Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.
 
Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Föräldraskap vid assisterad befruktning, Dir. 2005:115
Departement: Justitiedepartementet
Beslut: 2005-11-03
Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2005 Sammanfattning av uppdraget Om assisterad befruktning enligt lagen (1984:1140) om insemination eller lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen har utförts på en kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan kvinna, skall partnern eller sambon under vissa förutsättningar också anses som förälder till barnet. En särskild utredare skall överväga om detsamma bör gälla också vid assisterad befruktning utanför 1984 och 1988 års lagar, dvs. vid assisterad befruktning som har skett i utländsk sjukvård eller i egen regi. Det skall utredas om föräldraskapet för en partner bör presumeras på liknande sätt som faderskapet för en gift man. Utredaren skall vidare överväga om det behövs åtgärder för att ytterligare förbättra möjligheterna för barn som kommer till genom assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg att få kännedom om sitt biologiska ursprung. Bakgrund Assisterad befruktning kan utföras dels i form av insemination, dels i form av befruktning utanför kroppen. Bestämmelser om detta finns i lagen (1984:1140) om insemination och lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen. Till en början fick assisterad befruktning utföras endast om kvinnan var gift eller sambo med en man. Insemination fick utföras med spermier antingen från kvinnans make eller sambo eller från en utomstående man (givarinsemination). Befruktning utanför kroppen fick ske endast med spermier och ägg från det behandlade paret. År 2003 utvidgades 1988 års lag så att även behandling med donerade ägg eller spermier blev tillåten. Sedan den 1 juli 2005 får assisterad befruktning med donerade spermier utföras även beträffande en kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan kvinna (prop. 2004/05:137, bet. 2004/05:LU25, SFS 2005:434). Om en assisterad befruktning utförs på en kvinna som är gift eller sambo med en man, anses mannen som far till barnet. Faderskapet förutsätter att maken eller sambon har samtyckt till befruktningen och att det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har kommit till genom den. Spermagivaren har däremot inga rättsliga bindningar till barnet. Om modern är gift, gäller en faderskapspresumtion för mannen i äktenskapet. Presumtionen kan hävas av domstolen om han inte har samtyckt till befruktningen eller om det inte är sannolikt att barnet har avlats genom en befruktning som han har samtyckt till. Presumtionen kan vidare hävas om mannen i äktenskapet godkänner en annan mans faderskapsbekräftelse. Om kvinnan är sambo med en man, skall faderskapet i stället fastställas genom bekräftelse eller dom. Bestämmelserna gäller även vid en insemination i egen regi eller i utländsk sjukvård. När partner och homosexuella sambor fick tillgång till assisterad befruktning infördes i föräldrabalken en särskild bestämmelse om föräldraskapet till barn som då kommer till (1 kap. 9 §). Om assisterad befruktning enligt 1984 eller 1988 års lag har utförts på en kvinna som är partner eller sambo med en annan kvinna, skall partnern eller sambon också anses som förälder till barnet. Föräldraskapet förutsätter att partnern eller sambon har samtyckt till befruktningen och att det är sannolikt att barnet har avlats genom den. Föräldraskapet skall fastställas genom bekräftelse eller dom. En viktig aspekt när det gäller användningen av ägg eller spermier från andra än de blivande föräldrarna är barnets rätt att få veta sitt ursprung. Ett barn som har kommit till genom assisterad befruktning enligt 1984 eller 1988 års lag har, när barnet uppnått tillräcklig mognad, rätt att få del av de uppgifter om givaren som har antecknats i journalen. Socialnämnden är också skyldig att på begäran hjälpa barnet med att skaffa fram dessa uppgifter. I olika sammanhang har det ansetts att föräldraskapet för en kvinna enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken - i likhet med vad som gäller för faderskap - borde omfatta även assisterad befruktning utanför tillämpningen av 1984 och 1988 års lagar, dvs. i utländsk sjukvård och i egen regi. Det har också påtalats att föräldraskapet för en partner borde presumeras på samma sätt som faderskapet för en gift man. Som regeringen uttalade i samband med tillkomsten av den nya bestämmelsen om föräldraskap finns det anledning att vidare utreda föräldraskapet vid assisterad befruktning (prop. 2004/05:137 s. 45). En särskild utredare bör därför tillkallas och ges följande uppdrag. Uppdraget Den nya bestämmelsen om en kvinnas föräldraskap i 1 kap. 9 § föräldrabalken är, som sagt, begränsad till att gälla vid assisterad befruktning enligt 1984 och 1988 års lagar. Detta har motiverats bl.a. av de faktiska förhållandena vid assisterad befruktning i homosexuella förhållanden. Vid insemination i egen regi är spermagivaren inte sällan en god vän eller annan bekant till modern som barnet har en nära kontakt med under sin uppväxt. Om föräldraskapet omfattade dessa fall, skulle det bli betydligt svårare för homosexuella män att bli rättsliga fäder, och barnet skulle vid en eventuell konflikt mellan spermagivaren och modern inte ges samma möjlighet till en nära kontakt med sin far (ang. prop. s. 44). Samtidigt är det naturligtvis så att syftet även vid en insemination i egen regi kan vara att kvinnorna - på samma sätt som heterosexuella par - vill bilda familj och gemensamt ta hand om barnet under dess uppväxt. Utredaren skall överväga om föräldraskapet för en kvinna som är partner eller sambo med barnets mor bör utvidgas till att gälla även vid assisterad befruktning utanför tillämpningen av 1984 och 1988 års lagar, dvs. vid assisterad befruktning som har skett i utländsk sjukvård eller i egen regi. Det skall utredas om föräldraskapet för en partner bör presumeras på liknande sätt som faderskapet för en gift man. Utredaren skall vidare överväga om det behövs åtgärder för att ytterligare förbättra möjligheterna för barn som kommer till genom assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg att få kännedom om sitt biologiska ursprung. En fråga som särskilt skall utredas är om det mer än i dag bör betonas att föräldrarna skall informera barnet om att han eller hon har kommit till genom assisterad befruktning (jfr departementspromemorian Föräldrars samtycke till adoption, m.m. [Ds 2001:53], som är föremål för beredning i Regeringskansliet). Utredaren får - om övervägandena kräver det - även i övrigt ta upp behovet av ändringar i reglerna om föräldraskap. Övervägandena skall ske med utgångspunkt i de rättigheter som barn tillerkänns i FN:s konvention om barnets rättigheter. Redovisningen av utredarens överväganden och förslag skall innehålla de barnkonsekvensanalyser som bedöms nödvändiga. Utredaren skall även beakta den grundläggande målsättningen att sträva efter att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning. Utredaren skall redovisa gällande rätt och eventuellt pågående lagstiftningsarbete i länder som utredaren bedömer vara av intresse och i övrigt göra de internationella jämförelser som anses befogade. Regleringen i andra nordiska länder skall ges en särskild belysning och beaktas i arbetet. Utredaren skall inhämta synpunkter från berörda myndigheter och organisationer. Utredaren skall föreslå de författningsändringar som bedöms vara behövliga. Utredaren skall redovisa vilka budgetära konsekvenser förslagen kan komma att medföra och lämna förslag på hur dessa kostnader kan finansieras. Uppdraget skall redovisas senast den 1 november 2006. (Justitiedepartementet)