkt 2 b, 4, 5
b., 4, 5 or 6 as the case may eller 6, allt efter
be: omständigheterna.
--------------------------------------------------------------------
b. shall not normally be b. skall normalt inte kunna
disposed of in the receiving avyttras i den mottagande staten
State by way of either sale or vare sig genom försäljning eller
gift: however, in particular som gåva. Emellertid kan i vissa
cases such disposal may be särskilda fall sådan avyttring
authorized on conditions imposed tillåtas enligt de villkor som
by the authorities concerned of föreskrivs av de berörda
the receiving State (for myndigheterna i den mottagande
instance, on payment of duty and staten (t ex vid erläggande av
tax and compliance with the tull och skatter och uppfyllande
requirements of the controls of av de villkor som gäller för
trade and exchange). kontroll av handel och valuta).
--------------------------------------------------------------------
9. Goods purchased in the 9. Varor som inköpts i den
receiving State shall be mottagande staten får utföras från
exported therefrom only in denna endast i enlighet med de
accordance with the regulations regler som gäller i mottagande
in force in the receiving State. stat.
--------------------------------------------------------------------
10. Special arrangements for 10. Särskilda lättnader för
crossing frontiers shall be gränspassering skall medges av
granted by the customs tullmyndigheterna för militära
authorities to regularly förband och enheter under
constituted units or formations, förutättning att tullmyndigheterna
provided that the customs vederbörligen har underrättats på
authorities concerned have been förhand.
duly notified in advance.
--------------------------------------------------------------------
11. Special arrangements shall 11. Särskilda arrangemang skall
be made by the receiving State göras av den mottagande staten för
so that fuel, oil and lubricants att drivmedel, oljor och
for use in service vehicles, smörjmedel avsedda för
aircraft and vessels of a force tjänstefordon, luftfartyg och
or civilian component, may be fartyg tillhörande en styrka eller
delivered free of all duties and en civil komponent skall kunna
taxes. tillhandahållas tull- och
skattefritt.
--------------------------------------------------------------------
12. In paragraphs 1-10 of this 12. I punkt 1 - 10 i denna
Article: artikel avses med "tull"
'duty' means customs duties and tullavgifter och alla andra
all other duties and taxes avgifter och skatter som skall
payable on importation or betalas vid införsel eller
exportation, as the case may be, utförsel, i förekommande fall med
except dues and taxes which are undantag för avgifter och skatter
no more than charges for som inte är annat än betalning för
services rendered; utförda tjänster,
'importation' includes "införsel" inbegriper
withdrawal from customs klareringskostnader från
warehouses or continuous customs tullområdet eller motsvarande
custody, provided that the goods under förutsättning att godset inte
concerned have not been grown, har odlats, tillverkats eller
produced or manufactured in the framställts i mottagande stat.
receiving State.
--------------------------------------------------------------------
13. The provisions of this 13. Bestämmelserna i denna artikel
Article shall apply to the goods skall tillämpas på ifrågavarande
concerned not only when they are varor inte endast när de införes
imported into or exported from till eller utföres från den
the receiving State but also mottagande staten utan även när de
when they are in transit befinner sig i transit genom en
through the territory of a parts territorium;
Contracting Party, and for this i det fallet innefattas i
purpose the expression uttrycket "mottagande stat"
'receiving State' in this enligt denna artikel varje part
Article shall be regarded as genom vars territorium godset
including any, Contracting Party transiteras.
through whose territory the
goods are passing in transit.
--------------------------------------------------------------------
Article XII Artikel XII
--------------------------------------------------------------------
1. The customs or fiscal 1. Tullmyndigheterna och
authorities of the receiving skattemyndigheterna i mottagande
State may, as a condition of the stat får, som villkor för
grant of any customs or fiscal beviljande av sådan tull- och
exemption or concession provided skattefrihet eller tull- och
for in this Agreement, require skattelättnad som avses i detta
such conditions to be observed avtal, kräva att de föreskrifter om
as they may deem necessary to tullar och skatter skall följas
prevent abuse. som de bedömer nödvändiga för att
förhindra missbruk.
--------------------------------------------------------------------
2. These authorities may refuse 2. Dessa myndigheter kan vägra att
any exemption provided for by bevilja undantag som anges i
this Agreement in respect of the detta avtal avseende införsel till
importation into the receiving den mottagande staten av gods som
State of articles grown, odlats, tillverkats eller
produced or manufactured in framställts i den staten vilket
that State which have been har utförts därifrån utan erläggande
exported therefrom without av de skatter och tullar - eller
payment of, or upon repayment med restitution av skatter och
of, taxes or duties which would tullar - som skulle ha kunnat
have been chargeable but for uppbäras för sådan utförsel i fall
such exportation. Goods removed godset inte hade utförts. Gods som
from a customs warehouse shall har utklarerats från tullupplag
be deemed to be imported if they skall betraktas som infört om det
were regarded as having been har behandlats som utfört till
exported by reason of being följd av att ha varit deponerat i
deposited in the warehouse. tullupplaget.
--------------------------------------------------------------------
Article XIII Artikel XIII
--------------------------------------------------------------------
1. In order to prevent offences 1. För att förhindra överträdelser av
against customs and fiscal laws lagar och bestämmelser avseende
regulations, the authorities of tullar och skatter skall
the receiving and of the sending myndigheterna i de mottagande och
States shall assist each other sändande staterna biträda varandra
in the conduct of enquiries and i utredningar och vid upptagning
the collection of evidence. av bevisning.
--------------------------------------------------------------------
2. The authorities of a force 2. En styrkas myndigheter skall
shall render all assistance ge allt biträde de kan för att
within their power to ensure säkerställa att gods som skall
that articles liable to seizure beslagtas av tullmyndigheterna
by, or on behalf of, the customs eller skattemyndigheterna i den
or fiscal authorities of the mottagande staten, eller på deras
receiving State are handed to vägnar, överlämnas till dessa
those authorities. myndigheter.
--------------------------------------------------------------------
3. The authorities of a force 3. En styrkas myndigheter skall
shall render all assistance med tillgängliga medel biträda med
within their power to ensure indrivande av tullar, skatter och
the payment of duties, taxes and böter som hänför sig till medlemmar
penalties payable by members of av en styrka eller en civil
the force or civilian component komponent eller deras anhöriga.
or their dependents.
--------------------------------------------------------------------
4 Service vehicles and articles 4. Tjänstefordon och egendom
belonging to a force or to its tillhörande en styrka eller en
civilian component, and not to a civil komponent och inte en
member of such force or civilian medlem av sådan styrka eller
component, seized by the civilt element och som
authorities of the receiving beslagtagits av myndigheterna i
State in connection with all den mottagande staten i samband
offence against its customs or med överträdelse av dess lagar
fiscal laws or regulations shall eller förordningar avseende tullar
be handed over to the och skatter skall överlämnas till
appropriate authorities of the behörig myndighet i ifrågavarande
force concerned. styrka.
--------------------------------------------------------------------
Article XIV Artikel XIV
--------------------------------------------------------------------
1. A force, a civilian component 1. En styrka och dess civila
and the members thereof, as well komponent och medlemmar härav samt
as their dependents, shall deras anhöriga skall förbli
remain subject to the foreign underställda valutalagstiftningen
exchange regulations of the i den sändande staten och skall
sending State and shall also be även vara skyldiga att följa
subject to the regulations of förordningarna i den mottagande
the receiving State. staten.
--------------------------------------------------------------------
2. The foreign exchange 2. Valutamyndigheterna i de
authorities of the sending and sändande och mottagande staterna
the receiving States may issue får utfärda särskilda förordningar
special regulations applicable gällande en styrka eller en civil
to a force or civilian component komponent eller dess medlemmar
or the members thereof as well samt deras anhöriga.
as to their dependents.
--------------------------------------------------------------------
Article XV Artikel XV
--------------------------------------------------------------------
1. Subject to paragraph 2 of 1. Med förbehåll för punkt 2 i denna
this Article, this Agreement artikel skall avtalet förbli i
shall remain in force in the kraft om sådana fientligheter
event of hostilities to which utbryter som avses i
the North Atlantic Treaty Nordatlantiska fördraget, med
applies, except that the undantag för att bestämmelserna för
provisions for settling claims att avgöra ersättningsanspråk i
in paragraphs 2 and 5 of Article artikel VIII punkt 2 och 5 inte
Vlll shall not apply to war skall tillämpas för krigsskada, och
damage, and that the provisions att bestämmelserna i detta avtal
of the Agreement, and, in och särskilt i artiklarna III och
particular of Articles III and VII omedelbart skall ses över av
VII, shall immediately be berörda parter, vilka kan komma
reviewed by the Contracting överens om sådana förändringar som de
Parties concerned, who may agree anser vara önskvärda avseende
to such modifications as they tillämpningen av avtalet mellan
may consider desirable regarding dem.
the application of the Agreement
between them.
--------------------------------------------------------------------
2. In the event of such 2. Vid sådana fientligheter skall
hostilities, each of the varje part ha rätt att för sitt
Contracting Parties shall have vidkommande med sextio dagars
the right, by giving 60 days' varsel till de övriga parterna
notice to the other Contracting upphäva tillämpningen av vilken som
Parties, to suspend the helst av bestämmelserna i detta
application of any of the avtal. Om denna rätt utövas, skall
provisions of this Agreement so parterna omedelbart samråda i
far as it is concerned. If this syfte att komma överens om lämpliga
right is exercised, the bestämmelser som skall ersätta de
Contracting Parties shall bestämmelser som har upphävts.
immediately consult with a view
to agreeing on suitable
provisions to replace the
provisions suspended.
--------------------------------------------------------------------
Article XVI Artikel XVI
--------------------------------------------------------------------
All differences between the Alla tvister mellan parterna
Contracting Parties relating to avseende tolkningen eller
the interpretation or tillämpningen av detta avtal skall
application of this Agreement lösas genom förhandlingar dem
shall be settled by negotiation emellan utan hänvändelse till någon
between them without recourse to utanförstående myndighet. Utom i de
any outside jurisdiction. Except fall där det finns uttryckliga
where express provision is made bestämmelser av motsatt innebörd i
to the contrary in this detta avtal skall tvister som
Agreement, differences which inte kan lösas genom direkta
cannot be settled by direct förhandlingar hänskjutas till Nato-
negotiation shall be referred to rådet.
the North Atlantic Council.
--------------------------------------------------------------------
Article XVII Artikel XVII
--------------------------------------------------------------------
Any Contracting Party may at any Varje part får när som helst begära
time request the revision of any översyn av varje artikel i detta
Article of this Agreement. The avtal. Framställning härom skall
request shall be addressed to lämnas till Nato-rådet.
the North Atlantic Council.
--------------------------------------------------------------------
Article XVIII Artikel XVIII
--------------------------------------------------------------------
1. The present Agreement shall 1. Detta avtal skall ratificeras
be ratified and the instruments och ratifikationsinstrumenten
of ratification shall be skall så snart som möjligt
deposited as soon as possible deponeras hos Förenta staternas
with the Government of the regering som skall notifiera
United States of America, which varje signatärstat om dag för
shall notify each signatory deponeringen.
State of the date of deposit
thereof.
--------------------------------------------------------------------
2. Thirty days after four 2. Trettio dagar efter det att
signatory States have deposited fyra signatärstater har deponerat
their instruments of sina ratifikationsinstrument
ratification the present skall detta avtal träda i kraft för
Agreement shall come into force dem. Det träder i kraft för varje
between them. It shall come into signatärstat trettio dagar efter
force for each other signatory deponeringen av dess
State thirty days after the ratifikationsinstrument.
deposit of its instrument of
ratification.
--------------------------------------------------------------------
3. After it has come into force, 3. Sedan detta avtal har trätt i
the present Agreement shall, kraft skall det, med förbehåll för
subject to the approval of the godkännande av Nato-rådet och på
North Atlantic Council and to sådana villkor som detta råd kan
such conditions as it may, besluta, vara öppet för anslutning
decide, be open to accession on för varje stat som ansluter sig
behalf of any State which till Nordatlantiska fördraget.
accedes to the North Atlantic Anslutningen skall träda i kraft
Treaty. Accession shall be genom deponering av ett
effected by the deposit of an anslutningsinstrument hos Förenta
instrument of accession with the staternas regering, som skall
Government of the United States meddela varje signatärstat och
of America, which shall notify anslutande stat om datum för
each deponeringen. I förhållande till
signatory and acceding State of stat för vilken
the date of deposit thereof. In anslutningsinstrument har
respect of any State on behalf deponerats, träder avtalet i kraft
of which an instrument of trettio dagar efter dagen för
accession is deposited, the deponeringen av sådant instrument.
present Agreement shall come
into force thirty days after the
date of the deposit of such
instrument.
--------------------------------------------------------------------
Article XIX Artikel XIX
--------------------------------------------------------------------
1. The present Agreement may be 1. Detta avtal kan sägas upp av
denounced by any Contracting varje part efter utgången av en
Party after the expiration of a tidsperiod på fyra år från dagen för
period of four years from the avtalets ikraftträdande.
date on which the Agreement
comes into force.
--------------------------------------------------------------------
2. The denunciation of the 2. Uppsägning av avtalet av någon
Agreement by any Contracting part skall ske med skriftlig
Party shall be effected by a notifikation från den parten till
written notification addressed Förenta staternas regering som
by that Contracting Party to the skall notifiera alla andra parter
Government of the United States om varje sådan notifikation och om
of America which shall notify datum för dess mottagande.
all the other Contracting
Parties of each such
notification and the date of
receipt thereof.
--------------------------------------------------------------------
3. The denunciation shall take 3. Uppsägningen träder i kraft ett
effect one year after the år efter det att Förenta staternas
receipt of the notification by regering har mottagit
the Government of the United notifikationen. Efter utgången av
States of America. After the denna tidsfrist på ett år skall
expiration of this period of avtalet upphöra att gälla för den
one year, the Agreement shall part som säger upp det, men det
cease to be in force as regards skall fortsätta att vara i kraft
the Contracting Party which för de övriga parterna.
denounces it, but shall continue
in force for the remaining
Contracting Parties.
--------------------------------------------------------------------
Article XX Artikel XX
--------------------------------------------------------------------
1. Subject to the provisions of 1. Med förbehåll för bestämmelserna i
paragraphs 2 and 3 of this punkt 2 och 3 i denna artikel
Article, the present Agreement skall avtalet tillämpas endast på
shall apply only to the en parts moderland.
metropolitan territory of a
Contracting Party.
--------------------------------------------------------------------
2. Any State may, however, at 2. Varje stat kan emellertid vid
the time of the deposit of its deponering av
instrument of ratification or ratifikationsinstrumentet eller
acccession or at any time anslutningsinstrumentet, eller när
thereafter, declare by som helst därefter genom
notification given to the notifikation som lämnas till
Government of the United States Förenta staternas regering förklara
of America that the present att avtalet skall utsträckas
Agreement shall extend (subject, (beroende på om den stat som gör
if the State making the förklaringen anser detta vara
declaration considers it to be nödvändigt för slutande av ett
necessary, to the conclusion of särskilt avtal mellan den staten
a special agreement between och var och en av de berörda
that State and each of the sändande staterna) till alla eller
sending States concerned), to något av de territorier för vars
all or any of the territories internationella förbindelser den
for whose international staten är ansvarig i Nato-området.
relations it is responsible in Detta avtal skall då utsträckas
the North Atlantic Treaty area. till det eller de territorier som
The present Agreement shall then nämns däri trettio dager efter det
extend to the territory or att Förenta staternas regering har
territories named therein thirty mottagit notifikationen, eller
days after the receipt by the trettio dagar efter slutande av
Government of the United States erforderliga särskilda avtal eller
of America of the notification, när det har trätt i kraft enligt
or thirty days after the artikel XVIII, beroende på vilken
conclusion of the special tidpunkt som inträffar sist.
agreements if required, or when
it has come into force under
Article XVIII, whichever is the
later.
--------------------------------------------------------------------
3. A State which has made a 3. En stat som har gjort en
declaration under paragraph 2 of förklaring enligt punkt 2 i denna
this Article excending the artikel som utsträcker detta avtal
present Agreement to any till att omfatta ett territorium
territory for whose för vars internationella
international relations it is förbindelser den är ansvarig kan
responsible may denounce the säga upp avtalet uteslutande med
Agreement separately in respect avseende på detta territorium i
of that territory in accordance enlighet med bestämmelserna i
with the provisions of Article artikel XIX.
XIX.
--------------------------------------------------------------------
In witness whereof the Till bekräftelse härav har
undersigned Plenipotentiaries undertecknade befullmäktigade
have signed the present undertecknat detta avtal.
Agreement.
--------------------------------------------------------------------
Done in London this nineteenth Som skedde i London den 19 juni
day of June, 1951, in the 1951 på engelska och franska
English and French språken varvid båda texter är lika
languages,both texts being giltiga i ett original som skall
equally authoritative, in a deponeras i Förenta staternas
single original which shall be regerings arkiv. Förenta staternas
deposited in the archives of the regering skall överlämna bestyrkta
Government of the United States kopior av det till alla stater
of America. The Government of som undertecknar eller ansluter
the United States of America sig till avtalet.
shall transmit cerified copies
thereof to all the signatory and
acceding States.
Länsstyrelsens i Kalmar län skrivelse
Förslag till ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m.
I Kalmar län äger H. M. Konungen personligen Sollidens slott i Borgholms
kommun. Den kungliga familjen vistas periodvis på slottet under sommarsäsongen.
Besök av HMK förekommer även under andra årstider. I praktiken fungerar slottet
som HMK:s residens under omkring en fjärdedel av året. Författningsmässigt torde
emellertid slottet utgöra HMK:s privata bostad.
Enligt förarbetena till rubr lag räknas endast Stockholms Slott och
Drottningholms slott till de kungliga residensen (prop 1989/90:54,
sid 62). Endast statschefens residens och statsministerns bostad får av
länsstyrelse med stöd 4 § 1 punkten i lagen förklaras som skyddsobjekt (förutom
statliga förvaltningsbyggnader). Sollidens slott omfattas därför inte av den
möjlighet till skydd som förklaring som skyddsobjekt innebär.
Länsstyrelsen utfärdade 1989 med stöd av 10 § länsstyrelseinstruktionen i sin
tidigare lydelse ett vitetssanktionerat tillträdesförbud avseende Solliden.
Denna möjlighet finns inte längre. Dessutom har genom övergångsbestämmelse till
ordningslagen (1993:1617) tidigare meddelade tillträdesförbud upphört att gälla.
Den möjlighet som ges i 3 kap 11 § ordningslagen att meddela tillträdesförbud
avser att skydda allmänheten från faror och är alltså inte användbar i
förevarande sammanhang.
Sollidens slott omges av ett betydande inhägnat landområde som gränsar till
Kalmarsund. Genom att parken är öppen dagtid för besökare och vissa närboende
av hävd har rätt till passage under dagtid genom parken, anses slottet allmänt
sett vara svårbevakat. Ibland görs gällande att delar av det inhägnade området
ligger utanför den s k hemfridszonen och egentligen borde vara tillgängliga
dygnet runt enligt allemansrätten. Det torde mot denna bakgrund ställa sig
ytterst svårt att lagföra någon för t.ex. hemfridsbrott, tagande av olovlig väg
eller liknande brott med stöd av motsvarande bestämmelser i brottsbalken. Det
vore därför av säkerhetsmässigt värde om Sollidens slott kunde förklaras som
skyddsobjekt av Länsstyrelsen enligt lagen om samhällsviktiga anläggningar. Det
stora värdet med förklaringen som skyddsobjekt ligger dels i att det inte
längre går att påstå att allemansrätt gäller, dels i den kraftfulla
straffsanktionen som är kopplad till skyddsobjekten.
Förslag
Som ovan angetts kan Sollidens slott med stöd av nu gällande lagtext inte av
Länsstyrelsen förklaras som skyddsobjekt. För detta krävs ett tillägg till
lagtexten. Genom att i lagtexten efter "statschefens residens" lägga till orden
"och Sollidens slott, Borgholms kommun," skulle det författningsmässiga hindret
undanröjas.
Länsstyrelsen hemställer - efter samråd med företrädare för hovförvaltningen -
att Regeringen snarast föreslår Riksdagen nyssnämnda tillägg till 4 § 1 punkten
i lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar, så att Sollidens slott kan
förklaras som skyddsobjekt i god tid före 1996 års sommarsäsong
Lagrådsremissens lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext
Förslag till lag om ändring i brottsbalken
Härigenom föreskrivs att det i brottsbalken skall införas en ny paragraf, 2 kap.
7 b §, av följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
7 b §
--------------------------------------------------------------------
Om det vid besök i Sverige av en
främmande stats militära styrka
inom ramen för internationellt
samarbete, har begåtts brott av
den främmande statens personal som
hör till styrkan, får åtal för
brottet väckas endast efter
förordnande av regeringen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande
verksamhet.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:588) om utbildning för
fredsbevarande verksamhet
dels att i 1-3 §§ ordet "fredsbevarande" skall bytas ut mot "fredsfrämjande",
dels att rubriken till lagen skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 §, av följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Lag om utbildning för freds- Lag om utbildning för freds-
bevarande verksamhet främjande verksamhet
4 §
--------------------------------------------------------------------
Om en utländsk fysisk eller
juridisk person som saknar
hemvist här i landet, i Sverige
medverkar i sådan utbildning för
fredsfrämjande verksamhet som
avses i denna lag, skall staten i
stället för den utländska personen
ersätta skada som uppkommer i
samband med utbildningen och för
vilken den utländska personen
annars skulle ha varit
skadeståndsskyldig enligt svensk
lag. Staten skall dock inte
ersätta skada som uppkommer hos en
sådan utländsk person.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m.
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m. skall ha följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Som skyddsobjekt får förklaras
--------------------------------------------------------------------
1. statliga 1. statliga förvaltningsbyggnader,
förvaltningsbyggnader samt statschefens residens och bostäder
statschefens residens och samt statsministerns bostäder,
statsministerns bostad,
2. anläggningar och områden till vilka staten har äganderätten eller
nyttjanderätten och som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk
eller Försvarets radioanstalt samt militära fartyg och luftfartyg,
3. anläggningar eller områden som används eller är avsedda för ledning av
befolkningsskyddet och räddningstjänsten eller det civila försvaret i övrigt,
för energiförsörjning, vattenförsörjning, rundradioförsörjning, radio- och
telekommunikationer, transporter eller försvarsindustriella
ändamål,
--------------------------------------------------------------------
4. områden där Försvarsmakten, 4. områden där Försvarsmakten,
Försvarets materielverk eller Försvarets materielverk eller
Försvarets radioanstalt Försvarets radioanstalt tillfälligt
tillfälligt bedriver övningar, bedriver övningar, prov eller
prov eller försök, och försök,
5. områden där Försvarsmakten har 5. områden där Försvarsmakten har
satts in för att möta ett väpnat satts in för att möta ett väpnat
angrepp mot Sverige eller för att angrepp mot Sverige eller för att
hindra en kränkning av Sveriges hindra en kränkning av Sveriges
territorium. territorium, och
6. områden där en främmande stats
militära styrka tillfälligt
bedriver övningar när den här i
landet deltar i utbildning för
fredsfrämjande verksamhet inom
ramen för internationellt
samarbete.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall skall införas en ny paragraf, 7 §, av följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 §
--------------------------------------------------------------------
Främmande stats styrka och dess
personal som deltar i utbildning
för fredsfrämjande verksamhet inom
ramen för samarbetet Partnerskap
för fred i enlighet med avtal som
är i kraft i förhållande till
Sverige, åtnjuter immunitet och
privilegier i den utsträckning som
anges i avtalet när det gäller
import till och export från
Sverige.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.;
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. skall ha
följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Tullfrihet gäller för varor som förtullas för främmande stats beskickning
eller konsulat eller en beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes familj
enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
Tullfrihet gäller också för varor som förtullas för en internationell
organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om
organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier
i vissa fall eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och är
berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande
till Sverige.
--------------------------------------------------------------------
Vidare gäller tullfrihet enligt
villkor i avtal som är giltigt i
förhållande till Sverige för varor
som förtullas för en främmande stats
militära styrka som här i landet
deltar i utbildning för
fredsfrämjande verksamhet inom
ramen för samarbetet Partnerskap
för fred eller för en person som är
knuten till en sådan styrka.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102)
Härigenom föreskrivs att 70 och 71 §§ räddningstjänstlagen (1986:1102) skall
ha följande lydelse.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
70 §
--------------------------------------------------------------------
Om en utländsk fysisk eller Om en utländsk fysisk eller
juridisk person som saknar juridisk person som saknar
hemvist här i landet medverkar i hemvist här i landet medverkar i
en räddningsinsats i Sverige på en räddningsinsats i Sverige på
begäran av regeringen, en kommun begäran av regeringen, en kommun
eller en statlig myndighet eller en statlig myndighet enligt
enligt 69 § skall staten i stället för den
65 § skall staten i stället för denutländska personen ersätta skada
utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med
som uppkommer i samband med räddningsinsatsen för vilken den
räddningsinsatsen för vilken den utländska personen annars skulle
utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt
ha varit skadeståndsskyldig svensk lag.
enligt svensk lag.
Staten skall även ersätta en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar
hemvist i Sverige och som handlar för biståndsgivarens räkning för personskada
och skada på utrustning eller material som används vid biståndsgivningen, om
skadan har uppkommit i Sverige i samband med räddningsinsatsen.
--------------------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
71 §
--------------------------------------------------------------------
Staten får kräva tillbaka Staten får kräva tillbaka
ersättning som betalats enligt 66 §ersättning som betalats enligt 70 §
första stycket av den som har första stycket av den som har
vållat skadan uppsåtligen eller vållat skadan uppsåtligen eller
genom grov vårdslöshet. För den somgenom grov vårdslöshet. För den som
är att anse som arbetstagare är att anse som arbetstagare skall
skall dock ansvaret vara dock ansvaret vara begränsat på det
begränsat på det sätt som sägs i 4 sätt som sägs i 4 kap. 1 §
kap. 1 § skadeståndslagen skadeståndslagen (1972:207).
(1972:207).
Om rätt till återkrav för ersättning som har betalats för atomskada finns
särskilda bestämmelser i atomansvarighetslagen (1968:45).
--------------------------------------------------------------------
Om utländskt bistånd har begärts Om utländskt bistånd har begärts
av en kommun, får staten av denna av en kommun, får staten av denna
kräva tillbaka vad staten har kräva tillbaka vad staten har
betalat enligt 66 § eller enligt betalat enligt 70 § eller enligt
åtagande i internationella åtagande i internationella
överenskommelser om sådant bistånd överenskommelser om sådant bistånd i
i den mån kostnaden jämte den mån kostnaden jämte kommunens
kommunens egna kostnader för egna kostnader för
räddningsinsatsen inte överstiger räddningsinsatsen inte överstiger
självrisken enligt självrisken enligt
37 §. 37 §.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-01-30
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck,
regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist.
Enligt en lagrådsremiss den 25 januari 1996 (Försvarsdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i brottsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning förfredsbevarande
verksamhet,
3. lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktigaanläggningar
m.m.,
4. lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier ivissa fall,
5. lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.,
6. lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102).
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Jan Nyrén.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i brottsbalken
2 kap.
7 b §
Enligt den föreslagna paragrafen får åtal väckas endast efter förordnande av
regeringen, om brott har begåtts av personal tillhörande en främmande stats
militära styrka som befinner sig på besök i Sverige inom ramen för
internationellt samarbete. Paragrafen har tillkommit med sikte på det samarbete
som avses ske med stöd av PFF-avtalet men blir enligt sin avfattning tillämplig
även i andra fall då en främmande militär styrka befinner sig i Sverige inom
ramen för internationellt samarbete. Det förtjänar med anledning härav erinras
att, om frågan inte som i PFF-avtalet är särskilt reglerad, personal tillhörande
en främmande stats militära styrka enligt vissa uttalanden i den folkrättsliga
litteraturen anses åtnjuta en på allmän folkrätt grundad immunitet gentemot
straffrättsliga åtgärder från det mottagande landets sida, antingen generellt
eller åtminstone för brott i tjänsten. Denna uppfattning är emellertid inte
oomstridd. (Se till det anförda exempelvis Gihl, Huvuddragen av den allmänna
folkrätten s. 160, DsJu 1984:6 s. 92 ff och SvJT 1985 s. 162.) I den mån
immunitet kan anses föreligga gäller denna inte bara mot åtal utan också mot
straffprocessuella åtgärder. Dessa frågor måste självfallet beaktas, om en
tillämpning av paragrafen skulle aktualiseras.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för
fredsbevarande verksamhet
4 §
Bestämmelserna i denna paragraf om svenska statens ersättningsskyldighet har sin
motsvarighet i 70 § första stycket räddningstjänstlagen (1986:1102). I
specialmotiveringen till den paragrafen (tidigare 66 §) angavs i prop.
1990/91:180 att uttrycket "utländsk...juridisk person" avses omfatta även den
biståndsgivande staten, varför bestämmelsen innebär att svenska staten övertar
även skadeståndsskyldighet som den utländska staten kan ha ådragit sig under
räddningsinsatsen.
Lagrådet vill mot denna bakgrund endast understryka att den utländska staten
även i förevarande paragraf bör inbegripas i uttrycket utländsk juridisk person.
Detta medför bl.a. att reglerna i 3 kap. 1 § skadeståndslagen om
skadeståndsansvar för arbetsgivare och det allmänna samt 4 kap. 1 § samma lag om
arbetstagares skadeståndsansvar blir att beakta, om skada har vållats av
personal hos den utländska styrkan.
Övriga lagförslag
Förslagen lämnas utan erinran.
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 februari 1996
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Hellström,
Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher,
Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh,
Johansson
Föredragande: statsrådet Peterson
Regeringen beslutar proposition 1995/96:37 Rättslig reglering av samverkan för
fred.