Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Orkesterverksamheten i Sverige, Dir. 2004:116
Departement: Kulturdepartementet
Beslut: 2004-09-02
Beslut vid regeringssammanträde den 2 september 2004
Sammanfattning av uppdraget
Utredaren skall göra en översyn av de professionella
orkestrarnas situation i landet. I översynen ingår att
undersöka möjligheterna att behålla en orkesterverksamhet på
nuvarande nivå och att främja ett brett och vida spritt utbud
av orkestermusik. Landstingens och regionernas uppdrag om
den regionala musikverksamheten skall även vägas in i
översynen.
Bakgrund
I propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3) redogjorde
regeringen för inriktningen på de statliga insatserna på
musikområdet. Insatserna syftar till att bidra till att ett
vitalt lokalt musikliv utvecklas i hela landet, att de regionala
musikinstitutionerna blir en resurs i det lokala musiklivet, att
lokal arrangörsverksamhet stimuleras, att de statsunderstödda
musikinstitutionerna håller en hög professionell nivå, att goda
arbetsbetingelser skapas för professionella musiker, att
mångfalden i musikutbudet vidmakthålls samt att barns och
ungdomars musikutövande och musikskapande stimuleras.
Riksdagen har också beslutat om målen för en nationell
kulturpolitik (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr.
1996/97:129).
Statens kulturråds rapporter
Statens kulturråd har under senare år uppmärksammat
orkesterinstitutionernas situation i det svenska musiklivet.
I rapporten "orkester.nu - Svenska orkestrar och deras
verksamhet" (Rapport från Statens kulturråd 2000:3)
redovisar Kulturrådet en kartläggning av
orkesterinstitutionerna i landet. Sammanlagt ingick 23
professionella institutioner eller institutionsliknande
verksamheter i kartläggningen. Rapporten har
remissbehandlats av Kulturrådet. Orkesterinstitutionernas
situation har även belysts i Kulturrådets budgetunderlag för
2002-2004 och 2003-2006.
Den regionala musikverksamheten, som även omfattar
orkestrar, har sedan länsmusikreformen år 1988 varit föremål
för olika översyner och utvärderingar, senast i Kulturrådets
rapport "Översyn av länsmusiken" (juni 2001). Under våren
och hösten 2002 genomförde Kulturrådet länsvisa
överläggningar med landsting och regioner om den regionala
musikverksamheten och dess roll i länets musikliv.
Diskussionerna har lett till att den regionala
musikverksamhetens uppgifter i länen har tydliggjorts liksom
ett antal viktiga frågor i det framtida arbetet.
Riksdagens tillkännagivande
Under våren 2002 beslutade riksdagen att ge regeringen
tillkänna att en orkesteröversyn bör genomföras (bet.
2001/02:KrU16, rskr. 2001/02:209). Kulturutskottet redogör i
sitt betänkande för behovet av en sådan utredning,
huvudsakligen mot bakgrund av Kulturrådets rapport
"orkester.nu". Utskottet föreslår att regeringen låter utreda,
analysera och föreslå åtgärder som rör möjligheten att
bibehålla nuvarande orkesterverksamhet och tillgodose
behoven av orkestermusik i hela landet, orkestrarnas
ekonomi, kriterierna för bidragsfördelningen till olika
orkestrar, svårigheterna att rekrytera musiker, musikernas
anställningsförhållanden, orkestrarnas möjligheter till
långsiktig utveckling m.m. Utskottet menar vidare att även
utfallet av Kulturrådets förhandlingar med landstingen om
länsmusikens uppdrag bör vägas in i översynen.
Uppdraget
Utredaren skall göra en översyn av de professionella
orkestrarnas situation i landet. I uppdraget ingår att undersöka
möjligheterna att behålla en orkesterverksamhet på
nuvarande nivå och främja ett brett utbud av orkestermusik
med vid spridning över landet. Uppdraget omfattar all
professionell orkesterverksamhet, även blåsorkestrar och
musikteatrar.
Utredaren skall analysera orkestrarnas regionala verksamhet,
liksom den övriga regionala musikverksamhetens,
arrangörernas, Rikskonserters samt radio och TV:s roll för
spridningen av orkestermusik i hela landet. Orkestrarnas
möjligheter att turnera utanför den egna regionen och utbytet
med andra länder skall ingå i analysen.
Utredaren skall belysa orkestrarnas möjligheter till utveckling
och i förekommande fall föreslå nya modeller för samverkan
mellan olika orkestrar, liksom mellan orkestrar och
musiklivet i övrigt. Därvid skall orkestrarnas ansvar för den
nutida repertoaren behandlas.
Orkestrarnas möjligheter att rekrytera musiker, liksom
orkestermusikernas anställningsförhållanden, skall
analyseras. Även de kommunala musikskolornas betydelse
för rekryteringsunderlaget skall belysas.
Orkestrarnas ekonomiska villkor skall undersökas. Utredaren
skall pröva hur ändamålsenliga de nuvarande statliga
insatserna på orkesterområdet är och föreslå hur de framtida
statliga insatserna kan utformas. Roll- och ansvarsfördelningen
mellan staten, landstingen och kommunerna skall särskilt
uppmärksammas.
En utgångspunkt för utredarens ställningstaganden skall vara
målen för den nationella kulturpolitiken och inriktningen på
de statliga insatserna på musikområdet (prop. 1996/97:3, bet.
1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Därutöver får utredaren
föreslå de mål som skall vara vägledande för statens insatser
för orkesterverksamheten.
Det står utredaren fritt att göra jämförelser med situationen
för professionella orkestrar i andra länder. Utredaren skall
beakta ett jämställdhets- och genusperspektiv.
Om kommittén lämnar förslag som medför kostnader skall förslag
till finansiering redovisas.
Arbetsformer
Uppdraget skall redovisas senast den 30 januari 2006.
Utredaren skall samråda med Statens kulturråd, Svenska
rikskonserter och andra berörda statliga myndigheter och
organisationer liksom med institutioner inom musiklivet.
Kommittén skall ha kontakt med berörda statliga kommittéer
eller särskilda utredare.
(Kulturdepartementet)