Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Delegation för utveckling av offentliga e-tjänster, Dir. 2003:81
Departement: Finansdepartementet
Beslut: 2003-06-18
Beslut vid regeringssammanträde den 18 juni 2003.
Sammanfattning av uppdraget
Informationstekniken (IT) är ett kraftfullt redskap för att
förbättra och effektivisera offentlig verksamhet, öka
tillgängligheten till viktig samhällsservice, underlätta
medborgarnas insyn och delaktighet i beslutsprocesser samt
stimulera näringslivets konkurrenskraft. Genom
informationstekniken kan därmed en hållbar ekonomisk tillväxt,
en hög välfärd för alla medborgare i hela landet samt en vital
demokrati främjas.
En delegation tillsätts därför med uppdrag att stimulera
utvecklingen och användningen av elektroniska tjänster i
offentlig sektor (offentliga e-tjänster). Delegationen skall
inrikta sig särskilt på elektroniska tjänster som kan skapa stor
nytta för medborgare och företag samt effektivisera
offentligsektor. Delegationen skall bl.a. pröva nya vägar att öka
samverkan mellan stat, kommun och landsting samt mellan offentlig
sektor och övriga aktörer.
Delegationen skall arbeta åtgärdsinriktat samt fortlöpande
redovisa resultatet av sitt arbete till regeringen.
Bakgrund
I budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1) gjorde
regeringen bedömningen att det finns stora möjligheter till
serviceförbättringar genom elektroniska samhällstjänster till
stor nytta för medborgare och företag, och därmed för tillväxt
och demokrati. Ett problem är emellertid att de
utvecklingsinsatser som krävs inte alltid leder till omedelbara
myndighetsinterna effektivitetsvinster som kan finansiera
investeringarna av de nya elektroniska tjänsterna. Vinsterna
uppstår i stället hos företag och medborgare och kommer därför
inte myndigheterna till godo. Regeringen gjorde därför
bedömningen att det finns skäl att utreda behovet av och formerna
för särskilda insatser för att stimulera utvecklingen av
elektroniska samhällstjänster och att en delegation bör
tillsättas för detta arbete. Regeringen angav även att det finns
behov av fastare samverkansformer med kommuner och landsting när
det gäller utveckling av elektroniska tjänster. Regeringen menade
också att det finns ett behov av en ökad stimulans bl.a. på
området för mobiltjänster.
Verket för innovationssystem har på uppdrag av regeringen
redovisat ett förslag till en plan för genomförandet av ett
utvecklingsprogram för IT/telekomsektorn (N2002/10876/ITFOU). Ett
centralt förslag är att påskynda en användardriven utveckling av
nya applikationer/tjänster med stort förädlingsvärde inom
IT/telekom, bl.a. föreslås att en delegation bildas för att
initiera utvecklingsprojekt för offentliga e-tjänster. Verket har
vidare på uppdrag av regeringen redovisat en nationell strategi
för FoU inom området tillämpad informationsteknik
(2002/12353/ITFOU).
IT-kommissionen föreslår i rapporten Breddtjänster - ett nytt
skede i IT-politiken (SOU 2002:51) att en kommission tillsätts i
syfte att främja utvecklingen av elektroniska tjänster som skapar
stor medborgarnytta.
IT-politiken
Sverige skall som första land bli ett informationssamhälle för
alla. Det är det IT-politiska mål som fastslogs av riksdagen år
2000 (prop. 1999/2000:86, bet. 1999/2000:TU9, rskr. 1999/2000:256).
IT-politikens inriktning är att främja tillväxt, sysselsättning,
regional utveckling, demokrati och rättvisa, livskvalitet,
jämställdhet och mångfald, effektiv förvaltning samt ett hållbart
samhälle. De prioriterade uppgifterna för staten är att öka
tilliten till IT, kompetensen att använda IT och tillgängligheten
till informationssamhällets tjänster.
Inom dessa prioriterade områden pågår ett utvecklingsarbete som
redovisades senast i budgetpropositionen för 2003 (prop.
2002/03:1). När det gäller tillgängligheten fortskrider
utbyggnaden av såväl fast som mobil kommunikationsinfrastruktur.
Regeringen har dock pekat på att utbyggnaden påverkas av
marknadsläget. Beslut om vissa justeringar har därför tagits
avseende bl.a. medel för bredbandsutbyggnad i gles- och landsbygd.
Regeringens prioriteringar för att öka tilliten avser särskilt
satsningar på informationssäkerhetsområdet, ett säkrare Internet
samt elektroniska signaturer och annan säkerhetsteknik. På
kompetensområdet har bl.a. medel betalats ut för att finansiera
uppbyggnaden av ett kompetenscentrum för Internetteknik.
Regeringen lämnade i mars 2003 ett förslag till riksdagen om en
ny lag om elektronisk kommunikation (prop. 2002/03:110).
Lagförslaget omfattar elektroniska kommunikationsnät och
elektroniska kommunikationstjänster, dvs. överföringstjänster,
men inte innehållet i tjänsterna. Propositionen redovisar också
regeringens syn på myndighetsorganisationen och uppgifterna på
området.
Regeringen tillsatte under 2001 ett forum för IT och miljö. Målet
för forumets arbete är att kartlägga hur IT-tillämpningar kan
utnyttjas för att minska miljöpåverkan och främja en hållbar
utveckling.
Regeringen tillkallade våren 1994 en IT-kommission för att främja
en bred användning av informationsteknik i Sverige.
IT-kommissionens arbete har i första hand legat på en
övergripande strategisk och visionsskapande nivå. Uppdraget löpte
ut den 31 maj 2003. I slutrapporten Digitala tjänster - hur då?
(SOU 2003:55) presenterar kommissionen förslag till en
nyttoinriktad IT-politik.
Regeringen har den 18 juni 2003 fattat beslut om att tillsätta en
IT-politisk strategigrupp med uppdrag att främja det svenska
informationssamhällets fortsatta utveckling (N2003/4799/ITFOU).
Syftet är att bidra till att det IT-politiska målet, att Sverige
som första land skall bli ett informationssamhälle för alla,
uppnås, och därmed bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt och
nytta för medborgaren.
24-timmarsmyndigheten
Den offentliga sektorn bör vara ett föredöme som aktiv användare
av informationsteknik i den egna verksamheten och i samverkan med
företag och medborgare. Det gäller såväl statlig förvaltning som
kommuner och landsting. Utvecklingen, som går under beteckningen
24-timmarsmyndigheten, har tagit fart och har på flera sätt
medfört förenklingar och förbättringar för medborgarna i deras
kontakter med myndigheter. Varje månad har den offentliga
förvaltningens webbplatser två miljoner unika besökare. Att
registrera och ställa av fordon, söka jobb, deklarera
inkomstskatt och begära tillfällig föräldrapenning är exempel på
offentliga tjänster som finns tillgängliga via informationsteknik.
Ett särskilt arbete pågår för att förenkla regelverk och
myndighetsservice för företagen.
För att stimulera och underlätta en fortsatt positiv utveckling
har regeringen initierat ett omfattande arbete. Särskilda
insatser vidtas för att få till stånd en gemensam infrastruktur
omfattande bl.a. tillförlitliga säkerhetslösningar för den
elektroniska kommunikationen mellan myndigheter och mellan
myndigheter och enskilda. Ökad samverkan underlättas av
gemensamma standarder och gemensamma tjänster för de statliga
myndigheternas elektroniska kommunikation och
informationshantering. Regeringen avser därför att inrätta ett
särskilt samordningsorgan bestående av representanter från
statliga myndigheter som är av särskild betydelse för
utvecklingen av den elektroniska förvaltningen.
Inom Regeringskansliet bedrivs ett samordnat och målinriktat
arbete med att inventera formkrav i lagar och förordningar i
syfte att undanröja hinder för elektronisk kommunikation och
elektronisk dokument- och ärendehantering. Arbetet redovisas i
rapporten Formel - Formkrav och elektronisk kommunikation (Ds
2003:29).
Regeringen har gett Statskontoret, Arbetsmarknadsstyrelsen,
Centrala studiestödsnämnden, Riksförsäkringsverket,
Riksskatteverket och Tullverket i uppdrag att gemensamt utveckla
och pröva nya former för lokal servicesamverkan (dnr Fi
2003/3123). Syftet är att med hjälp av bl.a. IT pröva nya och mer
rationella lösningar som gör den offentliga servicen mer
tillgänglig och kostnadseffektiv. Inom ramen för uppdraget har
myndigheterna möjlighet att bjuda in kommuner och landsting att
delta i arbetet.
Elektronisk handel
Ytterligare en central del av IT-politiken är att stimulera den
elektroniska handeln. I propositionen Ett informationssamhälle
för alla (prop. 1999/2000:86) framhåller regeringen att
elektronisk handel är ett medel för att öka tillväxten. I
budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1) framförs att
regeringen vill öka takten i arbetet med att få den offentliga
sektorn att övergå till att handla och kommunicera elektroniskt.
Med informationsteknik i allmänhet och e-affärer i synnerhet kan
offentlig förvaltning effektivisera sina administrativa processer.
Detta kan leda till rationaliseringar i organisationen, men även
skapa nytta för medborgare och företag, i form av bättre
tillgänglighet till information och besparingar i tid och
kostnader för ärendehantering.
Arbetet inom EU
De nationella insatserna ingår också som en del av åtaganden inom
ramen för EU-samarbetet. Handlingsprogrammet e-Europa 2005 syftar
till att ta fram säkra tjänster och tillämpningar och innehåll
som bygger på lättillgänglig bredbandsinfrastruktur med målet att
före 2010 göra Europa till den mest konkurrenskraftiga och
dynamiska kunskapsbaserade ekonomin med ökad sysselsättning och
social sammanhållning. En viktig del är utvecklingen av
användbara offentliga tjänster på Internet. Handlingsprogrammet
anger även att de offentliga myndigheterna i medlemsstaterna och
den privata sektorn bör sträva efter att deras tjänster skall
kunna nås via olika tekniska plattformar, t.ex. interaktiv
digital-TV och tredje generationens mobila kommunikation.
Ett särskilt arbete pågår i syfte att förbättra möjligheterna för
såväl allmänhet som näringsliv att vidareutnyttja information
från offentlig sektor i syfte att skapa nya tjänster och
produkter. För närvarande bereds ett direktiv med syftet att
sörja för att samma grundläggande villkor tillämpas för alla
aktörer på den europeiska informationsmarknaden i fråga om
vidareutnyttjande av offentlig information.
Behovet av en delegation
Sverige ligger internationellt sett i framkanten som IT-nation
och har kommit långt i att skapa ett informationssamhälle för
alla. Sveriges framgångar bygger i stor utsträckning på de goda
förutsättningar som skapats genom en väl utbyggd infrastruktur
med hög överföringskapacitet, den höga IT-mognad som finns hos
befolkningen och arbetskraften, en tradition av pragmatisk
samverkan mellan stat och näringsliv samt satsningar på forskning
och utveckling.
Det är angeläget att Sverige befäster sin ställning som
framstående IT-nation och genom en framsynt politik flyttar fram
positionerna ytterligare. Det är viktigt för näringslivets
utveckling och konkurrenskraft och för människors livskvalitet
och delaktighet i samhällsutvecklingen. Därtill bidrar det till
att stärka Sveriges anseende och roll i det internationella
samarbetet.
Sveriges fortsatta framgång är beroende av en ökad utveckling och
användning av attraktiva elektroniska tjänster, över såväl fasta
som mobila nät. Av särskild vikt är utvecklingen av elektroniska
tjänster i offentlig sektor, såväl tjänster som kan skapa stor
nytta för medborgare och företag som tjänster som kan bidra till
en positiv utveckling i offentlig sektor. Informationstekniken är
ett viktigt instrument för att den offentliga sektorn på ett
effektivt sätt skall kunna möta de utmaningar och tillvarata de
möjligheter som samhällets förändringar medför.
Den demografiska och ekonomiska utvecklingen
Genomsnittsåldern hos befolkningen blir högre. Det i sin tur ökar
behoven av vård och omsorg samtidigt som belastningen på de
offentliga utgifterna tilltar då en ökad andel äldre skall
försörjas av en minskad andel i förvärvsaktiv ålder. De kommande
stora pensionsavgångarna riskerar att medföra stora
kompetensförluster. Sammantaget ställer detta krav på
rationaliseringar och förnyelse inom offentlig sektor.
Samtidigt har befolkningssammansättningen förändrats med allt
fler invånare med utländsk bakgrund. Mångfalden är en resurs som
bättre behöver tas till vara i offentlig sektor.
Ytterligare en utvecklingsinriktning är att befolkningen i stora
delar av landet minskar. För att kunna upprätthålla en
grundläggande offentlig service i glesbefolkade områden, behövs
mer samverkan och samordning mellan stat och kommun samt mellan
offentliga aktörer och andra servicegivare.
Medborgares och företags förväntningar
Medborgarnas krav på hög kvalitet i och hög tillgänglighet till
offentlig verksamhet ökar. Rörligheten av arbetskraft, kapital
och marknader tilltar. Näringslivets konkurrenskraft blir därmed
alltmer avhängigt av dynamiska miljöer med en väl fungerande
infrastruktur, däribland tillgång till offentliga
informationskällor som kan återanvändas och förädlas på marknaden.
Utvecklingen av e-tjänster kan i många fall vara ett effektivt
sätt att minska den administrativa bördan för småföretag. En
utmaning för det offentliga är att tillhandahålla en service
anpassad till medborgares och företags olika behov och
förutsättningar. Den offentliga sektorn spelar också en viktig
roll genom att skapa förutsättningar för utvecklingen i samhället
i stort t.ex. genom att använda e-handel.
Deltagandet i traditionella demokratiska kanaler för inflytande
tenderar att sjunka samtidigt som samhällsengagemanget är
fortsatt högt. En utmaning är att tillvarata människors
samhällsintresse genom att öppna nya kanaler för insyn och
deltagande i politiska beslutsprocesser.
Internationaliseringen och EU-samarbetet
Ett ökat och fördjupat EU-samarbete kräver innovativa lösningar
för att ge alla medborgare och företag i Europa likvärdiga
möjligheter att ta del av den information och de tjänster som
finns inom gemenskapen och i de olika medlemsländerna.
Svenska företag arbetar i stor utsträckning mot en internationell
marknad varför möjligheten att framställa elektroniska tjänster
som kan främja konkurrenskraften bör tillvaratas.
Syfte och utgångspunkter
Syftet med delegationen är att den skall vara pådrivande i
utvecklingen och användningen av elektroniska tjänster i
offentlig sektor. Delegationen skall inrikta sig särskilt på
elektroniska tjänster som kan skapa stor nytta för medborgare och
företag samt effektivisera offentlig sektor.
Målet är att förbättra och effektivisera offentlig verksamhet,
öka tillgängligheten till viktig samhällsservice, underlätta
medborgarnas insyn och delaktighet i offentliga beslutsprocesser
samt stimulera näringslivets konkurrenskraft. Delegationens
arbete kan därmed bidra till uppfyllelsen av de viktiga
allmänpolitiska målen om en hållbar ekonomisk tillväxt, en hög
välfärd för alla medborgare i hela landet samt en vital demokrati
med ett högt deltagande.
Delegationens arbete ligger i linje med IT-politikens inriktning
vars mål är att Sverige som första land skall bli ett
informationssamhälle för alla. Delegationens arbete är även en
viktig del i regeringens handlingsprogram för att minska den
administrativa bördan för företag.
En utgångspunkt för delegationens arbete skall vara att de
elektroniska tjänsterna inte får utestänga grupper av medborgare.
Alla medborgare, oavsett kön, ålder, eventuella funktionshinder,
etnisk och kulturell bakgrund samt bostadsort, skall ha samma
förutsättningar att kunna fullgöra sina skyldigheter och
tillvarata sina rättigheter gentemot det allmänna.
Vid utveckling av offentliga e-tjänster kan även frågor som berör
infrastruktur och säkerhet uppkomma. Behovet av en väl fungerande
och tillförlitlig elektronisk kommunikationsinfrastruktur är en
betydelsefull aspekt för att nå en bred användning av offentliga
e-tjänster.
Uppdraget
Delegationen skall
· identifiera områden i offentlig sektor där elektroniska
tjänster har en potential att skapa stor nytta för medborgare
och företag samt effektivisera offentlig sektor, men där det
finns hinder som behöver undanröjas eller skäl att påskynda
utvecklingen samt ta initiativ till åtgärder för att driva på
utvecklingen inom dessa områden,
· pröva nya vägar att öka samverkan mellan staten, kommuner och
landsting samt mellan offentlig sektor och andra aktörer vid
utveckling och tillhandahållandet av elektroniska tjänster,
· initiera samverkansprojekt med näringslivet,
· främja kunskapsöverföring mellan forskning och utveckling och
framtagandet av praktiska och nyttoskapande elektroniska
tjänster,
· bedöma behov av och former för särskilda stödinsatser för
utvecklingen av elektroniska tjänster,
· stimulera utnyttjandet av kombinerade servicekanaler såsom t.ex.
avancerad telefonservice och servicekontor genom vilka
medborgare och företag kan erbjudas personlig hjälp med att
utnyttja de elektroniska tjänsterna,
· pröva vilka typer av elektroniska tjänster som kan vara
lämpliga att leverera via nya kommunikationsplattformer såsom
mobila elektroniska kommunikationssystem och interaktiv
digital-TV.
Arbetsformer och redovisning av uppdraget
Delegationen skall arbeta åtgärdsinriktat. Delegationen skall
redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 november 2006.
Lägesrapporteringar skall göras halvårsvis med start den 1 maj
2004.
Delegationen får inrätta referens- och arbetsgrupper som kan
bistå delegationen i arbetet.
Delegationen skall tillvarata de erfarenheter och kunskaper som
finns i pågående och genomförda utredningar och andra
utvecklingsprojekt med anknytning till delegationens uppdrag.
Delegationen skall följa pågående arbete som bedrivs inom
Regeringskansliet såsom bl.a. Arbetsgruppen för
innovationspolitik, Forum för IT och miljö och Arbetsgruppen för
IT och demokrati samt följa arbetet i Ansvarskommittén (dir.
2003:10).
(Finansdepartementet)