Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Djurskydd vid hästavel m.m., Dir. 2005:57
Departement: Jordbruksdepartementet
Beslut: 2005-05-19
Beslut vid regeringssammanträde den 19 maj 2005.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera hur
djurskyddet bör beaktas vid hästavel. Som en del i detta arbete
skall utredaren undersöka och analysera effekterna av det nuvarande
avelsvärderingssystemet på djurskyddet ochdjurhälsan. Om
utredarens analys visar att det också i framtiden finns behov av
reglering i författningar, utöver nuvarande bestämmelser i
djurskyddslagstiftningen, för att tillgodose djurskyddet skall
utredaren lämna förslag på hur denna reglering skall se ut. Sådana
förslag skall även innefatta förslag på hur tillsynen över
bestämmelserna bör organiseras.
Utredaren skall därutöver lämna förslag på hur bestämmelserna i
rådets direktiv 90/428/EEG av den 26 juni 1990 om handel med
hästdjur som är avsedda för tävlingar och om villkor för
deltagande i tävlingar (EGT L 224, 18.8.1990 s. 60, Celex 31990L0428)
skall genomföras i svensk författning. Utredaren skall också
bedöma hur tillsynen över bestämmelserna i direktivet bör organiseras.
Bakgrund
Den svenska hästsektorn
Enligt aktuell statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) finns
det ca 271 000 hästar i landet, vilket gör Sverige till ett av
Europas mest hästtäta länder. Hästar och hästhållning har betydelse
för bl.a. sport och fritid men även för näringsverksamhet som
lantbruk och turism samt för miljön. Hästsektorn i Sverige omsätter
ca 20 miljarder kronor per år och sysselsätter närmare 40 000
människor på hel- eller deltid. Sektorn kännetecknas av att det
finns många små företag och de flesta aktörer får sin huvudsakliga
inkomst från annat arbete. Detta gäller inte minst för hästuppfödare.
Till skillnad från många andra länder finns det endast ett fåtal
större stuterier i Sverige. De flesta svenska uppfödare har endast
ett eller två ston.
Hästavel och stambokföring
Regler för när en häst får räknas som tillhörande en viss ras
regleras genom respektive ras moderstambok. EG-rätten reglerar
villkoren för att en organisation eller en förening skall få
godkännas som stambokförande eller registerförande för en viss ras.
I Sverige görs det en åtskillnad mellan avelsorganisation och
stambokförande förening där avelsorganisationen ansvarar
för avelsvärderingen och de stambokförande föreningarna ansvarar
för registrering och stamboksföring. I Sverige finns tre godkända
avelsorganisationer, Svenska Travsportens Centralförbund (STC),
Svensk Galopp (SG) och Svenska Hästavelsförbundet (SH) samt 31
godkända stambokförande föreningar. STC och SG är både godkända
avelsorganisationer och stambokförande föreningar.
Hästtävlingar
Hästsport är en av våra populäraste fritidssysselsättningar och
svensk ridsport har en framträdande position på elitnivå. Sverige
är också en av de tre ledande travsportnationerna i världen. Varje
år genomförs strax under 1 000 travtävlingar i STC:s regi och 130
galopptävlingar i SG:s regi. Därutöver arrangeras ca 3 000 tävlingar
per år av andra organisationer varav närmare 90 % av Svenska
Ridsportförbundets (SvRF) medlemsföreningar. Även om
Ridsportförbundet genom sina medlemsföreningar står för de flesta
tävlingarna är det travsporten som är ojämförligt störst sett till
utbetalade prissummor. Under år 2004 uppgick dessa prissummor till
mer än 625 miljoner kronor. Av dessa betalades närmare 80 miljoner
kronor till ägare till utlandsfödda hästar, vilket korresponderar
väl mot andelen startande utlandsfödda hästar.
Gällande rätt
EG-bestämmelser om hästavel
EG-bestämmelser på avelsområdet finns i rådets direktiv 90/ 427/EEG
av den 26 juni 1990 om avelsmässiga och genealogiska villkor för
handeln med hästdjur inom gemenskapen (EGT L 224, 18.8.1990 s. 55,
Celex 31990L0427). Direktivet ställer upp avelsmässiga och
genealogiska villkor för handel inom EU med hästar och deras sperma,
ägg och embryon. Enligt direktivet får handel inte förbjudas eller
begränsas på andra avelsmässiga eller genealogiska grunder än de som
följer av direktivet. Genom direktivet eller beslut fattade med
stöd av direktivet är det på gemenskapsnivå fastställt bl.a.
kriterier för godkännande av stambokförande organisationer, vissa
regler för att säkerställa samordningen mellan stambokförande
organisationer, bestämmelser om identitetshandlingar (pass) som
skall åtfölja registrerade hästar samt kriterier för införande och
registrering i stamböcker för avelsändamål. Härvidlag ges den
stambokförande organisationen stort utrymme att utforma egna
villkor, t.ex. i fråga om härstamningskrav och individprövning.
Direktivet ger också kommissionen rätt att fastställa metoder för
individprövning och avelsvärdering av avelsdjur samt allmänna
villkor för godkännande av djur för avelsändamål. Kommissionen har
dock inte fastställt några sådana metoder för avelsvärdering av
hästar och inte heller några villkor för godkännande.
EG-bestämmelser om hästtävlingar m.m.
I rådets direktiv 90/428/EEG av den 26 juni 1990 om handel med
hästdjur som är avsedda för tävlingar och om villkor för deltagande
i tävlingar fastställs villkoren för handel med hästar som är
avsedda för tävlingar och villkoren för deltagande i tävlingar.
Med tävlingar avses i direktivet inte bara kapplöpningar och
hopptävlingar utan alla hästtävlingar som t.ex. parader,
körtävlingar och uppvisningar. Direktivet föreskriver bl.a. att
tävlingsregler inte får göra någon åtskillnad mellan hästar som
är registrerade i eller härstammar från den medlemsstat där
tävlingen hålls och hästar som är registrerade i eller härstammar
från andra medlemsstater. Detta gäller särskilt kraven för tillträde
till tävlingen, bedömningen vid tävlingen och eventuell prissumma
eller vinst. Direktivet lämnar dock utrymme för vissa undantag för
bl.a. historiska arrangemang eller tävlingar för hästar registrerade
i en viss stambok om tävlingens syfte är att förbättra rasen. I
direktivet finns också bestämmelser om att medlemsstaterna får
avsätta en viss procentsats av prissummorna för att skydda,
utveckla och förbättra avelsarbetet.
Svenska bestämmelser om hästavel
Gällande svenska bestämmelser om avel syftar till att säkra
kvaliteten i aveln och att tillgodose djurskyddsaspekter.
Lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. syftar till att
främja animalieproduktionen och djurs lämplighet för avel i
näringsverksamhet samt att förebygga sjukdomar hos djur. I lagen
bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter om att hingstar
får användas till avel endast om de har avelsvärderats.
I förordningen (1985:343) om kontroll av husdjur m.m. bemyndigas
Statens jordbruksverk att ge organisationer på jordbruksnäringens
område eller andra sammanslutningar rätt att anordna kontroll som
syftar dels till att främja animalieproduktionen och djurs
lämplighet för avel i näringsverksamhet, dels till att förebygga
sjukdomar hos djur. Innan kontrollen anordnas skall Jordbruksverket
godkänna plan och riktlinjer för verksamheten. Verket meddelar
också föreskrifter för kontrollen. Sådana föreskrifter får enligt
förordningen innebära att hingstar får användas till avel endast
om de har avelsvärderats.
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:82) om hästdjur
som används till avel och om identifiering av hästdjur innehåller
bl.a. bestämmelser om godkännande av avelsorganisationer och
stamboks- eller registerförande föreningar, införande av hästar
i stamböcker och om identitetshandling (pass) för hästar. I
föreskrifterna finns det även bestämmelser om krav på
avelsvärdering.
Avelsvärdering definieras som bedömningar och beräkningar enligt
dokumenterade och vetenskapligt erkända metoder i syfte att
uppskatta en hästs nedärvningsförmåga. En hingst skall enligt
föreskrifterna vara avelsvärderad i Sverige för att få användas
till avel med andra ston än hingstägarens egna. Avelsvärderingen
omfattar en sammanvägd bedömning av hästens härstamning,
prestationer, exteriör, hållbarhet och hälsa samt en
avkommeprövning. Det ställs dock inget krav på att en hingst
skall nå upp till en viss kvalitetsnivå för att få verka i avel.
De stambokförande föreningarna får dock dela in avelsvärderade
hästar i olika meritklasser.
Vid eller i anslutning till avelsvärderingen bedöms också om
hingsten nedärver eller kan nedärva genetiska defekter som kan
innebära ett lidande för hans avkomma eller avkomma i senare
generation.
Med stöd av ett bemyndigande i djurskyddslagen (1988:534) har
regeringen i djurskyddsförordningen (1988:539) förbjudit avel
med sådan inriktning att den kan medföra lidande för djuren samt
bemyndigat Djurskyddsmyndigheten att meddela ytterligare
föreskrifter. Av Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:22)
om djurskyddskrav vid avelsarbete framgår bl.a. att djur som
nedärver, eller kan nedärva, letalanlag, defekter eller andra
egenskaper som medför lidande för avkomman inte får användas i
aveln. Även andra defekter som kan vara av betydelse i
avelsarbetet från djurskyddssynpunkt skall bedömas och registreras
samt ligga till grund för en avkommebedömning.
Svenska bestämmelser om hästtävlingar
Deltagande i hästtävlingar är inte direkt reglerat i svensk
lagstiftning. Det är de svenska tävlingsorganiserande förbunden
som ställer upp reglerna för tävlingsverksamheten. Statens
jordbruksverk har dock fått i uppdrag att för Sveriges räkning
ge in de rapporter jämte annan redovisning som enligt
tävlingsdirektivet ankommer på medlemsstaterna. Jordbruksverket
underrättar också kommissionen om att Sverige utnyttjar
möjligheterna att anordna tävlingar i enlighet med
undantagsbestämmelserna i direktivet.
Utredningsbehovet
Hästavel
Det svenska kravet på avelsvärdering av hingstar är ifrågasatt ur
EG-rättslig synvinkel och Europeiska gemenskapernas kommission
har inlett ett överträdelseförfarande mot Sverige. Kommissionen
gör gällande att det svenska kravet på avelsvärdering strider
mot gemenskapsrätten, i första hand på grund av att det avser ett
område som har harmoniserats genom direktiv 90/427/ EEG och i
andra hand då det utgör ett handelshinder som är förbjudet enligt
bestämmelsen om fri rörlighet för varor, artikel 28 EG, och
dessutom är diskriminerande och därmed strider mot artikel 12 EG.
Sverige har i svar till kommissionen anfört att bestämmelsen om
krav på avelsvärdering ingår som ett led i ett aktivt arbete för
att bl.a. skydda djurs liv och hälsa, ett arbete som har sitt
ursprung i de specifika förhållanden som har rått och råder i
Sverige och som har traditioner sedan lång tid tillbaka.
Jordbruksdepartementet har utarbetat och remitterat ett förslag
enligt vilket kravet på avelsvärdering skulle ersättas av ett
krav på hälsobedömning (PM om hälsobedömning av hingstar,
Jo2003/1615). En hälsobedömning skulle inte innehålla något
prestationsmoment utan enbart vara en bedömning av hingsten
utifrån ett hälso- och djurskyddsperspektiv. De flesta
remissinstanser ställde sig positiva till förslaget.
Ett krav på hälsobedömning skulle också det eventuellt kunna
ifrågasättas ur ett EG-rättsligt perspektiv. Här kan särskilt
nämnas att eftersom ett krav på hälsobedömning är handelshindrande
kan ett sådant krav endast tillåtas under vissa förutsättningar.
För att en handelshindrande bestämmelse skall kunna godtas
krävs bl.a. att det visas att den önskade effekten uppnås med
bestämmelsen, att effekten är proportionerlig jämfört med det
hinder som åtgärden innebär för handeln och att åtgärden är
icke-diskriminerande. Det finns därför behov av ytterligare
underlag för ett slutligt ställningstagande om hur djurskyddet
skall beaktas vid hästaveln.
Hästtävlingar
Vid Sveriges inträde i EU gjordes en översyn av bestämmelserna
på hästområdet. Den svenska regeringen gjorde då den bedömningen
att bestämmelserna i tävlingsdirektivet följdes genom de
tävlingsorganiserande förbundens reglementen. Vidare har
Statens jordbruksverk bemyndigats att för Sveriges
räkning ge in de rapporter jämte annan redovisning som enligt
direktivet ankommer på medlemsstaterna. Bestämmelser motsvarande
de i tävlingsdirektivet har dock aldrig införts i svensk författning.
Uppdraget
Hästavel
En särskild utredare ges i uppdrag att analysera hur djurskyddet bör
beaktas vid avel med hästar. Som en del i detta arbete skall
utredaren undersöka och analysera vilka effekter som det nuvarande
avelsvärderingssystemet har på djurskyddet och djurhälsan. Om
denna analys visar att det också i framtiden behövs reglering i
författningar, utöver de nuvarande bestämmelserna i
djurskyddslagstiftningen, för att tillgodose djurskyddet skall
utredaren lämna förslag på hur denna reglering bör vara utformad
och hur tillsynen över bestämmelserna skall organiseras. Utredaren
skall särskilt se till att förslaget är förenligt med EG-rätten.
Hästtävlingar
Utredaren skall även, med utgångspunkt i hur tävlingsdirektivet
90/428/EEG tillämpas i Sverige, lämna förslag på hur bestämmelserna
i direktivet skall genomföras i svensk författning. Utredaren
skall också bedöma hur tillsynen över bestämmelserna bör organiseras.
Utredningsarbetet
Utredaren skall i sitt arbete samråda med berörda myndigheter och
organisationer samt inhämta de erfarenheter från andra EU-länder
som utredaren bedömer vara av intresse i sammanhanget och i
övrigt göra de internationella jämförelser som anses vara befogade.
I de åtgärdsförslag som presenteras skall långsiktighet och
tillämplighet eftersträvas. Förslagens konsekvenser för hästnäringen
skall analyseras och hänsyn skall tas till näringens struktur och
utveckling. Samtliga förslag skall kostnadsberäknas och förslag
till finansiering skall redovisas.
Utredaren skall lägga fram fullständiga författningsförslag och
även lämna förslag till de förändringar i andra avseenden som
uppdraget kan ge anledning till.
Redovisning av uppdraget
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag, när det gäller hästaveln,
senast den 31 januari 2006 och i övriga delar den 20 juni 2006.
(Jordbruksdepartementet)