Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 12 februari 2004. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att föreslå nya delmål till det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö vad gäller fukt, mögel och buller inomhus,utvärdera den obligatoriska ventilationskontrollen samt föreslå en organisation för analys av byggfel och skador. Utredaren skall - föreslå delmål för att komma till rätta med fukt och mögel i befintliga byggnader fördelade på kategorier av byggnader, såsom skolor och förskolor m.m., lämna förslag till lämpliga kostnadseffektiva åtgärder för att uppnå delmålen och ange målgrupper för åtgärderna, - i samarbete med berörda myndigheter redovisa brister i nuvarande regelsystem avseende bl.a. tillämpnings- och tillsynsvägledning beträffande bullerförhållandena i inomhusmiljön och lämna förslag till förändringar, - föreslå delmål för buller i inomhusmiljön och lämna förslag till lämpliga kostnadseffektiva åtgärder för att uppnå delmålen och ange målgrupper för åtgärderna, - redovisa i vad mån syftet med den obligatoriska ventilationskontrollen har uppnåtts och med hittills vunna erfarenheter som grund föreslå de förändringar i gällande bestämmelser som är lämpliga, - föreslå organisation och arbetssätt för en permanent expertgrupp med uppgift att samla in, analysera och föra ut information om fel och skador i byggnader och anläggningar. Bakgrund och syften Fortsatt arbete med delmål för inomhusmiljön Riksdagen har beslutat (prop. 2001/02:128, bet. 2001/02: BoU14, rskr. 2001/02:291) om ett delmål beträffande inomhusmiljö till det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Delmålet uttrycks enligt följande. År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför skall det säkerställas att - samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation, - radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3 luft och att - radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft. I proposition Vissa inomhusmiljöfrågor (prop. 2001/02:128) anges att det fortsatta arbetet med inomhusmiljöfrågor bör inriktas på att komma till rätta med bl.a. fukt, mögel och buller. I prop. 2000/01:130 beskrivs hur uppföljningen av miljökvalitetsmålen skall gå till. Det beslutade delmålet för inomhusmiljö innebär att inomhusmiljön förs in i den samlade reguljära uppföljningen av miljömålen. Avsikten med uppföljningen är att regeringen årligen lämnar en översiktlig rapport till riksdagen om hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen fortskrider. En fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen avses ske vart fjärde år med syfte att klarlägga om styrmedel eller mål behöver korrigeras. Uppgiften att utveckla, kvalitetssäkra och vidmakthålla driften av lämpliga indikatorer ligger på särskilt utpekade miljömålsansvariga myndigheter. Boverket har denna uppgift för det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Socialstyrelsen har det övergripande ansvaret för hälsa i miljömålsarbetet. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö är ett av fem mål som bedöms ha störst betydelse för människors hälsa. Flera myndigheter har också ansvar för olika regelverk som berör inomhusmiljön främst Boverket, Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket. Inomhusmiljön är en angelägenhet för alla inom bygg- och fastighetssektorn och har stor betydelse för alla de som bor i eller brukar byggnader. Enligt propositionen Vissa inomhusmiljöfrågor bör därför såväl nya som befintliga byggnaders egenskaper i vissa avseenden deklareras. Deklarationerna bör kunna användas både för uppföljningen av miljömålen och som en del av den information som normalt lämnas vid ägarbyten och uthyrning av bostäder och lokaler. Dessutom finns ett behov av att samla uppgifter från deklarationerna på nationell nivå. Regeringen har genom beslut den 27 juni 2002 beslutat tillkalla en utredare med uppgift bl.a. att allsidigt belysa frågor om byggnadsdeklarationer samt utformning av ett nationellt register om byggnaders egenskaper (dir. 2002:93). Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 mars 2004. Inom ramen för det övergripande målet för bostadspolitiken prioriteras i regeringens arbete bl.a. en effektiv byggsektor i konkurrens som bl.a. beaktar bostadskonsumenternas intressen av sunda och ändamålsenliga bostäder av god kvalitet till rimliga kostnader, dvs. bygg- och boendekostnader så att även grupper som har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden kan få möjlighet till ett rimligt boende. Uppgifter om byggnadsbeståndet Tillgängliga uppgifter på riksnivå om teknisk utformning av byggnader återger förhållandena år 1992 avseende bostäder och år 1991 avseende lokaler. De uppgifter som belyser byggnadsbeståndets tekniska egenskaper baseras på två landsomfattande undersökningar, de s.k. ELIB och STIL undersökningarna. ELIB-studiens huvudsyfte var att beskriva bostadsbeståndets tekniska egenskaper, inomhusklimat och möjligheter att effektivisera energianvändningen, särskilt elanvändningen. STIL-studiens huvudsyfte var att beskriva lokalbeståndets tekniska egenskaper, installationer och elektrisk utrustning, användning av el och värme etc. Undersökningarna genomfördes i form av statistiska urvalsundersökningar av slumpmässigt utvalda objekt spridda över hela landet. Data insamlades genom besiktningar och tekniska mätningar i de utvalda byggnaderna, enkäter till de boende respektive lokalanvändarna och genom datauttag från olika befintliga register. Buller i byggnader Ca 2 miljoner människor bedöms vara utsatta för bullernivåer från flyg-, väg- och järnvägstrafik över de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom. Av dessa är ca 1,6 miljoner störda av vägtrafikbuller. Exempel på andra typer av buller som brukar betecknas som störande är ljud från installationer i byggnader till inomhus- och utomhusmiljön, höga ljudnivåer från restauranger och vid konserter, buller och störande ljud på arbetsplatserna och i fritidsmiljön. Riksdagen beslutade 1997 (prop. 1996/97:53, bet. 1996/97: TU7, rskr. 1996/97:174) om etappmål för buller. Etappmålen utgick från angivna riktvärden för trafikbuller, som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Riksdagen har vidare beslutat (prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36) om delmål inom det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bl.a. avseende buller. Målet är formulerat enligt följande. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överstigande de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 procent till år 2010 jämfört med år 1998. Frågor om buller behandlades även i proposition Vissa inomhusmiljöfrågor. I propositionen betonades särskilt vikten av att barn och ungdomar inte utsätts för skadliga ljudnivåer. Regeringen uttalade avsikten att återkomma med ytterligare delmål för buller efter den första utvärderingen av miljömålen. Som en förberedelse för detta har Naturvårdsverket fått i uppdrag att tillsammans med övriga berörda myndigheter ta fram riktvärden för andra miljöer än de som i dag finns fastställda. Uppdraget har redovisats till regeringen i rapporten, Riktvärden för trafikbuller vid nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur - Förslag till utveckling av definitioner (dnr M2001/5314/Mk). I propositionen redovisades ett regeringsuppdrag som Boverket haft beträffande lågfrekvent buller i boendemiljöer där det konstateras att lågfrekvent buller upplevs som störande där det uppträder, att de tekniska möjligheterna att förebygga och åtgärda sådant buller är goda och att myndighetskraven som gäller lågfrekventa ljud i bostäder är ändamålsenliga. Vad gäller lågfrekvent ljud från installationer utomhus, främst fläktar, finns enligt Boverkets mening brister i bygglovhanteringen. Denna fråga kommer att behandlas inom ramen för översynen av plan- och bygglagstiftningen (dir. 2002:97). Genom regeringsbeslut i augusti 2002 fick Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera om regelverket kring höga ljudnivåer ger avsedd effekt samt att klarlägga eventuella brister i reglerna. Uppdraget har redovisats till regeringen (Socialdepartementet) den 30 maj 2003. Ärendet bereds i regeringskansliet. Flera myndigheter har ansvar för olika regelverk som berör buller i inomhusmiljön främst Boverket, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Naturvårdsverket. Mot den bakgrunden finns anledning att se över det nuvarande regelsystemet och redovisa eventuella brister. Ventilation i byggnader Mot bakgrund av bl.a. en noterad ökning av allergier och annan överkänslighet beslutade riksdagen (prop. 1990/91:145, 1990/91:BoU19, rskr. 1990/91:353) att införa en obligatorisk funktionskontroll av ventilationssystem. Bestämmelserna om verksamheten finns i förordningen (bet. 1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem. Boverket har med stöd av bestämmelserna utfärdat föreskrifter och allmänna råd för verksamheten (BFS 1992:15). Enligt nu gällande bestämmelser omfattar den obligatoriska ventilationskontrollen t.ex. inte den fortlöpande kontrollen av ventilation i småhus. En fortlöpande väl fungerande ventilation i byggnader är nödvändig för att begränsa inomhusmiljöproblemen inte minst till följd av fukt. Mot den bakgrunden skall följande åtgärder ses: - Regeringens uppdrag (dir. 1996:39) till en utredare att bl.a. redovisa erfarenheter av den obligatoriska ventilationskontrollen. Utredningen konstaterade (SOU 1997:177) att den slutsats som med säkerhet kunde dras, var att den av Boverket föreskrivna tidplanen för kontrollerna inte hade infriats. I bästa fall, konstaterade utredningen, hade ventilationssystemen i flertalet byggnader funktionskontrollerats en gång vid utgången av år 1997. En mycket stor andel av kontrollerade ventilationssystem hade därtill påtagliga brister. - Det tidigare redovisade beslutade delmålet för inomhusmiljö som understryker ventilationens betydelse. Ventilationsåtgärder vidtas inte sällan för att avhjälpa problem med radon. Det är därför mycket väsentligt att ventilationssystem som installerats med detta syfte bibehåller sin funktion. Det bör klarläggas i vad mån ventilationskontroll görs för att bibehålla radonhalten på avsedd nivå, förutom syftet att få bättre inomhusluft. - Regeringens beslut den 24 februari 2000 som innebär bl.a. att Boverket i enskilda fall har fått medge undantag från den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem under högst fem år. Syftet är att samordna och uppmuntra de olika initiativ som kontinuerligt säkrar funktionen hos ventilationssystemen. Erfarenheterna av verksamheten skall redovisas senast den 1 september 2005. - Regeringens beslut att tillsätta en särskild utredare (dir. 2002:93) med uppgift bl.a. att redovisa och göra en analys av ändamål och utformning av en obligatorisk eller frivillig byggnadsdeklaration som innehåller uppgifter om bl.a. ventilation. Åtgärder mot byggfel och skador År 1995 ändrades plan- och bygglagstiftningen med inriktning på att tydliggöra rollerna och ansvaret i byggandet och därmed skapa förutsättningar för bättre kvalitet. Samtidigt infördes ett nytt och från bygglovprövningen fristående tillsyns- och kontrollförfarande beträffande de tekniska egenskapskraven på byggnadsverk. Det nya kontrollsystemet har i olika sammanhang utsatts för kritik. Genom beslut den 27 juni 2002 tillsatte regeringen en utredning med uppgift att göra en bred översyn av plan- och bygglagstiftningen (dir. 2002:97). I uppdraget ingår bl.a. att se över det kontrollsystem som lagen förutsätter för att samhällskraven på byggnader och anläggningar skall kunna uppfyllas. I miljöbalken tydliggörs verksamhetsutövarens egenansvar. I egenansvaret ingår bl.a. att fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljö. Under 1970- och 1980-talen drabbades det yngre småhusbeståndet av mögelskador i förhållandevis stor omfattning. Mögelskadorna drabbade även skolor och daghem. Bland de faktorer som orsakade eller bidrog till skadorna kan nämnas, att nya och oprövade material använts liksom olämpliga konstruktionslösningar samt att byggnader uppfördes på marktyper som vanligen inte brukar bebyggas. Av sociala och ekonomiska skäl har statligt ekonomiskt stöd sedan år 1983 lämnats för att avhjälpa fukt- och mögelskador i bostadshus. Utformningen av stödet till egnahem har i huvudsak enligt nuvarande utformning funnits sedan år 1985. Statens ekonomiska stöd avser att bidra till att avhjälpa fukt- och mögelskador som kan relateras till tekniska brister när byggnaderna uppfördes. Enligt gällande bestämmelser kan stöd lämnas till egnahem som är uppförda före år 1989 och är yngre än 25 år gamla. Bestämmelserna om stödet finns i förordningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt och mögelskador i småhus, m.m. Även under 1990-talet har fel och skador i byggnader och anläggningar redovisats. I sitt betänkande Skärpning gubbar (SOU 2002:115) föreslog byggkommissionen bl.a. att Boverket skall få i uppdrag att inrätta en haverikommission med uppgift att utreda orsakerna till byggfel i enskilda fall. Betänkandet har remissbehandlats och frågan bereds i Regeringskansliet. På regeringens initiativ har företrädare för byggsektorn bildat ett råd för byggkvalitet (BQR) med huvudsyfte att intensifiera och påskynda arbetet med att få till stånd ett mera systematiskt kvalitetsarbete på byggområdet och i förvaltningen av byggnadsverk. Likaså har de stora statliga byggherrarna, beställarna och förvaltarna bildat ett samverkansforum med huvudsyfte att samverka i frågor om kompetensutveckling. Samverkansforum syftar även till att skapa bättre förutsättningar för att samhällets krav på byggnadsverk skall infrias och därmed minska kvalitetsfelen och kostnaderna. På regeringens uppdrag startade år 1999 ett dialogprojekt, Bygga, bo och förvalta för framtiden. I syfte att analysera hinder och möjligheter för att driva utvecklingen i hållbar riktning har deltagarna i projektet, ett antal företag inom byggsektorn samt kommuner arbetat inom sju prioriterade åtgärdsområden. Dialogprojektet har lett till överenskommelser och frivilliga åtaganden mellan företrädare för sektorn och regeringen. Överenskommelserna och de frivilliga åtagandena har inriktats på en effektiv energianvändning, en hälsosam inomhusmiljö och en effektiv resursanvändning. Under år 2003 har 28 företag, fyra kommuner, en myndighet och företrädare för regeringen undertecknat sådana överenskommelser. I propositionen Vissa inomhusmiljöfrågor har regeringen angett att beredskap bör skapas för att snabbt analysera orsaker till uppkomna skador och brister i nya byggnader. Vidare anges att det finns anledning att inom ramen för Boverkets myndighetsansvar ytterligare öka bevakningen av hur lagstiftningen följs liksom att ha beredskap för att snabbt kunna genomföra granskning av orsakssambanden vid påträffade skador eller brister i nybyggnader. Uppdraget Nya delmål för fukt och mögel i befintliga byggnader Som framgått av problembeskrivningen måste arbetet med frågor om fukt och mögelproblem omfatta alla typer av byggnader, inte minst sådana där barn och ungdom vistas t.ex. skolor och förskolor. Vidare framgår att uppgifterna på riksnivå beträffande byggfel och skador är ca tio år gamla. Vissa kompletteringar har dock gjorts senare. Utredaren skall sammanställa befintliga material som tillkommit den senaste tioårsperioden (rapporter och utredningar med uppgifter) om brister i form av fukt och mögel i byggnader. Utredaren skall utifrån sammanställningen analysera orsakerna till dessa brister och föreslå de nya delmål beträffande fukt och mögel som uppgifterna medger. Delmålen skall fördelas på olika kategorier av byggnader, såsom skolor och förskolor. För att föreslagna delmål skall vara operationella och uppföljningsbara måste de avgränsas till vad som orsakat bristerna. Utredaren skall i arbetet med att formulera delmål för att komma till rätta med fukt och mögel samråda med utredningen om frågor om byggnadsdeklarationer, byggnadsregister och byggfelsförsäkringar (dir. 2002:93) beträffande uppföljningen av delmålen. Vidare skall utredaren i delmålsarbetet samarbeta med Boverket som är ansvarigt för det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Utredaren skall lämna förslag till lämpliga kostnadseffektiva åtgärder som leder till att delmålen uppnås och ange målgrupper för åtgärderna. Utredaren skall i sitt arbete beakta alla tekniska egenskapskrav på byggnader liksom övriga krav i plan- och bygglagstiftningen. Arbetet med att genomföra det i november 2002 beslutade EG-direktivet (2002/91/EG) om byggnaders energiprestanda skall också uppmärksammas. Om utredaren finner att befintliga uppgifter och underlag inte gör det möjligt att i tillräcklig omfattning formulera delmål beträffande fukt och mögel skall bristerna i underlaget redovisas. Utredaren skall belysa hur bättre underlag om fel och skador i byggnadsbeståndet, dvs. byggnadsbeståndets skick, skall tas fram. I arbetet ingår att redovisa förslag till uppläggning, kostnader och finansiering av ett sådant arbete. Vidare ingår att redovisa olika intressenter i ett sådant projekt liksom intresset för att bidra med finansieringen av arbetet. Redovisningen skall även omfatta en tidplan för att genomföra ett sådant projekt. Buller i byggnader Utredaren skall i samarbete med berörda ansvariga myndigheter redovisa brister beträffande bullerförhållanden i inomhusmiljön. Buller som når eller skapas i inomhusmiljö där barn och ungdomar vistas skall särskilt belysas. Utredaren skall lämna en redovisning av brister i nuvarande regelsystem, som oklara ansvarsförhållanden, tillämpnings- och tillsynsvägledning samt lämna förslag till förändringar. I arbetet ingår vidare att föreslå de delmål för att komma till rätta med buller i inomhusmiljön som tillgängliga rapporter medger. Delmålen skall omfatta och redovisas per bullerkälla t.ex. byggnaden, dess installationer, utrustning i byggnader och beteende. Vidare skall förslag lämnas till lämpliga kostnadseffektiva åtgärder för att uppnå redovisade mål. Utredaren skall också ange de målgrupper åtgärderna avser. Ventilation i byggnader Utredaren skall redovisa i vad mån syftet med den obligatoriska ventilationskontrollen har uppnåtts. I arbetet ingår att med hittills vunna erfarenheter som grund föreslå de ändringar av gällande bestämmelser för verksamheten som befinns lämpliga, hit hör frågor om bl.a. lokal behörighet för ventilationskontrollanter och dess påverkan på kompetensen samt tillsynsansvar hos skilda myndigheter. Vidare ingår i arbetet att belysa frågor om innehåll och utfärdande av intyg i anslutning till resultat av ventilationskontrollen m.m. I arbetet ingår att klarlägga omfattningen av kontroll av ventilation som har till syfte att också avhjälpa radonproblem. I frågor om tillsyn och kontroll skall utredaren samråda med utredningen om översyn av plan- och bygglagstiftningen (dir. 2002:97). Vad gäller administrativa förfaranden mellan byggnadsägare och tillsynsmyndighet skall utredaren samråda med utredningen som har till uppgift att belysa frågor om byggnadsdeklarationer, byggnadsregister och byggfelsförsäkringar (dir. 2002:93). I uppdraget ingår vidare att redovisa andra kontroller som förutsätts ske av byggnader av skilda anledningar. Som exempel kan nämnas fastighetsägarens ansvar enligt miljöbalken att fortlöpande kontrollera byggnadens skick och den kontroll i det sammanhanget som krävs vid klagomål samt kontroller som sker i samband med arbetsmiljöinspektioner. Utredaren skall lämna förslag till lämplig samordning av sådana kontroller. Expertgrupp för byggfel och skador Som framgått tidigare skall i arbetet med att formulera nya delmål till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö för fukt, mögel och buller underlag beträffande förhållanden i befintliga byggnader och anläggningar samlas in. Det är viktigt att också ta till vara miljö- och hälsoskyddsnämndernas erfarenheter av inomhusmiljöproblematiken i den befintliga bebyggelsen, liksom deras tillsyn inom området enligt miljöbalken. Detta material kan användas till att analysera orsakssambanden vid påträffade skador i byggnader. Analysen kan vidare bidra till att se vilka fel som återkommer och vilka misstag som upprepas. Särskilt viktigt är att analysera huruvida uppkomna fel och brister kan hänföras till byggbestämmelserna m.m. samt brister i tillsyns- och kontrollverksamheten. För att minska omfattningen av upprepade fel och skador i byggnader och anläggningar samt få underlag för att revidera Boverkets byggregler och ta ytterligare steg i riktning mot formulering av verifierbara funktionskrav bör det inrättas en expertgrupp. Utredaren skall föreslå följande. 1. Hur en permanent expertgrupp med uppgift att inhämta, analysera och föra ut information om alla typer av fel och skador i byggnadsverk skall organiseras och arbeta. Två alternativ bör redovisas, en självständig grupp inom Boverket alternativt en fristående grupp utanför verket. Vidare ingår att överväga lämplig sammansättning av expertgruppen. I uppdraget ingår att föreslå former för uppbyggnad av en databas för fel och skador i byggnader och anläggningar. 2. Hur information om uppkomna fel och skador så snabbt som möjligt skall komma till expertgruppens kännedom. 3. Formerna för en granskning av orsakssambanden av uppdagade fel och skador. Häri ingår analys av orsakerna till att bristerna uppkommit, bristande kunskap, bristande fackmässighet, slarv etc. samt redovisning av förslag till åtgärder beroende på orsak. 4. Former för att föra ut resultatet av analysen för att undvika nya liknande fel och skador, varvid målgrupper för budskapet skall anges. Miljöbedömning Utredaren skall bedöma och redovisa vilka effekter förslagen kan få för byggnaders energiprestanda och miljön. Därvid skall särskilt analyseras hur förslagen påverkar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsmål som riksdagen godkänt och som är relevanta beträffande inomhusmiljöfrågor m.m. (jfr. prop. 1997/98:145, bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183, prop. 2001/02:55, bet. 2001/02:MJU10, rskr. 2001/02 :163, prop. 2000/01: 130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02: 36 och prop. 2001/02: 128, bet. 2001/02:BoU14, rskr. 2001/02:291). Konsekvenser Enligt 14 och 15 § § kommittéförordningen (1998:1474) skall konsekvenserna i olika avseenden av utredningsförslag beräknas och redovisas. Utredaren skall analysera konsekvenserna av förslag till nya delmål för alla berörda i bygg- och fastighetssektorn, däribland byggnadsägare och boende. Till detta kommer att även konsekvenserna för barn och unga skall redovisas, där så är relevant. I konsekvensanalysen ingår att bedöma de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att uppnå föreslagna delmål. Utredaren skall särskilt uppmärksamma de ekonomiska konsekvenserna av förslagen för staten, kommunerna och enskilda samt de samhällsekonomiska konsekvenserna. Vidare skall konsekvenserna för små företag belysas. Utredaren skall i denna del samråda med Näringslivets nämnd för regelgranskning, NNR. Om förslagen innebär kostnadskonsekvenser för staten, kommuner eller landsting, skall även förslag till finansiering anges. Utredaren skall beakta kostnadsaspekterna och så långt möjligt söka minimera kostnaderna i samband med byggandet och förvaltning av byggnader. Därvid skall beaktas prioriteringar inom ramen för det bostadspolitiska målet beträffande sunda och ändamålsenliga bostäder av god kvalitet till rimliga kostnader. Utredaren skall också beakta intresset av att begränsa de administrativa bördor förslagen kan leda till för berörda företag. Utredaren skall vid utformningen av sina förslag beakta de eventuella krav på anpassning som Sveriges medlemskap i Europeiska unionen medför. Arbetets utförande och tidsplan Utredaren skall samråda med, förutom Boverket och Socialstyrelsen, andra berörda myndigheter och organisationer samt företrädare för berörda delar av näringslivet. Vidare skall samråd ske i tillämpliga delar med utredningen om frågor om byggnadsdeklarationer, byggnadsregister och byggfelsförsäkringar (dir. 2002:93), utredningen om översyn av plan- och bygglagstiftningen (dir.2002:97), kulturbebyggelseutredningen (dir. 2003:16) samt utredningen om Genomförande av EG-direktivet om byggnaders energiprestanda (dir. 2003:139). Utredaren skall senast den 30 mars 2004 redovisa en tidplan för och en översikt av uppläggningen av utredningsarbetet. Ett första steg beträffande förslag till delmål avseende fukt och mögel i byggnader samt buller i inomhusmiljön skall redovisas senast den 1 juli 2004. En slutlig redovisning till regeringen av utredningsarbetet skall ske senast den 1 juni 2005. (Miljödepartementet)