Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 23 juni 2004 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag på vilka uppgifter som bör ingå i ett Östersjöcentrum som skall vara ett informations- och samverkansorgan för de myndigheter och organisationer som arbetar med att främja kontakter, samarbete, handel och kunskapsutbyte med länderna i Östersjöområdet. I uppdraget ingår även att lämna förslag på hur Östersjöcentrumet skall vara organiserat, vilken geografisk avgränsning och vilka prioriteringar verksamheten skall ha samt frågor rörande bemanning och beslutsordning. Utredaren skall även lämna förslag på om Östersjöcentrumet skall vara en egen myndighet eller om det skall vara knutet till annan myndighet och i så fall vilken. Centrumet avses omfatta ca 15 tjänster. En beräknad budget skall redovisas med en uppdelning av kostnaderna på administration och olika verksamhetsuppgifter under vart och ett av åren 2005- 2007. Östersjöcentrumet skall lokaliseras till Gotland. Bakgrund Östersjöregionen är en av världens snabbast växande regioner. Handeln har vuxit starkt. De baltiska länderna och Polen står nu för en större del av svensk export och import än Spanien, Portugal och Grekland tillsammans. Sveriges handel med Ryssland har mer än fördubblats på bara tre år. För Sverige och svenska företag är det en stor fördel att vara en del av detta tillväxtområde. Med EU:s utvidgning är nu Polen och de baltiska länderna medlemmar av EU:s inre marknad. Detta innebär nya utmaningar men framför allt nya möjligheter. Sverige har aktivt bidragit till de nya medlemmarnas anpassning till EU:s regelverk. Det breda svenska utvecklingssamarbetet och svenska näringslivsinsatser har lett till ett omfattande kontaktnät mellan svenska offentliga aktörer och deras motsvarigheter på andra sidan Östersjön. En utmaning när utvecklingssamarbetet i och med EU:s utvidgning nu övergått i normalt grannlandssamarbete (prop. 2002/03:122) blir att upprätthålla dessa kontakter och att säkerställa att de kommer till största möjliga nytta för såväl svenska myndigheter som svenska företag. Offentliga aktörer på kommunal och regional nivå har särskilt framhållit vikten av att regeringen fortsatt visar sitt stöd för vänortssamarbete och andra regionala aktiviteter som syftar till att närma folken till varandra och påskynda integrationen mellan våra länder. En verksamhet som särskilt bidragit till kontaktskapande och kunskapsutbyte har varit Visby- och Östersjöstipendierna genom Svenska institutet. Andra kontaktfrämjande verksamheter som Svenska institutet givit stöd har varit inom områden som demokrati, film, IT, litteratur, kultur, miljö, musik, samhälle, sociala frågor, teater och dans. Samverkan på kommunal och regional nivå har främjats inom ramen för det decentraliserade samarbetet som skett med stöd av UD och Sida. Miljöfrågorna i Östersjöregionen är av fortsatt hög prioritet. Miljösamarbetet har också utgjort en stor del av Östsamarbetet genom att biståndsmedel kunnat användas för investeringar. En särskild inriktning har varit satsningen på hållbar utveckling i Östersjöregionen. En utmaning i det nya läge som nu råder består i att med ändamålsenlig information underlätta för svenska företag att få del av de stora upphandlingar som kommer till stånd när EU:s struktur- och sammanhållningsfonder öppnas för de nya medlemsländerna. Under 2004-2006 rör det sig enbart för Polen och de tre baltiska staterna om närmare 150 miljarder kronor. För svenskt näringsliv innebär detta stora affärsmöjligheter. Regeringen har under lång tid arbetat för att skapa gynnsamma förutsättningar för handel och investeringar i Östersjöregionen och för att svenska företag skall finna nya vägar till affärer. De särskilda programmen Samarbete och utveckling i Östersjöregionen (Östersjömiljard 1) och Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (Östersjömiljard 2) har starkt bidragit till att nya affärsrelationer skapats, främst för små och medelstora företag. Förutom i Regeringskansliet finns även en betydande kompetens inom Exportrådet och hos en rad offentliga aktörer på central och regional nivå. Frågan om eventuellt fortsatta statliga insatser för näringslivsutveckling i Östersjöregionen har belysts dels i studien Östersjöprogram för framtiden (Ds 2002:46), dels i utredningen Fortsatta insatser för näringslivsutveckling i Östersjöregionen (UD-EC 2004-02-19). Ett genomgående tema är att Sverige nu har en unik möjlighet att skörda frukterna av de stora insatser som tidigare gjorts, men att detta kräver att vi bibehåller och vidareutvecklar den kompetens vi skaffat oss och att vi koncentrerar våra resurser där de bedöms göra störst nytta. Projektförberedande insatser och verksamheter inriktade på att främja affärsmöjligheter för små och medelstora företag i Östersjöregionen förutses därför fortsatt bedrivas parallellt med utredningen om ett Östersjöcentrum. När de svenska insatserna minskar är det angeläget att viss statlig verksamhet fokuseras på att öka tillgängligheten av all den kunskap och erfarenhet som redan vunnits rörande handel, investeringar och kunskapsutbyte i regionen. Sådan kunskap har hittills inte funnits samlad på ett ställe. Det är vidare angeläget att svenska aktörer kan erhålla kvalificerad rådgivning i frågor rörande Östersjösamarbetet i hela dess mångfald. Som ett led i regeringens tillväxtpolitik och för att ta tillvara nya tillväxtmöjligheter i Östersjöregionen aviserades i regeringsförklaringen den 16 september 2003 etablerandet av ett särskilt Östersjöcentrum. Regeringen meddelade den 3 juni 2004 att Östersjöcentrumet placeras på Gotland och likaså en ny profilenhet inom Sida. Den nya Sida-enheten skall fortsatt stödja integration och samverkan kring Östersjön med tonvikt på samarbete genom folkrörelser och enskilda organisationer, andra folkliga kontakter samt utbyte mellan regioner, kommuner, län och myndigheter (s.k. twinning). Östersjöcentrumets uppgifter Östersjöcentrumets övergripande uppgift skall vara att underlätta och utveckla kontakter och samarbete i Östersjöområdet. Detta skall i första hand ske genom en samlad informations- och kontaktverksamhet och ett systematiserat erfarenhetsutbyte. Östersjöcentrumet skall vara navet i ett levande kontaktnät mellan centrala, regionala och lokala aktörer, offentliga som privata, med erfarenhet av och intresse för verksamhet i länderna på andra sidan Östersjön. Myndigheter, kommuner, landsting, organisationer, företag och enskilda medborgare skall kunna vända sig till Östersjöcentrumet för att få svar på frågor rörande bl.a. politiska, kulturella och ekonomiska förhållanden i regionen, projektverksamhet med svenskt deltagande, viktiga kontaktpersoner, finansieringskällor och hur man får del av dessa m.m. Det är viktigt att kvinnors och mäns olika erfarenheter och villkor beaktas. Östersjöcentrumet skall besitta grundläggande kompetens på relevanta sakområden, men det skall också ha ett brett kontaktnät med kunskap om den expertis som finns hos de myndigheter och andra aktörer som redan har definierade uppgifter på berörda samhällsområden. Östersjöcentrumet skall synliggöra verksamheten genom ett aktivt informationsarbete. Hur detta skall ske bör utformas i nära samråd med berörda departement, myndigheter, Exportrådet och andra aktörer. Det finns även ett behov av att i samarbetsländerna synliggöra de insatser som Sverige gör i dessa länder. Östersjöcentrumet bör i nära samverkan med berörda departement och myndigheter, särskilt UD och Svenska institutet, genomföra lämpliga informationsinsatser riktade mot samarbetsländerna. Ett effektivt informationsarbete förutsätter att Östersjöcentrumet har tillgång till avancerad IT-teknik och erforderlig kompetens för att kreativt utveckla och säkert driva ett IT-baserat informationssystem. Östersjöcentrumet skall inte ta över de uppgifter som nu utförs av Exportrådet, Invest in Sweden Agency (ISA) och andra myndigheter med uppdrag att främja handel och investeringar i Östersjöregionen utan inrikta sig på att understödja dessa aktörer genom ett kontinuerligt utbyte av kunskap och erfarenheter. Verksamheten skall så långt det är möjligt fungera som en "one-stop-shop" där svar skall kunna erhållas på vanligen förekommande frågor om förutsättningarna för olika typer av kontakter och utbyte över Östersjön. Östersjöcentrumet skall vara ett informations- och samverkansorgan för de myndigheter och organisationer som arbetar med att främja handel, samarbete och kunskapsutbyte med länderna i Östersjöområdet. Av särskild betydelse i sammanhanget är den verksamhet som bedrivs av Exportrådet, Nutek, Sida, Svenska institutet, länsstyrelser, landsting och kommuner. Andra viktiga aktörer är Almi Företagspartner AB, Handelskamrarna, Internationella programkontoret för utbildningsområdet, ISA, Kommerskollegium, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, Svensk Handel och Tullverket liksom den verksamhet för projektexport som bedrivs inom Regeringskansliet. En blivande aktör är den organisation som blir resultatet av utredningen om organisation av ett nationellt centrum för miljödriven näringslivsutveckling och miljöteknikexport (Dir. 2004:25). Av intresse är också den utbildnings- och forskningsverksamhet och de samarbeten med Östersjöinriktning som bedrivs av flera universitet och högskolor, bl.a. den s.k. Östersjöstiftelsen vid Södertörns högskola som stödjer forskning och utbildning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Baltic and East European Graduate School som Stockholms universitet, Södertörns högskola, m.fl. lärosäten samarbetar kring, det omfattande nätverket Baltic University Programme som samordnas av Uppsala universitet samt Centrum för Östersjöstudier vid Högskolan på Gotland. Uppdrag Utgångspunkten för utredarens arbete är uttalandet i regeringsförklaringen den 16 september 2003 om att nya tillväxtmöjligheter i Östersjöregionen ska tas tillvara och att ett särskilt Östersjöcentrum etableras. Utredaren skall närmare analysera vilka uppgifter som bör ingå i en verksamhet, som skall vara ett serviceorgan för myndigheter, kommuner, landsting, organisationer, företag och enskilda medborgare avseende affärsmöjligheter, finansieringskällor, utbytesprogram, myndighetskontakter och andra förhållanden av betydelse för ett utökat samarbete i Östersjöregionen. Centrumet avses omfatta ca 15 tjänster. Baserat på en analys av verksamhetens uppgifter, vilken skall genomföras i samråd med berörda departement (bl.a. utrikes-, finans-, justitie-, kultur-, miljö-, närings-, och utbildnings-), andra myndigheter och företrädare för näringslivet samt kommun och myndigheter på Gotland, skall utredaren lämna förslag på hur Östersjöcentrumet skall vara organiserat, vilken geografisk avgränsning och vilka prioriteringar verksamheten skall ha, hur arbetet skall bedrivas, hur beslut skall fattas och vilka kompetenser som skall finnas. Utredaren skall även lämna förslag på om Östersjöcentrumet skall vara en egen myndighet eller om det skall vara knutet till annan myndighet och i så fall vilken. Utredaren skall vidare belysa hur Östersjöcentrumet kan generera ett mervärde inom Sveriges samlade utbyte med Östersjöregionen. Jämställdhetsperspektivet skall integreras i alla delar av verksamheten. Fördelning av bidrag skall kunna ingå i Östersjöcentrumets uppgifter. I en eventuell bidragshantering skall hänsyn tas till EG:s statsstödsregler. Utifrån de verksamheter som regeringen uppdragit åt olika myndigheter med finansiering ur anslaget Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (Östersjömiljard 2) skall utredaren, efter samråd med berörda intressenter, lämna förslag på verksamheter som bör få en fortsättning, hur de bör administreras och finansieras. Utredaren skall särskilt ta ställning till om det finns verksamheter vars administration det vore ändamålsenligt att överlåta på ett Östersjöcentrum. Den nämnda utredningen om Fortsatta insatser för näringslivsutveckling i Östersjöregionen skall beaktas i sammanhanget. Utredaren skall i samråd med berörda departement undersöka om Östersjöcentrumet kan tilldelas en roll avseende vissa uppgifter som Svenska institutet för närvarande ansvarar för men som Internationella kulturutredningen (SOU 2003:121) föreslår skall överföras till organ inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde. Uppgifter som kan vara aktuella torde i första hand avse stipendieverksamhet inom utbildnings- och forskningsområdet (Visbyprogrammet), men även annan verksamhet kan vara aktuell. Utredaren skall i samråd med UD och Sida lämna förslag på hur verksamheterna vid Östersjöcentrumet och Sidas nya profilenhet bäst kan samverka med varandra. Den kompetens som Högskolan på Gotland byggt upp bör kunna utgöra en viktig tillgång för Östersjöcentrumet, samtidigt som Högskolan kan tillföras värdefulla impulser från verksamhet vid Östersjöcentrumet. I uppdraget ingår att belysa möjliga områden och former för samverkan mellan Östersjöcentrumet och Högskolan på Gotland. Utredaren skall redovisa en beräknad budget för Östersjöcentrumet under vart och ett av åren 2005-2007 och därvid särredovisa hur stora kostnader som hänför sig till administration respektive olika slag av verksamhet i enlighet med lämnade förslag. Verksförordningens bestämmelser om samarbete mellan myndigheterna är en viktig princip i regeringens styrning av myndigheterna. I den förvaltningspolitiska propositionen (prop. 1997/98:136) har regeringen uttalat att en ökad samverkan är nödvändig och att informationsteknikens möjligheter bör tas tillvara (bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:294). Dessa grundläggande förvaltningspolitiska principer skall utgöra grunden för utredarens arbete. Uppdraget skall redovisas till Utrikesdepartementet senast den 15 december 2004. Etablering av centrumet skall därefter ske snarast möjligt.