Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Propositionsnummer · 1995/96:37 · Hämta Doc ·
Rättslig reglering av samverkan för fred
Ansvarig myndighet: Försvarsdepartementet
Dokument: Prop. 37
Regeringens proposition 1995/96:37 Rättslig reglering av samverkan för fred Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 februari 1996 Lena Hjelm-Wallén Thage G Peterson (Försvarsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Sverige anslöt sig i maj 1994 till NATO:s inbjudan om fredssamarbete inom ramen för initiativet Partnerskap för fred (PFF). Inom PFF-samarbetet har avtal utarbetats som reglerar de rättsliga frågorna om status för personal m.m. mellan de deltagande staterna. Regeringen har beslutat att Sverige skall underteckna avtalen. För att Sverige skall kunna tillträda avtalen måste de godkännas av riksdagen. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalen och att det görs ändringar i brottsbalken, lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet, lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m., lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall samt lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. De föreslagna lagändringarna är nödvändiga för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt avtalen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996. I propositionen behandlas även ändringar i räddningstjänstlagen (1986:1102), med anledning av ett par felaktiga paragrafhänvisningar i den lagen, och en ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. av innebörd att lagens regler om skyddsobjekt även skall omfatta statschefens bostad. Även dessa lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1996. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 4 2 Lagtext.................................................... 5 2.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken.......... 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet....................... 6 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. .................. 7 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall........................ 8 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m................................................. 9 2.6 Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102)......................................... 10 3 Ärendet och dess beredning................................. 12 4 Bakgrund................................................... 14 5 Avtalen rörande rättsliga frågor........................... 16 5.1 Allmänt............................................. 16 5.2 De enskilda bestämmelserna.......................... 16 6 Godkännande av PFF-avtalet och tilläggsprotokollet......... 22 7 Behovet av lagstiftning.................................... 24 7.1 Allmänt............................................. 24 7.2 Sändande av svensk trupp utomlands.................. 25 7.3 Tillträde till svenskt territorium för utländsk trupp 26 7.4 Straffrättslig domsrätt m.m......................... 28 7.4.1 Sverige såsom mottagande stat................. 28 7.4.2 Sverige såsom sändande stat................... 33 7.4.3 Frågor om internationell rättshjälp m.m....... 35 7.5 Skadestånd.......................................... 38 7.6 Tillträde till område för övning m.m. .............. 42 7.7 Sekretess........................................... 43 7.8 Bärande av uniform.................................. 44 7.9 In- och utförsel av materiel........................ 45 7.10 Beskattning......................................... 47 7.11 Hälso- och sjukvård................................. 50 7.12 Körkort och förarbevis.............................. 51 7.13 Lösning av tvister.................................. 52 8 Ändring i räddningstjänstlagen............................. 53 9 Statschefens bostäder kan vara skyddsobjekt................ 54 10 Kostnader.................................................. 55 11 Ikraftträdande............................................. 56 12 Författningskommentar...................................... 57 12.1 Lag om ändring i brottsbalken....................... 57 12.2 Lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet........................... 58 12.3 Lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.................... 59 12.4 Lag om ändring i lagen (1976:766) om immunitet och privilegier i vissa fall............................ 60 12.5 Lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. 60 12.6 Lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102).. 60 Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1995:53) Samverkan för fred - Den rättsligaregleringen............................ 61 Bilaga 2 Betänkandets förslag till författningstext.......... 63 Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU 1995:53) Samverkan för fred - Den rättsliga regleringen. ...................... 69 Bilaga 4 PFF-avtalets och tilläggsprotokollets text på engelska och svenska ........................................ 83 Bilaga 5 Länsstyrelsens i Kalmar län skrivelse...............124 Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag......................... 126 Bilaga 7 Lagrådets yttrande.................................. 133 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 februari 1996.............................................135 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiskafördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred omstatus för deras styrkor samt ett tilläggsprotokoll till avtalet, medreservation när det gäller möjligheten för utländsk stat att utövadomsrätt på svenskt territorium, 2. antar regeringens förslag till - lag om ändring i brottsbalken, - lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning förfredsbevarande verksamhet, - lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktigaanläggningar m.m., - lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegierivissa fall, - lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., - lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext 2.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs att det i brottsbalken skall införas en ny paragraf, 2 kap. 7 b §, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 7 b § -------------------------------------------------------------------- Om det vid besök i Sverige av en främmande stats militära styrka inom ramen för internationellt samarbete har begåtts brott av den främmande statens personal som hör till styrkan, får åtal för brottet väckas endast efter förordnande av regeringen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet dels att i 1-3 §§ ordet "fredsbevarande" skall bytas ut mot "fredsfrämjande", dels att rubriken till lagen skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 §, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Lag om utbildning för freds- Lag om utbildning för freds- bevarande verksamhet främjande verksamhet 4 § -------------------------------------------------------------------- Om en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar hemvist här i landet, i Sverige medverkar i sådan utbildning för fredsfrämjande verksamhet som avses i denna lag, skall staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med utbildningen och för vilken den utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag. Staten skall dock inte ersätta skada som uppkommer hos en sådan utländsk person. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 §1 Som skyddsobjekt får förklaras -------------------------------------------------------------------- 1. statliga 1. statliga förvaltningsbyggnader, förvaltningsbyggnader samt statschefens residens och bostäder statschefens residens och samt statsministerns bostäder, statsministerns bostad, 2. anläggningar och områden till vilka staten har äganderätten eller nyttjanderätten och som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt samt militära fartyg och luftfartyg, 3. anläggningar eller områden som används eller är avsedda för ledning av befolkningsskyddet och räddningstjänsten eller det civila försvaret i övrigt, för energiförsörjning, vattenförsörjning, rundradioförsörjning, radio- och telekommunikationer, transporter eller försvarsindustriella ändamål, -------------------------------------------------------------------- 4. områden där Försvarsmakten, 4. områden där Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt Försvarets radioanstalt tillfälligt tillfälligt bedriver övningar, bedriver övningar, prov eller prov eller försök, och försök, 5. områden där Försvarsmakten har 5. områden där Försvarsmakten har satts in för att möta ett väpnat satts in för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige eller för att angrepp mot Sverige eller för att hindra en kränkning av Sveriges hindra en kränkning av Sveriges territorium. territorium, och 6. områden där en främmande stats militära styrka tillfälligt bedriver övningar när den här i landet deltar i utbildning för fredsfrämjande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. **FOOTNOTES** 1 Senaste lydelse 1994:1735. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall1 skall införas en ny paragraf, 7 §, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 § -------------------------------------------------------------------- Främmande stats militära styrka och dess personal som deltar i utbildning för fredsfrämjande verksamhet inom ramen för samarbetet Partnerskap för fred i enlighet med avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, åtnjuter immunitet och privilegier i den utsträckning som anges i avtalet när det gäller import till och export från Sverige. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. **FOOTNOTES** 1 Lagen omtryckt 1994:717. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § Tullfrihet gäller för varor som förtullas för främmande stats beskickning eller konsulat eller en beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes familj enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Tullfrihet gäller också för varor som förtullas för en internationell organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och är berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige. -------------------------------------------------------------------- Vidare gäller tullfrihet enligt villkor i avtal som är giltigt i förhållande till Sverige för varor som förtullas för en främmande stats militära styrka som här i landet deltar i utbildning för fredsfrämjande verksamhet inom ramen för samarbetet Partnerskap för fred eller för en person som hör till en sådan styrka. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. 2.6 Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102) Härigenom föreskrivs att 70 och 71 §§ räddningstjänstlagen (1986:1102)1 skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 70 §2 -------------------------------------------------------------------- Om en utländsk fysisk eller Om en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar juridisk person som saknar hemvist här i landet medverkar i hemvist här i landet medverkar i en räddningsinsats i Sverige på en räddningsinsats i Sverige på begäran av regeringen, en kommun begäran av regeringen, en kommun eller en statlig myndighet eller en statlig myndighet enligt enligt 69 § skall staten i stället för den 65 § skall staten i stället för denutländska personen ersätta skada utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med som uppkommer i samband med räddningsinsatsen för vilken den räddningsinsatsen för vilken den utländska personen annars skulle utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt ha varit skadeståndsskyldig svensk lag. enligt svensk lag. Staten skall även ersätta en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar hemvist i Sverige och som handlar för biståndsgivarens räkning för personskada och skada på utrustning eller material som används vid biståndsgivningen, om skadan har uppkommit i Sverige i samband med räddningsinsatsen. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 71 §3 -------------------------------------------------------------------- Staten får kräva tillbaka Staten får kräva tillbaka ersättning som betalats enligt 66 §ersättning som betalats enligt 70 § första stycket av den som har första stycket av den som har vållat skadan uppsåtligen eller vållat skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet. För den somgenom grov vårdslöshet. För den som är att anse som arbetstagare är att anse som arbetstagare skall skall dock ansvaret vara dock ansvaret vara begränsat på det begränsat på det sätt som sägs i 4 sätt som sägs i 4 kap. 1 § kap. 1 § skadeståndslagen skadeståndslagen (1972:207). (1972:207). Om rätt till återkrav för ersättning som har betalats för atomskada finns särskilda bestämmelser i atomansvarighetslagen (1968:45). -------------------------------------------------------------------- Om utländskt bistånd har begärts Om utländskt bistånd har begärts av en kommun, får staten av denna av en kommun, får staten av denna kräva tillbaka vad staten har kräva tillbaka vad staten har betalat enligt 66 § eller enligt betalat enligt 70 § eller enligt åtagande i internationella åtagande i internationella överenskommelser om sådant bistånd överenskommelser om sådant bistånd i i den mån kostnaden jämte den mån kostnaden jämte kommunens kommunens egna kostnader för egna kostnader för räddningsinsatsen inte överstiger räddningsinsatsen inte överstiger självrisken enligt självrisken enligt 37 §. 37 §. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. **FOOTNOTES** 1 Lagen omtryckt 1992:948. 2 Senaste lydelse 1994:1722. 3 Senaste lydelse 1994:1722. 3 Ärendet och dess beredning Vid sitt toppmöte den 10 och 11 januari 1994 inbjöd North Atlantic Treaty Organisation (NATO) till en ny form av samarbete inom ramen för initiativet Partnerskap för fred, PFF (Partnership for Peace). Inbjudan riktades till deltagarländerna i North Atlantic Cooperation Council (NACC), nämligen Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Bulgarien, Estland, Georgien, Kazakstan, Kirgisistan, Lettland, Litauen, Moldavien, Polen, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Tadzjikistan, Tjeckien, Turkmenistan, Ukraina, Ungern, Uzbekistan, Vitryssland samt till andra stater inom den dåvarande Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) - numera Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) - "som kan och vill bidra till programmet". Därmed avsågs främst länder som Sverige, Finland och Österrike. Regeringen har ställt sig positiv till NATO-staternas inbjudan och anser att PFF kan utgöra ett viktigt steg mot en fredsordning för Europa. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen den 24 mars 1994 (skr. 1993/94:207 Sverige och Partnerskap för fred) närmare redogjort för PFF-samarbetets innehåll. För ytterligare information om PFF och den svenska medverkan hänvisas till denna skrivelse. Genom lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet, som trädde ikraft den 1 juli 1994, har det blivit möjligt för regeringen att sända svenska väpnade styrkor utomlands för att delta i gemensamma övningar för trupp. Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för Försvarsdepartementet den 14 november 1994 en särskild utredare, hovrättslagmannen Rolf Holmquist, med uppdrag dels att kartlägga de olika frågorna om rättslig status för personal, ansvar och skadestånd m.m. som kan uppkomma vid försvarets fredsfrämjande samarbete i Sverige eller utomlands, dels att lämna förslag om vilka frågor av rättslig natur som Sverige bör söka reglera i avtal med andra länder, dels att lämna en redogörelse för de ändringar av lagar och andra författningar som skulle behövas med anledning av sådana avtal (dir. 1994:122). I maj 1995 lade utredaren fram betänkandet Samverkan för fred - Den rättsliga regleringen (SOU 1995:53). En sammanfattning av betänkandet och utredningens lagförslag finns i bilaga 1 respektive bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fo95/992/RS). En avtalstext, som reglerar de rättsliga frågorna om status för personal m.m. mellan de deltagande staterna inom PFF-samarbetet (PFF-avtalet), jämte ett tilläggsprotokoll som reglerar frågor om dödsstraff (tilläggsprotokollet), framlades av NATO-staterna i juni 1995 för undertecknande. PFF-avtalet har hittills undertecknats av USA, Norge, Ungern, Danmark, Georgien, Tyskland, Slovenien, Slovakien, Estland, Albanien, Canada, Bulgarien, Belgien, Tjeckien, Polen, Rumänien, Frankrike, Litauen, Lettland, Nederländerna och Turkiet. Samtliga dessa stater utom USA och Turkiet har också undertecknat tilläggsprotokollet. PFF-avtalets och tilläggsprotokollets text på svenska och engelska finns i bilaga 4. Regeringen har den 25 januari 1996 beslutat att Sverige skall underteckna PFF- avtalet och tilläggsprotokollet, Fo96/143/SI. Därvid har också beslutats att Sverige skall avge en reservation såvitt avser möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium. Regeringen avser nu att i ett sammanhang ta upp dels frågan om godkännande av PFF-avtalet och tilläggsprotokollet, dels frågan om lagändringar inför ett svenskt godkännande. I detta sammanhang avser regeringen även att föreslå ändringar i räddningstjänstlagen (1986:1102) med anledning av ett par felaktiga paragrafhänvisningar i den lagen. Regeringen behandlar i denna proposition även en skrivelse från Länsstyrelsen i Kalmar län (Fo95/2021/RS), där det begärts en ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. av innebörd att lagens regler om skyddsobjekt även skall omfatta statschefens bostad. Länsstyrelsens skrivelse finns i bilaga 5. Skrivelsen har remitterats till H.M. Konungens Hovförvaltning, Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet. Lagrådet Regeringen beslutade den 25 januari 1996 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Lagrådet har lämnat vissa kommentarer rörande ett par av de föreslagna lagändringarna. Vi återkommer till Lagrådets synpunkter i författningskommentaren till 2 kap. 7 b § brottsbalken och 4 § lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet. Vissa smärre språkliga ändringar har gjorts i lagtexten med anledning av vad som förekommit vid lagrådsföredragningen. 4 Bakgrund Utgångspunkten för deltagande i PFF-programmet är att varje stat själv definierar de områden inom vilka den är beredd att samarbeta. PFF-programmets totala omfattning har fastslagits i det ramdokument (Partnership for Peace: Framework Document) som bifogades NATO-staternas inbjudan. PFF-programmet syftar till att: - underlätta öppenheten i nationella försvarsplanerings- och budgeteringsprocesser - säkerställa demokratisk kontroll av väpnade styrkor - upprätthålla förmågan och beredskapen att, efter vederbörliga konstitutionella hänsyn, bidra till operationer under FN:sbemyndigande och/eller ESK:s (numera OSSE:s) ansvar - utveckla samarbetsinriktade militära relationer med NATO syftandetill gemensam planering, utbildning och övning för att förstärkaförmågan att genomföra operationer på det fredsbevarande området,räddningsinsatser, insatser på det humanitära området och på andraområden som parterna kan enas om - på längre sikt utveckla stridskrafter som har större förmåga attsamarbeta med stridskrafter från Atlantpaktens medlemsstater. Ramdokumentet anger vissa grundläggande principer för samarbete med utgångspunkt i folkrätten, FN-stadgan och OSSE:s principer. Dessa principer bekräftas genom att dokumentet undertecknas av samtliga deltagarstater. Ramdokumentet är inte juridiskt bindande. Det innehåller inga åtaganden om insatser från vare sig NATO:s eller partnerstaternas sida. Utgångspunkten för och inriktningen av ett enskilt deltagarlands medverkan inom PFF-programmets totala ram definieras av landet i ett s.k. presentationsdokument (Presentation Document). Respektive land anger där vilka former för samverkan som det vill delta i, och vilka resurser som det är berett att erbjuda för detta ändamål. Varje land bekostar sin egen medverkan. NATO sammanställer varje år ett arbetsprogram (Partnership Work Programme) som omfattar samtliga aktiviteter som NATO erbjuder partnerländerna samt alla de aktiviteter som partnerländerna erbjuder. Presentationsdokumentet och nämnda arbetsprogram utgör underlag för nästa steg, då de sexton NATO-staterna och respektive partnerstat samråder i syfte att enas om ett individuellt partnerskapsprogram (Individual Partnership Programme) för en given tidsperiod. Av detta program framgår målet för samarbetet under de kommande två åren, vad landet utfäster sig att delta i och vilka resurser som det ställer till förfogande. Genom samrådsförfarandet skapas alltså ett för alla medverkande stater gemensamt arbetsprogram, baserat på vad som är praktiskt möjligt med hänsyn till de resurser som erbjuds och efterfrågas inom samarbetets ram. Grundläggande för samarbetet är således att det bygger på unilaterala presentationsdokument, vilka efter diskussion och inbördes avstämningar formaliseras i bilaterala överenskommelser som förverkligas i multilateralt samarbete med såväl NATO- staterna som med andra partnerländer. Sverige undertecknade Ramdokumentet den 9 maj 1994. Ett övergripande och långsiktigt mål för Sveriges deltagande i Partnerskap för fred är att bidra till skapande av en ny säkerhetsordning i Europa. Enligt presentationsdokumentet, som Sverige överlämnade i samband med undertecknandet av ramdokumentet i maj 1994, är Sverige berett att bidra med sin erfarenhet från det fredsbevarande området och andra områden, som t.ex. räddningstjänstverksamhet. Det svenska samarbetet konkretiseras i ett individuellt partnerskapsprogram (IPP) mellan Sverige på den ena sidan och NATO-staterna på den andra. Programmet kommer att uppdateras årligen. Det IPP som är gällande för tillfället godkändes av regeringen den 11 augusti 1994 och trädde i kraft den 26 augusti 1994. Sverige deltog under hösten 1994 i två större övningar inom Partnerskap för fred, Cooperative Venture och Cooperative Spirit. Cooperative Venture var en marinövning och ägde rum första veckan i oktober längs Norges atlantkust och i Skagerrak. Sverige deltog med fyra fartyg och en helikopter. Övningen syftade till att träna uppgifter som kan bli aktuella i fredsbevarande operationer, t.ex. sanktionsövervakning. Cooperative Spirit ägde rum i slutet av oktober i Holland. Till den övningen sände Sverige ett kombinerat kompani, bestående av en jägarpluton, en kustjägarpluton och en närskyddspluton. Det huvudsakliga syftet med Cooperative Spirit var att bidra till utvecklandet av en gemensam syn på hur förband skall uppträda i fredsbevarande operationer. Under år 1995 har Sverige deltagit i ytterligare övningar inom Partnerskap för fred, varav Cooperative Jaguar och Cooperative Challenge har varit de största. Cooperative Jaguar var en övning med armé-, marin- och flygförband som hölls i Danmark de första veckorna i oktober. Sverige deltog dels i flygdelen med ett transportflygplan och en helikopter, dels i marindelen med tre robotbåtar och en helikopter. Syftet med övningen var att främja ömsesidig förståelse mellan NATO- länderna och partnerstaterna rörande fredsbevarande insatser, räddningsövningar och humanitära insatser. Cooperative Challenge ägde rum i Tjeckien i slutet av september och början av oktober. Till övningen, som var en stabsövning, sände Sverige 15 officerare. Övningen syftade till att samöva en integrerad brigadstab med fredsbevarande uppgifter. En planeringsövning i PFF:s anda genomförs i Sverige under år 1996 och under år 1997 avses Sverige att vara värd för tre PFF-övningar med förband. I januari 1995 inleddes en ny delprocess inom Partnerskap för fred som benämns Defence Planning and Review Process och som syftar till att öka möjligheten till samverkan mellan NATO- och partnerstyrkorna (interoperabiliteten). Genom denna planerings- och översynsprocess vill NATO skapa en grund för att identifiera och bedöma de styrkor och resurser som länderna inom Partnerskap för fred kan komma att tillhandahålla för multinationella fredsbevarande övningar, annan utbildning och insatser tillsammans med NATO-styrkor. Sverige har för avsikt att delta i processen t.o.m. år 1996 i den utsträckning som motiveras av vårt intresse att främja en effektiv samverkan för fredsbevarande verksamhet, räddningstjänst och humanitära insatser. 5 Avtalen rörande rättsliga frågor 5.1 Allmänt Genom PFF-avtalet regleras den rättsliga statusen för de deltagande staternas i Partnerskap för fred styrkor när de befinner sig på annan deltagande parts område. Avtalet reglerar inte beslut att sända och ta emot styrkor utan de besluten kommer även fortsättningsvis att göras till föremål för särskilda avtal mellan berörda stater. PFF-avtalet, som ingås mellan de stater som är medlemmar i NATO och övriga stater som deltar i Partnerskap för fred, innehåller sex artiklar. Genom artikel 1 stipuleras att om inte annat föreskrivs i avtalet eller eventuella tilläggsprotokoll, skall alla parter i avtalet tillämpa bestämmelserna i avtalet mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (NATO SOFA) NATO SOFA är en överenskommelse som varit gällande mellan NATO-staterna sedan år 1951 och som reglerar den rättsliga statusen för ett NATO-lands styrkor när de befinner sig inom ett annat NATO-lands territorium. Avtalet innehåller 20 artiklar. NATO SOFA är skriven att gälla för gemensamma övningar samt styrkors längre stationeringar på annat NATO-lands territorium. Samarbetet inom ramen för Partnerskap för fred avser emellertid ett samarbete för gemensamma övningar för fredsfrämjande verksamhet, insatser på det humanitära området och räddningsinsatser. Sverige har anslutit sig till PFF-samarbetet för att tillsammans med övriga deltagarländer förstärka förmågan att genomföra nämnda operationer. De gemensamma övningar som hålls inom PFF-samarbetet är i tid begränsade till högst någon vecka per övning. Samarbetet inom ramen för Partnerskap för fred har således sådan karaktär att de bestämmelser i avtalet som tar sikte på längre tids stationering på annan stats territorium saknar relevans för svenskt vidkommande. Till PFF-avtalet finns vidare fogat ett tilläggsprotokoll. PFF-avtalet respektive tilläggsprotokollet träder i kraft 30 dagar efter det att tre signatärstater har deponerat sina ratifikations-, godtagande-, eller godkännandedokument hos Förenta staternas regering. För varje annan signatärstat träder avtalet i kraft 30 dagar efter dagen för deponering av nämnda instrument. 5.2 De enskilda bestämmelserna PFF-avtalet Ingressen I avtalets ingress anges vilka stater som tillsammans utgör deltagande stater i Partnerskap för fred. Vidare anges att styrkor från en part i avtalet efter avtal kan sändas till och mottagas i en annan stats område samt erinras det om att beslut att sända och mottaga styrkor även fortsättningsvis skall göras till föremål för särskilda avtal mellan berörda parter. Ytterligare anges i ingressen önskan att definiera statusen för styrkor när de befinner sig i annan parts område samt åberopas avtalet mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor som upprättades i London den 19 juni 1951. Artikel 1 Artikeln anger att NATO SOFA utgör avtalsinnehåll. Artikel 2 Artikeln anger att området för avtalets tillämpning är samtliga deltagande parters territorium. Artikel 3 I artikeln anges att vad som sägs i NATO SOFA om att krav skall framläggas eller tvister hänskjutas till vissa namngivna organ, skall tolkas så att berörda parter är skyldiga att förhandla inbördes utan hänvändelse till någon utomstående myndighet. Artikel 4 Artikeln anger att avtalet kan kompletteras eller ändras i enlighet med internationell rätt. Artikel 5 Artikeln är uppdelad i tre punkter med bestämmelser om undertecknande, ratificering och ikraftträdande. Artikel 6 Artikeln anger att avtalet kan sägas upp och att uppsägningen får rättslig verkan ett år efter det att skriftlig uppsägning skett i föreskriven ordning. Tilläggsprotokollet Tilläggsprotokollet reglerar frågor om dödsstraff. Genom tillägget fastslås att för det fall att en stat har domsrätt enligt avtalet skall en stat som biträtt tilläggsprotokollet inte verkställa en dödsdom mot medlem i styrka från någon annan stat som är part i tilläggsprotokollet. NATO SOFA Artikel I Artikeln innehåller två punkter varav punkt 1 innehåller definitioner på begrepp som förekommer i avtalet, t. ex. styrka, sändande stat, mottagande stat. Punkt 2 anger att avtalet gäller för parternas lokala myndigheter på samma sätt som det gäller för deras centrala myndigheter, dock med förbehåll för att egendom som ägs av lokala myndigheter inte skall betraktas som egendom tillhörig en part enligt artikel VIII (ang. skadestånd). Artikel II Artikeln slår fast att den främmande statens trupper skall respektera den mottagande statens lagar och att deltagarna i truppen skall avhålla sig från bl. a. politisk verksamhet. Artikel III I artikeln görs vissa undantag från pass- och viseringsbestämmelser vid inresa och utresa för en styrka och dess medlemmar. Vidare regleras handhavandet vid hemsändande av främmande soldater från mottagarlandet. Artikel IV Artikeln reglerar frågor om förarbevis. Det stadgas att körkort som har utfärdats i den sändande staten skall godkännas även i den mottagande staten. Artikel V Enligt artikeln skall den främmande truppen normalt bära uniform i den mottagande staten samt skall tjänstefordon tillhörigt den sändande staten vara försett med nationalitetsbeteckning. Artikel VI Artikeln ger den främmande truppen rätt att inneha och bära vapen inom den mottagande statens territorium. Artikel VII Artikeln innehåller regler om straffrättslig domsrätt över dem som ingår i den främmande styrkan. Utgångspunkten för regleringen är att staterna har domsrätt i enlighet med respektive stats lagstiftning. Det finns dock bestämmelser som anger att den sändande eller mottagande staten har exklusiv domsrätt. Den sändande statens militära myndigheter har sådan domsrätt beträffande brott som är straffbara enligt den statens militärlagstiftning men som inte är straffbara i mottagarlandet. Den mottagande staten har exklusiv domsrätt i den omvända situationen. Vidare regleras det fallet att båda staterna har jurisdiktion. Den sändande staten har domsrätt vid brott, som begåtts av en person som ingår i truppen, mot den statens egendom, säkerhet eller styrkor. Vidare har den sändande staten domsrätt beträffande en sådan person, för brott som begåtts under utövning av tjänsten. Artikeln innehåller vidare bestämmelser för samarbete mellan staterna i fråga om utredning av brott och verkställighet av straff. Enligt punkt 7 a får den sändande staten inte verkställa ett dödsstraff i den mottagande staten, om den staten saknar sådant straff för det aktuella brottet. Vidare regleras frågor om domars rättskraft samt frågor om rättssäkerhet under processer. Ytterligare stadgas att reguljära militära förband som ingår i en styrka har rätt att utöva polisiär myndighet i förläggningar, anläggningar och andra utrymmen som de disponerar över. Styrkans militärpolis får vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa upprätthållandet av ordning och säkerhet inom dessa lokaler. För anlitande av militär utanför lokalerna får militärpolisen endast anlitas i kraft av avtal med myndigheterna i det mottagande landet. Slutligen regleras i artikeln att varje part skall lägga sig vinn om att införa sådan lagstiftning som anses nödvändig för att trygga säkerhet och skydd i tillräcklig grad inom sitt territorium för anläggningar, utrustning och dylikt. Artikel VIII Artikeln innehåller detaljerade bestämmelser för reglering av skadeståndsanspråk. Artikeln är uppdelad i 10 punkter, där 1-5 punkterna avser skador under utövning av tjänst. I 1 punkten finns bestämmelser om skador på offentligt ägd egendom som används under övning. Huvudregeln är att ingen av staterna är ersättningsskyldig mot den andra för skador som uppkommer på sådan egendom. Punkt 2 innehåller regler om skador på annan offentligt ägd egendom. Ersättningskrav för sådana skador avgörs genom förhandlingar mellan parterna (jämför artikel 3 i PFF-avtalet). Ersättning utgår ej för skador som understiger ett visst belopp. Enligt punkt 4 avstår staterna från krav mot varandra för personskador och dödsfall. Personalens rätt till ersättning i sådana fall bestäms av nationella regler. Om den främmande truppen i tjänsten orsakar skada för tredje man, kan denne yrka ersättning vid det egna landets domstolar enligt de regler som är tillämpliga om skadan skulle ha orsakats av den mottagande statens väpnade styrkor. Den mottagande staten utbetalar ersättningen till den skadelidande tredje mannen. Avgörandet är bindande för den sändande staten. Enligt särskilda regler om avräkning mellan staterna kan den sändande staten få svara för högst 75 procent av skadeståndet. I punkt 6 finns bestämmelser om reglering av ersättningskrav på grund av handlingar utanför tjänsten. Den skadelidande skall framställa sitt krav till den mottagande staten som fastställer eventuell ersättning enligt den egna lagstiftningen. Därefter underrättas den sändande staten som avgör om betalning skall ske "ex gratia". Om den skadelidande accepterar beloppet sker betalningen av den sändande staten. Vidare finns bestämmelser om att myndigheterna i den sändande och mottagande staten skall samarbeta vid upptagning av bevis för en rättvis rättegång. Artikel IX Artikeln innehåller bestämmelser om villkoren för vistelsen i värdlandet. Artikeln avser bl. a. inköp av varor, sjukvård och mervärdesskatt. Enligt punkt 5 kan den främmande styrkans personal få sjuk- och tandvård på samma villkor som mottagarlandets personal, om sådan vård inte kan anordnas tillfredsställande där styrkan är stationerad. Artikel X Artikeln stadgar att den främmande truppen inte skall anses bosatt i värdlandet när det gäller betalning av skatt som utgår på grund av bosättning. Personalen betalar inte skatt i mottagarlandet beträffande den lön som utbetalas av sändarstaten. Artikel XI Artikeln innehåller tullbestämmelser. Huvudregeln är att den främmande truppen lyder under den mottagande statens lagstiftning. Tullmyndigheten i den mottagande staten har rätt att visitera den främmande personalen, undersöka deras bagage och ta egendom i beslag. Fordon och annan utrustning för tjänsten får dock tas in i och ut från värdlandet utan tull. Den främmande styrkan skall upprätta ett särskilt intyg beträffande sådan utrustning, vilket skall uppvisas för tullmyndigheten i den mottagande staten. Den främmande truppen får även ta in och föra ut personlig utrusning samt möbler och bilar utan att betala tull. Mottagarlandet skall ordna så att drivmedel och oljor för bl.a. tjänstefordon kan levereras tull- och skattefritt till den främmande styrkan. Artikel XII Artikeln innehåller bestämmelser som riktar sig till tullmyndigheterna i den mottagande staten. Artikel XIII I artikeln ges bestämmelser om samarbete mellan staterna när det gäller visst utredningsarbete beträffande tull och skatt. Artikel XIV Artikeln innehåller valutaregler. Den sändande och mottagande staten kan utfärda särskilda valutaregler för den främmande styrkan. Artiklarna XV-XX Dessa artiklarna reglerar frågor hänförliga till NATO-staterna och kan inte anses ha relevans för PFF-samarbetet. Artikel XV anger att avtalet skall gälla även om fientligheter riktas mot NATO-staterna. Artikel XVI reglerar hur tvist om tolkning av avtal skall lösas (se ovan redogörelsen för artikel 3 i PFF- avtalet). Artikel XVII anger att avtalet kan revideras på begäran. Artikel XVIII innehåller ratifikationsbestämmelser. Artikel XIX reglerar uppsägning av avtalet (jämför ovan artikel 6 i PFF-avtalet). I artikel XX finns bestämmelser om utsträckningen av avtalets territoriella tillämpning (jämför ovan redogörelsen för artikel 2 i PFF-avtalet). 6 Godkännande av PFF-avtalet och tilläggsprotokollet. -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: PFF-avtalet och tilläggsprotokollet godkänns| | med reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat att| | utöva domsrätt på svenskt territorium. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Utredningen föreslår att ett statusavtal inom ramen för Partnerskap för fred ingås av regeringen sedan riksdagen godkänt överenskommelsen. Remissinstanserna: Har i huvudsak godtagit utredningens förslag. Några remissinstanser - däribland Försvarsmakten och Statens räddningsverk - har haft invändningar mot att PFF-avtalet endast reglerar det militära samarbetet inom Partnerskap för fred. Skälen för regeringens förslag: De gemensamma övningarna inom PFF-samarbetet föranleder frågor om rättslig status för de deltagande staternas styrkor. Hittills har dessa frågor inte varit reglerade i ett enhetligt avtal mellan PFF-staterna. Vid de gemensamma övningar som förevarit inom PFF-samarbetet har därför frågan fått lösas från fall till fall, varvid vanligtvis det arrangerande landet utfärdat en deklaration där det angetts vilka rättsliga regler som skall vara gällande under övningen. Ett så omfattande och kontinuerligt pågående samarbete som det som äger rum inom ramen för Partnerskap för fred kräver dock att de rättsliga frågor som uppstår till följd av samarbetet får en enhetlig och långsiktig reglering. I syfte att åstadkomma en sådan enhetlighet och långsiktighet i den rättsliga regleringen har NATO-staterna lagt fram det avtal och tilläggsprotokoll som vi redogjort för i avsnitt 5.2. Regeringen har den 25 januari 1996 beslutat att avtalet jämte tilläggsprotokollet skall undertecknas, Fo96/56/SI, med en reservation såvitt avser möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium. Reservationen lyder enligt följande. The Government of Sweden does not consider itself bound by Article I of the agreement among the States Parties to the North Atlantic Treaty and the other States Participating in the Partnership for Peace regarding the status of their Forces, to the extent that this Article refers to the provisions of Article VII of the agreement between the Parties to the North Atlantic Treaty regarding the status of their Forces, which gives sending States the right to exercise jurisdiction within the territory of a receiving State, when Sweden is such a receiving State. The reservation does not cover appropriate measures taken by the military authorities of sending States which are immediately necessary to ensure the maintenance of order and security within the force. Beträffande innebörden av reservationen se vidare avsnitt 7.4.1. Sverige har deltagit och kommer att delta i övningar inom PFF-samarbetet. Sveriges avsikt är även att framöver stå som värd för övningar inom ramen för detta samarbete. För Sveriges del är det därför av stor betydelse att få en enhetlig rättslig reglering av PFF-samarbetet. Det av NATO-staterna framlagda avtalet och tilläggsprotokollet innebär en för Sverige godtagbar rättslig reglering av samarbetet på militär sida. PFF-avtalet och tilläggsprotokollet innebär inte att fråga om beslut att sända en styrka från en medlemsstat till en annan regleras utan dessa avtal reglerar endast vad som gäller rättsligt när ett lands styrkor befinner sig på ett annat lands territorium. Vissa remissinstanser har framhållit att ett avtal bör omfatta även civilt samarbete. Självfallet skulle det vara en fördel om en uttrycklig internationell reglering av allt samarbete inom Partnerskap för fred nu kunde komma till stånd. NATO-staterna har dock valt att för undertecknande lägga fram PFF-avtalet och tilläggsprotokollet, vilka enligt ordalydelsen reglerar militärt samarbete. Det saknas för närvarande möjlighet för Sverige att få till stånd ett avtal som uttryckligen reglerar samarbetet även på civil sida. Denna brist bör dock inte föranleda att Sverige avstår från att godkänna PFF-avtalet och tilläggsprotokollet. Ett uteblivet godkännande skulle endast innebära att Sverige skulle få ett avtalslöst tillstånd såvitt avser hela PFF-samarbetet. Dessutom kan PFF-avtalet få viss betydelse även för det civila samarbetet. Man bör nämligen hålla i minnet att i åtskilliga stater bedrivs sådan verksamhet som i Sverige är civil av respektive stats försvarsmakt. Analogivis kan därför även t.ex. verksamhet på räddningstjänstens område inom ramen för Partnerskap för fred anses reglerad i avtalet. I PFF-avtalet - NATO SOFA - regleras, som nämnts i avnsitt 5.1, även sådant som inte kan få relevans i PFF-samarbetet. De bestämmelser i avtalet som reglerar annat än vad som föranleds av de övningar som förekommer inom ramen för samarbetet Partnerskap för fred saknar därför betydelse för svenskt vidkommande. Regeringen återkommer i det följande till vissa av dessa frågor. Mot bakgrund av det anförda är det angeläget att Sverige godkänner avtalet jämte tilläggsprotokollet, med reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium. PFF-avtalet och tilläggsprotokollet är av sådan betydelse att de bör godkännas av riksdagen. I vissa avseenden innebär bestämmelserna i PFF-avtalet att ändringar måste göras i svensk lagstiftning. Regeringen kommer i det följande att redogöra för vilka lagändringar som erfordras. 7 Behovet av lagstiftning 7.1 Allmänt I samband med ett svenskt godkännande av PFF-avtalet och tilläggsprotokollet måste ställning tas till om de regler som Sverige på detta sätt godkänner står i överensstämmelse med svensk lagstiftning. Om så inte är fallet, måste övervägas vilka ändringar som bör göras i den svenska lagstiftningen. PFF-avtalet och tilläggsprotokollet har presenterats i avsnitt 5.2. En genomgång av dessa dokument visar att det framför allt är på de straff- och skadeståndsrättsliga områdena som det kan vara nödvändigt att anpassa svensk lagstiftning till avtalens reglering. Även skyldigheten att bereda främmande styrkor skydd för insyn i deras verksamhet kräver lagändring, liksom immunitet och privilegier enligt avtalet såvitt avser import och export. Såvitt avser rätten att föra in vapen i samband med övningar i Sverige har regeringen i proposition 1995/96:52 En ny vapenlag redan föreslagit erforderlig lagstiftning. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 april 1996. Åtskilliga frågor som regleras i PFF-avtalet föranleder inte någon ändring i svensk lagstiftning. Regeringen kommer i det följande att närmare utveckla skälen för att vi i vissa avseenden inte föreslår några lagändringar. Några remissinstanser, däribland Försvarsmakten, har hävdat att det föreligger ett behov av att rättsligt reglera samtliga frågor som uppkommer inom samarbetet Partnerskap för fred, således även den civila sidan av samarbetet. Även Statens räddningsverk har kritiserat att det civila samarbetet lämnas utanför regleringen. Såsom framhållits i det föregående har Sverige nu att ta ställning till frågan om godkännande av PFF-avtalet och tilläggsprotokollet. I samband härmed bör erforderliga lagändringar göras. Det saknas för närvarande möjlighet för Sverige att få till stånd ett internationellt avtal som uttryckligen reglerar även samarbete på civil sida. Eftersom PFF-avtalet i vissa avseenden - såsom framhållits i avsnitt 6 - kan få betydelse även för civilt samarbete bör lagändringarna dock göras på ett sådant sätt att lagstiftningen - om inte annat är särskilt motiverat - blir tillämplig också i fråga om civilt samarbete inom ramen för Partnerskap för fred. 7.2 Sändande av svensk trupp utomlands -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: Genom lagen (1994:588) om utbildning för | | fredsbevarande verksamhet har regeringen bemyndigats att sända | | väpnade styrkor utomlands för deltagande i utbildning för | | fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt | | samarbete. Det finns inte behov av ytterligare lagstiftning för | | att sända svenska väpnade styrkor utomlands för att delta i PFF-| | övningar. | | | | Regeringens förslag: Lagen om utbildning för fredsbevarande | | verksamhet ändras så att den i fortsättningen avser utbildning för| | fredsfrämjande verksamhet. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Utredningen har inte behandlat frågan om att utsträcka lagen till att avse all fredsfrämjande verksamhet. Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot utredningens bedömning. Försvarshögskolan har dock anfört att det bör övervägas att i lagtext använda termen "fredsfrämjande" i stället för "fredsbevarande". Skälen för regeringens bedömning och förslag: Enligt 10 kap 9 § första stycket regeringsformen får regeringen sätta in Försvarsmakten eller en del därav vid väpnat angrepp mot riket. I övrigt får en svensk väpnad styrka sättas in i strid eller sändas till ett annat land endast om riksdagen medger det (första punkten), om det är medgivet i lag som anger förutsättningarna för åtgärden (andra punkten) eller om en skyldighet att vidta åtgärden följder av internationell överenskommelse eller förpliktelse som riksdagen har godkänt (tredje punkten). Riksdagen måste således på något sätt godkänna att en svensk väpnad styrka sänds utomlands. Enligt lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands finns möjlighet för regeringen att efter begäran av FN eller efter beslut som fattas av OSSE ställa väpnad styrka till för- fogande för fredsbevarande verksamhet utomlands. Denna lag har dock inte någon relevans för PFF-samarbetet. Detta tar ju enbart sikte på utbildning för fredsfrämjande verksamhet. I 1 § lagen om utbildning för fredsbevarande verksamhet stadgas att regeringen får sända en väpnad styrka utomlands för att delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete. Av motiven till lagen (prop. 1993/94:244 s. 7f.) framgår att den tillkom främst för att möjliggöra ett deltagande med svensk trupp utomlands vid övningar inom ramen för Partnerskap för fred, utan att riksdagen skall behöva höras vid varje tillfälle när en sådan övning blir aktuell. Någon ytterligare lagstiftning erfordras inte såvitt avser möjligheterna att sända svensk trupp utomlands för att delta i samarbete inom ramen för Partnerskap för fred. Däremot bör lagen om utbildning för fredsbevarande verksamhet ändras så att regeringen ges rätt att sända trupp utomlands för deltagande i utbildning inte bara för rent fredsbevarande verksamhet utan även för annan fredsfrämjande verksamhet. De senaste åren har stora förändringarna ägt rum i vår omvärld, varvid särskilt FN:s roll vid internationella konflikter har stärkts. FN, vars tidigare insatser i princip varit rent fredsbevarande vid lösning av internationella konflikter har vid senare insatser kommit att bedriva även annan fredsfrämjande verksamhet. Som exempel kan nämnas de senaste årens FN-insats i f.d. Jugoslavien. Denna internationella förändring har även fått återverkningar i Sverige. Här kan nämnas dels riksdagens beslut med anledning av prop. 1992/93:254 Svenskt deltagande i av FN:s säkerhetsråds beslutade insatser för säkerställande av fred i f.d. Jugoslavien, där svensk trupp ställdes till FN:s förfogande som ett bidrag till av säkerhetsrådet beslutade insatser för säkerställande av fred i f.d. Jugoslavien (bet. 1992/93:UU35, rskr. 1992/93:429), dels riksdagens beslut med anledning av prop. 1995/96:113 Svenskt deltagande i fredsstyrka i f.d. Jugoslavien, där svensk trupp ställdes till förfogande i en multinationell styrka (IFOR) med uppgift att genomföra en fredsöverenskommelse mellan parterna i konflikten i f.d. Jugoslavien (bet. 1995/96:UU4, rskr. 1995/96:109). Även övningar inom Partnerskap för fred kommer i framtiden att i större utsträckning vara inriktade på fredsfrämjande insatser i stället för som tidigare rent fredsbevarande insatser. Från svensk sida föreligger intresse av att kunna delta även i dessa övningar, varför en lagändring bör göras. Någon motsvarande ändring bör däremot inte göras i lagen om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands. Även i fortsättningen bör riksdagen således i varje enskilt fall ta ställning till om svensk trupp skall sändas utomlands för deltagande i operationer som inte är enbart fredsbevarande. 7.3 Tillträde till svenskt territorium för utländsk trupp -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: Gällande svensk lagstiftning om att | | utländska trupper har tillträde till svenskt territorium och rätt| | att vistas i landet tillgodoser de krav som samarbetet inom | | Partnerskap för fred förutsätter. Någon ytterligare lagstiftning| | föranleds inte av PFF-samarbetet. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Statens invandrarverk har anfört att undantag från skyldigheten att söka visum, uppehållstillstånd och arbetstillstånd inte bör göras i form av enskilda beslut av regeringen utan att sådana undantag i stället bör, liksom andra undantag för återkommande tillfällen, ges en generell utformning i förordningsform - i förevarande fall utlänningsförordningen (1989:547). Skälen för regeringens bedömning: Regler om utländsk väpnad styrkas tillträde till svenskt territorium finns i olika författningar, nämligen tillträdesförordningen (1992:118), förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripande vid kränkning av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen) och förordningen (1994:528) om utländska besök vid Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Allmänna bestämmelser om utlänningars inresa, utresa och vistelse i Sverige finns i utlänningslagen (1989:529). I lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. finns regler som begränsar utlänningars rätt att uppehålla sig inom militära skyddsområden. Enligt huvudregeln i 4 § tillträdesförordningen krävs tillstånd för tillträde till svenskt territorium av utländska statsfartyg, utländska statsluftfartyg och utländska militära fordon. Utländska statsfartyg har dock i enlighet med bestämmelserna i förordningens 3 § för genomfart tillträde till svenskt territorialhav utan tillstånd. Utgångspunkten är att regeringen avgör om tillstånd skall meddelas (6 §). Tillståndet skall utverkas på diplomatisk väg. I vissa fall enligt 5 § har dock Försvarsmakten rätt att meddela tillståndet. Det gäller bl.a. utländska militära fordon på begäran av Generaltullstyrelsen (5 § första stycket 4). Försvarsmakten får även på begäran av en kommun eller en statlig myndighet som svarar för räddningstjänst meddela utländska statsfartyg, statsluftfartyg och militära fordon tillstånd för tillträde till svenskt territorium vid räddningsinsatser eller vid övning av sådana insatser (5 § andra stycket). Inom svenskt territorium får ett utländskt statsfartyg eller statsluftfartyg endast med regeringens tillstånd bedriva skjutövningar eller andra övningar än sådana som avses i 5 § andra stycket, om inte övningarna i sin helhet kan genomföras inom fartyget eller luftfartyget (10 §). Utländska militära fordon som befinner sig i Sverige efter tillstånd av Försvarsmakten får däremot användas vid övning här utan tillstånd av regeringen. Om besättningen från ett utländskt statsfartyg eller statsluftfartyg, som befinner sig på svenskt territorium, lämnar fartyget eller luftfartyget får besättningen inte utan regeringens tillstånd bära annat vapen än blankt vapen som hör till uniformsdräkten (11 §). Utöver de nu redovisade bestämmelserna finns i tillträdesförordningen även särskilda stadganden för krigförande staters statsfartyg och statsluftfartyg. I IKFN-förordningen finns regler för den situationen att ett utländskt statsfartyg, statsluftfartyg eller militärt fordon befinner sig på svenskt territorium utan att bestämmelserna i tillträdesförordningen har iakttagits. I sådana fall har Försvarsmakten till uppgift att upptäcka och avvisa kränkningar av svenskt territorium (3 § 1). Enligt 11 § får inte militär personal bära uniform inom Sveriges landområde utan tillstånd av Försvarsmakten. Om ett utländskt militärt fordon påträffas inom svenskt territorium utan att ha rätt att vara där, skall det hållas kvar. Om personal som medföljer fordonet saknar rätt att inresa till eller vistas i riket, skall personalen omhändertas och avväpnas. Förhållandet skall anmälas till närmaste polismyndighet. Enligt 1 § förordningen om utländska besök vid Försvarsmakten och Försvarets materielverk skall Försvarsmakten ha Försvarsdepartementets tillstånd innan myndigheten anordnar besök av en utlänning vid vissa staber och förband. Tillstånd krävs också, om utlänningen skall tjänstgöra i en befattning vid en svensk militär enhet. Tillstånd behövs dock inte, om besöket är föranlett av att utlänningen exempelvis skall förbereda, delta i eller följa upp verksamhet inom ramen för överenskommelser mellan Sverige och andra stater om samarbete inom försvarets område. Allmänna bestämmelser om krav för utlänningars vistelse i Sverige finns i 1 kap. utlänningslagen. Kraven avser pass (2 §), visum (3 §), uppehållstillstånd (4 §) och arbetstillstånd (5 §). I samtliga fall får regeringen föreskriva undantag från kraven. Det erfordas således ingen ändring i utlänningslagen för att Sverige skall kunna uppfylla PFF-avtalets krav på utländska truppers vistelse i Sverige. Övningar som kommer att hållas i Sverige inom ramen för Partnerskap för fred kommer att vara få till antalet och omfatta högst någon vecka per övning. Vid dessa förhållanden finner regeringen inte skäl att införa särskilda regler i utlänningsförordningen utan det torde vara mer ändamålsenligt att regeringen fattar beslut i frågan då tillträdesfrågan avgörs. Det får således ankomma på regeringen att besluta om erforderliga undantag från vad som föreskrivs i utlänningslagstiftningen. Någon ytterligare lagstiftning erfordras således inte såvitt avser möjligheten att mottaga utländska förband i Sverige för att delta i samarbete inom ramen för Parnerskap för fred. 7.4 Straffrättslig domsrätt m.m. 7.4.1 Sverige såsom mottagande stat -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Sverige reserverar sig mot bestämmelserna i| | avtalet om rätten för en sändande stat att utöva sin domsrätt på den| | mottagande statens territorium, med undantag av sådana åtgärder | | som är omedelbart nödvändiga för att upprätthålla ordning och | | säkerhet inom styrkan. | | Åtal mot en medlem av den sändande statens styrka, eller mot en| | annan person som omfattas av avtalet, för gärning som begåtts i | | Sverige skall få väckas endast efter förordnande av regeringen. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Utredningen föreslår att en ny bestämmelse införs i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall av innebörd att immunitet skall gälla för den främmande statens personal i enlighet med innehåll i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt utredningens förslag eller lämnat det utan erinran. Skälen för regeringens förslag: Gällande rätt Bestämmelser om tillämpligheten av svensk strafflag i internationella sammanhang finns i 2 kap. brottsbalken. Beträffande brott som begåtts i Sverige föreskrivs i 2 kap. 1 § brottsbalken att det i sådana fall skall dömas efter svensk lag och vid svensk domstol. Denna regel gäller oavsett gärningsmannens nationalitet. Enligt 2 kap. 7 § brottsbalken skall emellertid i fråga om svensk lags tillämpning och svensk domstols behörighet iakttas de begränsningar som följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser eller, enligt vad därom är särskilt stadgat, av överenskommelse med främmande makt. Detta innebär att straffrättslig immunitet som följer av folkrätten och är så etablerad att den kan sägas utgöra en erkänd folkrättslig grundsats skall tillämpas direkt av svenska domstolar. I andra fall måste bestämmelserna om immunitet ha genomförts i svensk rätt för att vinna beaktande i Sverige. Bestämmelser om immunitet på grund av internationella avtal som Sverige har anslutit sig till finns bl.a. i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagen föreskriver immunitet för bl.a. främmande staters beskickningar och beskickningsmedlemmar. Som en ytterligare begränsning av möjligheten att lagföra brott begångna i Sverige har för vissa fall föreskrivits krav på tillstånd för åtal.Enligt 2 kap. 5 a § tredje stycket brottsbalken får, om fråga om ansvar för en gärning prövats genom dom meddelad i en främmande stat, åtal för gärningen inte väckas i Sverige utan förordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigat därtill. Ett sådant bemyndigande har lämnats till Riksåklagaren i förordningen (1993:1467) med bemyndigande för Riksåklagaren att förordna om väckande av åtal i vissa fall. Vidare föreskrivs i 2 kap. 7 a § brottsbalken att om en utlänning begått brott i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattat allmän ställning hos annan stat eller mellanfolklig organisation, får åtal väckas endast efter förordnade av regeringen. Detta gäller dock inte om gärningsmannen genom vilseledande uppgifter, förklädnad eller på annat sätt sökt dölja i vilken egenskap han har handlat. Bestämmelsen torde bl.a. ta sikte på medlemmar i en främmande stats militära styrka. Även en främmande stat kan enligt sin lagstiftning ha domsrätt beträffande gärningar som har förövats i Sverige. Detta leder normalt inte till någon konflikt mellan rättssystemen eftersom varje stat som regel endast kan utöva sin domsrätt inom det egna territoriet. Detta följer av staternas suveränitet. Regeringsformen bygger således på förutsättningen att rättskipning och förvaltning i Sverige skall fullgöras av svenska myndigheter. Främmande länders myndigheter kan alltså inte utan vidare utöva några maktbefogenheter på svenskt territorium. Detta gäller även om maktutövningen riktar sig mot det egna landets medborgare. Enligt 10 kap. 5 § fjärde stycket regeringsformen kan emellertid riksdagen under vissa förutsättningar genom beslut överlåta förvaltningsuppgift till bl.a. en främmande stat. Ett sådant beslut måste fattas antingen enligt den ordning som gäller för grundlagsändring eller med kvalificerad majoritet. PFF-avtalet Enligt artikel VII i NATO SOFA skall både den sändande staten och den mottagande staten ha domsrätt över brott som begås av styrkans medlemmar på den mottagande statens territorium. En stats domsrätt skall dock vara exklusiv när det gäller sådana gärningar, inklusive lagöverträdelser med avseende på statens säkerhet, som är straffbara enligt den statens lagstiftning men inte enligt den andras. Med lagöverträdelser som hotar en stats säkerhet menas förräderi mot staten, sabotage, spionage eller överträdelse av någon lag med avseende på statshemligheter eller försvarshemligheter i den staten. Beträffande övriga fall, där domsrätt således tillkommer båda staterna, föreskrivs i artikeln att militärmyndigheterna i den sändande staten skall ha företräde att utöva sin domsrätt när det gäller brott med avseende uteslutande på den statens egendom och säkerhet eller brott, som riktar sig uteslutande mot egendom tillhörig en annan medlem i en styrka eller civil personal från den staten eller anhöriga eller mot deras person, samt beträffande lagöverträdelser, som härrör från någon handling eller underlåtenhet som begåtts vid tjänsteutövning. I fråga om varje annan lagöverträdelse gäller enligt artikeln att den mottagande staten skall ha företräde till att utöva sin domsrätt. I artikeln sägs vidare att myndigheterna i den stat som har företräde till att utöva domsrätt skall välvilligt behandla en begäran från myndigheterna i den andra staten att avstå från sin rätt om denna andra stat anser att ett sådant avstående skulle vara av särskild betydelse. När någon ställts inför rätta i enlighet med bestämmelserna i artikeln av den ena statens myndigheter och blivit frikänd eller dömd och avtjänar eller har avtjänat sitt straff eller blivit benådad får han, enligt punkten 8, inte lagföras på nytt för samma förseelse inom samma territorium av en annan parts myndigheter. Detta skall dock inte hindra att de militära myndigheterna i den sändande staten från att åtala en medlem av sin styrka för någon överträdelse av disciplinära regler som hänger samman med gärningen. Enligt punkten 9 i artikeln skall, när en medlem av en styrka eller dess civila personal eller anhöriga åtalas under en mottagande stats domsrätt, den misstänkte ha vissa närmare angivna grundläggande rättigheter inom ramen för förfarandet. Av artikeln framgår vidare att den sändande staten, till skillnad från andra situationer där två stater har domsrätt över samma gärning, skall ha rätt att utöva sin domsrätt i den mottagande staten. Det skall således vara möjligt att såväl döma till straff i den mottagande staten som att verkställa domen där. Den enda begränsningen i detta avseende som framgår av artikeln är att en dödsdom inte får verkställas i den mottagande staten av den sändande statens myndigheter, om lagen i den mottagande staten inte har dödsstraff för det aktuella fallet. Enligt punkten 10 a skall reguljära militära förband som ingår i en styrka ha rätt att utöva polisiär myndighet i förläggningar, anläggningar och andra utrymmen som den disponerar enligt avtal med den mottagande staten. Styrkans militärpolis skall ha rätt att vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa upprätthållandet av ordning och säkerhet inom dessa lokaler. Utanför dessa lokaler får dock, enligt punkten 10 b, militärpolis anlitas endast med stöd av avtal med myndigheterna i den mottagande staten. Överväganden Det föreliggande SOFA är ursprungligen avsett att gälla endast mellan medlemsstaterna i NATO. Det är således utformat för att reglera rättsliga förhållanden inom ramen för ett betydligt mer långtgående militärt samarbete än Partnerskap för fred. Detta präglar också innehållet i avtalet. Sålunda måste bl.a. bestämmelserna om rätt för den sändande staten att utöva domsrätt och verkställa domar på den mottagande statens territorium antas ha utformats med utgångspunkt i att den sändande staten skall ha en styrka permanent förlagd i den mottagande staten. Detta är emellertid inte avsikten med PFF. För Sveriges del kan PFF-samarbetet på sin höjd antas föranleda någon enstaka övning per år och varje övning kan beräknas pågå högst ett par veckor. Vid sådant förhållande kan den sändande staten knappast ha något behov av att utöva domsrätt på svenskt territorium. Eventuella brott som begåtts av en styrkas medlemmar på den mottagande statens territorium och som faller under den sändande statens domsrätt kan i stället beivras efter att styrkan återvänt. Att i svensk lag ge en främmande stat rätt att på svenskt territorium svara för sådan ingripande myndighetsutövning som straffrättskipning innebär skulle vidare kräva långtgående lagstiftningsåtgärder. Sådana kan knappast anses vara motiverade enbart på grund av den begränsade funktion som NATO SOFA har att fylla inom ramen för Partnerskap för fred. Det kan därutöver tilläggas att utövandet av en sådan domsrätt skulle kunna komma i konflikt med svensk grundlag. I artikeln finns nämligen inte någon bestämmelse som hindrar den sändande staten från att under utövande av sin domsrätt döma till dödsstraff; artikeln innehåller endast förbud mot verkställighet av sådana straff på den mottagande statens territorium. Redan meddelandet av en dödsdom på svenskt territorium får emellertid anses strida mot 2 kap. 4 § regeringsformen enligt vilken dödsstraff inte får förekomma. Med hänsyn till det anförda är det regeringens uppfattning att Sverige bör reservera sig mot bestämmelsen i artikel VII om rätt för den sändande staten att på svenskt territorium utöva straffrättslig jurisdiktion eller att verkställa påföljder för brott. Ett beslut om att en främmande stats militära styrka får besöka Sverige måste emellertid med nödvändighet anses innefatta en rätt för styrkan att behålla sin befälsstruktur även under besöket. Däri får anses ligga att ansvariga befäl har rätt att mot underlydande medlemmar av styrkan vidta åtgärder för att upprätthålla ordning och säkerhet inom styrkan samt för medföljande militärpolis att utöva polisiär myndighet inom förläggningsområden och liknande. Det vore knappast möjligt att låta svenska myndigheter helt och hållet överta den uppgiften under besöket. En sådan reservation som nyss föreslagits bör därför inte omfatta åtgärder som behöver vidtas omedelbart för att upprätthålla ordning och säkerhet inom styrkan. Den bör inte heller gälla den sändande statens rätt enligt avtalet att utöva polisiär myndighet inom förläggningar och andra utrymmen som styrkan ensam disponerar. Rätten för den sändande statens styrka att internt utöva de befogenheter som nu sagts får anses följa av vedertagna principer för internationellt militärt samarbete och bör inte kräva någon uttrycklig bestämmelse i lag. Det bör emellertid inte komma i fråga att sluta något sådant avtal som avses i punkten 10 b om rätt för den sändande statens militärpolis att ingripa även utanför sådana lokaler som disponeras av dess styrka. Ett sådant avtal torde för övrigt vara att bedöma som överlåtelse av förvaltningsuppgift enligt 10 kap. 5 § regeringsformen och kräva den särskilda beslutsordning som föreskrivs där. En reservation av det slag som nyss föreslagits inskränker inte den sändande statens rätt att utöva domsrätt sedan styrkan återvänt till hemlandet. Möjligheten att utöva domsrätten på det egna territoriet påverkas inte av svensk lagstiftning. Någon lagstiftningsåtgärd behöver heller inte vidtas för att den sändande statens domsrätt skall vara exklusiv i de fall artikel VII föreskriver detta. Som ovan nämnts utgör ett av kriterierna för exklusiv domsrätt enligt avtalet att gärningen inte är straffbar enligt den andra statens lagstiftning. Eftersom Sverige endast kan ha domsrätt över sådana förfaranden som är straffbara enligt svensk rätt, blir den sändande statens domsrätt alltid exklusiv i dessa fall. I de fall då den sändande staten enligt artikeln skall ha företräde vid utövande av sin domsrätt kan de aktuella gärningarna vara straffbara också enligt svensk rätt. En begränsning av möjligheten att döma till ansvar också vid svensk domstol bör därför införas. Utredningen har föreslagit att en ny bestämmelse skall införas i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall av innebörd att den sändande statens personal skall åtnjuta immunitet och privilegier i enlighet med innehållet i avtalet. Bestämmelsen var i första hand avsedd att medföra straffrättslig immunitet för främmande staters styrkor avseende gärningar begångna i Sverige under utövningen av tjänst. Emellertid innehåller avtalet inga bestämmelser rörande detta som direkt föreskriver immunitet. I detta avseende bygger således utredningens förslag på andra förutsättningar än de som visat sig komma att gälla. Som nyss redovisats föreskriver avtalet i stället en uppdelning av domsrätten beroende på typ av gärning och mot vems intresse den riktat sig. I vissa fall blir den ena statens domsrätt beroende av huruvida den andra staten utnyttjar sin domsrätt eller inte. Detta talar för att omfattningen av den svenska domsrätten i enskilda fall bör avgöras av regeringen. Ett ytterligare skäl för en sådan ordning följer av bestämmelsen i avtalet enligt vilken myndigheterna i den stat som har företräde välvilligt skall behandla en begäran från den andra staten om att avstå från sin rätt. Denna fråga är av sådant slag att prövningen bör ankomma på regeringen. Härutöver bör beaktas att den sändande statens styrka kommer att vistas i Sverige endast under en begränsad tid. Frågan om svensk domsrätt föreligger enligt avtalet måste därför kunna få ett snabbt avgörande. Med hänsyn till vad nu anförts är det enligt regeringens mening lämpligare att möjligheten att döma till ansvar i Sverige begränsas genom krav på tillstånd för att väcka åtal. Genom att införa ett sådant krav ges också möjlighet att förhindra att åtal väcks i strid med artikel VII punkten 8 när den misstänkte redan lagförts i ett annat land för samma gärning.Såvitt gäller brott som den sändande statens personal gjort sig skyldiga till vid tjänsteutövningen föreligger redan enligt 2 kap. 7 a § brottsbalken krav på förordnande från regeringen för att åtal skall få väckas. Som framgår av vad som tidigare anförts sträcker sig emellertid den sändande statens företräde att utöva domsrätt längre än till att avse endast brott i tjänsteutövning. Det är därför nödvändigt att i lag ytterligare reglera frågan om väckande av åtal i nu aktuella fall. En särskild bestämmelse om att åtal mot en medlem av en sändande stats styrka eller dess civila personal inte får väckas utan förordnande av regeringen bör tas in i brottsbalken. Bestämmelsen bör tas in i en särskild paragraf efter 2 kap. 7 a §. Vid utövandet av svensk domsrätt bör i övrigt inga avvikande regler gälla i fråga om förfarandet. Rättegångsbalkens bestämmelser om förundersökning och handläggningen vid domstol får anses väl uppfylla de grundläggade krav med avseende på den misstänktes rättigheter som anges i artikel VII punkten 9 i avtalet. 7.4.2 Sverige såsom sändande stat -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: Brottsbalkens bestämmelser om svensk lags| | tillämplighet och svensk domstols behörighet tillgodoser behovet| | av domsrätt över en svensk styrka som besöker ett annat land inom| | ramen för Partnerskap för fred. Bestämmelserna i avtalet om den | | mottagande statens domsrätt föranleder inga särskilda åtgärder i| | detta hänseende. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens bedömning överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna instämmer i utredningens bedömning eller lämnar den utan erinran. Försvarsmakten påpekar dock att det inte är tillfredsställande att, som utredningen föreslår, enbart förlita sig på 2 kap. 3 § 2 brottsbalken vad gäller domsrätten över den svenska styrkan. I stället borde enligt Försvarsmakten särskilda bestämmelser införas, motsvarande dem som gäller för utlandsstyrkan. Uppsala universitet har pekat på risken att svenska medborgare drabbas av dödsstraff i en mottagande stat. Skälen för regeringens bedömning: Bestämmelser om svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet i fråga om brott som begåtts utomlands finns i bl.a. 2 kap. 2 och 3 §§ brottsbalken. Sverige har enligt 3 § oinskränkt domsrätt bl.a. om brottet begåtts på svenskt fartyg eller på svenskt luftfartyg eller annars i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant fartyg, om brottet begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en del av Försvarsmakten befann sig, om brottet begåtts vid tjänstgöring utomlands av någon som är anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, om brottet förövats mot Sverige, eller om det lindrigaste straff som i svensk lag är föreskrivet för brottet är fängelse i fyra år. I fall som inte omfattas av 3 § har Sverige enligt 2 § domsrätt beträffande brott som begåtts utomlands av svenska medborgare eller utlänningar bosatta i Sverige under förutsättning att gärningen är straffbar också enligt lagen på gärningsorten eller, om brottet begåtts på ett område som inte tillhör någon stat, fängelse kan följa på brottet enligt svensk lag. Av de angivna bestämmelserna torde följa att Sverige har domsrätt över i stort sett samtliga fall som i praktiken kan tänkas uppkomma i samband med en övning. Vad som möjligen kan falla utanför är något mindre allvarligt brott som begåtts utanför tjänsten och som inte är straffbart enligt lagen på gärningsorten. I sådana fall torde det ofta vara möjligt att i stället vidta någon disciplinär åtgärd. Enligt regeringens bedömning finns det därför inte anledning att på grund av artikel VII utvidga den svenska kompetensen. Enligt 2 kap. 5 § andra stycket brottsbalken får åtal inte väckas för brott som förövats utomlands utan förordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigat. Emellertid föreskrivs undantag från denna bestämmelse bl.a. för det fall att brottet begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett området där avdelning av Försvarsmakten befann sig. Det kan med hänsyn härtill ifrågasättas om det finns tillräckliga bestämmelser för att kunna tillförsäkra den mottagande staten företräde att utöva sin domsrätt i enlighet med artikel VII i avtalet. I den mån den mottagande staten vill använda sin företrädesrätt att utöva domsrätt, måste initiativ till detta tas omedelbart medan den misstänkte ännu finns kvar på den mottagande statens territorium. Vid sådant förhållande torde en eventuell konkurrerande svensk domsrätt inte utgöra något hinder. I 2 kap. 5 a § finns bestämmelser som begränsar möjligheten att senare väcka åtal även i Sverige för samma gärning. Enligt regeringens mening är det inte påkallat att tillskapa någon ytterligare reglering. I de fall den mottagande staten med stöd av avtalet utövar sin domsrätt mot en medlem av en svensk styrka, kommer lagen i den staten att tillämpas och påföljder utdömas som föreskrivs däri. Bland de stater som är aktuella att ingå i Partnerskap för fred finns sådana som alltjämt använder sig av dödsstraff. Det finns inget formellt hinder i avtalet mot att någon ur den sändande statens personal ådöms dödsstraff i den mottagande staten. Enligt det i avsnitt 5.2 nämnda tilläggsprotokollet får emellertid ett sådant straff inte verkställas med avseende på någon medlem av en styrka eller dess civila personal och deras anhöriga från någon stat som också är part i tilläggsprotokollet. Det står dock klart att inte samtliga PFF-stater kommer att ansluta sig till tilläggsprotokollet. Såsom påpekats av Uppsala universitet kan alltså inte uteslutas att svenska medborgare som deltagit i en PFF-övning i ett främmande land ådöms dödsstraff för en gärning som begåtts utanför tjänsten. Situationen är emellertid i princip inte annorlunda än när svenskar i andra sammanhang fullgör offentliga uppdrag utomlands utan att åtnjuta full immunitet. Risken att en svensk medborgare skall ådömas dödsstraff utomlands har därvid inte ansetts utgöra något hinder mot svensk medverkan i internationellt samarbete. Denna risk skall heller inte överdrivas. Sådant straff kan i allmänhet komma i fråga endast för utomordentligt grova brott och i många länder som formellt har dödsstraff leder dessa sällan till verkställighet. Regeringen finner med hänsyn härtill att endast det förhållandet att dödsstraff alltjämt tillämpas i en del av PFF- staterna inte bör utgöra något hinder mot ett fullt deltagande i samarbetet. Mot bakgrund av bestämmelserna i avtalet om fördelning av domsrätt måste emellertid, inför varje övning i ett främmande land, övervägas om rättssäkerheten i den staten håller tillräckligt hög standard för att garantera att styrkans medlemmar inte löper oacceptabla risker, om de skulle bli misstänkta för brott. 7.4.3 Frågor om internationell rättshjälp m.m. -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: Befintlig lagstiftning om internationell | | rättshjälp m.m. får anses vara tillfyllest för ratifikation av | | avtalet med avseende på dess bestämmelser om ömsesidigt bistånd | | med anhållanden, utredning, bevisupptagning etc. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens bedömning: Utredningen har av tidsskäl avstått från att närmare analysera frågan. Remissinstanserna har inte särskilt berört de aktuella frågorna. Uppsala universitet har dock påpekat att utlämning enligt svensk rätt inte får ske av någon som kan förväntas bli dömd till döden samt ifrågasatt om inte utredningen i anledning härav bort diskutera behovet av en svensk reservation till avtalet. Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel VII punkten 5 a i avtalet skall myndigheterna i de mottagande och de sändande staterna bistå varandra med att anhålla medlemmar av en styrka eller dess civila personal eller anhöriga inom den mottagande statens territorium och med att överlämna dem till den myndighet som har domsrätt i enlighet med de övriga bestämmelserna i avtalet. Av punkten 5 c följer dock att en anklagad medlem av en styrka eller dess civila personal över vilken den mottagande staten skall utöva domsrätt skall, om han är i den sändande statens förvar, kvarstanna där tills åtal väckts mot honom av den mottagande staten. I punkten 6 a föreskrivs bl.a. att myndigheterna i de mottagande och sändande staterna skall bistå varandra med utförande av all nödvändig utredning av lagöverträdelser och upptagning och sammanställning av bevisning inklusive beslagtagande av, och i förekommande fall, överlämnande av föremål som sammanhänger med överträdelsen. För sistnämnda fall får ställas villkor om återlämnande. Den rätt som tillkommer den sändande statens militära myndigheter att upprätthålla ordningen och lydnaden inom styrkan, och som beskrivits under avsnitt 7.4.1, får anses innefatta möjlighet att även tvångsvis återbörda styrkans medlemmar och dess civila personal till hemlandet under övningen eller vid dess slut. Med hänsyn härtill bör ett överlämnande av en person som tillhör styrkan från svensk myndighet till styrkan när denna befinner sig i Sverige jämställas med en utlämning till den sändande staten. Bestämmelser om utlämning för brott finns såvitt avser de övriga nordiska länderna i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge (nordiska utlämningslagen) och såvitt avser övriga länder i lagen (1957:668) om utlämning för brott (utlämningslag). Enligt utlämningslagen får utlämning ske av en person som i ett främmande land är misstänkt, tilltalad eller dömd för en där straffbelagd gärning. Den gärning för vilken utlämning begärs skall motsvara brott enligt svensk lag för vilket är föreskrivet fängelse i minst ett år. Utlämning får dock inte ske för brott som avses i 21 kap. brottsbalken eller i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Detta innebär att utlämning inte kan ske för typiska brott mot militär lagstiftning, såsom ordervägran, rymning etc. Ytterligare ett antal hinder mot utlämning föreskrivs i utlämningslagen, bl.a. får utlämning inte ske för politiska brott, om den som begärs utlämnad riskerar förföljelse i hemlandet, om utlämning skulle strida mot humanitetens krav eller om den som begärs utlämnad riskerar att straffas med döden. Framställning om utlämning skall ges in till Utrikesdepartementet. Den skall göras på diplomatisk väg om inte Sverige i förhållande till den främmande staten har överenskommit att tillämpa en annan ordning. Utlämning beslutas av regeringen efter inhämtande av yttrande från Riksåklagaren. Om den som begärs utlämnad inte har samtyckt till utlämning, skall frågan om utlämning lagligen kan ske prövas av Högsta domstolen. I samband med ett beslut om utlämning får regeringen även förordna att föremål som tagits i beslag skall överlämnas till den främmande staten. I ett ärende om utlämning gäller samma regler om tvångsmedel som i brottmål. Den som begärs utlämnad kan alltså bli föremål för häktning och anhållande i enlighet med bestämmelserna därom i rättegångsbalken. Dessutom föreskrivs i utlämningslagen att den som i främmande stat är misstänkt, tilltalad eller dömd för brott, som enligt lagen kan föranleda utlämning, får på begäran av myndighet i den främmande staten eller med anledning av en där utfärdad efterlysning omedelbart anhållas eller åläggas reseförbud eller anmälningsskyldighet av åklagare. Den nordiska utlämningslagen ger möjlighet att utlämna i vidare omfattning än utlämningslagen, bl.a. kan utlämning ske även för militära brott. Utlämning får i vissa fall beslutas av åklagare eller av Riksåklagaren och i övriga fall av regeringen. Yttrande från Högsta domstolen behöver inhämtas endast om regeringen skall besluta och endast om det finns särskilda skäl. Tvångsmedel får användas i samma omfattning som enligt utlämningslagen. Genom reglerna i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol (bevisupptagningslagen) kan alla sorters bevis som är tillåtna enligt svensk rätt tas upp på begäran av en utländsk domstol. Genom en lagändring, som trädde i kraft den 1 januari 1996, kan enligt 1 § bevisupptagningslagen bevisupptagning även ske bl.a. på begäran av annan som enligt en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige får göra en sådan framställning (prop. 1995/96:4, bet. 1995/96:JuU3, rskr. 1995/96:20, SFS 1995:1227). Som villkor för att bevisupptagning i brottmål skall ske gäller enligt 1 § att den brottsliga gärningen skall motsvara brott enligt svensk lag. Vidare gäller vissa undantag för det fall den brottsliga gärningen har karaktär av politiskt brott. I lagen (1975:295) om användning av vissa tvångsmedel på begäran av främmande stat (tvångsmedelslagen) finns bestämmelser om bl.a. beslag och husrannsakan för bevisändamål. Framställning om en sådan åtgärd får göras av myndighet i en främmande stat. Genom en hänvisning till vissa bestämmelser i utlämningslagen gäller vissa villkor för att en framställning från främmande stat skall kunna bifallas. I fråga om framställning från annan stat än Danmark, Finland, Island eller Norge gäller t.ex. att åtgärd inte får vidtas om den brottsliga gärningen inte motsvarar brott, för vilket enligt svensk lag är stadgat fängelse i mer än ett år. En sådan framställning får heller inte bifallas om gärningen nämns i de föreskrifter i 16 kap. brottsbalken som avser brott av krigsman eller i 21 kap. brottsbalken eller i lagen om totalförsvarsplikt, såvida inte gärningen också innefattar brott för vilket utlämning får ske. Beslut om att ett föremål skall överlämnas fattas av regeringen. Enligt 4 § tvångsmedelslagen får ett beslut om överlämnande förenas med förbehåll. Av redogörelsen framgår att gällande bestämmelser om internationell rättshjälp torde göra det möjligt att tillmötesgå de flesta framställningar om anhållande och utlämning av en medlem av den sändande statens styrka till den statens myndigheter eller om utredning, bevisupptagning eller överlämnande av beslagtagna föremål. Emellertid är det också möjligt att tänka sig fall som formellt omfattas av de angivna bestämmelserna i artikel VII, men där gällande lagstiftning inte ger utrymme att gå myndigheterna i den främmande staten till mötes. Den situation som ligger närmast till hands i detta hänseende är att myndigheterna i ett utomnordiskt land begär att medlem av en styrka som i Sverige gjort sig skyldig till något militärt brott, som t.ex. rymning, skall anhållas och överlämnas till myndigheterna. Som framgår av redogörelsen för utlämningslagen skulle en sådan begäran inte kunna beviljas. Såsom anförts i avsnitt 7.4.1 måste emellertid vid en bedömning av behovet av lagstiftning i anledning av avtalet beaktas att detta ursprungligen är avsett för ett betydligt längre gående militärt samarbete än Partnerskap för fred. Vidare måste beaktas att sedan avtalet tillkom betydande förändring har skett i många länder av karaktären hos den militära utbildningen. Således har en strikt lydnadsplikt grundad på omfattande bestraffningsmöjligheter ersatts av ett mera anställningsliknande förhållande mellan befäl och underlydande. På grund härav och med hänsyn till de förhållandevis korta tidsperioder som ett främmande lands styrka kan antas komma att vistas i Sverige torde de formella inskränkningar som gäller beträffande exempelvis militära brott i reglerna om internationell rättshjälp i praktiken ha mycket liten betydelse. Regeringen anser till följd härav att någon utvidgning av bestämmelserna om internationell rättshjälp inte är påkallad i anledning av avtalet. När svensk styrka befinner sig på en annan stats territorium torde inte föreligga några hinder för styrkan att samarbeta med den statens myndigheter på sätt som föreskrivs i artikel VII punkterna 5 och 6 a. Om en medlem av styrkan gör sig skyldig till brott över vilket den mottagande staten har domsrätt enligt avtalet, bör denne alltså överlämnas till myndigheterna i den staten om en begäran därom görs. Ett sådant överlämnande bör inte vara att jämställa med utlämning, eftersom den som överlämnas redan befinner sig på den främmande statens territorium. På motsvarande sätt bör utredning kunna genomföras och föremål kunna ställas till förfogande för beslag av den mottagande statens myndigheter om detta begärs. Några lagstiftningsåtgärder i dessa hänseenden är enligt regeringens mening inte erforderliga. 7.5 Skadestånd -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: I lagen (1994:588) om utbildning för | | fredsbevarande verksamhet införs en ny bestämmelse rörande | | skadeståndsfrågor. Den nya bestämmelsen innebär att svenska staten| | i stället för den utländska personen skall ersätta skador som | | uppkommer i samband med utbildningen och som den utländska | | personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig för enligt | | svensk lag. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningen har emellertid även föreslagit att svenska staten skall svara för kostnader för skador som medlemmar ur de utländska styrkorna vållar utanför tjänsteutövningen. Remissinstanserna: Kammarkollegiet har väckt vissa frågor i anslutning till 17 § trafikskadelagen (1975:1410). Försvarsmakten har haft vissa invändningar mot förslaget, vilka framgår av deras yttrande, se underbilaga till bilaga 3. Statens järnvägar har hemställt att staten ställer garantier för de kostnader som kan uppstå hos myndigheter och statliga verk med anledning av uppkomna skador. Några remissinstanser, däribland Riksåklagaren, har ifrågasatt betänkandets förslag att svenska staten skall stå för kostnader för skador som medlemmar i de utländska styrkorna vållar utanför tjänsteutövningen. Skälen för regeringens förslag: För svenskt vidkommande gäller som huvudregel att behörig domstol i tvistemål är den inom vilkens domkrets svaranden bor stadigvarande. Om målet gäller skadestånd, är också domstolen i den ort där den skadegörande handlingen företogs eller där skada uppkom behörig. Denna regel gäller oberoende av skadevållarens medborgarskap. En utländsk medborgare som under tillfällig vistelse här i landet vållar en personskada kan alltså av den skadelidande stämmas in till domstolen i den ort där den skadegörande handlingen utfördes. Genom olika internationella avtal har säkerställts att svaranden kan delges domstolshandlingar såsom förelägganden, kallelser till förhandlingar etc. även om han inte längre är kvar i Sverige. På samma sätt har länder också träffat överenskommelser som skall möjliggöra verkställighet av domar från ett annat land. Av allmänna folkrättsliga grundsatser följer att en stat i princip inte är skyldig att svara vid domstol i ett annat land. En talan mot en utländsk stat kan därför avvisas av domstolen utan att någon prövning av sakfrågan görs. En domstol som enligt vad som redogjorts för i det föregående är behörig att pröva ett skadeståndsanspråk med internationella inslag - skadevållaren är t.ex. utländsk medborgare utan hemvist här i landet - måste också ta ställning till vilket lands skadeståndsregler som skall tillämpas på de olika momenten i målet, vilken grad av oaktsamhet som skall krävas för skadeståndsskyldighet, vad skadeersättning får avse, vilket belopp som skall bestämmas etc. I vissa fall - främst när det rör sig om skadestånd i avtalsförhållanden eller när ansvarsförsäkringar kommer in i bilden - kan det finnas en uttrycklig överenskommelse om vilket lands lag som skall tillämpas på tvisten. I de flesta fall avgörs frågan enligt den internationella privaträttens icke lagreglerade principer. Dessa kan enkelt uttryckt sägas innebära att det vanligtvis är lagen i det land där den skadebringande handlingen företogs som skall tillämpas. Om en svensk medborgare skadar en annan svensk medborgare under vistelse utomlands, kan det emellertid i vissa fall ligga nära till hands för en svensk domstol som skall pröva saken att i stället tillämpa svensk rätt. Utanför kontraktsförhållanden kan skadeståndsfrågor i samband med försvarsövningar mellan flera länder delas upp i två huvudgrupper: ersättning för skador under övning, dvs. under utövningen av tjänst, och ersättning för skador under annan tid. Inom dessa huvudgrupper kan en indelning göras i fall där den skadelidande är en annan samarbetande stat och fall där den skadelidande är en utomstående, dvs. s.k. tredjemansskador. PFF-avtalet innehåller detaljerade bestämmelser om detta. Innehållet i artikel VIII i NATO SOFA har behandlats i avsnitt 5.2. Skador hos annan samarbetande stat under övning PFF-avtalet skiljer i denna del på skador som under övning vållats på egendom som används av styrkorna, på skador som under övning vållats på annan egendom som tillhör part samt på skador eller dödsfall som under övning drabbat medlem i en styrka. Såvitt avser skador på egendom som styrkorna använder under övning avstår staterna från att kräva ersättning av varandra för detta. Detsamma gäller för skador och dödsfall som drabbar medlemmar i styrkorna. Fråga om ersättning för skador som under övning vållats på annan egendom som tillhör en part skall avgöras genom förhandlingar mellan berörda stater utan inblandning av utomstående part. PFF-avtalets reglering i dessa avseenden kräver inga svenska lagstiftningsåtgärder. Skador hos tredje man Ersättning för tredjemansskador som uppstått under övning regleras enligt PFF- avtalet i första hand av den mottagande staten. Denna lösning är naturlig eftersom en främmande stat i princip inte är skyldig att svara i en process inom den mottagande statens territorium. PFF-avtalet innehåller vidare regler för de regresskrav som kan uppstå mellan staterna med anledning av ersättningar för dessa skador. Beträffande innehållet i reglerna hänvisas till avsnitt 5.2. Beträffande tredjemansskador orsakade av den främmande truppen utanför tjänsten anges i artikeln ett förfarande där den sändande staten skall avgöra huruvida man avser att ersätta dessa kostnader ex gratia. I PFF-avtalet beskrivs, som nämnts, ingående hur skador på de deltagande staternas egendom under övning skall regleras staterna emellan. Detsamma gäller för skador och dödsfall som under övning drabbar medlemmar i styrkorna. Det förhållandet att de deltagande staterna genom att ansluta sig till PFF-avtalet förbundit sig att i vissa fall avstå från att kräva ersättning av varandra är att se som folkrättsliga åtaganden staterna emellan, vilka följer direkt av avtalet. Regleringen ger därmed inte anledning till någon lagstiftningsåtgärd. Detta gäller även beträffande de bestämmelser om regresskrav mellan staterna som gäller direkt enligt PFF-avtalet. Kammarkollegiet har i sitt remissvar anfört att ett tillägg bör införas i anslutning till 17 § trafikskadelagen (1975:1410) som klargör att bestämmelsens förbud mot avtal som inskränker rätten till trafikskadeersättning inte skall avse PFF-avtalets regler om att de deltagande staterna förbinder sig att avstå från anspråk. Såsom framhållits ovan är regleringen staterna emellan i PFF- avtalet av folkrättslig karaktär. Staternas åtaganden sanktioneras därmed enligt det folkrättsliga regelsystemet. Med hänsyn härtill bör inte något tillägg införas i anslutning till 17 § trafikskadelagen eller några ändringar i övrigt göras i det svenska interna rättssystemet som syftar till att reglera parternas åtaganden enligt PFF-avtalet. Regeringen återkommer i det följande och i författningskommentaren till 4 § lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet till vissa andra frågor avseende trafikskadelagen. När det däremot gäller möjligheterna för en skadelidande tredje man att rikta ersättningsanspråk mot svenska staten för skador orsakade av en annan stat eller av en medlem i en utländsk styrka är situationen annorlunda. För anspråk av detta slag krävs en rättslig grund. Regeringen föreslår därför att den svenska statens ersättningsskyldighet gentemot tredje man lagfästs. Utredningen har föreslagit att en sådan regel tas in i lagen om utbildning för fredsbevarande verksamhet. Försvarsmakten har hävdat att regleringen i stället bör ske i skadeståndslagen. Eftersom ifrågavarande tredjemansskada för svenskt vidkommande endast kan uppkomma då utländsk trupp befinner sig på svenskt territorium för övning av fredsfrämjande verksamhet inom ramen för FN- eller PFF-samarbetet, föreslår regeringen dock att regleringen tas in i lagen om utbildning för fredsbevarande verksamhet som, enligt vad som anförts i avsnitt 7.2, fortsättningsvis bör benämnas lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet. På motsvarande sätt regleras för övrigt i räddningstjänstlagen (1986:1102) en liknande skyldighet för svenska staten att ersätta en utländsk fysisk eller juridisk person för personskada och skada på utrustning eller material som används vid en räddningsinsats i Sverige som skett på begäran av regeringen, en kommun eller en statlig myndighet; se 70 och 71 §§ räddningstjänstlagen. Skäl att utsträcka svenska statens skadeståndsskyldighet, på sätt utredaren föreslagit, till att även avse skador som vållats utom tjänsten föreligger inte med hänsyn till den utformning som PFF-avtalets skadeståndsartikel fått. Den föreslagna bestämmelsen i 4 § lagen om utbildning för fredsfrämjande verksamhet tar endast sikte på skadeståndsskyldighet. Bestämmelsen träffar därmed inte trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen, eftersom sådan ersättning inte betraktas som skadestånd då den utgår på försäkringsmässig grund. Trafikskadelagen avser skador i följd av trafik med motordrivet fordon. Ersättningssystemet bygger på en i princip obligatorisk försäkringsplikt för fordonsägare och frågor om vem som varit vållande till skadan är, särskilt när det gäller personskador, av underordnad betydelse. Enligt 3 § trafikskadelagen omfattas statligt ägda fordon inte av försäkringsplikten. I 4 § anges vidare att regeringen kan föreskriva undantag från försäkringsplikt beträffande motordrivet fordon som tillhör viss främmande stat. Undantag har föreskrivits i 9 § trafikförsäkringsförordningen (1976:359). I undantaget anges att fordon som inte är registrerat i Sverige får föras hit och brukas i trafik här utan svensk trafikförsäkring, om det tillhör stat som tillträtt den europeiska konventionen den 20 april 1959 om obligatorisk försäkring mot skadeståndsansvar. Beträffande fordon som på detta sätt undantagits från försäkringsplikt gäller enligt 15 § trafikskadelagen att staten svarar för den trafikskadeersättning som skulle ha utgått om försäkring funnits. Såsom anförts i redogörelsen för NATO SOFA-regleringen (se avsnitt 5.2) är huvudprincipen för den mottagande statens ansvar i förhållande till tredje man för skador orsakade av den främmande staten eller av medlem av dess styrka, att tredje man skall kunna begära ersättning av den egna staten enligt de regler som gäller för skador orsakade av den egna statens styrkor. Den närmast till hands liggande lösningen när det gäller trafikskador som uppkommer i samband med PFF- samarbetet, eller i annat fall i samband med utbildning för fredsfrämjande verksamhet, är mot denna bakgrund att staten - på sätt som gäller beträffande fordon enligt den ovan berörda europeiska konventionen - påtar sig det ansvar som annars åligger försäkringsanstalt. En sådan ordning bör åstadkommas genom att ett tillägg, utgörande ett undantag enligt 4 § 1 trafikskadelagen avseende fordon tillhöriga stat som här i landet medverkar i utbildning för fredsfrämjande verksamhet, görs i trafikförsäkringsförordningen. Övningar i Sverige kommer att hållas vid högst något tillfälle per år och då - som förut sagts - pågå endast någon vecka. Skäl att vid dessa sällan förekommande och till kort tid begränsade övningar ställa garantier för de kostnader som kan uppstå hos myndigheter och statliga verk med anledning av uppkomna skador finner inte regeringen föreligga. 7.6 Tillträde till område för övning m.m. -------------------------------------------------------------------- | | | Regeringens förslag: I lagen om skydd för samhällsviktiga | | anläggningar m.m. införs en ny bestämmelse om främmande staters | | militära styrkor. Den nya bestämmelsen innebär att område där | | utländska militära styrkor bedriver övning kan förklaras som | | skyddsobjekt, då styrkorna deltar i utbildning för fredsfrämjande| | verksamhet inom ramen för internationellt samarbete. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att en ny bestämmelse införs som jämställer de utländska trupperna med Försvarsmakten vid tillämpningen av lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Försvarsverksamhet i Sverige är skyddad på olika sätt mot obehörig insyn och mot sabotage och annan skadegörelse. Genom särskilda regler har också tillskapats ett skydd för allmänheten så att den inte skall komma till skada till följd av militära övningar osv. Vid sidan om reglerna i brottsbalken om spioneri, sabotage osv. finns i lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. bestämmelser som syftar till att åtadkomma det skydd för bl.a. Försvarsmaktens verksamhet som inte ges genom annan lagstiftning. I lagen finns särskilda bestämmelser som tar sikte på behovet av skydd för allmänheten. Det skyddsbehov som finns för den svenska Försvarmaktens verksamhet gör sig också gällande i fråga om utländsk militär verksamhet som till följd av PFF-samarbetet bedrivs här i landet. Enligt NATO SOFA artikel VII punkt 11 förbinder sig Sverige att införa sådan lagstiftning som man anser vara nödvändig för att trygga säkerhet och skydd i tillräcklig grad inom sitt territorium för bl.a. anläggningar, utrustning och egendom. Enligt regeringens mening är det mest ändamålsenligt att i lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. föra in en bestämmelse om att områden där en främmande stats militära styrka bedriver övningar kan förklaras som skyddsobjekt. På så sätt får förband ur en utländsk försvarsmakt samma skydd som motsvarande enheter i den svenska Försvarmakten har. Ett beslut om att ett övningsområde skall vara skyddsobjekt innebär automatiskt förbud mot obehörigt tillträde till området samt möjligheter att också förbjuda fotografering och annan avbildning m.m. För bevakning av skyddsobjekt får enligt lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. anlitas polismän, militär personal och annan särskilt utsedd personal. Den som bevakar ett skyddsobjekt och inte är polisman benämns skyddsvakt. Skyddsvakterna har i nämnd lag getts särskilda befogenheter när det gäller att avvisa och t.o.m. tillfälligt omhänderta personer som överträder ett tillträdesförbud eller vägrar att uppge vem han eller hon är. Den lagtekniska lösning som regeringen föreslår innebär inga ändringar när det gäller bevakning av skyddsobjekt. Den utländska styrkans personal får således inte anlitas som skyddsvakter. Lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. förutsätter vissa myndighetsbeslut, t.ex. beträffande vad som skall utgöra skyddsobjekt. I viss utsträckning har det i förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. lagts på Försvarsmakten att fatta sådana beslut när det gäller militär verksamhet. I fråga om utländska förband som bedriver verksamhet här i landet kan det inte komma i fråga att ge förbandet eller dess chef motsvarande befogenhet. I stället bör också för ett sådant förbands del beslut fattas av den svenska Försvarsmakten. Det får ankomma på regeringen att utfärda de föreskrifter som behövs i detta avseende. 7.7 Sekretess -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: PFF-avtalets krav på säkerhet och | | sekretess tillgodoses av sekretesslagens (1980:100) | | bestämmelser om utrikessekretess och försvarssekretess. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot utredningens bedömning. Skälen för regeringens bedömning: Inom PFF-samarbetet har NATO utarbetat en särskild säkerhets- och sekretessöverenskommelse avsedd att gälla i förhållande till de stater som inte är medlemmar av organisationen ("Security arrangements for partnership"). Samtidigt med beslutet om ett individuellt partnerskapsprogram godkände regeringen säkerhets- och sekretessöverenskommelsen med NATO. Detta gjordes i augusti 1994. Bakgrunden till att NATO utarbetade en särskild överenskommelse om säkerhet och sekretess var att staterna utanför NATO bl.a. inte hade tillträde till lokalerna i NATO-högkvarteret. I överenskommelsen fick därför dessa stater göra vissa utfästelser beträffande säkerhets- och sekretessfrågorna. Överenskommelsen innebar bl.a. att NATO fick uppgifter beträffande de personer som skulle ha tillträde till lokalerna. NATO utfärdade därefter särskilda ID-handlingar för dessa personer. Enligt överenskommelsen åtog sig staterna även långtgående skyldigheter beträffande handhavandet av sådan sekretessbelagd information som utväxlades med anledning av samarbetet. Det svenska godkännandet av säkerhets- och sekretessöverenskommelsen med NATO föregicks av en bedömning av om överenskommelsen var förenlig med då gällande svensk rätt. Det ansågs att reglerna om utrikes- och försvarssekretessen (2 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen) var tillräckliga för att Sverige skulle kunna uppfylla åtagandena enligt överenskommelsen. Bedömningen gjordes sommaren 1994. Då gällde för uppgifter om bl.a. Sveriges förbindelser med annan stat en presumtion för sekretess hos regeringen och inom utrikesrepresentationen. Numera gäller även för dessa fall ett s.k. rakt skaderekvisit. Det bedömdes emellertid då att ett sådant skaderekvisit var tillräckligt för att exempelvis Försvarsmakten skall kunna uppfylla ett svenskt åtagande enligt säkerhets- och sekretessöverenskommelsen. Förhållandet för regeringen och utrikesrepresentationen kan anses vara detsamma som redan gäller för Försvarsmakten. Skaderekvisiten i 2 kap. 1 § sekretesslagen i dess lydelse sedan den 1 januari 1995 och i 2 kap. 2 § samma lag kan således alltjämt anses vara uppfyllda i fråga om den information som utväxlas inom PFF-samarbetet. Försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder bör i de situationer som här är aktuella inte heller föranleda ändringar i svensk rätt avseende den kommersiella sekretessen (8 kap. sekretesslagen). 7.8 Bärande av uniform -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: PFF-avtalets bestämmelse om rätt för | | utländsk trupp att vid vistelse i landet bära uniform | | tillgodoses genom gällande svensk rätt. Behov av lagstiftning | | föreligger inte. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: Ett uttryck för staters suveränitet är det allmänna förbudet för militära styrkor från ett land att i ett annat land bära sin nations uniform. Enligt 11 § IKFN-förordningen får inte utländsk militär personal bära uniform inom Sveriges landområde utan tillstånd av Försvarsmakten. Vid militärt internationellt samarbete är det dock regelmässigt så att besökande staternas förband tillåts uppträda i uniform. Detta framgår vanligen av en överenskommelse mellan länderna. Enligt PFF-avtalet har den sändande statens styrkor rätt att bära uniform inom den mottagande statens territorium. Ett sådant åtagande fordrar ingen ändring i svensk rätt. Trots bestämmelsen i 11 § IKFN-förordningen om att Försvarsmakten har rätt tillåta utländsk militär att bära uniform i Sverige kan detta även beslutas av regeringen. Behov av lagändring för att uppfylla PFF-avtalets krav på rätt att bära uniform föreligger därför inte. 7.9 In- och utförsel av materiel -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: I lagen (1976:661) om immunitet och | | privilegier i vissa fall och lagen (1994:1547) om tullfrihet | | m.m. införs nya bestämmelser om främmande staters militära | | styrkor som här i landet deltar i fredsfrämjande verksamhet inom| | ramen för PFF-samarbetet. De nya bestämmelserna innebär att | | utländska styrkor får tull- och skattefritt importera | | utrustning, förnödenheter, förråd och annan egendom för eget bruk.| -------------------------------------------------------------------- Utredningens bedömning: Utredningen har inte ansett lagändring nödvändig för att Sverige skall kunna uppfylla avtalet såvitt avser bestämmelser om tull utan har utgått från att tullagens regler om temporär import är tillräckliga. Remissinstanserna: Generaltullstyrelsen har dels anfört att tullagens regler om temporär import inte kan utfyllas på sätt PFF-avtalet kräver, dels föreslagit en lagändring som överensstämmer med regeringens förslag. Övriga remissinstanser har inte haft något att erinra mot utredningens bedömning. Skälen för regeringens förslag: Vid internationellt fredsfrämjande samarbete är utgångspunkten att de varor och den utrustning som behövs för samarbetet fritt skall kunna föras mellan länderna. Transporter skall kunna äga rum utan att exempelvis tullförfarandet behöver iakttagas. Den materiel som förs över gränserna i dessa sammanhang är huvudsakligen vapen och annan krigsmateriel samt den utrustning i övrigt som truppen behöver för utbildning. Den europeiska gemenskapen (EG) är bl.a. en tullunion. Detta innebär att tull och andra avgifter inte betalas då varor förs mellan länderna inom gemenskapen. Det föreligger således ingen tull- eller skattepliktig import av varor i sådana fall. Den nya tullagen (1994:1550) gäller därför endast i fråga om import från och export till ett land utanför EG (1 § tullagen). Medlemsländerna inom EG medges dock rätt att föreskriva om tullfrihet för bl.a. diplomater och sådan personal som åtnjuter immunitet och privilegier i enlighet med internationella avtal. Sverige har utnyttjat denna möjlighet och föreskrivit om tullfrihet för bl.a. dessa grupper i 4 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. Av artikel 136 i rådets förordning (EEG) nr 918/83 framgår att medlemsstaterna bemyndigas att medge tullbefrielse bl.a. till väpnade styrkor som till följd av internationella överenskommelser är stationerade inom en medlemsstats territorium utan att tjäna dess fana. Sverige har inte tidigare utnyttjat denna möjlighet att föreskriva om tullfrihet. Danmark har utnyttjat bemyndigandet genom att i 5 § Toldloven delegera till "Skatteministeren" att utfärda regler på området. Utredningen har föreslagit att regler om temporär import skall tillämpas. Reglerna om temporär import finns i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 och kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93. Tillämpningen av reglerna om temporär import handhas av tullmyndigheten. Generaltullstyrelsen har anfört att det inte finns någon möjlighet för dem att meddela utfyllande bestämmelser till tillämpningskodexen (kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93) med stöd av ett internationellt statusavtal. Generaltullstyrelsen har vidare anfört att den möjlighet som finns att uppnå tull- och skattefrihet genom ett internationellt statusavtal är genom 4 § andra stycket lagen om tullfrihet m.m. jämfört med det förslag till ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall som utredningen lagt fram. I PFF-avtalet stadgas att en styrka tull- och skattefritt skall få föra in utrustning samt förnödenheter, förråd och andra varor för eget bruk. Såvitt avser PFF-stater som samtidigt är medlemmar i EG föranleder inte stadgandet behov av lagändring. Avseende PFF-stater som inte är medlemmar i EG delar regeringen Generaltullstyrelsens bedömning att tullagens regler om temporär import inte är tillräckliga för att uppfylla PFF-avtalets krav på viss tullfrihet. Behov av lagändring föreligger därför och regeringen finner att Generaltullstyrelsens förslag till lagändring väl fyller PFF-avtalets krav på tullfrihet. Samarbetet inom ramen för Partnerskap för fred är ett program inom NATO. Bestämmelsen i 4 § andra stycket lagen om tullfrihet m.m., som reglerar tullfrihet för internationella organisationer, kan därför inte anses tillämplig. Regeringen föreslår i stället att artikel 136 i rådets förordning (EEG) nr 918/83, som medger undantag för tull för stationerade väpnade styrkor, utnyttjas för att skapa tullfrihet inom PFF-samarbetet. Artikel 136 har, som tidigare nämnts, använts av Danmark för reglering av tullfrågor inom NATO- samarbetet. Inom PFF-samarbetet kommer samma statusavtal för styrkor (NATO SOFA) att gälla, som gäller för NATO. Regeringen finner därför att gemenskapsrätten inom EG inte hindrar att tullfrihet tillskapas för PFF-samarbetet. Regeringen föreslår att tullfrihet för samarbetet inom Partnerskap för fred åstadkoms genom att ett tredje stycke införs i 4 § lagen om tullfrihet m.m. och genom att en ny bestämmelse införs i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. I 2 kap. 2 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. föreskrivs, med vissa undantag, att om tullfrihet för en vara som övergår till fri omsättning medges enligt bl.a. lagen om tullfrihet m.m. skall även skattefrihet medges. Det behövs därför inte någon ändring i nämnda lag för att bevilja skattefrihet. 7.10 Beskattning -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: PFF-avtalets bestämmelse om utländska | | militära styrkors rätt att vid övningar i Sverige förvärva | | drivmedel skattefritt får tillgodoses genom att Försvarsmakten | | tillhandahåller drivmedel utan punkt- och mervärdesskatt. Behov | | av ytterligare lagstiftning föreligger inte. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens bedömning: Utredningen har föreslagit att kostnad för drivmedel skall vara en kostnad för Sverige som värdland när övningar hålls här. Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot utredningens bedömning. Skälen för regeringens bedömning: Allmänt Vid olika former av internationellt samarbete där personal förflyttar sig mellan länderna avtalas det vanligen att beskattningen av lön o.dyl. som utbetalas av den sändande staten, skall ske i den staten. Detta gäller även i PFF-avtalet (se artikel X i NATO SOFA). Beträffande omsättnings- och konsumtionsskatter är regleringen i internationella avtal ofta den motsatta i förhållande till vad som gäller för inkomstskatt. Mervärdesskatt och punktskatt betalas vanligen i den mottagande staten. Detta framgår ofta av att avtalen inte innehåller några klausuler om undantag för den sändande statens personal eller styrkor vad beträffar skyldigheten att betala sådan skatt. I PFF-avtalet stadgas genom artikel IX i NATO SOFA uttryckligen att den främmande personalen och styrkan inköper varor på samma villkor som de boende i den mottagande staten. Bestämmelser om skyldighet att betala inkomstskatt i Sverige finns i 53 § kommunalskattelagen (1928:379) och i 6 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Huvudregeln är att fysisk person är skattskyldig för all inkomst, som förvärvats inom och utom riket, under den tid han varit bosatt här i riket. Under tid en fysisk person inte varit bosatt här i riket föreligger skattskyldighet bl.a. för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast driftställe här i riket och för inkomst av avyttring av vissa värdepapper. För inkomst av tjänst gäller lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, vari bl.a. stadgas att för den som inte är bosatt i Sverige och som inte vistas i landet under mer än 183 dagar under en tolvmånadersperiod föreligger inte skattepliktig för inkomst av tjänst i Sverige. Reglerna om skyldighet att betala skatt i Sverige gäller oberoende av medborgarskap. I anvisningspunkt 1 till 53 § kommunalskattelagen finns bestämmelser för när en person skall anses bosatt här i riket. Huvudregeln är att sådan bosättning föreligger för den som här har sitt egentliga boende och hemvist. Även den som utan att ha sitt hemvist i Sverige men som på annat sätt har väsentlig anknytning hit anses som bosatt här. Härvid beaktas svenskt medborgarskap, innehav av fastighet m.m. Med hänsyn till den korta tid som övningar i Sverige kommer att omfatta - högst någon vecka per gång - tillgodoser gällande svenska regler om inkomstskatt redan PFF-avtalets stadgar om skattebefrielse. PFF-avtalets artiklar om inkomstskatter föranleder därför inte behov av ändring i svensk rätt. Med punktskatter avses sådana indirekta skatter som tas ut vid produktion, import, tillhandahållande etc. av vissa varor och tjänster. I Sverige har sedan länge förekommit punktskatter på bl.a. oljeprodukter, alkoholhaltiga drycker och tobaksvaror. Inom EG har en harmonisering skett av beskattningsförfarandet för sådana produkter och varor. Punktskatter för bränslen och elektrisk kraft skall betalas i Sverige enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi. Förutom drivmedel till fordon omfattas även flygbränslen och fartygsbränslen av lagen. Skattefrihet kan dock förekomma beroende på användningssätt eller på vem användaren är. Exempelvis kan beskattningsmyndigheteten, efter ansökan medge återbetalning av skatt beträffande bränslen som förvärvas av bl.a. utländska beskickningar och sådana internationella organisationer som avses i lagen om immunitet och privilegier i viss fall. Mervärdesskatt skall betalas till svenska staten enligt bestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200). Med anledning av Sveriges medlemskap i EG har omfattande ändringar och tillägg gjorts i lagen (SFS 1994:1798). I 3 kap. 1 § mervärdesskattelagen finns huvudregeln att all omsättning av varor och tjänster samt import är skattepliktig, om inte annat anges i kapitlet. I 3 kap 23 § första stycket 4 nämnda lag stadgas att från skatteplikt undantas flygbensin och flygfotogen. I 10 kap. mervärdesskattelagen finns emellertid bestämmelser om rätt för vissa icke skattskyldiga till återbetalning av ingående skatt. Rätt till återbetalning av sådan skatt har bl.a. utländska beskickningar och sådana internationella organisationer som avses i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall (6 §). I 22 kap. 9 § mervärdesskattelagen finns en dispensbestämmelse där regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge en skattskyldig nedsättning eller befrielse från skatt om det finns synnerliga skäl. Regeringen har i 1 § förordningen (1978:407) om befrielse från eller nedsättning av viss indirekt skatt, m.m. föreskrivit att Riksskatteverket får meddela sådan dispens. PFF-avtalet innehåller genom artikel XI punkt 11 i NATO SOFA en bestämmelse om att mottagarlandet skall ordna så att drivmedel och oljor kan levereras skattefritt till den främmande statens tjänstefordon, luftfartyg och fartyg. Utländska förband inom PFF-samarbetet är enligt nuvarande lagstiftning inte undantagna från vare sig punktskatt eller mervärdesskatt. Flygbränslen Flygbränslen omfattas av lagen om skatt på energi men är, som nämnts ovan, undantagna från skatteplikt enligt mervärdesskattelagen. Skattefrihet förekommer dock i praktiken även enligt lagen om skatt på energi bl.a. genom möjligheten i 8 kap. 4 a § nämnda lag att mot försäkran köpa flygbränsle skattefritt. Fartygsbränslen och drivmedel i fordon Gemenskapsrätten inom EG innebär att bränslen som förbrukas i fartyg som används för privat ändamål skall punktbeskattas. Skattefrihet skall däremot gälla för bränslen som förbrukas i fartyg som används till havs för yrkesmässig verksamhet. Medlemsstaterna har vidare möjlighet att medge skattelättnader för bränslen som förbrukas i fartyg som används i insjöar och andra inlandsvattendrag. Inom gemenskapsrätten görs i de nu nämnda hänseendena inte någon skillnad mellan olika slags av fartygsbränslen. Enligt 8 kap. 3 § lagen om skatt på energi får diesel- och eldningsoljor som förbrukas i skepp och som används yrkesmässigt inköpas skattefritt mot försäkran. Skattefrihet för bensin som används i fartyg och dieseloljor som används i båtar uppnås genom att återbetalning av skatt sker i efterhand enligt 9 kap. 3 § lagen om skatt på energi. Drivmedel som används i fordon beskattas både med punktskatter, enligt lagen om skatt på energi, och mervärdesskatt, enligt mervärdeskattelagen. De fordon som är registrerade i det militära fordonsregistret använder samma högbeskattade drivmedel som personbilar. Försvarsmakten i Sverige har emellertid rätt att återfå erlagd mervärdesskatt. Överväganden Övningar inom ramen för PFF-samarbetet kommer att hållas vid högst något tillfälle per år i Sverige och kommer att omfatta högst någon vecka per gång. Det bränsle som de utländska trupperna kommer att efterfråga vid övningar här i landet kommer att vara av begränsad mängd. Vid beaktande av att övningar i Sverige kommer att vara få till antalet och relativt sällan förekommande anser regeringen att det mest praktiska sättet att uppfylla åtagandet i artikel XI punkt 11 om skattefrihet från punktskatter är att Försvarsmakten tillhandahåller de utländska militära styrkorna bränslet punktskattefritt. Då Försvarsmakten vid inköp av bränsle redan erlagt punktskatt uppkommer ingen skyldighet till ytterligare beskattning när Försvarsmakten överlåter bränsle till de utländska trupperna. Emellertid kommer förfarandet att medföra en viss merkostnad för Försvarsmakten vid övningar som hålls i Sverige, varvid kostnaden för erlagd punktskatt får betraktas som en övningskostnad och får finansieras inom befintliga ekonomiska ramar. Avtalet motsäger inte en sådan lösning utan snarare överensstämmer ett sådant förfarande med ordalydelsen att bränsle skall tillhandahållas skattefritt. Någon ändring i lagen om skatt på energi föreslås således inte. Mervärdesskattelagen undantar således inte omsättning av annat bränsle än flygbränsle. Försvarsmaktens tillhandahållande av fartygsbränsle och drivmedel för fordon till utländska militära styrkor som är här i landet för övning kan därför komma att omfattas av beskattning (jfr 4 kap. 6 § mervärdesskattelagen). Som tidigare nämnts finns emellertid en möjlighet för Riksskatteverket att ge dispens från mervärdesskatt om det finns synnerliga skäl. Med hänsyn till att Sverige i artikel XI punkt 11 i PFF-avtalet åtagit sig att förse de utländska styrkorna med skattefritt drivmedel och till att det endast kan bli fråga om ett mycket begränsat antal övningar i Sverige får det anses föreligga synnerliga skäl för en skattebefrielse. En dispens av detta slag är av praktiska skäl och med hänsyn till ordalydelsen i artikel XI punkt 11 i avtalet att föredra framför att 10 kap. om återbetalning av mervärdesskatt till bl.a. internationella organisationer görs tillämplig på de här aktuella bränsleinköpen. Regleringen i 10 kap. tar dessutom sikte på tillhandahållanden av en annan karaktär än de som det här är i fråga. Mot denna bakgrund föreslås inte någon ändring i mervärdesskattelagen. 7.11 Hälso- och sjukvård -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: PFF-avtalets bestämmelse om utländska | | truppers rätt att få hälso- och sjukvård samt tandvård när de vistas| | i landet tillgodoses genom gällande regler i svensk rätt. Behov | | av ytterligare lagstiftning föreligger inte. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Landstingsförbundet och Stockholms läns landsting har hemställt om att regeringen ställer garantier för att landstingen kompenseras för de sjukvårdskostnader som kan uppstå. I övrigt har inte remissinstanserna haft något att erinra mot bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: Det är naturligt att den stat som tar emot främmande styrkor i samband med olika slag av internationell utbildning erbjuder den sjukvård som kan behövas. Det vore inte ändamålsenligt om varje deltagande stat var tvungen att medföra omfattande sjukvårdsresurser för den egna personalen. Således är bestämmelserna inom PFF-avtalet utformade så att den främmande styrkans personal får sjuk- och tandvård på samma villkor som mottagarlandets personal, om sådan vård inte kan anordnas tillfredsställande inom styrkan. Utländska medborgare som tillfälligt befinner sig i Sverige har rätt till omedelbar hälso- och sjukvård enligt 4 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), om sådan skulle erfordras. Detta gäller även tandvård enligt 6 § tandvårdslagen (1985:125). De övningar inom PFF-samarbetet som kommer att hållas i Sverige kan beräknas pågå högst någon vecka. Den sjuk- och tandvård som då kan komma i fråga är av akut slag. Efter avslutad övning förutsätts samtliga deltagande trupper lämna landet och därmed medföra all sin personal. PFF-avtalets bestämmelser om sjuk- och tandvård får därför anses vara uppfyllda genom den svenska lagstiftning som gäller. Den främmande styrkans personal kommer att avkrävas de patientavgifter som gäller för vård i Sverige. Övningar i Sverige kommer att hållas vid högst något tillfälle per år och då - som förut sagts - pågå endast någon vecka. Skäl att vid dessa sällan förekommande och till kort tid begränsade övningar ställa garantier till landstingen för eventuella kostnader finner regeringen inte föreligga. 7.12 Körkort och förarbevis -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: PFF-avtalets bestämmelse om erkännande av| | körtillstånd, körkort och militärt körtillstånd, som utfärdats av de| | utländska staterna eller dessas myndigheter, tillgodoses genom | | gällande svensk rätt. Behov av ytterligare lagstiftning | | föreligger inte. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: Enligt 1 § förordningen (1981:96) om godkännande och utbyte av utländska körkort gäller ett utländskt körkort i Sverige i enlighet med sitt innehåll. I prop. 1995/96:118 om ändringar i körkortslagen, som regeringen framlagt i riksdagen, men som ännu inte är behandlad, inarbetas delar av nämnda förordning i körkortslagen och föreslås att utländska körkort fortfarande skall gälla i Sverige enligt sitt innehåll. I ovan nämnda förordning och det förslag till ändringar i körkortslagen som lagts fram finns vidare bestämmelser om hur det utländska körkortet - behörighetsbeviset - skall vara utformat för att det skall godkännas, hur länge det är giltigt och anges dessutom situationer då det inte skall godkännas. Artikel IV i PFF-avtalet ger två alternativ när det gäller körtillstånd, körkort eller militärt körtillstånd. Antingen skall den mottagande staten utan förarprov eller avgift erkänna såsom giltigt körtillstånd, körkort eller militärt körtillstånd utfärdat av sändande stat eller så skall den mottagande staten själv utfärda motsvarande handlingar till medlem av en styrka eller dess civila personal. Möjligheten att utfärda körkort till utlänning som vistas i riket endast under en eller två veckor är utesluten om riksdagen godtar det lagförslag som finns i prop. 1995/96:118 och som innebär att ett krav på 185 dagars folkbokföring eller minst sex månaders studier i riket för att körkort skall kunna utfärdas (jfr artikel 7.1b i rådets direktiv 91/439/EEG om körkort). De svenska körkortsförfattningarna har inget krav på förarprov eller avgift för godkännande av utländska körkort. PFF-avtalets krav på ett godkännande kan därmed anses uppfyllt. De krav på behörighetshandlingens utseende m.m. som finns i nuvarande och föreslagna författningar kan inte anses stå i strid med avtalstexten. Några ändringar i körkortsförfattningarna i deras nuvarande eller föreslagna lydelse behöver därmed inte göras. 7.13 Lösning av tvister -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: PFF-avtalets föreslagna förfarande för att| | lösa tvister mellan deltagarländerna föranleder inte ändring av | | svensk rätt. | -------------------------------------------------------------------- Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: I internationella avtal finns vanligen bestämmelser om mekanismer för lösning av tvister mellan parterna angående tillämpningen av det aktuella avtalet. Sådana bestämmelser finns även i de avtal som ingås mellan länder om olika slag av militärt samarbete. För svensk del kan som exempel nämnas avtalet mellan Sverige och Storbritannien om upprättande av ett fältsjukhus i Saudiarabien under Gulfkriget år 1991, där det bestämdes att varje meningsskiljaktighet avseende tolkningen av avtalet skulle lösas i samförstånd mellan parterna. Enligt PFF-avtalets artikel 3 skall tvister om tolkningen och tillämpningen av avtalet lösas genom förhandlingar mellan staterna. Detta är således en lösning som tillämpats i andra sammanhang när Sverige ingått internationella avtal, och som har befunnits vara ändamålsenlig. Eftersom PFF-avtalets föreslagna förfarande för lösning av tvister är avsedd för parterna i avtalet, dvs. staterna, fordras inga ändringar i svensk rätt. 8 Ändring i räddningstjänstlagen -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Felaktiga hänvisningar i 70 och 71 §§ | | räddningstjänstlagen (1986:1102) rättas till. | -------------------------------------------------------------------- Skälen för regeringens förslag: I samband med utarbetningen av lagen (1994:1720) om civilt försvar (prop. 1994/95:7) gjordes vissa ändringar i räddningstjänstlagen (1986:1102). I lagen om civilt försvar är samlade en stor del av de bestämmelser om den civila delen av totalförsvaret som riksdagen beslutar om. Lagen reglerar bl.a. kommunernas övergripande ansvar, hemskydd, verkskydd och befolkningsskydd. För vissa verksamhetsområden, bl.a. räddningstjänst, regleras dock verksamheten under höjd beredskap inte i lagen om civilt försvar utan i stället i respektive speciallag; för räddningstjänstens del i räddningstjänstlagen. Samtidigt med att riksdagen beslutade lagen om civilt försvar gjordes åtskilliga ändringar i räddningstjänstlagen. Bl.a. föreskrevs att de tidigare 65-68 §§ skulle betecknas 69-72 §§. I det sammanhanget företogs inte erforderliga ändringar i de nya 70 och 71 §§ med följd att dessa paragrafer innehåller felaktiga paragrafhänvisningar. De felaktiga hänvisningarna bör nu rättas till. 9 Statschefens bostäder kan vara skyddsobjekt -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Statschefens bostäder får enligt 4 § första| | stycket 1 lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. | | förklaras som skyddsobjekt | -------------------------------------------------------------------- Länsstyrelsens i Kalmar län förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Har tillstyrkt länsstyrelsens förslag. Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer besluta att anläggning, område, fartyg eller luftfartyg skall utgöra skyddsobjekt. Ett beslut om skyddsobjekt innebär bl.a. att obehöriga inte har tillträde till anläggningen. Enligt 4 § första stycket 1 nämnda lag omfattas bl.a. statschefens residens och statsministerns bostad av lagen. I förarbetena till lagen (prop. 1989/90:54 s. 62 Skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.) sägs att med kungens residens avses Drottningholms slott och kungliga slottet i Stockholm. De nu gällande reglerna om skyddsobjekt gör således skillnad mellan statschefens och statsministerns bostäder. När det gäller statsministern finns möjlighet att förklara varje dennes bostad som skyddsobjekt, medan motsvarande möjlighet beträffande statschefen inskränker sig till dennes två residens. Skäl att göra annan bedömning av skyddsbehov för statschefens bostad än för statsministerns bostad föreligger inte. Lagen bör därför ändras så att även statschefens bostad omfattas av lagstiftningen. Eftersom statschefen kan ha residens som inte utgör hans eller hennes bostad - så är för närvarande fallet med Stockholms slott - bör det även i fortsättningen uttryckligen framgå av lagen att även statschefens residens kan utgöra skyddsobjekt. För att tydliggöra att såväl statschefen som statsministern kan ha flera bostäder bör pluralformen användas i lagen. 10 Kostnader Försvaret har bedrivit fredsfrämjande samarbete med andra länder i många år. Hittills har det skett inom ramen för FN. Där är verksamheten reglerad främst genom ett s.k. Status-of-forces agreement (SOFA) som ingås mellan FN och den stat inom vars territorium en fredsfrämjande insats äger rum. År 1994 utvidgades försvarets internationella samarbete genom anslutningen till Partnerskap för fred som bl.a innebär att flera länder bedriver gemensam utbildning för fredsfrämjande verksamhet. PFF-avtalet visar att det i vissa fall blir aktuellt att reglera verksamhetens kostnader mellan länderna. Detta gäller främst skadeståndsanspråk av olika slag. PFF-avtalet reglerar att Sverige ibland åtar sig att betala ersättning för skador som orsakas av en främmande styrka. Med utgångspunkt att utbildningsverksamheten fördelar sig någorlunda jämnt mellan deltagande stater i samarbetet kan regeringen inte se att den rättsliga regleringen av PFF- samarbetet i sig medför ökade kostnader. De förpliktelser som Sverige påtar sig genom PFF-avtalet motsvaras av samma förpliktelser för de övriga deltagarländerna. Ett svenskt betalningsansvar med anledning av en övning här i landet innebär således en motsvarande lättnad då Sverige utomlands deltar i utbildning för fredsfrämjande verksamhet. Viss merkostnad kommer emellertid att uppkomma vid övningar i Sverige då Försvarsmakten skall tillhandahålla de utländska trupperna drivmedel skattefritt. Även dessa merkostnader i Sverige motsvaras av lättnader vid övningar utomlands. 11 Ikraftträdande Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1996. 12 Författningskommentar 12.1 Lag om ändring i brottsbalken 2 kap. 7 b § Paragrafen utgör ett komplement till 7 a § i samma kapitel. Motiven för bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt 7.4.1. Bestämmelsen är avsedd att omfatta samtliga personer som har någon officiell funktion hos den främmande staten och som är knutna till styrkan, således även civilanställd personal. Utanför tillämpningsområdet faller personer som helt privat medföljer styrkan, exempelvis i egenskap av familjemedlemmar, och som alltså inte är underkastade den militära lagstiftningen i den främmande staten. Kravet på förordnande av regeringen gäller åtal för alla typer av brott, oavsett om de har begåtts i tjänsten eller utanför denna. I tveksamma fall bör bestämmelsen tolkas extensivt. Tillstånd bör alltså inhämtas, om det inte står helt klart att sådant inte behövs. Lagrådet har påpekat att den nya paragrafen, som tillkommit med sikte på det samarbete som avses ske med stöd av PFF-avtalet, enligt sin avfattning blir tillämplig även i andra fall då en främmande militär styrka befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt samarbete. Lagrådet har med anledning härav påpekat att, om frågan inte som i PFF-avtalet är särskild reglerad, personal tillhörig en främmande stats militära styrka enligt vissa uttalanden i den folkrättsliga litteraturen anses åtnjuta en på allmän folkrätt grundad immunitet gentemot straffrättliga åtgärder från det mottagande landets sida, antingen generellt eller åtminstone för brott i tjänsten. En uppfattning som dock - såsom Lagrådet framhåller - inte är oomstridd. Lagrådet har tillagt att i den mån immunitet anses föreligga gäller denna inte bara mot åtal utan också mot straffprocessuella åtgärder. Slutligen har Lagrådet påpekat att de nu nämnda frågorna självfallet måste beaktas, om en tillämpning av paragrafen skulle bli aktuell. Regeringen, som ansluter sig till vad Lagrådet anfört, vill endast tillägga att de av Lagrådet nämnda frågorna skall beaktas endast i de fall då en tillämpning av paragrafen blir aktuell och en särskild reglering, som den i PFF- avtalet, saknas. 12.2 Lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet Lagens rubrik Lagens rubrik ändras. Bakgrunden till ändringen redovisas i avsnitt 7.2. 4 § Bestämmelsen, som är ny, anger att om en utländsk fysisk eller juridisk person, som saknar hemvist här i landet, i Sverige medverkar i sådan utbildning för fredsfrämjande verksamhet som avses i lagen, skall staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med utbildningen och för vilket den utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag. Staten skall dock inte ersätta skada hos en sådan utländsk person. Bestämmelsen ger en skadelidande tredje man möjlighet att i svensk domstol yrka ersättning av den svenska staten för skador som orsakats av en främmande stats styrkor. Såsom Lagrådet påpekat skall således den utländska staten i förevarande paragraf inbegripas i uttrycket utländsk juridisk person. Regeln är så generellt utformad att den omfattar både militär och civil verksamhet som äger rum här i landet inom ramen för utbildning för internationellt fredsfrämjande samarbete. Förutsättningen att skadeståndsskyldighet skall ha förelegat enligt svensk lag innebär inte att statens ansvar är uteslutet om skadevållaren omfattas av immunitet. En bestämmelse om immunitet medför nämligen endast att verkställighet är utesluten. Genom att bestämmelsen avser skador som uppkommer i samband med utbildningen får den skadelidande möjlighet att begära ersättning även för skador som uppstått under annan tid än under den utländska personens tjänsteutövning. Ett samband med den aktuella utbildningen måste dock föreligga. Var gränsen går kan inte anges i förväg utan får avgöras från fall till fall. Innanför gränsen för bestämmelsens tillämpning faller dock skador som orsakats av den främmande styrkans personal under exempelvis ett studiebesök i anslutning till övningen eller under transport mellan olika övningsplatser. Utanför bestämmelsens tillämpningsområde faller däremot skador som uppstår hos den främmande staten under utbildningen. Detta är en konsekvens bl.a. av villkoret att den utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag. Vidare är den svenska staten inte ersättningsskyldig enligt PFF-avtalet i förhållande till den utländska fysiska eller juridiska personen för ifrågavarande skador, om de orsakats av en sådan utländsk fysisk person som avses i lagrummet. Frågan om skadeståndsskyldighet över huvud taget föreligger skall bedömas enligt de i varje särskilt fall tillämpliga reglerna. Flera olika regelverk kan därvid bli aktuella. Det bör noteras att skadeståndslagens regler om medvållande blir tillämpliga liksom allmänna skadeståndsrättsliga grundsatser. När det gäller skador i följd av trafik med motordrivet fordon innehåller trafikskadelagen bestämmelser om rätt till s.k. trafikskadeersättning. Sådan ersättning betraktas inte som skadestånd utan utgår på försäkringsmässig grund, se vidare vad som i denna del anförts i avnsitt 7.5. Under förutsättning att ersättningsskyldighet föreligger enligt trafikskadelagen erhåller en utomstående tredje man trafikskadeersättning även för skador i följd av trafik med ett fordon som tillhör någon av de stater som här i landet medverkar i utbildning för fredsfrämjande verksamhet. Det saknas därför i regel skäl för tredje man att i anledning av en trafikskada rikta skadeståndstalan mot staten med stöd av bestämmelsen. Om den skadelidande emellertid, i enlighet med vad som föreskrivs i 18 § trafikskadelagen, i stället väljer att kräva skadestånd, aktualiseras bestämmelsen. I 20 § trafikskadelagen anges att en försäkringsanstalt som utgett trafikskadeersättning under vissa förutsättningar inträder i den skadelidandes rätt till skadestånd av skadevållaren. Försäkringsanstalten kan, om en sådan situation uppkommer, vända sig mot staten med stöd av bestämmelsen. 12.3 Lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. 4 § I paragrafens första punkt görs tillägget att statschefens bostäder får förklaras som skyddsobjekt. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 9. Med bostad avses inte t.ex. hotellrum där vistelsen endast är tillfällig. Lagen omfattar således samtliga de bostäder statschefen disponerar, varvid bl.a. nuvarande konungens privata egendom Sollidens slott, Borgholms kommun, omfattas av lagen. På motsvarande sätt kan även en statsministers fritidsbostad utgöra skyddsobjekt. I detta avseende innebär förslaget dock inte någon ändring i sak. Enligt den nya sjätte punkten skall som skyddsobjekt kunna förklaras område där en främmande stats militära styrka som här i landet deltar i utbildning för fredsfrämjande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete tillfälligt bedriver övning. Bestämmelsen tillförsäkrar en främmande stats militära styrkor ett skydd här i landet mot bl.a. obehörig insyn och skadegörelse. Skyddet innebär förbud mot tillträde m.m. enligt lagens 7 §. 12.4 Lag om ändring i lagen (1976:766) om immunitet och privilegier i vissa fall 7 § Paragrafen, som är ny, medför, vid övningar som hålls i Sverige inom ramen för PFF-samarbetet, att främmande stats militära styrka och dess personal åtnjuter immunitet och privilegier i den utsträckning som anges i PFF-avtalet såvitt avser import och export i förhållande till Sverige. Bakgrunden till den nya bestämmelsen redovisas i avsnitt 7.9. 12.5 Lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. 4 § Ändringen i bestämmelsen innebär att utländska styrkor och dessas medlemmar vid övning i Sverige inom PFF-samarbetet, undantas från tullagens regler. Bakgrunden till den nya bestämmelsen redovisas i avsnitt 7.9. 12.6 Lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102) 70 och 71 §§ Ändringarna innebär endast att felaktiga paragrafhänvisningar rättas till. Sammanfattning av betänkandet (SOU 1995:53) Samverkan för fred - Den rättsliga regleringen Utredningen om rättsliga förhållanden m.m. i samband med försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder har haft till uppdrag (Dir. 1994:122) att kartlägga de olika frågor om rättslig status för personal, ansvar och skadestånd m.m. som kan uppkomma vid sådant samarbete i Sverige eller utomlands. Utredningen skall lämna förslag om vilka frågor av rättslig natur som Sverige bör söka reglera i avtal med andra länder och vidare lämna en redogörelse för de ändringar av lagar och andra författningar som skulle behövas med anledning av sådana avtal. Det svenska försvaret har sedan många år deltagit i det fredsfrämjande samarbetet inom FN. De rättsliga frågorna om status för personal m.m. inom organisationen är reglerade genom olika konventioner om immunitet och privilegier. Vid FN:s fredsbevarande insatser finns bestämmelser om detta i ett särskilt avtal mellan FN och det land inom vars territorium insatsen sker. Bakgrunden till utredningsuppdraget är således inte främst Sveriges deltagande i FN-arbetet utan snarare behovet av rättslig reglering med anledning av Sveriges anslutning under 1994 till NATO:s program Partnerskap för fred. Vidare träffade de nordiska och baltiska staterna samt Storbritannien i september 1994 en överenskommelse om upprättande av en baltisk bataljon för fredsbevarande verksamhet. Utredningens kartläggningsuppgift har således huvudsakligen avsett de behov som kan finnas inom dessa senare områden. På grund av den oklarhet som råder inom den internationella rätten om immunitet och privilegier för markbundna styrkor som befinner sig i ett främmande land för exempelvis övning, föreslår vi att samtliga förekommande rättsliga frågor regleras i avtal mellan de inblandade länderna. Sådana frågor är straffrättslig jurisdiktion, skadeståndsansvar, in- och utförsel av materiel, gränspassage för personal, beskattning, hälso- och sjukvård m.m. För att Sverige skall kunna uppfylla åtaganden i ett sådant allmänt internationellt avtal om bl.a. rättslig status för personal fordras ändringar i svensk författning. Detta gäller främst frågorna om straffrättslig immunitet och om skadestånd. Vi förslår därför i betänkandet ändringar i bl.a. lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Eftersom ett sådant internationellt statusavtal fordar ändringar i svensk lag måste överenskommelsen godkännas av riksdagen. Detta innebär att det är nödvändigt med god framförhållning inför de kommande övningarna inom exempelvis Partnerskap för fred. För vinnande av tid kan emellertid riksdagsbehandlingen påbörjas beträffande lagförslagen samtidigt som förhandlingsarbetet pågår. Riksdagen kan även besluta om lagförslagen innan förhandlingsarbetet är avslutat. Detta förutsätter naturligtvis att överenskommelsens innehåll inte förväntas avvika från våra förslag i något väsentligt avseende. En sådan överenskommelse måste dock ändå godkännas av riksdagen, eftersom överenskommelsen gäller ämnen som riksdagen enligt regeringsformen skall besluta om. I betänkandet redovisas även gällande rättsläge i avsaknad av ett internationellt statusavtal. I begreppet försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder inryms också det internationella civila samarbetet om bl.a. räddningstjänst och humanitära insatser. Partnerskap för fred och suveränitetsstödet till de baltiska staterna innehåller inte bara militärt samarbete utan även ett betydelsefullt civilt program. Behovet av en rättslig reglering finns även inom detta civila område. De konventioner som i dag finns, exempelvis konventionen om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller nödläge med radioaktiva ämnen, täcker endast delvis det utvidgade internationella civila samarbetet. Vi har emellertid kunnat konstatera att de frågor som behöver regleras rättsligt i allmänhet inte är specifikt militära. Bestämmelser om straffrättslig jurisdiktion, skadestånd, beskattning, hälso- och sjukvård etc. behövs både i militärt och civilt samarbete. Vi lämnar därför inte några förslag som särskilt tar sikte på det civila samarbetet. Det får i stället bli en uppgift i det kommande förhandlingsarbetet att formulera bestämmelserna så att de kan få en allmän tillämpning. Betänkandets förslag till författningstext 1. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet Härigenom föreskrivs att det i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet skall införas två nya paragrafer, 4 och 5 §§, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § -------------------------------------------------------------------- Om en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar hemvist här i landet i Sverige medverkar i sådan utbildning för fredsbevarande verksamhet som avses i denna lag, skall staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med utbildningen och för vilken den utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag. Staten skall dock inte ersätta sådan skada hos den utländska personen . Staten skall ersätta den utländska personen för skada som inte har samband med utbildningen, om skadan har uppkommit genom vållande i Sverige och skadevållaren inte var någon som befann sig i Sverige med anledning av utbildningen. Staten får kräva tillbaka ersättningen av den som vållat skadan. 5 § -------------------------------------------------------------------- Bestämmelser om immmunitet och privilegier i vissa fall i samband med sådan utbildning som avses i denna lag finns i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Denna lag träder i kraft den 2. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall skall införas en ny paragraf, 7 §, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 § -------------------------------------------------------------------- Främmande stats personal, som deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete i enlighet med ett avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, åtnjuter immunitet och privilegier i den utsträckning som anges i avtalet. Denna lag träder i kraft den 3. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. Härigenom föreskrivs att det i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 a § -------------------------------------------------------------------- Vad som sägs i denna lag om Försvarsmakten skall också avse en främmande stats militära styrka som här i landet deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete. Vid tillämpningen av lagen på en sådan utländsk försvarsmakts verksamhet får dock inte för bevakning av skyddsobjekt anlitas personal ur den utländska försvarsmakten. Denna lag träder i kraft den 4. Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1973:1176) Härigenom föreskrivs att 44 § vapenlagen (1973:1176) skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 44 § -------------------------------------------------------------------- Denna lag äger ej tillämpning på Denna lag gäller inte staten. staten. Regeringen får besluta att lagen inte skall gälla för en främmande stats militära styrka, som besöker Sverige inom ramen för internationellt samarbete i fredsbevarande verksamhet. Denna lag träder i kraft den 5. Förslag till förordning om ändring i förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. Härigenom föreskrivs att det i förordningen (1990:1334) oom skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. skall införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse. 1 a § Beslut som rör verksamheten hos en sådan främmande stats militära styrka som avses 2 a § lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. skall fattas av Försvarsmakten, om inte beslutet enligt denna förordning skall fattas av länsstyrelsen. Denna förordning träder i kraft den Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU 1995:53) Samverkan för fred - Den rättsliga regleringen. Remissinstanserna Betänkandet (SOU 1995:53) Samverkan för fred - Den rättsliga regleringen har tillställts totalt 55 remissinstanser. Efter remiss har svar inkommit från följande myndigheter: Justitiekanslern, Riksåklagaren, Göta hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Helsingborgs tingsrätt, Länsrätten i Norrbottens län, Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Militärhögskolan, Försvarshögskolan, Fortifikationsverket, Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets pliktverk, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Kustbevakningen, Socialstyrelsen, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens järnvägar, Vägverket, Generaltullstyrelsen, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Kammarkollegiet, Arbetsgivarverket, Statens invandrarverk och Länsstyrelsen i Kristianstads län. Därutöver har yttrande inkommit från Stockholms läns landsting, Landstingsförbundet, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Svenska Officersförbundet och Officerarnas riksförbund. På eget initiativ har Svenska Värnpliktsofficersförbundet i Västmanlands län avlämnat yttrande. Följande instanser har förklarat sig avstå från att svara: Riksförsäkringsverket, Göteborgs stad, Svenska kommunförbundet, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Reservofficersförbund. Remissinstansernas svar Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt förslaget. Fyra instanser - Räddningsverket, Kustbevakningen, Överstyrelsen för civil beredskap och Försvarsmakten - har framfört kritik mot att den civila delen i PFF-samarbetet inte finns genomgången i betänkandet, samt har Räddningsverket framhållit att NATO:s framlagda avtalsförslag inte klargör vilka statusregler som skall gälla i samband med de civila verksamheterna. Försvarsmakten har, som redovisas nedan, i övrigt haft ett flertal invändningar mot förslaget. Justitiekanslern, Kammarrätten i Göteborg, Helsingborgs tingsrätt, Länsrätten i Norrbottens län, Rikspolisstyrelsen, Militärhögskolan, Försvarshögskolan, Fortifikationsverket, Totalförsvarets pliktverk, Socialstyrelsen, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Vägverket, Generaltullstyrelsen, Statens arbetsgivarverk, Länsstyrelsen i Kristianstads län, Svenska officersförbundet och Officerarnas Riksförbund har samtliga tillstyrkt förslaget i sak utan vidare kommentar. De remissinstanser som tillstyrkt förslaget har lämnat följande synpunkter. Uppsala universitet har påtalat att utredningen dels borde ha diskuterat behovet av en svensk reservation beträffande dödsstraffet, dels närmare diskuterat alternativa svenska handlingsalternativ om Sverige med NATO:s avtal som mall skall biträda avtalet. Försvarets materielverk har påtalat att rekvisitet "i samband med utbildningen" i 4 § lagen om utbildning för fredsbevarande styrkor ger utrymme för gränsdragningsproblem. Försvarets materielverk framhåller att det i lagmotiven bör utvecklas under vilka förhållanden staten skall ersätta tredje man till följd av skador som uppkommit "i samband med tjänsten". Försvarshögskolan anför att i betänkandet förs en diskussion om termerna "fredsbevarande" och "fredsfrämjande" där det konstateras att den senare termen har en något vidare innebörd än den första. I förslagen till ny lagtext används emellertid fortfarande uttrycket "fredsbevarande". Det bör övervägas att i kommande lagtext genomgående använda termen "fredsfrämjande". Riksåklagaren påpekar att 4 § andra stycket lagen om utbildning för fredsbevarande verksamhet sträcker sig för långt vad gäller statens skadeståndsskyldighet. Statens järnvägar (SJ) påpekar att 4 § andra stycket lagen om utbildning för fredsbevarande styrkor synes utlösas också i de fall strikt skadeståndsansvar föreligger och omfattar då i förekommande fall ersättning som uppkommer till följd av trafik här i landet med motordrivet fordon tillhörigt utländsk fysisk eller juridisk person. SJ påpekar vidare att det bör uttalas i lagmotiven att myndigheter med konkurrensutsatt verksamhet äger kräva ersättning för skada av den myndighet inom staten som på grund av sin verksamhet eller förhållande till ifrågavarande utländska fysiska eller juridiska personer är närmare än den skadedrabbade myndigheten att bära de ekonomiska konsekvenserna av skadan, dvs. Försvarsmakten. Kammarkollegiet påtalar att det i betänkandet har föreslagits att staterna i avtal förbinder sig att avstå från anspråk mot varandra för skador som har uppstått hos personalen eller på egendom under övning. Angående trafikskador gäller dock enligt 17 § trafikskadelagen att en skadelidandes rätt till trafikskadeersättning endast får inskränkas på grund av omständigheter som har inträffat efter skadan. Trafikskadelagen måste således ändras. Statens invandrarverk förklarar sig dela utredningens förslag att utländsk personal bör medföra pass vid inresa till Sverige. Vidare anför Statens invandrarverk att de anser att undantag från skyldighet att söka visum, uppehållstillstånd och arbetstillstånd inte bör tas i enskilda beslut av regeringen. Sådana undantag bör liksom andra undantag för återkommande tillfällen i stället ges en generell utformninng i förordningsform - i förevarande fall i utlänningsförordningen. Riksrevisionsverket påtalar att uppgifter om ökade kostnader för staten saknas i betänkadet. Riksskatteverket anför att den nya paragrafen (7 §) i lagen om immunitet och privilegier - för att uppgifterna skall bli mer lättillgängliga - när så kan ske bör kompletteras med uppgifter om internationella organ etc. på motsvarande sätt som sker i de olika punkterna i bilagan till 4 § i lagen. Stockholm läns landsting föreslår att staten lämnar garantier för att landstingen får ekonomisk ersättning för den vård som lämnas utländska militära förband som övas och utbildas i Sverige inom det fredsfrämjande samarbetet. Landstingsförbundet anför att betänkandets förslag till finansiering av sjukvårdsinsatserna i Sverige inte är tillräckligt genomarbetade mot bakgrund av sjukvårdshuvudmännens behov av ett i detta sammanhang stabilt och administrativt enkelt finansieringssystem. Göta hovrätt påpekar att i flera fall, särskilt vad gäller straffrättslig jurisdiktion och skadestånd, uppkommer frågeställningar av närmast praktisk natur, t.ex. utlämning och förundersökning. Betänkandet bör enligt hovrätten kompletteras i den delen. Då utländska styrkor skall likställas med svenska styrkor vad gäller undantag från trafikföreskrifter bör enligt hovrättens mening ett särskilt stadgande härom intas i den militära vägtrafikkungöreslen. De remissinstanser som framfört kritik mot betänkandet på den grunden att den civila delen av PFF-samarbetet inte finns genomgången i betänkandet har framfört följande. Kustbevakningen uppger att den i sin verksamhet inte ser något behov av ändringar i svenska författningar och avtal inom de delar av civilt internationellt samarbete som utredningen haft att bedöma. Överstyrelsen för civil beredskap påpekar att de civila aspekterna av det utökade internationella samarbetet inte blivit tillräckligt behandlade i betänkandet och att denna fråga måste bli föremål för ökad uppmärksamhet, eftersom NATO SOFA endast reglerar rätttslig status för väpnade styrkor. Räddningsverket anför att enligt sitt uppdrag skulle utredaren i första hand behandla militärt fredsfrämjande samarbete med andra länder men också, i tillämpliga delar och om tillfredsställande lösningar i dag saknas, behandla civilt internationellt samarbete inom angränsande område såsom humanitär verksamhet och räddningstjänst. Enligt Räddningsverkets uppfattning har utredningen i väl hög grad följt direktivens uppmaning att i första hand behandla militärt samarbete. Behovet av och förutsättningar för en rättslig reglering av relevanta civila verksamheter har således inte blivit föremål för någon närmare analys. Det saknas t.ex. en systematisk genomgång av i vilken utsträckning dessa verksamheter i nuläget är rättsligt reglerade genom konventioner eller samarbetsavtal. Utredningen har därmed i dessa delar inte fullföljt sin uttalade ambition att betänkandet skall kunna tjäna som vägledning för den som i framtiden kommer i kontakt med frågor om den rättsliga regleringen av det fredsfrämjande samarbetet. Försvarsmakten - som framfört invändningar mot förslaget på ett flertal punkter - framhåller att utredningen inte på ett tillfredsställande sätt behandlat dels rättsliga frågor som uppkommer då enheter ur Försvarsmakten befinner sig utom riket, dels rättsliga frågor i anledning av civilt internationellt samarbete beträffande räddningstjänst och humanitära insatser. Försvarsmakten vill med anledning av utredningens förslag till författningsändringar föreslå att - hela frågan om hur skadeståndsansvaret skall regleras vidfredsfrämjande samarbete tas upp till en ordentlig genomlysningoch omarbetning, - förslaget till ändring i lagen (1994:588) om utbildning förfredsbevandande verksamhet ses över, - införande i skadeståndslagen (1972:207) av skadeståndsrättsligreglering i anledning av internationell fredsfrämjande verksamhetövervägs, - införande av en riskgaranti i lagen (1977:265) om statligtpersonskadeskydd övervägs avseende särskilt farliga övningar, - straffrättsliga konsekvenser av NATO/PFF SOFA ses över, - förslaget till ändring i lagen (1976:661) om immunitet ochprivilegier i vissa fall ses över, - förslaget till ändring i lagen (1990:217) om skydd församhällsviktiga anläggningar m.m. och i den till lagen hörandeförordningen får en annan utformning. Försvarsmaktens yttrande i sin helhet bifogas som underbilaga. Försvarsmaktens remissyttrande Yttrande över betänkandet (SOU 1995:53) Samverkan för fred - Den rättsliga regleringen Remissvaret har utformats mot bakgrund av utredningens förslag till författningsändringar samt mot bakgrund av att utredningen uppfattat sitt uppdrag så att betänkandet skall kunna användas som en vägledning för den som i framtiden kommer i kontakt med rättsliga frågor i anledning av internationellt fredsfrämjande samarbete (se betänkandet s. 21). Remissvaret har disponerats så att det inleds med en sammanfattning av Försvarsmaktens synpunkter på betänkandet. Efter sammanfattningen följer allmänna kommentarer på betänkandet och därefter en mer detaljerad redogörelse för Försvarsmaktens synpunkter på författningsförslagen. Under rubriken "övrigt" lämnas mer detaljerade synpunkter på delar av betänkandet som inte berörs av lämnade författningsförslag. Under remissbehandlingen har Försvarsdepartementet uttryckt önskemål om att remissvaret bör inriktas mot det förslag till NATO/PfP SOFA som NATO har lagt fram. Förslaget till NATO/PfP SOFA har tillkommit efter det att kommitten lämnat sitt betänkande. Sammanfattning Försvarsmakten välkomnar utredningens arbete, inte minst mot bakgrund av att Försvarsmaktens deltagande i internationell verksamhet har ökat markant under det senare året och troligen kommer att fortsätta att öka under ytterligare en tid. Det är då inte bara insatserna inom FN som har ökat och kanske kommer att öka ytterligare, utan även deltagandet i Partnerskap för fred, Säkerhetsfrämjande insatser i Central- och Östeuropa (tidigare suveränitetsstödet) samt deltagande i olika utbildningar ochmöten. Härvidlag uppkommer nya situationer och behovet av rättslig reglering av det fredsfrämjande samarbetet är stort. Försvarsmakten anser att betänkandet ger en god överblick över de rättsområden som berörs vid internationellt fredsfrämjande samarbete, och att betänkandet underlättar för dem som i framtiden har att handlägga sådan verksamhet. Försvarsmakten instämmer med utredningens förslag om att Sverige bör verka för att ett generellt statusavtal ingås mellan staterna inom Partnerskap för fred. Det är enligt Försvarsmaktens uppfattning angeläget att Sverige i detta syfte snabbt tar ställning till förslaget till NATO/PfP SOFA. Försvarsmakten bedömer att utredningens genomgång av den rättsliga problematiken vid övningar med utländsk trupp i Sverige har tagit sin utgångspunkt i NATOs SOFA-avtal och att utredningen därför i stora delar täcker det behov av inventering som kan fordras inför en eventuell ratifikation av NATO/PfP SOFA. (Dock bör ratifikation inte ske innan svensk lag har hunnit anpassas till SOFAns bestämmelser). Angående författningsförslagens utformning har Försvarsmakten emellertid i vissa fall avvikande uppfattning. Försvarsmakten vill samtidigt framhålla att utredningen inte på ett tillfredsställande sätt behandlat rättsliga frågor som uppkommer då enheter ur Försvarsmakten befinner sig utom riket. Samma sak gäller utredningens behandling av rättsliga frågor i anledning av civilt internationellt samarbete beträffande räddningstjänst och humanitära insatser. En genomgång av betänkandet ger därför vid handen att utredningen, med beaktande av utredningens avgränsning av sitt uppdrag, inte gjort en fullständig och allsidig kartläggning av den rättsliga problematiken i samband med internationellt fredsfrämjande samarbete. Med den knappa tidsmarginal som stått till utredningens förfogande torde det dock inte ha varit möjligt för utredningen att göra en fullständig och mer allsidig kartläggning. Försvarsmakten vill med anledning av utredningens förslag till författningsändringar föreslå att; * hela frågan om hur skadeståndsansvaret skall regleras vid fredsfrämjande samarbete tas upp till en ordentlig genomlysning och omarbetning (se sid 4-8). * förslaget till ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet ses över (se sid 4-8). * införande i skadeståndslagen (1977:265) av skadeståndsrättslig reglering i anledning av internationell fredsfrämjandeverksamhet övervägs (se sid 4-8). * införande av en riskgaranti i lagen om statligt personskadeskydd övervägs avseende särskilt farliga övningar (se sid 4-8). * straffrättsliga konsekvenser av NATO/PfP SOFA ses över (se sid 8-9) * förslaget till ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall ses över (se sid 8-9). * ändringar i 2 kap. 3 och 5 §§ brottsbalken i enlighet med vad som gäller för utlandsstyrkan övervägs såvitt avser personal deltagande i internationellt fredsfrämjande samarbete (se sid 8-9). * förslagen till ändringar i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. och till den hörande förordningen får annan utformning (se sid 9). Inledande synpunkter Terminologi, definitioner m.m. Försvarsmakten anser att det är olyckligt att utredningen inte inrättat en användbar begreppsapparat. En sådan begreppsapparat hade skapat klarhet avseende innebörden av författningsförslagen, där bland annat begreppet "fredsbevarande verksamhet" synes ha givits en något oklar och skönsmässig innebörd. En genomarbetad begreppsapparat hade även haft betydelse för det framtida arbetet med den rättsliga regleringen vid fredsfrämjande samarbete. Utredningens, liksom utredningsdirektivens, definition av "fredsfrämjande samarbete" innefattar olika typer av verksamheter (betänkandet sidan 20-22). I huvuddrag utgörs dessa verksamheter av militära fredsbevarande insatser, gemensamma militära övningar, militär samverkan med andra länder samt civilt internationellt samarbete. I praktiken består "fredsfrämjande samarbete" därför av högst varierande aktiviteter, bland annat; 1) traditionella militära fredsbevarande operationer i FNs regi 2) militära fredsbevarande operationer med fredsframtvingande momenti FN:s regi 3) fredsframtvingande verksamhet där FN är part i konflikten 4) militär övnings- och utbildningsverksamhet inför FN-uppdrag 5) militär övnings- och utbildningsverksamhet inom ramen för PfP 6) utbildningsverksamhet genom bilaterala åtaganden (exempelvis utbildningen av baltiska officerare) 7) produktionsinriktad verksamhet genom bilaterala åtaganden (exempelvis minsvepningen utanför Estlands kust) 8) civil humanitär verksamhet och räddningsverksamhet i FNs regi. Till detta tillkommer även eventuella framtida fredsbevarande operationer i OSSEs regi. Betänkandet behandlar i stor omfattning dessa verksamheter som i rättsligt hänseende jämförbara aktiviteter (se exempelvis sidan 125-127). Härigenom lämnar betänkandet i viss utsträckning läsaren i oklarhet om vilka särskilda övervägande som bör ligga till grund för bland annat straff-, skadestånds-, hälso- och sjukvårdsregleringen då förband under längre respektive kortare tid deltar i skilda typer av fredsfrämjande samarbete, exempelvis fredsbevarande verksamhet, militära övningar, utbildning eller produktionsinriktad verksamhet (t.ex. minröjning). Analys av rättsliga och faktiska förhållanden Försvarsmakten anser, mot bakgrund av att såväl de rättsliga som de faktiska förhållandena vid olika typer av fredsfrämjande verksamhet skiljer sig åt, att en djupgående analys (exempelvis i kapitel 4) av de bakomliggande förhållanden som påverkar valet av reglering är nödvändig. Som exempel kan anföras att utlandsstyrkan vid fredsbevarande verksarnhet skall genomföra viss ålagd tjänsteuppgift i ett område med inre motsättningar, under det att personal vid deltagande i PfP verksamhet skall delta i övning under fredmässiga förhållanden. Den faktiska skillnaden i verksamheternas karaktär och omfattning återspeglas i den internationella regleringen av förbandens (personalens) status. En jämförelse mellan internationell reglering vid fredsbevarande verksamhet respektive övningsverksamhet ger vid handen att den sändande staten vid fredsbevarande verksamhet normalt har en exklusiv straffrättslig jurisdiktion över personalen (se FNs SOFA), under det att mottagarstaten vid övningsverksamhet då stationeringstiden i mottagarlandet kan bedömas bli långvarig normalt har en förhållandevis omfattande straffrättslig jurisdiktion över deltagande förbands personal (se NATOs SOFA), samtidigt som sändande staten vid kortare tillfälliga övningar (2-3 veckor) haft en exklusiv straffrättslig jurisdiktion genom ad hoc reglering (se dansk deklaration avseende polsk trupp under övningen Carbon Cap 1994). Eftersom betänkandet avser att vara vägledande för dem som i framtiden kommer i kontakt med frågor som rör den rättsliga regleringen vid fredsfrämjande verksamhet borde utredningen sålunda mer djupgående ha analyserat de bakomliggande förutsättningarna, liksom av vilka övervägandensom bör göras, vid valet av rättslig reglering vid olika typer av fredsbevarande verksamhet. Försvarsmakten anser även att det hade varit önskvärt att utredningen närmare diskuterat rättsliga frågor rörande nationella svenska bestämmelsers tillämplighet vid svenska förband som deltar i olika typer av fredsfrämjande verksamhet i utlandet, exempelvis vid olika former av fredsframtvingande verksamhet, fredsbevarande verksamhet, övningar och utbildning inom ramen för FN, OSSE, PfP, och Säkerhetsfrämjande insatser i Central- och Östeuropa. Vilka svenska regler har endast territoriell tillämplighet och vilka svenska regler skall förbanden (personalen) följa även då de befinner sig i utlandet? Den rättsliga problematiken i detta avseende kan vid ett första påseende verka enkel, men vid en närmare studie framkommer behov av klargöranden. Problemet med tillämpligheten av interna svenska bestämmelser uppkommer i princip vid varje situation när ett svenskt förband fullgör tjänsteåliggande utomlands, oavsett om det är fråga om fredsbevarande verksamhet, övningar eller annan aktivitet. Att kartlägga i vad mån inhemska svenska bestämmelser skall iakttas i utlandet av svenska förband, i synnerhet vid risk för lagkonflikt, torde vara en central fråga vid alla former av fredsfrämjande verksamhet, och torde utgöra grund för fastställande av eventuella behov av reglering. Särskilda synpunkter Skadeståndsrätt (Betänkandet s l 1-12, 75-78, 130-134, 174-177) Försvarsmakten anser att utredningens förslag till ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet, för att därigenom i en enda paragraf täcka den komplexa skadeståndsrättsliga problematiken i samband med fredsbevarande verksamhet, är ofullständig och måste omarbetas. Försvarsmakten ifrågasätter också det rimliga i att begränsa den föreslagna skadeståndsrättsliga regleringen vid internationellt fredsfrämjande samarbete till övningar inför fredsbevarande verksamhet. Lagen om utbildning av utlandsstyrkan tar sikte på att "utbildningen är ett led i förberedelsema inför senare medverkan i utlandsstyrkan för fredsbevarande verksamhet" (prop. 1993/94:224 s.8). Betydelsen och omfattningen av begreppet "fredsbevarande verksamhet" belyses bland annat i prop. 1992/93:254 s.6 varav det framgår att begreppet "fredsbevarande verksamhet" inte innefattar fredsbevarande verksamhet som innehåller fredsframtvingande moment. Formellt sett faller således bland annat utbildning av NORDBAT 2 utanför tillämpningsområdet. Av prop. 1993/94:244 s.7 framgår dock att begreppet "fredsbevarande verksamhet" kan innefatta PfP- övningar för att utveckla interoperabilitetsförmåga vid fredsbevarande operationer. Formellt sett faller emellertid PfP-övningar som inte är övningar för fredsbevarande verksamhet, dvs övningar vars karaktär och syfte är eftersökning- och räddningsoperationer, humanitära operationer, utanför tillämpningsområdet. Det rimliga i varför utbildning av NORDBAT 2 samt sistnämnda PfP-övningar skall lämnas utanför tillämpningsområdet är svårt att förstå. Försvarsmakten ifrågasätter dessutom det lämpliga i att i lagen om utbildning för fredsbevarande verksamhet gömma undan den föreslagna 4§. Visserligen hör den måhända bättre hemma där än i många andra perifiera lagar, men en så väsentlig regel som avsevärt avviker från nu gällande lagstiftning bör få en mer framträdande plats. Det är enligt Försvarsmaktens mening av betydelse att de som kan komma att drabbas av skador även kan finna de lagregler som berör dessa frågor på en för dem adekvat plats. Från den synpunkten torde den lämpligaste platsen för den föreslagna ändringen av gällande skadeståndsrätt vara skadeståndslagen (1972:237). Försvarsmakten föreslår därför att skadeståndsrättsliga bestämmelser i anledning av Sveriges fredsfrämjande samarbete införs i skadeståndslagen och att dessa inte begränsas till att enbart omfatta fredsbevarande verksamhet utan utformas så att även samtliga övningar inom ramen för programmet Partnerskap för fred omfattas av bestämmelserna. Ansvarets omfattning, skadereglering, regressrätt Försvarsmakten beklagar att utredningen inte närmare har angivit gränserna för omfattningen av statens ansvar för utländska personers handlande. Det kan dock konstateras att utredningen tänkt sig ett vidare och mer omfattande ansvar än vad som i dag åvilar staten i egenskap av arbetsgivare. Detta får den märkliga effekten att staten kan komma att ersätta skador som i samband med utbildning vållats av en utländsk person under förhållanden där samma skador inte skulle ha ersatts om de vållats av en svensk. Som ett exempel härpå kan nämnas att en arbetsgivare inte har något ansvar för s.k. abnormhandlingar utförda av en arbetstagare. Enligt förslaget skall dessa dock komma att ersättas om skadevållaren är utländsk. Vidare kan man fråga sig hur ansvaret skall fördelas i det fall både en utländsk och en svensk person är inblandade i en skadebringande handling där det inte föreligger något principalansvar. Skall staten då, i enlighet med reglerna om solidariskt ansvar, först ersätta hela skadan och sedan regressa mot den svenska personalen, men inte mot den från främmande makt? Försvarsmakten anser att dessa frågor bör få en bättre genomlysning än vad de hittills fått. Försvarsmakten vill, vad gäller frågan om statens ansvar gentemot utländska personer på sätt som föreslagits i 4 § andra stycket, vidare ifrågasätta om utredningen i övrigt tillräckligt övervägt vidden av ansvaret och hur detta kommit till uttryck i lagtexten. Den föreslagna skrivningen innebär bl.a. att en skadelidande har rätt till ersättning för ren förmögenhetsskada utan att det föreligger ett brott från skadevållarens sida, vilket krävs enligt skadeståndslagen. Motsvarande gäller dock inte enligt första stycket när skadan riktas mot annan än den utländske personen som deltar i utbildningen. En fråga som utredning inte besvarat och som inställer sig hos i vart fall statliga myndigheter är om dessa även kommer att kompenseras för skador förorsakade av en utländsk person. Om Försvarsmakten idag vållar en skada för en annan statlig myndighet ersätts den myndigheten på samma sätt som om det hade varit en enskild juridisk person som drabbats av skadan. Detsamma borde även gälla om skadevållaren är en utländsk person. Här inställer sig också frågan om vem som för statens räkning skall handha skaderegleringen. Detta bör klarläggas och fastställas. Försvarsmakten anser att den naturligen hör hemma hos myndigheten som ju besitter en gedigen erfarenhet av skadereglering och som ju i vart fall skall reglera skador som i samband med sådan utbildning vållas av dess personal. Personskador Försvarsmakten vill framhålla att personskador som drabbar svensk anställd respektive pliktpersonal, såväl vid övning som vid tjänstgöring, ersätts på samma sätt som andra arbetsskador. En övning utomlands bör normalt inte medföra större risker än en motsvarande övning i Sverige, varför befintligt försäkringsskydd bedöms som tillfyllest. Vid deltagande vid särskilt farliga övningar/uppdrag, t.ex. som deltagande i minröjning, bör däremot övervägas om staten inte bör ikläda sig en riskgaranti motsvarande den som gäller anställd inom utlandsstyrkan. En sådan riskgaranti bör även omfatta pliktpersonal. För fritidsskador utomlands bör, såvitt inte mottagande stat påtar sig ansvar (ansvarsförsäkring), möjligheterna för Försvarsmakten att teckna en kollektiv fritidsolycksfallsförsäkring för verksamhet utomlands undersökas. Om det inte är möjligt bör samtliga deltagare uppmanas att teckna sådan försäkring. Vad avser personskada åsamkad utländsk personal i tjänst är en lösning i enlighet med NATOs SOFA rimlig. För personskada åsamkad utländsk personal utanför tjänsten är betänkandets förslag om ett slags ansvarsförsäkring en rimlig lösning. Personskadeförsäkring Försvarsmakten anser att vad som anförs i utredningen avseende personskadeförsäkring är ofullständigt och delvis felaktigt. I första stycket på sidan 106 redogörs för förmåner enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF). Utredningen har emellertid inte observerat att nämnda lag genomgått genomgripande förändringar från den 1 juli 1993. En del av de förmåner som räknas upp lämnas inte längre enligt lagen. Eftersom lagen om statligt personskadeskydd hänvisar till LAF vad gäller ersättning är utredningens uppgifter felaktiga. Avtal om ersättning vid personskada (PSA) omfattar samtliga arbetsskador, inte enbart de som inträffar utomlands (s. 107 f). Uppgifterna om vilka ersättningar som kan lämnas enligt PSA är ofullständiga och enbart delvis riktiga. Ett nytt avtal träffades den 21 december 1994 och har publicerats i Arbetsgivarverkets cirkulär 1995:A4. Eftersom cirkuläret publicerades den 27 februari 1995 har utredningen inte kunnat ta hänsyn till det på grund av tryckningsskäl. Det är emellertid inte enbart avsnittet om försäkringar som är ofullständigt. En bra genomgång av gällande rätt avseende ersättning vid personskada återfinns i betänkandet (SOU 1995:33) Ersättning för ideell skada vid personskada. Trafikskador Försvarsmakten anser att det är olyckligt att problematiken kring trafikskador och regleringen av dessa inte närmare beaktats av utredningen. Försvarsmakten tror sig dock av erfarenhet veta att dessa trots allt kommer att vara den mest frekvent förekommande skadetypen. Genom skrivningen "för vilken den utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig" har trafikskadorna, där det ju utges trafikskadeersättning, kommit att undantas för det fall man möjligen inte ansett att dessa inkorporeras i förslaget via 18 § trafikskadelagen. Hur det härmed förhåller sig framgår inte av utredningen. Frågan man här också ställer sig är om staten verkligen skall utge trafikskadeersättning för skador förorsakade av främmande staters fordon. Det kan ju vara så att det aktuella fordonet har en försäkring i hemlandet och då saknas anledning för staten att gå in och reglera skadan. Försvarsmakten vill i sammanhanget framhålla att främmande staters personal som skadas i trafikolyckor här i landet i förekommande fall har rätt till trafikskadeersättning enligt de svenska reglerna härom. Detta står då i motsatsförhållande till förslaget i NATO/PfP SOFA och den föreslagna lagändringen där vardera parten själva ansvarar för skador på egen personal när skadan uppkommit i samband med utbildningen. Försvarsmakten vill också framhålla det i och för sig självklara förhållandet att den föreslagna ändringen inte fråntar en skadelidande rätten att yrka ersättning enligt trafikskadelagens regler. Vad gäller trafikskador och statens ansvar enligt andra stycket kan påpekas att i de fall det inte föreligger något vållande på en bilist som skadar en här aktuell utländsk person utgår det enligt förslaget ingen ersättning från staten. Eftersom trafikskadelagen bygger på ett "no fault" system skulle i motsvarande fall ersättning från försäkringen utgått om den skadelidande inte var en i lagförslaget aktuell person. Försvarsmakten vill här ifrågasätta om staten verkligen skall överta trafikförsäkringsbolagens ansvar på sätt som föreslagits och vad i så fall vinsten med en sådan ordning skulle vara. Straffrättslig jurisdiktion. (Betänkandet s. 13, 64-75, 125-129) Försvarsmakten instämmer i huvudsak med utredningens uppfattning om hur den straffrättsliga jurisdiktionen skall regleras då utländsk personal deltar i utbildning i Sverige. Enligt utredningens förslag till författningsändring skall en ny 7 § införas i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Förslaget bygger på tanken att ett avtal som reglerar den straffrättsliga immuniteten föreligger. Tillämpliga avtal kommer i framtiden sannolikt att permanent finnas vad avser PfP verksamhet genom NATO/PfP SOFA. Vid övningar inför fredsbevarande verksamhet i FNs regi föreligger inget permanent avtal. Sådan upprättas för varje övningstillfälle för sig, och får inte blandas samman med FNs SOFA. Särskilda avtal kan dock inte förväntas bli upprättat vid tillfälliga utbildningar, exempelvis vid utbildning av militär personal samt uppbyggande av kompetens beträffande kustbevakning, tull, räddningstjänst och sjösäkerhet inom ramen för det tidigare suveränitetsstödet. I dessa senare situationer regleras den rättsliga relationen vanligen genom MoU eller av mottagarstaten utfärdade ensidiga deklarationer. Enligt Försvarsmaktens uppfattning kan ett MoU i förevarande fall möjligen jämställas med "avtal" i den föreslagna författningstexten. Att MoU är ett avtal i enlighet med författningsförslaget bör dock framgå av författningskommentaren. En ensidigt utfärdad deklaration torde emellertid inte kunna utgöra tillräcklig grund för att utgöra ett avtal i författningsförslagets mening, varför utbildningar som bedrivs utan statusavtal eller MoU inte torde komma att omfattas av den tänkta regleringen. Det förhållande att den föreslagna texten därutöver endast refererar till "fredsbevarande verksamhet" och inte till andra verksamheter inom ramen för Sveriges fredsfrämjande samarbete är emellertid än olyckligare. Med nuvarande skrivning kommer paragrafen inte att omfatta utbildning inom ramen för PfP samt andra fredsfrämjande aktiviteter som ej är utbildning för fredsbevarande verksamhet. Motsvarande invändning som gjorts ovan avseende förslaget till ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet gör sig därför också här gällande. Från Försvarsmaktens sida hade det också varit önskvärt om frågan om deltagande svenska förbands straffrättsliga ställning vid utlandsverksamhet, särskilt i samband med PfP-övningar, ytterligare hade belysts. Att, som utredningen i detta fall föreslår, tillämpa 2 kap. 3 § 2 brottsbalken på svenska förband som tjänstgör utomlands (betänkandet s. 68) är dock ej tillfredsställande. Lämpligare vore att införa nya bestämmelser motsvarande de som gäller för utlandsstyrkan. Härigenom undgås problemet med att definiera området inom vilket "avdelning av försvarsmakten befann sig" kontra det område där brottet begicks liksom vad avser svenska deltagare som ej tillhör Försvarsmakten, exempelvis Räddningsverkets personal. Tillträde till område för övning m.m. (Betänkandet s.14, 116-120, 155-156, 179) Försvarsmakten bedömer att utredningens förslag till ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. (skyddslagen) samt förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga anläggningar mm (skyddsförordningen) i sak är lämpliga, med undantag för begränsningen till fredsbevarande verksamhet. Begränsningen medför att bestämmelserna inte blir tillämpliga vid övningar inom ramen för programmet Partnerskap för fred som sker inför humanitära operationer, eftersöknings- och räddningsverksamhet etc. Försvarsmakten anser dessutom att utredningens förslag till ändringar i skyddslagen bör utformas på annat sätt än vad som föreslagits. Detsamma gäller skyddsförordningen. Enligt Försvarsmaktens uppfattning bör ändringarna utgöras av tillägg i nu befintliga paragrafer, i såväl skyddslagen som skyddsförordningen. Författningarna kommer - enligt myndighetens uppfattning - att genom en dylika utformning bli tydligare. Det torde vara tillräckligt med tillägg i 4 och 9 §§ i skyddslagen och 2 § i skyddsförordningen. I 4 § 2 i skyddslagen anges att "militära fartyg och luftfartyg" får förklaras som skyddsobjekt. Idag uppfattas denna bestämmelse så att endast svenska militära fartyg och luftfartyg kan vara skyddsobjekt. Det står dock klart att även fartyg och luftfartyg som tillhör en främmande stats militära styrka som här i landet deltar i utbildning inom ramen för Sveriges fredsfrämjande samarbete behöver kunna omfattas av t.ex tillträdesförbud. Försvarsmakten bedömer dock att ett närmare förtydligande i detta avseende inte är påkallat i själva författningstexten. Övrigt Sekretess (Betänkande s. 93-99, 144-146) En fråga som gör sig gällande är om enheter ur utlandsstyrkan under den tid de befinner sig utomlands är skyldiga att ta emot och behandla framställningar från enskilda om att få ta del av allmänna handlingar. Det är värdefullt om kommande departementsarbete närmare belyser frågan om offentlighetsprincipen medför att enheter ur utlandsstyrkan måste vara beredda att handlägga dylika ärenden. Det kan i ett sådant sammanhang vara värdefullt att ta ställning till om föreskrifterna i 25 § förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten även bör tillämpas på enheter som tillhör utlandsstyrkan. Säkerhetsbestämmelser för vapen och övrig utrustning (Betänkandet s. 154-155) Skall svensk trupp följa mottagarstatens bestämmelser rörande vapenhantering och säkerhetsavstånd vid överskjutning av trupp etc., eller skall svensk trupp alltjämt följa svenska säkerhetsbestämrnelser? Vad som anförs i betänkandet avseende säkerhetsbestämmelser för vapen och övrig utrustning, kapitel 8.11, synes dessvärre skapa fler frågor än svar. Utredningen synes vara av den uppfattningen att svenska säkerhetsbestämmelser inte behöver iakttas av svenska förband vid utlandstjänst. Att rättsförhållandet skulle vara sådant i alla situationer är dock inte Försvarsmaktens uppfattning. Enligt Försvarsmaktens uppfattning är Försvarsmaktens interna säkerhetsbestämmelser, liksom externa försvarsmaktsspecifika säkerhetsbestämmelser, direkt tillämpliga vid svenska förband som deltar i fredsfrämjande verksamhet utom riket oberoende av verksamhetens art, såvida inte dispens från bestämmelserna har meddelats i särskild ordning. Huruvida säkerhetsbestämmelser som har meddelats av annan myndighet än Försvarsmakten, och som ej är försvarsmaktsspecifika, behöver följas av enheter ur Försvarsmakten då dessa befinner sig utom riket är oklart. Försvarsmakten har emellertid den principiella ståndpunkten att sådana säkerhetsbestämmelser inte behöver följas vid utlandstjänst. I situationer då enheter ur Försvarsmakten deltar i övningar i utlandet, där mottagarstaten har utfärdat övningsbestämmelser som är strängare än de svenska säkerhetsbestämmelserna, skall Försvarsmaktens personal iaktta även dessa. Någon rättsverkan kan dock inte knytas till sådana övningsbestämmelser såvida dessa inte infogats i svensk rätt. Utan en internationell överenskommelse på området har Försvarsmakten dock inte en rättslig skyldighet att följa utländska säkerhetsbestämmelser. Rätt för Sverige att delta i en viss övning kan emellertid vara knutet till att Sverige förbinder sig att följa mottagarstatens säkerhetsbestämmelser. För en sådan situation, liksom för den situationen att Sverige vid övning inom landet vill att utländska förband följer svenska säkerhetsbestämmelser är det angeläget att Försvarsmakten, såsom utredningen föreslår, får rätt att ingå sådana avtal. Miljöfrågor (Betänkandet s. 110-112, 161) Utredningen föreslår att det i ett internationellt avtal inför utbildning i fredsbevarande verksamhet tas in bestämmelser om miljöskador och regressansvar i händelse av skada vid s.k. miljöfarlig verksamhet. Enligt Försvarsmaktens uppfattning är denna lösning inte acceptabel, inte minst mot bakgrund av de speciella problem som är förbundna med internationella förhandlingar i samband miljöfrågor. Försvarsmakten föreslår därför att arbetet med att ta fram särregler avseende miljön bedrivs i särskild ordning, utan att knytas upp till övningar i samband med fredsfrämjande samarbete. PFF-avtalets och tilläggsprotokollets text på engelska och svenska -------------------------------------------------------------------- Agreement among the states Avtal mellan de stater som är parties to the North Atlantic parter i Nordatlantiska fördraget Treaty and the other states och de andra stater som deltar i participating in the Partnerskap för fred om status för Partnership for peace regarding deras styrkor the status of their forces -------------------------------------------------------------------- The States Parties to the North De stater som är parter i Atlantic Treaty done in Nordatlantiska fördraget upprättat Washington on 4 April 1949 and i Washington den 4 april 1949 och the States which accept the de stater som har antagit invitation to Partnership for inbjudan till Partnerskap för fred Peace issued and signed by the som utfärdades och undertecknades Heads of State and Government of av stats- och regeringscheferna i the member States of the North medlemsstaterna i Nato i Bryssel Atlantic Treaty Organisation in den 10 januari 1994, och som har Brussels on 10 January 1994 and undertecknat ramdokumentet which subscribe to the avseende Partnerskap för fred, Partnership for Peace Framework Document; -------------------------------------------------------------------- Constituting together the som tillsammans utgör deltagande States participating in the stater i Partnerskap för fred, Partnership for Peace; -------------------------------------------------------------------- Considering that the Forces of som anser att styrkor från en one State Party to the present part i detta avtal kan sändas och Agreement may be sent and mottagas efter avtal till en received, by arrangement, into annan parts område, the territory of another State Party; -------------------------------------------------------------------- Bearing in mind that the som är medvetna om att beslut decisions to send and to receive att sända och motta styrkor även Forces will continue to be the fortsättningsvis skall göras till subject of separate arrangements föremål för särskilda avtal mellan between the States Parties berörda parter, concerned; -------------------------------------------------------------------- Desiring, however, to define som emellertid önskar definiera the status of such Forces while status för sådana styrkor när de in the territory of another befinner sig på annan parts område, State Party; -------------------------------------------------------------------- Recalling the Agreement som åberopar avtalet mellan between the States Parties to parterna i Nordatlantiska the North Atlantic Treaty fördraget om status för deras regarding the status of their styrkor som upprättades i London Forces done at London on 19 June den 19 juni 1951, 1951; -------------------------------------------------------------------- Have agreed as follows: har kommit överens om följande. Article 1 Artikel 1 -------------------------------------------------------------------- Except as otherwise provided for Om inte annat föreskrivs i detta in the present Agreement and any avtal och eventuella additional protocol in respect tilläggsprotokoll med avseende på to its own parties, all States egna parter, skall alla parter i Parties to the present Agreement detta avtal tillämpa bestämmelserna shall apply the provisions of i avtalet mellan parterna i the Agreement between Parties to Nordatlantiska fördraget om status the North Atlantic Treaty för deras styrkor som upprättades i regarding the status of their London den 19 juni 1951, härnedan Forces, done at London on 19 benämnt NATO SOFA, som om alla June 1951, hereinafter referred parter i detta avtal vore parter to as the NATO SOFA, as if all i NATO SOFA. State Parties to the present Agreement were Parties to the NATO SOFA. -------------------------------------------------------------------- Article 2 Artikel 2 1. In addition to the area to 1. Utöver det område på vilket NATO which the NATO SOFA applies the SOFA har avseende skall detta present Agreement shall apply to avtal tillämpas för alla the territory of all States territorier tillhöriga parterna i Parties to the present Agreement detta avtal vilka inte är parter i which are not Parties to the NATO SOFA. NATO SOFA. -------------------------------------------------------------------- 2. For the purposes of the 2. Vid tillämpning av detta avtal present Agreement, references in skall hänvisningar i NATO SOFA the NATO SOFA to the North till Nordatlantiska fördragets Atlantic Treaty area shall be område anses även innefatta de deemed also to include the områden som avses i punkt 1 i territories referred to in denna artikel, och hänvisningar paragraph 1 of the present till Nordatlantiska fördraget Article, and references to the skall anses omfatta Partnerskap North Atlantic Treaty shall be för fred. deemed to include the Partnership for Peace. -------------------------------------------------------------------- Article 3 Artikel 3 For purposes of implementing the Vid uppfyllande av detta avtal present Agreement with respect med avseende på förhållanden som to matters involving Parties gäller stater som inte är parter i that are not Parties to the NATO NATO SOFA, skall de bestämmelser i SOFA, provisions of the NATO NATO SOFA som föreskriver att krav SOFA that provide for requests skall framläggas eller tvister to be submitted, or differences skall hänskjutas till Nato-rådet, to be referred to the North ordföranden i Nato-rådets Atlantic Council, the Chairman ställföreträdareförsamling eller en of the North Atlantic Council skiljedomare, tolkas så att berörda Deputies or an arbitrator shall parter är skyldiga att förhandla be construed to require the inbördes utan hänvändelse till någon Parties concemed to negotiate utanförstående myndighet. between or among themselves without recourse to any outside jurisdiction. -------------------------------------------------------------------- Article 4 Artikel 4 The present Agreement may be Detta avtal kan kompletteras supplemented or otherwise eller ändras i enlighet med modified in accordance with internationell rätt International Law. -------------------------------------------------------------------- Article 5 Artikel 5 1. The present Agreement shall 1. Detta avtal skall vara öppet för be open for signature by any undertecknande av stat som State that is either a antingen är part i NATO SOFA eller contracting Party to the NATO som antar inbjudan till SOFA, or that accepts the Partnerskap för fred och invitation to the Partnership undertecknar ramdokumentet for Peace and subscribes to the avseende Partnerskap för fred. Partnership for Peace Framework Document. -------------------------------------------------------------------- 2. The present Agreement shall 2. Detta avtal skall ratificeras, be subject to ratification, godtas eller godkännas. acceptance or approval. Ratifikations-, godtagande- och Instruments of ratification, godkännandeinstrument skall acceptance or approval shall be deponeras hos Förenta staternas deposited with the Government regering som skall notifiera alla of the United States of America, signatärmakter om varje sådan which shall notify all signatory deponering. States of each such deposit. -------------------------------------------------------------------- 3. Thirty days after three 3. Trettio dagar efter det att signatory States, at least one tre signatärstater, av vilka minst of which is a Party to the NATO en är part i NATO SOFA och en har SOFA and one of which has antagit inbjudan till Partnerskap accepted the invitation to the för fred och undertecknat Partnership for Peace and ramdokumentet avseende subscribed to the Partnership Partnersskap för fred, har for Peace Framework Document, deponerat sina ratifikations-, have deposited their instruments godtagande- eller of ratification, acceptance or godkännandedokument skall detta approval, the present Agreement avtal träda i kraft för dessa shall enter into force in stater. Det skall träda i kraft för respect of those States. It varje annan signatärstat trettio shall enter into force in dagar efter dagen för deponering respect of each other signatory av dess instrument. State thirty days after the date of deposit of its instrument. -------------------------------------------------------------------- Article 6 Artikel 6 The present Agreement may be Detta avtal kan sägas upp av varje denounced by any Party to this part i avtalet efter skriftlig Agremement by giving written notifikation om uppsägning till notification of denunciation to Förenta staternas regering som the Government of the United skall notifiera signatärstaterna States of America, which will om varje sådan notifikation. notify all signatory States of Uppsägningen skall få rättslig each such notification. The verkan ett år efter det att denunciation shall take effect notifikationen mottagits av one year after receipt of the Förenta staternas regering. Efter notification by the Government utgången av denna tidsfrist på ett of the United States of America. år skall avtalet upphöra att gälla After the expiration of this för den part som sagt upp det, period of one year, the present utom vad gäller avgörande av ej Agreement shall cease to be in avgjorda anspråk som härrör från force as regards the Party that tiden före den dag då uppsägningen denounces it, except for the får rättslig verkan, men skall settlement of outstanding daims fortsätta att vara i kraft för that arose before the day on övriga parter. which the denunciation takes effect, but shall continue to be in force for the remaining Parties. -------------------------------------------------------------------- In witness whereof, the Till bekräftelse härav har undersigned, being duly undertecknade, därtill authorised by their respective vederbörligen befullmäktigade av Governments, have signed this sina regeringar, undertecknat Agreement. detta avtal. -------------------------------------------------------------------- Done in Brussels, this Som skedde i Bryssel den day of ,1995 in the 1995 på engelska och franska English and French languages, språken varvid båda texter är lika both texts being equally giltiga i ett original som skall authoritative, in a single deponeras i Förenta staternas original which shall be regerings arkiv. Förenta staternas deposited in the Archives of the regering skall överlämna bestyrkta Government of the United States kopior därav till alla of America. The Government of signatärstater. the United States of America shall transmit certified copies thereof to all the signatory States. -------------------------------------------------------------------- Additional Protocol to the Tilläggsprotokoll till avtalet Agreement among the States mellan de stater som är parter i Parties to the North Atlantic Nordatlantiska fördraget och de Treaty and the other States andra stater som deltar i participating in the Partnership Partnerskap för fred om status för for Peace regarding the status deras styrkor of their Forces -------------------------------------------------------------------- The State Parties to the present Parterna i detta tilläggsprotokoll additional Protocol to the till avtalet mellan de stater som Agreement among the State är parter i Nordatlantiska Parties to the North Atlantic fördraget och de andra stater som Treaty and the other States deltar i Partnerskap för fred om participating in the status för deras styrkor, vilket Partnership for Peace regarding härnedan benämns avtalet, the status of their Forces, hereinafter referred to as the Agreement; -------------------------------------------------------------------- Considering that the death som konstaterar att dödsstraff penalty is not provided for inte förekommer i vissa under the domestic legislation avtalsparters nationella of some Parties to the lagstiftning, Agreement; -------------------------------------------------------------------- Have agreed as follows: har kommit överens om följande. -------------------------------------------------------------------- Article I Artikel I -------------------------------------------------------------------- Insofar as it has jurisdiction I den mån den har domsrätt enligt according to the provisions of bestämmelserna i avtalet skall the Agreement, each State Party varje stat som är part i detta to the present additional tilläggsprotokoll inte verkställa Protocol shall not carry out a en dödsdom med avseende på någon death sentence with regard to medlem av en styrka eller dess any member of a force and its civila komponent och deras civilian component. and their anhöriga från någon annan stat som är dependents from any other State part i detta tilläggsprotokoll. Party to the present Additional Protocol. -------------------------------------------------------------------- Article II Artikel II -------------------------------------------------------------------- 1. The present Protocol shall be 1. Detta protokoll skall vara open for signature by any öppet för undertecknande av varje signatory of the Agreement. signatärstat av avtalet. -------------------------------------------------------------------- 2. The present Protocol shall be 2. Detta protokoll skall subject to ratification, ratificeras, godtas eller acceptance or approval. godkännas. Ratifikations-, Instruments of ratification, godtagande- eller acceptance or approval shall be godkännandeinstrument skall deposited with the Government deponeras hos Förenta staternas of the United States of America, regering som skall notifiera alla which shall notify all signatory signatärstater om varje sådan States of each such deposit. deponering. -------------------------------------------------------------------- 3. The present Protocol shall 3. Detta protokoll träder i kraft enter into force 30 days after 30 dagar efter dagen för the date of deposit of the deponering av ratifikations-, instrument of ratification, godtagande- eller acceptance or approval by three godkännandeinstrument av tre signatory States, at least one signatärstater, av vilka minst en of which is a Party to the NATO skall vara part i NATO SOFA och SOFA and one of which is a en skall vara en stat som har State having accepted the antagit inbjudan att deltaga i invitation to join the Partnerskap för fred och har Partnership for Peace and undertecknat ramdokumentet having subscribed to the avseende Partnerskap för fred. Partnership for Peace Framework Document. -------------------------------------------------------------------- 4. The present Protocol shall 4. Detta protokoll skall träda i come into force in respect of kraft med avseende på varje annan each other signatory State on signatärstat dagen för deponering the date of the deposit of its av dess ratifikations-, instrument of ratification, godtagande- eller acceptance or approval with the godkännandeinstrument hos Förenta Government of the United States staternas regering. of America. -------------------------------------------------------------------- Done in Brussels, this Som skedde i Bryssel den day of , 1995 in the 1995 på engelska och franska English and French languages, språken varvid båda texter är lika both texts being equally giltiga i ett original som skall authoritative, in a single deponeras i Förenta staternas original which shall be regerings arkiv. Förenta staterna deposited in the archives of the regering skall överlämna bestyrkta Government of the United States kopior härav till alla of America. The Government of signatärstater. the United States of America shall transmit certified copies thereof to all signatory States. -------------------------------------------------------------------- Agreement between the parties to Avtal mellan parterna i the North Atlantic Treaty Nordatlantiska fördraget om status regarding the status of their för deras styrkor. forces -------------------------------------------------------------------- London, 19 June, 1951 London den 19 juni 1951. -------------------------------------------------------------------- The Parties to the North Parterna i Nordatlantiska Atlantic Treaty signed in fördraget, som undertecknades i Washington on 4 April, 1949, Washington den 4 april 1949, -------------------------------------------------------------------- Considering that the forces of som beaktar att styrkor från en one Party may be sent, by part efter överenskommelse kan arrangement, to serve in the sändas för att tjänstgöra i annan territory of another Party; parts område, -------------------------------------------------------------------- Bearing in mind that the som är medvetna om att beslut att decision to send them and the sända styrkor och om att villkor conditions under which they will under vilka de sänds, i den mån be sent, in so far as such dessa villkor inte bestäms i detta conditions are not laid down by avtal, fortsättningsvis skall göras the present Agreement, will till föremål för särskilda avtal continue to be the subject of mellan berörda parter, separate arrangements between the Parties concerned: -------------------------------------------------------------------- Desiring, however, to define som emellertid önskar fastställa the status of such forces while status för dessa styrkor när de in the territory of another befinner sig i annan parts område, Party; -------------------------------------------------------------------- Have agreed as follows: har kommit överens om följande. -------------------------------------------------------------------- Article I Artikel I -------------------------------------------------------------------- 1. In this Agreement the 1. I detta avtal avses med expression- a. 'force' means the personnel a. "styrka" den personal som belonging to the land, sea or tillhör land-, sjö- eller air armed services of one luftstridskrafter från någon part Contracting Party when in the när den befinner sig på territory of another Contracting tjänsteuppdrag inom en annan parts Party in the North Atlantic territorium i Nato-området med Treaty area in connexion with förbehåll för att de två berörda their official duties, provided parterna kan komma överens om att that the two Contracting vissa personer, enheter eller Parties concerned may agree that förband inte skall betraktas såsom certain individuals, units or utgörande eller vara inbegripna i formations shall not be en "styrka" vid tillämpningen av regarded as constituting or detta avtal, included in a 'force' for the purposes of the present Agreement; -------------------------------------------------------------------- b. 'civilian component' means b. "civil komponent" de the civilian personnel civilpersoner som medföljer en accompanying a force of a styrka tillhörig någon part och som Contracting Party who are in the är anställda i den partens employ of an armed service of krigsmakt, och som inte är that Contracting Party, and who statslösa personer eller are not stateless persons, nor medborgare i någon stat som inte är nationals of any State which is part i Nordatlantiska fördraget not a Party to the North och inte heller är medborgare i Atlantic Treaty, nor nationals eller har hemvist i den stat i of, nor ordinarily resident in, vilken styrkan tjänstgör, the State in which the force is located; -------------------------------------------------------------------- c. 'dependent' means the spouse c. "anhörig" maka eller make till of a member of a force or of a medlem av en styrka eller en civilian component, or a child civil komponent eller barn till of such member depending on him sådan medlem som är beroende av or her for support; honom eller henne för sitt uppehälle, -------------------------------------------------------------------- d. 'sending State' means the d. "sändande stat" den part som Contracting Party to which the styrkan tillhör, force belongs; -------------------------------------------------------------------- e. 'receiving State' means the e. "mottagande stat" den part i Contracting Party in the vars territorium en styrka eller territory of which the force or en civil komponent är förlagd, vare civilian component is located, sig den är stationerad där eller whether it be stationed there or befinner sig på genomresa, passing in transit; -------------------------------------------------------------------- f. 'military authorities of the f. "den sändande statens sending State' means those militärmyndigheter" de myndigheter authorities of a sending State i en sändande stat på vilka det who are empowered by its law to lagligen ankommer att trygga de enforce the military law of that militära lagarnas efterlevnad i State with respect to members den staten med avseende på of its forces or civilian medlemmar av dess styrka eller components; civila komponent, -------------------------------------------------------------------- g. 'North Atlantic Council' g. "Nato-rådet" det råd som means the Council established by inrättats enligt artikel 9 i Article 9 of the North Atlantic Nordatlantiska fördraget eller Treaty or any of its subsidiary något av dess underlydande organ bodies authorised to act on its som har befogenhet att handla på behalf. dess vägnar. -------------------------------------------------------------------- 2. This Agreement shall apply to 2. Detta avtal gäller för parternas the authorities of political lokala myndigheter inom deras sub-divisions of the Contracting territorier för vilka avtalet Parties, within their gäller eller kan utsträckas att territories to which the gälla enligt artikel XX, på samma Agreement applies or extends in sätt som det gäller för parternas accordance with Article XX, as centrala myndigheter, dock med it applies to the central förbehåll för att egendom som ägs av authorities of those Contracting lokala myndigheter inte skall Parties, provided, however, that betraktas som egendom tillhörig en property owned by political sub- part enligt artikel VIII. divisions shall not be considered to be property owned by a Contracting Party within the meaning of Article VIII. -------------------------------------------------------------------- Article II Artikel II -------------------------------------------------------------------- It is the duty of a force and En styrka och dess civila its civilian component and the komponent och dess medlemmar, members thereof as well as their liksom anhöriga till dessa, är dependents to respect the law of skyldiga att följa lagarna i den the receiving State, and to mottagande staten och avhålla sig abstain from any activity från varje handling som är oförenlig inconsistent with the spirit of med andan i detta avtal och the present Agreement, and, in särskilt från varje politisk particular, from any political verksamhet i den mottagande activity in the receiving State. staten. Det är likaledes den It is also the duty of the sändande statens skyldighet att sending State to take necessary vidta nödvändiga åtgärder i detta measures to that end. syfte. -------------------------------------------------------------------- Article III Artikel III -------------------------------------------------------------------- 1. On the conditions specified 1. Enligt de villkor som anges i in paragraph 2 of this Article punkt 2 i denna artikel och under and subject to compliance with iakttagande av bestämmelserna i the formalities established by den mottagande staten avseende the receiving State relating to inresa och utresa för en styrka entry and departure of a force och dess medlemmar, skall dessa or the members thereof, such vara undantagna från pass- och members shall be exempt from viseringsbestämmelser och kontroll passport and visa regulations vid inresa när de reser in i eller and immigration inspection on lämnar den mottagande statens entering or leaving the territorium. De skall även vara territory of a receiving State. undantagna från de regler i den They shall also be exempt from mottagande staten som avser the regulations of the receiving registrering och kontroll av State on the registration and utlänningar, men de skall inte control of aliens, but shall not anses ha rätt att vara be considered as acquiring any stadigvarande bosatta i eller right to permanent residence or uppta hemvist inom den mottagande domicile in the territories of statens territorium. the receiving State. -------------------------------------------------------------------- 2. The following documents only 2. Endast följande handlingar will be required in respect of fordras för medlemmar av en members of a force. They must be styrka, vilka skall uppvisas på presented on demand: anmodan: a. personal identity card issued a. personligt identitetskort by the sending State showing utfärdat av den sändande staten names, date of birth, rank and varav framgår namn, födelsedatum, number (if any), service, and grad och registreringsnummer (i photograph; förekommande fall), tjänstegren samt fotografi; b. individuell eller kollektiv b. individual or collective förflyttningsorder utfärdad på den movement order, in the language sändande statens språk samt på of the sending State and in the engelska och franska av behörig English and French languages, myndighet i den sändande staten issued by an appropriate agency eller av Nato, varav framgår of the sending State or of the individens eller gruppens status North Atlantic Treaty såsom medlem av en styrka samt typ Organization and certifying to av förflyttningsorder. Mottagande the status of the individual or stat kan begära att en group as a member or members of förflyttningsorder skall vara a force and to the movement kontrasignerad av behörig ordered. The receiving State may företrädare för den staten. require a movement order to be countersigned by its appropriate representative. -------------------------------------------------------------------- 3. Members of a civilian 3. Medlemmar av en civil component and dependents shall komponent och dess anhöriga skall be so described in their i passen betecknas som sådana. passports. -------------------------------------------------------------------- 4. If a member of a force or of 4. Om en medlem av en styrka a civilian component leaves the eller en civil komponent lämnar employ of the sending State and sin anställning i den sändande is not repatriated, the staten och inte hemsändes, skall authorities of the sending State myndigheterna i den sändande shall immediately inform the staten omedelbart underrätta authorities of the receiving myndigheterna i den mottagande State, giving such particulars staten och lämna nödvändiga as may be required. The upplysningar. Myndigheterna i den authorities of the sending State sändande staten skall likaledes shall similarly inform the underrätta myndigheterna i den authorities of the receiving mottagande staten om varje medlem State of any member who has som har uteblivit olovligen i mer absented himself for more than än 21 dagar. twenty-one days. -------------------------------------------------------------------- 5. If the receiving State has 5. Om den mottagande staten har requested the removal from its begärt att någon medlem av en territory of a member of a styrka eller en civil komponent force or civilian component or skall förpassas från dess has made an expulsion order territorium eller har utfärdat en against an ex-member of a force utvisningsorder mot någon tidigare or of a civilian component or medlem av en styrka eller en against a dependent of a member civil komponent eller mot en or ex-member, the authorities of anhörig till en medlem eller the sending State shall be tidigare medlem, skall responsible for receiving the myndigheterna i den sändande person concerned within their staten ta emot vederbörande person own territory or otherwise inom sitt eget territorium eller disposing of him outside the på annat sätt ombesörja att han receiving State. This paragraph omhändertas utanför den mottagande shall apply only to persons who staten. Denna punkt avser endast are not nationals of the personer som inte är medborgare i receiving State and have entered den mottagande staten och som har the receiving State as members kommit in i den mottagande staten of a force or civilian component som medlemmar av en styrka eller or for the purpose of becoming en civil komponent eller i avsikt such members, and to the att bli sådan medlem samt anhöriga dependents of such persons. till sådana personer. -------------------------------------------------------------------- Article IV Artikel IV -------------------------------------------------------------------- The receiving State shall either Den mottagande staten skall antingen a. accept as valid, without a a. utan förarprov eller avgift driving test or fee, the driving erkänna såsom giltigt ett permit or licence or military körtillstånd, körkort eller militärt driving permit issued by the körtillstånd som har utfärdats av sending State or a sub-division den sändande staten eller av en av thereof to a member of a force dess myndigheter till en medlem or of a civilian component; or av en styrka eller en civil komponent eller, b. issue its own driving permit b. utan att kräva förarprov själv or licence to any member of a utfärda körtillstånd eller körkort force or civilian component who till medlem av en styrka eller en holds a driving permit or civil komponent som är innehavare licence or military driving av körtillstånd, körkort eller permit issued by the sending militärt körtillstånd utfärdat av den State or a sub-division thereof, sändande staten eller av dess provided that no driving test myndigheter. shall be required. -------------------------------------------------------------------- Article V Artikel V -------------------------------------------------------------------- 1. Members of a force shall 1. Medlemmar av en styrka skall normally wear uniform. Subject som regel bära uniform. Om inte to any arrangement to the annat bestäms i avtal mellan contrary between the authorities myndigheterna i de sändande och of the sending and receiving mottagande staterna skall för States, the wearing of civilian bärande av civila kläder gälla samma dress shall be on the same villkor som för medlemmar i den conditions as for members of the mottagande statens styrkor. forces of the receiving State. Reguljära förband som ingår i en Regularly constituted units or styrka skall bära uniform vid formations of a force shall be gränspassering. in uniform when crossing a frontier. 2. Tjänstefordon tillhörande en 2. Service vehicles of a force styrka eller en civil komponent or civilian component shall skall utöver registreringsnumret carry, in addition to their vara försett med tydlig registration number, a nationalitetsbeteckning. distinctive nationality mark. -------------------------------------------------------------------- Article VI Artikel VI -------------------------------------------------------------------- Members of a force may possess Medlemmar av en styrka får inneha and carry arms, on condition och bära vapen om de har tillstånd that they are authorized to do härtill enligt gällande so by their orders. The bestämmelser. Myndigheterna i den authorities of the sending State sändande staten skall välvilligt shall give sympathetic behandla begäran från den consideration to requests from mottagande staten i detta the receiving State concerning hänseende. this matter. -------------------------------------------------------------------- Article VII Artikel VII -------------------------------------------------------------------- 1. Subject to the provisions of 1. Enligt bestämmelserna i denna this Article. artikel a. the military authorities of a. skall militärmyndigheterna i the sending State shall have the den sändande staten ha rätt att i right to exercise within the den mottagande staten utöva all receiving State all criminal and straffrättslig och disciplinär disciplinary jurisdiction domsrätt som tillkommer dem enligt conferred on them by the law of lagen i den sändande staten över the sending State over all alla personer som lyder under persons subject to the military militär lag i den staten, law of that State; b. skall myndigheterna i den b. the authorities of the mottagande staten ha domsrätt över receiving State shall have medlemmar av en styrka eller en jurisdiction over the members of civil komponent och dess anhöriga a force or civilian component i vad avser lagöverträdelser som and their dependents with har begåtts på den mottagande respect to offences committed statens territorium och som är within the territory of the straffbara enligt detta lands receiving State and punishable lag. by the law of that State. -------------------------------------------------------------------- 2.a. The military authorities of 2.a. Militärmyndigheterna i den the sending State shall have the sändande staten skall ha exklusiv right to excercise exclusive domsrätt över personer som lyder jurisdiction over persons under militär lag i den staten subject to the military law of beträffande lagöverträdelser that State with respect to inklusive lagöverträdelser med offences, including offences avseende på den statens säkerhet, relating to its security, vilka är straffbara enligt den punishable by the law of the sändande statens lag men inte sending State, but not by the enligt den mottagande statens law of the receiving State. lag. b. The authorities of the b. myndigheterna i den mottagande receiving State shall have the staten skall ha exklusiv domsrätt right to exercise exclusive över medlemmar av en styrka eller jurisdiction over members of a en civil komponent och dess force or civilian component and anhöriga beträffande lagöverträdelser their dependents with respect to inklusive lagöverträdelser med offences, including offences avseende på den statens säkerhet relating to the security of that vilka är straffbara enligt den State, punishable by its law but statens lag men inte enligt den not by the law of the sending sändande statens lag. State. -------------------------------------------------------------------- c. For the purposes of this c. med avseende på denna punkt och paragraph and of paragraph 3 of på punkt 3 i denna artikel skall this Article a security offence en lagöverträdelse som hotar en against a State shall include: stats säkerhet innefatta -------------------------------------------------------------------- (i) treason against the State: i) förräderi mot den staten, -------------------------------------------------------------------- (ii) sabotage, espionage or ii) sabotage, spionage eller violation of any law relating to överträdelse av någon lag med official secrets of that State, avseende på statshemligheter eller or secrets relating to the försvarshemligheter i den staten. national defence of that State. -------------------------------------------------------------------- 3. In cases where the right to 3. I de fall där domsrätt exercise jurisdiction is tillkommer båda staterna skall concurrent följande regler gälla: the following rules shall apply: -------------------------------------------------------------------- a. The military authorities of a. Militärmyndigheterna i den the sending State shall have the sändande staten skall ha företräde primary right to exercise vid utövande av domsrätt över en jurisdiction over a member of a medlem av en styrka eller en force or of a civilian component civil komponent beträffande in relation to -------------------------------------------------------------------- (i) offences solely against the i) brott med avseende uteslutande property or security of that på den statens egendom och säkerhet State, or offences solely eller brott som riktar sig against the person or property uteslutande mot egendom tillhörig of another member of the force en annan medlem i en styrka eller or civilian component of the en civil komponent från den staten State or of a dependent: eller dess anhöriga eller mot deras person, (ii) offences arising out of any ii) lagöverträdelser som härrör från act or omission done in the någon handling eller underlåtenhet performance of official duty. som begåtts vid tjänsteutövning. -------------------------------------------------------------------- b. In the case of any other b. I fråga om varje annan offence the authorities of the lagöverträdelse skall myndigheterna receiving State shall have the i den mottagande staten ha primary right to exercise företräde till att utöva domsrätt. jurisdiction. -------------------------------------------------------------------- c. If the State having the c. Om den stat som har företräde primary right decides not to väljer att inte utöva domsrätten exercise jurisdiction, it shall skall den underrätta myndigheterna notify the authorities of the i den andra staten så snart som other State as soon as möjligt. Myndigheterna i den stat practicable. The authorities of som har företräde skall välvilligt the State having the primary behandla begäran från myndigheterna right shall give sympathetic i den andra staten att avstå från consideration to a request from sin rätt om denna andra stat anser the authorities of the other att ett sådant avstående skulle State for a waiver of its right vara av särskild betydelse. in cases where that other State considers such waiver to be of particular importance. -------------------------------------------------------------------- 4. The foregoing provisions of 4. Bestämmelserna i denna artikel this Article shall not imply any skall inte innebära någon rätt för right for the military militärmyndigheterna i den sändande authorities of the sending State staten att utöva domsrätt över to exercise jurisdiction over personer som är medborgare eller persons who are nationals of or har hemvist i den mottagande ordinarily resident in the staten annat än om de är medlemmar receiving State, unless they are av den sändande statens styrka. members of the force of the sending State. -------------------------------------------------------------------- 5.a. The authorities of the 5.a. Myndigheterna i de receiving and sending States mottagande och sändande staterna shall assist each other in the skall bistå varandra med att arrest of members of a force or anhålla medlemmar av en styrka civilian component or their eller en civil komponent eller dependents in the territory of dess anhöriga inom den mottagande the receiving State and in statens territorium och med att handing them over to the överlämna dem till den myndighet authority which is to exercise som har domsrätt i enlighet med jurisdiction in accordance with ovannämnda bestämmelser. the above provisions. -------------------------------------------------------------------- b. The authorities of the b. Myndigheterna i den mottagande receiving State shall notify staten skall snarast underrätta promptly the military militärmyndigheterna i den sändande authorities of the sending State staten om någon medlem av en of the arrest ot any member of a styrka eller av en civil force or civilian component or komponent eller deras anhöriga har a dependent. anhållits. -------------------------------------------------------------------- c. The custody of an accused c. En anklagad medlem av en member of a force or civilian styrka eller en civil komponent component over whom the över vilken den mottagande staten receiving State is to exercise skall utöva domsrätt skall, om han jurisdiction shall, if he is in är i den sändande statens förvar, the hands of the sending State, kvarstanna där tills åtal har väckts remain with that State until he mot honom av den mottagande is charged by the receiving staten. State. -------------------------------------------------------------------- 6.a. The authorities of the 6.a. Myndigheterna i de receiving and sending States mottagande och sändande staterna shall assist each other in the skall bistå varandra med utförande carrying out of all necessary av all nödvändig utredning av investigations into offences, lagöverträdelser och upptagning och and in the collection and sammanställning av bevisning production of evidence, inklusive beslagtagande av, och, including the seizure and, in i förekommande fall, överlämnande av proper cases, the handing over föremål som sammanhänger med of objects connected with an överträdelsen. För överlämnande av offence. The handing over of sådana föremål kan emellertid ställas such objects may, however. be som villkor att de skall återlämnas made subject to their return inom angiven tid till den within the time specified by the myndighet som har överlämnat dem. authority delivering them. -------------------------------------------------------------------- b. The authorities of the b. Parternas myndigheter skall Contracting Parties shall notify underrätta varandra om vidtagna one another of the disposition åtgärder i sådana fall där ömsesidig of all cases in which there are domsrätt föreligger. concurrent rights to exercise jurisdiction. -------------------------------------------------------------------- 7.a. A death sentence shall not 7.a. En dödsdom skall ej be carried out in the receiving verkställas i den mottagande State by the authorities of the staten av den sändande statens sending State if the legislation myndigheter om lagen i den of the receiving State does not mottagande staten inte har provide for such punishment in a dödsstraff för ett sådant fall. similar case. -------------------------------------------------------------------- b. The authorities of the b. Myndigheterna i den mottagande receiving State shall give staten skall välvilligt pröva en sympathetic consideration to a begäran från myndigheterna i den request from the authorities of sändande staten om biträde avseende the sending State for assistance verkställande av fängelsestraff som in carrying out a sentence of ådömts av myndigheterna i den imprisonment pronounced by the sändande staten enligt denna authorities of the sending State artikel inom den mottagande under the provision of this statens territorium. Article within the territory of the receiving State. -------------------------------------------------------------------- 8. Where an accused has been 8. När en anklagad har ställts inför tried in accordance with the rätta i enlighet med bestämmelserna provisions of this Article by i denna artikel av den ena the authorities of one partens myndigheter och har Contracting Party and has been blivit frikänd eller dömd och acquitted, or has been convicted avtjänar eller har avtjänat sitt and is serving, or has served, straff eller har blivit benådad får his sentence or has been han inte lagföras ånyo för samma pardoned, he may not be tried förseelse inom samma territorium again for the same offence av en annan parts myndigheter. within the same territory by the Dock skall bestämmelserna i denna authorities or another punkt inte hindra Contracting Party. However, militärmyndigheterna i den sändande nothing in this paragraph shall staten att åtala en medlem av sin prevent the military authorities styrka för någon överträdelse av of the sending State from trying disciplinära regler som a member of its force for any sammanhänger med en handling eller violation of rules of discipline en underlåtenhet som utgör en arising from an act or omission lagöverträdelse för vilken han har which constituted an offence for lagförts av den andra partens which he was tried by the myndigheter. authorities of another Contracting Party. -------------------------------------------------------------------- 9. Whenever a member of a force 9. När en medlem av en styrka or civilian component of a eller en civil komponent eller dependent is prosecuted under dess anhöriga åtalas under en the jurisdiction of a receiving mottagande stats domsrätt skall State he shall be entitled: han ha rätt till följande: a. to a prompt and speedy trial; a. en snar och snabb rättegång, b. to be informed, in advance of b. att före rättegången underrättas trial, of the specific charge or om de anklagelser som har charges made against him; framställts mot honom, -------------------------------------------------------------------- c. to be confronted with the c. att konfronteras med dem som witnesses against him; vittnar mot honom, -------------------------------------------------------------------- d. to have compulsory process d. att inkalla sådana vittnen till for obtaining witnesses in his sin förmån som befinner sig inom favour, if they are within the den mottagande statens domsrätt, jurisdiction of the receiving State; -------------------------------------------------------------------- e. to have legal representation e. att själv välja försvarare eller of his own choice for his få kostnadsfritt biträde enligt defence or to have free or samma regler som gäller vid den assisted legal representation aktuella tidpunkten i den under the conditions prevailing mottagande staten, for the time being in the receiving State; -------------------------------------------------------------------- f. if he considers it necessary, f. att, om han så anser nödvändigt, to have the services of a få tillgång till en kompetent tolk, competent interpreter: and samt -------------------------------------------------------------------- g. to communicate with a g. att få meddela sig med en representative of the Government representant för den sändande of the sending State and, when statens regering och, om the rules of the court permit, domstolens regler så medger, att to have such a representative ha en sådan representant närvarande present at his trial. vid rättegången. -------------------------------------------------------------------- 10.a. Regularly constituted 10.a. Reguljära militära förband som military units or formations of ingår i en styrka skall ha rätt att a force shall have the right to utöva polisiär myndighet i police any camps, establishments förläggningar, anläggningar och or other premises which they andra utrymmen som de disponerar occupy as the result of an enligt avtal med den mottagande agreement with the receiving staten. Styrkans militärpolis får State. The military police of vidta alla lämpliga åtgärder för att the force may take all säkerställa upprätthållandet av appropriate measures to ensure ordning och säkerhet inom dessa the maintenance of order and lokaler. security on such premises. -------------------------------------------------------------------- b. Outside these premises, such b. Utanför dessa lokaler skall military police shall be sådan militärpolis anlitas endast i employed only subject to kraft av avtal med myndigheterna arrangements with the i den mottagande staten och i authorities of the receiving samarbete med dessa myndigheter State and in liaison with those och endast i den utsträckning så authorities, and in so far as erfordras för att upprätthålla such employment is necessary to disciplin och ordning bland maintain discipline and order medlemmarna av styrkan. among the members of the force. -------------------------------------------------------------------- 11. Each Contracting Party shall 11. Varje part skall lägga sig seek such legislation as it vinn om att införa sådan deems necessary to ensure the lagstiftning som den anser vara adequate security and protection nödvändig för att trygga säkerhet och within its territory of skydd i tillräcklig grad inom sitt installations, equipment, territorium för anläggningar, property, records and official utrustning, egendom, arkiv och information of other Contracting offentliga handlingar tillhörande Parties, and the punishment of andra parter samt för att persons who may contravene laws bestraffa den som bryter mot enacted for that purpose. dessa lagar. -------------------------------------------------------------------- Article VIII Artikel VIII -------------------------------------------------------------------- 1. Each Contracting Party waives 1. Varje part skall avstå från all its claims against any other anspråk mot varje annan part för Contracting Party for damage to skador som vållats på egendom som any property owned by it and den äger och som används av dess used by its land, sea or air land-, sjö- eller armed services, if such damage: luftstridskrafter om sådan skada -------------------------------------------------------------------- (i) was caused by a member or an i) har vållats av en medlem eller employee of the armed services anställd i den andra partens of the other Contracting Party styrka under Nato-verksamhet, in the execution of his duties eller in connection with the operation of the North Atlantic Treaty; or -------------------------------------------------------------------- (ii) arose from the use of any ii) har vållats av fordon, fartyg vehicle, vessel or aircraft eller luftfartyg tillhörigt den owned by the other Contracting andra parten vid användning av Party and used by its armed dess krigsmakt om fordonet, services, provided either that fartyget eller luftfartyget som the vehicle, vessel or aircraft har vållat skadan antingen användes causing the damage was being i samband med Nato-verksamhet used in connection with the eller skadan har vållats på egendom operation of the North Atlantic under användning i sådan Treaty, or that the damage was verksamhet. caused to property being so used. -------------------------------------------------------------------- Claims for maritime salvage by Anspråk på bärgarlön av någon part one Contracting Party against gentemot någon annan part skall any other Contracting Party frånträdas under förutsättning att shall be waived, provided that det bärgade fartyget eller lasten the vessel or cargo salvaged was ägdes av en part och användes av owned by a dess väpnade styrkor i samband med Contracting Party and being used Nato-verksamhet. by its armed services in connection with the operation of the North Atlantic Treaty. -------------------------------------------------------------------- 2.a. In the case of damage 2.a. Vid skada som vållats eller caused or arising as stated in uppkommit på sätt som anges i punkt paragraph 1 to other property 1 avseende annan egendom tillhörig owned by a Contracting Party and en part och som befinner sig inom located in its territory, the dess territorium skall, om inte issue of the liability of any de berörda parterna kommer överens other Contracting Party shall be om annat, frågan om annan parts determined and the amount of ansvar avgöras och damage shall be assessed, unless skadeståndsbeloppet fastställas av the Contracting Parties en ensam skiljedomare som skall concerned agree otherwise, by a utses i enlighet med b. i denna sole arbitrator selected in punkt. Skiljedomaren skall även accordance with sub-paragraph b. avgöra motanspråk hänförliga till of this paragraph. The samma händelse. arbitrator shall also decide any counter-claims arising out of the same incident. -------------------------------------------------------------------- b. The arbitrator referred to in b. Skiljedomare som avses i a. sub-paragraph a. above shall be härovan skall utses genom selected by agreement between överenskommelse mellan de berörda the Contracting Parties parterna bland medborgare i den concerned from amongst the mottagande staten som innehar nationals of the receiving eller har innehaft ett högt State who hold or have held high domarämbete. Om de berörda parterna judical office. lf the inte inom två månader kan enas om Contracting Parties concerned en skiljedomare, kan vilken som are unable, within two months, helst av parterna anmoda to agree upon the arbitrator, ordföranden i Nato-rådets either may request the Chairman ställföreträdarförsamling att utse en of the North Atlantic Council person som innehar nämnda Deputies to select a person with kvalifikationer. the aforesaid qualifications. -------------------------------------------------------------------- c. Any decision taken by the c. Varje beslut som fattas av arbitrator shall be binding and skiljedomaren skall vara bindande conclusive upon the Contrating och slutgiltigt för parterna. Parties. -------------------------------------------------------------------- d. The amount of any d. Det belopp som beslutas av compensation awarded by the skiljedomaren som ersättning arbitrator shall be distributed skall fördelas i enlighet med in accordance with the punkt 5 e i), ii) och iii) i provisions of paragraph 5 e. denna artikel. (i), (ii) and (iii) of this Article. -------------------------------------------------------------------- e. The compensation of the e. Arvode till skiljedomaren arbitrator shall be fixed by skall avtalas mellan parterna och agreement between the skall tillsammans med nödvändiga Contracting Parties concerned utgifter som uppkommit vid and shall, together with the utövandet av hans uppdrag necessary expenses incidental to bestridas i lika delar av the performance of his duties, parterna. be defrayed in equal proportions by them. -------------------------------------------------------------------- f. Nevertheless, each f. Varje part skall dock avstå från Contracting Party waives its sina anspråk i de fall claim in any such case where the ersättningsbeloppet understiger: damage is less than :- -------------------------------------------------------------------- Belgium: B.fr. 70,000. Belgien: BEF 70 000 Canada: S 1,160. Canada: CanD 1 460 Denmark: Kr. 9,670. Danmark: DK 9 670 France: F. fr. 490,000. Frankrike: FFR 490 000 Iceland: Kr. 22.800. Island: ISK 22 800 Italy: Li. 850,000. Italien: LIT 850 000 Luxembourg: L. fr. 70.000. Luxemburg: LFR 70 000 Netherlands: Fl. 5.320. Nederländerna: NLF 5 320 Norway: Kr. 10.000. Norge: NK 10 000 Portugal: Es. 40,250. Portugal: ESC 40 250 United Förenade L 500 Kingdom: £ 500. Konungariket United States: $ 1 400. Förenta staterna USD 1 400 -------------------------------------------------------------------- Any other Contracting Party Varje annan part vars egendom har whose property has been damaged skadats vid samma tillfälle skall in the same incident shall also också avstå från sitt anspråk upp waive its claim up to the above till ovannämnda belopp. I händelse amount. In the case of av avsevärd variation i considerable variation in the växelkurserna mellan dessa valutor rates of exchange between these skall parterna komma överens om currencies the Contracting lämplig justering av dessa belopp. Parties shall agree on the appropriate adjustments of these amounts. -------------------------------------------------------------------- 3. For the purposes of 3. Vid tillämpningen av punkt 1 paragraphs 1 and 2 of this och 2 i denna artikel skall Article the expression "owned by uttrycket "tillhörande en part" a Contracting Party" in the case innefatta fartyg som inchartrats of a vessel includes a vessel on av part på bare boat charter-basis bare boat charter to that eller fartyg som har rekvirerats Contracting Party or på sådana villkor och på fartyg som requisitioned by it on bare boat har tagits i beslag av den parten terms or seized by it in prize (utom i den mån risken för förlust (except to the extent that the eller skada bärs av annan person än risk of loss or liability is sådan part). borne by some person other than such Contracting Party). -------------------------------------------------------------------- 4. Each Contracting Party waives 4. Varje part avstår från sina all its claims against any other anspråk mot varje annan part för Contracting Party for injury or skada eller dödsfall som vållats death suffered by any member of varje medlem av dess krigsmakt its armed services while such under officiell tjänsteutövning. member was engaged in the performance of his official duties. -------------------------------------------------------------------- 5. Claims (other than 5. Anspråk, (andra än contractual claims and those to kontraktsbundna anspråk och anspråk which paragraphs 6 or 7 of this på vilka punkt 6 och 7 i denna Article apply) arising out of artikel har avseende) som härrör acts or omissions of members of från handlingar eller underlåtenhet a force or civilian component av medlem av en styrka eller en done in the performance of civil komponent som företagits i official duty, or out of any tjänsten eller från varje annan other act, omission or handling, underlåtenhet eller occurrence for which a force or händelse för vilken en styrka eller civilian component is legally en civil komponent är lagligen responsible, and causing damage ansvarig och vilken vållar skada in the territory of the inom den mottagande statens receiving State to third territorium på tredje man annan än parties, other than any of the någon av parterna, skall behandlas Contracting Parties, shall be av den mottagande staten i dealt with by the receiving enlighet med följande: State in accordance with the following provisions: -------------------------------------------------------------------- a. Claims shall be filed, a. Anspråk skall registreras, considered and settled or behandlas och avgöras genom adjudicated in accordance with överenskommelse eller dom i the laws and regulations of the enlighet med den mottagande receiving State with respect to statens rättsregler vad avser claims arising from the anspråk som härrör från dess egna activities of its own armed styrkors verksamhet. forces. -------------------------------------------------------------------- b.The receiving State may settle b. Mottagande stat får träffa any such claims, and payment of förlikning om varje sådant anspråk, the amount agreed upon or och betalningen av det determinated by adjudication överenskomna eller utdömda beloppet shall be made by the receiving skall erläggas av den mottagande State in its currency. staten i dess egen valuta. -------------------------------------------------------------------- c. Such payment, whether made c. Sådan ersättning skall vara pursuant to a settlement or to bindande och slutgiltig för adjudication of the case by a parterna vare sig den betalas competent tribunal of the till följd av en uppgörelse, ett receiving State, or the final avgörande av behörig domstol i den adjudication by such a tribunal mottagande staten eller ett denying payment, shall be slutligt avslag av sådan domstol. binding and conclusive upon the Contracting Parties. -------------------------------------------------------------------- d. Every claim paid by the d. Uppgift om ersättning som receiving State shall be utbetalas av den mottagande communicated to the sending staten skall lämnas till berörda States concerned together with sändande stater tillsammans med full particulars and a proposed full förklaring och alla detaljer distribution in conformity with och förslag till fördelning i sub-paragraphs e. (i), (ii) and enlighet med e i), ii) och iii) (iii) below. In default of a härnedan. Om svar inte har reply within two months, the inkommit inom två månader skall proposed distribution shall be förslaget till fördelning betraktas regarded as accepted. som antaget. -------------------------------------------------------------------- e. The cost incurred in e. Det ersättningsbelopp som avses satisfying claims pursuant to i föregående stycken och punkt 2 i the preceding sub-paragraphs and denna artikel skall fördelas para. 2 of this Article shall be mellan parterna på följande sätt: distributed between the Contracting Parties, as follows: -------------------------------------------------------------------- (i) Where one sending State i) När en sändande stat är ensam alone is responsible, the amount ansvarig skall beloppet uppdelas awarded or adjudged shall be i andelen 25 procent för den distributed in the proportion of mottagande staten och 75 procent 25 per cent. chargeable to the för den sändande staten. receiving State and 75 per cent. chargeable to the sending State. -------------------------------------------------------------------- (ii) Where more than one State ii) Om mer än en stat är ansvarig is responsible for the damage, för skadan, skall beloppet fördelas the amount awarded or adjudged lika mellan dem; om emellertid shall be distributed equally mottagande stat inte är en av de among them: however, if the ansvariga staterna skall dess receiving State is not one of andel uppgå till hälften av vardera the States responsible, its sändande stats andel. contribution shall be half that of each of the sending States. -------------------------------------------------------------------- (iii) Where the damage was iii) När skadan har förorsakats av caused by the armed services of parternas väpnade styrkor och den the Contracting Parties and it inte kan hänföras till en viss is not possible to attribute it eller flera av dessa väpnade specifically to one or more of styrkor skall beloppet fördelas those armed services, the amount jämnt mellan de berörda parterna; awarded or adjudged shall be om emellertid den mottagande distributed equally among the staten inte är en av de stater Contracting Parties concerned: vilkas väpnade styrkor har vållat however, if the receiving State skadan, skall dess bidrag vara is not one of the States by hälften av vardera berörd sändande whose armed services the damage stats bidrag. was caused, its contribution shall be half that of each of the sending States concerned. -------------------------------------------------------------------- (iv) Every half-year, a (iv) Varje halvår skall till statement of the sums paid by berörda sändande stater överlämnas the receiving State in the uppgift om de belopp som har course of the half-yearly period utbetalats av den mottagande in respect of every case staten föregående halvårsperiod för regarding which the proposed varje ärende för vilket föreslagen distribution on a percentage fördelning på procentbasis har basis has been accepted, shall godtagits; dessa uppgifter skall be sent to the sending States åtföljas av en begäran om concerned, together with a återbetalning. Sådan återbetalning request for reimbursement. Such skall göras snarast möjligt i den reimbursement shall be made mottagande statens valuta. within the shortest possible time, in the currency of the receiving State. -------------------------------------------------------------------- f. In cases where the f. Om tillämpningen av application of the provisions of bestämmelserna i b och e i denna sub-paragraphs b. and e. of this punkt skulle förorsaka en part paragraph would cause a betydande börda kan den begära att Contracting Party serious Nato-rådet föranstaltar en annan hardship, it may request the uppgörelse. North Atlantic Council to arrange a settlement of a different nature. -------------------------------------------------------------------- g. A member of a force or g. En medlem av en styrka eller civilian component shall not be en civil komponent skall inte subject to any proceedings for göras till föremål för rättsliga the enforcement of any judgment åtgärder vad gäller verkställande av given against him in the dom som har meddelats mot honom i receiving State in a matter den mottagande staten i ärenden arising from the performance of som sammanhänger med his official duties. tjänsteutövning. -------------------------------------------------------------------- h. Except in so far as sub- h. Utom i den mån bestämmelserna i paragraph e. of this paragraph e i denna punkt är tillämpliga på applies to claims covered by anspråk som avses i punkt 2 i paragraph 2 of this Article, the denna artikel skall dessa inte provisions of this paragraph tillämpas på anspråk som härrör från, shall not apply to any claim eller har uppstått i samband med, arising out of or in connexion framförande eller drift av ett with the navigation or operation fartyg eller lastning, transport of a ship or the loading, eller lossning av last annat än carriage, or discharge of a anspråk avseende dödsfall eller cargo, other than claims for personskada på vilka punkt 4 i death or personal injury to denna artikel inte är tillämplig. which paragraph 4 of this Article does not apply. -------------------------------------------------------------------- 6. Claims against members of a 6. Ersättningsanspråk mot medlemmar force or civilian component av en styrka eller en civil arising out of tortious acts or komponent som härrör från åtalbara omissions in the receiving State handlingar eller försummelser i not done in the performance of den mottagande staten som inte official duty shall har gjorts i tjänsten skall be dealt with in the following handläggas på följande sätt: manner: -------------------------------------------------------------------- a. The authorities of the a. Myndigheterna i den mottagande receiving State shall consider staten skall behandla anspråk och the claim and assess bestämma ersättning till käranden på compensation to the claimant in ett riktigt och rättvist sätt med a fair and just manner, taking hänsyn tagen till alla into account all the omständigheter i ärendet inklusive circumstances of the case, den skadelidande personens including the conduct of the uppförande samt upprätta en rapport injured person. and shall i ärendet. prepare a report on the matter. -------------------------------------------------------------------- b. The report shall be delivered b. Nämnda rapport skall överlämnas to the authorities of the till myndigheterna i den sändande sending State, who shall then staten vilka sedan utan dröjsmål decide without delay whether skall besluta om de skall ge they will offer an ex gratia betalning ex gratia och, om så är payment, and if so, of what fallet, till vilket belopp. amount. -------------------------------------------------------------------- c. If an offer of ex gratia c. Om ett erbjudande om betalning payment is made, and accepted by ex gratia görs och antas av the claimant in full käranden som full gottgörelse för satisfaction of his claim, the hans anspråk skall myndigheterna i authorities of the sending State den sändande staten själva erlägga shall make the payment betalningen och meddela themselves and inform the myndigheterna i den mottagande authorities of the receiving staten härom och om storleken på State of their decision and of det utbetalda beloppet. the sum paid. -------------------------------------------------------------------- d. Nothing in this paragraph d. Bestämmelserna i denna punkt shall affect the jurisdiction of skall inte inverka på den the courts of the receiving mottagande statens domstolars rätt State to entertain an action att vidta åtgärder mot en medlem av against a member of a force or en styrka eller en civil of a civilian component unless komponent tills full ersättning and until there has been payment har erlagts. in full satisfaction of the claim. -------------------------------------------------------------------- 7. Claims arising out of the 7. Anspråk som härrör från otillåtet unauthorized use of any vehicle bruk av ett fordon tillhörigt of the armed services of a krigsmakten i en sändande stat sending State shall be dealt skall behandlas i enlighet med with in accordance with punkt 6 i denna artikel utom i de paragraph 6 of this Article, fall en styrka eller en civil except in so far as the force or komponent är lagligen ansvarig. civilian component is legally responsible. -------------------------------------------------------------------- 8. If a dispute arises as to 8. Om tvist uppstår om huruvida en whether a tortious act or åtalbar handling eller försummelse omission of a member of a force av en medlem av en styrka eller or civilian component was done en civil komponent har skett i in the performance of official tjänsten eller om bruk av ett duty or as to whether the use of fordon tillhörigt krigsmakten i any vehicle of the armed den sändande stat har skett services of a sending State was olovligen skall saken underställas unauthorized, the question shall en skiljedomare utsedd i enlighet be submitted to an arbitrator med punkt 2 b i denna artikel, appointed in accordance with vars beslut i ärendet skall vara paragraph 2 b. of this Article, slutgiltigt bindande. whose decision on this point shall be final and conclusive. -------------------------------------------------------------------- 9. The sending State shall not 9. Den sändande staten skall inte claim immunity from the åberopa immunitet från domstolarnas jurisdiction of the courts of domsrätt i den mottagande staten the receiving State for members för medlemmar av en styrka eller of force or civilian component en civil komponent med avseende på in respect of the civil den civilrättsliga domsrätt som jurisdiction of the courts of tillkommer domstolarna i den the receiving State except to mottagande staten, utom i den the extent provided in paragraph utsträckning som avses i punkt 5 g 5 g. of this Article. i denna artikel. -------------------------------------------------------------------- 10. The authorities of the 10. Myndigheterna i den sändande sending State and of the och den mottagande staten skall i receiving State shall co-operate fall som berör dem samarbeta vid in the procurement of evidence upptagning av bevisning för en for a fair hearing and disposal rättvis rättegång och vid bestämmande of claims in regard to which av ersättning av skada. the Contracting Parties are concerned. -------------------------------------------------------------------- Article IX Artikel IX -------------------------------------------------------------------- 1. Members of a force or of a 1. Medlemmar av en styrka eller civilian component and their en civil komponent och dess dependents may purchase locally anhöriga får köpa varor lokalt för goods necessary for their own eget bruk och erforderliga consumption, and such services tjänster på samma villkor som as they need, under the same medborgare i den mottagande conditions as the nationals of staten. the receiving State. -------------------------------------------------------------------- 2. Goods which are required from 2. Lokala varuköp avsedda för local sources for the försörjning av en styrka eller en subsistence of a force or civil komponent skall normalt ske civilian component shall genom de enheter som upphandlar normally be purchased through sådana varor för krigsmakten i den the authorities which purchase mottagande staten. För att undvika such goods for the armed att dessa varuköp får ogynnsam services of the receiving State. verkan på ekonomin i den In order to avoid such purchases mottagande staten skall having any adverse effect on the vederbörande myndigheter i denna economy of the receiving State, stat när så erfordras ange vilka the competent authorities of varor som ej får köpas eller som är that State shall indicate, when föremål för begränsningar. necessary, any articles the purchase of which should be restricted or forbidden. -------------------------------------------------------------------- 3. Subject to agreements already 3. Med förbehåll för gällande avtal in force or which may hereafter eller avtal som härefter kan komma be made between the authorized att ingås mellan befullmäktigade representatives of the sending företrädare för de sändande och and receiving States, the mottagande staterna skall authorities of the receiving myndigheterna i den mottagande State shall assume sole staten åta sig fullt ansvar för att responsibility for making vidta lämpliga åtgärder för att till suitable arrangements to make en styrka eller en civil available to a force or a komponent tillhandahålla de civilian component the buildings lokaler och de utrymmen som denna and grounds which it requires, behöver liksom hithörande as well as facilities and anordningar och tjänster. Dessa services connected therewith. avtal och arrangemang skall i These agreements and möjlig utsträckning stå i arrangements shall be, as far as överensstämmelse med de regler som possible, in accordance with the gäller för förläggning och regulations governing the inkvartering av liknande personal accommodation and billeting of i den mottagande staten. I similar personnel of the avsaknad av särskilt avtal med receiving State. In the absence motsatt verkan skall lagarna i of a specific contract to the den mottagande staten gälla contrary, the laws of the avseende vilka rättigheter och receiving State shall determine skyldigheter som är förbundna med the rights and obligations besittningen eller användningen av arising out of the occupation or byggnaderna, marken, use of the buildings, grounds, anordningarna eller tjänsterna. facilities or services. -------------------------------------------------------------------- 4. Local civilian labour 4. Behov av civil arbetskraft för requirements of a force or en styrka eller en civil civilian component shall be komponent skall tillgodoses på satisfied in the same way as the samma sätt som motsvarande behov i comparable requirements of the den mottagande staten och med receiving State and with the biträde av myndigheterna i den assistance of the authorities of mottagande staten genom dess the receiving State through the arbetsförmedling. employment exchanges. The Anställningsförhållanden och conditions of employment and arbetsförhållanden, särskilt löner, work, in particular wages, övertidsersättning och supplementary payments and arbetarskyddsförhållanden skall conditions for the protection of vara desamma som föreskrivs i den workers, shall be those laid mottagande statens lag. down by the legislation of the Civilanställda som anlitas av en receiving State. Such civilian styrka eller en civil komponent workers employed by a force or skall inte på något sätt betraktas civilian component shall not be som tillhörande denna styrka eller regarded for any purpose as denna civila komponent. being members ot that force or civilian component. -------------------------------------------------------------------- 5. When a force or a civilian 5. När en styrka eller en civil component has at the place where komponent på den ort där den är it is stationed inadequate stationerad har otillräckliga medical or dental facilities, medicinska och dentala its members and their dependents faciliteter får dess medlemmar och may receive medical and dental deras anhöriga åtnjuta läkarvård och care, including hospitalization, tandvård inklusive intagning på under the same conditions as sjukhus under samma förhållanden comparable personnel of the som motsvarande receiving State. personalkategorier i den mottagande staten. -------------------------------------------------------------------- 6. The receiving State shall 6. Den mottagande staten skall ge give the most favourable välvilligast möjliga prövning av en consideration to requests for begäran att till medlemmarna av en the grant to members of a force styrka eller en civil komponent or of a civilian component of ge tillträde till transportmedel travelling facilities and och bevilja rabatter för concessions with regard to färdbiljetter. Dessa fares. These facilities and transportmedel och förmåner skall concessions will be the subject vara föremål för särskilda avtal of special arrangements to be mellan de berörda regeringarna. made between the Governments concerned. -------------------------------------------------------------------- 7. Subject to any general or 7. Om det inte föreligger några particular financial allmänna eller särskilda arrangements between the finansiella avtal parterna Contracting Parties, payment in emellan skall betalning för varor, local currency for goods, inkvartering och tjänster som accommodation and services tillhandahålles enligt punkt 2, 3, furnished under paragraphs, 2, 4 och, om så erfordras, 5 och 6 i 3, 4 and, if necessary, 5 and 6, denna artikel erläggas utan dröjsmål of this Article shall be made i lokal valuta av styrkans promptly by the authorities of myndigheter. the force. -------------------------------------------------------------------- 8. Neither a force, nor a 8. Vare sig en styrka eller en civilian component, nor the civil komponent eller dess members thereof, nor their anhöriga eller anställda skall dependents, shall by reason of kunna åberopa denna artikel för att this Article enjoy any exemption åtnjuta befrielse från skatter och from taxes or duties relating tullar vid anskaffning av varor to purchases and services och tjänster som omfattas av den chargeable under the fiscal mottagande statens regulations of the receiving skattebestämmelser. State. -------------------------------------------------------------------- Article X Artikel X -------------------------------------------------------------------- 1. Where the legal incidence of 1. I den mån beskattningen i den any form of taxation in the mottagande staten beror av receiving State depends upon uppehållsort eller hemvist skall residence or domicile, periods perioder under vilka en medlem av during which a member of a force en styrka eller en civil or civilian component is in the komponent befinner sig i den territory of that State by statens territorium enbart på reason solely of his being a grund av att han ingår i en styrka member of such force or civilian eller en civil komponent, inte component shall not be betraktas som vistelseperioder considered as periods ot däri eller såsom innebärande en residence therein, or as ändring av uppehållsort eller creating a change of residence hemvist. Medlemmar av en styrka or domicile, for the purposes of eller en civil komponent skall such taxation. Members of a undantas från beskattning i den force or civilian component mottagande staten för lön och shall be exempt from taxation in arvode som utbetalas till dem i the receiving State on the denna egenskap av den sändande salary and emoluments paid to staten liksom från skatt på them as such members by the materiell lös egendom, vilkens sending State or on any tangible befintlighet i den mottagande movable property the presence of staten helt och hållet beror på which in the receiving State is ägarens tillfälliga vistelse där. due solely to their temporary presence there. -------------------------------------------------------------------- 2. Nothing in this Article shall 2. Ingenting i denna artikel prevent taxation of a member of skall hindra beskattning av en a force or civilian component medlem av en styrka eller en with respect to any profitable civil komponent med avseende på enterprise, other than his vinstgivande verksamhet utöver employment as such member, in hans anställning som sådan; och, which he may engage in the utom vad beträffar hans lön och receiving State, and, except as arvode och den materiella regards his salary and lösegendom som avses i punkt 1 emoluments and the tangible härovan, skall ingenting i denna movable property referred to in artikel hindra beskattning som paragraph 1. nothing in this omfattar en sådan person enligt Article shall prevent taxation lagen i den staten, även om han to which, even if regarded as anses ha sin bosättningsort eller having his residence or domicile hemvist utanför den mottagande outside the territory of the staten. receiving State, such a member is liable under the law of that State. -------------------------------------------------------------------- 3. Nothing in this Article shall 3. Ingenting i denna artikel apply to 'duty' as defined in skall vara tillämpligt på "tull" paragraph 12 of Article Xl. enligt definition i artikel XI punkt 12. -------------------------------------------------------------------- 4. For the purposes of this 4. I vad avser denna artikel Article the term 'member of a skall beteckningen "medlem av en force' shall not include any styrka" inte inbegripa någon person who is a national of the person som är medborgare i den receiving State. mottagande staten. -------------------------------------------------------------------- Article Xl Artikel XI -------------------------------------------------------------------- 1. Save as provided expressly to 1. Med undantag för vad som the contrary in this Agreement, uttryckligen anges av motsatt members of a force and of a innebörd i detta avtal skall civilian component as well as medlemmar av en styrka eller en their dependents shall be civil komponent liksom deras subject to the laws and anhöriga följa de lagar och regulations administered by the förordningar som ges av customs authorities of the tullmyndigheterna i den receiving State. In particular mottagande staten. Särskilt skall the customs authorities of the tullmyndigheterna i den receiving State shall have the mottagande staten ha rätt, i right, under the general enlighet med de allmänna villkor conditions laid down by the laws som finns nedlagda i lagar och and regulations of the receiving förordningar i den staten, att State, to search members of a visitera en medlem av en styrka force or civilian component and eller en civil komponent och their dependents and to examine deras anhöriga och att visitera their luggage and vehicles, and deras bagage och genomsöka fordon to seize articles pursuant to och beslagta föremål i enlighet med such laws and regulations. dessa lagar och förordningar. -------------------------------------------------------------------- 2.a. The temporary importation 2.a. Tillfällig införsel och and the re-exportation of återutförsel av tjänstefordon service vehicles of a force or tillhörigt en styrka eller en civilian component under their civil komponent på egna hjul skall own power shall be authorized tillåtas tullfritt vid uppvisande free of duty on presentation ot av ett formulär som visas i a triptyque in the form shown in bilagan till detta avtal. the Appendix to this Agreement. -------------------------------------------------------------------- b. The temporary importation of b. Vid tillfällig införsel av such vehicles not under their fordon som inte sker på egna hjul own power shall be governed by skall tillämpas bestämmelserna i paragraph 4 of this Article and punkt 4 i denna artikel och vid the re-exportation thereof by återutförsel bestämmelserna i punkt paragraph 8. 8. -------------------------------------------------------------------- c. Service vehicles of a force c. Tjänstefordon tillhöriga en or civilian component shall be styrka eller en civil komponent exempt from any tax payable in skall vara undantagna från alla respect or the use of vehicles skatter som uttas för fordon i on the roads. vägtrafik. -------------------------------------------------------------------- 3. Official documents under 3. Officiella handlingar under official seal shall not be officiell försegling skall inte subject to customs inspection. göras till föremål för Couriers, whatever their status, tullinspektion. Kurir, vilken carrying these documents must be status han än må ha, som medför in possession of an individual dessa dokument måste ha en movement order, issued in individuell förflyttningsorder accordance with paragraph 2 b. utfärdad i enlighet med punkt 2 b of Article III. This movement i artikel III. I denna order shall show the number of förflyttningsorder skall anges hur despatches carried and certify många volymer som ingår och intyg that they contain only official om att dessa endast innehåller documents. officiella dokument. -------------------------------------------------------------------- 4. A force may import free of 4. En styrka får tullfritt införa duty the equipment for the force utrustning samt en rimlig mängd and reasonable quantities of förnödenheter, förråd och andra varor provisions, supplies and other för uteslutande eget bruk och, i goods for the exclusive use of de fall där så tillåtes av the force and, in cases where mottagande stat, för bruk av dess such use is permitted by the civila komponent samt anhöriga. receiving State, its civilian Denna tullfria import förutsätter component and dependents. This deposition hos tullmyndigheterna duty-free importation shall be på införselorten - jämte sådana subject to the deposit, at the tullhandlingar varom avtal skall customs office for the place of ingås - av ett tulldokument av entry, together with such utseende som har överenskommits customs documents as shall be mellan den mottagande staten och agreed, of a certificate in a den sändande staten, undertecknat form agreed between the av en för detta ändamål av den receiving State and the sending sändande staten vederbörligen State signed by a person befullmäktigad person. authorized by the sending State Utnämningshandlingen för den person for that purpose. The som är befullmäktigad att designation of the person underteckna intyget samt prov på authorized to sign the underskrifter och stämplar som certificates as well as skall användas skall tillställas specimens of the signatures and tullmyndigheterna i den stamps to be used, shall be sent mottagande staten. to the customs administration of the receiving State. -------------------------------------------------------------------- 5. A member of a force or 5. En medlem av en styrka eller civilian component may, at the en civil komponent får vid första time of his first arrival to ankomsten för att tillträda sin take up service in the receiving tjänstgöring i den mottagande State or at the time of the staten, eller vid den tid anhöriga first arrival of any dependent först anländer för att ansluta sig to join him, import his personal till honom, införa personliga effects and furniture free of ägodelar och möbler tullfritt för duty for the term of such den tid som uppdraget varar. service. -------------------------------------------------------------------- 6. Members of a force or 6. Medlemmar av en styrka eller civilian component may import en civil komponent får tullfritt temporarily free of duty their införa motorfordon tillfälligt för private motor vehicles for the eget och anhörigas bruk. I denna personal use of themselves and artikel finns inget åtagande att their dependents. There is no bevilja befrielse från skatter för obligation under this Article to privatfordon i vägtrafik. grant exemption from taxes payable in respect of the use of roads by private vehicles. -------------------------------------------------------------------- 7. Imports made by, the 7. Införsel som görs av en styrkas authorities of a force other myndigheter för annan användning än than for the exclusive use of för uteslutande användning av that force and its civilian densamma och dess civila component, and imports, other komponent, samt annan införsel än than those dealt with in sådan som avses i punkt 5 och 6 i paragraphs 5 and 6 of this denna artikel, som görs av Article, effected by members of medlemmar av en styrka eller en a force or civilian component civil komponent, är enligt denna are not, by reason of this artikel inte berättigade till Article. entitled to any tullfrihet eller andra förmåner. exemption from duty or other conditions. -------------------------------------------------------------------- 8. Goods which have been 8. Varor som har införts tullfritt imported duty-free under enligt punkt 2 b, 4, 5 eller 6 paragraphs 2 b., 4, 5 or 6 härovan above: -------------------------------------------------------------------- a. may be re-exported freely, a. får återutföras fritt under provided that, in the case of förutsättning att, med avseende på goods imported under paragraph varor som införts under punkt 4 a, 4. a certificate, issued in ett intyg utfärdat i enlighet med accordance with that paragraph, den punkten uppvisas för is presented to the customs tullmyndigheten; office: the customs authorities, tullmyndigheterna äger emellertid however, may verify that goods rätt att kontrollera att återutfört re-exported are as described in gods är i det skick som uppges i the certificate, if any, and intyget, om sådant finnes, och att have in fact been imported under det verkligen har införts enligt the conditions of paragraphs 2 bestämmelserna i punkt 2 b, 4, 5 b., 4, 5 or 6 as the case may eller 6, allt efter be: omständigheterna. -------------------------------------------------------------------- b. shall not normally be b. skall normalt inte kunna disposed of in the receiving avyttras i den mottagande staten State by way of either sale or vare sig genom försäljning eller gift: however, in particular som gåva. Emellertid kan i vissa cases such disposal may be särskilda fall sådan avyttring authorized on conditions imposed tillåtas enligt de villkor som by the authorities concerned of föreskrivs av de berörda the receiving State (for myndigheterna i den mottagande instance, on payment of duty and staten (t ex vid erläggande av tax and compliance with the tull och skatter och uppfyllande requirements of the controls of av de villkor som gäller för trade and exchange). kontroll av handel och valuta). -------------------------------------------------------------------- 9. Goods purchased in the 9. Varor som inköpts i den receiving State shall be mottagande staten får utföras från exported therefrom only in denna endast i enlighet med de accordance with the regulations regler som gäller i mottagande in force in the receiving State. stat. -------------------------------------------------------------------- 10. Special arrangements for 10. Särskilda lättnader för crossing frontiers shall be gränspassering skall medges av granted by the customs tullmyndigheterna för militära authorities to regularly förband och enheter under constituted units or formations, förutättning att tullmyndigheterna provided that the customs vederbörligen har underrättats på authorities concerned have been förhand. duly notified in advance. -------------------------------------------------------------------- 11. Special arrangements shall 11. Särskilda arrangemang skall be made by the receiving State göras av den mottagande staten för so that fuel, oil and lubricants att drivmedel, oljor och for use in service vehicles, smörjmedel avsedda för aircraft and vessels of a force tjänstefordon, luftfartyg och or civilian component, may be fartyg tillhörande en styrka eller delivered free of all duties and en civil komponent skall kunna taxes. tillhandahållas tull- och skattefritt. -------------------------------------------------------------------- 12. In paragraphs 1-10 of this 12. I punkt 1 - 10 i denna Article: artikel avses med "tull" 'duty' means customs duties and tullavgifter och alla andra all other duties and taxes avgifter och skatter som skall payable on importation or betalas vid införsel eller exportation, as the case may be, utförsel, i förekommande fall med except dues and taxes which are undantag för avgifter och skatter no more than charges for som inte är annat än betalning för services rendered; utförda tjänster, 'importation' includes "införsel" inbegriper withdrawal from customs klareringskostnader från warehouses or continuous customs tullområdet eller motsvarande custody, provided that the goods under förutsättning att godset inte concerned have not been grown, har odlats, tillverkats eller produced or manufactured in the framställts i mottagande stat. receiving State. -------------------------------------------------------------------- 13. The provisions of this 13. Bestämmelserna i denna artikel Article shall apply to the goods skall tillämpas på ifrågavarande concerned not only when they are varor inte endast när de införes imported into or exported from till eller utföres från den the receiving State but also mottagande staten utan även när de when they are in transit befinner sig i transit genom en through the territory of a parts territorium; Contracting Party, and for this i det fallet innefattas i purpose the expression uttrycket "mottagande stat" 'receiving State' in this enligt denna artikel varje part Article shall be regarded as genom vars territorium godset including any, Contracting Party transiteras. through whose territory the goods are passing in transit. -------------------------------------------------------------------- Article XII Artikel XII -------------------------------------------------------------------- 1. The customs or fiscal 1. Tullmyndigheterna och authorities of the receiving skattemyndigheterna i mottagande State may, as a condition of the stat får, som villkor för grant of any customs or fiscal beviljande av sådan tull- och exemption or concession provided skattefrihet eller tull- och for in this Agreement, require skattelättnad som avses i detta such conditions to be observed avtal, kräva att de föreskrifter om as they may deem necessary to tullar och skatter skall följas prevent abuse. som de bedömer nödvändiga för att förhindra missbruk. -------------------------------------------------------------------- 2. These authorities may refuse 2. Dessa myndigheter kan vägra att any exemption provided for by bevilja undantag som anges i this Agreement in respect of the detta avtal avseende införsel till importation into the receiving den mottagande staten av gods som State of articles grown, odlats, tillverkats eller produced or manufactured in framställts i den staten vilket that State which have been har utförts därifrån utan erläggande exported therefrom without av de skatter och tullar - eller payment of, or upon repayment med restitution av skatter och of, taxes or duties which would tullar - som skulle ha kunnat have been chargeable but for uppbäras för sådan utförsel i fall such exportation. Goods removed godset inte hade utförts. Gods som from a customs warehouse shall har utklarerats från tullupplag be deemed to be imported if they skall betraktas som infört om det were regarded as having been har behandlats som utfört till exported by reason of being följd av att ha varit deponerat i deposited in the warehouse. tullupplaget. -------------------------------------------------------------------- Article XIII Artikel XIII -------------------------------------------------------------------- 1. In order to prevent offences 1. För att förhindra överträdelser av against customs and fiscal laws lagar och bestämmelser avseende regulations, the authorities of tullar och skatter skall the receiving and of the sending myndigheterna i de mottagande och States shall assist each other sändande staterna biträda varandra in the conduct of enquiries and i utredningar och vid upptagning the collection of evidence. av bevisning. -------------------------------------------------------------------- 2. The authorities of a force 2. En styrkas myndigheter skall shall render all assistance ge allt biträde de kan för att within their power to ensure säkerställa att gods som skall that articles liable to seizure beslagtas av tullmyndigheterna by, or on behalf of, the customs eller skattemyndigheterna i den or fiscal authorities of the mottagande staten, eller på deras receiving State are handed to vägnar, överlämnas till dessa those authorities. myndigheter. -------------------------------------------------------------------- 3. The authorities of a force 3. En styrkas myndigheter skall shall render all assistance med tillgängliga medel biträda med within their power to ensure indrivande av tullar, skatter och the payment of duties, taxes and böter som hänför sig till medlemmar penalties payable by members of av en styrka eller en civil the force or civilian component komponent eller deras anhöriga. or their dependents. -------------------------------------------------------------------- 4 Service vehicles and articles 4. Tjänstefordon och egendom belonging to a force or to its tillhörande en styrka eller en civilian component, and not to a civil komponent och inte en member of such force or civilian medlem av sådan styrka eller component, seized by the civilt element och som authorities of the receiving beslagtagits av myndigheterna i State in connection with all den mottagande staten i samband offence against its customs or med överträdelse av dess lagar fiscal laws or regulations shall eller förordningar avseende tullar be handed over to the och skatter skall överlämnas till appropriate authorities of the behörig myndighet i ifrågavarande force concerned. styrka. -------------------------------------------------------------------- Article XIV Artikel XIV -------------------------------------------------------------------- 1. A force, a civilian component 1. En styrka och dess civila and the members thereof, as well komponent och medlemmar härav samt as their dependents, shall deras anhöriga skall förbli remain subject to the foreign underställda valutalagstiftningen exchange regulations of the i den sändande staten och skall sending State and shall also be även vara skyldiga att följa subject to the regulations of förordningarna i den mottagande the receiving State. staten. -------------------------------------------------------------------- 2. The foreign exchange 2. Valutamyndigheterna i de authorities of the sending and sändande och mottagande staterna the receiving States may issue får utfärda särskilda förordningar special regulations applicable gällande en styrka eller en civil to a force or civilian component komponent eller dess medlemmar or the members thereof as well samt deras anhöriga. as to their dependents. -------------------------------------------------------------------- Article XV Artikel XV -------------------------------------------------------------------- 1. Subject to paragraph 2 of 1. Med förbehåll för punkt 2 i denna this Article, this Agreement artikel skall avtalet förbli i shall remain in force in the kraft om sådana fientligheter event of hostilities to which utbryter som avses i the North Atlantic Treaty Nordatlantiska fördraget, med applies, except that the undantag för att bestämmelserna för provisions for settling claims att avgöra ersättningsanspråk i in paragraphs 2 and 5 of Article artikel VIII punkt 2 och 5 inte Vlll shall not apply to war skall tillämpas för krigsskada, och damage, and that the provisions att bestämmelserna i detta avtal of the Agreement, and, in och särskilt i artiklarna III och particular of Articles III and VII omedelbart skall ses över av VII, shall immediately be berörda parter, vilka kan komma reviewed by the Contracting överens om sådana förändringar som de Parties concerned, who may agree anser vara önskvärda avseende to such modifications as they tillämpningen av avtalet mellan may consider desirable regarding dem. the application of the Agreement between them. -------------------------------------------------------------------- 2. In the event of such 2. Vid sådana fientligheter skall hostilities, each of the varje part ha rätt att för sitt Contracting Parties shall have vidkommande med sextio dagars the right, by giving 60 days' varsel till de övriga parterna notice to the other Contracting upphäva tillämpningen av vilken som Parties, to suspend the helst av bestämmelserna i detta application of any of the avtal. Om denna rätt utövas, skall provisions of this Agreement so parterna omedelbart samråda i far as it is concerned. If this syfte att komma överens om lämpliga right is exercised, the bestämmelser som skall ersätta de Contracting Parties shall bestämmelser som har upphävts. immediately consult with a view to agreeing on suitable provisions to replace the provisions suspended. -------------------------------------------------------------------- Article XVI Artikel XVI -------------------------------------------------------------------- All differences between the Alla tvister mellan parterna Contracting Parties relating to avseende tolkningen eller the interpretation or tillämpningen av detta avtal skall application of this Agreement lösas genom förhandlingar dem shall be settled by negotiation emellan utan hänvändelse till någon between them without recourse to utanförstående myndighet. Utom i de any outside jurisdiction. Except fall där det finns uttryckliga where express provision is made bestämmelser av motsatt innebörd i to the contrary in this detta avtal skall tvister som Agreement, differences which inte kan lösas genom direkta cannot be settled by direct förhandlingar hänskjutas till Nato- negotiation shall be referred to rådet. the North Atlantic Council. -------------------------------------------------------------------- Article XVII Artikel XVII -------------------------------------------------------------------- Any Contracting Party may at any Varje part får när som helst begära time request the revision of any översyn av varje artikel i detta Article of this Agreement. The avtal. Framställning härom skall request shall be addressed to lämnas till Nato-rådet. the North Atlantic Council. -------------------------------------------------------------------- Article XVIII Artikel XVIII -------------------------------------------------------------------- 1. The present Agreement shall 1. Detta avtal skall ratificeras be ratified and the instruments och ratifikationsinstrumenten of ratification shall be skall så snart som möjligt deposited as soon as possible deponeras hos Förenta staternas with the Government of the regering som skall notifiera United States of America, which varje signatärstat om dag för shall notify each signatory deponeringen. State of the date of deposit thereof. -------------------------------------------------------------------- 2. Thirty days after four 2. Trettio dagar efter det att signatory States have deposited fyra signatärstater har deponerat their instruments of sina ratifikationsinstrument ratification the present skall detta avtal träda i kraft för Agreement shall come into force dem. Det träder i kraft för varje between them. It shall come into signatärstat trettio dagar efter force for each other signatory deponeringen av dess State thirty days after the ratifikationsinstrument. deposit of its instrument of ratification. -------------------------------------------------------------------- 3. After it has come into force, 3. Sedan detta avtal har trätt i the present Agreement shall, kraft skall det, med förbehåll för subject to the approval of the godkännande av Nato-rådet och på North Atlantic Council and to sådana villkor som detta råd kan such conditions as it may, besluta, vara öppet för anslutning decide, be open to accession on för varje stat som ansluter sig behalf of any State which till Nordatlantiska fördraget. accedes to the North Atlantic Anslutningen skall träda i kraft Treaty. Accession shall be genom deponering av ett effected by the deposit of an anslutningsinstrument hos Förenta instrument of accession with the staternas regering, som skall Government of the United States meddela varje signatärstat och of America, which shall notify anslutande stat om datum för each deponeringen. I förhållande till signatory and acceding State of stat för vilken the date of deposit thereof. In anslutningsinstrument har respect of any State on behalf deponerats, träder avtalet i kraft of which an instrument of trettio dagar efter dagen för accession is deposited, the deponeringen av sådant instrument. present Agreement shall come into force thirty days after the date of the deposit of such instrument. -------------------------------------------------------------------- Article XIX Artikel XIX -------------------------------------------------------------------- 1. The present Agreement may be 1. Detta avtal kan sägas upp av denounced by any Contracting varje part efter utgången av en Party after the expiration of a tidsperiod på fyra år från dagen för period of four years from the avtalets ikraftträdande. date on which the Agreement comes into force. -------------------------------------------------------------------- 2. The denunciation of the 2. Uppsägning av avtalet av någon Agreement by any Contracting part skall ske med skriftlig Party shall be effected by a notifikation från den parten till written notification addressed Förenta staternas regering som by that Contracting Party to the skall notifiera alla andra parter Government of the United States om varje sådan notifikation och om of America which shall notify datum för dess mottagande. all the other Contracting Parties of each such notification and the date of receipt thereof. -------------------------------------------------------------------- 3. The denunciation shall take 3. Uppsägningen träder i kraft ett effect one year after the år efter det att Förenta staternas receipt of the notification by regering har mottagit the Government of the United notifikationen. Efter utgången av States of America. After the denna tidsfrist på ett år skall expiration of this period of avtalet upphöra att gälla för den one year, the Agreement shall part som säger upp det, men det cease to be in force as regards skall fortsätta att vara i kraft the Contracting Party which för de övriga parterna. denounces it, but shall continue in force for the remaining Contracting Parties. -------------------------------------------------------------------- Article XX Artikel XX -------------------------------------------------------------------- 1. Subject to the provisions of 1. Med förbehåll för bestämmelserna i paragraphs 2 and 3 of this punkt 2 och 3 i denna artikel Article, the present Agreement skall avtalet tillämpas endast på shall apply only to the en parts moderland. metropolitan territory of a Contracting Party. -------------------------------------------------------------------- 2. Any State may, however, at 2. Varje stat kan emellertid vid the time of the deposit of its deponering av instrument of ratification or ratifikationsinstrumentet eller acccession or at any time anslutningsinstrumentet, eller när thereafter, declare by som helst därefter genom notification given to the notifikation som lämnas till Government of the United States Förenta staternas regering förklara of America that the present att avtalet skall utsträckas Agreement shall extend (subject, (beroende på om den stat som gör if the State making the förklaringen anser detta vara declaration considers it to be nödvändigt för slutande av ett necessary, to the conclusion of särskilt avtal mellan den staten a special agreement between och var och en av de berörda that State and each of the sändande staterna) till alla eller sending States concerned), to något av de territorier för vars all or any of the territories internationella förbindelser den for whose international staten är ansvarig i Nato-området. relations it is responsible in Detta avtal skall då utsträckas the North Atlantic Treaty area. till det eller de territorier som The present Agreement shall then nämns däri trettio dager efter det extend to the territory or att Förenta staternas regering har territories named therein thirty mottagit notifikationen, eller days after the receipt by the trettio dagar efter slutande av Government of the United States erforderliga särskilda avtal eller of America of the notification, när det har trätt i kraft enligt or thirty days after the artikel XVIII, beroende på vilken conclusion of the special tidpunkt som inträffar sist. agreements if required, or when it has come into force under Article XVIII, whichever is the later. -------------------------------------------------------------------- 3. A State which has made a 3. En stat som har gjort en declaration under paragraph 2 of förklaring enligt punkt 2 i denna this Article excending the artikel som utsträcker detta avtal present Agreement to any till att omfatta ett territorium territory for whose för vars internationella international relations it is förbindelser den är ansvarig kan responsible may denounce the säga upp avtalet uteslutande med Agreement separately in respect avseende på detta territorium i of that territory in accordance enlighet med bestämmelserna i with the provisions of Article artikel XIX. XIX. -------------------------------------------------------------------- In witness whereof the Till bekräftelse härav har undersigned Plenipotentiaries undertecknade befullmäktigade have signed the present undertecknat detta avtal. Agreement. -------------------------------------------------------------------- Done in London this nineteenth Som skedde i London den 19 juni day of June, 1951, in the 1951 på engelska och franska English and French språken varvid båda texter är lika languages,both texts being giltiga i ett original som skall equally authoritative, in a deponeras i Förenta staternas single original which shall be regerings arkiv. Förenta staternas deposited in the archives of the regering skall överlämna bestyrkta Government of the United States kopior av det till alla stater of America. The Government of som undertecknar eller ansluter the United States of America sig till avtalet. shall transmit cerified copies thereof to all the signatory and acceding States. Länsstyrelsens i Kalmar län skrivelse Förslag till ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. I Kalmar län äger H. M. Konungen personligen Sollidens slott i Borgholms kommun. Den kungliga familjen vistas periodvis på slottet under sommarsäsongen. Besök av HMK förekommer även under andra årstider. I praktiken fungerar slottet som HMK:s residens under omkring en fjärdedel av året. Författningsmässigt torde emellertid slottet utgöra HMK:s privata bostad. Enligt förarbetena till rubr lag räknas endast Stockholms Slott och Drottningholms slott till de kungliga residensen (prop 1989/90:54, sid 62). Endast statschefens residens och statsministerns bostad får av länsstyrelse med stöd 4 § 1 punkten i lagen förklaras som skyddsobjekt (förutom statliga förvaltningsbyggnader). Sollidens slott omfattas därför inte av den möjlighet till skydd som förklaring som skyddsobjekt innebär. Länsstyrelsen utfärdade 1989 med stöd av 10 § länsstyrelseinstruktionen i sin tidigare lydelse ett vitetssanktionerat tillträdesförbud avseende Solliden. Denna möjlighet finns inte längre. Dessutom har genom övergångsbestämmelse till ordningslagen (1993:1617) tidigare meddelade tillträdesförbud upphört att gälla. Den möjlighet som ges i 3 kap 11 § ordningslagen att meddela tillträdesförbud avser att skydda allmänheten från faror och är alltså inte användbar i förevarande sammanhang. Sollidens slott omges av ett betydande inhägnat landområde som gränsar till Kalmarsund. Genom att parken är öppen dagtid för besökare och vissa närboende av hävd har rätt till passage under dagtid genom parken, anses slottet allmänt sett vara svårbevakat. Ibland görs gällande att delar av det inhägnade området ligger utanför den s k hemfridszonen och egentligen borde vara tillgängliga dygnet runt enligt allemansrätten. Det torde mot denna bakgrund ställa sig ytterst svårt att lagföra någon för t.ex. hemfridsbrott, tagande av olovlig väg eller liknande brott med stöd av motsvarande bestämmelser i brottsbalken. Det vore därför av säkerhetsmässigt värde om Sollidens slott kunde förklaras som skyddsobjekt av Länsstyrelsen enligt lagen om samhällsviktiga anläggningar. Det stora värdet med förklaringen som skyddsobjekt ligger dels i att det inte längre går att påstå att allemansrätt gäller, dels i den kraftfulla straffsanktionen som är kopplad till skyddsobjekten. Förslag Som ovan angetts kan Sollidens slott med stöd av nu gällande lagtext inte av Länsstyrelsen förklaras som skyddsobjekt. För detta krävs ett tillägg till lagtexten. Genom att i lagtexten efter "statschefens residens" lägga till orden "och Sollidens slott, Borgholms kommun," skulle det författningsmässiga hindret undanröjas. Länsstyrelsen hemställer - efter samråd med företrädare för hovförvaltningen - att Regeringen snarast föreslår Riksdagen nyssnämnda tillägg till 4 § 1 punkten i lagen om skydd för samhällsviktiga anläggningar, så att Sollidens slott kan förklaras som skyddsobjekt i god tid före 1996 års sommarsäsong Lagrådsremissens lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs att det i brottsbalken skall införas en ny paragraf, 2 kap. 7 b §, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 7 b § -------------------------------------------------------------------- Om det vid besök i Sverige av en främmande stats militära styrka inom ramen för internationellt samarbete, har begåtts brott av den främmande statens personal som hör till styrkan, får åtal för brottet väckas endast efter förordnande av regeringen. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet dels att i 1-3 §§ ordet "fredsbevarande" skall bytas ut mot "fredsfrämjande", dels att rubriken till lagen skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 §, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Lag om utbildning för freds- Lag om utbildning för freds- bevarande verksamhet främjande verksamhet 4 § -------------------------------------------------------------------- Om en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar hemvist här i landet, i Sverige medverkar i sådan utbildning för fredsfrämjande verksamhet som avses i denna lag, skall staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med utbildningen och för vilken den utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag. Staten skall dock inte ersätta skada som uppkommer hos en sådan utländsk person. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § Som skyddsobjekt får förklaras -------------------------------------------------------------------- 1. statliga 1. statliga förvaltningsbyggnader, förvaltningsbyggnader samt statschefens residens och bostäder statschefens residens och samt statsministerns bostäder, statsministerns bostad, 2. anläggningar och områden till vilka staten har äganderätten eller nyttjanderätten och som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt samt militära fartyg och luftfartyg, 3. anläggningar eller områden som används eller är avsedda för ledning av befolkningsskyddet och räddningstjänsten eller det civila försvaret i övrigt, för energiförsörjning, vattenförsörjning, rundradioförsörjning, radio- och telekommunikationer, transporter eller försvarsindustriella ändamål, -------------------------------------------------------------------- 4. områden där Försvarsmakten, 4. områden där Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt Försvarets radioanstalt tillfälligt tillfälligt bedriver övningar, bedriver övningar, prov eller prov eller försök, och försök, 5. områden där Försvarsmakten har 5. områden där Försvarsmakten har satts in för att möta ett väpnat satts in för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige eller för att angrepp mot Sverige eller för att hindra en kränkning av Sveriges hindra en kränkning av Sveriges territorium. territorium, och 6. områden där en främmande stats militära styrka tillfälligt bedriver övningar när den här i landet deltar i utbildning för fredsfrämjande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall skall införas en ny paragraf, 7 §, av följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 § -------------------------------------------------------------------- Främmande stats styrka och dess personal som deltar i utbildning för fredsfrämjande verksamhet inom ramen för samarbetet Partnerskap för fred i enlighet med avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, åtnjuter immunitet och privilegier i den utsträckning som anges i avtalet när det gäller import till och export från Sverige. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.; Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § Tullfrihet gäller för varor som förtullas för främmande stats beskickning eller konsulat eller en beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes familj enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Tullfrihet gäller också för varor som förtullas för en internationell organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och är berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige. -------------------------------------------------------------------- Vidare gäller tullfrihet enligt villkor i avtal som är giltigt i förhållande till Sverige för varor som förtullas för en främmande stats militära styrka som här i landet deltar i utbildning för fredsfrämjande verksamhet inom ramen för samarbetet Partnerskap för fred eller för en person som är knuten till en sådan styrka. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Förslag till lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102) Härigenom föreskrivs att 70 och 71 §§ räddningstjänstlagen (1986:1102) skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 70 § -------------------------------------------------------------------- Om en utländsk fysisk eller Om en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar juridisk person som saknar hemvist här i landet medverkar i hemvist här i landet medverkar i en räddningsinsats i Sverige på en räddningsinsats i Sverige på begäran av regeringen, en kommun begäran av regeringen, en kommun eller en statlig myndighet eller en statlig myndighet enligt enligt 69 § skall staten i stället för den 65 § skall staten i stället för denutländska personen ersätta skada utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med som uppkommer i samband med räddningsinsatsen för vilken den räddningsinsatsen för vilken den utländska personen annars skulle utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt ha varit skadeståndsskyldig svensk lag. enligt svensk lag. Staten skall även ersätta en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar hemvist i Sverige och som handlar för biståndsgivarens räkning för personskada och skada på utrustning eller material som används vid biståndsgivningen, om skadan har uppkommit i Sverige i samband med räddningsinsatsen. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 71 § -------------------------------------------------------------------- Staten får kräva tillbaka Staten får kräva tillbaka ersättning som betalats enligt 66 §ersättning som betalats enligt 70 § första stycket av den som har första stycket av den som har vållat skadan uppsåtligen eller vållat skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet. För den somgenom grov vårdslöshet. För den som är att anse som arbetstagare är att anse som arbetstagare skall skall dock ansvaret vara dock ansvaret vara begränsat på det begränsat på det sätt som sägs i 4 sätt som sägs i 4 kap. 1 § kap. 1 § skadeståndslagen skadeståndslagen (1972:207). (1972:207). Om rätt till återkrav för ersättning som har betalats för atomskada finns särskilda bestämmelser i atomansvarighetslagen (1968:45). -------------------------------------------------------------------- Om utländskt bistånd har begärts Om utländskt bistånd har begärts av en kommun, får staten av denna av en kommun, får staten av denna kräva tillbaka vad staten har kräva tillbaka vad staten har betalat enligt 66 § eller enligt betalat enligt 70 § eller enligt åtagande i internationella åtagande i internationella överenskommelser om sådant bistånd överenskommelser om sådant bistånd i i den mån kostnaden jämte den mån kostnaden jämte kommunens kommunens egna kostnader för egna kostnader för räddningsinsatsen inte överstiger räddningsinsatsen inte överstiger självrisken enligt självrisken enligt 37 §. 37 §. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1996-01-30 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Enligt en lagrådsremiss den 25 januari 1996 (Försvarsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i brottsbalken, 2. lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning förfredsbevarande verksamhet, 3. lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktigaanläggningar m.m., 4. lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier ivissa fall, 5. lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., 6. lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986:1102). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Jan Nyrén. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslaget till lag om ändring i brottsbalken 2 kap. 7 b § Enligt den föreslagna paragrafen får åtal väckas endast efter förordnande av regeringen, om brott har begåtts av personal tillhörande en främmande stats militära styrka som befinner sig på besök i Sverige inom ramen för internationellt samarbete. Paragrafen har tillkommit med sikte på det samarbete som avses ske med stöd av PFF-avtalet men blir enligt sin avfattning tillämplig även i andra fall då en främmande militär styrka befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt samarbete. Det förtjänar med anledning härav erinras att, om frågan inte som i PFF-avtalet är särskilt reglerad, personal tillhörande en främmande stats militära styrka enligt vissa uttalanden i den folkrättsliga litteraturen anses åtnjuta en på allmän folkrätt grundad immunitet gentemot straffrättsliga åtgärder från det mottagande landets sida, antingen generellt eller åtminstone för brott i tjänsten. Denna uppfattning är emellertid inte oomstridd. (Se till det anförda exempelvis Gihl, Huvuddragen av den allmänna folkrätten s. 160, DsJu 1984:6 s. 92 ff och SvJT 1985 s. 162.) I den mån immunitet kan anses föreligga gäller denna inte bara mot åtal utan också mot straffprocessuella åtgärder. Dessa frågor måste självfallet beaktas, om en tillämpning av paragrafen skulle aktualiseras. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet 4 § Bestämmelserna i denna paragraf om svenska statens ersättningsskyldighet har sin motsvarighet i 70 § första stycket räddningstjänstlagen (1986:1102). I specialmotiveringen till den paragrafen (tidigare 66 §) angavs i prop. 1990/91:180 att uttrycket "utländsk...juridisk person" avses omfatta även den biståndsgivande staten, varför bestämmelsen innebär att svenska staten övertar även skadeståndsskyldighet som den utländska staten kan ha ådragit sig under räddningsinsatsen. Lagrådet vill mot denna bakgrund endast understryka att den utländska staten även i förevarande paragraf bör inbegripas i uttrycket utländsk juridisk person. Detta medför bl.a. att reglerna i 3 kap. 1 § skadeståndslagen om skadeståndsansvar för arbetsgivare och det allmänna samt 4 kap. 1 § samma lag om arbetstagares skadeståndsansvar blir att beakta, om skada har vållats av personal hos den utländska styrkan. Övriga lagförslag Förslagen lämnas utan erinran. FÖRSVARSDEPARTEMENTET Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 februari 1996 Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Peterson Regeringen beslutar proposition 1995/96:37 Rättslig reglering av samverkan för fred.