Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 7 träffar
Föregående
·
Propositionsnummer · 2009/10:222 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken
Ansvarig myndighet: Socialdepartementet
Dokument: Prop. 222
Regeringens proposition 2009/10:222 Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken Prop. 2009/10:222 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 maj 2010 Fredrik Reinfeldt Göran Hägglund (Socialdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen lämnas förslag till följdändringar med anledning av den nya socialförsäkringsbalken som träder i kraft den 1 januari 2011. Det är främst fråga om att ändra de hänvisningar i dagens lagstiftning som görs till olika bestämmelser i socialförsäkringslagstiftningen. Hänvisningarna ska i stället avse motsvarande bestämmelser i socialförsäkringsbalken. Det görs i samband med det även några få ändringar av teknisk natur för att korrigera bestämmelser som inte har anpassats till tidigare ändringar eller som på annat sätt är föråldrade. Vidare föreslås att några lagar ska upphävas eftersom de inte längre tillämpas. Detta gäller lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m., lagen (1978:40) om införande av lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar, m.m. och lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn. Dessutom rättas några tidigare förbiseenden. Lagförslagen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2011. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 9 2 Lagtext 13 2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken 13 2.2 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 15 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i föräldrabalken 19 2.4 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken 21 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 23 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor 24 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m. 25 2.8 Förslag till lag om ändring i förordningen (1967:920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor, som utgår av statsmedel, m.m. 27 2.9 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) 29 2.10 Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) 30 2.11 Förslag till lag om ändring i kungörelsen (1971:14) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor, m.m. 31 2.12 Förslag till lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207) 32 2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar 33 2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor 34 2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor 35 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt 36 2.17 Förslag till lag om upphävande av lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m. 38 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. 39 2.19 Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410) 41 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. 43 2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m.m. 44 2.22 Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480) 46 2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i semesterlagen (1977:480) 48 2.24 Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) 49 2.25 Förslag till lag om upphävande av lagen (1978:40) om införande av lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar, m.m. 50 2.26 Förslag till lag om ändring i brottsskadelagen (1978:413) 51 2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg 52 2.28 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken 53 2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd 55 2.30 Förslag till lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673) 57 2.31 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 58 2.32 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:948) om beräkning i pengar av naturaavgifter som tidigare beräknats enligt markegång 61 2.33 Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) 62 2.34 Förslag till lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192) 63 2.35 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik 64 2.36 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats 65 2.37 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. 66 2.38 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) 68 2.39 Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) 69 2.40 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård 70 2.41 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ 71 2.42 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg 72 2.43 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster 73 2.44 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor 75 2.45 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 77 2.46 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 80 2.47 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön 81 2.48 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor 84 2.49 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor 85 2.50 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret 86 2.51 Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn 87 2.52 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497) 88 2.53 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring 89 2.54 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:332) om avgiftsfria förmåner för vissa hiv-smittade 90 2.55 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal 91 2.56 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar 92 2.57 Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) 93 2.58 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter 94 2.59 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) 99 2.60 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift 100 2.61 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt 102 2.62 Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) 103 2.63 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 105 2.64 Förslag till lag om ändring i patientskadelagen (1996:799) 107 2.65 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen 108 2.66 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 110 2.67 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 114 2.68 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) 117 2.69 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige 118 2.70 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift 119 2.71 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet 123 2.72 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet 125 2.73 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet 128 2.74 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:813) om införande av lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet 129 2.75 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall 130 2.76 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 131 2.77 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) 143 2.78 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) 144 2.79 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i studiestödslagen (1999:1395) 146 2.80 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) 147 2.81 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) 149 2.82 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter 152 2.83 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) 156 2.84 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter 158 2.85 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna 161 2.86 Förslag till lag om ändring i sambolagen (2003:376) 165 2.87 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd 166 2.88 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor 167 2.89 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag 168 2.90 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 169 2.91 Förslag till lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104) 170 2.92 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete 172 2.93 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:466) om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade 173 2.94 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) 174 2.95 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) 175 2.96 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:351) om genetisk integritet 176 2.97 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift 177 2.98 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd 178 2.99 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag 179 2.100 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag 181 2.101 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus 182 2.102 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade 184 2.103 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift 185 2.104 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 186 2.105 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner 187 2.106 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 189 2.107 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i socialförsäkringsbalken 191 2.108 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken 192 2.109 Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:000) 194 2.110 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:000) 195 3 Ärendet och dess beredning 197 4 Allmänna överväganden och förslag 198 4.1 Allmänna överväganden 198 4.2 Hänvisningar till socialförsäkringsbalken 198 4.3 Lagar som ska upphävas 199 4.3.1 Lagen (1978:40) om införande av lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar, m.m. 199 4.3.2 Övriga lagar som ska upphävas 200 4.4 Andra författningsändringar 201 4.4.1 Skadeståndslagen 201 4.4.2 Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 202 4.4.3 Statlig ålderspensionsavgift 203 4.4.4 Inkomstskattelagen 204 4.4.5 Övrigt 205 5 Ikraftträdande 207 6 Konsekvenser av förslagen 207 7 Författningskommentar 207 7.1 Inledning 207 7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i föräldrabalken 207 7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m. 208 7.4 Förslaget till lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207) 208 7.5 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet 208 7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i semesterlagen (1977:480) 208 7.7 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1978:40) om införande av lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar, m.m. 208 7.8 Förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) 209 7.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. 209 7.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ 209 7.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster 209 7.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor 210 7.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 210 7.14 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn 210 7.15 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 210 7.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift 211 7.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet 211 7.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet 211 7.19 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 211 7.20 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i studiestödslagen (1999:1395) 212 7.21 Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) 213 7.22 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter 213 7.23 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag 213 7.24 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift 213 7.25 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner 213 7.26 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken 214 7.27 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i socialförsäkringsbalken 214 7.28 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken 214 7.29 Förslaget till ändring i luftfartslagen (2010:000) 215 7.30 Förslaget till ändring i skollagen (2010:000) 215 Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Glömda regler? - En översyn av bestämmelserna i 2 kap. lagen om allmän försäkring m.fl. (Ds 2008:41) 216 Bilaga 2 Förteckning över de remissinstanser som avgett yttrande över promemorian Glömda regler? - En översyn av bestämmelserna i 2 kap. lagen om allmän försäkring m.fl. (Ds 2008:41) 218 Bilaga 3 Utdrag ur Lagrådsremissen Socialförsäkringsbalk 219 Bilaga 4 Utdrag ur Lagrådets yttrande 229 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 27 maj 2010 231 Rättsdatablad 232 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i föräldrabalken, 3. lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i föräldrabalken, 4. lag om ändring i ärvdabalken, 5. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 6. lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor, 7. lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m., 8. lag om ändring i förordningen (1967:920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor, som utgår av statsmedel, m.m., 9. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979), 10. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), 11. lag om ändring i kungörelsen (1971:14) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor, m.m., 12. lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207), 13. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar, 14. lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor, 15. lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor, 16. lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt 17. lag om upphävande av lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m., 18. lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m., 19. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410), 20. lag om ändring i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m., 21. lag om ändring i lagen (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m.m., 22. lag om ändring i semesterlagen (1977:480), 23. lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i semesterlagen (1977:480), 24. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160), 25. lag om upphävande av lagen (1978:40) om införande av lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar, m.m., 26. lag om ändring i brottsskadelagen (1978:413), 27. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg, 28. lag om ändring i utsökningsbalken, 29. lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd, 30. lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673), 31. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), 32. lag om ändring i lagen (1982:948) om beräkning i pengar av naturaavgifter som tidigare beräknats enligt markegång, 33. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125), 34. lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192), 35. lag om ändring i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik, 36. lag om ändring i lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats, 37. lag om ändring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m., 38. lag om ändring i konkurslagen (1987:672), 39. lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262), 40. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, 41. lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, 42. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg, 43. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, 44. lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor, 45. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 46. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 47. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön, 48. lag om ändring i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, 49. lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor, 50. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret, 51. lag om upphävande av lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn, 52. lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497), 53. lag om ändring i lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring, 54. lag om ändring i lagen (1993:332) om avgiftsfria förmåner för vissa hiv-smittade, 55. lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal, 56. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar, 57. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000), 58. lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, 59. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220), 60. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, 61. lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, 62. lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584), 63. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, 64. lag om ändring i patientskadelagen (1996:799), 65. lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen, 66. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 67. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 68. lag om ändring i ellagen (1997:857), 69. lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, 70. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, 71. lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet, 72. lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, 73. lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, 74. lag om ändring i lagen (1998:813) om införande av lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, 75. lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall, 76. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 77. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229), 78. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395), 79. lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i studiestödslagen (1999:1395), 80. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), 81. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 82. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, 83. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453), 84. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 85. lag om ändring i lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna, 86. lag om ändring i sambolagen (2003:376), 87. lag om ändring i lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd, 88. lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, 89. lag om ändring i lagen (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag, 90. lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, 91. lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104), 92. lag om ändring i lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete, 93. lag om ändring i lagen (2005:466) om beräkning av inkomstprövade förmåner m.m. för neurosedynskadade, 94. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551), 95. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716), 96. lag om ändring i lagen (2006:351) om genetisk integritet, 97. lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, 98. lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, 99. lag om ändring i lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag, 100. lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag 101. lag om ändring i lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus, 102. lag om ändring i lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade, 103. lag om ändring i lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift, 104. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 105. lag om ändring av lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner, 106. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 107. lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i socialförsäkringsbalken, 108. lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken, 109. lag om ändring i luftfartslagen (2010:000), och 110. lag om ändring i skollagen (2010:000). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 d § rättegångsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 3 d §1 I tvistemål där förlikning om saken är tillåten skall tingsrätten alltid bestå av en lagfaren domare, om värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. I tvistemål där förlikning om saken är tillåten ska tingsrätten alltid bestå av en lagfaren domare, om värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Första stycket gäller inte, om en part första gången han skall föra talan i målet yrkar att allmänna regler skall tillämpas och därvid gör sannolikt att den bakomliggande tvisten rör ett högre värde eller att utgången annars är av synnerlig betydelse för bedömningen av andra föreliggande rättsförhållanden. Har talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande, skall den part som begär att målet överlämnas till tingsrätt senast i samband därmed framställa yrkande som nyss sagts. Första stycket gäller inte, om en part första gången han ska föra talan i målet yrkar att allmänna regler ska tillämpas och därvid gör sannolikt att den bakomliggande tvisten rör ett högre värde eller att utgången annars är av synnerlig betydelse för bedömningen av andra föreliggande rättsförhållanden. Har talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande, ska den part som begär att målet överlämnas till tingsrätt senast i samband därmed framställa yrkande som nyss sagts. Med värde enligt första stycket avses det värde som kan antas gälla vid tiden för talans väckande. Har talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning eller som enskilt anspråk i brottmål, avses värdet vid rättens beslut att tvisten skall handläggas som tvistemål. Vid bedömningen skall hänsyn inte tas till rättegångskostnaderna. Med värde enligt första stycket avses det värde som kan antas gälla vid tiden för talans väckande. Har talan väckts genom ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning eller som enskilt anspråk i brottmål, avses värdet vid rättens beslut att tvisten ska handläggas som tvistemål. Vid bedömningen ska hänsyn inte tas till rättegångskostnaderna. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.2 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 a och 3 §§, 12 kap. 16 §, 13 kap. 2 och 9 §§ samt 16 kap. 11 § föräldrabalken1 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 2 a §2 En förälder som är återbetalningsskyldig enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till barnet. En förälder som är betalningsskyldig för underhållsstöd enligt 19 kap. socialförsäkringsbalken anses ha fullgjort sin underhållsskyldighet intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till barnet. 3 § När underhållsbidrag bestäms enligt 2 § får den bidragsskyldige förbehålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll enligt andra-fjärde styckena. Förbehållsbelopp för den bidragsskyldiges eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskostnaderna beräknas med ledning av ett normalbelopp. För år räknat utgör normalbeloppet 120 procent av gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Förbehållsbelopp för den bidragsskyldiges eget underhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskostnaderna beräknas med ledning av ett normalbelopp. För år räknat utgör normalbeloppet 120 procent av gällande prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Om det finns särskilda skäl får ett belopp förbehållas för underhåll åt make som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med. Med make jämställs annan som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, om de har barn gemensamt. Förbehållsbeloppet bestäms enligt andra stycket. Normalbeloppet utgör dock 60 procent av basbeloppet. Om det finns särskilda skäl får ett belopp förbehållas för underhåll åt make som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med. Med make jämställs annan som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, om de har barn gemensamt. Förbehållsbeloppet bestäms enligt andra stycket. Normalbeloppet utgör dock 60 procent av prisbasbeloppet. Oberoende av vad som annars gäller om en förälders underhållsskyldighet mot två eller flera barn får den bidragsskyldige för underhåll åt varje hemmavarande barn förbehålla sig ett belopp som, tillsammans med vad som utges till barnet av den andra föräldern eller för dennas räkning, för år utgör 40 procent av gällande basbelopp. Rätten kan dock bestämma ett annat förbehållsbelopp om det föranleds av omständigheterna i det särskilda fallet. Oberoende av vad som annars gäller om en förälders underhållsskyldighet mot två eller flera barn får den bidragsskyldige för underhåll åt varje hemmavarande barn förbehålla sig ett belopp som, tillsammans med vad som utges till barnet av den andra föräldern eller för dennas räkning, för år utgör 40 procent av gällande prisbasbelopp. Rätten kan dock bestämma ett annat förbehållsbelopp om det föranleds av omständigheterna i det särskilda fallet. 12 kap. 16 §3 Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare har rätt till ett skäligt arvode för uppdraget och ersättning för de utgifter som har varit skäligen påkallade för uppdragets fullgörande. Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren. Överförmyndaren bestämmer dessutom i vad mån arvode och ersättning för utgifter skall betalas med medel som tillhör den enskilde. Beslut om arvode och ersättning för utgifter fattas av överförmyndaren. Överförmyndaren bestämmer dessutom i vad mån arvode och ersättning för utgifter ska betalas med medel som tillhör den enskilde. Om det inte finns särskilda skäl för något annat, skall arvode och ersättning för utgifter, inklusive de avgifter och skatter som utgår på dem, betalas med den enskildes medel i den mån hans eller hennes beräknade inkomst under det år när uppdraget utförs överstiger 2,65 gånger prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller hans eller hennes tillgångar under samma år överstiger två gånger prisbasbeloppet. Om det inte finns särskilda skäl för något annat, ska arvode och ersättning för utgifter, inklusive de avgifter och skatter som utgår på dem, betalas med den enskildes medel i den mån hans eller hennes beräknade inkomst under det år när uppdraget utförs överstiger 2,65 gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken eller hans eller hennes tillgångar under samma år överstiger två gånger prisbasbeloppet. Arvode och ersättning för utgifter som avser vård av någons rätt i oskiftat dödsbo skall betalas med dödsboets medel, om inte särskilda skäl föranleder något annat. Arvode och ersättning för utgifter som avser vård av någons rätt i oskiftat dödsbo ska betalas med dödsboets medel, om inte särskilda skäl föranleder något annat. Arvode och ersättning för utgifter som inte skall betalas med den enskildes eller dödsboets medel skall betalas av kommunen. Arvode och ersättning för utgifter som inte ska betalas med den enskildes eller dödsboets medel ska betalas av kommunen. 13 kap. 2 § När värdet på en omyndigs tillgångar, som skall förvaltas av föräldrarna, genom arv, gåva, värdestegring eller på något annat sätt har kommit att överstiga åtta gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, tillämpas bestämmelserna i 3-7 §§ för förvaltningen. När värdet på en omyndigs tillgångar, som ska förvaltas av föräldrarna, genom arv, gåva, värdestegring eller på något annat sätt har kommit att överstiga åtta gånger gällande prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, tillämpas bestämmelserna i 3-7 §§ för förvaltningen. Dessa bestämmelser gäller även egendom som, under villkor om att förvaltningen av den skall stå under överförmyndarens kontroll (särskild överförmyndarkontroll), har tillfallit den omyndige Dessa bestämmelser gäller även egendom som, under villkor om att förvaltningen av den ska stå under överförmyndarens kontroll (särskild överförmyndarkontroll), har tillfallit den omyndige 1. genom arv eller testamente, 2. genom gåva, under förutsättning att givaren skriftligen har anmält gåvan till överförmyndaren, eller 3. genom förmånstagarförordnande vid försäkring med anledning av dödsfall eller vid pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Med egendom som anges i andra stycket jämställs egendom som har trätt i stället för sådan egendom samt avkastning av egendomen. 9 §4 Överförmyndaren ska besluta att bestämmelserna i 4-7 §§ inte längre ska tillämpas, om värdet på den omyndiges tillgångar har kommit att sjunka till ett belopp som understiger fyra gånger gällande prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och det inte finns särskild anledning att låta kontrollen fortgå. Överförmyndaren ska besluta att bestämmelserna i 4-7 §§ inte längre ska tillämpas, om värdet på den omyndiges tillgångar har kommit att sjunka till ett belopp som understiger fyra gånger gällande prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken och det inte finns särskild anledning att låta kontrollen fortgå. Ett beslut enligt första stycket gäller inte egendom som har tillfallit den omyndige under villkor om särskild överförmyndarkontroll. Om det med hänsyn till föräldrarnas och den omyndiges förhållanden eller i övrigt finns särskilda skäl, får överförmyndaren helt eller delvis besluta om undantag från 3-7 §§. 16 kap. 11 §5 När en omyndig på grund av arv eller testamente har fått pengar till ett värde överstigande ett prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller med villkor om särskild överförmyndarkontroll, ska den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet för den omyndiges räkning sätta in medlen hos bank eller kreditmarknadsföretag, med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd. När en omyndig på grund av arv eller testamente har fått pengar till ett värde överstigande ett prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken eller med villkor om särskild överförmyndarkontroll, ska den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet för den omyndiges räkning sätta in medlen hos bank eller kreditmarknadsföretag, med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd. Vad som nu sagts om skyldighet att betala till bank eller kreditmarknadsföretag ska även gälla 1. försäkringsgivare vid utbetalning av försäkringsbelopp som den omyndige har rätt till, 2. pensionssparinstitut vid utbetalning enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande, 3. Brottsoffermyndigheten vid utbetalning av ersättning enligt brottsskadelagen (1978:413), 4. huvudman vid utbetalning av skadestånd enligt 14 a kap. 12 § skollagen (1985:1100), samt 5. myndighet som betalar ut ersättning med anledning av skadeståndsanspråk mot staten. Om betalningen avser en periodisk förmån, gäller skyldigheten att betala till bank eller kreditmarknadsföretag endast när den första utbetalningen görs. När utbetalning enligt första eller andra stycket görs, ska den som ombesörjer utbetalningen genast göra anmälan till förmyndaren och överförmyndaren. En sådan anmälan ska också göras om en omyndig på grund av arv eller testamente har fått värdehandlingar till ett värde som överstiger i första stycket nämnt belopp eller med villkor om att värdehandlingarna ska stå under särskild överförmyndarkontroll. Bestämmelserna i första-fjärde styckena gäller inte vid utbetalning av medel som den omyndige får förvalta själv. Andra-fjärde styckena gäller inte heller om utbetalning görs från försäkring som har tagits inom ramen för en rörelse. Bestämmelserna i denna paragraf gäller också vid betalning eller utgivande av värdehandlingar till någon för vilken det har förordnats god man med uppgift att förvalta egendom eller för vilken det har förordnats förvaltare. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i föräldrabalken Härigenom föreskrivs att 16 kap. 11 § föräldrabalken i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:000) om ändring i nämnda balk ska ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2009/10:165 Föreslagen lydelse 16 kap. 11 § När en omyndig på grund av arv eller testamente har fått pengar till ett värde överstigande ett prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller eller med villkor om särskild överförmyndarkontroll, ska den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet för den omyndiges räkning sätta in medlen hos bank eller kreditmarknadsföretag, med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd. När en omyndig på grund av arv eller testamente har fått pengar till ett värde överstigande ett prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken eller med villkor om särskild överförmyndarkontroll, ska den som ombesörjer utbetalningen från dödsboet för den omyndiges räkning sätta in medlen hos bank eller kreditmarknadsföretag, med uppgift om att medlen inte får tas ut utan överförmyndarens tillstånd. Vad som nu sagts om skyldighet att betala till bank eller kreditmarknadsföretag ska även gälla 1. försäkringsgivare vid utbetalning av försäkringsbelopp som den omyndige har rätt till, 2. pensionssparinstitut vid utbetalning enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande, 3. Brottsoffermyndigheten vid utbetalning av ersättning enligt brottsskadelagen (1978:413), 4. huvudman vid utbetalning av skadestånd enligt 6 kap. 12 § skollagen (2010:000), och 5. myndighet som betalar ut ersättning med anledning av skadeståndsanspråk mot staten. Om betalningen avser en periodisk förmån, gäller skyldigheten att betala till bank eller kreditmarknadsföretag endast när den första utbetalningen görs. När utbetalning enligt första eller andra stycket görs, ska den som ombesörjer utbetalningen genast göra anmälan till förmyndaren och överförmyndaren. En sådan anmälan ska också göras om en omyndig på grund av arv eller testamente har fått värdehandlingar till ett värde som överstiger i första stycket nämnt belopp eller med villkor om att värdehandlingarna ska stå under särskild överförmyndarkontroll. Bestämmelserna i första-fjärde styckena gäller inte vid utbetalning av medel som den omyndige får förvalta själv. Andra-fjärde styckena gäller inte heller om utbetalning görs från försäkring som har tagits inom ramen för en rörelse. Bestämmelserna i denna paragraf gäller också vid betalning eller utgivande av värdehandlingar till någon för vilken det har förordnats god man med uppgift att förvalta egendom eller för vilken det har förordnats förvaltare. 1.1 2.4 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § och 19 kap. 14 § ärvdabalken1 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 1 §2 Var arvlåtaren gift, skall kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt i enlighet med vad som anges i 9 §. Var arvlåtaren gift, ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken. Efterlämnar arvlåtaren någon bröstarvinge som inte är den efterlevande makens bröstarvinge, gäller dock att makens rätt till kvarlåtenskapen omfattar en sådan arvinges arvslott endast om arvingen har avstått från sin rätt i enlighet med vad som anges i 9 §. Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller vid tiden för dödsfallet. Ett testamente av den avlidna maken är utan verkan i den mån förordnandet inkräktar på den rätt för den efterlevande maken som avses i detta stycke. Den efterlevande maken har alltid rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller vid tiden för dödsfallet. Ett testamente av den avlidna maken är utan verkan i den mån förordnandet inkräktar på den rätt för den efterlevande maken som avses i detta stycke. 19 kap. 14 §3 Till dödsboet hörande penningmedel, som görs räntebärande genom insättning i bank eller kreditmarknadsföretag, skall sättas in i boets namn. Dödsboets egendom får inte heller i övrigt sammanblandas med vad boutredningsmannen eller annan tillhör. Värdehandlingar skall nedsättas i öppet förvar i bank eller kreditmarknadsföretag, om det sammanlagda värdet överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Till dödsboet hörande penningmedel, som görs räntebärande genom insättning i bank eller kreditmarknadsföretag, ska sättas in i boets namn. Dödsboets egendom får inte heller i övrigt sammanblandas med vad boutredningsmannen eller annan tillhör. Värdehandlingar ska nedsättas i öppet förvar i bank eller kreditmarknadsföretag, om det sammanlagda värdet överstiger ett belopp motsvarande två gånger gällande prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Utöver vad av 18 kap. 5 § föranledes må egendom ej förskottsvis utgivas till delägare, med mindre det kan ske utan men för annan, vars rätt är beroende av utredningen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 1.1 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk Härigenom föreskrivs att 26 n § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 26 n §1 Om ett exemplar av ett originalkonstverk som har överlåtits säljs vidare inom upphovsrättens giltighetstid har upphovsmannen rätt till ersättning (följerätt) om någon som är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden är säljare, förmedlare eller köpare vid försäljningen. Med originalkonstverk avses 1. konstverk som har utförts av konstnären själv, eller 2. exemplar av konstverk som har framställts i ett begränsat antal av konstnären själv eller med hans eller hennes tillstånd. Upphovsmannen har inte rätt till ersättning om 1. försäljningspriset exklusive mervärdesskatt inte överstiger en tjugondel av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 1. försäljningspriset exklusive mervärdesskatt inte överstiger en tjugondel av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, 2. försäljningen avser ett alster av byggnadskonst, eller 3. försäljningen sker från en privatperson till ett museum som är öppet för allmänheten och som bedriver verksamhet utan vinstsyfte, om försäljningen skett utan att en förmedlare som är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden medverkat. Om endast en person som är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden som säljare, förmedlare eller köpare deltar vid försäljningen, skall ersättningen betalas av denne. Har fler än en sådan person deltagit vid försäljningen skall ersättningen betalas av säljaren. Om säljaren inte är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden skall ersättningen i stället betalas av förmedlaren. Om endast en person som är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden som säljare, förmedlare eller köpare deltar vid försäljningen, ska ersättningen betalas av denne. Har fler än en sådan person deltagit vid försäljningen ska ersättningen betalas av säljaren. Om säljaren inte är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden ska ersättningen i stället betalas av förmedlaren. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 1.1 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 §1 Indextillägg till trafiklivränta utgår den 1 januari varje år som prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året överskrider prisbasbeloppet för det närmast föregående år då indextillägg utgick. Indextillägg till trafiklivränta utgår den 1 januari varje år som prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för året överskrider prisbasbeloppet för det närmast föregående år då indextillägg utgick. Indextillägg utgår första gången den 1 januari det år närmast efter det då livräntan fastställdes som prisbasbeloppet överskrider prisbasbeloppet för fastställandeåret. Indextillägg utgår med det procenttal som prisbasbeloppet har ökat med. Brutet procenttal avrundas nedåt till två decimaler. Det procenttal med vilket indextillägg skall utgå fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Indextillägg utgår med det procenttal som prisbasbeloppet har ökat med. Brutet procenttal avrundas nedåt till två decimaler. Det procenttal med vilket indextillägg ska utgå fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 1.1 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m. Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § Livränta utgår med belopp motsvarande produkten av det för varje tid gällande basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring och det tal, beräknat med två decimaler, som anger förhållandet mellan livräntans belopp och basbeloppet för januari månad 1968 eller, om skadan inträffat efter den 31 december 1968, basbeloppet för januari månad det år då skadan inträffade. Livräntebeloppet avrundas till närmast lägre hela krontal som är jämnt delbart med tolv. Livränta utgår med belopp motsvarande produkten av det för varje tid gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken och det tal, beräknat med två decimaler, som anger förhållandet mellan livräntans belopp och basbeloppet enligt 1 kap. 6 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring för januari månad 1968 eller, om skadan inträffat efter den 31 december 1968, basbeloppet för januari månad det år då skadan inträffade. Livräntebeloppet avrundas till närmast lägre hela krontal som är jämnt delbart med tolv. Har livräntan höjts enligt 2 §, lägges den höjda livräntan till grund för beräkning enligt första stycket. Tillämpning av bestämmelserna i första och andra styckena får ej leda till att utgående förmån nedsättes. 5 § Föreskrift i lag eller annan författning om livränta eller sjukpenning, som avses i denna lag, gäller även den höjning av livräntan eller sjukpenningen som följer av 2-4 §§. Belopp varmed livränta höjes enligt 2 § samt sådan höjning av nämnda belopp, som föranledes av 3 §, får dock ej beaktas vid tillämpning av 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring i fråga om den som vid utgången av år 1967 åtnjöt pension, vilken enligt sistnämnda lagrum minskats med hänsyn till livräntan. Vad som nu sagts äger motsvarande tillämpning i fråga om den som vid utgången av år 1967 uppbar sjukpenning i anledning av skada för vilken livränta tidigare utgått. Belopp varmed livränta höjes enligt 2 § samt sådan höjning av nämnda belopp, som föranledes av 3 §, får dock ej beaktas vid tillämpning av 36 kap. 3 §, 69 kap. 2 § eller 85 kap. 3 § socialförsäkringsbalken i fråga om den som vid utgången av år 1967 åtnjöt pension, vilken enligt 17 kap. 2 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring minskats med hänsyn till livräntan. Vad som nu sagts äger motsvarande tillämpning i fråga om den som vid utgången av år 1967 uppbar sjukpenning i anledning av skada för vilken livränta tidigare utgått. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.8 Förslag till lag om ändring i förordningen (1967:920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor, som utgår av statsmedel, m.m. Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ förordningen (1967:920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor, som utgår av statsmedel, m.m. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § Livränta utgår med belopp motsvarande produkten av det för varje tid gällande basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring och det tal, beräknat med två decimaler, som anger förhållandet mellan livräntans belopp och basbeloppet för januari månad 1968 eller, om skadan inträffat efter den 31 december 1968, basbeloppet för januari månad det år då skadan inträffade. Livräntebeloppet avrundas till närmast lägre hela krontal som är jämnt delbart med tolv. Livränta utgår med belopp motsvarande produkten av det för varje tid gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken och det tal, beräknat med två decimaler, som anger förhållandet mellan livräntans belopp och basbeloppet enligt 1 kap. 6 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring för januari månad 1968 eller, om skadan inträffat efter den 31 december 1968, basbeloppet för januari månad det år då skadan inträffade. Livräntebeloppet avrundas till närmast lägre hela krontal som är jämnt delbart med tolv. Har livräntan höjts enligt 2 §, lägges den höjda livräntan till grund för beräkning enligt första stycket. Tillämpning av bestämmelserna i första och andra styckena får ej leda till att utgående förmån nedsättes. 5 §1 Föreskrift i lag eller annan författning om livränta eller sjukpenning, som avses i denna förordning, gäller även den höjning av livräntan eller sjukpenningen som följer av 2-4 §§. Belopp med vilket livräntan höjs enligt 2 § samt sådan höjning av nämnda belopp, som föranleds av 3 §, får inte beaktas vid tillämpning av 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, 12 kap. 9 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 4 kap. 4 § lagen (1998:702) om garantipension eller 7 kap. 10 § lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn i fråga om den som vid utgången av år 1967 uppbar pension, vilken enligt 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring minskats med hänsyn till livräntan. Detta gäller också för den som vid utgången av år 1967 uppbar sjukpenning i anledning av skada för vilken livränta tidigare utgetts. Belopp med vilket livräntan höjs enligt 2 § samt sådan höjning av nämnda belopp, som föranleds av 3 §, får inte beaktas vid tillämpning av 36 kap. 3 §, 69 kap. 2 § eller 85 kap. 3 § socialförsäkringsbalken i fråga om den som vid utgången av år 1967 uppbar pension, vilken enligt 17 kap. 2 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring minskats med hänsyn till livräntan. Detta gäller också för den som vid utgången av år 1967 uppbar sjukpenning i anledning av skada för vilken livränta tidigare utgetts. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.9 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979) Härigenom föreskrivs att 12 a och 13 §§ förmånsrättslagen (1970:979) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 a §1 Förmånsrätt för lön eller annan ersättning på grund av anställningen gäller för varje arbetstagare med ett belopp som motsvarar högst tio gånger det vid tiden för konkursbeslutet gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, med avdrag för det som betalats ut enligt 7 § lönegarantilagen (1992:497). Förmånsrätt för lön eller annan ersättning på grund av anställningen gäller för varje arbetstagare med ett belopp som motsvarar högst tio gånger det vid tiden för konkursbeslutet gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, med avdrag för det som betalats ut enligt 7 § lönegarantilagen (1992:497). 13 §2 Allmän förmånsrätt följer därefter med fordran på framtida pension till arbetstagare, som är född år 1907 eller tidigare, eller dennes efterlevande. Därvid får dock intjänad del av utfäst pension icke antagas avse större årlig pension än som motsvarar prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Från det sålunda beräknade fordringsbeloppet skall i förekommande fall avdragas upplupen del av pension enligt allmän pensionsplan eller enligt privat pensionsförsäkring. Allmän förmånsrätt följer därefter med fordran på framtida pension till arbetstagare, som är född år 1907 eller tidigare, eller dennes efterlevande. Därvid får dock intjänad del av utfäst pension icke antagas avse större årlig pension än som motsvarar prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Från det sålunda beräknade fordringsbeloppet ska i förekommande fall avdragas upplupen del av pension enligt allmän pensionsplan eller enligt privat pensionsförsäkring. Förmånsrätt enligt första stycket gäller även fordran på framtida pension som intjänats hos föregående arbetsgivare, om gäldenären övertagit ansvaret för pensionsfordringen enligt vad som anges i 12 § femte stycket. Om gäldenären är näringsidkare, äger 12 § sjätte stycket motsvarande tillämpning. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.10 Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988) Härigenom föreskrivs att 6 kap. 6 § fastighetsbildningslagen (1970:988)1 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 6 § Överförs mark från en samfällighet eller upplåts eller ändras servitut i samfälld mark, utgår ersättning endast till delägare som har framställt yrkande om det under förrättningen. Ersättning till en delägare skall dock fastställas utan yrkande när den kan antas överstiga tre procent av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde året innan förrättningen påbörjades. Ersättning skall alltid fastställas utan yrkande när samfälligheten förvaltas av en samfällighetsförening eller när i annat fall ersättning enligt 5 kap. 17 § andra stycket skall utbetalas till någon som företräder delägarna. Överförs mark från en samfällighet eller upplåts eller ändras servitut i samfälld mark, utgår ersättning endast till delägare som har framställt yrkande om det under förrättningen. Ersättning till en delägare ska dock fastställas utan yrkande när den kan antas överstiga tre procent av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde året innan förrättningen påbörjades. Ersättning ska alltid fastställas utan yrkande när samfälligheten förvaltas av en samfällighetsförening eller när i annat fall ersättning enligt 5 kap. 17 § andra stycket ska utbetalas till någon som företräder delägarna. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.11 Förslag till lag om ändring i kungörelsen (1971:14) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor, m.m. Härigenom föreskrivs att 5 § kungörelsen (1971:14) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor, m.m. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 §1 Indextillägg till skadelivränta utgår den 1 januari varje år som prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året överskrider prisbasbeloppet för det närmast föregående år då indextillägg utgick. Indextillägg till skadelivränta utgår den 1 januari varje år som prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för året överskrider prisbasbeloppet för det närmast föregående år då indextillägg utgick. Indextillägg utgår första gången den 1 januari det år närmast efter det då livräntan fastställdes som prisbasbeloppet överskrider prisbasbeloppet för fastställandeåret. Indextillägg utgår med det procenttal som prisbasbeloppet har ökat med. Brutet procenttal avrundas nedåt till två decimaler. Det procenttal med vilket indextillägg skall utgå fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Indextillägg utgår med det procenttal som prisbasbeloppet har ökat med. Brutet procenttal avrundas nedåt till två decimaler. Det procenttal med vilket indextillägg ska utgå fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.12 Förslag till lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207) Härigenom föreskrivs att 5 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207)1 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 3 § Vid bestämmande av ersättning för inkomstförlust eller förlust av underhåll avräknas förmån som den skadelidande med anledning av förlusten har rätt till i form av 1. ersättning som betalas på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller på grund av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller någon annan likartad förmån, 1. ersättning enligt socialförsäkringsbalken eller någon annan likartad förmån, 2. pension eller annan periodisk ersättning eller sjuklön, om förmånen betalas av en arbetsgivare eller på grund av en försäkring som är en anställningsförmån. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2. Äldre bestämmelser gäller för förmåner som avser tid före ikraftträdandet. 2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1972:262) om understödsföreningar ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 §1 Kapitalförsäkring får avse högst ett belopp motsvarande ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för en medlem. Om det finns särskilda skäl, kan Finansinspektionen medge understödsförening att meddela sådan försäkring till högre belopp. Kapitalförsäkring får avse högst ett belopp motsvarande ett prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för en medlem. Om det finns särskilda skäl, kan Finansinspektionen medge understödsförening att meddela sådan försäkring till högre belopp. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §1 Livränta, som genom dom eller avtal fastställts att utgå till fullgörande av skadeståndsskyldighet på grund av händelse som inträffat efter utgången av år 1973, skall ändras i anslutning till prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Livränta, som genom dom eller avtal fastställts att utgå till fullgörande av skadeståndsskyldighet på grund av händelse som inträffat efter utgången av år 1973, ska ändras i anslutning till prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 §1 Indextillägg enligt denna lag utgår den 1 januari varje år som prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året överskrider prisbasbeloppet för det närmast föregående år då indextillägg utgick. Indextillägg enligt denna lag utgår den 1 januari varje år som prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för året överskrider prisbasbeloppet för det närmast föregående år då indextillägg utgick. Indextillägg utgår första gången den 1 januari det år närmast efter det då livräntan fastställdes som prisbasbeloppet överskrider prisbasbeloppet för fastställandeåret. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt Härigenom föreskrivs att 12 och 44 §§ lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt1 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 12 § En intagen är skyldig att delta i den verksamhet och ha den sysselsättning i övrigt som anvisas honom eller henne. Den som får ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension får dock inte åläggas att ha någon sysselsättning, och den som har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring får åläggas att ha sysselsättning bara av den art och omfattning som kan anses lämplig för honom eller henne. En intagen är skyldig att delta i den verksamhet och ha den sysselsättning i övrigt som anvisas honom eller henne. Den som får allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken får dock inte åläggas att ha någon sysselsättning, och den som har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken får åläggas att ha sysselsättning bara av den art och omfattning som kan anses lämplig för honom eller henne. 44 § Intagen skall få ersättning, enligt normer som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för arbete som han eller hon utfört, om detta inte skett för egen räkning eller åt arbetsgivare utom anstalten. Ersättning skall utges även när intagen, enligt vad som bestämts rörande honom eller henne, under arbetstid deltar i undervisning, utbildning eller annan särskilt anordnad verksamhet eller behandling eller bedriver enskilda studier. Kan arbete eller annan verksamhet som berättigar till ersättning inte beredas intagen eller är denne helt eller delvis oförmögen till sådan verksamhet, skall ersättning ändå utges i den mån den intagne inte får ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension eller sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Intagen ska få ersättning, enligt normer som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för arbete som han eller hon utfört, om detta inte skett för egen räkning eller åt arbetsgivare utom anstalten. Ersättning ska utges även när intagen, enligt vad som bestämts rörande honom eller henne, under arbetstid deltar i undervisning, utbildning eller annan särskilt anordnad verksamhet eller behandling eller bedriver enskilda studier. Kan arbete eller annan verksamhet som berättigar till ersättning inte beredas intagen eller är denne helt eller delvis oförmögen till sådan verksamhet, ska ersättning ändå utges i den mån den intagne inte får allmän ålderspension, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken. Ersättning för arbete skall bestämmas med hänsyn till den intagnes arbetsinsats, om ej särskilda skäl föranleder annat. För annan verksamhet skall ersättning i regel bestämmas enhetligt. Ersättning för arbete ska bestämmas med hänsyn till den intagnes arbetsinsats, om ej särskilda skäl föranleder annat. För annan verksamhet ska ersättning i regel bestämmas enhetligt. Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, meddelar föreskrifter beträffande användningen av ersättning enligt första stycket och av annan arbetsinkomst som intagen uppbär. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.17 Förslag till lag om upphävande av lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m. Härigenom föreskrivs att lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m. ska upphöra att gälla vid utgången av 2010. 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. Härigenom föreskrivs att 2 a och 2 b §§ lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 a §1 Egendom som omhändertagits med stöd av 24 a § polislagen (1984:387) skall finnas tillgänglig hos polismyndigheten för avhämtning i minst en månad efter det att en sådan underrättelse som anges i 24 d § polislagen har delgivits. Om egendomen inte hämtas ut inom denna tid, skall det förfaras med egendomen på det sätt som anges i denna lag. Egendom som omhändertagits med stöd av 24 a § polislagen (1984:387) ska finnas tillgänglig hos polismyndigheten för avhämtning i minst en månad efter det att en sådan underrättelse som anges i 24 d § polislagen har delgivits. Om egendomen inte hämtas ut inom denna tid, ska det förfaras med egendomen på det sätt som anges i denna lag. Om egendomens värde sannolikt uppgår till mer än en fjärdedel av det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde då underrättelsen delgavs, tillämpas bestämmelserna i denna lag först efter det att tre månader har förflutit sedan polismyndigheten genom kungörelse uppmanat ägaren eller annan rättsinnehavare att göra anspråk på egendomen. Om egendomens värde sannolikt uppgår till mer än en fjärdedel av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde då underrättelsen delgavs, tillämpas bestämmelserna i denna lag först efter det att tre månader har förflutit sedan polismyndigheten genom kungörelse uppmanat ägaren eller annan rättsinnehavare att göra anspråk på egendomen. 2 b §2 Egendom som ska lämnas ut enligt 27 kap. 8 a § första stycket rättegångsbalken ska i minst en månad efter delgivning av en sådan underrättelse som avses i 27 kap. 8 b § första stycket rättegångsbalken finnas tillgänglig för avhämtning hos den myndighet som förvarar den. Om egendomen inte hämtas ut inom denna tid, ska det förfaras med den på det sätt som anges i denna lag. Egendom som inte kan lämnas ut till någon enligt 27 kap. 8 a § första stycket rättegångsbalken ska i minst tre månader efter det att beslaget hävdes finnas tillgänglig hos den myndighet som förvarar den. Därefter ska det förfaras med den på det sätt som anges i denna lag. Om egendomens värde sannolikt överstiger en fjärdedel av det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde då beslaget gjordes, tillämpas dock denna lag först efter det att tre månader har förflutit sedan den myndighet som förvarar egendomen genom kungörelse uppmanat ägaren eller annan rättsinnehavare att göra anspråk på den. Egendom som inte kan lämnas ut till någon enligt 27 kap. 8 a § första stycket rättegångsbalken ska i minst tre månader efter det att beslaget hävdes finnas tillgänglig hos den myndighet som förvarar den. Därefter ska det förfaras med den på det sätt som anges i denna lag. Om egendomens värde sannolikt överstiger en fjärdedel av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde då beslaget gjordes, tillämpas dock denna lag först efter det att tre månader har förflutit sedan den myndighet som förvarar egendomen genom kungörelse uppmanat ägaren eller annan rättsinnehavare att göra anspråk på den. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.19 Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410) Härigenom föreskrivs att 16, 21 och 24 §§ trafikskadelagen (1975:1410)1 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 §2 Beträffande motordrivet fordon som med stöd av 4 § 2 har undantagits från trafikförsäkringsplikt och som saknar trafikförsäkring svarar samtliga försäkringsanstalter, som vid skadetillfället hade tillstånd att meddela trafikförsäkring eller som hade gjort sådan anmälan som avses i 5 § tredje stycket, solidariskt för den trafikskadeersättning som skulle ha utgått, om försäkring hade funnits. I fråga om fordon som är försäkringspliktigt men som saknar trafikförsäkring har de försäkringsanstalter som avses i första stycket samma ersättningsansvar som anges där. För sakskada som tillfogas den försäkringspliktige gäller dock detta ansvar endast i fall då fordonet brukades olovligen av annan och antingen ej var registrerat i vägtrafikregistret eller var avställt. De försäkringsanstalter som avses i första stycket svarar även solidariskt för den trafikskadeersättning som skulle ha utgått från trafikförsäkringen för motordrivet fordon vars identitet ej kan fastställas. Från ersättning för sakskada skall därvid avräknas ett belopp som svarar mot en tjugondedel av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller för det år då skadehändelsen inträffar. Vid skador på renar skall någon avräkning inte ske. De försäkringsanstalter som avses i första stycket svarar även solidariskt för den trafikskadeersättning som skulle ha utgått från trafikförsäkringen för motordrivet fordon vars identitet ej kan fastställas. Från ersättning för sakskada ska därvid avräknas ett belopp som svarar mot en tjugondedel av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller för det år då skadehändelsen inträffar. Vid skador på renar ska någon avräkning inte ske. 21 § I avtal om trafikförsäkring får göras förbehåll om rätt för försäkringsanstalten att kräva utgiven trafikskadeersättning åter från försäkringstagaren intill belopp för vilket denne har åtagit sig att stå självrisk. Förbehåll om rätt till återkrav från fysisk person får för varje skadehändelse göras gällande med högst en tiondedel av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller för det år skadehändelsen inträffar. Förbehåll om rätt till återkrav från fysisk person får för varje skadehändelse göras gällande med högst en tiondedel av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringbalken som gäller för det år skadehändelsen inträffar. 24 §3 I fall som avses i 16 § fördelas försäkringsanstalternas inbördes ersättningsansvar efter förhållandet mellan beloppen av de premier för direkt tecknade trafikförsäkringar som härrör från verksamheten här i landet och som för var och en av dem belöper på näst föregående kalenderår. Trafikskadeersättning som har utgetts enligt 16 § andra stycket får intill en tiondedel av det basbelopp som anges i 21 § krävas åter från den som var skyldig att ha trafikförsäkring. Ersättningen får dock ej krävas åter, om fordonet vid skadetillfället brukades olovligen av annan och antingen ej var registrerat i vägtrafikregistret eller var avställt. Trafikskadeersättning som har utgetts enligt 16 § andra stycket får intill en tiondedel av det prisbasbelopp som anges i 21 § krävas åter från den som var skyldig att ha trafikförsäkring. Ersättningen får dock ej krävas åter, om fordonet vid skadetillfället brukades olovligen av annan och antingen ej var registrerat i vägtrafikregistret eller var avställt. Har trafikskadeersättning utgetts enligt 16 § tredje stycket och blir fordonet sedermera känt, får ersättningen krävas åter från den försäkringsanstalt som har meddelat trafikförsäkring för fordonet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. ska ha följande lydelse. Lydelse enligt bet. 2009/10:FöU8 Föreslagen lydelse 1 § Den som ådrar sig skada som omfattas av lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd har rätt till ersättning av staten enligt denna lag. Den som ådrar sig skada som omfattas av bestämmelserna om statligt personskadeskydd i 43, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken har rätt till ersättning av staten enligt denna lag. Om skadan har ådragits under ledighet eller annan fritid vid vistelse utanför förläggningsplats eller annan plats där verksamheten i fråga bedrivs, och skadan inte har orsakats av olycksfall vid färd till eller från nämnda plats då färden föranleddes av och stod i nära samband med verksamheten, utges ersättning endast till den som fullgör grundutbildning eller repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt samt till den som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt och som har skadats under tjänstgöringen. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Rätten till ersättning avser de förmåner och belopp som skulle ha utgått om den skadade hade haft rätt till ersättning enligt avtalet om ersättning vid personskada (PSA). Den som avses i 1 § första stycket 3-6 lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd har dock endast rätt till ersättning för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men samt olägenheter i övrigt till följd av skadan. Den som avses i 7 kap. 2 § 3-6 socialförsäkringsbalken har dock endast rätt till ersättning för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men samt olägenheter i övrigt till följd av skadan. Vid skada som avses i 1 § andra stycket utges ersättning endast för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men samt olägenheter i övrigt till följd av skadan. Bestämmelserna i 14 § lagen om statligt personskadeskydd har motsvarande tillämpning i fråga om ersättning enligt denna lag. Bestämmelserna i 43 kap. 20 § socialförsäkringsbalken har motsvarande tillämpning i fråga om ersättning enligt denna lag. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m.m. Härigenom föreskrivs att 3 och 5-7 §§ lagen (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m.m. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § Den uppräknade livräntan anknytes till basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och omräknas vid förändring av detta. Livräntebeloppet avrundas till närmast lägre hela krontal som är jämnt delbart med tolv. Den uppräknade livräntan anknytes till prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken och omräknas vid förändring av detta. Livräntebeloppet avrundas till närmast lägre hela krontal som är jämnt delbart med tolv. 5 §1 Belopp med vilket livränta höjs enligt denna lag skall inte beaktas vid tillämpning av 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, 12 kap. 9 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 4 kap. 4 § lagen (1998:702) om garantipension eller 7 kap. 10 § lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn i fråga om den som vid utgången av juni 1977 uppbar pension vilken enligt förstnämnda lagrum hade minskats med hänsyn till livräntan. Detta gäller också för den som vid utgången av juni 1977 uppbar sjukpenning med anledning av skada för vilken livränta tidigare hade utgetts. Belopp med vilket livränta höjs enligt denna lag ska inte beaktas vid tillämpning av 36 kap. 3 §, 69 kap. 2 § eller 85 kap. 3 § socialförsäkringsbalken i fråga om den som vid utgången av juni 1977 uppbar pension vilken enligt 17 kap. 2 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring hade minskats med hänsyn till livräntan. Detta gäller också för den som vid utgången av juni 1977 uppbar sjukpenning med anledning av skada för vilken livränta tidigare hade utgetts. 6 § Den som uppbär livränta med anledning av yrkesskada och som på nytt blir sjuk på grund av skadan har utan hinder av äldre bestämmelser rätt till både livräntan och sjukpenning med belopp som motsvarar hans sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Sjukpenning utgår dock ej i den mån den sammanlagda ersättningen för dag överstiger 90 procent av sju och en halv gånger det basbelopp som gällde vid årets början, delat med trehundrasextiofem. Den som uppbär livränta med anledning av yrkesskada och som på nytt blir sjuk på grund av skadan har utan hinder av äldre bestämmelser rätt till både livräntan och sjukpenning med belopp som motsvarar hans sjukpenning enligt 24-28 kap. socialförsäkringsbalken. Sjukpenning utgår dock ej i den mån den sammanlagda ersättningen för dag överstiger 90 procent av sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, delat med trehundrasextiofem. 7 § Kostnad som föranledes av denna lag täckes av avgifter enligt 7 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Kostnad som föranledes av denna lag täcks av arbetsskadeavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980). Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.22 Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480) Härigenom föreskrivs att 17 a och 17 b § semesterlagen (1977:480) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 17 a §1 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller ledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584) i fråga om 1. ledighet enligt 8 § första stycket nämnda lag, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 120 dagar, eller för ensamstående förälder 180 dagar, 2. tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller 2. tid för vilken graviditetspenning utges enligt 10 kap. socialförsäkringsbalken, eller 3. tid för vilken föräldrapenning lämnas med anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ lagen om allmän försäkring, om frånvaron för varje barn eller vid flerbarnsbörd sammanlagt inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar. 3. tid för vilken föräldrapenning lämnas med anledning av barns födelse eller adoption enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken, om frånvaron för varje barn eller vid flerbarnsbörd sammanlagt inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder 180 dagar. I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete. 17 b §2 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller 1. ledighet med anledning av risk för överförande av smitta, a) om arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, och a) om arbetstagaren är berättigad till smittbärarersättning enligt 46 kap. socialförsäkringsbalken, och b) om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar, 2. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar, 2. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar, 3. ledighet för utbildning som till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor eller för ersättningsberättigande teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar och ledigheten inte ger rätt till semesterlön enligt någon annan lag, 4. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar, eller 5. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare. I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i semesterlagen (1977:480) Härigenom föreskrivs att 17 b § semesterlagen (1977:480) i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2009/10:165 Föreslagen lydelse 17 b § Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller 1. ledighet med anledning av risk för överförande av smitta, a) om arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, och a) om arbetstagaren är berättigad till smittbärarersättning enligt 46 kap. socialförsäkringsbalken, och b) om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar, 2. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar, 2. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 45 dagar, 3. ledighet för utbildning som till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor eller för ersättningsberättigande teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar och ledigheten inte ger rätt till semesterlön enligt någon annan lag, 4. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar, eller 5. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare. I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete. 2.24 Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen (1977:1160)1 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 2 a §2 Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han skall utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart skall tidsplaneras. Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras. Arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner skall därvid upprättas. Arbetsgivaren ska i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner ska därvid upprättas. Arbetsgivaren skall vidare se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring vilar på honom. Arbetsgivaren ska vidare se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken vilar på honom. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.25 Förslag till lag om upphävande av lagen (1978:40) om införande av lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar, m.m. Härigenom föreskrivs att lagen (1978:40) om införande av lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar, m.m. ska upphöra att gälla vid utgången av 2010. Sådan ansökan om utbyte av livränta mot engångsbelopp som enligt intill den 1 januari 1979 gällande bestämmelser skulle göras hos Försäkringsrådet, ska göras hos Försäkringskassan. Beträffande sådana ärenden gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 9 kap. 6 a och 14 a §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. 2.26 Förslag till lag om ändring i brottsskadelagen (1978:413) Härigenom föreskrivs att 11 § brottsskadelagen (1978:413)1 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 11 § Brottsskadeersättning med anledning av personskada som fastställs i form av engångsbelopp betalas med högst tjugo gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller då ersättningen bestäms. Ersättning som fastställs i form av livränta betalas för varje år med högst tre gånger det prisbasbelopp som gäller då ersättningen bestäms. Brottsskadeersättning med anledning av personskada som fastställs i form av engångsbelopp betalas med högst tjugo gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller då ersättningen bestäms. Ersättning som fastställs i form av livränta betalas för varje år med högst tre gånger det prisbasbelopp som gäller då ersättningen bestäms. Brottsskadeersättning med anledning av kränkning eller med anledning av sakskada och ren förmögenhetsskada betalas med högst tio gånger det prisbasbelopp som gäller då ersättningen bestäms. Om den sammanlagda brottsskadeersättningen efter avräkning av självriskbelopp enligt 10 § första stycket understiger tio kronor, utbetalas ingen ersättning. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 3 §1 Vattenföroreningsavgiften skall bestämmas med hänsyn till utsläppets omfattning samt fartygets storlek (bruttodräktighet) enligt följande tabell. Vattenföroreningsavgiften ska bestämmas med hänsyn till utsläppets omfattning samt fartygets storlek (bruttodräktighet) enligt följande tabell. Med bruttodräktighet avses det bruttodräktighetstal som anges i det för fartyget gällande mätbrevet. Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde när utsläppet inträffade. Med bruttodräktighet avses det bruttodräktighetstal som anges i det för fartyget gällande mätbrevet. Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde när utsläppet inträffade. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.28 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1, 17 och 23 §§ utsökningsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 1 §1 Bestämmelserna i detta kapitel gäller i fråga om utmätning av 1. arbetstagares lön, vare sig den utgår som tidlön, ackordslön, provision eller annan gottgörelse, 2. annan ersättning för arbetsinsats av gäldenären, om dennes ställning är jämförlig med en arbetstagares, 3. periodiskt vederlag för utnyttjande av patent, rätt till litterärt eller konstnärligt verk eller annan sådan rättighet eller för överlåtelse av rörelse, 4. belopp som utgår som pension eller livränta, 5. sjukpenning, föräldrapenningförmåner, rehabiliteringspenning, ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård och annan ersättning som lämnas på grund av sjukdom, smitta, olycksfall, utbildning, arbetslöshet, värnpliktstjänstgöring eller annan tjänstgöring som ersätts med samma eller liknande förmåner som värnpliktstjänstgöring, allt i den utsträckning ersättningen inte avser att kompensera för särskilt angivna kostnader eller skall återbetalas. 5. föräldrapenningsförmåner, sjukpenning, rehabiliteringspenning och närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken samt annan ersättning som lämnas på grund av sjukdom, smitta, olycksfall, utbildning, arbetslöshet, värnpliktstjänstgöring eller annan tjänstgöring som ersätts med samma eller liknande förmåner som värnpliktstjänstgöring, allt i den utsträckning ersättningen inte avser att kompensera för särskilt angivna kostnader eller ska återbetalas. Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga när gäldenären är dödsbo eller annan juridisk person. 17 §2 Bor gäldenären varaktigt tillsammans med sin make och överstiger underhållsbidrag till maken eller till makarnas barn vad som skäligen bör tillkomma den underhållsberättigade, får bidraget vid tillämpningen av 14 och 16 §§ jämkas med hänsyn till annan fordran för vilken utmätning sker samtidigt. Om det finns särskilda skäl, får sådan jämkning ske även av annat underhållsbidrag, om detta överstiger vad som skäligen behövs för den underhållsberättigades försörjning. Har gäldenären rätt till avdrag enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken eller 23 § andra stycket lagen (1996:1030) om underhållsstöd, får belopp som på denna grund tillgodoräknas honom inte tas i anspråk genom utmätning för fordran, som tillkommer annan än den underhållsberättigade eller någon som har inträtt i dennes rätt, eller för fordran som avser underhållsstöd till samma barn. Har gäldenären rätt till avdrag enligt 7 kap. 4 § föräldrabalken eller 19 kap. 19 § socialförsäkringsbalken, får belopp som på denna grund tillgodoräknas honom inte tas i anspråk genom utmätning för fordran, som tillkommer annan än den underhållsberättigade eller någon som har inträtt i dennes rätt, eller för fordran som avser underhållsstöd till samma barn. 23 §3 Har arbetsgivaren innehållit medel vid utmätning av lön i allmänt mål för fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., är gäldenären inte längre betalningsskyldig för den del av fordringen som motsvaras av det innehållna beloppet, även om det inte kan tas ut hos arbetsgivaren. Detsamma gäller när medel har innehållits för fordran som avser underhållsbidrag, om fordringen tillkommer Försäkringskassan enligt 31 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Har arbetsgivaren innehållit medel vid utmätning av lön i allmänt mål för fordran som avses i 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m., är gäldenären inte längre betalningsskyldig för den del av fordringen som motsvaras av det innehållna beloppet, även om det inte kan tas ut hos arbetsgivaren. Detsamma gäller när medel har innehållits för fordran som avser underhållsbidrag, om fordringen tillkommer Försäkringskassan enligt 19 kap. 29 § socialförsäkringsbalken. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd Härigenom föreskrivs att 4 och 33 §§ lagen (1982:80) om anställningsskydd ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 §1 Anställningsavtal gäller tills vidare. Avtal om tidsbegränsad anställning får dock träffas i de fall som anges i 5 och 6 §§. Träffas i annat fall ett sådant avtal, kan arbetstagaren på det sätt som anges i 36 § få domstols förklaring att avtalet skall gälla tills vidare. Anställningsavtal gäller tills vidare. Avtal om tidsbegränsad anställning får dock träffas i de fall som anges i 5 och 6 §§. Träffas i annat fall ett sådant avtal, kan arbetstagaren på det sätt som anges i 36 § få domstols förklaring att avtalet ska gälla tills vidare. Anställningsavtal som gäller tills vidare kan sägas upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss uppsägningstid. En tidsbegränsad anställning upphör utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång eller när arbetet är slutfört, om inte annat har avtalats eller följer av 5 § andra stycket eller 6 §. I 33 § finns särskilda regler om skyldighet att lämna anställningen vid 67 års ålder och i samband med att arbetstagaren får rätt till hel sjukersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Anställningsavtal som gäller tills vidare kan sägas upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss uppsägningstid. En tidsbegränsad anställning upphör utan föregående uppsägning vid anställningstidens utgång eller när arbetet är slutfört, om inte annat har avtalats eller följer av 5 § andra stycket eller 6 §. I 33 § finns särskilda regler om skyldighet att lämna anställningen vid 67 års ålder och i samband med att arbetstagaren får rätt till hel sjukersättning enligt socialförsäkringsbalken. En arbetstagare får med omedelbar verkan frånträda sin anställning, om arbetsgivaren i väsentlig mån har åsidosatt sina åligganden mot arbetstagaren. I de fall som avses i 18 § kan en arbetsgivare genom avskedande avbryta anställningen med omedelbar verkan. Att arbetsgivaren i vissa fall är skyldig att informera och överlägga med arbetstagaren och berörd arbetstagarorganisation samt att tillämpa ett visst förfarande i samband med att ett anställningsavtal ingås eller upphör följer av 6, 8-10, 15, 16, 19, 20 och 28-33 §§. 33 §2 Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning vid utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år skall arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i förväg. Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare ska lämna sin anställning vid utgången av den månad då han eller hon fyller 67 år ska arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i förväg. Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning i samband med att arbetstagaren enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring får rätt till hel sjukersättning som inte är tidsbegränsad, skall arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom om beslutet om sjukersättning. Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare ska lämna sin anställning i samband med att arbetstagaren enligt socialförsäkringsbalken får rätt till hel sjukersättning, ska arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom om beslutet om sjukersättning. En arbetstagare som har fyllt 67 år har inte rätt till längre uppsägningstid än en månad och har inte heller företrädesrätt enligt 22, 23, 25 eller 25 a §. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.30 Förslag till lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673) Härigenom föreskrivs att 26 § arbetstidslagen (1982:673) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 26 § Om en arbetsgivare har överträtt bestämmelserna i 8 eller 9 § utan att ha stöd i kollektivavtal enligt 3 § eller ha fått dispens enligt 19 §, utgår en särskild avgift (övertidsavgift). Avgiften tas ut av den fysiska eller juridiska person som utövar den verksamhet i vilken överträdelsen har begåtts. Övertidsavgiften utgör för varje timme otillåten övertid och för varje arbetstagare som har anlitats i strid mot 8 eller 9 §, en procent av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde vid den tidpunkt då överträdelsen begicks. Övertidsavgiften utgör för varje timme otillåten övertid och för varje arbetstagare som har anlitats i strid mot 8 eller 9 §, en procent av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde vid den tidpunkt då överträdelsen begicks. Avgiften kan sättas ned eller efterges om särskilda omständigheter föreligger. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.31 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) Härigenom föreskrivs att 10 kap. 4 § och 12 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (1982:713)1 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 kap. 4 §2 Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor, om tillgångarnas bruttovärde (balansomslutningen) enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår. Minst en av bolagsstämman utsedd revisor ska vara auktoriserad revisor, om tillgångarnas bruttovärde (balansomslutningen) enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår. I fråga om bolag som avses i första stycket kan förordnas att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem år. Frågor om förordnande enligt andra stycket prövas av Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse eller av synnerlig vikt prövas dock av regeringen. Första-tredje styckena gäller även för ett moderbolag i en koncern, om 1. koncernens verksamhetsområde omfattar hela riket, 2. balansomslutningen enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket, eller 3. moderbolaget inte upprättar koncernredovisning och den sammanlagda balansomslutningen enligt fastställda balansräkningar för koncernföretagens två senaste räkenskapsår på moderbolagets balansdag överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket. 12 kap. 12 §3 Ett försäkringsbolag får inte lämna penninglån till styrelseledamöterna, verkställande direktören eller aktuarien i bolaget eller i något annat företag i samma koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till 1. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en styrelseledamot, verkställande direktören eller aktuarien, 2. den som är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller 3. juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan har ett bestämmande inflytande. Bestämmelserna i första stycket gäller ej om 1. gäldenären är företag i koncern i vilken det långivande bolaget ingår, eller 2. gäldenären driver rörelse och lånet betingas av affärsmässiga skäl samt är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse. Ett försäkringsbolag får inte lämna penninglån i syfte att gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 1-3 skall förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Ett försäkringsbolag får inte lämna penninglån i syfte att gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 1-3 ska förvärva aktier i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Är gäldenären anställd i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern gäller inte förbudet mot penninglån i tredje stycket, om 1. lånebeloppet jämte tidigare lån enligt detta stycke från bolaget eller annat bolag i samma koncern inte överstiger ett belopp som motsvarar två gånger gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 1. lånebeloppet jämte tidigare lån enligt detta stycke från bolaget eller annat bolag i samma koncern inte överstiger ett belopp som motsvarar två gånger gällande prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, 2. låneerbjudandet riktar sig till minst hälften av de anställda i bolaget och lånet skall återbetalas inom fem år genom regelbundna amorteringar samt 2. låneerbjudandet riktar sig till minst hälften av de anställda i bolaget och lånet ska återbetalas inom fem år genom regelbundna amorteringar samt 3. hinder mot lån inte föreligger vid en tillämpning av första och andra styckena, även om de aktier som skall förvärvas räknas med. Därvid skall dock det i första stycket angivna förbudet mot att lämna lån till styrelseledamot inte gälla i fråga om den som är styrelseledamot enligt bestämmelserna i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. 3. hinder mot lån inte föreligger vid en tillämpning av första och andra styckena, även om de aktier som ska förvärvas räknas med. Därvid ska dock det i första stycket angivna förbudet mot att lämna lån till styrelseledamot inte gälla i fråga om den som är styrelseledamot enligt bestämmelserna i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Lån enligt fjärde stycket får inte lämnas, om det sammanlagda beloppet av sådana lån därefter skulle överstiga bolagets fria egna kapital. Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån skall även tillämpas i fråga om ställande av säkerhet. I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring gäller förbudet endast ställande av säkerhet för tredje man. Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån ska även tillämpas i fråga om ställande av säkerhet. I verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring gäller förbudet endast ställande av säkerhet för tredje man. Vid tillämpning av denna paragraf likställs äktenskapsliknande samlevnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.32 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:948) om beräkning i pengar av naturaavgifter som tidigare beräknats enligt markegång Härigenom föreskrivs att lagen (1982:948) om beräkning i pengar av naturaavgifter som tidigare beräknats enligt markegång ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Periodisk avgift som är bestämd i särskild vara eller tjänstbarhet och som har utgått i pengar enligt markegång, skall bestämmas med hänsyn till förändringar i basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Periodisk avgift som är bestämd i särskild vara eller tjänstbarhet och som har utgått i pengar enligt markegång, ska bestämmas med hänsyn till förändringar i prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Till grund för beräkningen läggs den med tillämpning av 1982 års markegångstaxa bestämda avgiften. Avgift som skulle ha bestämts på grundval av markegångstaxa för ett visst senare år utgörs av nyssnämnda avgift multiplicerad med det tal som anger förhållandet mellan basbeloppet för närmast följande år och basbeloppet för år 1983. Till grund för beräkningen läggs den med tillämpning av 1982 års markegångstaxa bestämda avgiften. Avgift som skulle ha bestämts på grundval av markegångstaxa för ett visst senare år utgörs av nyssnämnda avgift multiplicerad med det tal som anger förhållandet mellan prisbasbeloppet för närmast följande år och basbeloppet enligt den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring för år 1983. Den sålunda beräknade avgiften avrundas nedåt till helt krontal. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.33 Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) Härigenom föreskrivs att 15 a § tandvårdslagen (1985:125) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 a §1 Tandvård som avses i 7 § 1 ska vara avgiftsfri för patienten. Uppkommer kostnader med anledning av att patienten uteblivit från avtalat tandvårdsbesök, får avgift tas ut av patienten enligt grunder som landstinget bestämmer. Landstinget får också ta ut avgift, om patienten på begäran ges tandvård som inte är nödvändig för att uppnå ett från odontologisk synpunkt funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat. Avgiften tas ut av patientens förmyndare om patienten är under 18 år när 1. vården ges, eller 2. han eller hon uteblir från ett avtalat besök. Om det finns flera förmyndare svarar de solidariskt för avgiften. Om det finns särskilda skäl får avgiften tas ut av den underårige. Av patienter som får tandvård som avses i 7 § 2 och 3 får landstinget ta ut vårdavgifter enligt grunder som landstingsfullmäktige bestämmer, om inte något annat är särskilt föreskrivet. Vid tandvård som avses i 8 a § samt vid undersökning för och utförande av oralkirurgisk behandling, som kräver ett sjukhus tekniska och medicinska resurser och som inte ersätts till någon del enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, gäller bestämmelserna om avgifter i den öppna vården enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Vid tandvård som avses i 8 a § samt vid undersökning för och utförande av oralkirurgisk behandling, som kräver ett sjukhus tekniska och medicinska resurser gäller bestämmelserna om avgifter i den öppna vården enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Patienten ska ha rätt att välja om sådan tandbehandling som avses i 8 a § ska utföras av folktandvården eller av en enskild näringsidkare, ett bolag, eller en annan juridisk person vars vård kan berättiga till ersättning enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.34 Förslag till lag om ändring i järnvägstrafiklagen (1985:192) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § och 4 kap. 11 § järnvägstrafiklagen (1985:192) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 5 §1 I fråga om skadestånd enligt 2 eller 3 § gäller 5 kap. samt 6 kap. 1 och 3 §§ skadeståndslagen (1972: 207). Vid sakskada som avses i 3 § är järnvägens ersättningsskyldighet begränsad till ett belopp som för varje resande motsvarar hälften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för det år då den händelse som orsakade skadan inträffade. Vid sakskada som avses i 3 § är järnvägens ersättningsskyldighet begränsad till ett belopp som för varje resande motsvarar hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för det år då den händelse som orsakade skadan inträffade. 4 kap. 11 § Om järnvägen i annat fall än som avses i 5 § tredje stycket eller 8 § andra stycket är ansvarig för att inskrivet resgods har gått förlorat, minskats eller skadats, är järnvägens ansvarighet begränsad till ett belopp som för varje kolli motsvarar hälften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för det år när den händelse som orsakade skadan inträffade. Järnvägen är dessutom skyldig att betala ersättning för hela resgodsavgiften, om resgodset har gått förlorat, och i annat fall för så mycket av avgiften som svarar mot minskningen eller värdeminskningen. Om järnvägen i annat fall än som avses i 5 § tredje stycket eller 8 § andra stycket är ansvarig för att inskrivet resgods har gått förlorat, minskats eller skadats, är järnvägens ansvarighet begränsad till ett belopp som för varje kolli motsvarar hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för det år när den händelse som orsakade skadan inträffade. Järnvägen är dessutom skyldig att betala ersättning för hela resgodsavgiften, om resgodset har gått förlorat, och i annat fall för så mycket av avgiften som svarar mot minskningen eller värdeminskningen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.35 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik Härigenom föreskrivs att 2 a § lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 a §1 Om den resande var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige skall 1. vid tillämpning av artikel 31 i bihang A till fördraget i stället för 700 beräkningsenheter gälla ett belopp motsvarande hälften av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för det år då den händelse som orsakade skadan inträffade, och Om den resande var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige ska 1. vid tillämpning av artikel 31 i bihang A till fördraget i stället för 700 beräkningsenheter gälla ett belopp motsvarande hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för det år då den händelse som orsakade skadan inträffade, och 2. vid tillämpning av artikel 43 § 1 i bihang A till fördraget i stället för ränta med 5 procent gälla ränta enligt 6 § räntelagen (1975: 635). Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.36 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats Härigenom föreskrivs att 4 § lagen 1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 § Saken får säljas utan att beställaren har anmanats att hämta den, om 1. ett år har förflutit efter det att uppdraget har slutförts eller avtalet har upphört att gälla, samt 2. sakens försäljningsvärde uppenbarligen understiger en hundradel av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 2. sakens försäljningsvärde uppenbarligen understiger en hundradel av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.37 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §1 Avser saken förverkande av beslagtagen egendom, får frågan om förverkande prövas av åklagaren. Om värdet av det som skall förverkas uppgår till betydande belopp eller om det finns andra särskilda skäl, skall dock frågan om förverkande prövas av rätten. Avser saken förverkande av beslagtagen egendom, får frågan om förverkande prövas av åklagaren. Om värdet av det som ska förverkas uppgår till betydande belopp eller om det finns andra särskilda skäl, ska dock frågan om förverkande prövas av rätten. Åklagarens beslut i fråga om förverkande skall meddelas skriftligen. Den som drabbats av beslaget får hos åklagaren anmäla missnöje med förverkandebeslutet inom en månad från det att han fick del av det. Åklagarens beslut i fråga om förverkande ska meddelas skriftligen. Den som drabbats av beslaget får hos åklagaren anmäla missnöje med förverkandebeslutet inom en månad från det att han fick del av det. Anmäls missnöje, skall beslutet om förverkande inte vidare gälla. Om åklagaren inte häver beslaget, skall han väcka talan om egendomens förverkande. Har talan inte väckts inom en månad från det anmälan kom in, skall beslaget gå åter. Anmäls missnöje, ska beslutet om förverkande inte vidare gälla. Om åklagaren inte häver beslaget, ska han väcka talan om egendomens förverkande. Har talan inte väckts inom en månad från det anmälan kom in, ska beslaget gå åter. Uppgår värdet av det som skall förverkas till mindre än en tiondel av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde då beslaget verkställdes eller saknar egendomen saluvärde, får också polisman besluta om förverkande, om det är uppenbart att förutsättningarna för ett förverkande är uppfyllda. Därvid gäller andra och tredje styckena. Missnöjesanmälan skall dock inges till polismyndigheten. Finner polismyndigheten att talan om förverkande bör föras, skall ärendet överlämnas till åklagare. Uppgår värdet av det som ska förverkas till mindre än en tiondel av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde då beslaget verkställdes eller saknar egendomen saluvärde, får också polisman besluta om förverkande, om det är uppenbart att förutsättningarna för ett förverkande är uppfyllda. Därvid gäller andra och tredje styckena. Missnöjesanmälan ska dock inges till polismyndigheten. Finner polismyndigheten att talan om förverkande bör föras, ska ärendet överlämnas till åklagare. Närmare föreskrifter om polismans rätt att besluta om förverkande meddelas av Rikspolisstyrelsen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om en polismans rätt att besluta om förverkande. 4 §2 Avser saken förverkande av beslagtagen egendom, får kungörelsedelgivning av beslutet eller stämningen ske enligt de förutsättningar som anges i 15 § delgivningslagen (1970:428). Dessa regler får också tillämpas, om den från vilken förverkande sker är okänd. Om värdet av den beslagtagna egendomen uppskattas till mindre än en tiondel av det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde då beslaget verkställdes eller om egendomen saknar saluvärde, får delgivning ske genom att beslutet eller stämningen anslås hos den myndighet som har meddelat beslutet eller utfärdat stämningen. Om värdet av den beslagtagna egendomen uppskattas till mindre än en tiondel av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde då beslaget verkställdes eller om egendomen saknar saluvärde, får delgivning ske genom att beslutet eller stämningen anslås hos den myndighet som har meddelat beslutet eller utfärdat stämningen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.38 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) Härigenom föreskrivs att 9 kap. 20 § och 14 kap. 3 § konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 20 § Om bevakningsförfarande har ägt rum, får en borgenär som efter bevakningstidens utgång vill anmäla en fordran eller yrka förmånsrätt skriftligen göra det på det sätt som föreskrivs i 6 §. Som ersättning för de kostnader för kungörelse, kallelser och underrättelser som föranleds av efterbevakningen skall borgenären till staten i förskott erlägga en avgift motsvarande tre procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Som ersättning för de kostnader för kungörelse, kallelser och underrättelser som föranleds av efterbevakningen ska borgenären till staten i förskott erlägga en avgift motsvarande tre procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. 14 kap. 3 § Om en konkurs har uppstått på ansökan av någon annan borgenär än staten och om konkursen avskrivs enligt 10 kap. 1 §, skall, i den mån konkurskostnaderna inte kan tas ut ur boet, borgenären svara för dessa, dock högst med ett belopp som motsvarar en tiondel av det vid tiden för konkursbeslutet gällande basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Är flera borgenärer betalningsskyldiga, svarar de solidariskt. I beslutet om avskrivning skall ansvarig borgenär åläggas att betala konkurskostnaderna med den angivna begränsningen. Kan kostnaderna inte heller tas ut av borgenären, skall de betalas av staten. Om en konkurs har uppstått på ansökan av någon annan borgenär än staten och om konkursen avskrivs enligt 10 kap. 1 §, ska, i den mån konkurskostnaderna inte kan tas ut ur boet, borgenären svara för dessa, dock högst med ett belopp som motsvarar en tiondel av det vid tiden för konkursbeslutet gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Är flera borgenärer betalningsskyldiga, svarar de solidariskt. I beslutet om avskrivning ska ansvarig borgenär åläggas att betala konkurskostnaderna med den angivna begränsningen. Kan kostnaderna inte heller tas ut av borgenären, ska de betalas av staten. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.39 Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) Härigenom föreskrivs att punkt 3 i bilagan till arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga1 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 3. I fråga om lagen (1982:80) om anställningsskydd skall 3. I fråga om lagen (1982:80) om anställningsskydd ska dels 25-27 och 32 §§ inte tillämpas, dels 2, 3, 5, 7, 8, 16, 22, 33 och 34 §§ ha följande lydelse. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 33 § En arbetsgivare, som vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning när arbetstagaren uppnår den ålder som medför skyldighet att avgå med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldighet inte finns, vid fyllda 65 år, skall skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i förväg. En arbetsgivare, som vill att en arbetstagare ska lämna sin anställning när arbetstagaren uppnår den ålder som medför skyldighet att avgå med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldighet inte finns, vid fyllda 65 år, ska skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i förväg. Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning i samband med att arbetstagaren får rätt till hel förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom om pensionsbeslutet. Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare ska lämna sin anställning i samband med att arbetstagaren får rätt till hel sjukersättning enligt socialförsäkringsbalken ska arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom om beslutet om sjukersättning. En arbetstagare som är anställd tills vidare och har uppnått den ålder som anges i första stycket har inte rätt till längre uppsägningstid än en månad och har inte heller företrädesrätt enligt 22 och 23 §§. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.40 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård1 dels att 2-19 §§ ska upphöra att gälla, dels att författningens rubrik samt 1 och 20 §§ ska ha följande lydelse. Lag om ledighet för närståendevård Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om rätt till ersättning och ledighet i samband med att en svårt sjuk person vårdas av en närstående. Denna lag innehåller bestämmelser om rätt till ledighet i samband med att en svårt sjuk person vårdas av en närstående. 20 §2 En arbetstagare har rätt till hel ledighet från sitt arbete under tid då han eller hon uppbär hel ersättning enligt denna lag och till förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar under tid då han eller hon uppbär halv eller fjärdedels ersättning. En arbetstagare har rätt till hel ledighet från sitt arbete under tid då han eller hon uppbär hel närståendepenning enligt 47 kap. socialförsäkringsbalken och till förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar under tid då han eller hon uppbär halv eller fjärdedels ersättning. Under den tid då en arbetstagare skulle ha haft rätt till ersättning enligt denna lag, om han eller hon inte omfattats av bestämmelserna i 16 a kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, har arbetstagaren rätt till ledighet. Under den tid då en arbetstagare skulle ha haft rätt till ersättning enligt nyssnämnda kapitel, om han eller hon inte omfattats av bestämmelserna i 37 kap. 3 § socialförsäkringsbalken, har arbetstagaren rätt till ledighet . 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2. Äldre bestämmelser gäller för förmåner som avser tid före ikraftträdandet. 2.41 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 §1 Den som inte är ledamot av riksdagen och fullgör ett uppdrag som avses i 1 eller 2 § har rätt till ersättning för inkomstförlust enligt vad som sägs i andra eller tredje stycket. Sådan ersättning betalas utöver ersättning enligt 1 och 2 §§. Den som på grund av sitt uppdrag går miste om avlöningsförmåner har rätt till ersättning med motsvarande belopp. Den som på grund av sitt uppdrag går miste om inkomster som egenföretagare har rätt till ersättning med högst det belopp per sammanträdesdag som motsvarar den sjukpenninggrundande inkomst, delad med 365, som är fastställd för egenföretagaren enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Den som på grund av sitt uppdrag går miste om inkomster som egenföretagare har rätt till ersättning med högst det belopp per sammanträdesdag som motsvarar den sjukpenninggrundande inkomst, delad med 365, som är fastställd för egenföretagaren enligt 25 och 26 kap. socialförsäkringsbalken. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.42 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 § Fysisk eller juridisk person som har en utlänning i sin tjänst, trots att denne inte har föreskrivet anställningstillstånd, skall erlägga en särskild avgift. Fysisk eller juridisk person som har en utlänning i sin tjänst, trots att denne inte har föreskrivet anställningstillstånd, ska erlägga en särskild avgift. För varje utlänning som avses i första stycket utgör avgiften hälften av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde när överträdelsen upphörde. Har överträdelsen pågått under längre tid än tre månader, utgör avgiften för varje utlänning i stället hela basbeloppet. Avgiften får nedsättas eller efterges, om särskilda omständigheter föreligger. För varje utlänning som avses i första stycket utgör avgiften hälften av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde när överträdelsen upphörde. Har överträdelsen pågått under längre tid än tre månader, utgör avgiften för varje utlänning i stället hela prisbasbeloppet. Avgiften får nedsättas eller efterges, om särskilda omständigheter föreligger. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.43 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §1 Särskild löneskatt skall för varje år betalas till staten med 24,26 procent på Särskild löneskatt ska för varje år betalas till staten med 24,26 procent på 1. ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare, 2. avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunalförbund som arbetsgivare eller av Sveriges Kommuner och Landsting eller det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpension, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund eller Sveriges Kommuner och Landsting, 3. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal, 4. ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till sjukersättning eller till aktivitetsersättning, 5. ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst, 6. bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. 6. bidrag som en arbetsgivare lämnar till - en sådan vinstandelsstiftelse som avses i 25 kap. 21 § socialförsäkringsbalken om ersättningar från stiftelsen är avgiftsfria enligt 2 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000:980), eller - en annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som avses i första stycket. Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 4-15 och 17-25 §§ socialavgiftslagen (2000:980). Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 4-15 och 17-25 §§ socialavgiftslagen. Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 skall bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa eller Försäkringskassan efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring. Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 ska bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa eller Försäkringskassan efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.44 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §1 Landsting och kommuner som inte tillhör något landsting (sjukvårdshuvudmän) ska, i fråga om personer som omfattas av sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lämna ersättning för resekostnader Landsting och kommuner som inte tillhör något landsting (sjukvårdshuvudmän) ska, i fråga om personer som är försäkrade för bosättningsbaserade förmåner enligt 4 och 5 kap. socialförsäkringsbalken, lämna ersättning för resekostnader 1. i samband med öppen hälso- och sjukvård som anordnas av staten, ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting eller i samband med sjukhusvård enligt 2 kap. 4 § lagen om allmän försäkring, 1. i samband med öppen hälso- och sjukvård som anordnas av ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting eller i samband med sjukhusvård, 2. i samband med rådgivning enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m., 2. i samband med rådgivning om födelsekontrollerande verksamhet m.m. som ersätts enligt föreskrifter som regeringen meddelat, 3. vid resor till och från sjukhus eller läkare som föranleds av en undersökning enligt förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m.m., 4. i samband med tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappad, 5. i samband med tandvård som avses i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, 6. vid besök som med anledning av sjukdom görs hos läkare inom studerandeorganisationernas hälsovård, för vilken statsbidrag betalas ut av högskolestyrelse, 7. i samband med konvalescentvård som ges i konvalescenthem som har tagits upp på förteckning som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 8. vid besök för sjukvårdande behandling som ges i omedelbart samband med insats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 9. vid besök för sjukvårdande behandling som ges med stöd av bestämmelserna om den kommunala hälso- och sjukvården i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). I fråga om resekostnader enligt första stycket 2 ska ersättning lämnas även när rådgivningen bedrivs av organisationer med Socialstyrelsens tillstånd. För resekostnader som avses i första stycket 1 behöver ersättning lämnas endast om vården eller behandlingen getts med anledning av sjukdom eller förlossning. Sjukvårdshuvudmännen ska också lämna ersättning för resekostnader vid vård enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning och vid sjukgymnastik enligt lagen (1993:1652) om sjukgymnastikersättning. Sjukvårdshuvudmännen ska också lämna ersättning för resekostnader vid vård enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning och vid sjukgymnastik enligt lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.45 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 §1 Skattepliktig inkomst enligt denna lag är: 1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten, svensk kommun eller svenskt landsting; 2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten, svensk kommun eller svenskt landsting, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket; 3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats; 4. ersättning i form av - pension, med undantag av barnpension, enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, lagen (1998:702) om garantipension, lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn och lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn samt sjukersättning och aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del det totala beloppet av uppburna ersättningar för varje kalendermånad överstiger en tolftedel av 0,77 prisbasbelopp, - barnpension enligt lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, samt - annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring; 4. ersättning i form av pension, med undantag av barnpension, sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken till den del det totala beloppet av uppburna ersättningar för varje kalendermånad överstiger en tolftedel av 0,77 prisbasbelopp, samt annan ersättning enligt samma balk; 5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, svensk kommun eller svenskt landsting; 6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande samt avskattning av en sådan försäkring eller ett sådant pensionssparkonto; 6 a. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring samt avskattning av sådan annan försäkring, om försäkringen meddelats i en utländsk försäkringsrörelse i den utsträckning den skattskyldige vid den årliga taxeringen fått avdrag för premier eller om premierna inte räknats som inkomst för den försäkrade enligt inkomstskattelagen (1999:1229); 7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring eller avtal om tjänstepension som är jämförbart med försäkring inklusive avskattning av sådan försäkring eller sådant avtal, samt annan pension eller förmån, om förmånen utgår på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats i Sverige; 8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän; 8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller annan författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring; 9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; 10. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst; 11. återfört avdrag för egenavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980), egenavgifter som satts ned genom ändrad debitering, i den utsträckning avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen och som satts ned genom ändrad debitering i den utsträckning avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet; 12. sjöinkomst som avses i 64 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagen i den utsträckning inkomsten förvärvats genom verksamhet på - ett handelsfartyg som ska anses som svenskt enligt sjölagen (1994:1009), utom i de fall fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat till en utländsk redare och sjömannen inte är anställd hos fartygets ägare eller hos en arbetsgivare som ägaren anlitar, eller - ett utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om sjömannen är anställd hos redaren eller hos arbetsgivare som redaren anlitar. Som inkomst enligt första stycket 1-3 och 12 anses också förskott på sådan inkomst. Verksamhet på grund av anställning eller uppdrag i svenskt företag eller vid ett utländskt företags fasta driftställe i Sverige anses utövad här i riket även om den enskilde inom ramen för verksamheten - gör tjänsteresor utomlands, eller - utför arbete utomlands i sin bostad under förutsättning att tiden för arbetet där uppgår till högst hälften av den enskildes totala arbetstid i verksamheten under varje tremånadersperiod. Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som skulle ha beskattats hos en obegränsat skattskyldig enligt inkomstskattelagen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om inkomster som avser tid före ikraftträdandet. 3. Bestämmelserna i 5 § första stycket 4 om pension med undantag av barnpension tillämpas också i fråga om särskild efterlevandepension enligt lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. 2.46 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 §1 Från skatteplikt enligt denna lag undantas 1. frivilliga betalningar som gatumusikanter och liknande får, 2. inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fast driftställe i Sverige, 3. inkomst av royalty eller periodiskt utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar, 4. inkomst som är undantagen från beskattning på grund av bestämmelse i dubbelbeskattningsavtal, 5. vederlag för nödvändig resa eller transport samt förmån av kost och logi i samband med inkomsternas förvärvande eller för styrkta kostnader härför, 6. ersättning i annan form än kontanter och därmed likställt vederlag, om det sammanlagda värdet från en utbetalare under en redovisningsperiod uppgår till högst 0,03 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, avrundat till närmaste hundratal kronor, 6. ersättning i annan form än kontanter och därmed likställt vederlag, om det sammanlagda värdet från en utbetalare under en redovisningsperiod uppgår till högst 0,03 prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, avrundat till närmaste hundratal kronor, 7. inkomster enligt 7 § andra stycket, om arrangören i allt väsentligt motsvarar en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) och skattskyldighet enligt den lagen inte hade förelegat för inkomsterna om arrangören hade varit en sådan förening. Vid tillämpning av första stycket 3 skall ersättning från ljudradio eller television anses som inkomst av royalty eller periodvis utgående avgift till den del den inte avser förstagångssändning från sändare här i riket. Vid tillämpning av första stycket 3 ska ersättning från ljudradio eller television anses som inkomst av royalty eller periodvis utgående avgift till den del den inte avser förstagångssändning från sändare här i riket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.47 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön Härigenom föreskrivs att 14, 16, 20, 23 och 26 §§ lagen (1991:1047) om sjuklön ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 14 §1 En arbetstagare som har gjort ansökan enligt 13 § första stycket är skyldig att genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande över undersökningen, om Försäkringskassan finner att det behövs för ärendets bedömning. För arbetstagarens utgifter för undersökningen och för utlåtande över undersökningen lämnas ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. En arbetstagare som har gjort ansökan enligt 13 § första stycket är skyldig att genomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande över undersökningen, om Försäkringskassan finner att det behövs för ärendets bedömning. För arbetstagarens utgifter för undersökningen och för utlåtande över undersökningen lämnas ersättning av Försäkringskassan i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. 16 §2 En arbetsgivare hos vilken ett beslut enligt 13 § gäller har rätt till ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för de kostnader för sjuklön som han har haft för arbetstagaren enligt denna lag. En arbetsgivare hos vilken ett beslut enligt 13 § gäller har rätt till ersättning av Försäkringskassan för de kostnader för sjuklön som han har haft för arbetstagaren enligt denna lag. Utbetalning görs av Försäkringskassan efter skriftlig ansökan av arbetsgivaren. Ersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än tolv månader före ansökningsmånaden. 20 §3 Om tvist har uppkommit om arbetstagarens rätt till sjuklön och tvisten gäller huruvida arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning eller huruvida arbetstagarförhållande föreligger, kan Försäkringskassan, efter skriftlig ansökan av en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, besluta att ersättning för tid som den omtvistade sjuklönen avser skall utges från sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring. Om tvist har uppkommit om arbetstagarens rätt till sjuklön och tvisten gäller huruvida arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning eller huruvida arbetstagarförhållande föreligger, kan Försäkringskassan, efter skriftlig ansökan av en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken, besluta att ersättning för tid som den omtvistade sjuklönen avser ska utges av Försäkringskassan. 23 §4 Ersättning enligt 20 § lämnas med skäligt belopp, dock med högst ett belopp som för dag utgör en trehundrasextiofemtedel av 80 procent av en sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till sju och en halv gånger prisbasbeloppet. Ersättning enligt 20 § lämnas med skäligt belopp, dock med högst ett belopp som för dag utgör en trehundrasextiofemtedel av beräkningsunderlaget för sjukpenning enligt 28 kap. 7 § 1 socialförsäkringsbalken för en försäkrad med en sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till 7,5 prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ balken. 26 §5 I fråga om Försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10, 11, 13, 14, 16, 17 och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket tillämpas följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring: 20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut, 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning, 20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet, 20 kap. 4 b-4 d §§ om ränta, 20 kap. 5 § om preskription, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse, 20 kap. 8 § första-tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter, 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder, 20 kap. 9 a § om undantag från sekretess. I fråga om Försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10, 11, 13, 14, 16, 17 och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket tillämpas följande föreskrifter i socialförsäkringsbalken: - 107 kap. 9 och 10 §§ om förbud mot utmätning och överlåtelse, - 107 kap. 12 § om preskription, - 108 kap. 2, 11 och 22 §§ om återbetalningsskyldighet, - 108 kap. 15, 16, 19 och 21 §§ om ränta, - 110 kap. 13 § och 31 § första stycket samt 115 kap. 4 § om skyldighet att lämna uppgifter, - 110 kap. 14 § 1 och 2 om utredningsåtgärder, - 110 kap. 39 och 42 §§ om undantag från sekretess, - 110 kap. 52 § första stycket 2 och andra stycket samt 53 § om indragning eller nedsättning av ersättning, - 112 kap. 2 och 3 §§ samt 108 kap. 10 § om interimistiska beslut. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2. Äldre bestämmelser gäller för förmåner som avser tid före ikraftträdandet. 2.48 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 För en elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen (1999:1395), skall den kommun som enligt 1 kap. 15 § skollagen (1985:1100) är elevens hemkommun, ansvara för elevens kostnader för dagliga resor mellan bostaden och skolan. Ansvaret gäller för sådana resor där färdvägen är minst sex kilometer. Stödet skall ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligt kommunens bestämmande. Om stödet ges kontant är kommunen inte skyldig att utge högre ersättning än vad som motsvarar 1/30 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad som eleven har kostnader för resor mellan bostaden och skolan. För en elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen (1999:1395), ska den kommun som enligt 1 kap. 15 § skollagen (1985:1100) är elevens hemkommun, ansvara för elevens kostnader för dagliga resor mellan bostaden och skolan. Ansvaret gäller för sådana resor där färdvägen är minst sex kilometer. Stödet ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligt kommunens bestämmande. Om stödet ges kontant är kommunen inte skyldig att utge högre ersättning än vad som motsvarar 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven har kostnader för resor mellan bostaden och skolan. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.49 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2009/10:165 Föreslagen lydelse 2 § För en elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen (1999:1395), ska den kommun som enligt 29 kap. 6 § skollagen (2010:000) är elevens hemkommun, ansvara för elevens kostnader för dagliga resor mellan bostaden och skolan. Ansvaret gäller för sådana resor där färdvägen är minst sex kilometer. Stödet ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligt kommunens bestämmande. Om stödet ges kontant är kommunen inte skyldig att ge högre ersättning än vad som motsvarar 1/30 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad som eleven har kostnader för resor mellan bostaden och skolan. För en elev som har rätt till studiehjälp enligt studiestödslagen (1999:1395), ska den kommun som enligt 29 kap. 6 § skollagen (2010:000) är elevens hemkommun, ansvara för elevens kostnader för dagliga resor mellan bostaden och skolan. Ansvaret gäller för sådana resor där färdvägen är minst sex kilometer. Stödet ska ges kontant eller på annat lämpligt sätt enligt kommunens bestämmande. Om stödet ges kontant är kommunen inte skyldig att ge högre ersättning än vad som motsvarar 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven har kostnader för resor mellan bostaden och skolan. 2.50 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 §1 I fråga om familjebidrag och dagpenning tillämpas 20 kap. 10-13 §§ om omprövning och ändring av beslut samt om överklagande i lagen (1962:381) om allmän försäkring. I fråga om familjebidrag och dagpenning tillämpas bestämmelserna om ändring och omprövning samt om överklagande i 113 kap. 2-20 och 21 §§ socialförsäkringsbalken. Beträffande familjebidrag tillämpas dessutom följande bestämmelser i lagen om allmän försäkring: - 20 kap. 2 a § om förordnande till dess slutligt beslut kan fattas, - 20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersättning, - 20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet, - 20 kap. 4 b-4 d §§ om ränta, - 20 kap. 5 § om preskription, - 20 kap. 8 § första-tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna uppgifter, - 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder. Beträffande familjebidrag tillämpas dessutom följande bestämmelser i socialförsäkringsbalken: - 107 kap. 12 § om preskription, - 108 kap. 2, 11 och 22 §§ om återbetalningsskyldighet, - 108 kap. 15, 16, 19 och 21 §§ om ränta, - 110 kap. 13 § och 31 § första stycket samt 115 kap. 4 § om skyldighet att lämna uppgifter, - 110 kap. 14 § 1 och 2 om utredningsåtgärder, - 110 kap. 52 § första stycket 2 och andra stycket samt 53 § om indragning eller nedsättning av ersättning, - 112 kap. 2 och 3 §§ samt 108 kap. 10 § om interimistiska beslut. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.51 Förslag till lag om upphävande av lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn Härigenom föreskrivs att lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn ska upphöra att gälla vid utgången av år 2010. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om bidragsåren 1991-1993. 2.52 Förslag till lag om ändring i lönegarantilagen (1992:497) Härigenom föreskrivs att 6 och 9 §§ lönegarantilagen (1992:497) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 §1 Den som är berättigad till underhåll har rätt till garantibelopp för underhållsbidrag som har innehållits genom utmätning av lön. Försäkringskassan har inte rätt till garantibelopp för underhållsstöd som har lämnats enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Den som är berättigad till underhåll har rätt till garantibelopp för underhållsbidrag som har innehållits genom utmätning av lön. Försäkringskassan har inte rätt till garantibelopp för underhållsstöd som har lämnats enligt socialförsäkringsbalken. 9 §2 För sådan fordran som är förenad med förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979) och för fordran enligt 7 a § denna lag lämnas betalning enligt garantin vid konkurs eller företagsrekonstruktion för varje arbetstagare med ett belopp som motsvarar högst fyra gånger det prisbasbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller när ett beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion fattas. För sådan fordran som är förenad med förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen (1970:979) och för fordran enligt 7 a § denna lag lämnas betalning enligt garantin vid konkurs eller företagsrekonstruktion för varje arbetstagare med ett belopp som motsvarar högst fyra gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller när ett beslut om konkurs eller företagsrekonstruktion fattas. För fordran på lön eller annan ersättning gäller garantin för en sammanlagd anställningstid om högst åtta månader. Fordran på ersättning för särskilda kostnader betalas före annan fordran. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.53 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring Härigenom föreskrivs att 6 a § lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring1 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 a § En byggfelsförsäkring får innehålla villkor om att ägaren skall svara för en viss självrisk. En byggfelsförsäkring får innehålla villkor om att ägaren ska svara för en viss självrisk. I fråga om småhus får självrisken för en byggfelsförsäkring uppgå till högst ett halvt prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje fel eller skada. Den sammanlagda självrisken för flera fel eller skador får inte överstiga ett och ett halvt prisbasbelopp. I försäkringsvillkoren får dock föreskrivas att fel eller skador som kostar mindre än 0,2 prisbasbelopp att åtgärda inte ersätts. I fråga om småhus får självrisken för en byggfelsförsäkring uppgå till högst ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje fel eller skada. Den sammanlagda självrisken för flera fel eller skador får inte överstiga ett och ett halvt prisbasbelopp. I försäkringsvillkoren får dock föreskrivas att fel eller skador som kostar mindre än 0,2 prisbasbelopp att åtgärda inte ersätts. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.54 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:332) om avgiftsfria förmåner för vissa hiv-smittade Härigenom föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen (1993:332) om avgiftsfria förmåner för vissa hiv-smittade ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag tillämpas på en person som vid behandling av honom eller henne inom den svenska hälso- och sjukvården har fått infektion av hiv (humant immunbristvirus) genom smitta vid användning av blod eller blodprodukter. Lagen tillämpas även på den som fått infektion av hiv genom smitta av en sådan person, om de är eller varit gifta med varandra eller sammanbott med varandra under äktenskapsliknande förhållanden och om smittan ägt rum innan den först smittade fått kännedom om sin infektion. Förmåner enligt lagen ersätts av sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Förmåner enligt lagen ersätts av Försäkringskassan. 5 § I lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård finns bestämmelser om rätt till ersättning och ledighet för en närstående som vårdar en smittad person. I 47 kap. socialförsäkringsbalken finns bestämmelser om rätt till ersättning för en närstående som vårdar en smittad person. I lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård finns bestämmelser om rätt till ledighet i samband med vården. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.55 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 §1 Lagen gäller inte återförsäkring eller försäkring som avses i lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (1991:1047) om sjuklön. Lagen gäller inte återförsäkring eller försäkring som avses i socialförsäkringsbalken, lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring eller lagen (1991:1047) om sjuklön. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.56 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Under indrivningen gäller bestämmelserna i 7 kap. 14 § utsökningsbalken om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i 1. lagen (1972:435) om överlastavgift, 2. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift, 3. vägtrafikskattelagen (2006:227), 4. lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt, 5. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 6. lagen (1994:419) om brottsofferfond, 7. skattebetalningslagen (1997:483), 8. lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon, 9. lagen (1996:1030) om underhållsstöd, eller 9. 19 kap. socialförsäkringsbalken, eller 10. lagen (2004:629) om trängselskatt. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om underhållsstöd som avser tid före ikraftträdandet. 2.57 Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) Härigenom föreskrivs i fråga om lotterilagen (1994:1000)1 dels att i 17, 19, 20, 21, 21 c, 22, 25, 27, 32 och 34 §§ ordet "basbelopp" ska bytas ut mot "prisbasbelopp", dels att 8 § ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 § Med basbelopp avses i denna lag basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Med prisbasbelopp avses i denna lag prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.58 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 §, 3 kap. 3 §, 5 kap. 2 §, 9 kap. 1 och 6 §§ samt 13 kap. 6, 8, 10-12, 13, 14 och 24 a §§ lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 6 §1 I denna lag avses med I denna lag avses med 1. prisbasbelopp: prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, 1. prisbasbelopp: prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, 2. förhöjt prisbasbelopp: det förhöjda prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring, 2. förhöjt prisbasbelopp: det förhöjda prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 8 §§ socialförsäkringsbalken, 3. inkomstbasbelopp: inkomstbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 3. inkomstbasbelopp: inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken, 4. inkomstindex: inkomstindex enligt 1 kap. 5 § lagen om inkomstgrundad ålderspension, och 4. inkomstindex: inkomstindex enligt 58 kap. 10-12 §§ socialförsäkringsbalken, och 5. balansindex: balansindex enligt 1 kap. 5 c § lagen om inkomstgrundad ålderspension. 5. balansindex: balansindex enligt 58 kap. 22-24 §§ socialförsäkringsbalken. 3 kap. 3 §2 Ledamotsarvode och tilläggsarvode anses som inkomst av anställning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och lagen (1991:1047) om sjuklön. Ledamot anses därvid som arbetstagare. Ledamotsarvode och tilläggsarvode anses som inkomst av anställning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (1991:1047) om sjuklön. Ledamot anses därvid som arbetstagare. 5 kap. 2 §3 Dagtraktamente vid flerdygnsförrättning på annan ort i Sverige än Stockholm betalas för varje hel dag som tagits i anspråk för förrättningen med ett belopp som motsvarar en etthundratjugondel av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring avrundat till närmaste tiotal kronor. Har förrättningen påbörjats kl. 12.00 eller senare avresedagen eller avslutats kl. 19.00 eller tidigare hemresedagen betalas halvt dagtraktamente. Dagtraktamente vid flerdygnsförrättning på annan ort i Sverige än Stockholm betalas för varje hel dag som tagits i anspråk för förrättningen med ett belopp som motsvarar en etthundratjugondel av prisbasbeloppet avrundat till närmaste tiotal kronor. Har förrättningen påbörjats kl. 12.00 eller senare avresedagen eller avslutats kl. 19.00 eller tidigare hemresedagen betalas halvt dagtraktamente. Har ledamoten fått en fri måltid under en tjänsteresa skall dagtraktamentet minskas med ett av riksdagsförvaltningen fastställt belopp, om inte måltiden obligatoriskt ingår i priset för transporten på allmänna transportmedel. Har ledamoten fått en fri måltid under en tjänsteresa ska dagtraktamentet minskas med ett av riksdagsförvaltningen fastställt belopp, om inte måltiden obligatoriskt ingår i priset för transporten på allmänna transportmedel. 9 kap. 1 §4 En ledamot har rätt till sjukpension för tid då han eller hon får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. För rätt till sjukpension krävs att arbetsförmågan på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan har blivit helt eller i det närmaste helt nedsatt under uppdragstiden och att arbetsförmågan oavbrutet är nedsatt i sådan omfattning till dess att han eller hon får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning. En ledamot har rätt till sjukpension för tid då han eller hon får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken. För rätt till sjukpension krävs att arbetsförmågan på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan har blivit helt eller i det närmaste helt nedsatt under uppdragstiden och att arbetsförmågan oavbrutet är nedsatt i sådan omfattning till dess att han eller hon får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning. 6 §5 Sjukpension ska på ett underlag upp till 7,5 prisbasbelopp minskas med sådan ersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring som avser samma inkomstbortfall som sjukpensionen. Sjukpension ska på ett underlag upp till 7,5 prisbasbelopp minskas med sådan ersättning enligt socialförsäkringsbalken på grund av arbetsskada som avser samma inkomstbortfall som sjukpensionen. 13 kap. 6 §6 För de första fem åren ska inkomstgarantin jämställas med inkomst av anställning, och för tid därefter ska inkomstgarantin jämställas med pension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Inkomstgarantin ska inte utgöra arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229). För de första fem åren ska inkomstgarantin jämställas med inkomst av anställning, och för tid därefter ska inkomstgarantin jämställas med inkomstgrundad ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Inkomstgarantin ska inte utgöra arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229). 8 §7 Riksdagsförvaltningen får bevilja inkomstgaranti till en ledamot som har lämnat sitt uppdrag och får partiell sjukersättning eller partiell aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Riksdagsförvaltningen får bevilja inkomstgaranti till en ledamot som har lämnat sitt uppdrag och får partiell sjukersättning eller partiell aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken. 10 §8 Inkomstgarantin betalas per månad under det första garantiåret med 80 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och med 40 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp. För tid därefter betalas inkomstgaranti med följande andelar av garantiunderlaget i förhållande till ledamotens sammanlagda tid i riksdagen: Inkomstgarantin betalas per månad under det första garantiåret med 80 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 40 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp. För tid därefter betalas inkomstgaranti med följande andelar av garantiunderlaget i förhållande till ledamotens sammanlagda tid i riksdagen: 66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 33 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 12 år, 60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 30,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 11 år, 55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 27,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 10 år, 49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 24,75 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 9 år, 44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 22 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 8 år, 38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 19,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 7 år, 33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 16,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst 6 år. I sammanlagd tid i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009. 11 §9 För den som varit ledamot i sammanlagt minst sex hela år anknyts den fastställda inkomstgarantin till det prisbasbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för avgångsåret och omräknas vid förändring av detta. För den som varit ledamot i sammanlagt minst sex hela år anknyts den fastställda inkomstgarantin till det prisbasbelopp som gäller för avgångsåret och omräknas vid förändring av detta. 12 §10 Inkomstgarantin minskas med vad ledamoten får i form av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring under den tid inkomstgarantin betalas. Inkomstgarantin minskas med vad ledamoten får i form av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken under den tid inkomstgarantin betalas. 13 §11 Inkomstgarantin minskas också, på det sätt som framgår av 14 §, med följande inkomster: 1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, 2. sådan inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sverige, 3. delpension enligt kollektivavtal, 4. pension och livränta i andra fall än som avses i 12 §, 5. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag än dem som avses i 1-4. 14 §12 Minskningen skall utgöra den procentandel som anges för varje särskilt fall i 10 § av den sammanlagda inkomst enligt 13 § som per år överstiger ett prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Minskningen ska utgöra den procentandel som anges för varje särskilt fall i 10 § av den sammanlagda inkomst enligt 13 § som per år överstiger ett prisbasbelopp. Lydelse enligt 2009/10:FiU38 Föreslagen lydelse 24 a § Skatteverket ska till Statens tjänstepensionsverk lämna uppgifter om inkomst som är pensionsgrundande enligt 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, om uppgifterna har betydelse i ärende om inkomstgaranti enligt denna lag. Skatteverket ska till Statens tjänstepensionsverk lämna uppgifter om inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, om uppgifterna har betydelse i ärende om inkomstgaranti enligt denna lag. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.59 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 5 §1 Styrelsen eller förvaltaren får besluta om att förbruka stiftelsens tillgångar för det ändamål vartill de är bestämda eller för ett ändamål som så nära som möjligt motsvarar detta, om 1. stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan, 2. stiftelsen inte har kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren, 3. värdet av tillgångarna, värderade med tillämpning av 3 kap. 3 §, vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har understigit ett gränsbelopp som motsvarar tio gånger det då gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, samt 3. värdet av tillgångarna, värderade med tillämpning av 3 kap. 3 §, vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har understigit ett gränsbelopp som motsvarar tio gånger det då gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, samt 4. stiftelsen saknar skulder. 4. stiftelsen saknar skulder. Bestämmelserna i 3 § om tillstånd av tillsynsmyndigheten tilllämpas på beslut enligt första stycket. Bestämmelserna i 3 § om tillstånd av tillsynsmyndigheten tillämpas på beslut enligt första stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.60 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift Härigenom föreskrivs att 3, 4 och 6 §§ lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §1 Avgiften beräknas dels på sådan inkomst av anställning som avses i 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, dels på sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. nämnda lag om den enskilde är skattskyldig för inkomsten enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete ska därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Avgiften beräknas dels på sådan inkomst av anställning som avses i 59 kap. socialförsäkringsbalken, dels på sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 59 kap. samma balk om den enskilde är skattskyldig för inkomsten enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete ska därvid var för sig avrundas till närmast lägre hundratal kronor. Vid beräkning av inkomst av anställning ska avdrag göras för kostnader som arbetstagaren har haft i arbetet i den utsträckning kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger 5 000 kronor. Vid beräkning av avgiften bortses från inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete till den del summan av inkomsterna överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad ålderspension. Därvid ska i första hand bortses från inkomst av annat förvärvsarbete. Vid beräkning av avgiften bortses från inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete till den del summan av inkomsterna överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken. Därvid ska i första hand bortses från inkomst av annat förvärvsarbete. Avgiften avrundas till närmast hela hundratal kronor. Avgift som slutar på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal kronor. 4 §2 Avgift skall inte betalas av den som har sådana inkomster som avses i 3 §, om inkomsterna understiger 42,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift ska inte betalas av den som har sådana inkomster som avses i 3 §, om inkomsterna understiger 42,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Avgift skall inte heller betalas på sådan inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning som anges i 2 kap. 5 § 17 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Avgift ska inte heller betalas på inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 34 kap. socialförsäkringsbalken. 6 §3 Avgiften används till finansiering av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och tilläggspension i form av ålderspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgiften används till finansiering av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension enligt socialförsäkringsbalken. Avgiften förs till Första-Fjärde AP-fonderna för förvaltning enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.61 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 och 10 §§ lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 2 § Bestämmelser om rätt till ersättning för personskada finns i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m. m. Bestämmelser om rätt till ersättning för personskada finns i 43, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m. m. 10 §1 Den utbildningsansvariga myndighetens ansvar enligt 6 och 7 §§ innebär ingen inskränkning i det ansvar som den skadades arbetsgivare har enligt 2 kap. och 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen (1977:1160) samt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Den utbildningsansvariga myndighetens ansvar enligt 6 och 7 §§ innebär ingen inskränkning i det ansvar som den skadades arbetsgivare har enligt 2 kap. och 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen (1977:1160) samt 30 kap. socialförsäkringsbalken. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.62 Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584) Härigenom föreskrivs att 5, 6, 8 och 10 §§ föräldraledighetslagen (1995:584) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 §1 En förälder har rätt till hel ledighet för vård av barn till dess barnet är 18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte. En förälder har därutöver rätt till hel ledighet medan föräldern får hel föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. En förälder har därutöver rätt till hel ledighet medan föräldern får hel föräldrapenning enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken. För en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i avsikt att adoptera det skall tiden 18 månader i stället räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. Är det fråga om adoption av arbetstagarens makes barn eller av eget barn, har arbetstagaren inte rätt till ledighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum. Rätten till ledighet för adoptivföräldrar upphör när barnet fyllt åtta år eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. För en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i avsikt att adoptera det ska tiden 18 månader i stället räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. Är det fråga om adoption av arbetstagarens makes barn eller av eget barn, har arbetstagaren inte rätt till ledighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum. Rätten till ledighet för adoptivföräldrar upphör när barnet fyllt åtta år eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. 6 §2 Under den tid då en förälder får tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring har föräldern rätt till förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel. Under den tid då en förälder får tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken har föräldern rätt till förkortning av normal arbetstid med tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel. 8 §3 En arbetstagare har rätt till ledighet under den tid då han eller hon 1. får tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 10, 10 a, 10 b, 10 c, 11 eller 11 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring, 1. får tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. socialförsäkringsbalken, 2. skulle ha haft rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 10, 10 a, 10 b eller 11 § samma lag, om arbetstagaren inte omfattats av bestämmelserna i 16 a kap. 2 § nämnda lag, eller 2. skulle ha haft rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 10-31 §§ samma balk, om arbetstagaren inte omfattats av bestämmelserna i 37 kap. 3 § balken, eller 3. skulle ha haft rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 4 kap. 11 a § samma lag, om barnets förälder inte omfattats av bestämmelserna i 16 a kap. 2 § nämnda lag. 3. skulle ha haft rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 8 eller 9 § samma balk, om barnets förälder inte omfattats av bestämmelserna i 37 kap. 3 § balken. En förälder som behöver vårda sitt barn när den ordinarie vårdaren blivit sjuk eller smittad har rätt till ledighet även om föräldern inte har rätt till tillfällig föräldrapenning på grund av att 1. barnet är yngre än 240 dagar, eller 2. barnet är yngre än 240 dagar och föräldern omfattas av bestämmelserna i 16 a kap. 2 § lagen om allmän försäkring. 2. barnet är yngre än 240 dagar och föräldern omfattas av bestämmelserna i 37 kap. 3 § socialförsäkringsbalken. 10 § Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, skall den anses höra till det kalenderår då ledigheten påbörjades. Ledigheten får delas upp på högst tre perioder för varje kalenderår. Om en ledighetsperiod löper över ett årsskifte, ska den anses höra till det kalenderår då ledigheten påbörjades. Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller antingen ledighet med tillfällig föräldrapenning m. m. enligt 8 § eller ledighet för föräldrautbildning m.m. enligt 4 kap. 4 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Trots denna begränsning får en ledighet delas upp när det gäller antingen ledighet med tillfällig föräldrapenning m. m. enligt 8 § eller ledighet för föräldrautbildning m.m. enligt 12 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.63 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 §1 Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Med försäkringsföretag avses försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713) samt understödsföreningar som omfattas av lagen (1972:262) om understödsföreningar. Vid tillämpningen av denna lag skall en understödsförening anses som ett livförsäkringsföretag. Denna lag är tillämplig på försäkringsföretag. Med försäkringsföretag avses försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713) samt understödsföreningar som omfattas av lagen (1972:262) om understödsföreningar. Vid tillämpningen av denna lag ska en understödsförening anses som ett livförsäkringsföretag. Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. skall tillämpas på finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i dotterföretag som är försäkringsföretag eller utländska företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag. Bestämmelserna om koncernredovisning i 7 kap. ska tillämpas på finansiella holdingföretag som uteslutande eller huvudsakligen förvaltar andelar i dotterföretag som är försäkringsföretag eller utländska företag av motsvarande slag. Med finansiellt holdingföretag avses ett aktiebolag, ett handelsbolag eller en ekonomisk förening vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i att i vinstsyfte förvärva och förvalta andelar i dotterföretag. Från denna lag får medges undantag för sådana försäkringsföretag som får undantas från försäkringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag. Undantag får även medges för understödsföreningar som meddelar kapitalförsäkring för dödsfall, om försäkringsförmånerna uppgår till belopp som inte överstiger ett prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår eller utgår som naturaförmån. Detsamma gäller för understödsföreningar som meddelar annan livförsäkring, om stadgarna medger uttaxering eller nedsättning av förmåner och premieinkomstens storlek normalt inte överstiger 500 000 euro. Frågor om sådana undantag prövas av Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse eller av synnerlig vikt prövas dock av regeringen. Från denna lag får medges undantag för sådana försäkringsföretag som får undantas från försäkringsrörelselagen enligt 1 kap. 10 § samma lag. Undantag får även medges för understödsföreningar som meddelar kapitalförsäkring för dödsfall, om försäkringsförmånerna uppgår till belopp som inte överstiger ett prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår eller utgår som naturaförmån. Detsamma gäller för understödsföreningar som meddelar annan livförsäkring, om stadgarna medger uttaxering eller nedsättning av förmåner och premieinkomstens storlek normalt inte överstiger 500 000 euro. Frågor om sådana undantag prövas av Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse eller av synnerlig vikt prövas dock av regeringen. För sådana företag som medgivits undantag från denna lag skall i stället sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket gälla. För sådana företag som medgivits undantag från denna lag ska i stället sådana föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § andra stycket gälla. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.64 Förslag till lag om ändring i patientskadelagen (1996:799) Härigenom föreskrivs att 9, 10 och 16 §§ patientskadelagen (1996:799) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 § När patientskadeersättning bestäms avräknas ett belopp om en tjugondedel av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller när ersättningen bestäms. När patientskadeersättning bestäms avräknas ett belopp om en tjugondedel av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller när ersättningen bestäms. 10 § Patientskadeersättning är för varje skadehändelse begränsad till högst 1 000 gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller när ersättningen bestäms. För varje skadad patient lämnas dock för varje skadehändelse patientskadeersättning med högst 200 gånger detta basbelopp. Patientskadeersättning är för varje skadehändelse begränsad till högst 1 000 gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller när ersättningen bestäms. För varje skadad patient lämnas dock för varje skadehändelse patientskadeersättning med högst 200 gånger detta prisbasbelopp. De belopp som anges i första stycket innefattar inte ränta eller ersättning för rättegångskostnader. 16 § Patientförsäkringsföreningen har rätt till gottgörelse (patientförsäkringsavgift) av vårdgivare för den tid vårdgivaren saknat försäkring enligt denna lag. Patientförsäkringsavgift får högst tas ut med ett belopp som för år räknat motsvarar femton procent av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller när avgiften bestäms. Om det belopp som motsvarar två gånger den årliga försäkringspremie som gäller för vårdgivare i motsvarande kategori när avgiften bestäms är högre, får avgiften i stället beräknas på grundval av detta belopp. Patientförsäkringsavgift får högst tas ut med ett belopp som för år räknat motsvarar femton procent av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller när avgiften bestäms. Om det belopp som motsvarar två gånger den årliga försäkringspremie som gäller för vårdgivare i motsvarande kategori när avgiften bestäms är högre, får avgiften i stället beräknas på grundval av detta belopp. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.65 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse 8 §1 Registret ska innehålla uppgifter om namn, partibeteckning och valkrets beträffande ledamöter som har gjort anmälan om registrering. För varje ledamot ska följande uppgifter registreras: Art av åtagande eller ekonomiskt intresse Uppgifter som ska registreras 1. Innehav av aktier i ett aktiebolag, andel i ett handelsbolag eller en ekonomisk förening utom bostadsrättsförening samt andel i en motsvarande utländsk juridisk person, om värdet av aktierna eller andelen beträffande varje bolag eller förening eller motsvarande juridiska person vid anmälningstillfället överstiger två basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Med aktier jämställs sådana finansiella instrument som berättigar till förvärv av aktier. Bolagets, föreningens eller den utländska juridiska personens namn. 2. Ägande, helt eller delvis, av näringsfastighet enligt 2 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229). Fastighetens beteckning. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Föreslagen lydelse 8 § Registret ska innehålla uppgifter om namn, partibeteckning och valkrets beträffande ledamöter som har gjort anmälan om registrering. För varje ledamot ska följande uppgifter registreras: Art av åtagande eller ekonomiskt intresse Uppgifter som ska registreras 1. Innehav av aktier i ett aktiebolag, andel i ett handelsbolag eller en ekonomisk förening utom bostadsrättsförening samt andel i en motsvarande utländsk juridisk person, om värdet av aktierna eller andelen beträffande varje bolag eller förening eller motsvarande juridiska person vid anmälningstillfället överstiger två prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Med aktier jämställs sådana finansiella instrument som berättigar till förvärv av aktier. Bolagets, föreningens eller den utländska juridiska personens namn. 2. Ägande, helt eller delvis, av näringsfastighet enligt 2 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229). Fastighetens beteckning. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.66 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring Härigenom föreskrivs att 13 a, 16, 17, 20, 23 b och 69 §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring (1997:238) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 a §1 I den mån det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret jämställs med förvärvsarbete även tid då den sökande har fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dock tillsammans under högst två kalendermånader. I den mån det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret jämställs med förvärvsarbete även tid då den sökande har fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningsförmån enligt socialförsäkringsbalken, dock tillsammans under högst två kalendermånader. Vid tillämpning, i fall som avses i första stycket, av 12 § första stycket 2 skall minst 330 av de där angivna 480 timmarna avse förvärvsarbete under minst 4 kalendermånader som har utförts med minst 50 timmar under var och en av dessa månader. Under var och en av de återstående högst 2 månaderna skall sökanden ha utfört förvärvsarbete, fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring under tid som motsvarar minst 50 timmar. Vid tillämpning, i fall som avses i första stycket, av 12 § första stycket 2 ska minst 330 av de där angivna 480 timmarna avse förvärvsarbete under minst 4 kalendermånader som har utförts med minst 50 timmar under var och en av dessa månader. Under var och en av de återstående högst 2 månaderna ska sökanden ha utfört förvärvsarbete, fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningsförmån enligt socialförsäkringsbalken under tid som motsvarar minst 50 timmar. 16 §2 När ramtid ska bestämmas räknas inte den tid då den sökande varit förhindrad att arbeta på grund av 1. styrkt sjukdom, 2. avslutad heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda 25 år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst 5 månader, 3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, 4. frihetsberövande på kriminalvårdens område, 5. vård av barn i följande fall: a) vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i familjen, eller, b) vård av eget barn som inte har fyllt 3 år eller vård av adoptivbarn i 3 år efter barnets ankomst i familjen, under förutsättning att den sökande omedelbart före ledigheten hade ett förvärvsarbete i sådan omfattning att det motsvarar minst ett arbetsvillkor, 6. beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) eller livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av livsmedelslagen, 7. utlandsvistelse till följd av att den sökande följt med sin make eller maka vid dennes arbete i utlandet under förutsättning att makens eller makans arbetsgivare har sitt säte i Sverige och att lönen utbetalas från Sverige, 8. vård av närstående när hel ersättning lämnats enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, eller 8. vård av närstående när hel närståendepenning lämnats enligt 47 kap. socialförsäkringsbalken, eller 9. uppdrag av socialnämnden att ta emot barn i ett sådant hem som avses i 6 kap. 6 § första och tredje styckena socialtjänstlagen (2001:453) samt 9 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, om uppdraget, på socialnämndens begäran, varit av sådan omfattning att den sökande varit tvungen att helt avstå från förvärvsarbete och mottagandet inte bedrivits yrkesmässigt. Första stycket 6 gäller inte när det är fråga om hälsokontroll vid inresa enligt 3 kap. 8 § smittskyddslagen eller avspärrning enligt 3 kap. 10 § smittskyddslagen. Vid tillämpning av första stycket 7 jämställs med make eller maka en person med vilken den sökande sammanbor under förhållanden som liknar makars. Lydelse enligt bet. 2009/10:FöU8 Föreslagen lydelse 17 § När ramtid ska bestämmas räknas inte heller tid då den sökande 1. fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 1. fått föräldrapenningsförmån enligt socialförsäkringsbalken, 2. varit hindrad att arbeta på grund av tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, 3. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med särskilt anställningsstöd enligt förordningen (1997:1275) om anställningsstöd, eller 4. varit hindrad att arbeta på grund av militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt. Tid som enligt 13 a § har jämställts med förvärvsarbete ska dock räknas in i ramtiden. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 20 § För all dagpenning gäller följande. - Dagpenningen lämnas i form av ett belopp som beräknas per dag. - Summan under en kalendervecka av antalet ersatta och arbetade dagar samt karens- och avstängningsdagar får uppgå till högst fem. - Dagpenningen får inte lämnas för lördag eller söndag, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer medger undantag. - Dagpenningen får inte lämnas för tid under vilken den sökande får föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. - Dagpenningen får inte lämnas för tid under vilken den sökande får föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken. - Dagpenning som understiger 10 kronor per dag betalas inte ut och brutet krontal jämnas ut till närmaste högre krontal. 23 b §3 Normalarbetstiden utgör den genomsnittliga arbetstiden under sökandens ramtid. Vid bestämmande av normalarbetstid ska utöver arbetad tid även beaktas tid som ersatts med sjuklön eller ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, eller med följande socialförsäkringsförmåner 1. föräldrapenningförmån, sjukpenning, havandeskapspenning eller rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, eller 3. smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare. Vid bestämmande av normalarbetstid ska utöver arbetad tid även beaktas tid som ersatts med sjuklön eller ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, eller med graviditetspenning, föräldrapenningsförmån, sjukpenning, rehabiliteringspenning, smittbärarpenning eller närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken. Det som sägs i andra stycket gäller endast månader som innehåller förvärvsarbete minst i sådan omfattning att de kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor. 69 § När det gäller minskning av vissa ersättningar med utgiven dagpenning gäller föreskrifterna i 17 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och 6 kap. 7 § andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. När det gäller minskning av vissa ersättningar med utgiven dagpenning gäller föreskrifterna i 107 kap. 2 § socialförsäkringsbalken. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om socialförsäkringsförmåner som avser tid före ikraftträdandet. 2.67 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs att 5 kap. 3 §, 8 kap. 4 § och 16 kap. 12 § skattebetalningslagen (1997:483) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 3 §1 Skatteavdrag skall inte göras, om Skatteavdrag ska inte göras, om 1. ersättningen är mindre än 100 kronor, 2. det kan antas att det som utbetalaren kommer att betala ut till mottagaren under inkomståret inte uppgår till 1 000 kronor, 3. utbetalarens sammanlagda ersättning för arbete till mottagaren understiger 10 000 kronor under inkomståret och a) utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo, b) ersättningen inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet, c) utbetalaren och mottagaren inte har träffat en sådan överenskommelse som avses i 3 kap. 2 a § andra stycket 2 d lagen (1962:381) om allmän försäkring, samt c) utbetalaren och mottagaren inte har träffat en sådan överenskommelse som avses i 25 kap. 13 § 4 socialförsäkringsbalken, samt d) det inte är fråga om sådan ersättning för arbete som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken, 4. ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och ersättningen under inkomståret understiger ett halvt prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring, 4. ersättningen betalas ut till en idrottsutövare av en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet och ersättningen under inkomståret understiger ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, 5. ersättningen betalas ut av ett handelsbolag till en delägare i bolaget, 6. ersättningen är familjebidrag till någon som tjänstgör inom totalförsvaret, eller 7. ersättningen är sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 § inkomstskattelagen till mottagare som debiterats preliminär skatt för inkomståret. 8 kap. 4 §2 Skatteavdrag skall, om inte annat följer av 9 §, göras enligt särskilda skattetabeller från sjukpenning och annan ersättning som avses i 11 kap. 24, 30 och 31 §§ samt 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229), med undantag för vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag. Skatteavdrag ska, om inte annat följer av 9 §, göras enligt särskilda skattetabeller från sjukpenning och annan ersättning som avses i 11 kap. 24, 30 och 31 §§ samt 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229), med undantag för vårdbidrag enligt 22 kap. socialförsäkringsbalken. De särskilda skattetabellerna skall för olika sjukpenninggrundande inkomster enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring ange det skatteavdrag som skall göras från en viss ersättning uttryckt i procent. I övrigt gäller bestämmelserna i 3 §. De särskilda skattetabellerna ska för olika sjukpenninggrundande inkomster enligt 25 och 26 kap. socialförsäkringsbalken ange det skatteavdrag som ska göras från en viss ersättning uttryckt i procent. I övrigt gäller bestämmelserna i 3 §. 16 kap. 12 §3 Vid beräkning av pensionsrätt och pensionspoäng enligt 4 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall beräkningen av hur stor del av ålderspensionsavgiften och den allmänna pensionsavgiften som den skattskyldige har betalat göras enligt följande. Vid beräkning av pensionsrätt och pensionspoäng enligt 61 kap. socialförsäkringsbalken ska beräkningen av hur stor del av ålderspensionsavgiften och den allmänna pensionsavgiften som den skattskyldige har betalat göras enligt följande. Om betald preliminär skatt är minst lika stor som den slutliga skatten anses avgifterna vara till fullo betalda. Om betald preliminär skatt understiger den slutliga skatten anses så stor del av det betalda beloppet avse avgifter som motsvarar avgifternas andel av den slutliga skatten. Samtliga betalningar som görs under inkomståret och fram till tidpunkten för debitering av slutlig skatt enligt det grundläggande beslutet om sådan skatt skall beaktas. Om betald preliminär skatt är minst lika stor som den slutliga skatten anses avgifterna vara till fullo betalda. Om betald preliminär skatt understiger den slutliga skatten anses så stor del av det betalda beloppet avse avgifter som motsvarar avgifternas andel av den slutliga skatten. Samtliga betalningar som görs under inkomståret och fram till tidpunkten för debitering av slutlig skatt enligt det grundläggande beslutet om sådan skatt ska beaktas. Belopp som betalas efter den debitering som avses i andra stycket men före utgången av juni månad året efter taxeringsåret anses som betalning av obetalda avgifter till samma kvotdel som de obetalda avgifterna utgör av den skattskyldiges sammanlagda skuld vid den tidpunkt då betalningen görs. Detsamma gäller om avgifterna debiterats på ett annat sätt än genom ett grundläggande beslut om slutlig skatt i fråga om belopp som betalas före utgången av fjärde månaden efter den månad då skatten debiterades. Om avgifterna för visst inkomstår sätts ned anses det belopp som har betalats ändå vara det som räknats fram enligt andra och tredje styckena. Avgifter som inte har betalats enligt tredje stycket tas inte ut. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2. Äldre bestämmelser i 8 kap. 4 § gäller i fråga om förmåner som avser tid före ikraftträdandet. 3. Äldre bestämmelser i 16 kap. 12 § gäller i fråga om pensionsrätt och pensionspoäng för tidigare år än 2011. 2.68 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) Härigenom föreskrivs att 10 kap. 12 § ellagen (1997:857) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 kap. 12 §1 När avbrottsersättning beräknas skall en period med avbruten överföring av el (avbrottsperiod) anses avslutad vid den tidpunkt då avbrottet upphört, om överföringen därefter har fungerat oavbrutet under de närmast följande två timmarna. När avbrottsersättning beräknas ska en period med avbruten överföring av el (avbrottsperiod) anses avslutad vid den tidpunkt då avbrottet upphört, om överföringen därefter har fungerat oavbrutet under de närmast följande två timmarna. Avbrottsersättningen skall för en avbrottsperiod om minst tolv timmar och högst tjugofyra timmar betalas med 12,5 procent av elanvändarens beräknade årliga nätkostnad, dock lägst 2 procent av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring avrundat till närmast högre hundratal kronor. Avbrottsersättningen ska för en avbrottsperiod om minst tolv timmar och högst tjugofyra timmar betalas med 12,5 procent av elanvändarens beräknade årliga nätkostnad, dock lägst 2 procent av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken avrundat till närmast högre hundratal kronor. Om avbrottsperioden är längre än tjugofyra timmar skall för varje därefter påbörjad tjugofyratimmarsperiod ytterligare ersättning betalas med 25 procent av elanvändarens beräknade årliga nätkostnad, dock lägst 2 procent av prisbasbeloppet avrundat till närmast högre hundratal kronor. Om avbrottsperioden är längre än tjugofyra timmar ska för varje därefter påbörjad tjugofyratimmarsperiod ytterligare ersättning betalas med 25 procent av elanvändarens beräknade årliga nätkostnad, dock lägst 2 procent av prisbasbeloppet avrundat till närmast högre hundratal kronor. Avbrottsersättningen skall för en avbrottsperiod uppgå till högst 300 procent av elanvändarens beräknade årliga nätkostnad. Avbrottsersättningen ska för en avbrottsperiod uppgå till högst 300 procent av elanvändarens beräknade årliga nätkostnad. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.69 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 och 2 §§ lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 1 §1 En försäkringsgivare från tredje land ska som säkerhet för försäkringsrörelse i Sverige deponera värdehandlingar i en bank eller ett kreditmarknadsföretag på det sätt och under de villkor som Finansinspektionen bestämmer. Depositionen ska bestå av sådana värdehandlingar som Finansinspektionen har godtagit som säkerhet. Innan koncession söks i Sverige ska försäkringsgivaren deponera värdehandlingar till ett värde som motsvarar 300 gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde då ansökningen om koncession lämnades in till Finansinspektionen. Innan koncession söks i Sverige ska försäkringsgivaren deponera värdehandlingar till ett värde som motsvarar 300 gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde då ansökningen om koncession lämnades in till Finansinspektionen. 2 § Medan verksamheten pågår skall depositionen Medan verksamheten pågår ska depositionen 1. för skadeförsäkring inom åtta månader efter utgången av varje räkenskapsår uppgå till ett belopp som motsvarar bruttopremieinkomsten under räkenskapsåret, dock lägst till ett belopp som motsvarar 300 gånger det basbelopp enligt lagen om allmän försäkring som gällde vid räkenskapsårets utgång, 1. för skadeförsäkring inom åtta månader efter utgången av varje räkenskapsår uppgå till ett belopp som motsvarar bruttopremieinkomsten under räkenskapsåret, dock lägst till ett belopp som motsvarar 300 gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde vid räkenskapsårets utgång, 2. för livförsäkring varje räkenskapsår uppgå till ett belopp som motsvarar 300 gånger det basbelopp enligt lagen om allmän försäkring som gällde vid räkenskapsårets utgång. 2. för livförsäkring varje räkenskapsår uppgå till ett belopp som motsvarar 300 gånger det prisbasbelopp som gällde vid räkenskapsårets utgång. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.70 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift1 dels att 6 § ska upphöra att gälla, dels att 1-5 och 8-10 §§ ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Statlig ålderspensionsavgift skall för varje år betalas av staten enligt denna lag. Statlig ålderspensionsavgift ska för varje år betalas av staten enligt denna lag. Avgift betalas endast för försäkrade enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som uppfyller förutsättningarna för tillgodoräknande av pensionsrätt för inkomstpension eller av pensionspoäng. Avgift betalas endast för personer som är försäkrade för inkomstgrundad ålderspension enligt 4 och 6 kap. socialförsäkringsbalken och som uppfyller förutsättningarna för tillgodoräknande av pensionsrätt för inkomstpension eller av pensionspoäng. 2 §2 Avgiften utgör 10,21 procent av ersättning i form av 1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt sjukpenning eller särskild arbetsskadeersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen trätt i stället för en försäkrads inkomst av anställning enligt 2 kap. 3 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller inkomst av annat förvärvsarbete enligt 2 kap. 6 § första stycket 1-3 nämnda lag, 1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt 24-28 och 31 kap. socialförsäkringsbalken samt arbetsskadesjukpenning enligt 40 kap. nämnda balk eller motsvarande ersättning som utgetts enligt nämnda balk eller annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen trätt i stället för en försäkrads inkomst av anställning enligt 59 kap. 8-10 §§ socialförsäkringsbalken eller inkomst av annat förvärvsarbete enligt 59 kap. 14 § första stycket 1-3 nämnda balk, 2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring, 2. föräldrapenningsförmåner enligt 11-13 kap. socialförsäkringsbalken, 3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, 3. närståendepenning enligt 47 kap. socialförsäkringsbalken, 4. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön, 5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen, 5. livränta enligt 41-44 kap. socialförsäkringsbalken eller annan motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av 41 och 42 kap. nämnda balk, 6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring, 7. vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, i den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader, 7. vårdbidrag enligt 22 kap. socialförsäkringsbalken, i den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader, 8. dagpenning från arbetslöshetskassa, 10. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program, 11. utbildningsbidrag för doktorander, 14. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), 15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt 16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den utsträckning som regeringen så föreskriver. 3 §3 Avgift beräknas inte på ersättning enligt 2 § om ersättningen tillsammans med annan inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete understiger 42,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift beräknas inte på ersättning enligt 2 § om ersättningen tillsammans med annan inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete understiger 42,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. 4 §4 Vid beräkning av avgift på ersättning enligt 2 § skall det bortses från en försäkrads inkomster som överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension i följande ordning: Vid beräkning av avgift på ersättning enligt 2 § ska det bortses från en försäkrads inkomster som överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken i följande ordning: 1. ersättningar enligt 2 § 1 som utgör inkomst av annat förvärvsarbete, 2. annan inkomst av annat förvärvsarbete, 3. ersättningar enligt 2 § som utgör inkomst av anställning, 4. annan inkomst av anställning. 5 §5 Avgiften utgör 18,5 procent av sådana pensionsgrundande belopp som fastställs enligt 3 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och sådan inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning som anges i 2 kap. 5 § 17 samma lag. Avgiften utgör 18,5 procent av sådana pensionsgrundande belopp som fastställs enligt 60 kap. socialförsäkringsbalken och av inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 34 kap. socialförsäkringsbalken. 8 §6 Fördelningen av avgiften ska göras enligt följande. Den andel som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension för samma år förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning enligt 8 kap. 1 § första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Återstoden förs, efter avstämning gentemot Riksgäldskontoret enligt 9 §, till Första-Fjärde AP-fonderna för förvaltning enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Fördelningen av avgiften ska göras enligt följande. Den andel som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension för samma år förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning enligt 64 kap. 15-17 §§ socialförsäkringsbalken. Återstoden förs, efter avstämning gentemot Riksgäldskontoret enligt 9 §, till Första-Fjärde AP-fonderna för förvaltning enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Regeringen ska för varje år fastställa andelarna efter förslag från Pensionsmyndigheten. 9 §7 Slutlig avstämning av avgifterna skall göras året efter fastställelseåret. Den skillnad som framkommer mellan beräknade belopp och de belopp som slutligt framräknas för det aktuella året skall regleras gentemot Riksgäldskontoret i samband med en kommande preliminär överföring och gentemot Första-Fjärde AP-fonderna i samband med att storleken på de preliminära avgifterna bestäms. Det belopp som skall regleras gentemot Riksgäldskontoret beräknas med tillägg av sådan avkastning som avses i 8 kap. 1 § första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och det belopp som skall regleras gentemot Första-Fjärde AP-fonderna med sådan ränta som anges i 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483). Slutlig avstämning av avgifterna ska göras året efter fastställelseåret. Den skillnad som framkommer mellan beräknade belopp och de belopp som slutligt framräknas för det aktuella året ska regleras gentemot Riksgäldskontoret i samband med en kommande preliminär överföring och gentemot Första-Fjärde AP-fonderna i samband med att storleken på de preliminära avgifterna bestäms. Det belopp som ska regleras gentemot Riksgäldskontoret beräknas med tillägg av sådan avkastning som avses i 64 kap. 16 § socialförsäkringsbalken och det belopp som ska regleras gentemot Första-Fjärde AP-fonderna med sådan ränta som anges i 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483). Med fastställelseår avses detsamma som enligt 1 kap. 8 § första stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension. Med fastställelseår avses detsamma som enligt 57 kap. 2 § första stycket 2 socialförsäkringsbalken. 10 § Avgiften används till finansiering av försäkringen för inkomstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Avgiften används till finansiering av försäkringen för inkomstgrundad ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om förmåner som avser tid före ikraftträdandet. 2.71 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet Härigenom föreskrivs att 1 och 10 §§ lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §1 Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet ska stå under tillsyn av Finansinspektionen. I denna lag finns vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens tillämpning av försäkringsrörelse- och redovisningsregler. I lagen finns också bestämmelser om det närmare innehållet i Finansinspektionens tillsyn över myndigheten. De grundläggande bestämmelserna om Pensionsmyndighetens uppgifter finns i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. I denna lag finns vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens tillämpning av försäkringsrörelse- och redovisningsregler. I lagen finns också bestämmelser om det närmare innehållet i Finansinspektionens tillsyn över myndigheten. De grundläggande bestämmelserna om Pensionsmyndighetens uppgifter finns i socialförsäkringsbalken. 10 §2 Följande bestämmelser i försäkringsrörelselagen (1982:713) ska gälla för Finansinspektionens tillsyn över Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet enligt 15 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension: Följande bestämmelser i försäkringsrörelselagen (1982:713) ska gälla för Finansinspektionens tillsyn över Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet: - 19 kap. 3 § om skyldighet för styrelsen och vissa befattningshavare att lämna upplysningar till inspektionen, - 19 kap. 8 § om rätt för inspektionen att sammankalla ett försäkringsbolags styrelse, - 19 kap. 9 § om skyldighet för styrelsen och verkställande direktören att hålla försäkringsbolagets räkenskapsmaterial m.m. tillgängligt för granskning, - 19 kap. 10 § om skyldighet för vissa andra personer att lämna upplysningar m.m. till inspektionen, - 19 kap. 11 § första, andra och sjätte styckena om rätt för inspektionen att meddela erinringar och förelägganden att vidta rättelser, - 19 kap. 13 § om överklagande av inspektionens beslut, och - 19 kap. 15 § om avgifter för att bekosta inspektionens verksamhet. Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket ska myndigheten anses som ett försäkringsbolag. Vad som sägs om försäkringsbolagets verkställande direktör ska avse myndighetens chef. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.72 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet Härigenom föreskrivs att 6 kap. 3, 5 och 8 §§ lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap 3 § För vattenkraftverk och vattenregleringar är avgiften för varje avgiftsenhet, om verksamheten tillhör klass 1: 0,5 promille av basbeloppet, klass 2: 1 promille av basbeloppet, klass 3: 1,5 promille av basbeloppet, klass 4: 2 promille av basbeloppet. klass 1: 0,5 promille av prisbasbeloppet, klass 2: 1 promille av prisbasbeloppet, klass 3: 1,5 promille av prisbasbeloppet, klass 4: 2 promille av prisbasbeloppet. För vattenöverledningar och vattentäkter är avgiften för varje avgiftsenhet, om verksamheten tillhör klass 1: 5 procent av basbeloppet, klass 2: 10 procent av basbeloppet, klass 3: 15 procent av basbeloppet, klass 4: 20 procent av basbeloppet. klass 1: 5 procent av prisbasbeloppet, klass 2: 10 procent av prisbasbeloppet, klass 3: 15 procent av prisbasbeloppet, klass 4: 20 procent av prisbasbeloppet. Med basbeloppet avses det basbelopp som har bestämts enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för det år som avgiften avser. Med prisbasbeloppet avses prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för det år som avgiften avser. Vid inplacering i avgiftsklass skall det tas hänsyn till de mindre eller större förändringar i vattenförhållandena samt de mindre eller större olägenheter eller fördelar för bygden som vattenverksamheten eller anläggningar för denna medför. Vid inplacering i avgiftsklass ska det tas hänsyn till de mindre eller större förändringar i vattenförhållandena samt de mindre eller större olägenheter eller fördelar för bygden som vattenverksamheten eller anläggningar för denna medför. 5 §1 Miljödomstolen, länsstyrelsen eller tillsynsmyndigheten får, om det är lämpligare, i stället för att meddela sådana villkor eller förelägganden som avses i 11 kap. 8 § miljöbalken ålägga tillståndshavaren att betala en särskild avgift för främjande av fisket i det vatten som berörs av vattenverksamheten eller inom något angränsande vattenområde. Avgiften kan fastställas som en engångsavgift eller som en årlig avgift. Beloppet av årlig avgift beräknas så, att det av miljödomstolen, länsstyrelsen eller tillsynsmyndigheten fastställda avgiftsbeloppet multipliceras med det tal som anger förhållandet mellan prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för det år då avgiften skall betalas och basbeloppet för det år då avgiften fastställdes. Beloppet av årlig avgift beräknas så, att det av miljödomstolen, länsstyrelsen eller tillsynsmyndigheten fastställda avgiftsbeloppet multipliceras med det tal som anger förhållandet mellan prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för det år då avgiften ska betalas och prisbasbeloppet för det år då avgiften fastställdes. 8 §2 För vattenkraftverk och vattenregleringar är avgiften för varje avgiftsenhet, om verksamheten tillhör klass 1: 0,05 promille av basbeloppet, klass 2: 0,1 promille av basbeloppet, klass 3: 0,15 promille av basbeloppet, klass 4: 0,2 promille av basbeloppet. klass 1: 0,05 promille av prisbasbeloppet, klass 2: 0,1 promille av prisbasbeloppet, klass 3: 0,15 promille av prisbasbeloppet, klass 4: 0,2 promille av prisbasbeloppet. För vattenöverledningar och vattentäkter är avgiften för varje avgiftsenhet, om verksamheten tillhör klass 1: 1 procent av basbeloppet, klass 2: 5 procent av basbeloppet, klass 3: 10 procent av basbeloppet, klass 4: 15 procent av basbeloppet. klass 1: 1 procent av prisbasbeloppet, klass 2: 5 procent av prisbasbeloppet, klass 3: 10 procent av prisbasbeloppet, klass 4: 15 procent av prisbasbeloppet. Med basbeloppet avses det prisbasbelopp som har bestämts enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för det år som avgiften avser. Med prisbasbeloppet avses prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för det år som avgiften avser. Vid inplacering i avgiftsklass skall hänsyn tas till Vid inplacering i avgiftsklass ska hänsyn tas till - den omfattning i vilken fisk och fiske förekommer i det vattenområde som berörs av vattenverksamheten eller anläggningar för denna, - den utsträckning i vilken vattenförhållandena och fisket påverkas av vattenverksamheten eller anläggningar för denna, och - omfattningen av de förpliktelser som verksamhetsutövaren har ålagts enligt 5 § eller i villkor eller förelägganden enligt 11 kap. 8 § miljöbalken. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.73 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2009/10:215 Föreslagen lydelse 6 kap. 5 § Mark- och miljödomstolen, länsstyrelsen eller tillsynsmyndigheten får, om det är lämpligare, i stället för att meddela sådana villkor eller förelägganden som avses i 11 kap. 8 § miljöbalken ålägga tillståndshavaren att betala en särskild avgift för främjande av fisket i det vatten som berörs av vattenverksamheten eller inom något angränsande vattenområde. Avgiften kan fastställas som en engångsavgift eller som en årlig avgift. Beloppet av årlig avgift beräknas så, att det av mark- och miljödomstolen, länsstyrelsen eller tillsynsmyndigheten fastställda avgiftsbeloppet multipliceras med det tal som anger förhållandet mellan prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för det år då avgiften skall betalas och basbeloppet för det år då avgiften fastställdes. Beloppet av årlig avgift beräknas så, att det av mark- och miljödomstolen, länsstyrelsen eller tillsynsmyndigheten fastställda avgiftsbeloppet multipliceras med det tal som anger förhållandet mellan prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för det år då avgiften ska betalas och prisbasbeloppet för det år då avgiften fastställdes. 2.74 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:813) om införande av lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1998:813) om införande av lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 § Om någon är skyldig att betala årlig avgift enligt 2 kap. 8 § eller 10 § eller 4 kap. 14 § vattenlagen (1918:523) eller motsvarande äldre lag skall avgiften utan särskilt beslut räknas om årligen i förhållande till den ändring av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som har skett mellan avgiftsåret och året innan dess. Om någon är skyldig att betala årlig avgift enligt 2 kap. 8 § eller 10 § eller 4 kap. 14 § vattenlagen (1918:523) eller motsvarande äldre lag ska avgiften utan särskilt beslut räknas om årligen i förhållande till den ändring av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som har skett mellan avgiftsåret och året innan dess. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.75 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall Härigenom föreskrivs att 3 a § lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 a §1 För den som har fått ersättning enligt denna lag skall tillgångar uppgående till ett belopp om etthundrasjuttiofemtusen (175 000) kr anses som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpning av För den som har fått ersättning enligt denna lag ska tillgångar uppgående till ett belopp om etthundrasjuttiofemtusen (175 000) kr anses som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpning av 1. 16 och 17 §§ lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., 1. bestämmelserna om bostadsbidrag i 97 kap. 6-10 §§ socialförsäkringsbalken, 2. 5 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 2. bestämmelserna om bostadstillägg i 102 kap. 10-13 §§ samma balk, 3. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453), 4. 26 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), samt 5. 19 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.76 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs att 2 kap. 27 §, 8 kap. 6, 9-11, 16, 19 och 21 §§, 9 kap. 7 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 30-32, 37, 40 och 41 §§, 12 kap. 36 §, 15 kap. 8 §, 16 kap. 22, 24 och 30 §§, 28 kap. 9 §, 57 kap. 9 och 22 §§, 58 kap. 10, 18, 18 a och 24 §§ och 67 kap. 6 § samt rubrikerna närmast före 8 kap. 6, 9 och 10 §§ samt 11 kap. 31 § inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 27 § Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring gällde för året före taxeringsåret. Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde för året före taxeringsåret. 8 kap. Räntor Tillägg och räntor 6 § Räntor enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag är skattefria. Tillägg enligt 37 kap. 15 § första stycket och 98 kap. 7 § första stycket socialförsäkringsbalken är skattefria. Barnbidrag Bidrag till kostnader för barn 9 § Följande bidrag är skattefria: - allmänt barnbidrag enligt lagen (1947:529) om allmänt barnbidrag, - förlängt barnbidrag enligt lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag, - bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn, - underhållsstöd enligt lagen (1996:1030) om underhållsstöd, och - efterlevandestöd till barn enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. Följande bidrag enligt socialförsäkringsbalken är skattefria: - barnbidrag, - underhållsstöd, - adoptionsbidrag, och - efterlevandestöd. Bostadsbidrag Bidrag till bostadskostnader 10 § Följande bidrag är skattefria: - bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag, - bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., och - kommunalt bostadstillägg till handikappade. Bostadsbidrag och bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken samt kommunalt bostadstillägg till handikappade är skattefria. 11 § Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd och liknande ersättningar är skattefria. Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap. socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är skattefria. 16 § Handikappersättning enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag och ersättning för merutgifter för resor enligt 3 kap. 7 a § lagen (1962:381) om allmän försäkring är skattefria. Handikappersättning enligt 50 kap. socialförsäkringsbalken och ersättning för merutgifter för resor enligt 27 kap. 5 § samma balk är skattefria. 19 § Assistansersättningar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och ekonomiskt stöd till utgifter för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade är skattefria. Assistansersättningar enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken och ekonomiskt stöd till utgifter för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade är skattefria. 21 § Ersättningar från Försäkringskassan till arbetsgivare som enligt 3 kap. 16 § andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring har rätt att få arbetstagares sjukpenning från Försäkringskassan är skattefria, om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte ska dras av. Ersättningar från Försäkringskassan till arbetsgivare som enligt 27 kap. 56 eller 57 § socialförsäkringsbalken har rätt att få arbetstagares sjukpenning från Försäkringskassan är skattefria, om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte ska dras av. 9 kap. 7 §2 Följande räntor och avgifter får inte dras av: - räntor enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395), - avgifter enligt 22 § tredje stycket lagen (1993:737) om bostadsbidrag, - räntor enligt 36 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd, och - räntor enligt 19 kap. 47 § socialförsäkringsbalken, - avgifter enligt 37 kap. 15 § andra stycket och 98 kap. 7 § andra stycket socialförsäkringsbalken, och - räntor på sådana lån som avses i 11 kap. 45 § eller 15 kap. 3 §. 10 kap. 5 §3 Med pension avses ersättningar som betalas ut 1. som inkomstgrundad ålderspension och premiepension till efterlevande enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 1. som allmän ålderspension, efterlevandepension och premiepension till efterlevande enligt socialförsäkringsbalken, 2. som garantipension enligt lagen (1998:702) om garantipension, 3. som efterlevandepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, 4. som ålders-, invaliditets- och efterlevandepension enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga4, 2. som ålders-, invaliditets- och efterlevandepension enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga4, 5. på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring, 3. på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring, 6. på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, eller 4. på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, eller 7. till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket. 5. till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket. Med pension avses också ersättningar som betalas ut från pensionssparkonto 1. till pensionsspararen, 2. till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande, 3. till den som fått rätten till pension genom bodelning, 4. till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagarförordnande jämkats, eller 5. vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken. I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. 11 kap. 30 §5 Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av tjänst: 1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 1. sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken, 2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän, 2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, 3. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön, 3. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön, och 4. smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, och 5. ersättningar enligt andra lagar eller författningar vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller i samband med militärtjänstgöring. 4. ersättningar enligt andra lagar eller författningar vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller i samband med militärtjänstgöring. Även sjukersättning och aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ska tas upp. Sådan ersättning som anges i 16 kap. 17 § nämnda lag ska dock inte tas upp. Även sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken ska tas upp. Sådan ersättning som anges i 36 kap. 18 § samma balk ska dock inte tas upp. Föräldrapenning och vårdbidrag Föräldrapenning m.m. 31 § Följande ersättningar i samband med vård ska tas upp: Följande ersättningar enligt socialförsäkringsbalken i samband med vård ska tas upp: 1. föräldrapenningförmåner enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 1. föräldrapenningsförmåner, 2. ersättningar enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, och 2. närståendepenning, och 3. vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag. 3. vårdbidrag. Vårdbidrag ska dock inte tas upp till den del det utgör ersättning för merutgifter. 32 § Särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn ska inte tas upp. Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap. socialförsäkringsbalken ska inte tas upp. Vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag ska inte tas upp. 37 § Följande gäller för livräntor vid sjukdom eller olycksfall på grund av försäkringar som inte har tecknats i samband med tjänst och inte heller är trafikförsäkring, ansvarsförsäkring, obligatorisk försäkring enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller försäkring enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Som intäkt ska den del av livräntans belopp tas upp som framgår av följande tabell, nämligen om livräntetagaren under beskattningsåret fyllt: Följande gäller för livräntor vid sjukdom eller olycksfall på grund av försäkringar som inte har tecknats i samband med tjänst och inte heller är trafikförsäkring, ansvarsförsäkring, obligatorisk försäkring enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller arbetsskadeförsäkring enligt socialförsäkringsbalken. Som intäkt ska den del av livräntans belopp tas upp som framgår av följande tabell, nämligen om livräntetagaren under beskattningsåret fyllt: högst 35 år 80 % 36 till och med 47 år 70 % 48 " " " 56 år 60 % 57 " " " 63 år 50 % 64 " " " 69 år 40 % 70 " " " 76 år 30 % 77 " " " 86 år 20 % minst 87 år 10 % Andra livräntor på grund av personskada än sådana som avses i första stycket ska tas upp till den del de avser ersättning för förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll. 40 § Barnpension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn ska bara tas upp till den del pensionen för varje månad överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandelivränta ska inte tas upp till den del livräntan enligt 7 kap. 10 och 11 §§ lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn medfört minskning av efterlevandestöd till barn och sådan del av barnpensionen som inte ska tas upp. Barnpension enligt 78 kap. socialförsäkringsbalken ska bara tas upp till den del pensionen för varje månad överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandelivränta ska inte tas upp till den del livräntan enligt 85 kap. 3, 5 och 6 §§ samma balk medfört minskning av efterlevandestöd och sådan del av barnpensionen som inte ska tas upp. 41 § Ersättning som betalas ut på annat sätt än i form av pension eller livränta från arbetsgivare när denne står självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring behandlas på samma sätt som försäkringsersättningar enligt sistnämnda lag. Ersättning som betalas ut på annat sätt än i form av pension eller livränta från arbetsgivare när denne står självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller 42 kap. 5 § socialförsäkringsbalken behandlas på samma sätt som försäkringsersättningar enligt 39-42 kap. samma balk. 12 kap. 36 § Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras. Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett underlag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skattskyldige antingen vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år eller då inte fyllt 65 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till beskattning det följande beskattningsåret. Underlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst som enligt 2 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension är inkomst av annat förvärvsarbete, minskade med andra kostnader som ska dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses i andra stycket och med sjuk- och rehabiliteringspenning och liknade ersättningar som avses i 2 kap. 6 § första stycket 4 i den nämnda lagen. Underlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst som enligt 59 kap. 14 och 20 §§ socialförsäkringsbalken är inkomst av annat förvärvsarbete, minskade med andra kostnader som ska dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses i andra stycket och med sjuk- och rehabiliteringspenning och liknade ersättningar som avses i 59 kap. 14 § 4 samma balk. 15 kap. 8 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp, om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av näringsverksamhet: 1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 1. sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken, och 2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän, och 2. sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. 3. smittbärarpenning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare. 16 kap. 22 § Utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad får inte dras av. Utgifterna ska dock dras av om de avser en anställd, en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag som inte omfattas av den offentligt finansierade vården enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller någon annan svensk författning. Utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad får inte dras av. Utgifterna ska dock dras av om de avser en anställd, en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag som inte omfattas av den offentligt finansierade vården. Utgifter för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands ska dras av om de uppkommit vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands. 24 § Utgifter för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ska dras av, om arbetsgivaren ska svara för dem enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring eller rehabiliteringen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Avdrag för sådana utgifter ska också göras av en enskild näringsidkare eller av en delägare i ett svenskt handelsbolag, om rehabiliteringen syftar till att han ska kunna fortsätta sitt förvärvsarbete. Även utgifter för förebyggande behandling ska dras av, om behandlingen har ett sådant syfte. Utgifter för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ska dras av, om arbetsgivaren ska svara för dem enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken eller rehabiliteringen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Avdrag för sådana utgifter ska också göras av en enskild näringsidkare eller av en delägare i ett svenskt handelsbolag, om rehabiliteringen syftar till att han ska kunna fortsätta sitt förvärvsarbete. Även utgifter för förebyggande behandling ska dras av, om behandlingen har ett sådant syfte. 30 § Avdrag enligt 29 § andra stycket ska beräknas på ett underlag som motsvarar överskottet i näringsverksamheten före avdraget minskat med 1. sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §, och 2. inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 2 kap. 3-5, 15 och 16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. 2. inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 59 kap. 8-13 §§ socialförsäkringsbalken och inte omfattas av undantag enligt 59 kap. 23 eller 25 § samma balk. Avdraget får uppgå till högst 25 procent av underlaget. För sådana inkomster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till högst 20 procent. 28 kap. 9 § Om pensionsavtalet ger rätt till sådan ålderspension som avses i 8 § andra stycket utöver 20 procent av den del av lönen som inte överstiger 7,5 prisbasbelopp, ska ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå avtalad pensionsnivå ändå dras av om den överskjutande pensionen är avsedd att ersätta tilläggspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Om pensionsavtalet ger rätt till sådan ålderspension som avses i 8 § andra stycket utöver 20 procent av den del av lönen som inte överstiger 7,5 prisbasbelopp, ska ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå avtalad pensionsnivå ändå dras av om den överskjutande pensionen är avsedd att ersätta inkomstgrundad ålderspension som avses i 55 kap. 2 och 3 §§ socialförsäkringsbalken. 57 kap. 9 § Med inkomstbasbelopp avses detsamma som i 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension för året före beskattningsåret. Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för året före beskattningsåret. 22 § En kapitalvinst ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 inkomstbasbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som gällde för avyttringsåret. En kapitalvinst ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 inkomstbasbelopp enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken för avyttringsåret. Om en närstående är eller har varit bosatt i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och där tagit upp en kapitalvinst, ska även detta belopp beaktas enligt första stycket, om beskattningen av kapitalvinsten motsvarar den beskattning som skulle ha skett om den närstående varit bosatt i Sverige. 58 kap. 10 § Ålderspension får inte börja betalas ut innan den försäkrade fyller 55 år. Utbetalning får dock göras tidigare om den försäkrade enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har fått rätt till sjukersättning som inte är tidsbegränsad. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att pensionen får börja betalas ut innan den försäkrade fyller 55 år. Utbetalning får dock göras tidigare om den försäkrade enligt socialförsäkringsbalken har fått rätt till sjukersättning. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att pensionen får börja betalas ut innan den försäkrade fyller 55 år. Förmånstagare får inte sättas in till annan ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Förmånstagare till sådan försäkring ska vara den som var anställd när avtalet ingicks. 18 §6 En pensionsförsäkring får återköpas trots bestämmelserna i detta kapitel, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst 30 procent av prisbasbeloppet. Återköp får också ske om 1. det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett prisbasbelopp, 2. försäkringen inte är förenad med ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande, och 3. premier för försäkringen inte har betalats under de senaste tio åren. I andra fall får återköp medges av Skatteverket, om försäkringstagaren är på obestånd och genom ett återköp kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl. Detta gäller dock endast om återköp får ske enligt försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer. Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken eller 15 kap. 8 § försäkringsavtalslagen (2005:104) av försäkringstagarens tillgodohavande. De hindrar inte heller en överföring av hela pensionsförsäkringens värde direkt till en annan pensionsförsäkring än som avses i 5 § om försäkringstagaren tecknar den i samband med överföringen hos samma eller annan försäkringsgivare med samma person som försäkrad. Överföringen ska i så fall inte anses som pension enligt 10 kap. 5 § första stycket 6 och inte heller som en betalning av premier för pensionsförsäkring. Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken eller 15 kap. 8 § försäkringsavtalslagen (2005:104) av försäkringstagarens tillgodohavande. De hindrar inte heller en överföring av hela pensionsförsäkringens värde direkt till en annan pensionsförsäkring än som avses i 5 § om försäkringstagaren tecknar den i samband med överföringen hos samma eller annan försäkringsgivare med samma person som försäkrad. Överföringen ska i så fall inte anses som pension enligt 10 kap. 5 § första stycket 4 och inte heller som en betalning av premier för pensionsförsäkring. 18 a §7 En försäkringsgivare som bedriver verksamhet från ett fast driftställe i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som gett in ett sådant åtagande som avses i 16 a § andra stycket, får avtala med försäkringens innehavare om att för dennes räkning betala den avkastningsskatt som enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel är hänförlig till försäkringen. Ett sådant avtal om betalning av avkastningsskatt ska vara skriftligt och får avse flera år. Betalningen ska inte anses strida mot bestämmelserna i detta kapitel och inte heller anses som pension enligt 10 kap. 5 § första stycket 6, om Betalningen ska inte anses strida mot bestämmelserna i detta kapitel och inte heller anses som pension enligt 10 kap. 5 § första stycket 4, om - beloppet betalats ut sedan underlaget för avkastningsskatt fastställts i beslut om årlig taxering, och - det belopp som betalats ut inte överstiger avkastningsskattens storlek enligt beslut om slutlig skatt med tillägg för bankavgifter och andra sedvanliga kostnader som har direkt samband med överföringen av beloppet. Om skatt som försäkringsgivaren betalat till följd av avtalet återbetalas, anses beloppet som pension om det inte, tillsammans med ränta enligt 19 kap. 12 § skattebetalningslagen (1997:483), tillgodoförs försäkringen inom 14 dagar. Har försäkringen avslutats, ska beloppet i stället tillgodoföras den försäkring till vilken värdet i den avslutade försäkringen har överförts. Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas också på tjänstepensionsavtal som är jämförbara med pensionsförsäkring och uppfyller villkoren i 1 a §. 24 § Ålderspension får inte börja betalas ut innan pensionsspararen fyller 55 år. Utbetalning får dock göras tidigare om pensionsspararen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har fått rätt till sjukersättning som inte är tidsbegränsad. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att pensionen får börja betalas ut innan pensionsspararen fyller 55 år. Utbetalning får dock göras tidigare om pensionsspararen enligt socialförsäkringsbalken har fått rätt till sjukersättning. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att pensionen får börja betalas ut innan pensionsspararen fyller 55 år. 67 kap. 6 §8 Med arbetsinkomster avses vid tillämpningen av detta kapitel sådana inkomster som anges i 2 kap. 3 och 4 §§, 5 § 11, 15 och 16, 6 § första stycket 1-3 och 5 samt 7, 8 och 10 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med undantag för sådana inkomster som avses i 2 kap. 14-16 §§ samma lag. Som arbetsinkomst avses även inkomst från självständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands, om den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning har arbetat i verksamheten. Med arbetsinkomster avses vid tillämpningen av detta kapitel sådana inkomster som anges i 59 kap. 8-12 §§, 13 § 10, 12 och 13, 14 § första stycket 1-3 och 5 samt 15-19, 21 och 27 §§ socialförsäkringsbalken med undantag för sådana inkomster som anges i 59 kap. 23, 25, 26 och 28 §§ samma balk. Som arbetsinkomst avses även inkomst från självständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands, om den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning har arbetat i verksamheten. Vid beräkningen av skattereduktionen ska arbetsinkomsterna utgöras av - överskott i inkomstslaget tjänst, och - överskott i inkomstslaget näringsverksamhet minskat med sjukpenning eller annan ersättning som anges i 15 kap. 8 §. Arbetsinkomsterna ska minskas med allmänna avdrag enligt 62 kap. och sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. samt avrundas nedåt till helt hundratal kronor. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2. Vad som föreskrivs om bidrag, ersättningar, inkomster, tillägg, räntor, avgifter och utgifter enligt socialförsäkringsbalken gäller även i fråga om motsvarande bidrag, ersättningar, inkomster, tillägg, räntor, avgifter och utgifter enligt den före den 1 januari 2011 gällande äldre lagstiftningen. 3. Vid tillämpning av 10 kap. 5 § första stycket ska med pension även efter ikraftträdandet avses särskild efterlevandepension enligt 7 kap. 48-54 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. och hustrutillägg enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension. 4. Vid tillämpning av 11 kap. 37 § likställs med arbetsskadeförsäkring enligt socialförsäkringsbalken motsvarande försäkring enligt den upphävda lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. 5. I fråga om prisbasbelopp och inkomstbasbelopp för 2010 och tidigare år tillämpas 1 kap. 6 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring respektive 1 kap. 6 § i den upphävda lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. 1.1 2.77 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 17 och 20 §§ lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 17 § I fråga om personer födda 1937 eller tidigare skall hänvisningarna i 12 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229) till 2 kap. 6 § respektive 2 kap. 6 § första stycket 4 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension i stället avse 11 kap. 3 § respektive 11 kap. 3 § första stycket d lagen (1962:381) om allmän försäkring i deras lydelse före ikraftträdandet av lagen (1998:677) om ändring i nämnda lag. I fråga om personer födda 1937 eller tidigare ska hänvisningarna i 12 kap. 36 § inkomstskattelagen (1999:1229) till 59 kap. 14 och 20 §§ respektive 59 kap. 14 § 4 socialförsäkringsbalken i stället avse 11 kap. 3 § respektive 11 kap. 3 § första stycket d lagen (1962:381) om allmän försäkring i deras lydelse före ikraftträdandet av lagen (1998:677) om ändring i nämnda lag. 20 § I fråga om personer födda 1937 eller tidigare skall hänvisningen i 16 kap. 30 § inkomstskattelagen (1999:1229) till 2 kap. 3-5, 15 och 16 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension i stället avse 11 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före ikraftträdandet av lagen (1998:677) om ändring i nämnda lag. I fråga om personer födda 1937 eller tidigare ska hänvisningen i 16 kap. 30 § inkomstskattelagen (1999:1229) till 59 kap. 8-13, 23 och 25 §§ socialförsäkringsbalken i stället avse 11 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före ikraftträdandet av lagen (1998:677) om ändring i nämnda lag. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.78 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § och 3 kap. 25 § studiestödslagen (1999:1395) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 3 § Med prisbasbelopp avses i denna lag det prisbasbelopp som fastställs enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Med prisbasbelopp avses i denna lag prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. 3 kap. 25 §1 Studiemedel får inte lämnas eller tas emot för den tid för vilken det lämnas 1. studiehjälp enligt 2 kap., 2. aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, 3. utbildningsbidrag för doktorander, 4. sjukersättning, aktivitetsersättning eller rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 4. sjukersättning, aktivitetsersättning eller rehabiliteringsersättning enligt socialförsäkringsbalken, 5. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för - kortare studier om funktionshinder, - kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och - studier inom vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, 6. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska, eller 7. ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer. Studiemedel får inte lämnas för högskoleutbildning på forskarnivå om den studerande är eller har varit anställd som doktorand eller har eller har haft utbildningsbidrag för doktorander. Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande beviljats studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utländsk studiefinansiering som ska omfattas av detta stycke. Regeringen får meddela föreskrifter om avvikelser från första stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.79 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i studiestödslagen (1999:1395) Härigenom föreskrivs att 3 kap. 25 § studiestödslagen (1999:1395) i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2009/10:165 Föreslagen lydelse 3 kap. 25 § Studiemedel får inte lämnas eller tas emot för den tid för vilken det lämnas 1. studiehjälp enligt 2 kap., 2. aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program, 3. utbildningsbidrag för doktorander, 4. sjukersättning, aktivitetsersättning eller rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 4. sjukersättning, aktivitetsersättning eller rehabiliteringsersättning enligt socialförsäkringsbalken, 5. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för - kortare studier om funktionshinder, - kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och - studier inom särskild utbildning för vuxna, 6. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska, eller 7. ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer. Studiemedel får inte lämnas för högskoleutbildning på forskarnivå om den studerande är eller har varit anställd som doktorand eller har eller har haft utbildningsbidrag för doktorander. Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande beviljats studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utländsk studiefinansiering som ska omfattas av detta stycke. Regeringen får meddela föreskrifter om avvikelser från första stycket. 2.80 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 2 kap. 2 § samt 5 kap. 1 och 2 §§ lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 §1 Första-Fjärde AP-fonderna förvaltar de medel som enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift ska föras till Första-Fjärde AP-fonderna. Sjunde AP-fonden förvaltar de medel som enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension ska föras till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Sjunde AP-fonden förvaltar de medel som enligt 64 kap. 18 § första stycket 2 socialförsäkringsbalken ska föras till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden. 2 kap. 2 §2 Pensionsmyndigheten ska, i den mån andra medel inte står till förfogande, från Första-Fjärde AP-fonderna rekvirera de medel som behövs för att finansiera försäkringen för inkomstpension och tilläggspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Pensionsmyndigheten ska, i den mån andra medel inte står till förfogande, från Första-Fjärde AP-fonderna rekvirera de medel som behövs för att finansiera försäkringen för inkomstpension och tilläggspension enligt socialförsäkringsbalken. Pensionsmyndigheten ska också från fonderna rekvirera de medel som behövs för att föra över värdet av pensionsrätt för inkomstpension och värdet av rätt till tilläggspension enligt lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna. Vid tillämpningen av första och andra styckena ska var och en av fonderna tillskjuta en fjärdedel av medlen. 5 kap. 1 §3 Sjunde AP-fonden förvaltar fonder för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen ska ske uteslutande i pensionsspararnas intresse. Sjunde AP-fonden förvaltar fonder för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i socialförsäkringsbalken. Förvaltningen ska ske uteslutande i pensionsspararnas intresse. När medel förs över med stöd av 8 kap. 4 § andra stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension, ska pensionsspararen kunna bestämma att medlen ska När medel förs över med stöd av 64 kap. 23 § andra stycket socialförsäkringsbalken, ska pensionsspararen kunna bestämma att medlen ska 1. placeras i en eller flera angivna fonder, 2. fördelas mellan fonderna efter pensionsspararens ålder, eller 3. fördelas mellan fonderna efter den risknivå som pensionsspararen anger. När medel förs över med stöd av 8 kap. 4 § tredje eller fjärde stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension, ska medlen fördelas mellan fonderna efter pensionsspararens ålder. När medel förs över med stöd av 64 kap. 24 § andra stycket eller 26 § andra stycket socialförsäkringsbalken, ska medlen fördelas mellan fonderna efter pensionsspararens ålder. Sjunde AP-fonden får ur var och en av fonderna ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för respektive fond. Om kostnaderna avser flera av fonderna, ska de fördelas mellan fonderna på ett skäligt sätt. Sjunde AP-fonden ska ta emot medel till och betala ut medel från fonderna enligt de anvisningar som Pensionsmyndigheten lämnar. 2 §4 Sjunde AP-fonden ska ingå samarbetsavtal enligt 8 kap. 3 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med Pensionsmyndigheten samt göra de åtaganden som anges i samma stycke 3-6. Sjunde AP-fonden ska ingå samarbetsavtal enligt 64 kap. 19 § 2 socialförsäkringsbalken med Pensionsmyndigheten samt göra de åtaganden som anges i samma paragraf. Fondbestämmelserna för de fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden får inte tillåta att medel delas ut till någon annan än Pensionsmyndigheten. Sjunde AP-fonden får inte heller genom fonderna utöva sådan fondverksamhet som avser förvaltning av specialfonder enligt 6 kap. lagen (2004:46) om investeringsfonder. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.81 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 7 och 8 §§, 2 kap. 15, 18 och 19 §§ samt 3 kap. 10, 16 och 17 §§ socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 7 § Arbete på fartyg anses som arbete i Sverige i samma utsträckning som enligt 2 kap. 8 § socialförsäkringslagen (1999:799). Arbete på fartyg anses som arbete i Sverige i samma utsträckning som enligt 6 kap. 3 § socialförsäkringsbalken. 8 § Arbete för en arbetsgivare som utförs i ett annat land än det där arbetsgivaren bedriver sin verksamhet anses som arbete i Sverige i samma utsträckning som enligt 2 kap. 9 § socialförsäkringslagen (1999:799). Arbete för en arbetsgivare som utförs i ett annat land än det där arbetsgivaren bedriver sin verksamhet anses som arbete i Sverige i samma utsträckning som enligt 6 kap. 4 § socialförsäkringsbalken. 2 kap. 15 § En ersättning till en person vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns födelse är avgiftsfri, till den del ersättningen motsvarar sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 §, 4 kap. 18 § eller 22 kap. 12 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. En ersättning till en person vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns födelse är avgiftsfri, till den del ersättningen motsvarar föräldrapenning, sjukpenning eller rehabiliteringspenning som arbetsgivare får uppbära enligt 11 kap. 13 §, 27 kap. 56 eller 57 § eller 31 kap. 13 § socialförsäkringsbalken. 18 § En sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse eller från någon annan juridisk person med motsvarande ändamål, som enligt 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring inte skall beaktas vid beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst, är avgiftsfri. En sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse eller från någon annan juridisk person med motsvarande ändamål, som enligt 25 kap. 21-23 §§ socialförsäkringsbalken inte ska beaktas vid beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst, är avgiftsfri. 19 § En ersättning till en idrottsutövare från en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7-13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet är avgiftsfri, om ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. En ersättning till en idrottsutövare från en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7-13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet är avgiftsfri, om ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. 3 kap. 10 § Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring är avgiftsfri. Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt socialförsäkringsbalken är avgiftsfri. Detta gäller också sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och motsvarande ersättning som utges enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande. Detta gäller också arbetsskadesjukpenning enligt samma balk och motsvarande ersättning som utges enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande. 16 §1 Den som har haft hel ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension hela året före taxeringsåret skall bara betala ålderspensionsavgiften. Detsamma gäller den som har haft hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring någon del av året före taxeringsåret. Den som har haft hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken hela året före taxeringsåret ska bara betala ålderspensionsavgiften. Detsamma gäller den som har haft hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt samma balk någon del av året före taxeringsåret. 17 § Den för vilken sjukpenningförsäkring enligt 3 kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller med karenstid skall betala sjukförsäkringsavgift efter en procentsats som beräknas med hänsyn till hur karenstiden bedöms påverka försäkringens utgifter. Den för vilken sjukpenningförsäkring enligt 27 kap. 29-31 §§ socialförsäkringsbalken gäller med karenstid ska betala sjukförsäkringsavgift efter en procentsats som beräknas med hänsyn till hur karenstiden bedöms påverka försäkringens utgifter. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2. Vad som föreskrivs i 2 kap. 15 och 18 §§ samt 3 kap. 10, 16 och 17 §§ om ersättningar enligt socialförsäkringsbalken gäller även i fråga om motsvarande ersättningar enligt den före den 1 januari 2011 gällande äldre lagstiftningen. 2.82 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter Härigenom föreskrivs att 3-8 och 10 §§ lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §1 Sjukförsäkringsavgifter skall finansiera kostnader för följande ersättningar som utges enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring Sjukförsäkringsavgifter ska finansiera kostnader för följande ersättningar som utges enligt socialförsäkringsbalken 1. sjukpenning och andra ersättningar enligt 3 kap., 1. graviditetspenning enligt 10 kap., sjukpenning och ersättning för merkostnader för resor enligt 27 kap. samt ersättningar enligt 110 kap. 30 § för kostnader för utredning m.m. i ärenden om sjukdom och rehabilitering, 2. inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 8 kap., och 2. rehabiliteringspenning och andra ersättningar enligt 31 kap., och 3. rehabiliteringspenning och andra ersättningar enligt 22 kap. 3. inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 34 kap. 4 §2 Sjukförsäkringsavgifter skall också finansiera Sjukförsäkringsavgifter ska också finansiera 1. Centrala studiestödsnämndens kostnader med anledning av att studielån som avser en sjukperiod inte behöver återbetalas enligt studiestödslagen (1999:1395) eller bestämmelser som har meddelats med stöd av den lagen, 2. kostnader enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård, 2. kostnader för närståendepenning enligt 47 kap. socialförsäkringsbalken, 3. den allmänna försäkringens kostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, 3. Försäkringskassans kostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, 4. vissa av Försäkringskassans förvaltningskostnader och kostnader för att delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser, samt 5. sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift som betalas för förmåner enligt 1 och 2 ovan samt 3 §. 5 § Föräldraförsäkringsavgifter skall finansiera Föräldraförsäkringsavgifter ska finansiera 1. föräldrapenningförmåner enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring, 1. föräldrapenningsförmåner enligt 11-13 kap. socialförsäkringsbalken, 2. kostnader för administration av föräldrapenningförmåner, och 2. kostnader för administration av föräldrapenningsförmåner, och 3. sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift som betalas för föräldrapenningförmåner. 3. sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift som betalas för föräldrapenningsförmåner. 6 §3 Den andel av influtna ålderspensionsavgifter som beräknas utgöra avgifter för inkomster som överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall föras till staten. Den andel av influtna ålderspensionsavgifter som beräknas utgöra avgifter för inkomster som överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken ska föras till staten. Den andel av avgifterna som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension för samma år skall föras till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning enligt 8 kap. 1 § första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Den andel av avgifterna som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension för samma år ska föras till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning enligt 64 kap. 15 och 16 §§ socialförsäkringsbalken. Återstoden av avgifterna skall föras till Första-Fjärde AP-fonderna för förvaltning enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Återstoden av avgifterna ska föras till Första-Fjärde AP-fonderna för förvaltning enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). 7 §4 Beräknade andelar av ålderspensionsavgifter enligt 6 § skall stämmas av mot de slutliga avgifter som avser fastställda pensionsrätter för premiepension och inkomster som överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Beräknade andelar av ålderspensionsavgifter enligt 6 § ska stämmas av mot de slutliga avgifter som avser fastställda pensionsrätter för premiepension och inkomster som överstiger 8,07 gånger det för året gällande inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken. Skillnaden mellan beräknade belopp och de belopp som slutligt framräknas för det aktuella året skall regleras vid en kommande överföring. Skillnaden mellan beräknade belopp och de belopp som slutligt framräknas för det aktuella året ska regleras vid en kommande överföring. Medel som regleras gentemot staten skall beräknas med sådan ränta som anges i 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483). Medel som regleras gentemot Riksgäldskontoret skall beräknas med tillägg av sådan avkastning som avses i 8 kap. 1 § första stycket lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Medel som regleras gentemot staten ska beräknas med sådan ränta som anges i 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483). Medel som regleras gentemot Riksgäldskontoret ska beräknas med tillägg av sådan avkastning som avses i 64 kap. 16 § första stycket socialförsäkringsbalken. 8 §5 Efterlevandepensionsavgifter skall finansiera Efterlevandepensionsavgifter ska finansiera 1. inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn och lagen (2000:462) om införande av lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, och 1. inkomstgrundad efterlevandepension och änkepension enligt socialförsäkringsbalken, och 2. kostnader för administration av pension enligt 1. 10 § Arbetsskadeavgifter skall finansiera Arbetsskadeavgifter ska finansiera 1. ersättningar enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, 1. ersättningar från arbetsskadeförsäkringen enligt 40-42 samt 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken, 2. kostnader för administration av ersättningar enligt 1, och 3. sådana statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift som betalas på ersättningar enligt 1. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2. Avgifter enligt 3, 4, 5, 8 och 10 §§ ska fortfarande finansiera ersättningar, förmåner, avgifter och kostnader enligt den intill den 1 januari 2011 gällande äldre lagstiftningen. 3. Bestämmelserna i 8 § 1 tillämpas också i fråga om särskild efterlevandepension enligt 7 kap. 48-54 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken 2.83 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 §, 8 kap. 3 och 4 §§ samt 10 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 6 §1 Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 § ska i det sammanhanget inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, ska han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap. 1-4 och 6-13 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 §§ samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 4 § ska i det sammanhanget inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, ska han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap. 1-4 och 6-13 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 §§ samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160) och av bestämmelserna om arbetsskadeförsäkring i socialförsäkringsbalken. 8 kap. 3 §2 Med prisbasbelopp avses i detta kapitel det prisbasbelopp som fastställs enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Med prisbasbelopp avses i detta kapitel prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. 4 §3 Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad. Inkomsten skall beräknas med tillämpning av 21 § första stycket 1-3 och 5 lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Som inkomst skall även räknas särskilt bostadstillägg enligt 20 § samma lag och bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag. En kommun kan i sitt taxebeslut bestämma att inkomsten skall beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde. Inkomsten ska beräknas med tillämpning av 102 kap. 29 § 1, 2, 4 och 5 socialförsäkringsbalken. Vid tillämpning av 102 kap. 29 § 4 balken ska dock endast sådan inkomst som avses i 97 kap. 13 § första stycket 1 medräknas. Som inkomst ska även räknas bostadsbidrag enligt 96-98 kap. och särskilt bostadstillägg enligt 102 kap. 26 § samma balk. En kommun kan i sitt taxebeslut bestämma att inkomsten ska beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde. I fråga om makar skall den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster. I fråga om makar ska den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster. Lydelse enligt prop. 2009/10:192 Föreslagen lydelse 10 kap. 5 § Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum - 1 kap. 4 och 9 §§ föräldrabalken, - 2 kap. 1, 4-6, 8-9 §§ föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 § att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning, - 3 kap. 5, 6 och 8 §§ föräldrabalken, - 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § tredje stycket föräldrabalken, - 6 kap. 15 c § tredje stycket föräldrabalken, - 6 kap. 19 § föräldrabalken när det gäller beslut att utse utredare i mål och ärenden om vårdnad, boende eller umgänge, - 7 kap. 7 § föräldrabalken när det gäller godkännande av avtal om att underhållsbidrag skall betalas för längre perioder än tre månader, - 7 kap. 7 § föräldrabalken när det gäller godkännande av avtal om att underhållsbidrag ska betalas för längre perioder än tre månader, - 11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken. Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 5 kap. 2 § denna lag eller att fullgöra nämndens uppgifter enligt 5 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller 17 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 5 kap. 2 § denna lag eller att fullgöra nämndens uppgifter enligt 16 kap. 18 § eller 18 kap. 19 § socialförsäkringsbalken. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.84 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 och 4 §§, 3 kap. 1 § och 18 kap. 1 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 § I självdeklarationerna lämnas uppgifter till ledning för 1. egen taxering enligt taxeringslagen (1990:324), 2. taxering enligt taxeringslagen av delägare i svenska handelsbolag och medlemmar i europeiska ekonomiska intressegrupperingar, 3. beslut om mervärdesskatt i fall som avses i 3 kap. 14 §, 4. bestämmande av underlag för egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), 5. bestämmande av underlag för skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, 6. bestämmande av underlag för avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, samt 7. beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. 7. beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken. Bestämmelser om skyldighet att lämna självdeklaration finns i 2 kap. 4 § I kontrolluppgifterna lämnas uppgifter om andra än uppgiftslämnaren själv till ledning för 1. taxering enligt taxeringslagen (1990:324), 2. bestämmande av underlag för egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), 3. bestämmande av underlag för skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, 4. bestämmande av underlag för avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 5. registrering av skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483), 6. beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 6. beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, 7. beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, samt 8. beskattning utomlands. Bestämmelser om skyldighet att lämna kontrolluppgifter finns i 6-13 kap. 3 kap. 1 §1 En självdeklaration ska innehålla 1. nödvändiga identifikationsuppgifter, 2. uppgifter om de intäktsposter och kostnadsposter som ska hänföras till respektive inkomstslag, 3. uppgifter om de allmänna avdrag som den skattskyldige har rätt till, 4. de uppgifter som behövs för beräkning av a) fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, b) avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, c) särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, d) expansionsfondsskatt enligt 34 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), e) egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), f) särskild löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, g) allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, h) pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, och h) pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, och i) kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, 5. de uppgifter som behövs för att avgöra om en begränsat skattskyldig uppfyller kraven för att erhålla allmänna avdrag enligt 62 kap. 5-8 §§ eller grundavdrag enligt 63 kap. inkomstskattelagen, samt 6. de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att fatta riktiga taxerings- och beskattningsbeslut samt beslut om pensionsgrundande inkomst. 18 kap. 1 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva om undantag från skyldigheten att lämna en kontrolluppgift eller en förbindelse enligt en bestämmelse i 6-13 kap. om 1. undantaget inte kan antas komma att försvåra kontrollen av att deklarationsskyldigheten har fullgjorts riktigt och fullständigt, 2. uppgiften saknar betydelse för beskattningen enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 3. uppgiften saknar betydelse för beräkningen av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, och 3. uppgiften saknar betydelse för beräkningen av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, och 4. undantaget inte påverkar Sveriges åtaganden inom det internationella utbytet av information. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2.85 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna Härigenom föreskrivs att 2-5, 8, 9 och 13 §§ lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Det sammanlagda värdet av pensionsrätt för inkomstpension, värdet av pensionsrätt för premiepension och värdet av rätt till tilläggspension (pensionsrättigheter för allmän ålderspension) enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall på begäran av den försäkrade föras över till gemenskaperna. Till grund för beräkning av det belopp som skall överföras skall de pensionsrättigheter läggas som har fastställts för den försäkrade till och med det år då denne tillträdde tjänsten vid gemenskaperna. Det sammanlagda värdet av pensionsrätt för inkomstpension, värdet av pensionsrätt för premiepension och värdet av rätt till tilläggspension (pensionsrättigheter för allmän ålderspension) enligt socialförsäkringsbalken ska på begäran av den försäkrade föras över till gemenskaperna. Till grund för beräkning av det belopp som ska överföras ska de pensionsrättigheter läggas som har fastställts för den försäkrade till och med det år då denne tillträdde tjänsten vid gemenskaperna. Överföringen innebär att de pensionsrättigheter för vilka värdet överförs inte längre ger upphov till ålderspension enligt svensk lag om inte rättigheterna senare återförs från gemenskaperna enligt vad som föreskrivs i 8 §. 3 § Värdet av pensionsrätt för inkomstpension skall utgöras av värdet av den försäkrades pensionsbehållning enligt 5 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Värdet av pensionsrätt för inkomstpension ska utgöras av värdet av den försäkrades pensionsbehållning enligt 62 kap. 5-7 §§ socialförsäkringsbalken. Vid beräkning av pensionsbehållningen skall hänsyn tas till pensionsbehållning som avser pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, föräldrar till små barn enligt 3 kap. 10 § och studier enligt 3 kap. 24 § samma lag, endast om det för den försäkrade till och med det år denne tillträdde tjänsten vid gemenskaperna har fastställts pensionsgrundande inkomster enligt vad som anges i 5 kap. 13 § samma lag. Vid beräkning av pensionsbehållningen ska hänsyn tas till pensionsbehållning som avser pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt 60 kap. 17 § socialförsäkringsbalken, studier enligt 60 kap. 19 § och föräldrar till små barn enligt 60 kap. 21 och 22 §§ samma balk, endast om det för den försäkrade till och med det år denne tillträdde tjänsten vid gemenskaperna har fastställts pensionsgrundande inkomster enligt vad som anges i 62 kap. 38-41 §§ samma balk. När överföring sker skall värdet av pensionsrätten räknas om med hänsyn till eventuell förändring av inkomstindex enligt 1 kap. 5 § samma lag mellan det år då den försäkrade tillträdde tjänsten vid gemenskaperna och året för överföringen. När överföring sker ska värdet av pensionsrätten räknas om med hänsyn till eventuell förändring av inkomstindex enligt 58 kap. 10-12 §§ samma balk mellan det år då den försäkrade tillträdde tjänsten vid gemenskaperna och året för överföringen. 4 § Värdet av rätt till tilläggspension som skall föras över för en försäkrad som är född år 1953 eller tidigare skall beräknas enligt 6 kap. 2, 3, 8 och 17 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och 19-22 §§ lagen (1998:675) om införande av nämnda lag. Beloppet skall därefter räknas om enligt vad som anges i andra och tredje styckena denna paragraf. Värdet av rätt till tilläggspension som ska föras över för en försäkrad som är född år 1953 eller tidigare ska beräknas enligt 63 kap. 6, 8, 9 och 16 §§ socialförsäkringsbalken och 6 kap. 12-18 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. Beloppet ska därefter räknas om enligt vad som anges i andra och tredje styckena denna paragraf. Beloppet skall multipliceras med ett delningstal. Som delningstal skall det delningstal användas som enligt 5 kap. 12 § förstnämnda lag gäller för beräkning av inkomstpension för en försäkrad som fyller 65 år i januari det år då den försäkrade börjar sin anställning vid gemenskaperna. Det framräknade beloppet skall därefter diskonteras med en årlig förväntad avkastning på 1,6 procent utifrån det antal år som återstår från det år då den försäkrade tillträdde tjänsten vid gemenskaperna till och med det år då den försäkrade fyller 65 år. Beloppet skall sedan multipliceras med 1,0 minus den procentuella genomsnittliga risken för att personer i den försäkrades ålder inte uppnår 65 års ålder. Risken skall beräknas med ledning av senast utgiven officiell statistik avseende livslängden hos befolkningen i Sverige. Beloppet ska multipliceras med ett delningstal. Som delningstal ska användas det delningstal enligt 62 kap. 34-36 §§ socialförsäkringbalken som gäller för beräkning av inkomstpension för en försäkrad som fyller 65 år i januari det år då den försäkrade börjar sin anställning vid gemenskaperna. Det framräknade beloppet ska därefter diskonteras med en årlig förväntad avkastning på 1,6 procent utifrån det antal år som återstår från det år då den försäkrade tillträdde tjänsten vid gemenskaperna till och med det år då den försäkrade fyller 65 år. Beloppet ska sedan multipliceras med 1,0 minus den procentuella genomsnittliga risken för att personer i den försäkrades ålder inte uppnår 65 års ålder. Risken ska beräknas med ledning av senast utgiven officiell statistik avseende livslängden hos befolkningen i Sverige. När överföring sker skall det värde som räknats fram enligt andra stycket slutligen räknas om med eventuell förändring av prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring mellan det år då den försäkrade tillträdde tjänsten vid gemenskaperna och året för överföringen. När överföring sker ska det värde som räknats fram enligt andra stycket slutligen räknas om med eventuell förändring av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken mellan det år då den försäkrade tillträdde tjänsten vid gemenskaperna och året för överföringen. 5 §1 Värdet av pensionsrätt för premiepension ska utgöras av de tillgångar som motsvarar tillgodohavandet på den försäkrades premiepensionskonto enligt 7 kap. 4 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension vid tidpunkten för inlösen av innehavet. Sådan inlösen ska ske snarast efter det att en begäran om överföring kommit in till Pensionsmyndigheten. Värdet av pensionsrätt för premiepension ska utgöras av de tillgångar som motsvarar tillgodohavandet på den försäkrades premiepensionskonto enligt 64 kap. 5 § socialförsäkringsbalken vid tidpunkten för inlösen av innehavet. Sådan inlösen ska ske snarast efter det att en begäran om överföring kommit in till Pensionsmyndigheten. Överföringen till gemenskaperna ska omfatta det värde som anges i första stycket. 8 §2 En tjänsteman som slutar sin anställning vid gemenskaperna för att övergå till verksamhet som anställd eller egenföretagare i Sverige kan få värdet av pensionsrätt som han eller hon är berättigad till inom gemenskaperna överfört till ett konto hos Pensionsmyndigheten. Värdet av pensionsrättigheter för allmän ålderspension, beräknat enligt 9 §, som tidigare överförts till gemenskaperna ska därvid på nytt ge upphov till allmän ålderspension enligt svensk lag. Vid fastställandet av pensionspoäng för tilläggspension och pensionsrätt för inkomstpension och premiepension gäller bestämmelserna i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. En tjänsteman som slutar sin anställning vid gemenskaperna för att övergå till verksamhet som anställd eller egenföretagare i Sverige kan få värdet av pensionsrätt som han eller hon är berättigad till inom gemenskaperna överfört till ett konto hos Pensionsmyndigheten. Värdet av pensionsrättigheter för allmän ålderspension, beräknat enligt 9 §, som tidigare överförts till gemenskaperna ska därvid på nytt ge upphov till allmän ålderspension enligt svensk lag. Vid fastställandet av pensionspoäng för tilläggspension och pensionsrätt för inkomstpension och premiepension gäller bestämmelserna i socialförsäkringsbalken. 9 § Värdet av de pensionsrättigheter för allmän ålderspension som återförs till det allmänna pensionssystemet skall högst motsvara värdet av de pensionsrättigheter för allmän ålderspension som tidigare överförts till gemenskaperna. Värdet av de pensionsrättigheter för allmän ålderspension som återförs till det allmänna pensionssystemet ska högst motsvara värdet av de pensionsrättigheter för allmän ålderspension som tidigare överförts till gemenskaperna. För inkomstpension och premiepension skall värdet räknas om med hänsyn till förändringen av inkomstindex enligt 1 kap. 5 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, och för tilläggspension skall värdet räknas om med hänsyn till förändringen av prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, allt mellan det år då överföring till gemenskaperna skedde och året för återföringen från gemenskaperna. För inkomstpension och premiepension ska värdet räknas om med hänsyn till förändringen av inkomstindex enligt 58 kap. 10-12 §§ socialförsäkringsbalken, och för tilläggspension ska värdet räknas om med hänsyn till förändringen av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ samma balk, allt mellan det år då överföring till gemenskaperna skedde och året för återföringen från gemenskaperna. 13 §3 För Pensionsmyndighetens beslut i ärenden enligt denna lag gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser om beslut om pension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension För Pensionsmyndighetens beslut i ärenden enligt denna lag gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om omprövning och överklagande av beslut om allmän ålderspension i 113 kap. socialförsäkringsbalken. - 13 kap. 9 § första stycket samt 10-13, 15 och 16 §§ om omprövning, och - 13 kap. 17, 17 a och 18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20, 21, 22 a samt 23 §§ om överklagande. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.86 Förslag till lag om ändring i sambolagen (2003:376) Härigenom förskrivs att 18 § sambolagen (2003:376) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 § Om en sambo avlider, gäller bestämmelserna om rätt att begära bodelning och om rätt att överta bostad eller bohag endast till förmån för den efterlevande sambon. Om ett samboförhållande upphör till följd av att en sambo avlider, har den efterlevande sambon rätt att vid fördelning av samboegendomen som sin andel alltid få ut så mycket av den behållna egendomen efter avdrag för skulder, i den mån den räcker, att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Om ett samboförhållande upphör till följd av att en sambo avlider, har den efterlevande sambon rätt att vid fördelning av samboegendomen som sin andel alltid få ut så mycket av den behållna egendomen efter avdrag för skulder, i den mån den räcker, att det motsvarar två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. Bestämmelserna i 15 kap. 1 och 3 §§ ärvdabalken om förlust av rätt till arv skall också gälla i fråga om rätten för den efterlevande sambon att vid bodelning få del i den avlidnes egendom. Bestämmelserna i 15 kap. 1 och 3 §§ ärvdabalken om förlust av rätt till arv ska också gälla i fråga om rätten för den efterlevande sambon att vid bodelning få del i den avlidnes egendom. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.87 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § Vid tillämpning av denna lag skall frågan om någon är bosatt i Sverige avgöras enligt bestämmelserna om bosättning i Sverige i 2 kap. socialförsäkringslagen (1999:799). Vid tillämpning av denna lag ska frågan om någon är bosatt i Sverige avgöras enligt bestämmelserna om bosättning i Sverige i 5 kap. socialförsäkringsbalken. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.88 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Härigenom föreskrivs att 7 kap. 5 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 5 § I lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. finns bestämmelser om ersättning vid personskada till den som har medverkat i räddningstjänst enligt denna lag eller i övning i sådan tjänst. I 43, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken och i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. finns bestämmelser om ersättning vid personskada till den som har medverkat i räddningstjänst enligt denna lag eller i övning i sådan tjänst. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.89 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag Härigenom föreskrivs att lagen (2003:1067) om särskild bestämmelse om bostadsbidrag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag lämnas med följande avvikelse. Bostadsbidrag enligt socialförsäkringsbalken lämnas med följande avvikelse. Vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten enligt 4 § skall studiebidrag enligt studiestödslagen (1999:1395) ingå med 80 procent. Vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten enligt 97 kap. 2 och 13 §§ socialförsäkringsbalken ska studiebidrag enligt studiestödslagen (1999:1395) ingå med 80 procent. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 1.1 2.90 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 §1 En samverkande part får som medlem i ett samordningsförbund överföra medel för finansiell samordning till förbundet. Försäkringskassan får, i den omfattning som regeringen beslutar, använda medel som är avsedda för att täcka kostnader för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Försäkringskassan får, i den omfattning som regeringen beslutar, använda medel som är avsedda för att täcka kostnader för sjukpenning enligt 24-28 kap. socialförsäkringsbalken. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.91 Förslag till lag om ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104) Härigenom föreskrivs att 15 kap. 3 och 5 §§ försäkringsavtalslagen (2005:104) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 15 kap. 3 § Innan något försäkringsfall har inträffat får en livförsäkring som gäller på försäkringstagarens eller försäkringstagarens makes liv utmätas för försäkringstagarens skulder bara i den mån det under något av de senaste tio åren har betalats premie för försäkringen med belopp som överstiger 1. för tidsbegränsad försäkring som endast avser dödsfall: fem gånger den premie som beräknas belöpa på det året, 2. för livförsäkring där försäkringsbolagets betalningsskyldighet efter försäkringsfall inte längre är beroende av att en viss person lever, om den inte omfattas av 1: dubbla genomsnittet av de premier som betalats under perioden eller den kortare tid under vilken försäkringen gällt, 3. för försäkring med periodisk utbetalning där försäkringsbolagets betalningsskyldighet är beroende av att en eller flera personer lever, om den inte omfattas av 1: femton procent av den premie som skulle ha betalats om försäkringen hade tecknats mot engångspremie vid början av det året. I fråga om fondförsäkring skall alltid gälla det som sägs i första stycket 2. I fråga om fondförsäkring ska alltid gälla det som sägs i första stycket 2. Om prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ändrats efter premiebetalningen, ändras det belopp som får utmätas i proportion till ändringen av prisbasbeloppet. Om prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken ändrats efter premiebetalningen, ändras det belopp som får utmätas i proportion till ändringen av prisbasbeloppet. 5 § Sedan ett försäkringsfall har inträffat får en livförsäkring och ersättning som utfaller från den inte utmätas för försäkringstagarens skulder i den mån ersättningen tillfaller någon som själv behöver den för sin försörjning eller för en underhållsskyldighet. Om ersättningen tillfaller någon annan än den försäkrade, gäller dock detta förbud bara om den försäkrade har försörjt eller varit skyldig att försörja den berättigade. När ersättningen betalas i form av livränta, gäller förbudet bara rätten till livräntan. Från vad som efter den försäkrades död på grund av förmånstagarförordnande tillfaller den försäkrades make eller den försäkrades eller makens barn som vid dödsfallet inte fyllt 25 år skall för varje berättigad alltid undantas från utmätning ett sammanlagt försäkringsbelopp som motsvarar sex gånger det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller för dödsåret. Från vad som efter den försäkrades död på grund av förmånstagarförordnande tillfaller den försäkrades make eller den försäkrades eller makens barn som vid dödsfallet inte fyllt 25 år ska för varje berättigad alltid undantas från utmätning ett sammanlagt försäkringsbelopp som motsvarar sex gånger det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gäller för dödsåret. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.92 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 28 § Om en arbetsgivare har överträtt bestämmelserna i 7 eller 8 § utan att ha stöd i kollektivavtal enligt 2 § eller ha fått dispens enligt 21 §, utgår en särskild avgift (övertidsavgift). Avgiften tas ut av den fysiska eller juridiska person som utövar den verksamhet i vilken överträdelsen har begåtts. Övertidsavgiften utgör för varje timme otillåten övertid och för varje arbetstagare som har anlitats i strid mot 7 eller 8 §, en procent av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde vid den tidpunkt då överträdelsen begicks. Övertidsavgiften utgör för varje timme otillåten övertid och för varje arbetstagare som har anlitats i strid mot 7 eller 8 §, en procent av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde vid den tidpunkt då överträdelsen begicks. Avgiften kan sättas ned eller efterges om särskilda omständigheter föreligger. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.93 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:466) om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2005:466) om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner m.m. för neurosedynskadade ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 För den som enligt regeringsbeslut fått ersättning för fosterskador som antas orsakade av de i Sverige sålda läkemedlen Neurosedyn eller Noxodyn ska tillgångar uppgående till ett belopp om femhundratusen (500 000) kronor anses som förmögenhet och inte beaktas vid tillämpningen av 1. 26 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), 2. 19 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 3. 5 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 3. 97 kap. 6-10 §§ socialförsäkringsbalken, 5. 2 kap. 7 § och 4 kap. 14 § studiestödslagen (1999:1395), 6. 4 kap. 1 § och 8 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453), samt 7. 16 och 17 §§ lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. 7. 102 kap. 10-13 §§ socialförsäkringsbalken. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.94 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) Härigenom föreskrivs att 21 kap. 6 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 21 kap. 6 § Är gäldenären anställd i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern gäller inte förbudet mot förskott, lån eller säkerhet enligt 5 §, om 1. värdet av det erbjudna förskottet, lånebeloppet eller säkerheten, tillsammans med tidigare förskott, lån och säkerheter enligt denna paragraf från bolaget eller annat bolag i samma koncern inte överstiger två prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, och 1. värdet av det erbjudna förskottet, lånebeloppet eller säkerheten, tillsammans med tidigare förskott, lån och säkerheter enligt denna paragraf från bolaget eller annat bolag i samma koncern inte överstiger två prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, och 2. erbjudandet riktar sig till minst hälften av de anställda i bolaget samt, i fråga om förskott eller lån, innebär att det erbjudna beloppet skall återbetalas inom fem år genom regelbundna amorteringar. 2. erbjudandet riktar sig till minst hälften av de anställda i bolaget samt, i fråga om förskott eller lån, innebär att det erbjudna beloppet ska återbetalas inom fem år genom regelbundna amorteringar. Förskott, lån eller säkerhet enligt första stycket får inte lämnas, om det inte därefter finns full täckning för det bundna egna kapitalet. Vid beräkningen av om det finns full täckning för det bundna egna kapitalet skall förskott och lån enligt första stycket behandlas som fordringar utan värde samt säkerheter enligt första stycket behandlas som bolagets skuld. Förskott, lån eller säkerhet enligt första stycket får inte lämnas, om det inte därefter finns full täckning för det bundna egna kapitalet. Vid beräkningen av om det finns full täckning för det bundna egna kapitalet ska förskott och lån enligt första stycket behandlas som fordringar utan värde samt säkerheter enligt första stycket behandlas som bolagets skuld. Även om det inte finns något hinder enligt andra stycket får förskott, lån eller säkerhet lämnas endast i den mån det framstår som försvarligt med hänsyn till 1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, och 2. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.95 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) Härigenom föreskrivs att 20 kap. 12 § utlänningslagen (2005:716) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 20 kap. 12 § En fysisk eller juridisk person som har en utlänning i sin tjänst fastän utlänningen inte har arbetstillstånd skall betala en särskild avgift oavsett om ansvar krävs ut enligt 5 §. Avgiften tillfaller staten. En fysisk eller juridisk person som har en utlänning i sin tjänst fastän utlänningen inte har arbetstillstånd ska betala en särskild avgift oavsett om ansvar krävs ut enligt 5 §. Avgiften tillfaller staten. För varje utlänning utgör avgiften hälften av det prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde när överträdelsen upphörde. Om överträdelsen har pågått under en längre tid än tre månader, utgör avgiften för varje utlänning i stället hela prisbasbeloppet. Avgiften får sättas ned eller efterges helt, om särskilda skäl talar för det. För varje utlänning utgör avgiften hälften av det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken som gällde när överträdelsen upphörde. Om överträdelsen har pågått under en längre tid än tre månader, utgör avgiften för varje utlänning i stället hela prisbasbeloppet. Avgiften får sättas ned eller efterges helt, om särskilda skäl talar för det. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.96 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:351) om genetisk integritet Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen (2006:351) om genetisk integritet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 2 § I fråga om riskbedömd personförsäkring får utan hinder av vad som sägs i 1 § andra stycket första meningen ett försäkringsbolag efterforska eller använda genetisk information i samband med ingående, ändring eller förnyelse av avtal, om 1. den försäkrade har fyllt 18 år och det försäkringsbelopp som vid försäkringsfall skall utfalla som ett engångsbelopp överstiger 30 prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller 1. den försäkrade har fyllt 18 år och det försäkringsbelopp som vid försäkringsfall ska utfalla som ett engångsbelopp överstiger 30 prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken, eller 2. den försäkrade har fyllt 18 år och det försäkringsbelopp som vid försäkringsfall skall utfalla som en periodisk ersättning överstiger fyra prisbasbelopp per år. 2. den försäkrade har fyllt 18 år och det försäkringsbelopp som vid försäkringsfall ska utfalla som en periodisk ersättning överstiger fyra prisbasbelopp per år. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.97 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §1 Fastighetsavgiften per kalenderår är för år 2008 a) för sådan del av småhusenhet som avser småhus som är uppfört samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet 6 000 kronor per sådant småhus, dock högst 0,75 procent av byggnadsvärdet och markvärdet, b) för småhus på lantbruksenhet som är uppfört samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet 6 000 kronor per sådant småhus, dock högst 0,75 procent av bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet, c) för sådan del av hyreshusenhet som avser värderingsenhet för bostäder som är uppförda samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet för dessa värderingsenheter, d) för värderingsenhet för ägarlägenhet som är uppförd samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet 6 000 kronor per sådan värderingsenhet för ägarlägenhet, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet för dessa värderingsenheter. För år 2009 och senare kalenderår uppgår fastighetsavgiften per småhus, fastighetsavgiften per bostadslägenhet och fastighetsavgiften per värderingsenhet för ägarlägenhet till fastighetsavgiften för år 2008 ökad eller minskad med ett belopp motsvarande inkomstbasbeloppets förändring mellan år 2008 och det aktuella kalenderåret uttryckt i procent med två decimaler. Avgiften uttrycks i hela krontal så att öretal faller bort. Med inkomstbasbelopp avses detsamma som i 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.98 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd Härigenom föreskrivs att 4 kap. 9 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 9 § Om inte annat följer av denna lag, gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser i 20 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring för ärenden om statligt tandvårdsstöd: Om inte annat följer av denna lag, gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser i socialförsäkringsbalken för ärenden om statligt tandvårdsstöd: - 4-7 §§ om återbetalningsskyldighet, ränta, preskription, utmätning och skadestånd m.m., - 8-9 a §§ om uppgiftsskyldighet m.m., - 10 och 10 a §§ om omprövning och ändring, samt - 11-13 §§ om överklagande. - 107 kap. 9, 10, 12, 17 och 18 §§ om utmätning, preskription och skadestånd m.m., - 108 kap. 2, 11, 15, 16, 19 och 21 §§ samt 22 § första stycket om återbetalningsskyldighet och ränta m.m., - 110 kap. 13 §, 14 § 1 och 2 samt 31 § och 115 kap. 4 § om uppgiftsskyldighet m.m., - 113 kap. 2-20 och 21 §§ om ändring, omprövning och överklagande. Bestämmelserna i 20 kap. 4-4 d §§ lagen om allmän försäkring gäller dock inte i förhållande till vårdgivare. Bestämmelserna i 108 kap. 2, 11, 15, 16, 19 och 21 §§ samt 22 § första stycket socialförsäkringsbalken gäller dock inte i förhållande till vårdgivare. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.99 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §1 En kommun får lämna vårdnadsbidrag för ett barn som har fyllt ett men inte tre år under förutsättning att barnet 1. är folkbokfört i kommunen, och 2. inte har en plats i förskoleverksamhet som avser heltid. Vårdnadsbidrag får dock tidigast lämnas efter det att föräldrapenning med anledning av barnets födelse enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring har lämnats för sammanlagt 250 hela dagar, inklusive sådan tid som avses i 4 kap. 9 a § nämnda lag. Därvid ska föräldrapenningen ha lämnats med belopp motsvarande förälderns sjukpenning eller med belopp enligt grundnivån. Vårdnadsbidrag får dock tidigast lämnas efter det att föräldrapenning med anledning av barnets födelse enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken har lämnats för sammanlagt 250 hela dagar, inklusive sådan tid som avses i 33 och 34 §§ i nämnda kapitel. Därvid ska föräldrapenningen ha lämnats på sjukpenningnivån eller grundnivån. Vid adoption ska tidpunkten då föräldern fick barnet i sin vård anses som tidpunkten för barnets födelse vid bestämmande av den övre åldersgräns på tre år som anges i första stycket. Därvid får vårdnadsbidrag lämnas för högst två år och för barn som inte har fyllt fem år. Vad som nu sagts gäller inte vid adoption av andra makens barn eller adoptivbarn eller av eget barn. 5 §2 Vårdnadsbidrag får inte lämnas till en vårdnadshavare som för samma kalendermånad eller del därav får 1. föräldrapenning med anledning av ett barns födelse enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring, 1. föräldrapenning med anledning av ett barns födelse enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken, 2. arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 3. aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning vid deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program, 4. sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt lagen om allmän försäkring efter det att sådan ersättning har lämnats för en tid av 365 dagar, 4. sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt socialförsäkringsbalken efter det att sådan ersättning har lämnats för en tid av 365 dagar, 5. sjukpenning under eller omedelbart efter en period när arbetslöshetsersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring har lämnats, 6. sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lagen om allmän försäkring, 6. sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken, 7. ålderspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension eller lagen (1998:702) om garantipension, 7. allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken, 8. äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, eller 8. äldreförsörjningsstöd enligt socialförsäkringsbalken, eller 9. ersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Vårdnadsbidrag får inte heller lämnas till en vårdnadshavare vars make eller sambo för samma kalendermånad eller del därav får någon av de ersättningar som anges i första stycket 1-9. Detta gäller för vårdnadshavare som bor tillsammans med sin make. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.100 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2009/10:165 Föreslagen lydelse 3 § En kommun får lämna vårdnadsbidrag för ett barn som har fyllt ett men inte tre år under förutsättning att barnet 1. är folkbokfört i kommunen, och 2. inte har en plats i förskola som avser heltid. Vårdnadsbidrag får dock tidigast lämnas efter det att föräldrapenning med anledning av barnets födelse enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring har lämnats för sammanlagt 250 hela dagar, inklusive sådan tid som avses i 4 kap. 9 a § nämnda lag. Därvid ska föräldrapenningen ha lämnats med belopp motsvarande förälderns sjukpenning eller med belopp enligt grundnivån. Vårdnadsbidrag får dock tidigast lämnas efter det att föräldrapenning med anledning av barnets födelse enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken har lämnats för sammanlagt 250 hela dagar, inklusive sådan tid som avses i 33 och 34 §§ i nämnda kapitel. Därvid ska föräldrapenningen ha lämnats på sjukpenningnivån eller grundnivån. Vid adoption ska tidpunkten då föräldern fick barnet i sin vård anses som tidpunkten för barnets födelse vid bestämmande av den övre åldersgräns på tre år som anges i första stycket. Därvid får vårdnadsbidrag lämnas för högst två år och för barn som inte har fyllt fem år. Vad som nu sagts gäller inte vid adoption av andra makens barn eller adoptivbarn eller av eget barn. 2.101 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus Härigenom föreskrivs att 3, 4, 5, 11, 12, 16 och 17 §§ lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § Rätt till jämställdhetsbonus har föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn. Med föräldrar som har gemensam vårdnad likställs personer som avses i 4 kap. 2 § första stycket a och b lagen (1962:381) om allmän försäkring. Med föräldrar som har gemensam vårdnad likställs personer som avses i 11 kap. 4 § 3 och 4 socialförsäkringsbalken. 4 § Vid tillämpning av denna lag beaktas endast sådan föräldrapenning som enligt 4 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring har lämnats 1. med belopp motsvarande förälderns sjukpenning eller 2. med belopp enligt grundnivån. Vid tillämpning av denna lag beaktas endast sådan föräldrapenning som enligt 12 kap. socialförsäkringsbalken har lämnats på sjukpenningnivån eller grundnivån. 5 § Jämställdhetsbonus lämnas till den av ett barns föräldrar (den berättigade föräldern) som vid utgången av det år som bonusen avser har tagit ut föräldrapenning för vård av barnet under högst antal dagar räknat under hela den tid föräldrapenning har tagits ut av någon av föräldrarna. Vid flerbarnsfödsel lämnas jämställdhetsbonus gemensamt för barn som avses i 4 kap. 3 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vid flerbarnsfödsel lämnas jämställdhetsbonus gemensamt för barnen. Har föräldrarna tagit ut föräldrapenning under lika många dagar, lämnas jämställdhetsbonus till den förälder som är yngst. 11 § Vid beräkning av antalet dagar ska dagar för vilka föräldrapenning har lämnats med kvotdel enligt 4 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring räknas om så att de för respektive månad motsvarar antal dagar med hel föräldrapenning, varvid dag med halv föräldrapenning avrundas uppåt. Vid beräkning av antalet dagar ska dagar för vilka föräldrapenning har lämnats med kvotdel enligt 12 kap. 9 § socialförsäkringsbalken räknas om så att de för respektive månad motsvarar antal dagar med hel föräldrapenning, varvid dag med halv föräldrapenning avrundas uppåt. Vid beräkning av dagar för vilka det har lämnats föräldrapenning beaktas endast dagar som har infallit under de kalenderår som har passerat innan ansökan senast skulle ha gjorts och för vilka det har betalats ut föräldrapenning senast den 31 januari året efter det år ansökan avser. 12 § Den som vill ha jämställdhetsbonus ska ansöka om detta hos Försäkringskassan. Ansökan ska ha kommit in dit senast den 1 mars året efter det år ansökan avser. Ansökan ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad. Ansökan får även göras elektroniskt med tillämpning av lagen (2004:115) om självbetjäningstjänster via Internet inom socialförsäkringens administration. Ansökan ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad. Ansökan får även göras elektroniskt med tillämpning av 111 kap. socialförsäkringsbalken. 16 § Försäkringskassan ska besluta om återbetalning av jämställdhetsbonus, om den som har tillgodoförts sådan bonus genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgiftsskyldighet har orsakat att bonus har tillgodoförts felaktigt eller med för högt belopp. Detsamma gäller om jämställdhetsbonus i annat fall har tillgodoförts felaktigt eller med ett för högt belopp och den som tillgodoförts bonusen har insett eller skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan helt eller delvis efterge krav på återbetalning. Vad som föreskrivs om ränta i 20 kap. 4 b-4 d §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring ska tillämpas på beslut om återbetalning enligt denna paragraf. Vad som föreskrivs om ränta i 108 kap. 15, 16, 19 och 21 §§ socialförsäkringsbalken ska tillämpas på beslut om återbetalning enligt denna paragraf. 17 § För jämställdhetsbonus gäller följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring För jämställdhetsbonus gäller följande bestämmelser i socialförsäkringsbalken - 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet, - 20 kap. 10 och 10 a §§ om omprövning och ändring, och - 20 kap. 11-13 §§ om överklagande. - 110 kap. 31 § och 115 kap. 4 § om uppgiftsskyldighet, - 113 kap. 3-9 §§ om ändring och omprövning, och - 113 kap. 10-20 och 21 §§ om överklagande. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.102 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och lagen (1993:389) om assistansersättning. Denna lag innehåller bestämmelser om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och bestämmelserna i socialförsäkringsbalken om assistansersättning. 2 § För varje kommun beräknas en standardkostnad för 1. insatser enligt 9 § 2-8 och 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 2. bostad med särskild service för vuxna, och 3. den ersättning varje kommun betalar till Försäkringskassan enligt 20 § lagen (1993:389) om assistansersättning. 3. den ersättning varje kommun betalar till Försäkringskassan enligt 51 kap. 22 och 23 §§ socialförsäkringsbalken. Om en person har beviljats både insatsen biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans och insatsen bostad med särskild service för vuxna, ska endast sistnämnda insats ingå i beräkningen. Med standardkostnad avses en för varje kommun beräknad teoretisk kostnad för de insatser och den ersättning som anges i första stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.103 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift Härigenom föreskrivs att 3 och 5 §§ lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 § Skattereduktion enligt denna lag tillgodoräknas en fysisk person som under hela året före taxeringsåret varit ägare av en reduktionsfastighet för vilken han eller hon är avgiftsskyldig enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift och som 1. fyllt 65 år vid ingången av året före taxeringsåret, 2. under året före taxeringsåret har fått sjuk- eller aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller 2. under året före taxeringsåret har fått sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken, eller 3. under året före taxeringsåret har fått ersättning enligt lagstiftning om social trygghet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om ersättningen betalas ut enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för sjuk- eller aktivitetsersättning. 5 § För beräkningen av skattereduktion fastställs ett spärrbelopp. Spärrbeloppet är fyra procent av summan av 1. den avgiftsskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst enligt 1 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), och 2. den avgiftsskyldiges överskott i inkomstslaget kapital enligt 1 kap. 6 § inkomstskattelagen. Spärrbeloppet får för år 2008 fastställas till lägst 2 800 kronor. För år 2009 och senare år får spärrbeloppet inte fastställas till ett lägre belopp än 2 800 kronor ökat eller minskat med ett belopp motsvarande prisbasbeloppets förändring mellan år 2008 och det aktuella året uttryckt i procent med två decimaler. Spärrbeloppet uttrycks i hela krontal så att öretal faller bort. Med prisbasbelopp avses detsamma som i 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Med prisbasbelopp avses prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2. Vid tillämpning av 3 § likställs med sjuk- eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken motsvarande ersättning enligt den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring. 2.104 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Härigenom föreskrivs att 28 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 28 kap. 5 §1 Sekretess gäller hos Pensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension för uppgift om 1. hur premiepensionsmedel har placerats för en enskilds räkning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men, och 2. vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt 10 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. 2. vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt 91 kap. socialförsäkringsbalken. Sekretessen enligt första stycket 2 gäller inte sedan pensionsspararen har avlidit. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.105 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner Härigenom föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner ska ha följande lydelse. 1 § I denna lag finns bestämmelser om hur förmögenhet ska beräknas vid prövning av rätt till 1. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag, 2. bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., 3. äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd, och 4. studiehjälp i form av extra tillägg och nedsättning av årsbelopp vid återbetalning av studielån enligt studiestödslagen (1999:1395). 1. bilstöd, äldreförsörjningsstöd, bostadsbidrag och bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken, och 2. studiehjälp i form av extra tillägg och nedsättning av årsbelopp vid återbetalning av studielån enligt studiestödslagen (1999:1395). I lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall och lagen (2005:466) om beräkning av inkomstprövade socialförsäkringsförmåner för neurosedynskadade finns ytterligare bestämmelser om beräkning av förmögenhet för den som har fått ersättning enligt dessa respektive lagar. 5 § Vid beräkning av förmögenhet för prövning av rätt till bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag, bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. och äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd ska det bortses från tillgång enligt 4 § 1 om den utgör den försäkrades permanentbostad och från skulder med säkerhet i sådan tillgång. Vid beräkning av förmögenhet för prövning av rätt till bilstöd, äldreförsörjningsstöd, bostadsbidrag och bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken ska det bortses från tillgång enligt 4 § 1 om den utgör den försäkrades permanentbostad och från skulder med säkerhet i sådan tillgång. Vid beräkning av bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. och äldreförsörjningsstöd enligt lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd ska för försäkrad som har sin bostad i särskild boendeform det bortses från tillgång enligt 4 § 1 om den utgör permanentbostad för den försäkrades make och från skulder med säkerhet i sådan tillgång. Vid beräkning av bilstöd, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken ska för försäkrad som har sin bostad i särskild boendeform det bortses från tillgång enligt 4 § 1 om den utgör permanentbostad för den försäkrades make och från skulder med säkerhet i sådan tillgång. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.106 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 26 kap. 17 och 18 §§, 47 kap. 2 §, 62 kap. 16 och 33 §§, 100 kap. 4 § samt 101 kap. 1 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 26 kap. 17 § SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade inte förvärvsarbetar av någon anledning som ger rätt till ersättning i form av 1. sjukpenning, 2. ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning, 3. rehabiliteringsersättning, eller 4. ersättning från arbetsskadeförsäkringen enligt 38-42 kap. som motsvarar ersättning enligt 1-3 eller någon annan jämförbar ekonomisk förmån. Första stycket gäller endast för tid före 65 års ålder. 18 § SGI-skydd gäller under högst tre månader i följd för en försäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet ska pågå längre tid. Första stycket gäller endast för tid före 65 års ålder. 47 kap. 2 § Bestämmelser om närståendepenning i samband med att en svårt sjuk person vårdas av en närstående finns i detta kapitel. I lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård finns bestämmelser i vilka anges när en arbetstagare som vårdar en närstående har rätt att vara ledig från sin anställning. I lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård finns bestämmelser i vilka anges när en arbetstagare som vårdar en närstående har rätt att vara ledig från sin anställning. 62 kap. 16 § Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar efter personer som har avlidit det år de fyllt eller skulle ha fyllt 60 år ska grundas på kvoten mellan Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar efter personer som har avlidit det år de fyllt eller skulle ha fyllt 60 år eller senare ska grundas på kvoten mellan - det beräknade antalet personer som har avlidit det år de uppnått eller skulle ha uppnått samma ålder som den person som beräkningen ska göras för och - det beräknade antalet kvarlevande personer i samma ålder. 33 § Om inkomstpension tas ut med tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av hel förmån, ska beräkningsreglerna i 30-32 §§ tillämpas endast på så stor andel av inkomstpensionen som motsvarar respektive förmånsnivå. Om inkomstpension tas ut med tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av hel förmån, ska beräkningsreglerna i 30-32 §§ tillämpas endast på så stor andel av pensionsbehållningen som motsvarar respektive förmånsnivå. 100 kap. 4 § När det gäller bostadstillägg ska en person som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make likställs med en ogift person, om inte särskilda skäl talar mot detta. När det gäller bostadstillägg ska en person som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make likställas med en ogift person, om inte särskilda skäl talar mot detta. 101 kap. 1 § I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2 §. Vidare finns bestämmelser om - förmåner som kan ge rätt till bostadstillägg i 3-5 §§, - undantag från rätten till bostadstillägg i 6 §, - bostadskostnader i 7 och 8 §§, - samordning med bostadsbidrag i 9 §, och - förmånstiden i 10 och 11 §§, - förmånstiden i 10 och 11 §§. 2.107 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 § socialförsäkringsbalken i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:000) om ändring i nämnda balk ska ha följande lydelse. Lydelse enligt bet. 2009/10:FöU8 Föreslagen lydelse 7 kap. 2 § Försäkrad för statligt personskadeskydd enligt 43 kap. är 1. den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, eller inställer sig till mönstring eller annan uttagning enligt den lagen eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt, 2. den som medverkar i räddningstjänst eller i övning med en kommunal organisation för räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, eller i räddningstjänst enligt 11 kap. 1 § andra stycket luftfartslagen (1957:297), 2. den som medverkar i räddningstjänst eller i övning med en kommunal organisation för räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, eller i räddningstjänst enligt 10 kap. 1 § andra stycket luftfartslagen (2010:000), 3. den som är intagen för vård i kriminalvårdsanstalt, i ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller i ett hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall samt den som är häktad eller anhållen eller i annat fall intagen eller tagen i förvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest, 4. den som utför samhällstjänst på grund av en föreskrift som har meddelats med stöd av 27 kap. 2 a § eller 28 kap. 2 a § brottsbalken, 5. den som utför ungdomstjänst enligt 32 kap. 2 § eller 3 § första stycket 1 brottsbalken, och 6. den som utför oavlönat arbete enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av 8 § första stycket 2 lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll. 2.108 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken dels att 1 kap. 8 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 9 kap. 6 a och, närmast före 15 §, 14 a §§ dels att det i lagen, närmast före 9 kap. 6 a, ska införas en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 8 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i socialförsäkringsbalken. Vid tillämpning av denna lag ska uttrycket de upphävda författningarna omfatta även 2-19 §§ lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård. Vid tillämpning av denna lag ska uttrycket de upphävda författningarna omfatta, förutom de i 2 § angivna författningarna, även 2-19 §§ lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård i lagens lydelse före den 1 januari 2011. 9 kap. Handläggning 6 a § Bestämmelserna i 110 kap. socialförsäkringsbalken samt i 7-12 §§ i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även vid handläggning av förmåner som avses i 2 kap. 1 § denna lag samt i 69 kap. 2 § första stycket och andra stycket 1 socialförsäkringsbalken. Det som föreskrivs i första stycket gäller även vid handläggning av förmåner enligt de upphävda lagarna. 14 a § Bestämmelserna i 113 kap. socialförsäkringsbalken samt i 15-21 §§ i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även beslut i ärenden om förmåner som avses i 2 kap. 1 § denna lag. Detsamma gäller, med undantag av 113 kap. 7-9 §§ balken, beslut i ärenden om förmåner som avses i 69 kap. 2 § första stycket samt andra stycket 1 socialförsäkringsbalken. Det som föreskrivs i första stycket första meningen gäller även vid handläggning av förmåner enligt de upphävda lagarna. 2.109 Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:000) Härigenom föreskrivs att 10 kap. 1 § luftfartslagen (2010:000) ska ha följande lydelse. Lydelse enligt bet. 2009/10:CU15 Föreslagen lydelse 10 kap. 1 § Bestämmelser om flygräddningstjänst finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Ett luftfartygs ägare eller brukare och de som tjänstgör på luftfartyg eller vid flygplatser eller andra anläggningar för luftfarten är skyldiga att delta i flygräddningstjänsten. Regeringen meddelar föreskrifter om ersättning av allmänna medel för deltagandet. I fråga om ersättning vid personskador gäller lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. Ett luftfartygs ägare eller brukare och de som tjänstgör på luftfartyg eller vid flygplatser eller andra anläggningar för luftfarten är skyldiga att delta i flygräddningstjänsten. Regeringen meddelar föreskrifter om ersättning av allmänna medel för deltagandet. I fråga om ersättning vid personskador gäller bestämmelserna om statligt personskadeskydd i 43, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken samt lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 2.110 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:000) Härigenom föreskrivs att 15 kap. 32 § och 22 kap. 7 § skollagen (2010:000) ska ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2009/10:165 Föreslagen lydelse 15 kap. 32 § Hemkommunen ska lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Denna skyldighet gäller dock inte 1. elever som har tagits emot i andra hand till ett nationellt program enligt 16 kap. 47 §, 2. elever på Rh-anpassad utbildning, eller 3. utlandssvenska elever som får studiehjälp i form av inackorderingstillägg enligt studiestödslagen (1999:1395). Skyldigheten gäller till och med första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor. Stödet ska avse boende, fördyrat uppehälle och resor till och från hemmet. Det ska ges kontant eller på annat sätt som ska framgå av beslutet om stöd. Om stödet ges kontant, ska det lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Beloppet får avrundas till närmast lägre hela tiotal kronor. 22 kap. 7 § Huvudmannen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen verka för att eleven ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att utbildning i svenska för invandrare kan kombineras med andra aktiviteter som - arbetslivsorientering, - validering, - praktik, eller - annan utbildning. Huvudmannen ska också verka för att utbildning i svenska för invandrare kan bedrivas under tid för vilken eleven får ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och för att utbildningen kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården. Huvudmannen ska också verka för att utbildning i svenska för invandrare kan bedrivas under tid för vilken eleven får ersättning enligt socialförsäkringsbalken på grund av sjukdom eller skada och för att utbildningen kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. 3 Ärendet och dess beredning Regeringen tillsatte den 13 september 2001 en utredning med uppdrag att göra en teknisk översyn av lagstiftningen på socialförsäkringsområdet. Utredningen, som antog namnet Utredningen om samordning av socialförsäkringslagarna (SamSol), överlämnade den 10 januari 2006 betänkandet Socialförsäkringsbalk (SOU 2005:114). Betänkandet innehåller förslag till en socialförsäkringsbalk, förslag till en lag om införande av socialförsäkringsbalken, förslag till lag om statlig ersättning för sjukhusvård m.m. och förslag till konsekvensändringar i annan lagstiftning än socialförsäkringslagstiftningen med anledning av förslagen. Den 28 maj 2009 beslutade regeringen propositionen 2008/09:200 Socialförsäkringsbalk. I den propositionen föreslogs dels en ny socialförsäkringsbalk, som ska ersätta det trettiotal lagar som i dag reglerar socialförsäkringen, dels en lag om införande av socialförsäkringsbalken. De förslagen bygger i huvudsak på SamSol:s ovannämnda betänkande. Vidare beslutade regeringen den 10 december 2009 propositionen 2009/10:69 Kompletteringar av socialförsäkringsbalken. Riksdagen har antagit regeringens förslag till socialförsäkringsbalk och lag om införande av socialförsäkringsbalken med kompletteringar (bet. 2009/10:SfU11, rskr. 2009/10:194, SFS 2010:110 och 111). Socialförsäkringsbalken träder i kraft den 1 januari 2011. Med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken lämnas i denna proposition förslag till följdändringar i lagstiftning utanför socialförsäkringsområdet. Dessa förslag bygger i huvudsak på de förslag till följdändringar som finns i betänkandet Socialförsäkringsbalk. Vissa kompletteringar har dock gjorts med följdändringar i senare införda författningar. Utredningens sammanfattning av betänkandet och en förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig finns i bilagor till prop. 2008/09:200. En sammanställning av remissyttranden över betänkandet finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr S2006/202/SF). I promemorian Glömda regler? (Ds 2008:41) redovisas resultatet av en översyn av bestämmelserna i 2 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. I promemorian anges att den föreslagna lagen om statlig ersättning för sjukhusvård m.m. inte behövs, om promemorians förslag och bedömningar följs. Statligt stöd till hälso- och sjukvården kan enligt promemorian nämligen lämnas som statsbidrag i stället för med stöd av 2 kap. lagen om allmän försäkrng. I promemorian lämnas därför förslag till ändringar i de förordningar som reglerar ersättningar för sjukvård m.m. från sjukförsäkringen så att sådan ersättning i stället lämnas av staten eller att statsbidrag ersätter vissa kostnader. Vidare innehåller promemorian förslag om att lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m. bör upphävas såsom varande obsolet. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. I bilaga 2 finns en förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig. Det har gjorts en sammanställning av remissyttranden över promemorian. Denna finns tillgänglig i Socialdepartementet (dnr S2008/5530/SF). Lagrådet Lagrådet har tidigare yttrat sig över förslag till socialförsäkringsbalk och till lag om införande av socialförsäkringsbalken samt förslag till följdändringar i skadeståndslagen (1972:207) och inkomstskattelagen (1999:1229). De remitterade lagförslagen om ändringar i skadeståndslagen och inkomstskattelagen finns i bilaga 3. Ett utdrag ur Lagrådets yttrande avseende skadeståndslagen och inkomstskattelagen finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande i dess helhet finns i en bilaga till prop. 2008/09:200. Övriga nu aktuella författningsförslag är enligt regeringens bedömning av sådan enkel beskaffenhet att det saknas anledning att inhämta Lagrådets yttrande. 4 Allmänna överväganden och förslag 4.1 Allmänna överväganden Efter införandet av socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, vidtar nu nästa steg i den lagtekniska reformeringen av socialförsäkringslagstiftningen. I detta ingår att göra erforderliga följdändringar i den lagstiftning som ligger utanför socialförsäkringsområdet. Vidare finns det behov av någon mindre ändring i SFB, bl.a. med anledning av ny lagstiftning, samt en mindre komplettering i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken, förkortad SFBP. 4.2 Hänvisningar till socialförsäkringsbalken Regeringens förslag: Hänvisningarna till den socialförsäkringslagstiftning som den 1 januari 2011 upphävs genom 1 kap. 2 § lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken ersätts med hänvisningar till nämnda balk. SamSol:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna har inte haft något att erinra i denna del. Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 2011 träder SFB och SFBP i kraft. Samtidigt upphör den hittillsvarande socialförsäkringslagstiftningen att gälla. Vilka lagar som då upphävs anges i 1 kap. 2 § SFBP. I lagstiftningen vid sidan om socialförsäkringen förekommer i stor omfattning bestämmelser som innehåller hänvisningar till de lagar som upphävs genom införandelagen. Dessa hänvisningar är av skiftande karaktär. En ofta förekommande typ av hänvisning avser bestämmelserna om prisbasbeloppet i lagen (1962:381) om allmän försäkring, förkortad AFL. Gemensamt för det stora flertalet hänvisningar är att de hänför sig till bestämmelser som har överförts till SFB med ikraftträdande den 1 januari 2011. Som en konsekvens av detta måste hänvisningarna ändras till att avse motsvarande bestämmelser i SFB. Genom införandet av SFB har regelverket för socialförsäkringen samordnats samt genomgått en lagteknisk och språklig bearbetning. Som anges i förarbetena till balken innehåller denna få materiella ändringar (prop. 2008/09:200 s. 345). Detta medför att de följdändringar som nu föreslås i annan lagstiftning normalt sett heller inte medför några materiella ändringar. I den mån förslagen innebär någon materiell ändring redovisas detta i avsnitt 4.4. 4.3 Lagar som ska upphävas Regeringens förslag: Följande lagar ska upphävas - lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m. - lagen (1978:40) om införande av lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar, m.m. - lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn. 4.3.1 Lagen (1978:40) om införande av lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar, m.m. SamSol:s förslag: Något förslag har inte lämnats beträffande lagen (1978:40) om införande av lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar, m.m. Skälen för regeringens förslag: Denna lag innehåller bestämmelser om ikraftträdande av lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar, m.m. och av följdändringar till denna lag, upphävande av äldre författningar samt förordnanden rörande övergångsfrågor i samband därmed. Lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar innehöll ursprungligen bestämmelser om försäkringsöverdomstolen och försäkringsrätterna. Genom en lagändring 1991 upphävdes bestämmelserna om försäkringsrätt med övergångsbestämmelser rörande pågående mål (SFS 1991:209). Samtidigt ändrades lagens rubrik. Lagen upphävdes den 1 juli 1995 med övergångsbestämmelser rörande pågående mål (SFS 1993:574). Med hänsyn till att lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar sedan länge är upphävd bör även införandelagen till denna upphävas. Bestämmelserna om ikraftträdande och upphävande finns i 1 §, medan 2 § innehåller en s.k. trolleriparagraf av innebörd att äldre bestämmelser om Försäkringsdomstolen i stället skulle avse Försäkringsöverdomstolen. I 3 § finns en bestämmelse om att äldre bestämmelser ska tillämpas i fråga om beslut som meddelats före lagens ikraftträdande den 1 januari 1979. Denna bestämmelse avser inte behandlingen av anförda besvär och förfarandet i besvärsmål utan endast vad en part som vill anföra besvär har att iaktta (prop. 1977/78:20 s. 128 och 131). I 4 och 9 §§ finns bestämmelser om att besvär som hade anförts hos Riksförsäkringsverket respektive Försäkringsrådet före den 1 januari 1979 eller som enligt meddelad fullföljdhänvisning anfördes efter nämnda tidpunkt skulle prövas av försäkringsrätt. I 5 och 6 §§ regleras prövningen av ärenden som tagits upp av Riksförsäkringsverket på grund av underställning eller på verkets initiativ, i 7 § verkets rätt att överklaga beslut som fattats före den 1 januari 1979 och verkets partsställning i anhängiga mål. I 8 § föreskrivs att reglerna i 20 kap. 10 a § AFL ska tillämpas även på beslut före nyssnämnda tidpunkt. I 10 § föreskrivs att ärenden om utbyte av livränta mot engångsbelopp som inte hade prövats före ikraftträdandet ska prövas av Riksförsäkringsverket. I 11 och 12 §§ finns bestämmelser om icke lagfarna ledamöter i Försäkringsdomstolen och om nämndemän i försäkringsrätt. Vidare finns i 15 § bestämmelser om beslut i ärenden som omfattas av förordnande enligt lagen (1973:60) om handläggning av vissa ärenden enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring m.m. Den lagen är upphävd (SFS 1977:274). Samtliga ovan nämnda bestämmelser är att anse som överspelade och bör upphävas. Det kan påpekas att det vid upphävande av bestämmelserna om försäkringsrätterna inte ansågs finnas behov av någon särskild övergångsbestämmelse om överklagande och överprövning av beslut som fattats före den 1 januari 1979. Slutligen finns i 13 och 14 §§ särskilda bestämmelser om prövning av ärenden om yrkesskadeförsäkring m.m. Bestämmelserna i 13 § innebär att reglerna i 20 kap. 10 a-13 §§ AFL om ändring och överklagande ska tillämpas i dessa ärenden. Dessa bestämmelser bör ersättas av en mer allmän bestämmelse i SFBP om att reglerna i 110 och 113 kap. SFB ska tillämpas även i fråga om sådan handläggning som övergångsvis sker avseende förmåner enligt äldre lagar. I de nämnda kapitlen begränsas nämligen uttryckligen tillämpningen till att avse mål och ärenden rörande förmåner enligt balken. Med hänsyn till att bestämmelserna i 20 kap. 10 § AFL enligt nuvarande regler inte ska tillämpas i mål och ärenden om yrkesskadeförsäkring behövs ett särskilt undantag för att inte rättsläget ska ändras. I 14 § föreskrivs att en ansökan om utbyte av livränta mot engångsbelopp ska göras hos Riksförsäkringsverket och att de förut nämnda bestämmelserna om ändring och överklagande i AFL ska tillämpas. Denna reglering bör tas in i en övergångsbestämmelse. Det kan påpekas att reglerna i SFBP innebär att ett beslut som fattats av en allmän försäkringskassa eller av Riksförsäkringsverket anses fattat av Försäkringskassan (1 kap. 5 §) samt att reglerna om överklagande m.m. är tillämpliga även på äldre beslut (9 kap. 15 §). I det i praktiken närmast otänkbara fall att någon vill överklaga ett beslut som fattats av Försäkringsrådet torde överklagande i ett sådant fall få ske med tillämpning av 23 § förvaltningslagen (1986:223) utan hinder av att bestämmelsen om att överklagandet ska ges in till beslutsmyndigheten inte kan iakttas. Ett bibehållande av införandelagen skulle inte påverka möjligheterna till överklagande i dessa fall. 4.3.2 Övriga lagar som ska upphävas SamSol:s förslag och promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens såvitt avser lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m. Något förslag har inte lämnats beträffande lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn. Remissinstanserna: Inte någon remissinstans har riktat någon erinran mot förslaget rörande ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m. Kammarrätten i Sundsvall, dåvarande Länsrätten i Stockholms län, Försäkringskassan och Skatteverket har tillstyrkt förslagen i promemorian eller lämnat dem utan erinran. Högskoleverket, som inte har någon erinran mot förslaget att upphäva lagen om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m., påpekar att den pågående studiesociala utredningen har i uppdrag att utreda om det finns behov av att förbättra studenthälsovården och om det behövs nationella riktlinjer för den. Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m. erhåller staten, landsting och kommun ersättning från sjukförsäkringen enligt AFL för rådgivning som lämnas i födelsekontrollerande syfte m.m. Ersättningen utges enligt lagen av Försäkringskassan enligt grunder som regeringen fastställer. Lagen infördes i samband med ny abortlagstiftning år 1974 men tillämpas enligt Försäkringskassan inte längre. I förordningen (1984:908) om vissa statsbidrag och försäkringsersättningar för sjukvård m.m. finns bestämmelser om särskilt statsbidrag till hälso- och sjukvården. Detta lämnas enligt vad regeringen särskilt beslutar. Det särskilda statsbidraget innefattar bl.a. ersättning för sådan rådgivning i födelsekontrollerande syfte, om abort eller sterilisering som avses i lagen om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m. Någon anledning att därutöver utge ersättning från staten eller sjukförsäkringen finns inte. Regeringen har heller inte fattat något annat beslut om ersättning för födelsekontrollerande verksamhet m.m. I avsaknad av sådant regeringsbeslut får Försäkringskassan inte betala ut någon ersättning. Lagen om ersättning för födelsekontrollerande verksamhet tillämpas inte och bör därför upphävas. Enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn lämnades ett särskilt bidrag av allmänna medel för vartdera av bidragsåren 1991-1993. Med hänsyn till den tid som förflutit sedan dess finns det skäl att upphäva lagen. I en övergångsbestämmelse till lagen om upphävande bör det dock föreskrivas att den fortfarande gäller för bidrag för åren 1991-1993. 4.4 Andra författningsändringar 4.4.1 Skadeståndslagen Regeringens förslag: I bestämmelsen om att skadestånd för inkomstförlust eller förlust av underhåll ska samordnas med vissa socialförsäkringsförmåner som den skadelidande med anledning av förlusten har rätt till införs en generell hänvisning till ersättning enligt socialförsäkringsbalken. SamSol:s förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag sedan hänsyn tagits till en gjord lagändring och att bestämmelserna om sjuklön inte tagits in i socialförsäkringsbalken. Skälen för regeringens förslag: En huvudprincip i svensk rätt är i fråga om socialförsäkringsförmåner och anställningsförmåner att samordning ska ske mellan skadestånd och de andra förmånerna, om de avser samma förlust. Denna princip kommer till uttryck i 5 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207), förkortad SkL. Det är endast för förmåner som lämnas med anledning av inkomstförlust eller förlust av underhåll som samordning kan komma i fråga enligt denna paragraf. Samordningen innebär att skadeståndet i princip minskas med socialförsäkringsförmånen/anställningsförmånen. Principen kommer till uttryck även i 20 kap. 7 § AFL och 6 kap. 7 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, förkortad LAF (jfr även prop. 1994/95:229 s. 18). Motsvarande kommer framdeles även till uttryck i 107 kap. 17 § SFB. Av författningstexten i 5 kap. 3 § SkL framgår inte klart om förmåner enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn, förkortad EPL, kan anses som en likartad förmån och därför omfattas av samordningsbestämmelsen. Bestämmelserna om efterlevandepension fanns tidigare i AFL. Efterlevandepensionsförmånerna omfattades då av samordningsbestämmelsen i 5 kap. 3 § SkL. Bestämmelsen ändrades dock inte i samband med att bestämmelserna om efterlevandepension fördes över till EPL. Någon rimlig anledning till att bestämmelserna om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn enligt EPL inte ska omfattas av regleringen i 5 kap. 3 § SkL står dock inte att finna. Det kan i sammanhanget nämnas att det i Skadeståndslagen - En kommentar: Bertil Bengtsson och Erland Strömbäck (tredje upplagan 2008 s. 260) anges att de förmåner som i denna del ska samordnas är bl.a. änkepension och barnpension, medan ålderspension är exempel på förmån som inte har någon anknytning till skadan och därför inte ska samordnas. Underlåtenheten att ändra bestämmelsen framstår mot bakgrund av det anförda som ett förbiseende. Införandet av SFB medför att 5 kap. 3 § SkL nu behöver ändras. Detta bör göras på så sätt att bestämmelsen anpassas till de socialförsäkringsförmåner som omfattas av SFB. Några materiella förändringar är, bortsett från vad som nyss sagts om efterlevandepension och efterlevandestöd, inte avsedda. 4.4.2 Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Regeringens förslag: De socialförsäkringsförmåner som utgör skattepliktig inkomst med avseende på särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ska bestämmas genom en hänvisning till socialförsäkringsbalken. SamSol:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag men innehåller en hänvisning till den av utredningen föreslagna lagen om statlig ersättning för sjukvård m.m. och en hänvisning till SFBP. Skälen för regeringens förslag: I lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, förkortad SINK, bör i huvudsak göras endast följdändringar till SFB. Enligt 5 § första stycket 4 SINK utgör vissa socialförsäkringsförmåner skattepliktig inkomst enligt den lagen. I nämnda paragraf förekommer hänvisningar till några av de nuvarande socialförsäkringslagarna, som kommer att upphävas när SFB träder i kraft. En hänvisning bör därför i stället göras till SFB. En sådan ändring medför, till skillnad från vad som gäller i dag, att även vårdbidrag och närståendepenning kommer att omfattas av SINK, om det inte införs något uttryckligt undantag för dessa förmåner. Vad gäller vårdbidrag kommer detta att motsvara vad som gällde när SINK infördes, eftersom reglerna om vårdbidrag då fanns i AFL. Det framstår som ett förbiseende att inte någon följdändring gjordes när dessa regler bröts ut ur AFL. Enligt regeringens mening saknas det nämligen anledning att undanta närståendepenning från att omfattas av SINK. Det kan dock påpekas att reglerna för de båda förmånerna innebär att det i beskattningshänseende i allmänhet knappast kommer att bli någon skillnad mot i dag. Vårdbidrag är nämligen en bosättningsbaserad förmån enligt 5 kap. 9 § 5 SFB. Närståendepenning är visserligen en arbetsbaserad förmån enligt 6 kap. 6 § 6 SFB, men rätt till förmånen förutsätter enligt 47 kap. 3 § första stycket 2 balken att den sjuke vårdas här i landet. De personer som beskattas enligt SINK uppbär normalt sett varken vårdbidrag eller närståendepenning. 4.4.3 Statlig ålderspensionsavgift Regeringens förslag: En bestämmelse om att delpension ingår i underlaget för statlig ålderspensionsavgift upphävs. Dessutom upphävs en bestämmelse om beräkning av statlig ålderspensionsavgift vid samordning mellan arbetsskadelivränta och efterlevandepension. SamSol:s förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag utom såtillvida att 2 § endast omfattar livränta enligt socialförsäkringsbalken. Skälen för regeringens förslag: I 2 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift finns bestämmelser om vilka ersättningar som ingår i underlaget för ålderspensionsavgiften. Enligt femte punkten nämnda paragraf ingår i underlaget livränta enligt 4 kap. LAF eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen. Livränta inom arbetsskadeförsäkringen regleras framdeles i 41 och 42 kap. SFB, vilket föranleder ändring av den angivna hänvisningen till LAF. Bestämmelserna om arbetsskadelivränta är tillämpliga även på ersättning från personskadeskyddet och krigsskadeersättning enligt 43 och 44 kap. SFB, varför hänvisningen ska omfatta även de sistnämnda kapitlen. Emellertid kan det finnas andra livräntor som beräknas enligt bestämmelserna om arbetsskadelivränta. Hänvisningen till författningar vid sidan om socialförsäkringslagstiftningen bör därför, till skillnad från vad SamSol har föreslagit, behållas. Delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring ingår enligt 2 § 6 lagen om statlig ålderspensionsavgift också i avgiftsunderlaget. Lagen om delpensionsförsäkring upphävdes emellertid i samband med reformeringen av ålderspensionssystemet. År 2004 var det sista året för vilket delpension kunde betalas (jfr prop. 1997/98:151 del 2 s. 556). Punkten 6 bör därför slopas. Om en arbetsskadelivränta till den arbetsskadade eller motsvarande livränta som avses i 2 § 5 lagen om statlig ålderspensionsavgift har varit samordnad med efterlevandepension utgör enligt 6 § samma lag avgiften 18,5 procent av det belopp som på grund av samordningen inte betalas ut. För sådan samordning krävs emellertid enligt 6 kap. 1 § LAF att förmånerna avser samma skada, vilket inte är möjligt när det gäller livränta till den skadade själv och efterlevandepension. I paragrafen fanns tidigare ytterligare samordningsfall reglerade. Med hänsyn till att bestämmelsen inte kan tillämpas bör den upphävas. 4.4.4 Inkomstskattelagen Regeringens förslag: En bestämmelse om avdrag för arbetsgivares pensionskostnader för pension som avser att ersätta tilläggspension ändras till att avse pension som avser att ersätta inkomstgrundad ålderspension. Ett klarläggande görs om att tillägg med anledning av avstämning av preliminär och slutlig sjukersättning ska vara skattefria. SamSol:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag men har en något annorlunda utformning i vissa delar. Skälen för regeringens förslag: Enligt 28 kap. 9 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, får avdrag för arbetsgivares pensionskostnader göras för en högre pension än i normalfallet, om den överskjutande pensionen avser att ersätta tilläggspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, förkortad LIP. Bestämmelsen kom till 1978 (prop. 1977/78:64 s. 8 och 29, bet. 1977/78:SkU46, SFS 1978:187) och motiverades med att det var vanligt att de allmänna pensionsplanerna medgav kompensation för bortfall av pensionsförmåner vid exempelvis utlandstjänstgöring eller förtidspensionering. Ursprungligen hänvisades till tilläggspension enligt AFL. Under de olika stegen i samband med reformeringen av ålderspensionerna ändrades hänvisningen till att avse även LIP och sedan togs hänvisningen till AFL bort. Inte vid något av dessa tillfällen synes frågan om regeln borde avse även de nya formerna av inkomstgrundad ålderspension som infördes genom reformen ha diskuterats. Något skäl till att regeln om avdrag för pensionskostnader inte skulle omfatta även de nya formerna kan inte anses föreligga. Regeringen föreslår därför att den i fortsättningen ska gälla all inkomstgrundad ålderspension. Enligt 8 kap. 6 § IL är räntor enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag skattefria. Hänvisningen ska i denna del ändras till att avse 98 kap. 7 § första stycket SFB. I SFB har terminologin beträffande bostadsbidrag ändrats från ränta till tillägg, vilket föranleder motsvarande ändring i förevarande paragraf. Vidare bör det genom en uttrycklig hänvisning även till 37 kap. 15 § första stycket SFB förtydligas att samma gäller även sådant tillägg som kan lämnas med anledning av avstämning mellan preliminär och slutlig sjukersättning. Motsvarande förtydligande görs även i 9 kap. 7 § IL där det klargörs att avdrag inte medges för avgift vid avstämning. 4.4.5 Övrigt Regeringens förslag: Vid samordning av yrkesskadelivränta med ålderspension eller efterlevandepension ska hänsyn inte tas till höjning av livräntan enligt lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m. I tandvårdslagen (1985:125) slopas en överflödig hänvisning till 2 kap. AFL. Vissa ändringar görs i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor. Bestämmelsen om tillsyn över pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet flyttas över till lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet. Vissa bestämmelser om SGI-skydd i SFB kompletteras med ett åldersvillkor, vilket motsvarar vad som gäller i dag. Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken kompletteras med två bestämmelser om att socialförsäkringsbalkens bestämmelser om handläggning respektive ändring, omprövning och överklagande ska tillämpas även på förmåner som regleras i upphävda bestämmelser. SamSol:s förslag: Överensstämmer i sak med regeringens när det gäller värdesäkring av yrkesskadelivräntor samt tillsynen av Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet. I tandvårdslagen (1985:185) föreslog SamSol en hänvisning till den av utredningen föreslagna lagen om statlig ersättning för sjukvård m.m. Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag rörande resekostnadsersättning vid sjukresor. Skälen för regeringens förslag: Om en livränta höjts enligt lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m., ska, enligt nuvarande regler i 5 § andra stycket nämnda lag, under vissa förutsättningar hänsyn inte tas till höjningen av livräntan när denna samordnas med andra förmåner enligt 17 kap. 2 § AFL. Liknande bestämmelser finns i lagen (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m.m. och förordningen (1967:920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor, som utges av statsmedel, m.m. Men dessa bestämmelser är emellertid tillämpliga även när yrkesskadelivräntorna samordnas med ålderspension och efterlevandepension. Det har i ett tidigare lagstiftningsärende gjorts den bedömningen (prop. 2002/03:2 och bet. 2002/03:SfU5) att de gamla bestämmelserna om samordning av yrkesskadelivränta med ålderspension eller efterlevandepension även ska gälla för pensioner som betalas ut enligt de nya pensionsreglerna som infördes vid reformeringen av ålderspensionssystemet. Som skäl för det har anförts att de nya pensionsreglerna, som infördes vid reformeringen av ålderspensionssystemet inte skulle medföra att någon fick en försämring. I dag gäller därför att om pension och livränta samordnas enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, lagen (1998:702) om garantipension eller lagen om (2000:461) efterlevandepension och efterlevandestöd till barn ska hänsyn inte tas till sådan höjning av livränta som gjorts enligt lagen (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m.m. eller förordningen (1967:920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor, som utgår av statsmedel, m.m. I det ovannämnda lagstiftningsärendet gjordes, till synes av förbiseende, dock inte motsvarande ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m. I samband med att det nu ska införas hänvisningar till SFB i stället för till AFL bör dessa utformas på motsvarande sätt som för de tre nämnda författningarna om uppräkning och värdesäkring av yrkesskadelivräntor. Detta innebär att samordning med ålderspension eller efterlevandepension i dessa fall kommer att göras på samma sätt. Enligt 15 a § sjätte stycket tandvårdslagen (1985:125) gäller bestämmelserna om vårdavgifter i den öppna vården enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) för viss angiven tandvård och undersökning som inte ersätts enligt AFL. Emellertid föreskrivs numera i 1 kap. 6 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, som har införts efter det att SamSol lämnade sitt betänkande, att statligt tandvårdsstöd inte får lämnas för sådan tandvård som avses i 15 a § sjätte stycket tandvårdslagen. Hänvisningen till AFL är således överflödig och bör slopas. I 1 § första stycket lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor bör det göras vissa följdändringar med anledning av såväl införandet av SFB som upphävandet av lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m. Med hänsyn till att staten inte anordnar öppen hälso- och sjukvård ska dessutom bestämmelsen i 1 § första stycket 1 förstnämnda lag begränsas med avseende på resekostnader i samband med öppen hälso- och sjukvård. För resekostnader i samband med sådan vård ska ersättning lämnas endast om den anordnas av ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting. SFB innehåller i huvudsak materiella bestämmelser om förmåner samt handläggningsregler för de handläggande myndigheterna Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Enligt 15 kap. 2 § LIP ska Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet stå under tillsyn av Finansinspektionen. LIP upphävs enligt 1 kap. 2 § SFBP och flertalet av dess bestämmelser har arbetats in i SFB. Emellertid passar bestämmelsen om tillsyn inte in i SFB utan hör bättre hemma i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet. Den bör därför överföras till 1 § nämnda lag. I 26 kap. 9-18 §§ SFB finns bestämmelser om SGI-skydd. Enligt 17 § gäller SGI-skydd när den försäkrade inte förvärvsarbetar av någon anledning som ger rätt till vissa angivna ersättningar såsom sjukpenning och rehabiliteringsersättning, m.m. Vidare gäller enligt 18 § SGI-skydd vid kortare förvärvsavbrott, dvs. under högst tre månader, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet ska pågå längre tid. Dessa bestämmelser ska enligt förarbetena till SFB (prop. 2008/09:200 s. 445) motsvara hittillsvarande bestämmelser i 3 § första stycket Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst. SGI-skyddet enligt nämnda föreskrifter gäller för en försäkrad som inte har fyllt 65 år. Av förbiseende har detta åldersvillkor inte överförts till SFB. Bestämmelserna i 26 kap. 17 och 18 §§ bör korrigeras så att de i detta hänseende motsvarar det hittillsvarande regelverket. Bestämmelsen i 62 kap. 16 § SFB bör korrigeras så att den täcker in även fall där personer har avlidit ett senare år än det år under vilket de fyllt 60 år. Detta motsvarar vad som gäller i dag. Vidare bör bestämmelsen i 62 kap. 33 §§ SFB korrigeras så att dess hänvisning till bestämmelser om beräkning av pensionsbehållning anger att dessa ska tillämpas på viss andel av pensionsbehållningen, vilket motsvarar det hittillsvarande regelverket. Det bör i 9 kap. SFBP införas två nya bestämmelser som innebär att vissa bestämmelser i SFB om handläggning respektive ändring, omprövning och överklagande ska tillämpas även när det gäller förmåner som regleras i vissa upphävda bestämmelser. Detta gäller bl.a. yrkesskadeärenden enligt äldre lagstiftning. Förslaget utvecklas närmare i författningskommentaren till SFBP. 5 Ikraftträdande Regeringens förslag: Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2011. Skälen för regeringens förslag: Socialförsäkringsbalken träder i kraft den 1 januari 2011. Följdlagstiftningen, som är kopplad till införandet av balken, måste träda i kraft vid samma tidpunkt. 6 Konsekvenser av förslagen De aktuella lagförslagen utgör i huvudsak endast följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken. Det uppkommer därför inte några sådana konsekvenser som det finns anledning att beröra i detta sammanhang. 7 Författningskommentar 7.1 Inledning Införandet av socialförsäkringsbalken, förkortad SFB, föranleder en betydande mängd följdändringar. En stor del av dessa avser hänvisningar rörande prisbasbeloppet och andra begrepp av likartat slag. Dessa kommenteras inte i det följande. I samband med att hänvisningar ändrats till att avse SFB har de även fått en mer konsekvent utformning. Vidare kommenteras endast undantagsvis de många fall där en hänvisning till de upphävda lagarna ersätts med en hänvisning till SFB eller uttryckssättet anpassas till det i balken, t.ex. på grund av att förmånen havandeskapspenning bytt namn till graviditetspenning och förmånen efterlevandestöd till barn bytt namn till enbart efterlevandestöd. 7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i föräldrabalken I lagförslag 2.3 föreslås en ändring i lagen (2010:000) om ändring i föräldrabalken. Förslag till följdändringar till SFB i föräldrabalken, bl.a. i 16 kap. 11 §, finns i lagförslag 2.2. De ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2011. I prop. 2009/10:165 föreslås emellertid en ny skollag och omfattande följdlagstiftning till denna, bl.a. en ändring i 16 kap. 11 §§ föräldrabalken som ska träda i kraft först den 1 juli 2011. Då sistnämnda lagförslag inte innehåller följdändringen i paragrafen på grund av SFB behövs en ändring i ändringsförfattningen. 7.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m. I lagförslag 2.7 föreslås ändringar i lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m.m. Förslaget till ändringar i 5 § behandlas i avsnitt 4.4.5. 7.4 Förslaget till lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207) I lagförslag 2.12 föreslås ändringar i skadeståndslagen (1972:207). Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.1. 7.5 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet I lagförslag 2.17 föreslås att lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet upphävs. Förslaget behandlas i avsnitt 4.3.2. 7.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i semesterlagen (1977:480) I lagförslag 2.23 föreslås en ändring i lagen (2010:000) om ändring i semesterlagen (1977:480). Förslaget har motsvarande bakgrund som det förslag till ändring i lag om ändring i föräldrabalken som behandlas i avsnitt 7.2. 7.7 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1978:40) om införande av lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar, m.m. I lagförslag 2.25 föreslås att lagen (1978:40) om införande av lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar, m.m. upphävs. Förslaget behandlas i avsnitt 4.3.1. 7.8 Förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125) I lagförslag 2.33 föreslås en ändring i tandvårdslagen (1985:125). Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.5. 7.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. I lagförslag 2.37 föreslås ändringar i lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m. Det är i huvudsak fråga om följdändringar till socialförsäkringsbalken. I 3 § femte stycket ändras vidare föreskriften om utfärdande av närmare föreskrifter om polismäns behörighet så att den inte innehåller en direktdelegation till Rikspolisstyrelsen. 7.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ I lagförslag 2.41 föreslås en ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Av 26 kap. 2 § SFB följer att sjukpenninggrundande inkomst som huvudregel ska fastställas endast i samband med att den försäkrade begär att få en förmån som beräknas på grundval av hans eller hennes sjukpenninggrundande inkomst. I 3 § samma kapitel anges dock att Försäkringskassan på begäran av en försäkrad ska fastställa hans eller hennes sjukpenninggrundande inkomst även när något ersättningsärende inte är aktuellt. Den situation som regleras i 4 § lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ, utgör ett exempel på när det finns behov av att Försäkringskassan fastställer en sjukpenninggrundande inkomst trots att något ersättningsärende enligt SFB inte är aktuellt. 7.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster I lagförslag 2.43 föreslås ändringar i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Det är i huvudsak fråga om följdändringar till socialförsäkringsbalken. Ändringen i 1 § 6 innehåller dock ett förtydligande. Förtydligandet är föranlett av att bestämmelsen i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, förkortad AFL, numera är uppdelad på tre bestämmelser i SFB, 25 kap. 21-23 §§. Syftet med den aktuella punkten är att särskild löneskatt ska utgå på bidrag till vinstandelsstiftelser. Löneskatt ska dock endast utgå om ersättningar från stiftelsen är avgiftsfria enligt 2 kap. 18 § lagen (2000:980) om socialavgifter. Lydelsen av punkt 6 är ändrad för att tydliggöra detta förhållande. 7.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor I lagförslag 2.44 föreslås ändringar i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor. Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.5. 7.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta I lagförslag 2.45 föreslås ändringar i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK. Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.2. Barnpension som utges enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn (5 § 4 andra strecksatsen i nuvarande lydelse) samt ersättningar som utges enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare, lagen (1977:265) om statlig personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän (5 § 8 i nuvarande lydelse) regleras fr.o.m. 1 januari 2011 i SFB och kommer därför i SINK att omfattas av "annan ersättning enligt samma balk" i den nya lydelsen av 5 § 4. I punkt 2 av övergångsbestämmelserna till SINK föreslås en bestämmelse som motsvarar punkt 2 i övergångsbestämmelserna till inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. I nuvarande lydelse finns en hänvisning till lagen (2001:462) om införande av lagen (2001:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. En motsvarande hänvisning till lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken, förkortad SFBP, behövs endast för att även särskild efterlevandepension ska omfattas. Då denna förmån lämnas endast övergångsvis och till ett fåtal mottagare tas bestämmelsen om detta tas in i övergångsbestämmelserna (punkt 3). 7.14 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn I lagförslag 2.51 föreslås att lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn upphävs. Förslaget behandlas i avsnitt 4.3.2. 7.15 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) I lagförslag 2.67 föreslås ändringar i skattebetalningslagen (1997:483). Ändringarna innebär i huvudsak endast följdändringar till SFB. Någon särskild övergångsbestämmelse avseende 5 kap. 3 § har inte ansetts nödvändig då detta endast är en beskrivning av överenskommelsens karaktär. Övergångsbestämmelserna har getts en något annorlunda utformning än i betänkandet så att de beträffande pensionsrätt och pensionspoäng stämmer överens med regleringen i 1 kap. 3 § SFBP. 7.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift I lagförslag 2.70 föreslås ändringar i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.3. 7.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet I lagförslag 2.71 föreslås ändringar i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet. Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.5. 7.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet I lagförslag 2.73 föreslås en ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Förslaget har motsvarande bakgrund som det förslag till ändring i lag om ändring i föräldrabalken som behandlas i avsnitt 7.2. 7.19 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) I lagförslag 2.76 föreslås ändringar i IL. Som anförts i inledningen av författningskommentaren tas här endast undantagsvis upp sådana ändringar som enbart innebär en förändring av hänvisningar eller terminologi på grund av SFB. Förslagen till ändringar i 8 kap. 6 §, 9 kap. 7 § och 28 kap. 9 § behandlas i avsnitt 4.4.4. Rubriken närmast före 8 kap. 6 § Den ökning som sker av belopp som ska betalas ut till en försäkrad vid avstämning av bostadsbidrag ska i fortsättningen betecknas som ett tillägg och inte som en ränta. Samma beteckning ska även användas för motsvarande ökning vid avstämning av sjukersättning. Rubriken närmast före 8 kap. 6 § IL ändras därför till att omfatta även tillägg. Härigenom uppnås en kongruens med rubriken närmast före 9 kap. 7 § IL, som innehåller ett avdragsförbud för motsvarande ökning av belopp som ska betalas tillbaka av den försäkrade. Rubrikerna närmast före 8 kap. 9 och 10 §§ Rubrikerna närmast före 8 kap. 9 och 10 §§ IL har justerats för att stå i bättre överensstämmelse med paragrafernas innehåll. Lagrådet har förordat en sådan justering. 16 kap. 30 § Med hänsyn till att 59 kap. 23 och 25 §§ SFB är utformade som undantagsbestämmelser har paragrafen getts en utformning som avviker från förslaget i lagrådsremissen. Lagrådet har föreslagit en sådan justering. Övergångsbestämmelserna Med hänsyn till att de lagar som upphävs i samband med att SFB träder i kraft i allmänhet ska tillämpas även i fortsättningen såvitt gäller bidrag m.m. för tid före ikraftträdandet är det inte möjligt att föreskriva att de nya bestämmelserna ska tillämpas fr.o.m. ett visst taxeringsår. I stället får reglerna tillämpas oavsett om bidraget m.m. betalas enligt SFB eller enligt tidigare lagstiftning. Punkt 2 avviker från förslaget i lagrådsremissen genom att ordet "tillägg" förts in. Lagrådet har föreslagit en sådan komplettering. Enligt punkt 2 av övergångsreglerna till lagen (2002:213) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ska vid tillämpning av 10 kap. 5 § första stycket med pension även efter ikraftträdandet avses ersättningar som betalas ut som särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. Eftersom nämnda lagar upphör att gälla den 1 januari 2011 behövs en övergångsregel (den föreslagna punkt 3 av övergångsbestämmelserna) liknande den som föreslås vad gäller SINK och lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Vidare behövs en övergångsregel vad gäller hustrutillägg som fortfarande kan utges enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension. 7.20 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i studiestödslagen (1999:1395) I lagförslag 2.79 föreslås en ändring i lagen (2010:000) om ändring i studiestödslagen (1999:1395). Förslaget har motsvarande bakgrund som det förslag till ändring i lag om ändring i föräldrabalken som behandlas i avsnitt 7.2. 7.21 Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) I lagförslag 2.81 föreslås ändringar i socialavgiftslagen (2000:980). I punkt 2 av övergångsbestämmelserna föreslås en bestämmelse som motsvarar punkt 2 av övergångsbestämmelserna till IL. 7.22 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter I lagförslag 2.82 föreslås ändringar i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. I 8 § 1 finns en hänvisning till lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. En motsvarande hänvisning till SFBP behövs endast för att även särskild efterlevandepension ska omfattas. Då denna förmån lämnas endast övergångsvis och till ett fåtal mottagare tas bestämmelsen om detta in i övergångsbestämmelserna. I punkt 2 av övergångsbestämmelserna föreslås en bestämmelse med innebörden att avgifterna alltjämt ska finansiera retroaktiva ersättningar enligt den äldre lagstiftningen. 7.23 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag I lagförslag 2.99 föreslås en ändring i lagen (2010:000) om ändring i lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Förslaget har motsvarande bakgrund som det förslag till ändring i lag om ändring i föräldrabalken som behandlas i avsnitt 7.2. 7.24 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift I lagförslag 2.103 föreslås en ändring i lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift. I punkt 2 föreslås en övergångsbestämmelse som innebär att sjuk- eller aktivitetsersättning enligt den äldre lagstiftningen ska beaktas vid tillämpning av 3 §. 7.25 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner I lagförslag 2.105 föreslås ändringar i lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner. Huvuddelen av bestämmelserna om bilstöd till funktionshindrade finns i dag i förordningen (1988:890) om bilstöd till personer med funktionshinder. I 8 § första stycket nämnda förordning föreskrivs att med årlig bruttoinkomst ska anses inkomst enligt 12-17 §§ lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. I SFB har tagits in de flesta bestämmelserna i nyssnämnda förordning. Även i balken hänvisas beträffande inkomstberäkningen till bestämmelserna om bostadstillägg (se 52 kap. 18 § SFB). När nu bestämmelserna om bilstöd tagits in i balken finns emellertid anledning att på samma sätt som i fråga om äldreförsörjningsstöd, där det också beträffande inkomstberäkningen hänvisas till reglerna om bostadstillägg (se 74 kap. 16 § SFB), uttryckligen ange i lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner att den är tillämplig i fråga om bilstöd. 7.26 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken I lagförslag 2.106 föreslås ändringar i SFB. Förslaget till ändring i 26 kap. 17 och 18 §§ behandlas i avsnitt 4.4.5. Ändringen i 47 kap. 2 § är en följdändring till lagförslag 2.40. 7.27 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:000) om ändring i socialförsäkringsbalken I lagförslag 2.107 föreslås en ändring i lagen (2010:000) om ändring i socialförsäkringsbalken. Förslaget innebär att en hänvisning i 7 kap. 2 § till en bestämmelse i luftfartslagen (1957:297) ändras till att avse motsvarande bestämmelse i den nya luftfartslag som ska träda i kraft den 1 september 2010 (prop. 2009/10:95). I prop. 2009/10:160 angående bl.a. totalförsvarsplikten, rekrytering och militär grundutbildning föreslås emellertid en följdändring av 7 kap. 2 § SFB. Då sistnämnda lagförslag inte innehåller följdändringen i paragrafen på grund av den nya luftfartslagen behövs en ändring i ändringsförfattningen. Förslagen till ändring i 62 kap. 16 och 33 §§ behandlas i avsnitt 4.4.5. 7.28 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken I lagförslag 2.108 föreslås ändringar i SFBP. Ändringen i 1 kap. 8 § är en följdändring till lagförslag 2.40. I 110 kap. SFB finns bestämmelser om handläggningen hos Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. I 2 § i kapitlet föreskrivs att bestämmelserna gäller ärenden som avser förmåner enligt balken. Till kapitlet anknyter övergångsbestämmelser i 9 kap. 7-12 §§ SFBP. På motsvarande sätt finns i 113 kap. SFB bestämmelser om ändring, omprövning och överklagande av beslut, som också enligt 2 § i kapitlet avser ärenden om förmåner enligt balken. Till detta kapitel anknyter övergångsbestämmelser i 9 kap. 15-21 §§ SFBP. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten handlägger övergångsvis ärenden enligt ett antal upphävda författningar. Det gäller dels de författningar som upphävs genom förevarande lag, dels vissa tidigare upphävda författningar och bestämmelser. För Pensionsmyndighetens del finns dessa äldre ärenden nu angivna i lagen (2009:986) med anledning av inrättande av Pensionsmyndigheten och de tas in 2 kap. 1 § SFBP. För Försäkringskassans del kan främst nämnas ärenden avseende lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Bestämmelserna i SFB och SFBP om handläggning, ändring, omprövning och överklagande ska tillämpas även i dessa ärenden. För detta behövs emellertid uttryckliga bestämmelser. Dessa bör tas in i två nya paragrafer i SFBP, 9 kap. 6 a och 14 a §§. Vad gäller yrkesskadeärenden krävs vidare ett särskilt undantag, se kommentaren till förslaget om upphävande av lagen (1978:40) om införande av lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar (avsnitt 4.3.1). 7.29 Förslaget till ändring i luftfartslagen (2010:000) I lagförslag 2.109 föreslås en ändring i luftfartslagen (2010:000). Förslaget innehåller en följdändring till SFB i den nya luftfartslagen (prop. 2009/10:95). 7.30 Förslaget till ändring i skollagen (2010:000) I lagförslag 2.110 föreslås ändringar i skollagen (2010:000). Förslaget innehåller följdändringar till SFB i den nya skollagen (prop. 2009/10:165). 1Senaste lydelse 1991:847. 1 Balken omtryckt 1995:974. 2 Senaste lydelse 1996:1031. 3 Senaste lydelse 2006:557. 4 Senaste lydelse 2008:910. 5 Senaste lydelse 2008:910. 1 Balken omtryckt 1981:359. 2 Senaste lydelse 1987:231. 3 Senaste lydelse 2004:423. 1 Senaste lydelse 2007:521. 1 Senaste lydelse 2003:827. 1 Senaste lydelse 2002:1084. 1 Senaste lydelse 2008:988. 2 Senaste lydelse 2003:535. 1 Lagen omtryckt 1992:1212. 1 Senaste lydelse 2003:828. 1 Lagen omtryckt 2001:732. 1 Senaste lydelse 1993:178. 1 Senaste lydelse 2003:829. 1 Senaste lydelse 2003:830. 1 Lagen omtryckt 2007:109. 1 Senaste lydelse 2004:1030. 2 Senaste lydelse 2009:1172. 1 Lagen omtryckt 1994:43. 2 Senaste lydelse 2001:562. 3 Senaste lydelse 2001:562. 1 Senaste lydelse 2002:230. 1 Senaste lydelse 2002:1073. 1 Senaste lydelse 2009:1439. 2 Senaste lydelse 2009:1439. 1 Lagen omtryckt 1991:677. 2 Senaste lydelse 2003:365. 1 Lagen omtryckt 2005:955. 1 Senaste lydelse 2001:1294. 1 Senaste lydelse 1995:298. 2 Senaste lydelse 1996:1032. 3 Senaste lydelse 2004:798. 1 Senaste lydelse 2006:440. 2 Senaste lydelse 2002:195. 1 Lagen ontryckt 1995:1567. 2 Senaste lydelse 1999:600. 3 Senaste lydelse 2005:1121. 1 Senaste lydelse 2010:246. 1 Senaste lydelse 1995:370. 1 Senaste lydelse 1995:368. 1 Senaste lydelse 1994:1422. 2 Senaste lydelse 2000:178. 1 Senaste lydelse 1995:778. 1 Senaste lydelse av 2 § 2004:818 11 § 1991:1053 3 § 2004:818 12 § 1994:47 4 § 1993:333 13 § 2004:818 5 § 2008:483 14 § 2004:818 6 § 2009:1049 16 § 2004:818 7 § 2008:863 17 § 2009:992 8 § 1993:333 18 § 2004:818 9 § 2000:380 19 § 2004:818. 2 Senaste lydelse 2008:940. 1 Senaste lydelse 2000:548. 1 Senaste lydelse 2007:650. 1 Senaste lydelse 2008:150. 1 Senaste lydelse 2008:137. 1 Senaste lydelse 2004:1141. 1 Senaste lydelse 2004:788. 2 Senaste lydelse 2004:788. 3 Senaste lydelse 2004:788. 4 Senaste lydelse 2006:1539. 5 Senaste lydelse 2007:200. 1 Senaste lydelse 1999:1403. 1 Senaste lydelse 2007:201. 1 Senaste lydelse 2004:824. 2 Senaste lydelse 2005:273. 1 Lagen omtryckt 2004:552. 1 Senaste lydelse 2007:1007. 1 Senaste lydelse 2007:164. 1 Senaste lydelse av 17 § 2002:592 22 § 2004:1066 19 § 2001:1045 25 § 2001:1045 20 § 2001:1045 27 § 2001:1045 21 § 2002:592 32 § 1996:1168. 21 c § 2002:592 1 Senaste lydelse 2009:1582. 2 Senaste lydelse 2006:998. 3 Senaste lydelse 2006:998. 4 Senaste lydelse 2009:1582. 5 Senaste lydelse 2009:1582. 6 Senaste lydelse 2009:1027. 7 Senaste lydelse 2006:998. 8 Senaste lydelse 2009:1582. 9 Senaste lydelse 2006:998. 10 Senaste lydelse 2006:998. 11 Senaste lydelse 2006:998. 12 Senaste lydelse 2006:998. 1 Senaste lydelse 2009:244. 1 Senaste lydelse 2007:968. 2 Senaste lydelse 2002:978. 3 Senaste lydelse 2000:196. 1 Senaste lydelse 2002:276. 1 Senaste lydelse 2006:442. 2 Senaste lydelse 2006:442. 3 Senaste lydelse 2009:1051. 1 Senaste lydelse 1999:1114. 1 Senaste lydelse 2008:38. 1 Senaste lydelse 2006:1546. 2 Senaste lydelse 2009:1596. 3 Senaste lydelse 2009:666. 1 Senaste lydelse 1999:1300. 2 Senaste lydelse 2000:794. 3 Senaste lydelse 1998:681. 1 Senaste lydelse 2005:1110. 1 Senaste lydelse 2008:101. 1 Senaste lydelse av 6 § 2001:494. 2 Senaste lydelse 2004:839. 3 Senaste lydelse 2002:979. 4 Senaste lydelse 2001:1118. 5 Senaste lydelse 2001:494. 6 Senaste lydelse 2009:997. 7 Senaste lydelse 2002:317. 1 Senaste lydelse 2009:999. 2 Senaste lydelse 2009:999. 1 Senaste lydelse 2005:582. 2 Senaste lydelse 2005:582. 1 Senaste lydelse 2001:764. 1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2009:1412. 3 Senaste lydelse 2009:583. 4 EUT L 262, 7.10.2005, s.1 (Celex 32005Q0684). 5 Senaste lydelse 2008:865. 6 Senaste lydelse 2009:583. 7 Senaste lydelse 2009:583. 8 Senaste lydelse 2009:197. 1 Senaste lydelse 2010:203. 1 Senaste lydelse 2009:1460. 2 Senaste lydelse 2009:1002. 3 Senaste lydelse 2009:1460. 4 Senaste lydelse 2009:1460. 1 Senaste lydelse 2002:216. 1 Senaste lydelse 2006:1346. 2 Senaste lydelse 2004:850. 3 Senaste lydelse 2002:51. 4 Senaste lydelse 2002:325. 5 Senaste lydelse 2002:217. 1 Senaste lydelse 2008:939. 2 Senaste lydelse 2001:847. 3 Senaste lydelse 2001:847. 1 Senaste lydelse 2007:1409. 1 Senaste lydelse 2009:1008. 2 Senaste lydelse 2009:1008. 3 Senaste lydelse 2009:1008. 1 Senaste lydelse 2004:793. 1 Senaste lydelse 2009:1057. 1 Senaste lydelse 2009:1410. 1 Senaste lydelse 2009:551. 2 Senaste lydelse 2010:207. 1 Senaste lydelse 2009:1017. ?? ?? Prop. 2009/10:222 Prop. 2009/10:222 2 11 1 Prop. 2009/10:222 40 39 1 Prop. 2009/10:222 42 43 1 Prop. 2009/10:222 44 45 1 Prop. 2009/10:222 46 47 1 Prop. 2009/10:222 50 49 1 Prop. 2009/10:222 50 51 1 Prop. 2009/10:222 52 51 1 Prop. 2009/10:222 54 53 1 Prop. 2009/10:222 56 55 1 Prop. 2009/10:222 58 57 1 Prop. 2009/10:222 60 59 1 Prop. 2009/10:222 62 61 1 Prop. 2009/10:222 62 63 1 Prop. 2009/10:222 64 63 1 Prop. 2009/10:222 64 65 1 Prop. 2009/10:222 66 65 1 Prop. 2009/10:222 66 67 1 Prop. 2009/10:222 68 69 1 Prop. 2009/10:222 70 69 1 Prop. 2009/10:222 70 71 1 Prop. 2009/10:222 72 71 1 Prop. 2009/10:222 72 73 1 Prop. 2009/10:222 76 75 1 Prop. 2009/10:222 78 79 1 Prop. 2009/10:222 82 83 1 Prop. 2009/10:222 84 85 1 Prop. 2009/10:222 86 87 1 Prop. 2009/10:222 88 89 1 Prop. 2009/10:222 90 89 1 Prop. 2009/10:222 90 91 1 Prop. 2009/10:222 92 91 1 Prop. 2009/10:222 92 93 1 Prop. 2009/10:222 94 93 1 Prop. 2009/10:222 98 97 1 Prop. 2009/10:222 100 99 1 Prop. 2009/10:222 100 101 1 Prop. 2009/10:222 102 103 1 Prop. 2009/10:222 104 103 1 Prop. 2009/10:222 106 105 1 Prop. 2009/10:222 112 113 1 Prop. 2009/10:222 116 115 1 118 117 1 Prop. 2009/10:222 118 119 1 Prop. 2009/10:222 122 121 1 Prop. 2009/10:222 124 123 1 Prop. 2009/10:222 126 127 1 Prop. 2009/10:222 128 129 1 Prop. 2009/10:222 168 169 1 Prop. 2009/10:222 176 175 1 Prop. 2009/10:222 178 177 1 Prop. 2009/10:222 178 179 1 Prop. 2009/10:222 180 179 1 Prop. 2009/10:222 182 183 1 Prop. 2009/10:222 184 185 1 Prop. 2009/10:00 186 185 1 Prop. 2009/10:222 186 187 1 Prop. 2009/10:222 188 187 1 Prop. 2009/10:222 190 193 1 Prop. 2009/10:222 194 195 1