Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2005 Sammanfattning I syfte att uppnå en mer ansvarsfull alkoholservering skall utredaren undersöka möjligheterna av, och vid behov föreslå, att som villkor för serveringstillstånd eller på annat sätt uppställa krav på utbildning av tillståndshavare, serveringsansvarig personal eller andra som arbetar på serveringsställe. Utredaren skall i så fall även föreslå vad en sådan utbildning skall innehålla, hur den skall utformas, av vilken aktör den skall ges, vilka som skall omfattas av den och hur det skall klargöras att berörda personer uppnått tillräckliga kunskaper för att de krav som ställs skall bli likvärdiga över landet. Utredaren bör i detta sammanhang även uppmärksamma möjligheterna att genom utbildningsinsatser motverka diskriminering. Utredaren skall också lämna förslag till hur diskriminering på serveringsställen skall förhindras eller försvåras genom ändringar i alkohollagen (1994:1738). Utredaren bör därvid särskilt se över de möjligheter som alkohollagens bestämmelser om villkor för att erhålla och behålla serveringstillstånd ger. Bakgrund Syftet med att kräva särskilda tillstånd för att servera alkohol är att motverka alkoholens skadeverkningar genom att åstadkomma en ansvarsfull alkoholservering. Endast den som kan antas servera alkohol på ett ansvarsfullt sätt i enlighet med alkohollagen (1994:1738) skall erhålla serveringstillstånd. På det stora flertalet serveringsställen torde alkoholserveringen i dag ske på ett ansvarsfullt sätt. Ändå är det vad regeringen erfar inte heller ovanligt med olägenheter som till exempel att alkohol serveras till redan påtagligt berusade gäster. I alkohollagen ställs därför krav på att serveringstillståndshavare skall vara lämplig att utöva verksamheten. Även den som tillståndshavaren utser som serveringsansvarig skall vara lämplig för uppgiften. För att någon skall anses lämplig får anses krävas bland annat god kunskap om alkohollagens bestämmelser. Trots att tillståndshavaren eller serveringsansvarig person skall närvara under hela serveringstiden visar de olägenheter som ibland ändå uppstår vid alkoholservering att detta kunskapskrav inte är tillräckligt högt ställt för att säkerställa att alkohol endast serveras på ett ansvarsfullt sätt. Det allmänna kravet på lämplighet får anses omfatta även kunskap om andra viktiga och för verksamheten relevanta bestämmelser. Dit hör till exempel bestämmelser mot diskriminering. Diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning är förbjudet. Det finns ändå uppgifter på att sådan diskriminering förekommer inom restaurang- och nöjesbranschen, på så sätt att människor inte släpps in i lokalen på grund av att de till exempel har en viss etnisk tillhörighet. Behovet av utredning Både olägenheter i fråga om ordning och nykterhet och brist på laglydighet, till exempel överträdelser av bestämmelser mot diskriminering, på ett serveringsställe kan leda till att serveringstillstånd återkallas. För att tydliggöra vikten av att bestämmelserna följs och för att förebygga uppkomsten av olika sorters olägenheter bör det dock undersökas om det är lämpligt att kräva utbildning av visst slag eller att en tillståndssökande visar att han har en viss kunskapsnivå om kraven för serveringstillstånd för att denne skall erhålla det sökta tillståndet. Det är inte acceptabelt att människor diskrimineras på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Restauranger och andra nöjesetablissemang har ofta serveringstillstånd. Som nämnts kan diskriminering på serveringsstället leda till att ett serveringstillstånd återkallas. Det finns ändå uppgifter på att diskriminering förekommer inom krogbranschen. Det finns därför behov av att se över vilka ytterligare åtgärder som kan krävas för att förhindra eller försvåra förekomsten av diskriminering. Uppdraget I syfte att uppnå en mer ansvarsfull alkoholservering skall utredaren undersöka möjligheterna av, och vid behov föreslå, att som villkor för serveringstillstånd eller på annat sätt uppställa krav på utbildning av tillståndshavare, serveringsansvarig personal eller andra som arbetar på serveringsställe. Utredaren skall i så fall även föreslå vad en sådan utbildning skall innehålla, hur den skall utformas, av vilken aktör den skall ges, vilka som skall omfattas av den och hur det skall klargöras att berörda personer uppnått tillräckliga kunskaper för att de krav som ställs skall bli likvärdiga över landet. Utredaren bör i detta sammanhang även uppmärksamma möjligheterna att genom utbildningsinsatser motverka diskriminering. För det fall utredaren finner att förslagen kräver lagändringar för att kunna genomföras skall utredaren lämna förslag på sådana ändringar. Utredaren skall också lämna förslag till hur diskriminering på serveringsställen skall förhindras eller försvåras genom ändringar i alkohollagen (1994:1738). Utredaren bör därvid särskilt se över de möjligheter som alkohollagens bestämmelser om villkor för att erhålla och behålla serveringstillstånd ger. Utredaren skall överväga om lagen kan förtydligas och skärpas för att förhindra förekomsten av diskriminering. Utredaren skall också överväga om det föreligger andra möjligheter att bekämpa diskriminering på serveringsställen. Utredaren skall samråda med Handikappombudsmannen, Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Diskrimineringskommittén, N 2002:06. För det fall utredaren finner att förslagen kräver lagändringar för att kunna genomföras skall utredaren lämna förslag på sådana ändringar. Utredaren skall särskilt ta ställning till vilka ekonomiska och organisatoriska konsekvenser som förslagen kan ge upphov till och i förekommande fall lämna förslag till finansiering. Utredaren skall redovisa förslagens konsekvenser för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag. Utredaren har tidigare fått ett tilläggsdirektiv (Dir. 2005:87) enligt vilket han skall redovisa ett tilläggsuppdrag i ett delbetänkande senast den 1 juli 2006. Även det nu aktuella tilläggsuppdraget skall redovisas i delbetänkandet den 1 juli 2006. (Socialdepartementet)