Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2005 Sammanfattning av uppdraget En parlamentarisk kommitté tillkallas för att göra en översyn av integrationspolitikens mål, inriktning, organisation och effektivitet. Kommittén skall överväga vilka mål som bör gälla för den framtida integrationspolitiken samt lämna förslag till mål som kan följas upp och utvärderas. Målen skall utformas så att det tydligt framgår vad som skall uppnås inom olika politikområden och nivåer. Kommittén skall analysera hur den nuvarande integrationspolitiken och dess organisation fungerar och föreslå hur den kan förbättras och effektiviseras. Kommittén skall även överväga hur de statliga myndigheternas ansvar för integrationspolitikens genomförande på nationell och regional nivå kan bli tydligare samt analysera Integrationsverkets roll och uppgift. Därtill skall kommittén föreslå hur erfarenheter från storstadspolitiken kan tas tillvara inom integrationspolitiken. Kommittén skall också lämna förslag på utformning av ett framtida bidragssystem för organisationer bildade på etnisk grund samt lämplig bidragsfördelande myndighet. Vidare skall kommittén överväga hur behovet av systematisk kunskapsuppbyggnad samt en samlad uppföljning och utvärdering av integrationspolitiken bäst kan tillgodoses. Kommittén skall slutredovisa uppdraget senast den 1 juni 2007. Bakgrund Mål och inriktning för integrationspolitiken I december 1997 beslutade riksdagen om mål och inriktning för integrationspolitiken. Till grund för beslutet låg propositionen Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik (prop. 1997/98:16, bet. 1997/98:SfU6, rskr. 1997/98:68). De integrationspolitiska målen är (senaste ändringen enligt prop. 2002/03:01, bet. 2002/03:SfU2, rskr. 2002/03:46) - lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, - en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund och - en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund skall vara delaktiga i och medansvariga för. Integrationspolitiken innebär att den generella politiken skall utformas utifrån samhällets etniska och kulturella mångfald och utifrån individers behov. De integrationspolitiska målen skall genomsyra alla politikområden och detta skall återspeglas såväl i statlig som i kommunal verksamhet. I praktiken betyder detta att det är genom generella insatser inom bl.a. arbetsmarknads-, utbildnings-, bostads- och hälsopolitiken som integrationspolitiken genomförs. Särlösningar för att uppnå de integrationspolitiska målen kan i vissa fall behöva vidtas, t.ex. för nyanlända flyktingar, men skall då vara anpassade till individens behov och förutsättningar. Av betydelse för att uppnå de integrationspolitiska målen är också storstadspolitiken och målet att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna och verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare. Inom storstadspolitiken sker detta arbete huvudsakligen genom lokala utvecklingsavtal som regeringen tecknat med sju kommuner om insatser i 24 stadsdelar. Integrationspolitikens organisering De statliga myndigheternas ansvar på nationell och regional nivå Integrationspolitikens genomförande bygger på att statliga myndigheter utformar sin verksamhet med utgångspunkt från den etniska och kulturella mångfalden i samhället. Viktiga myndigheter för integrationspolitikens genomförande finns framförallt inom arbetsmarknads-, utbildnings-, boende- och hälsosektorn. Enligt 7 § 4 verksförordningen (1995:1322) är myndighetens chef skyldig att beakta de krav som ställs på verksamheten när det gäller integrationspolitiken. Därtill skall, enligt förordningen (1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken, myndigheterna bl.a. fortlöpande beakta samhällets etniska och kulturella mångfald både när de utformar verksamheten och när de bedriver den. I samband med budgetpropositionen 1998 tillfördes länsstyrelserna i de tre storstadsregionerna, Stockholms, Västra Götalands och Skåne län, mot bakgrund av att det i dessa län bor många utrikes födda personer, permanenta resurser för integrationspolitikens genomförande. Integrationsverket Som en direkt följd av den nya integrationspolitiken inrättades Integrationsverket den 1 juni 1998. Integrationsverket fick ett övergripande ansvar för att integrationspolitiska mål och synsätt får genomslag på olika samhällsområden och för att stimulera integrationsprocesserna i samhället. Myndigheten skall enligt sin instruktion (1998:201) bl.a. främja lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund samt följa och utvärdera samhällsutvecklingen ur ett integrationspolitiskt perspektiv. En central del i denna uppgift är att på nationell nivå följa utvecklingen i samhället när det gäller bl.a. arbete, utbildning, boende och hälsa samt barns och ungdomars levnadsvillkor. Inom ramen för storstadsarbetet har Integrationsverket i uppdrag att varje år redovisa utvecklingen i de stadsdelar som omfattas av de lokala utvecklingsavtalen. Vidare skall Integrationsverket verka för att nyanlända invandrares behov av stöd uppmärksammas och att deras behov av samhällsinformation tillgodoses samt att kommunerna har beredskap och kapacitet att ta emot de nyanlända flyktingar för vilka kommunerna får ersättning. De uppgifter som Integrationsverket har som gäller nyanlända invandrare börjar när en person har beviljats uppehållstillstånd. Migrationsverket har, efter beslutet att inrätta Integrationsverket, fått ett mer renodlat ansvar för migrationsfrågor samt mottagande av asylsökande så länge en ansökan om uppehållstillstånd prövas. Migrationsverket ansvarar också för prövning av medborgarskapsärenden. Ansvarsfördelningen mellan myndigheterna förutsätter en nära samverkan. Integrationsverket har även till uppgift att förebygga och motverka främlingsfientlighet, rasism och etnisk diskriminering i den mån sådana frågor inte skall handläggas av någon annan myndighet, t.ex. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Enligt lagen (1999:131) om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) skall DO verka för att diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning inte förekommer i arbetslivet eller på andra områden av samhällslivet. DO skall genom råd och stöd medverka till att den som utsatts för diskriminering kan ta tillvara sina rättigheter. Därtill skall DO också genom överläggningar med myndigheter, företag och organisationer samt genom opinionsbildning, information och på liknande sätt ta initiativ till åtgärder mot diskriminering. DO utövar också tillsyn över att arbetsgivare och högskolor efterlever diskrimineringslagstiftningen. DO och Integrationsverket har enats om arbetsfördelning, samordning och samarbete i diskrimineringsfrågor. Integrationspolitikens utveckling och genomförande Våren 2002 redovisade regeringen i skrivelsen Integrationspolitik för 2000-talet (skr. 2001/02:129) hur integrationspolitiken utvecklats och genomförts i förhållande till riksdagens beslut om mål, inriktning och organisering. Av skrivelsen framgår att det finns en ökad medvetenhet om den etniska och kulturella mångfalden i samhället men att denna inte påverkat samhällsutvecklingen i tillräckligt hög grad. Regeringen konstaterade att de integrationspolitiska målen inte fått önskvärt genomslag i de statliga myndigheternas verksamhet. Enligt regeringens bedömning borde därför genomförandet av integrationspolitiken förbättras inom en rad samhällsområden och de statliga myndigheternas ansvar för integrationspolitiken förtydligas. Särskilt framhölls vikten av att tydliggöra detta ansvar för de centrala förvaltningsmyndigheter som har strategisk betydelse för integrationspolitikens genomslag. Vidare framhölls i skrivelsen att Integrationsverkets roll behöver tydliggöras. Sedan skrivelsen redovisades har regeringen vidtagit olika åtgärder för att förbättra integrationspolitikens resultat. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt att förbättra situationen för utrikes födda kvinnor. Fortfarande är dock skillnaderna mellan inrikes födda och utrikes födda personer inom olika samhällsområden stora, framförallt när det gäller sysselsättningen. Det är också stora skillnader mellan utrikes födda män och utrikes födda kvinnor. En faktor av betydelse för sysselsättningen bland utrikes födda är vistelsetiden i Sverige. Skillnaderna i sysselsättning kan också bero på den diskriminering som finns samhället. Denna diskriminering drabbar också barn till föräldrar som är födda utomlands. Etablering av nyanlända invandrare En åtgärd som regeringen vidtagit är att se över introduktionen av nyanlända invandrare i syfte att förbättra den. Utredningen om mottagande av och introduktion för flyktingar tillsattes i november 2001 och överlämnade i september 2003 sitt betänkande Etablering i Sverige - möjligheter och ansvar för individ och samhälle (SOU 2003:75). Under 2002 tillsatte regeringen även en utredning som skulle pröva hur svenskundervisningen för invandrare kan förnyas och förbättras och som redovisat betänkandet Vidare vägar och vägen vidare (SOU 2003:77). Betänkandena bereds för närvarande i Regeringskansliet. En proposition om etablering av nyanlända invandrare är planerad till våren 2006. Den nuvarande organiseringen av integrationspolitiken kan komma att beröras. En fråga som kan bli aktuell är vilken roll och vilket ansvar Arbetsmarknadsverket och övriga myndigheter respektive kommunerna skall ha för nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden. Andra frågor som kan komma att aktualiseras är att öka samordningen av insatser för nyanlända invandrares etablering på den regionala nivån och identifiera vilken roll regionala myndigheter kan ha i en sådan verksamhet. Arbetet mot etnisk och religiös diskriminering samt främlingsfientlighet och rasism En annan åtgärd som regeringen vidtagit är att förstärka lagstiftningen mot etnisk och religiös diskriminering både inom arbetslivet och på andra områden. Ytterligare skärpningar av lagstiftningen är att vänta. En parlamentarisk kommitté (Diskrimineringskommittén, N2002:06) har i uppdrag att överväga en gemensam diskrimineringslagstiftning som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder. I uppdraget ingår bl.a. att se över ansvarsområden och uppgifter för ombudsmännen mot diskriminering samt att överväga en samordning eller sammanslagning av några eller samtliga diskrimineringsombudsmän och om den eller de framtida ombudsmannainstitutionerna som föreslås skall vara underställda regeringen eller riksdagen. Diskrimineringskommittén skall vara klar med sitt arbete senast den 31 januari 2006. Även förslag från denna kommitté kan innebära att integrationspolitikens organisering förändras. Det pågår också ett omfattande arbete för att synliggöra omfattningen och mekanismerna bakom diskriminering. En utredning om strukturell diskriminering på grund av etnisk och religiös tillhörighet har haft i uppdrag att redovisa den kunskap som finns om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös bakgrund samt föreslå åtgärder. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande juni 2005. En annan utredning skall senast juni 2006 identifiera strukturell diskriminering och bl.a. analysera dess konsekvenser för de integrationspolitiska målen. Även det lokala arbetet för att motverka diskriminering har kraftigt förstärkts under de senaste åren. Lokal verksamhet mot diskriminering, s.k. antidiskrimineringsbyråer, finns nu etablerade i flera kommuner och Integrationsverket fördelar det statliga stödet till verksamheten. Integrationsverket, DO och övriga diskrimineringsombudsmän bistår också verksamheterna med informations- och utbildningsinsatser samt rådgivning. Under 2003 bildade ett antal frivilligorganisationer med stöd av statliga bidrag Centrum mot rasism. Centrumet bedriver opinionsskapande verksamhet för att förebygga diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Den kunskapsbank om rasism som Integrationsverket tidigare ansvarat för har förts över till Centrum mot rasism, liksom ansvaret för viss opinionsbildning. I juni 2003 bildades också myndigheten Forum för levande historia med uppgift att främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Arbetsgrupp med uppdrag att se över genomförande och uppföljning av integrationspolitiken Våren 2003 tillsatte regeringen en interdepartemental arbetsgrupp med uppdrag att se över hur genomförandet och uppföljningen av integrationspolitiken kan förtydligas inom ett antal politikområden i syfte att förbättra de integrationspolitiska resultaten (Ju 2003:V). En central uppgift för arbetsgruppen har varit att omsätta de integrationspolitiska målen till kvantitativa eller andra uppföljningsbara mål inom ett antal politikområden. I arbetsgruppens uppdrag ingick att föreslå former och tidpunkter för en sammanhållen redovisning av integrationspolitikens resultat och särskilt belysa vilken roll Integrationsverket skall ha i detta sammanhang. Ett led i arbetsgruppens uppdrag var också att föreslå vilka myndigheter som bör få ett tydligare ansvar för integrationspolitiken. Arbetsgruppens arbete har bedrivits i etapper. Regeringen presenterade mål för ett antal politikområden i budgetpropositionen för 2004. Därefter har regeringen beslutat om ytterligare områden och mål för dessa som gäller fr.o.m. 2005. I budgetpropositionen 2006 kommer mål för flera nya områden att redovisas. Arbetsgruppen avslutade sitt arbete den 15 juni 2005 och har redovisat sitt uppdrag i en särskild rapport. (Ju2005/3318/IM). Stöd till organisationer bildade på etnisk grund En arbetsgrupp inom Regeringskansliet har sett över stödet till organisationer bildade på etnisk grund, bl.a. invandrarnas riksorganisationer, och till organisationer som företräder nationella minoriteter. Arbetsgruppen har föreslagit att ett sammanhållet bidragssystem skall utarbetas för organisationer bildade på etnisk grund (Ds 2003:10). Enligt förslaget bör inte längre Integrationsverket ha ansvar för bidragsfördelningen till organisationer bildade på etnisk grund utan denna bör tas över av en annan myndighet och inordnas i den generella politiken. I samband med budgetpropositionen 2005 har regeringen beslutat att ett särskilt stöd skall inrättas för de organisationer som företräder nationella minoriteter. Den framtida utformningen av stödet till organisationer bildade på etnisk grund och lämplig bidragsfördelande myndighet är frågor som kvarstår att lösa. Behovet av en översyn Det är snart sju år sedan riksdagen beslutade om mål och inriktning för integrationspolitiken och att inrätta Integrationsverket. Hittills har politiken till en betydande del inriktats på särskilda insatser för att personer med utländsk bakgrund skall uppnå samma levnadsvillkor som de med svensk bakgrund och i mindre omfattning inriktats på förändringar som berör hela samhället. Fortfarande uppfattas integrationspolitiken som en politik för invandrare och inte som en politik som rör alla som bor i Sverige. Under senare år har dock ett omfattande arbete inletts för att få kunskaper om mekanismer och strukturer bakom diskriminering. Erfarenheterna från integrationspolitikens genomförande inom olika samhällsområden som arbete, utbildning, boende och hälsa visar också på ett behov av att ställa tydliga och uppföljningsbara mål i förhållande till vad som är möjligt för staten att ta ansvar för. Riksrevisionen, som nyligen granskat hur regeringen genomfört integrationspolitiken, framhåller i sin rapport Från invandrarpolitik till invandrarpolitik (RiR 2005:5) bl.a. behovet av mer preciserade och förtydligade integrationspolitiska mål inom olika samhällsområden och nivåer. Mål och inriktning för integrationspolitiken behöver därför ses över. Vidare måste de strategier och verktyg som tillämpas i integrationspolitiken utvärderas. Förordningen (1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken har inte påverkat myndigheternas verksamhet i förväntad utsträckning. Integrationspolitiken betraktas fortfarande av de flesta myndigheter som en sidoordnad verksamhet som genomförs om ett uppdrag ges i regleringsbrevet eller på annat sätt. Den kunskap om samhällsutvecklingen som Integrationsverket förmedlat har inte fått genomslag i myndigheternas verksamhet. Även om vissa enskilda myndigheter kommit en bit på väg saknas en gemensam bild och problemanalys av integrationspolitiken som kan vara till stöd för myndigheterna när de skall utveckla sin verksamhet. Styrningen av integrationspolitiken, vars måluppfyllelse är beroende av myndigheternas verksamhet, blir därmed svårhanterlig och samordningen mellan olika sektorer och ansvariga myndigheter bristfällig. Utvecklingen av myndigheternas verksamhet visar att det finns otydligheter i ansvars- och uppgiftsfördelning inom integrationspolitiken som kan vara direkt hindrande för integrationspolitikens genomslag. Riksdagens revisorer har genomfört en granskning av hur väl Integrationsverket fyller sitt syfte i rapporten Främja och förklara - kan Integrationsverket förändra? (2002/03:16). I granskningsrapporten framhåller revisorerna att Integrationsverkets roll i förhållande till andra statliga myndigheter måste tydliggöras och att det måste klargöras för alla statliga myndigheter med betydelse för de integrationspolitiska målen vad myndigheternas ansvar inom området innebär. Även ansvarsfördelningen mellan Integrationsverket och DO måste, enligt revisorerna, förtydligas. Likartade synpunkter lämnar Riksrevisionen i sin rapport från granskningen av hur regeringen genomfört integrationspolitiken och framhåller särskilt att innebörden av integrationspolitiken måste tydliggöras för myndigheterna, liksom att Integrationsverkets roll måste tydliggöras. Det behövs mot denna bakgrund en analys av integrationspolitikens organisation och en bedömning av om den är ändamålsenlig och effektiv. Det är angeläget att de statliga myndigheternas ansvar för integrationspolitiken förstärks och samordnas bättre. Vidare måste Integrationsverkets roll och uppgift analyseras förutsättningslöst i förhållande till andra myndigheters ansvar för integrationspolitiken. Utgångspunkten måste vara att utifrån en sådan analys identifiera en lämplig myndighetsstruktur för integrationspolitikens genomförande med en tydlig uppgiftsfördelning. Resultatet av det beredningsarbete som pågår inom Regeringskansliet angående ansvarsfördelningen mellan stat och kommun och mellan statliga myndigheter för etableringen av nyanlända invandrare måste vägas in i sammanhanget och ingå som en förutsättning för översynen. Det är också viktigt att de erfarenheter som finns från storstadspolitiken som är relevanta för integrationspolitiken beaktas och inordnas i ordinarie verksamheter. Det är inte förenligt med en väl fungerande integrationspolitik att ha ett bidragssystem som enbart vänder sig till organisationer som bildats på etnisk grund för att dessa skall arbeta aktivt för integration. Detta bör vara en uppgift som kan utföras av många olika frivilligorganisationer. Det är därför angeläget att frågan om det nuvarande bidragssystemets framtida utformning och lämplig bidragsfördelande myndighet bedöms i samband med de överväganden som görs om mål och inriktning för integrationspolitiken. En central utgångspunkt för en översyn är regeringens och myndigheternas behov av kunskapsunderlag om integrationspolitikens genomförande och resultat som har hög kvalitet. Integrationsverket har ett övergripande ansvar för att följa utvecklingen men ett stort ansvar vilar också på myndigheterna inom andra politikområden. Det behövs en mer samlad bild av utvecklingen inom området och politikens resultat. En huvudinriktning för en översyn bör därför vara att överväga hur kunskapsuppbyggnaden och kunskapsutvecklingen inom området kan förstärkas samtidigt som befintliga resurser kan användas mer effektivt. Det behövs också en mer heltäckande bild av den samlade forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs och som är relevant för området för att kunna ta ställning till vilka uppgifter som kan lösas inom den generella politiken och vilka uppgifter som eventuellt måste lösas på annat sätt. Av särskild vikt är att analysera och identifiera vilket ansvar sektorsmyndigheterna skall ha för att följa upp integrationspolitiken inom sina verksamhetsområden med utgångspunkt från allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett religiös och etnisk bakgrund samt hur en samlad uppföljning och utvärdering av integrationspolitiken bäst skall kunna tillgodoses. Det är även angeläget att uppmärksamma hur kommunernas verksamhet följs upp i förhållande till de integrationspolitiska målen och bedöma om det finns behov av initiativ från staten sida. I sammanhanget kan det också vara av intresse att göra vissa internationella jämförelser av myndighetsstruktur och organisering av integrationspolitiken främst i länder jämförbara med Sverige, i första hand inom EU. Uppdraget En parlamentarisk kommitté tillkallas för att göra en översyn av integrationspolitikens mål, inriktning, organisation och effektivitet. Kommittén skall - analysera integrationspolitikens mål och inriktning och pröva om integrationspolitikens utveckling medför behov av förändringar, - föreslå mål för den framtida integrationspolitiken som kan följas upp och utvärderas inom olika politikområden och nivåer, - analysera och bedöma hur den nuvarande organisationen för integrationspolitiken fungerar och lämna förslag till hur den kan förbättras och effektiviseras, - föreslå hur de statliga myndigheternas ansvar för integrationspolitikens genomförande på nationell och regional nivå kan bli tydligare och samordnas bättre samt analysera Integrationsverkets roll och uppgift i sammanhanget, - föreslå hur erfarenheter från storstadspolitiken kan tas tillvara inom integrationspolitiken, - bedöma vilken inriktning ett framtida stöd till organisationer bildade på etnisk grund bör ha samt lämna förslag på utformning av ett sådant system och lämplig bidragsfördelande myndighet, - överväga hur behovet av systematisk kunskapsuppbyggnad samt en samlad uppföljning och utvärdering av integrationspolitiken bäst kan tillgodoses. Vid genomförandet av uppdraget skall kommittén särskilt beakta sysselsättningens och diskrimineringens betydelse för integrationen och detta skall återspeglas i kommitténs förslag till mål och organisation av integrationspolitiken. Kommittén skall beakta resultatet av det arbete som bedrivs inom Regeringskansliet om nyanlända invandrares etablering. Resultatet av detta arbete skall ingå som en förutsättning för översynen. Kommittén skall samråda med Ansvarskommittén (Fi 2003:02). Vidare skall kommittén ta del av det arbete som redovisats av Arbetsgruppen för att förbättra genomförandet och uppföljningen av integrationspolitiken. I uppdraget ingår att pröva vilken roll länsstyrelserna kan ha i genomförandet av integrationspolitiken på regional nivå. Kommittén skall beakta att en sammanhållen, effektiv statlig länsförvaltning är ett prioriterat intresse vid organisering av den regionala statsförvaltningen (prop. 2001/02:7). Kommittén skall även beakta att länsstyrelser och samverkansorgan samt regionala självstyrelseorgan, enligt förordningen (2003:595) om regionalt utvecklingsarbete, har till uppgift att samordna de statliga myndigheternas insatser i det regionala utvecklingsarbetet. Uppdraget omfattar inte frågor som ligger inom Diskrimineringskommitténs uppdrag. Däremot ingår i uppdraget att överväga ansvarsfördelning och gränsdragning mellan myndigheter vad gäller diskrimineringsfrågor i övrigt och frågor om rasism och främlingsfientlighet. Kommittén skall bedriva sitt arbete i kontakt med Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering (Ju 2004:04). Kommittén skall också ta del av betänkandet Det blågula glashuset - strukturell diskriminering i Sverige (SOU 2005:56) och beakta resultatet av beredningen av förslagen. Kommittén skall beakta Riksrevisionens rapport Från invandrarpolitik till invandrarpolitik (RiR 2005:5). Kommittén skall vidare ta del av delbetänkande Allt ljus på storstadspolitikens lokala utvecklingsavtal (SOU 2004:79) och slutbetänkandet Storstad i rörelse (SOU:29) samt beakta resultatet av beredningen av förslagen. Kommittén skall tillämpa ett jämställdhetsperspektiv i sina faktaredogörelser, analyser och förslag. Kommittén skall lämna de författningsförslag som behövs med anledning av de förslag som lämnas. Kommittén skall redogöra för ekonomiska och andra konsekvenser av sina förslag. Förslagens konsekvenser skall redovisas enligt vad som anges i 14 och 15 §§ kommittéförordningen (1998:1474) varvid särskild vikt skall läggas vid att redovisa förslag till finansiering om förslagen innebär ökade kostnader eller minskade intäkter för det allmänna. Redovisning av uppdraget Kommittén skall slutredovisa uppdraget senast den 1 juni 2007. (Justitiedepartementet)