Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 22 april 2004. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av resurstilldelningssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen. Utifrån denna översyn skall utredaren föreslå eventuella förändringar av systemet. Utgångspunkten för uppdraget skall vara att åstadkomma ett resurstilldelningssystem som möjliggör ett utbildningsutbud med hög kvalitet som efterfrågas av studenter och arbetsmarknaden. Bakgrund De senaste sex åren har utbyggnaden av högskoleutbildningen varit mycket omfattande. Utbyggnaden är ett viktigt led i att möta de olika krav som samhällslivet i Sverige och i Europa och den globala utvecklingen i övrigt ställer. I den utbyggnad av högskolan som på regeringens initiativ startade 1997 har tyngdpunkten legat på naturvetenskap och teknik, där arbetsmarknadens behov bedömts vara särskilt stort. Satsningen har varit framgångsrik och andelen studerande inom naturvetenskap och teknik har ökat. Från och med 2000 avtog ökningen jämfört med vad som var planerat av antalet studerande inom naturvetenskap och teknik på grund av lägre efterfrågan från de studerande. Det nuvarande resurstilldelningssystemet tillkom med anledning av propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363). Resurstilldelningssystemet var en del av den reform som trädde i kraft den 1 juli 1993 och som innebar en kraftig decentralisering av ansvaret för beslut om bl.a. studieorganisation och utbildningsutbud till varje enskilt lärosäte. Riksdagen och regeringen fastställer mål och ramar för högskolans verksamhet. Tilldelningen av resurser till lärosätena grundas på de resultat som lärosätena uppnår. Med resultat avses här antal helårsstudenter och helårsprestationer. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2004 avseende anslag till universitet och högskolor m.m. avses med helårsstudent antalet studenter som har påbörjat studier på en kurs multiplicerat med kursens poäng dividerat med 40, och med helårsprestation avses antalet godkända poäng på en kurs eller delkurs dividerat med 40. I regleringsbrev beslutas årligen om ersättningsbelopp för helårsstudent respektive helårsprestation. Beloppen differentieras för olika utbildningsområden, men samma ersättning gäller för samtliga lärosäten inom ett och samma utbildningsområde. Grundtanken inför utformandet av resurstilldelningssystemet var att universiteten och högskolorna skulle anpassa utbildningsutbudet efter studenternas efterfrågan. De senaste åren har dock en förskjutning skett mot att utbildningsutbudet skall anpassas till såväl arbetsmarknadens behov som studenternas efterfrågan. Lärosätena skall genomföra verksamheten inom givna ramar och skall besluta om bl.a. principer för den interna fördelningen av resurser, den årliga budgeten och uppföljningen av densamma. Lärosätena skall vidare besluta om utbildningsutbudet inklusive dimensioneringen inom grundutbildningen, lokalförsörjningen och anskaffningen av anläggningstillgångar. Det innebär att lärosätena har stora möjligheter att använda och fördela resurserna på ett sätt som garanterar att utbildningen håller hög kvalitet och att resurserna används effektivt. Effekter av nuvarande resurstilldelningssystem Resurstilldelningen är en viktig del av styrningen av universiteten och högskolorna. Grundprincipen vid införandet av nuvarande resurstilldelningssystem var att lärosätena förväntades anpassa utbudet till studenternas efterfrågan. Om lärosätena erbjuder den utbildning som efterfrågas av studenterna och samtidigt erbjuder undervisning och stöd så att studenterna klarar sina studier, innebär detta en större möjlighet för ett lärosäte att få tillgång till anslagsmedel inom tilldelat takbelopp. Ett resurstilldelningssystem som baseras på såväl antalet helårsstudenter som studenternas prestationer kan dock vara svårt att kombinera med kravet på att utbildningsutbudet skall anpassas till arbetsmarknadens behov. Om studenterna inte efterfrågar sådan utbildning, kan effekten bli att lärosätets intäkter minskar. Konsekvensen kan bli att verksamheten vid lärosätet inte genererar några intäkter men väl fortsatta kostnader. Långsiktighet i planeringen försvåras av att resurser uteblir. Problemet har uppmärksammats av Riksrevisionsverket (RRV) i rapporten Resursstyrning inom högskolan - hur hanterar högskolorna en vikande efterfrågan (RRV 2003:13). RRV konstaterar att regeringens styrsignaler till lärosätena är otydliga och att resurstilldelningssystemet innehåller starka incitament för lärosätena att såväl öka antalet studenter som godkänna studenternas studieresultat. Vidare konstaterar RRV att lärosätena har begränsade möjligheter att dämpa de ekonomiska effekterna av studenternas minskade efterfrågan. Regeringsuppdrag till Högskoleverket För att åstadkomma en utbildningsplanering som medger en bättre anpassning av utbildningsutbudet till arbetsmarknadens behov har regeringen denna dag beslutat att ge Högskoleverket ett särskilt uppdrag (dnr. U2004/1426/UH). Högskoleverket skall enligt uppdraget lämna underlag för lärosätenas planering av utbildningsutbudet samt underlag för regeringens utbildningsuppdrag till universitet och högskolor. Behovet av en utredning Högskoleutbildning skall, utifrån den vetenskapliga utvecklingen, förse samhället med utbildade personer på såväl kort som lång sikt. Resurstilldelningssystemet skall möjliggöra ett utbildningsutbud med hög kvalitet som efterfrågas av studenter och arbetsmarknad. Resurstilldelningssystemet skall tillgodose lärosätenas behov av långsiktighet i planeringen så att de ekonomiska effekterna av en förändrad efterfrågan av studenter blir hanterbara. Resurstilldelningssystemet bör vidare möjliggöra att de samlade grundutbildningsresurserna utnyttjas bättre och att nuvarande brister i effektiviteten, t.ex. "dubbeletablering" av vissa utbildningar i en region, minskar. Mot ovanstående bakgrund behöver en översyn av resurstilldelningssystemet göras för att dels se över om nuvarande system tillgodoser dessa behov, dels eventuellt föreslå förändringar. Uppdraget Utredaren skall göra en översyn av om nuvarande resurstilldelningssystem för den grundläggande högskoleutbildningen fungerar tillfredsställande, när samtidigt större hänsyn har tagits till att anpassa lärosätenas utbildningsutbud till arbetsmarknadens behov under de senaste åren. Utredaren skall utifrån denna översyn föreslå eventuella förändringar av resurstilldelningssystemet eller överväga andra åtgärder som ger möjlighet att - bedriva utbildning av hög kvalitet, - ta fortsatt hänsyn till studenternas efterfrågan, - tillgodose arbetsmarknadens behov på såväl kort som lång sikt, - tillgodose lärosätenas behov av stabila ekonomiska förutsättningar, - bedriva utbildningssamverkan mellan universitet och högskolor t.ex. genom distansutbildning, och - ge incitament för att all högskoleverksamhet skall bedrivas så effektivt som möjligt, såväl för det enskilda lärosätet som totalt för landet. Utredaren skall beakta att resurstilldelningssystemet skall vara tydligt, förutsägbart samt lätt att genomskåda även om dimensioneringen förändras över tid. Utredaren bör inhämta kunskap om utvecklingen av resurstilldelningssystem i några jämförbara länder. Arbetsformer och redovisning av uppdraget Utredningsarbetet skall bedrivas efter samråd med universitet och högskolor. Uppdraget skall vara slutfört och redovisas senast den 15 mars 2005. (Utbildningsdepartementet)