Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Entreprenader i gymnasieskolan m.m., Dir. 2004:4
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 2004-04-01
Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2004.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall se över bestämmelserna om entreprenad
i gymnasieskolan och frågan om kommuners möjlighet att anordna
gymnasieutbildning i även andra former än ett direkt
huvudmannaskap. Översynen av entreprenadreglerna skall avse både
vilka inslag i verksamheten som bör kunna läggas ut på
entreprenad och till vem ett sådant uppdrag skall få lämnas.
Bakgrund
Entreprenadmöjligheter i gymnasieskolan
Möjligheten att bedriva undervisning inom skolan genom
entreprenad regleras främst i lagen (1993:802) om
entreprenadförhållanden inom skolan (entreprenadlagen). Även
vissa bestämmelser i kommunallagen (1991:900) och skollagen
(1985:1100) är av betydelse i sammanhanget. Entreprenadlagen
tillkom för att åstadkomma en vitalisering av utbildningen i
gymnasieskolan genom en ökad samverkan mellan skola och arbetsliv
(prop. 1992/93:230 s. 32). Genom denna lag, som trädde i kraft
den 1 januari 1994, fick kommuner och landsting rätt att sluta
avtal med en enskild fysisk eller juridisk person om att denne
skall bedriva viss undervisning i ämnen med yrkesinriktad eller
estetisk profil inom gymnasieskolan (se 1 §). Även andra ämnen
kan läggas ut på entreprenad om det finns särskilda skäl och
under förutsättning av regeringens medgivande (se 2 §).
För att säkerställa att allmänheten ges rätt till insyn har det i
kommunallagen föreskrivits att om en kommun överlåter till någon
annan att utföra en kommunal angelägenhet skall kommunen i avtal
tillförsäkra sig information som gör det möjligt för allmänheten
att få insyn i hur angelägenheten utförs.
Kommunalt ägande i fristående skolor
Skollagen utgår från att det endast finns två former av
huvudmannaskap för gymnasial utbildning av ungdomar. Det är dels
den kommunala gymnasieskolan som kommunen är skyldig att anordna,
dels de fristående skolorna för vilka kommunerna helt saknar
huvudmannaskap. Parallellt med kommunernas gymnasieutbildning får
landstingen under vissa förutsättningar anordna motsvarande
utbildning.
Det finns olika uppfattningar om i vad mån skollagen kan anses ge
en uttömmande reglering av i vilka former en kommun får
organisera sin skolverksamhet. Att skollagen är otydlig i detta
hänseende har visat sig i ett par domstolsavgöranden om bidrag
till fristående gymnasieutbildning. I dessa fall har tvisten bl.a.
gällt frågan om i vilken utsträckning kommunen eller staten får
anordna utbildning motsvarande gymnasieutbildning i form av en
fristående skola genom helt eller delvis ägda aktiebolag.
Behovet av en utredning
Regeringen har under senare år i olika sammanhang uppmärksammat
behovet av en närmare samverkan mellan gymnasieskola och
arbetsliv i syfte att bl.a. utveckla undervisningen och höja
kvaliteten i den grundläggande yrkesutbildningen (se
tilläggsdirektiven till Gymnasiekommittén 2000, dir. 2001:8).
Även inom Europeiska unionen har intresset av att på skolområdet
utveckla samverkansformer och partnerskap mellan offentlig och
privat sektor uppmärksammats. Området har pekats ut som centralt
för att främja kvalitet och effektivitet i medlemsländernas
utbildningssystem.
För många kommuner kan det vara svårt att anordna gymnasieskolans
totala utbud. En fördjupad samverkan mellan kommuner och mellan
kommuner och andra utbildningsanordnare kan leda till att
begränsade resurser utnyttjas mer effektivt. I Sverige finns nu
inom både skola och arbetsliv en växande medvetenhet om behovet
av en ökad samverkan. Utvecklingen har dock hittills inte nått så
långt som det vore önskvärt. En förklaring kan vara att
regelverket, som trots att det redan i sin nuvarande utformning
medger stora möjligheter till samverkan, inte är tillräckligt
flexibelt. Det har, från såväl kommuner som företrädare för
arbetslivet, framförts önskemål om en utveckling mot nya
samverkansformer mellan gymnasieskolan och arbetslivet, där
arbetslivets inflytande och ansvar för utbildningen är större än
vad som är möjligt inom nuvarande regelverk.
Entreprenader
Entreprenadlagens skarpa gränsdragning mellan kärnämnen och
karaktärsämnen har kritiserats för att den försvårar en
integration mellan ämnena. Det finns från vissa kommuner önskemål
om att fler inslag i verksamheten än hittills skall kunna
omfattas av entreprenadavtal. När det gäller kretsen av dem som
bör få verka som entreprenörer har möjlighet att sluta
entreprenadavtal mellan kommunerna efterfrågats, men också
möjlighet för skolhuvudmän att sluta avtal med andra
utbildningsanordnare, t.ex. folkhögskolor.
Skolverkets dåvarande kvalitetsgranskningsnämnd genomförde år
2000, på regeringens uppdrag, en granskning av
entreprenadförhållanden i skolan. Av redovisningen (Skolverkets
rapport nr 190) framgår att det finns brister i en del avseenden,
t.ex. när det gäller systemkunskap och kvalitetssäkring.
Utbildning som anordnas av andra än de traditionella huvudmännen
har samtidigt i flera fall visat sig tillföra nya lösningar som
är bättre anpassade att uppfylla målen än vad som varit fallet då
verksamheten bedrivits i egen regi. Inspektörerna kom till
slutsatsen att entreprenad borde tillåtas i alla frivilliga
skolformer och att lagstiftningen borde göras neutral i
förhållande till om utföraren är en kommun eller en entreprenör.
Även några statliga utredningar har pekat på behovet av en
översyn. Skollagskommittén, som översiktligt har behandlat
entreprenader i skolan, framhåller i betänkandet Skollag för
kvalitet och likvärdighet (SOU 2002:121) behovet av en särskild
utredning för entreprenadfrågan. I betänkandet Unga utanför (SOU
2003:92) efterlyser utredaren en möjlighet för den kommunala
gymnasieskolan att upphandla utbildningsinsatser på entreprenad
av folkhögskolor, studieförbund och andra utbildningsanordnare.
Kommunalt ägande i fristående skolor
Rättsläget är oklart när det gäller i vilken utsträckning
skollagen kan anses ge en uttömmande reglering av i vilka former
en kommun får organisera sin skolverksamhet. Den gängse
uppfattningen utgår från att kommunerna bedriver verksamheten i
egen regi i de kommunala gymnasieskolorna. Det har under senare
tid i framställningar till regeringen från kommuner och
näringsliv gjorts gällande att det vore önskvärt om en kommun
också hade möjlighet att anordna gymnasieutbildning i även andra
former än genom ett direkt huvudmannaskap.
I detta sammanhang aktualiseras frågan om införande av nya
aktiebolagsformer med vinstutdelningsbegränsning. Utredningen om
icke vinstutdelande aktiebolag har nyligen överlämnat sitt
förslag i frågan (se SOU 2003:98). Utredningens uppdrag bestod i
att ta fram två modeller av en ny aktiebolagsform, med
vinstutdelningsbegränsning, som kunde lämpa sig för verksamhet
inom främst skola, vård och omsorg. I betänkandet föreslås två
modeller för en ny aktiebolagsform. Dessa benämns
icke-vinstutdelande aktiebolag respektive aktiebolag med
begränsad vinstutdelning. Betänkandet remissbehandlas för
närvarande och kommer därefter att beredas vidare inom
Regeringskansliet (Justitiedepartementet).
Uppdraget
Utredaren skall se över bestämmelserna om entreprenad i
gymnasieskolan och frågan om kommuners möjlighet att anordna
gymnasieutbildning i även andra former än ett direkt
huvudmannaskap. Genomgående gäller att vad som sägs om kommuner
även gäller landsting.
Utredaren skall analysera hur dagens utveckling mot nya
samverkansformer mellan gymnasieskola och arbetsliv ser ut och,
bl.a. med utgångspunkt i erfarenheter inom vuxenutbildningen,
undersöka vilka frågor av såväl juridisk som pedagogisk art som
måste lösas om kommunerna skall ges ökade entreprenadmöjligheter.
I uppdraget ingår att överväga när ett entreprenadförhållande kan
vara en bra lösning i förhållande till andra samverkansformer.
Utredaren skall också analysera vilken betydelse reglerna om
upphandling enligt lagen (1992:1528) om offentlig upphandling har
för kommunernas möjligheter att lägga ut gymnasieskolverksamhet
på entreprenad.
Entreprenad
Utredaren skall undersöka tillämpningen av nu gällande
bestämmelser om entreprenad och analysera om det finns skäl att
ändra lagstiftningen så att de kommunala skolhuvudmännens
möjlighet att bedriva gymnasieundervisning genom entreprenad
vidgas. Utredaren skall särskilt överväga om en begränsning,
såsom hittills, bör gälla för vilka slag av ämnen som skall få
omfattas av ett entreprenadavtal och hur begränsningar i så fall
skall vara utformade. Utredaren skall vidare pröva om kretsen av
dem som bör få verka som entreprenörer bör vidgas och i så fall
avgöra till vem ett entreprenaduppdrag bör kunna lämnas och om
några särskilda krav bör ställas på den som godtas som
entreprenör.
Om utredaren föreslår vidgade möjligheter till entreprenad, skall
utredaren överväga vad som bör gälla för en rektors ansvar och
uppgifter samt för betygssättning. Utredaren skall också överväga
behovet av särskilda bestämmelser om huvudmannens ansvar för
kvalitetssäkring och tillsyn av entreprenadverksamheten i syfte
att garantera eleverna en likvärdig utbildning.
Kommunalt ägande i fristående skolor
Utredaren skall ta ställning till om kommunerna bör ges möjlighet
att anordna gymnasieutbildning i även andra former än ett direkt
huvudmannaskap. Utredarens grundläggande ställningstagande till
behovet av en sådan reform är i viss utsträckning beroende av
utredarens ställningstagande i fråga om entreprenader. Flera av
de överväganden som behöver göras i fråga om entreprenader blir
aktuella också här.
Om utredaren bedömer att ett regelverk skall föreslås på området,
skall utredaren också överväga former av huvudmannaskap och
former för kontroll över utbildningsinrättningarna. Utredaren
skall i så fall även ta ställning till vilka krav som skall
ställas på det rättssubjekt genom vilket kommunen bedriver
gymnasieskolan. Utredaren skall i detta sammanhang hålla sig
informerad om den fortsatta beredningen inom Regeringskansliet av
frågan om införandet av nya aktiebolagsformer med
vinstutdelningsbegränsning (SOU 2003:98) och pröva om sådana
begränsningar bör ställas upp såsom en förutsättning för att en
kommun skall ges möjlighet att på annat sätt än som omedelbar
huvudman anordna gymnasieutbildning.
Övrigt
Utredaren skall vid sina ställningstaganden beakta elevens
rättssäkerhet samt möjligheter till uppföljning, utvärdering och
kvalitetskontroll. Utredaren skall vidare beakta
konkurrensaspekter, bl.a. mot bakgrund av erfarenheter av den
tidsbegränsade lagen (1996:637) om försöksverksamhet med rätt för
kommunala aktiebolag att bedriva uppdragsverksamhet inom viss
trafik enligt yrkestrafiklagen. Även allmänhetens möjlighet till
insyn i verksamheten skall beaktas.
Utredaren skall utgå från gymnasieskolans uppdrag som det är
formulerat i dag i skollagen och i andra styrdokument. Vidare
skall beaktas utbildningssystemets överblickbarhet, läroplanens
värdegrundsmål och gymnasieskolans uppdrag att vara en
sammanhållande kraft.
Arbetsformer och redovisning av uppdraget
Utredaren skall i sitt arbete samråda med berörda myndigheter,
arbetsmarknadens parter och pågående utredningar som har relevans
för utredningsuppdraget. När det gäller redovisning av förslagets
konsekvenser för företag, skall utredaren samråda med
Näringslivets regelnämnd. Utredaren skall också hålla sig
informerad om arbete som pågår inom Utbildningsdepartementet med
anledning av förslagen i Skollagskommitténs betänkande, Skollag
för kvalitet och likvärdighet, SOU 2002:121. Den särskilde
utredaren skall lägga fram förslag till författningsändringar som
föranleds av dennes ställningstaganden.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 september 2005.
(Utbildningsdepartementet)