Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2005 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppdrag att lämna förslag på hur verksamheten vid Internationella programkontoret för utbildningsområdet bör organiseras för att vara så effektiv som möjligt och bidra till ett ökat svenskt deltagande i EU:s utbildningsprogram. I uppdraget ingår bl.a. att: - analysera vilket behov de olika aktörerna har för att kunna verka för ett ökat deltagande i EU:s utbildningsprogram, - granska ansvarsfördelningen och samverkansformerna mellan Internationella programkontoret för utbildningsområdet (programkontoret) och övriga berörda myndigheter och andra aktörer, - analysera hur programkontoret kan organiseras för att vara så effektivt som möjligt vid införandet av EU:s nya utökade ramprogram för livslångt lärande, - analysera konsekvenserna för programkontorets verksamhet av en lokalisering till Visby. Bakgrund Sveriges utbildningspolitiska mål att vara en ledande kunskapsnation främjas genom ett effektivt nyttjande av EU:s utbildningsprogram. Den svenska organisationen för genomförandet av EU:s utbildningsprogram skall vara effektiv och verka för ett ökat svenskt deltagande. Detta bör ske genom bl.a. ett väl fungerande samarbete, dialog och informationsöverföring mellan berörda aktörer, såsom förskolor, skolor, universitet och högskolor, vuxenutbildningscenter och myndigheter inom utbildningsområdet. Internationella programkontoret för utbildningsområdet har ansvaret för att möjliggöra ett effektivt svenskt deltagande i EU:s program inom utbildningsområdet, vilket bl.a. innefattar att informera om programmen, handlägga ansökningar samt följa upp och sprida resultat. Myndigheten ansvarar för EU- programmen Leonardo da Vinci och Sokrates samt för vissa andra EU-program av mindre omfattning inom utbildningsområdet. Programkontoret svarar även för administrationen av vissa nationella och nordiska stipendier och för internationella program som Linneaus-Palme och Minor Field Studies (MFS). Programkontoret skall inom sitt verksamhetsområde samverka med Statens skolverk, Myndigheten för skolutveckling, Högskoleverket, universitet och högskolor med offentlig huvudman, Arbetsmarknadsstyrelsen och övriga berörda myndigheter. Därför har programkontoret inrättat ett programråd för att ge berörda myndigheter möjlighet att yttra sig över inriktning och urvalskriterier och för att informera om de program myndigheten ansvarar för. Myndigheten har även knutit externa referensgrupper till programmen som skall medverka vid bedömningar och bistå med spridning av information. Därutöver har programkontoret startat ett flertal nätverk, exempelvis skolnätverket för samråd och informationsspridning. Ansvaret för EU:s program inom utbildningsområdet är på central nivå i Sverige uppdelat mellan olika myndigheter och stiftelser. Så är också fallet när det gäller EU:s program. Utöver programkontorets ansvar för ovan nämnda program svarar Högskoleverket för ömsesidigt erkännande av akademiska studier inom EU. Högskoleverket ger genom Naric (National Academic Recognition Information Centres), som är ett nätverk inom Sokrates, information om EG- direktiven om ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer. Vidare ansvarar Högskoleverket för EU-programmet Erasmus Mundus. Högskoleverket skall också ha den funktionen och fullgöra de uppgifter som följer av vissa EG-direktiv, konventioner eller andra internationella överenskommelser, allt enligt vad regeringen bestämmer. Regeringskansliet (Utbildnings- och kulturdepartementet) ansvarar för deltagandet i Eurydike, EU:s nätverk för utbyte av information om medlemsländernas utbildningssystem, som är en del av Sokratesprogrammet. EU-kommissionen lade i juli 2004 fram ett förslag till ett nytt ramprogram för livslångt lärande för åren 2007-2013 som skall ersätta de nuvarande utbildningsprogrammen Leonardo da Vinci, Sokrates, e-Learning-programmet, Europassinitiativet och vissa andra verksamheter. Förslaget innebär en väsentlig ambitionshöjning och volymökning jämfört med nuvarande program. Enligt nämnda förslag skall budgeten utökas avsevärt, och administrationen skall i större utsträckning decentraliseras till medlemsstaterna. En kraftig ökning av volymer vad gäller mobilitet av studerande och antalet projekt i samverkan inom olika utbildningsnivåer väntas. De finansiella ramarna för programmet kommer att stå klara när en överenskommelse om det finansiella perspektivet har nåtts inom EU-kommissionen. Behovet av en utredning Sverige bör ha en väl fungerande organisation för att främja ett ökat deltagande i EU:s utbildningsprogram och därigenom bidra till att utveckla en utbildning av god kvalitet och komplettera nationella utvecklingsinsatser inom respektive utbildningsnivå. Organisationen skall vara effektiv och stimulera till ett ökat svenskt deltagande i EU-programmen och därmed främja ett ökat återflöde av EU-medel till Sverige. De behov av åtgärder som programmens olika målgrupper har för ett ökat deltagande bör utredas liksom de effekter ett ökat svenskt deltagande kan få på programkontorets verksamhet. En större utredning av programkontoret gjordes år 2000 i syfte att underlätta och förenkla tillgängligheten och deltagandet i de aktuella programmen. Sedan dess har inte någon översyn gjorts av myndigheten trots att stora förändringar skett inom programkontorets verksamhetsområde. För att Sverige skall kunna tillgodogöra sig befintliga och kommande resurser som man förväntar sig kommer att ställas till förfogande i EU:s nya ramprogram för livslångt lärande från och med januari 2007, ställs ökade krav på programkontoret och övriga berörda aktörer inom utbildningsområdet. Programkontoret måste vara organiserat och dimensionerat samt arbeta på ett sådant sätt att dessa krav kan uppfyllas. Skolors, lärosätens, organisationers och andra målgruppers deltagande i EU:s utbildningsprogram varierar stort. Det finns utrymme för ett ökat deltagande i dagens program och ett än större deltagande i det nya EU-programmet med utökad budget. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av att utreda hur fler aktörer kan engageras att delta. Mot bakgrund av de ökade resurserna i EU:s nya ramprogram för livslångt lärande samt den förestående decentraliseringen är det viktigt att programkontorets organisation ses över så att myndigheten såväl i dag som i framtiden har möjlighet att verka för ett ökat svenskt deltagande i EU:s utbildningsprogram. Det är angeläget att myndigheter och andra aktörer som berörs av EU-programmet samarbetar och utbyter information om EU-programmens genomförande. Det är av vikt att denna kommunikation och ansvarsfördelning fungerar tillfredsställande för att garantera att programmet genomförs på ett effektivt sätt. Regeringen beslutade den 23 juni 2004 om kommittédirektiv för utredning om organisationen av ett Östersjöcentrum som skall lokaliseras till Gotland. I betänkandet Utredning rörande organisation av ett Östersjöcentrum (SOU 2004:124) föreslås att möjligheten prövas att förlägga programkontoret till Visby och att det därvid kan överta vissa arbetsuppgifter som Svenska institutet i dag ansvarar för. Även i Lokaliseringsutredningens delbetänkande (N2004:15) Omlokalisering av statlig verksamhet föreslås att programkontoret flyttas till Visby. Vid en lokalisering av programkontoret till Visby krävs det dock ytterligare beslutsunderlag i fråga om myndighetens framtida organisation och inriktning. Uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur verksamheten vid Internationella programkontoret för utbildningsområdet bör organiseras för att vara så effektiv som möjligt och bidra till ett ökat svenskt deltagande i EU:s utbildningsprogram. - Utredaren skall kartlägga vilka behov av stöd som finns hos aktörer inom utbildningsområdet vad gäller information, partnersökning och rådgivning och analysera andra omständigheter av vikt för att ett svenskt deltagande i EU:s utbildningsprogram skall kunna öka väsentligt. - Utredaren skall identifiera framgångsfaktorer och hinder för deltagande i EU-programmen för dess målgrupper. - Utredaren skall göra en översyn av programkontorets former för ansvarsfördelning och samverkan med berörda myndigheter och lämna förslag till hur dessa kan utvecklas. I detta ingår att föreslå åtgärder för hur resultaten från EU- projekt kan tas till vara på ett mer effektivt sätt. - Utredaren skall mot bakgrund av kommissionens förslag till ett nytt ramprogram för livslångt lärande och de behov som finns hos berörda aktörer analysera och föreslå vilken organisation, inriktning och dimensionering programkontoret bör ha. Vad gäller dimensioneringen skall utredaren utgå från olika scenarier som beror på utfallet i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. - Utredaren skall jämföra andra EU-länders organisation för deltagande i EU:s utbildningsprogram. - Utredaren skall analysera konsekvenserna för programkontorets verksamhet av en lokalisering till Visby enligt vad som föreslås i Utredning rörande organisation av ett Östersjöcentrum och Lokaliseringsutredningens delbetänkande Omlokalisering av statlig verksamhet. De krav EU-kommissionen ställer på de nationella programkontoren skall beaktas. - Utredaren skall beakta relevanta utvärderingar och rapporter liksom aktuella kommissionsförslag och beslut. Arbetsformer och redovisning av uppdraget Utredaren skall samråda med Internationella programkontoret för utbildningsområdet, Högskoleverket, Statens skolverk, Myndigheten för skolutveckling, Svenska institutet, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning (STINT), Sida, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Svenska kommunförbundet och Svenska landstingsförbundet, universitet och högskolor samt andra berörda myndigheter och organisationer. Utredaren skall redovisa konsekvenserna för programkontorets verksamhet av en utlokalisering till Visby. Utredaren skall redovisa detta senast den 30 juni 2005. Utredaren skall redovisa uppdraget i sin helhet senast den 31 augusti 2005. (Utbildnings- och kulturdepartementet)