Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 15 juni 2023 Ändring i uppdraget Regeringen beslutade den 14 juli 2022 kommittédirektiven om Ordning och reda på hyresbostadsmarknaden (dir. 2022:117). I uppdraget ingår bl.a. att överväga om ett register för hyresbostäder bör införas. Syftet med utredningen är att klargöra vilka åtgärder som behöver vidtas för att skapa ordning och reda på hyresbostadsmarknaden, och därmed förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Uppdraget ändras nu på så sätt att utredaren bl.a. ska • föreslå vilka ytterligare ändamål som lägenhetsregistret bör kunna användas till, och • ta ställning till om uppgifter ur registret ska få lämnas ut till fler aktörer elektroniskt. Utredningstiden ligger fast. Uppdraget ska således redovisas senast den 27 oktober 2023. Uppdraget att föreslå ytterligare ändamål för lägenhetsregistret Lägenhetsregistret är ett nationellt register över bostadslägenheter som envar kan få tillgång till uppgifter ifrån i enlighet med offentlighetsprincipen. Uppgifter lämnas ut i pappersform (se prop. 2004/05:171 s. 50 och 51). Förutsättningarna för åtkomst till uppgifter i lägenhetsregistret i elektronisk form regleras i lagen (2006:378) om lägenhetsregister och förordningen (2007:108) om lägenhetsregister. Lagen innehåller, tillsammans med förordningen, också bestämmelser om registrets innehåll. Uppgifter ur lägenhetsregistret får behandlas för folkbokföring, statistik, forskning och planering samt uppföljning och utvärdering av bostadsbestånd och byggande (5 § lagen om lägenhetsregister). Enligt 20 § andra stycket lagen om lägenhetsregister får uppgifter endast lämnas ut för de ändamål som anges i 5 § och för sådan registrering som avses i 13 § samma lag. Utlämnande av uppgifter ur lägenhetsregistret i elektronisk form får göras till vissa utpekade aktörer. Skatteverket får ha direktåtkomst till uppgifterna (6 § förordningen om lägenhetsregister) och en kommun får ha direktåtkomst till sådana uppgifter i lägenhetsregistret som avser bostadslägenheter som har belägenhetsadress i kommunen (18 § lagen om lägenhetsregister). Därefter får uppgifterna lämnas ut på medium för automatiserad behandling till Skatteverket, Statistiska centralbyrån, den kommun där fastigheten är belägen och fastighetsägaren (7 § förordningen om lägenhetsregister). Möjligheten att använda uppgifter i lägenhetsregistret är i dag kraftigt begränsad. Det har sin bakgrund i att registret huvudsakligen byggdes upp för att skapa förutsättningar för Statistiska centralbyrån att ta fram hushålls- och bostadsstatistik (se prop. 1995/96:90 s. 26). Efter att registret kom på plats har det framkommit att lägenhetsregistrets ändamålsbestämmelser behöver ses över i syfte att möjliggöra en större samhällsnytta för fler aktörer. Lantmäteriet föreslår i rapporten Nya ändamål för lägenhetsregistret (Fi2017/02006) från 2017 att uppgifterna ska få behandlas för fler ändamål och få användas av fler aktörer än vad som är fallet i dag. I den behovsinventering som myndigheten utförde föreslås bl.a. att uppgifter ur lägenhetsregistret ska få användas av kommunal räddningstjänst och Polismyndigheten. Utredaren ska föreslå för vilka ytterligare ändamål, utöver de som anges i lagen om lägenhetsregister, som lägenhetsregistret bör kunna användas. Förslagen ska lämnas med beaktande av andra förslag till ändringar som bl.a. lämnats i Nya ändamål för lägenhetsregistret (Fi2017/02006) och promemorian Utökat informationsutbyte Ds 2022:13. Utredaren ska också ta ställning till om uppgifter ur registret ska få lämnas ut till fler aktörer elektroniskt. Eftersom lägenhetsregistret innehåller indirekta personuppgifter ska utredaren särskilt beakta dataskyddsregleringen och den personliga integriteten i sitt arbete. Utredaren ska därför • analysera vilka ytterligare ändamål, utöver de som anges i lagen om lägenhetsregister, som lägenhetsregistret bör kunna användas till, • utifrån analysen föreslå vilka ytterligare ändamål som lägenhetsregistret bör kunna användas till, • ta ställning till om uppgifter ur registret ska få lämnas ut till fler aktörer elektroniskt, och • lämna förslag till de författningsändringar som utredaren anser behövs, och i samband med förslagen göra en integritetsanalys. Redovisning av uppdraget Utredningstiden ligger fast. Uppdraget ska alltså redovisas senast den 27 oktober 2023. (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet)