Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 1995/96:108 Ändring i minerallagen (1991:45) Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 21 december 1995 Ingvar Carlsson Sten Heckscher (Näringsdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås en ändring i minerallagen (1991:45) som innebär att yrkesmässiga prospektörer skall rapportera resultaten av sitt undersökningsarbete, när deras undersökningstillstånd upphör utan att bearbetningskoncession meddelas inom undersökningsområdet. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 3 2 Lagtext.................................................... 4 2.1 Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45) 4 3 Ärendet och dess beredning................................. 5 4 Rapporteringsskyldighet för prospektörer................... 5 4.1 Bakgrund............................................ 5 4.2 Regeringens förslag................................. 6 5 Företrädesrätt och maximiarealer vid ansökan om undersökningstillstånd..................................... 7 5.1 Bakgrund............................................ 7 5.2 Regeringens bedömning............................... 8 6 Författningskommentar...................................... 9 Bilaga 1 Remissinstanser..........................................10 Bilaga 2 Remissammanställning.....................................11 Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag..............................13 Bilaga 4 Lagrådets yttrande.......................................14 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 december 1995..............................................15 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45) Härigenom föreskrivs att 14 kap. 3 § minerallagen (1991:45) skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 14 kap. 3 § -------------------------------------------------------------------- När ett undersökningstillstånd När ett undersökningstillstånd upphör utan att upphör utan att bearbetningskon- bearbetningskoncession cession meddelas inom under- meddelas inom undersök- sökningsområdet, skall tillstånds- ningsområdet, skall tillstånds- havaren, om han yrkesmässigt havaren, om han yrkesmässigt bedriver undersökningsarbete, bedriver undersökningsarbete, senast inom en månad till berg- senast inom en månad till berg- mästaren inge en redovisning över mästaren inge en redovisning utförda undersökningsarbeten. över utförda undersökningsarbe- Till redovisningen skall fogas ten. Till redovisningen skall en karta över det undersökta fogas en karta över det området. Av redovisningen skall undersökta området. Av redo- framgå visningen skall framgå 1. vem som utfört undersökning- 1. vem som utfört undersök- en, ningen, 2. vilken typ av undersök- 2. vilken typ av undersök- ningsarbeten som har utförts, ningsarbeten som har utförts, 3. hur omfattande undersök- 3. hur omfattande undersök- ningen har varit samt ningen har varit samt 4. resultaten av undersök- 4. vem som förvarar undersök- ningen. ningsresultaten. 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1996. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om undersökningstillstånd som har beviljats före den 1 april 1996. 3 Ärendet och dess beredning I en skrivelse den 12 april 1994 till Näringsdepartementet har Sveriges geologiska undersökning (SGU) föreslagit en ändring av minerallagen (1991:45) rörande skyldigheten för prospektörer att rapportera undersökningsresultat. I en skrivelse den 18 oktober 1994 till Näringsdepartementet har bergmästaren i norra distriktet föreslagit vissa ändringar i minerallagen rörande företrädes- rätt och maximiarealer vid ansökan om undersökningstillstånd. Förslagen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1. En sammanställning av remissinstansernas synpunkter finns i bilaga 2. Lagrådet Regeringen beslutade den 9 november 1995 att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. I förhållande till lagrådsremissen har lagförslaget ändrats så att den föreslagna regleringen endast skall gälla undersökningstillstånd som beviljats efter lagens ikraftträdande. Ändringen är föranledd av vissa synpunkter som gruvnäringen framfört till regeringen efter det att Lagrådets yttrande inhämtats. 4 Rapporteringsskyldighet för prospektörer 4.1 Bakgrund SGU:s förslag innebär bl.a. följande. I 14 kap. 3 § minerallagen föreskrivs att när ett undersökningstillstånd upphör utan att bearbetningskoncession meddelas inom undersökningsområdet så skall tillståndshavaren, om han yrkesmässigt bedriver undersökningsarbete, inom en månad inge en redovisning till bergmästaren över de utförda undersöknings- arbetena. I paragrafen anges också vad redovisningen skall innehålla, nämligen vem som har utfört undersökningen, vilken typ av undersökningsarbeten som har utförts, hur omfattande undersökningen har varit samt vem som förvarar undersök- ningsresultaten. Däremot behöver resultaten av undersökningsarbetet inte redovi- sas. Det är i Sverige vanligt att prospekteringsföretag köper och säljer resultat av utförda undersökningsarbeten. Under senare år har andelen utländska prospekteringsföretag som bedriver verksamhet i Sverige ökat i väsentlig utsträckning. Dessa företag är från andra länder vana vid att lämna rapporter om resultaten av sina undersökningsarbeten till landets myndigheter. De är också vana vid att få ta del av rapporter som andra företag har lämnat in till myndigheterna. I många länder förekommer en viss karenstid, vanligen ett år, innan rapporterna blir offentliga. Detta innebär att företaget under karenstiden kan disponera över resultaten på kommersiell basis. Med hänsyn till den förändring av mineralpolitiken som skett under senare år, vilket medfört ökat intresse från utländska prospektörer för verksamhet i Sveri- ge, bör enligt SGU:s uppfattning frågan om skyldighet att redovisa undersökningsresultaten övervägas. 4.2 Regeringens förslag -------------------------------------------------------------------- | Regeringens förslag: Yrkesmässiga prospektörer skall rapportera | | resultaten av sitt undersökningsarbete, när deras undersök- | | ningstillstånd upphör utan att bearbetningskoncession meddelas | | inom undersökningsområdet. | -------------------------------------------------------------------- SGU:s förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget. Bergmästaren i norra distriktet och Svenska gruvföreningen avstyrker förslaget. Skälen för regeringens förslag: Den förändring av mineralpolitiken som har skett de senaste åren har medfört ett ökande intresse från utländska prospektörer att bedriva verksamhet i Sverige. Denna utveckling har en positiv inverkan på tillväxtbetingelserna inom mineralbranschen. Det är därför angeläget att denna positiva utveckling inte bryts. En viktig åtgärd blir då, enligt regeringens uppfattning, att genomföra det förslag som SGU har initierat och som har fått stöd av flertalet remissinstanser. En skyldighet att redovisa resultaten av utförda undersök- ningsarbeten innebär att den svenska regleringen anpassas till motsvarande regler i andra länder. Det medför dessutom att geologisk information kan få ökad spridning vilket kan påverka prospekteringsviljan i positiv riktning. Liksom i utlandet bör undersökningsresultaten inte bli offentliga omedelbart. Regeringen anser att en sekretesstid på tre år är en rimlig avvägning mellan den enskilde prospektörens intresse av att få disponera över sina undersökningsresultat och det allmänna intresset av att geologisk information får så stor spridning som möjligt. Under de första tre åren får alltså prospektören möjlighet att kommer-siellt utnyttja sina undersökningsresultat. Därefter blir resultaten tillgängliga för alla. 5 Företrädesrätt och maximiarealer vid ansökan om undersökningstillstånd 5.1 Bakgrund Bergmästaren i norra distriktet har bl.a. föreslagit följande. I 2 kap. 3 § minerallagen regleras den situationen att flera har ansökt om undersökningstillstånd i samma område. Regleringen innebär att den som först har kommit in med sin ansökan har företräde. Detta medför att så länge den första ansökan inte har avgjorts kan ingen annan beviljas undersökningstillstånd i det område som omfattas av den första ansökan. Under senare år har ett antal utländska prospekteringsföretag ansökt om undersökningstillstånd avseende mycket stora arealer. Ansökningarna har främst avsett prospektering efter diamant. Något hinder mot att låta ansökan omfatta mycket stora arealer finns inte i minerallagen eftersom det saknas regler om maximiarealer både vad gäller beviljade undersökningstillstånd och ansökningar. Detta har nu medfört att stora delar av landet har stängts för prospektering av andra företag än de som har lämnat in ansökningarna. Detta hinder föreligger under den tid som ansökningarna inte har avgjorts. Denna tid har blivit tämligen lång beroende på att ansökningarna inte har varit kompletta. Enligt 14 kap. 1 § minerallagen skall sökande i ärenden enligt lagen betala ansökningsavgift enligt vad regeringen närmare föreskriver. Enligt 14 kap. 2 § minerallagen skall innehavare av undersökningstillstånd betala en avgift (arealavgift) till staten enligt vad regeringen närmare föreskriver. Regeringen har meddelat närmare föreskrifter i nämnda hänseenden i mineralförordningen (1992:285). Enligt 2 § skall ansökningsavgiften betalas när ansökan ges in till bergmästaren. Enligt 11 § skall förskott på arealavgiften betalas till bergmästaren i samband med att ansökan ges in. Om ansökningsavgift eller förskott på arealavgift inte betalas, skall bergmästaren enligt 4 § förelägga sökanden att inom viss tid avhjälpa bristen. Föreläggandet skall delges med sökanden. Om föreläggandet inte följs, skall bergmästaren avvisa ansökan. På grund av att prospektörerna har sitt hemvist i utlandet har det stött på svårigheter att delge dem ett föreläggande inom rimlig tid, vilket alltså leder till den beskrivna situationen. För att avhjälpa dessa problem har bergmästaren lämnat vissa förslag enligt följande. Den företrädesrätt som anges i 2 kap. 3 § minerallagen inträder inte då ansökan ges in utan först då ansökningsavgiften har erlagts. Om ansökningsavgiften inte erläggs inom två veckor från det ansökan kom in, förfaller ansökan. Något föreläggande dessförinnan krävs inte. Ett undersökningstillstånd avseende diamant, olja eller gasformiga kolväten får maximalt omfatta 200 kvkm och för övriga mineral högst 20 kvkm. Ansökningsavgiften för diamant, olja och gasformiga kolväten höjs för varje undersökningsområde från 6 000 kronor till 10 000 kronor och för övriga mineral från 300 kronor till 500 kronor. Arealavgiften för diamant, olja och gasformiga kolväten sänks till 1 krona och 5 öre per påbörjat hektar. 5.2 Regeringens bedömning -------------------------------------------------------------------- | Regeringens bedömning: Någon ändring av reglerna rörande företrädes-| | rätt och maximiarealer vid ansökan om undersökningstillstånd | | genomförs inte för närvarande. | -------------------------------------------------------------------- Bergmästarens i norra distriktet förslag: Bergmästaren har föreslagit att företrädesrätt vid ansökan om undersökningstillstånd inträder först då ansökningsavgift har erlagts och att bestämmelser om maximiarealer införs vid ansökan om undersökningstillstånd. Remissinstanserna: Flera remissinstanser har tillstyrkt de förslag som bergmästaren i norra distriktet har lagt fram. Skälen för regeringens förslag: Den som först kommer in med en ansökan om undersökningstillstånd får företräde inom det aktuella området. Denna företrädesrätt har naturligtvis ett ekonomiskt värde. Företrädesrätten ökar också i vikt genom att andra prospektörer uppmärksammas på att det aktuella området kan vara intressant från geologisk synpunkt. De svårigheter som ibland uppstår att delge sökanden ett föreläggande att betala ansökningsavgift skall inte underskattas. Man måste dock uppmärksamma att underlåtenhet att betala ansökningsavgift inte behöver ha illojala orsaker. Rena misstag eller okunskap om reglerna kan vara anledningen till att avgiften inte erläggs. Risken att så är fallet ökar antagligen när det gäller utländska prospektörer. Bergmästarens förslag innebär att den som inte erlägger ansökningsavgiften i samband med att han ger in sin ansökan redan efter två veckor förlorar sin företrädesrätt utan att han har fått möjlighet att rätta till misstaget och utan att han kanske ens känner till förhållandet. En sådan ordning uppfyller inte sådana krav på rättssäkerhet som bör gälla vid en så pass kännbar rättsförlust som det här är fråga om. Regeringen är därför inte beredd att lägga fram ett förslag med den innebörd som bergmästaren har föreslagit. Bergmästaren har vidare föreslagit att regler om vissa maximiarealer i samband med undersökningstillstånd införs i minerallagen. Om en sådan regel skall få effekt, måste den utformas så att den avser en sammanlagd maximiareal som varje prospektör får ansöka om. En sådan regel skulle förmodligen ha en hämmande effekt på "okynnesansökningar" men den skulle också drabba prospektörer som helt seriöst vill söka undersökningstillstånd i olika områden som inte har samband med varandra. Regeln skulle också tämligen lätt kunna kringgås genom att man använder bulvaner. Regeringen är därför inte beredd att med hjälp av den av bergmästaren föreslagna lösningen försöka komma till rätta med problemet med "okynnesansökningar". 6 Författningskommentar 14 kap. 3 § När ett undersökningstillstånd upphör utan att bearbetningskoncession meddelas inom undersökningsområdet, skall tillståndshavaren, om han yrkesmässigt bedriver undersökningsarbete, senast inom en månad till bergmästaren inge en redovisning över utförda undersökningsarbeten. Till redovisningen skall fogas en karta över det undersökta området. Av redovisningen skall framgå 1. vem som utfört undersökningen, 2. vilken typ av undersökningsarbeten som har utförts, 3. hur omfattande undersökningen har varit samt 4. resultaten av undersökningen. Den rapporteringsskyldighet som regleras i paragrafen infördes ursprungligen då minerallagen trädde i kraft den 1 juli 1992. Någon motsvarande skyldighet fanns inte i gruvlagen (1974:342), som var den ena av minerallagens två föregångare. Undersökningskoncessioner enligt lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter, som var den andra föregångaren till minerallagen, var däremot regelmässigt förknippade med ett villkor om rapporteringsskyldighet avseende utförda undersökningsarbeten. Denna rapporteringsskyldighet liksom den nuvarande rapporteringsskyldigheten omfattade dock inte resultaten av undersökningen. Den föreslagna ändringen innebär att rapporteringsskyldigheten numera kommer att omfatta jämväl resultaten av undersökningen. Dessa undersökningsresultat utgör uppgifter om affärs- och driftförhållanden hos den som har bedrivit undersökningsarbetet. I den utsträckning regeringen föreskriver gäller sekretess för sådana uppgifter i statlig myndighets verksamhet som avser bl.a. tillsyn med avseende på näringslivet, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Detta framgår av 8 kap. 6 § sekretesslagen (1980:100). Skyldigheten att rapportera undersökningsresultaten kommer att ingå i bergmästarens tillsynsansvar enligt minerallagen. Regeringen har redan föreskrivit sekretess för enskilds affärs- eller driftförhållanden i statlig myndighets verksamhet som består i tillsyn enligt minerallagen. Under- sökningsresultaten kommer alltså att omfattas av sekretess enligt nuvarande bestämmelser. Regeringen kommer att, beträffande nu aktuella uppgifter, föreskriva att sekretessen skall gälla i högst tre år. Efter utgången av denna tid kommer alltså resultaten att bli tillgängliga för alla. Om en prospektör inte fullgör sina skyldigheter enligt paragrafens bestämmelser kan bergmästaren, enligt 15 kap. 5 § första stycket, förelägga vite. Remissinstanser Riksrevisionsverket Sveriges geologiska undersökning Bergmästarämbetet i södra distriktet Bergmästarämbetet i norra distriktet Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Norrbottens län Svenska Kommunförbundet Tjänstemännens Centralorganisation Sveriges Akademikers Centralorganisation Landsorganisationen i Sverige Företagens Uppgiftsdelegation Svenska Gruvföreningen Remissammanställning Riksrevisionsverket (RRV) tillstyrker förslaget om redovisningsskyldigheten och anser att detta torde bidra till en effektiv prospekteringsverksamhet. RRV tycker att det är bra att kombinera förslaget med en tids sekretess. RRV tycker även att det är ett rimligt förslag att företrädesrätt enligt 2 kap 3 § minerallagen inte ska uppkomma förrän ansökningsavgift har erlagts. Sveriges geologiska undersökning (SGU) tillstyrker bergmästarens i norra distriktet förslag till nya ansökningsavgifter. SGU tillstyrker också att ansökan om undersökningstillstånd förfaller utan delgivning av föreläggande om avgift inte kommit in inom två veckor. SGU avstyrker att arealavgiften för olja, gasformiga kolväten och diamant sänks. Bergmästaren i södra distriktet tillstyrker förslaget om krav på obligatorisk resultatredovisning. En treårig "skyddstid" efter undersökningstidens utgång torde vara skälig tid. Bergmästarens i norra distriktet förslag om ändring angående företrädesrätt enligt minerallagens 2 kap 3 § tillstyrks. Bergmästaren i norra distriktet. Nuvarande regler angående information om undersökningsarbete började gälla så sent som 920701 och bör få verka under en längre tid, innan de utvärderas. Dessa regler täcker skyldighet att redovisa utförda arbeten men ej resultaten. Länsstyrelsen i Örebro län tillstyrker förslaget att nya överväganden görs i fråga om redovisningsskyldighet och karenstid avseende resultaten av de arbeten som inte fullföljs genom en bearbetning av de undersökta mineraltillgångarna. Länsstyrelsen i Jämtlands län har tillsammans med länsstyrelserna i Västerbottens, Norrbottens, Västernorrlands och Gävleborgs län 1994-11-15 inkommit med en skrivelse i vilken man ställer krav på redovisning av undersökningsresultat genom en ändring i 14 kap 3 § minerallagen. Länsstyrelsen i Västerbottens län tillstyrker förslagen av samma anledning som länsstyrelsen i Jämtlands län. Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker förslaget om redovisnings- skyldighet. Länsstyrelsens uppfattning om bergmästarens i norra distriktet förslag är att man närmare och mycket snabbt utreder just denna fråga för att i största möjliga mån undvika att intresset för prospekteringen minskar. Reglerna bör anpassas efter internationella förhållanden. Svenska Kommunförbundet och Sveriges Akademikers Centralorganisation avstår från att lämna synpunkter. Tjänstemännens Centralorganisation och Landsorganisationen i Sverige tillstyrker de föreslagna ändringarna vilket också Företagens Uppgiftslämnardelegation gör. Svenska Gruvföreningen avstyrker SGU:s förslag om redovisningsskyldighet och hänvisar till diskussionen i samband med utarbetandet av minerallagen där nackdelarna ansågs vara övervägande (jfr SOU 1986:53 s.153 ff. samt prop. 1988/89:92 s.69-70). Svenska Gruvföreningen delar Bergmästarens i norra distriktet oro att prospektörer med nuvarande ordning kan ge in mycket ofullständiga ansökningar om undersökningstillstånd omfattande stora arealer. Man stöder i grunden de förslag till åtgärder, som bergmästaren framför. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45) Härigenom föreskrivs att 14 kap. 3 § minerallagen (1991:45) skall ha följande lydelse. -------------------------------------------------------------------- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 14 kap. 3 § -------------------------------------------------------------------- När ett undersökningstillstånd När ett undersökningstillstånd upphör utan att upphör utan att bearbetningskon- bearbetningskoncession cession meddelas inom under- meddelas inom undersök- sökningsområdet, skall tillstånds- ningsområdet, skall tillstånds- havaren, om han yrkesmässigt havaren, om han yrkesmässigt bedriver undersökningsarbete, bedriver undersökningsarbete, senast inom en månad till berg- senast inom en månad till berg- mästaren inge en redovisning över mästaren inge en redovisning utförda undersökningsarbeten. över utförda undersökningsarbe- Till redovisningen skall fogas ten. Till redovisningen skall en karta över det undersökta om- fogas en karta över det un- rådet. Av redovisningen skall dersökta området. Av redo- framgå visningen skall framgå 1. vem som utfört undersökning- 1. vem som utfört undersök- en, ningen, 2. vilken typ av undersök- 2. vilken typ av undersök- ningsarbeten som har utförts, ningsarbeten som har utförts, 3. hur omfattande undersök- 3. hur omfattande undersök- ningen har varit samt ningen har varit samt 4. resultaten av undersök- 4. vem som förvarar undersök- ningen. ningsresultaten. 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1996. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om undersökningstillstånd som har upphört att gälla före den 1 april 1996. Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1995-11-23 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bertil Voss, justitierådet Johan Munck, regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Enligt en lagrådsremiss den 9 november 1995 (Näringsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45). Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Marinette Andersson. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Näringsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 december 1995 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson Föredragande: statsrådet Heckscher ___________ Regeringen beslutar proposition 1995/96:108 Ändring i minerallagen (1991:45)