Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Stärkt kapacitet genom kommunsammanläggningar , Dir. 2023:46
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 2023-03-30
Beslut vid regeringssammanträde den 30 mars 2023
Sammanfattning
En särskild utredare ska undersöka kommuners intresse för att
inleda ett arbete med frivilliga sammanläggningar, och lämna
förslag till åtgärder som bedöms kunna bidra till att processer
om sammanläggningar påbörjas. Sammanläggningarna syftar till att
långsiktigt stärka kommunernas kapacitet att hantera det
kommunala uppdraget, och därmed upprätthålla och utveckla en god
kommunal service i hela landet.
Utredaren ska bl.a.
• i dialog med kommuner undersöka intresset för frivilliga
sammanläggningar,
• lämna förslag till statligt stöd som kan erbjudas enskilda
kommuner för att påbörja ett arbete med sammanläggningar, och
• bedöma förutsättningarna för att fortsätta arbetet med
sammanläggningar, och vid behov lämna förslag till statliga
åtgärder.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2023.
Uppdraget att undersöka kommuners intresse för sammanläggningar
På 1970-talet genomfördes en större kommunsammanläggningsreform
i Sverige. Antalet kommuner minskades från 848 till 278.
Reformen genomfördes för att kommunerna skulle kunna möta de
krav som den växande välfärdsstaten ställde på den lokala nivån.
Därefter har 12 delningar av kommuner skett. I dag har Sverige
290 kommuner som ansvarar för en stor del av den offentliga
servicen. Alla kommuner har samma ansvar och antalet uppgifter
har ökat över tid. För att klara av sina åtaganden samverkar
kommunerna i allt större utsträckning. Dessutom har
kommungränserna allt mindre betydelse när medborgarnas rörlighet
ökar.
Kommunerna står inför stora utmaningar på grund av den pågående
urbaniseringen och en demografisk utveckling, som bl.a. innebär
att andelen äldre i befolkningen ökar och att andelen i
arbetsför ålder minskar. Personal- och kompetensbristen
förväntas tillta inom många olika yrkesgrupper, vilket kommer
att öka konkurrensen om arbetskraft. Varje enskild kommun
behöver dessutom möta och omhänderta andra behov, t.ex. när det
gäller investeringar, beredskapsfrågor, digitalisering och
klimatanpassningar. De grundläggande förutsättningarna skiljer
sig åt mellan kommunerna, bl.a. beroende på ekonomi, geografiska
förhållanden och befolkningens storlek. Dessa skillnader
förväntas också öka.
Kommunutredningen konstaterar i betänkandet Starkare kommuner –
med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (SOU 2020:8 s. 526–527
och 574) att många av utmaningarna är större i de
befolkningsmässigt mindre kommunerna och att skillnaderna i
kommunernas förutsättningar bedöms växa med tiden. Utredningen
bedömer att sammanläggningar kan stärka kommunernas långsiktiga
resursuppbyggnad och kompetens, och att sammanläggningar därmed
kan vara av stor betydelse för att kommunerna ska kunna utföra
sitt uppdrag och möta samhällsutvecklingen. Kommunutredningen
föreslår att staten ska bistå med statsbidrag och resurser för
processledning och genomförande till kommuner som vill
åstadkomma en mer strategisk samverkan eller en frivillig
sammanläggning.
Kommunernas långsiktiga kapacitet kan sannolikt stärkas genom
flera olika insatser, t.ex. åtgärder inom respektive
verksamhetsområde, förändringar av utjämningsystemet, ökade
möjligheter till samverkan och främjande av digitalisering. Det
behövs insatser på både kort och lång sikt och av såväl kommuner
som staten. Sammanläggningar kan vara ett sätt att stärka vissa
kommuners kapacitet på lång sikt. Det är rimligt att anta att
det finns kommuner som genom en sammanläggning skulle få
bestående fördelar. Tillsammans kan de få bättre förutsättningar
att hantera det kommunala uppdraget än de har var för sig.
Att förbereda och genomföra en sammanläggning kräver ett
omfattande arbete med t.ex. utredning, förankring och beslut.
Det är många olika faktorer och intressen som behöver vägas
samman. Det kan också vara så att enskilda kommuner har skilda
tidsperspektiv och befinner sig i olika faser. Några kanske
redan har diskuterat sammanläggning, t.ex. i samband med
utvecklandet av samverkan med andra kommuner, medan andra inte
har övervägt det. En sammanläggning ska enligt lagen (1979:411)
om ändring i Sveriges indelning i kommuner och regioner
sammantaget ge bestående fördelar och befolkningens inställning
ska beaktas. Genom att främja frivilliga sammanläggningar ges de
förtroendevalda politikerna och befolkningen bestämmanderätt
respektive inflytande över eventuella sammanläggningar och den
kommunala självstyrelsen respekteras.
Det finns behov av ett statligt initiativ som skulle kunna bidra
till och möjliggöra kommunsammanläggningar. Utredaren ska därför
• i dialog med kommuner undersöka intresset för frivilliga
sammanläggningar,
• stödja och vid behov delta i diskussioner mellan enskilda
kommuner om frivilliga sammanläggningar,
• redovisa kommunernas intresse för sammanläggningar och de skäl
som kommunerna anför för eller emot att påbörja processer med
sammanläggningar,
• lämna förslag till statligt stöd som kan erbjudas enskilda
kommuner för att påbörja ett arbete med sammanläggningar,
• bedöma förutsättningarna för att fortsätta arbetet med att
främja sammanläggningar, och
• vid behov lämna förslag till statliga åtgärder.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Utredaren ska föra en dialog med Utjämningskommittén 2022 (Fi
2022:03) och andra berörda utredningar, Sveriges Kommuner och
Regioner samt berörda länsstyrelser och regioner. Utredaren ska
i de avseenden det är lämpligt ta tillvara erfarenheter från de
andra nordiska länderna.
Utredaren ska löpande informera Regeringskansliet
(Finansdepartementet) om genomförandet av uppdraget.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2023.
(Finansdepartementet)