Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Granskning av rymningarna från kriminalvårdsanstalterna Kumla, Hall och Norrtälje, Dir. 2004:110
Departement: Justitiedepartementet
Beslut: 2004-08-09
Beslut vid regeringssammanträde den 9 augusti 2004
Sammanfattning av uppdraget
Rymningarna från kriminalvårdsanstalterna Kumla, Hall och
Norrtälje är uttryck för att svensk kriminalvård befinner sig i
en helt ny situation. Regeringen kommer omgående att vidta en
rad åtgärder för att förbättra säkerheten inom kriminalvården.
För en bedömning av vilka ytterligare åtgärder som kan behövas
skall en särskild utredare tillsättas med uppdrag att göra en
sammanhållen och övergripande granskning av rymningarna.
Granskningen skall särskilt avse frågor om regelverk, rutiner,
användning av tekniska hjälpmedel vid anstalterna, anstalternas
utformning samt formerna för samverkan på säkerhetsområdet mellan
kriminalvårdens aktörer. Även övriga förhållanden som kan ha haft
betydelse för händelseutvecklingen skall beaktas. Med utgångspunkt
från en kartläggning av händelseförloppet skall utredaren överväga
och föreslå de förändringar som behövs för att i framtiden
förebygga liknande rymningar och fritagningar.
Bakgrund
Under senare år har kategorierna av intagna på anstalterna
förändrats. Andelen intagna med långa strafftider har ökat markant
och de livstidsdömda har under entioårsperiod mer än fördubblats.
Andelen narkotikamissbrukare har också ökat, liksom andelen intagna
med psykiska problem och störningar. Dessa förhållanden, i förening
med uppkomsten av kriminella gängbildningar och förekomsten av
avancerad, organiserad och internationell brottslighet, har
förändrat kraven på kriminalvården. Mot den bakgrunden har
regeringen tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté med
uppgift att utarbeta en ny kriminalvårdslag. Den nya lagen skall
bl.a. garantera en säker och trovärdig verkställighet genom att ge
kriminalvården effektiva verktyg för att hantera den allt mer
svårhanterliga kategorin intagna. Kommittén, som antagit namnet
Kriminalvårdskommittén, skall redovisa sitt uppdrag senast den
1 juni 2005.
Mycket har redan gjorts för att förbättra säkerheten vid
anstalterna. Genom ny lagstiftning har kriminalvården den 1 oktober
2001 fått möjlighet att i ett centralt register registrera intagna
som utgör särskilda säkerhetsrisker. Detta har förbättrat
informationsutbytet inom kriminalvården och underlättat arbetet
med att differentiera de intagna för att förhindra att olämpliga
klientkonstellationer uppkommer. Sedan den 1 februari 2004 har
kriminalvården också möjlighet att besluta om allmän
inpasseringskontroll av samtliga anställda, besökare m.fl. För att
förhindra att mobiltelefoner används på anstalterna har
kriminalvården också fått möjlighet att störa
mobiltelefontrafiken inom anstalten.
Dessa åtgärder har skapat möjligheter för kriminalvården att hålla
en hög säkerhetsnivå. Antalet rymningar direkt från de slutna
anstalterna har också minskat väsentligt under de senaste åren.
I januari 2004 genomfördes emellertid en fritagning av tre personer
från kriminalvårdsanstalten Kumla och i juli lyckades fyra av
kriminalvårdens mest bevakade intagna rymma från Hall. I början
av augusti genomfördes ytterligare en fritagning av tre personer
från en sluten anstalt, Norrtäljeanstalten. Att flera rymningar
inträffat på så kort tid är synnerligen allvarligt. Att detta
dessutom kunnat ske från två av kriminalvårdens säkraste anstalter,
Kumla och Hall, gör situationen än allvarligare, särskilt mot
bakgrund av att det dessförinnan inte skett någon
rymning från någon anstalt med så hög säkerhetsnivå.
Rymningarna från kriminalvårdsanstalterna Kumla, Hall och
Norrtälje är uttryck för att svensk kriminalvård befinner sig i
en helt ny situation. Händelserna är föremål för rättslig
prövning och interna utredningar. Regeringen kommer omgående att
vidta en rad åtgärder för att förbättra säkerheten inom
kriminalvården. För en bedömning av vilka ytterligare åtgärder
som kan behövas skall en särskild utredare tillsättas med uppdrag
att göra en sammanhållen och övergripande granskning av rymningarna
och dra de slutsatser som behövs för att i framtiden förebygga
rymningar och fritagningar, särskilt från anstalter med
förhöjd säkerhet. De förslag som lämnas och som regeringen inte
omedelbart kan ta ställning till kommer att kunna användas i den
parlamentariska kommitténs arbete med att ta fram en ny
kriminalvårdslag.
Uppdraget
Utredaren skall kartlägga och analysera händelseförloppet vid
rymningarna från Kumla, Hall och Norrtälje. Granskningen skall
särskilt avse frågor om regelverk, rutiner, användning av tekniska
hjälpmedel vid anstalterna, anstalternas utformning samt formerna
för samverkan mellan kriminalvårdens aktörer. Även övriga
förhållanden som kan ha haft betydelse för händelseutvecklingen
skall beaktas. Utredaren skall i sitt arbete inte pröva eller uttala
sig om enskilda personers ansvar eller andra frågor som kan komma
att bli föremål för rättslig prövning. Syftet med granskningen är
att överväga och föreslå förändringar som ökar möjligheterna att
förutse, förebygga och ingripa vid rymningar eller fritagningar,
särskilt från de anstalter som har förhöjd säkerhet. Med
utgångspunkt från en kartläggning av händelseförloppen skall
utredaren därför överväga och föreslå de förändringar som behövs i
administrationen, organisationen, regelverket eller inom andra
relevanta områden. I uppdraget ingår att beakta erfarenheter för
att förhindra rymningar i andra, med Sverige jämförbara, länder.
Det står utredaren fritt att överväga även andra frågor som
utredaren finner motiverade med anledning av uppdraget.
Utredaren skall samarbeta med berörda myndigheter och
organisationer. Utredaren skall samråda med Kriminalvårdskommittén
(Ju 2002:13) och hålla sig underrättad om det arbete kommittén
bedriver. I arbetet skall även beaktas de förundersökningar och
andra utredningar som händelserna gett upphov till.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2004.
(Justitiedepartementet)