Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Introduktion av förnybara fordonsbränslen, Dir. 2003:89
Departement: Miljödepartementet
Beslut: 2003-07-03
Beslut vid regeringssammanträde den 3 juli 2003
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare tillkallas med uppgift att föreslå
nationella mål och strategier för en fortsatt introduktion
av förnybara fordonsbränslen mot bakgrund av den referensnivå
på två procent för 2005 och 5,75 procent för 2010 som antagits
genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/30/EG av den 8
maj 2003 om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra
förnybara drivmedel (EUT L 123, 17.5.2003, s. 42, Celex 32003L0030),
biodrivmedelsdirektivet. Utredarens förslag bör vara teknikneutralt
och främja en kostnadseffektiv produktion och introduktion av
förnybara fordonsbränslen.
I uppdraget ingår att med förtur utreda frågan om skyldighet för
bensinstationeratt tillhandahålla minst ett förnybart fordonsbränsle
2005 och presentera författningsförslag till ett sådant system. Även
frågan om det vägledande nationella målet för 2005 skall utredas
med förtur.
Utredaren skall även analysera möjligheten att införa någon form
av drivmedelscertifikat (s.k. gröna certifikat) för att främja
introduktion av förnybara fordonsbränslen. I uppdraget ingår
att lämna förslag till hur ett sådant system lagtekniskt kan utformas.
Utredningsarbetet skall vara avslutat senast den 31 december 2004. Ett
delbetänkande skall lämnas senast den 1 februari 2004.
Bakgrund
Sveriges klimatstrategi
Transportsektorn orsakar stora utsläpp av koldioxid genom
användning av fossila bränslen. Transportsektorn står för ca
40 procent av de totala utsläppen av koldioxid i Sverige.
Utsläppen av koldioxid från transporter har, både per capita och
som andel av de totala utsläppen, ökat under de senaste 25 åren medan
utsläppen från flera andra sektorer minskat. Det finns en tydlig
koppling mellan ökade inkomster och ökade koldioxidemissioner
från transporter i alla industriländer. Åtgärder behöver vidtas
för att transportsektorn skall kunna bidra till att uppfylla
Sveriges åtagande under Kyotoprotokollet och det nationella
klimatmålet att de svenska utsläppen av växthusgaser som ett
medelvärde för perioden 2008-2012 skall vara minst fyra procent
lägre än utsläppen 1990. Miljökvalitetsmålet Begränsad
klimatpåverkan innebär att halten av växthusgaser skall
stabiliseras på en nivå lägre än 550 ppm i atmosfären. År 2050
bör därför utsläppen för Sverige vara lägre än 4,5 ton
koldioxidekvivalenter per år och invånare för att därefter
ytterligare minska. Regeringens transportpolitiska etappmål för
en god miljö innebär bland annat att utsläppen av koldioxid
från transporter till 2010 bör ha stabiliserats på 1990 års nivå
(se prop. 1997/98:56 och prop. 2001/02:20). En introduktion av
alternativa drivmedel kan ses som ett möjligt komplement till
åtgärderna för att minska den specifika bränsleförbrukningen
och effektivisera transportsystemet.
I propositionen Sveriges klimatstrategi (prop. 2001/02:55) anger
regeringen att en viktig åtgärd för att begränsa transportsektorns
klimatpåverkan är en politik som främjar introduktion och ökad
användning av alternativa drivmedel. Regeringen anger i
propositionen att man avser att återkomma med förslag till
nationellt mål för vidare introduktion av alternativa drivmedel då
beslut fattats om de direktivförslag som lagts inom EU. I
propositionen anges också att regeringen avser, när ställning
tagits till gröna certifikat för el, att utreda om systemet för
gröna certifikat även kan vara tillämpligt för alternativa
drivmedel och hur ett sådant system kan utformas.
Skattestrategi för alternativa drivmedel
I propositionen Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier
(prop. 2000/01:130) pekar regeringen på introduktion av
alternativa drivmedel som ett led i strategin för effektivare
energianvändning och transporter. I syfte att stimulera en
fortsatt introduktion presenterades en skattestrategi för
alternativa drivmedel. Skattestrategin bör, enligt propositionen,
utformas så att den på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till
ökad miljönytta och till samhällsekonomiskt effektiva lösningar.
I budgetpropositionen för 2002 (prop. 2001/02:1) lades
skattestrategin fast. Totalt avsattes 900 miljoner kronor per
kalenderår för skattenedsättning för alternativa drivmedel. För
pilotprojekt avsattes 150 miljoner kronor per kalenderår och
intäktsbortfallet för en generell koldioxidskattebefrielse för
koldioxidneutrala drivmedel beräknades till ca 750 miljoner kronor
per år. Avsikten var att strategin skulle börja tillämpas 2003
sedan ansökan inlämnats och godkänts av rådet och kommissionen.
Strategin är ännu inte godkänd i sin helhet. I avvaktan på ett
godkännande har regeringen dels förlängt de befintliga dispenserna
för energi- och koldioxidskatt till utgången av 2003, dels på samma
villkor prövat och beviljat nya ansökningar, allt inom ramen för de
för skattestrategin avsatta totalt 900 miljoner kronorna. Samtliga
nuvarande dispenser löper ut vid utgången av 2003, och
skattestrategin kan därefter sättas i verket.
Arbetet inom EU
Kommissionen beslutade den 7 november 2001 om ett meddelande om
alternativa drivmedel för vägtransporter och om åtgärder för att
främja användningen av biodrivmedel (KOM(2001)547), om förslag
till biodrivmedelsdirektiv samt om ett förslag till ändring av
direktiv 92/81/EEG (mineraloljedirektivet) vad gäller möjligheten
att tillämpa nedsatta punktskatter på vissa mineraloljor som
innehåller biobränslen och på biobränslen. Syftet är att bidra till
att unionens åtagande enligt Kyotoprotokollet kan uppnås samt att
minska EU:s importberoende i enlighet med kommissionens Grönbok
för försörjningstrygghet (KOM(2000)769).
I biodrivmedelsdirektivet som publicerades i EUT den 17 maj 2003,
ges allmänna riktlinjer innebärande att varje medlemsland sätter
nationella, indikativa mål för introduktionen av biodrivmedel och
andra förnybara drivmedel utifrån referensvärden gällande för
gemenskapen som helhet. Ett antal kriterier för fastställandet av
dessa nationella mål angavs också. Referensnivån sattes till två
procent för 2005 och 5,75 procent för 2010 och avser energiinnehåll
av på marknaden ersatt bensin och dieselolja för transporter.
Enligt direktivet skall medlemsstaterna senast den 1 juli varje år
rapportera till kommissionen om vidtagna åtgärder för att främja
biodrivmedel och andra förnybara drivmedel m.m. I den första
rapporten efter direktivets genomförande, dvs. den 1 juli 2004,
skall länderna även ange nivån på sina nationella vägledande mål
för den första fasen. Eftersom tiden är kort till det första
rapporteringstillfället bör det vägledande nationella målet för
denna fas utredas med förtur. I 2006 års rapport skall
motsvarande rapporteras för den andra fasen.
Den 20 mars 2003 antogs en politisk överenskommelse i Ekofinrådet
gällande ett direktiv om omstrukturering av gemenskapens regler
för beskattning av energiprodukter och elektricitet
(energiskattedirektivet) vilken bl.a. innebär att en generell
skattebefrielse eller en skattereduktion för biodrivmedel är
tillåten från och med den 1 januari 2003 genom artikel 16. Artikel
16 upphör att gälla om bindande kvoter skulle införas i
biodrivmedelsdirektivet.
I slutsatserna från toppmötet den 20-21 mars 2003 stödjer europeiska
rådet att nationella vägledande mål sätts i överensstämmelse med
referensvärdet 5,75 procent för transportändamål senast 2010.
Principer för introduktion av förnybara fordonsbränslen
Introduktionen av förnybara fordonsbränslen skall genomföras på
ett kostnads- och energieffektivt sätt under beaktande av alla
aspekter av en långsiktigt hållbar utveckling.
I bedömningen av kostnadseffektivitet bör ett långsiktigt
perspektiv användas där möjligheten att uppnå en utveckling med
en framtida situation baserad på ny teknik beaktas. Det är också
viktigt att bedöma kostnadseffektiviteten i relation till andra
möjliga åtgärder inom respektive sektor. Ett införande av
förnybara drivmedel enbart som en åtgärd för att på kort sikt minska
de totala utsläppen av koldioxid oavsett sektor är knappast
kostnadseffektivt. Det är dock nödvändigt att väga in även andra
möjliga samhällsekonomiska effekter i bedömningen såsom en
förbättring av försörjningstryggheten, en ökad sysselsättning
samt en diversifiering inom näringslivet.
Eftersom de totala utsläppen på sikt bör minska betydligt och
utsläppen av koldioxid från transportsektorn ökar kontinuerligt
och utgör en stor andel av de totala utsläppen är det angeläget
med kraftfulla styrmedel för att främja en långsiktigt hållbar
utveckling.
Ytterligare samhällsekonomiska effekter skulle kunna uppnås om
utsläppen av reglerade föroreningar (CO, HC, NOX) och partiklar
kan minskas genom åtgärderna. Det är av stor vikt att
introduktionen sker så att det ges ett tydligt incitament till
utveckling av miljöanpassade förnybara drivmedel som på sikt kan
bli konkurrenskraftiga på marknaden. Det är också viktigt att
konsumenterna ges möjlighet att göra miljöanpassade val.
Det långsiktiga perspektivet bör vara en viktig utgångspunkt för
åtgärder för att främja en introduktion av förnybara
fordonsbränslen. Vid utformandet av mål och strategi för
introduktion av förnybara fordonsbränslen, på kort (ca 5 år),
medellång (ca 10 år) och lång (> 25 år) sikt, är det väsentligt
att dessa utformas så:
- att en god balans erhålls mellan introduktion av dagens
förnybara fordonsbränslen på kort sikt och utvecklingen mot
framtida konkurrenskraftiga alternativ,
- att sådana drivmedel som har en påtaglig klimateffektfördel i
ett livscykelperspektiv främjas i första hand,
- att mål för introduktion av ny teknik och nya produkter utformas
på sådant sätt att näringslivet ges rimliga och stabila
förutsättningar för investeringar m.m.,
- att hänsyn tas till Sveriges specifika förutsättningar vad
gäller processer, råvarupotential och tekniska eller
klimatrelaterade förhållanden m.m.,
- att fördelar och nackdelar med överbryggande teknik beaktas,
både för transportsektorn och för el- och värmeproduktionen. Med
överbryggande teknik menas att under en övergångsperiod använda
alternativa drivmedel av fossilt ursprung för att utveckla teknik,
infrastruktur och marknad för att på sikt främja en övergång till
förnybara drivmedel.
Det är angeläget att åtgärder för att uppnå klimatmål inte kommer
i konflikt med andra miljömål om t.ex. biologisk mångfald,
luftkvalitet, försurning eller övergödning. När målkonflikter
ändå uppstår måste nyttan av olika åtgärder i möjligaste mån vägas
mot varandra.
Uppdraget
Utredaren skall föreslå nationella mål och strategier för en
fortsatt introduktion av förnybara fordonsbränslen mot bakgrund
av den referensnivå på två procent för 2005 och 5,75 procent för
2010 som antagits genom biodrivmedelsdirektivet. Av särskilt
intresse är de skatteregler som läggs fast i energiskattedirektivet.
Utredaren skall ta fram ett förslag till strategi för introduktion
av förnybara fordonsbränslen på kort, medellång och lång sikt.
Förslaget bör bidra till att skapa en marknad för förnybara
drivmedel som inte premierar vissa tekniska lösningar eller
begränsar utvecklingen av alternativ till dagens motor- och
bränsletekniker. Utredarens förslag bör med andra ord vara
teknikneutralt och främja en kostnadseffektiv produktion och
introduktion av förnybara fordonsbränslen.
I dag är nätet av bensinstationer med förnybara bränslen
bristfälligt utbyggt vilket minskar möjligheterna att använda
alternativt drivna fordon. I arbetet skall frågan om skyldighet
för bensinstationer att tillhandahålla minst ett förnybart
fordonsbränsle 2005 utredas med förtur. Förslag till en
heltäckande,nationell distribution av förnybara fordonsbränslen
skall presenteras liksom behov och utformning av eventuella
dispenser från ett heltäckande system. Möjligheterna att införa
tvingande lagstiftning såväl som frivilliga åtgärder skall
belysas. Utredaren skall beakta möjligheten att ställa kraven så
att den infrastruktur som byggs upp även skall kunna användas
för andra bränslen i framtiden. I uppdraget ingår att lämna
förslag till hur ett sådant system lagtekniskt kan utformas.
Låginblandning i bensin, som är vanligt förekommande och kan
användas i befintlig fordonspark, kan ses som ett av stegen mot en
övergång till förnybara bränslen. Därför bör dessutom ytterligare
låginblandning i bensin och diesel liksom introduktion av förnybara
bränslen med egen standard, t.ex. E85 eller biogas, utredas ur
olika aspekter och tidsperspektiv.
Utredaren skall även analysera möjligheten att införa någon
form av drivmedelscertifikat (s.k. gröna certifikat) för att
främja introduktion av förnybara fordonsbränslen. Målet med ett
certifikatssystem är att på ett kostnadseffektivt sätt stimulera
produktionen av förnybara fordonsbränslen och
teknisk utveckling. I uppdraget ingår att lämna förslag till hur
ett sådant system lagtekniskt kan utformas.
I sitt arbete skall utredaren noga följa tillämpningen av den
beslutade skattestrategin för alternativa drivmedel samt vid behov
föreslå förändringar och förbättringar av strategin.
Utredaren skall också beakta att skattestrategin endast beslutats
för en femårsperiod.
Utredaren skall även beakta fördelar och nackdelar med
överbryggande teknik i den långsiktiga introduktionen av förnybara
drivmedel, såväl för transportsektorn som för sektorerna för
el och värme.
Den forsknings-, utvecklings- och försöksverksamhet om förnybara
fordonsbränslen som pågår inom ramen för Statens energimyndighets,
Vinnovas och Vägverkets verksamhet skall belysas och eventuella
behov av förändrad inriktning analyseras.
EG-rätten och de begränsningar som den innebär för det nationella
handlingsutrymmet är av central betydelse när det gäller att utforma
mål och strategier för introduktion av förnybara fordonsbränslen.
Utredaren bör i sin analys ägna särskild uppmärksamhet åt de
gemenskapsrättliga regler om statligt stöd som syftar till att
förhindra att konkurrensen snedvrids på den gemensamma marknaden.
Förslag till mål och strategi skall utformas så att de är förenliga
med dessa regler. Vid behov bör utredaren även föreslå de eventuella
förändringar av regelverket som krävs för att nå de uppsatta målen.
Kommissionens riktlinjer för godkännande av statligt stöd på
miljöområdet (EGT C 37, 3.2.2001, s. 3) och den praxis som
kommissionen och EG-domstolen har utvecklat bör uppmärksammas i
detta sammanhang.
Utredaren bör, utöver författningsförslagen ovan, lämna förslag
till åtgärder och eventuella författningsändringar, som utredarens
överväganden ger upphov till. Utredaren skall vidare analysera
de samhällsekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av förslagen
samt redovisa såväl statsfinansiella effekter som effekter för
företag. Utredaren skall, vad gäller redovisning av förslagens
konsekvenser för små företag, samråda med näringslivets nämnd för
regelgranskning. Vid förslag med statsfinansiella effekter skall
utredaren dessutom lämna förslag till finansiering.
Utredaren skall i sitt arbete samråda med Naturvårdsverket,
Energimyndigheten, Vägverket, Vinnova och andra berörda
myndigheter samt föra en dialog med relevanta
intresseorganisationer, näringslivet inklusive mindre företag
och andra samhällsaktörer.
Redovisning av uppdraget
Utredaren skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den
31 december 2004. De delar av uppdraget som rör det nationella
målet för 2005 och frågan om skyldighet för bensinstationer att
tillhandahålla förnybara fordonsbränslen till 2005 skall dock
redovisas med förtur i ett delbetänkande senast den 1 februari
2004.
(Miljödepartementet)