Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2003. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppgift att utarbeta ett förslag som innebäratt nationaldagen den 6 juni blir allmän helgdag. Bakgrund Enligt 1 § lagen (1989:253) om allmänna helgdagar avses med allmän helgdag söndagar, däribland påskdagen och pingstdagen, samt nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag. Vidare är långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, annandag pingst, midsommardagen och alla helgons dag allmän helgdag. I förarbetena till lagen om allmänna helgdagar (prop. 1988/89:114 s. 5) konstateras att flera funktioner är knutna till helgdagsbegreppet genom föreskrifter i olika författningar. Det gäller då framför allt föreskrifter som reglerar när åtgärder skall vidtas och hur tiden skall beräknas när en förfallodag e.d. infaller på en söndag eller annan allmän helgdag. Som exempel nämns också bestämmelsen i 9 § semesterlagen (1977:480) om att helgdagar normalt inte räknas som semesterdagar. Vidare framhålls i propositionen att vad som är allmän helgdag är av stor rättslig och samhällsekonomisk betydelse. Med anledning av propositionen om allmänna helgdagar väcktes motioner med förslag om att nationaldagen den 6 juni skulle bli helgdag. Vid sin behandling av propositionen jämte motionerna hänvisade konstitutionsutskottet (bet. 1988/89:KU29) till ett tidigare uttalande om att de gällande formerna för firandet av nationaldagen/svenska flaggans dag gav tillräckligt utrymme för att markera nationaldagens betydelse i det svenska samhället. Frågan om nationaldagen som allmän helgdag har därefter behandlats av konstitutionsutskottet vid flera tillfällen. Vid riksmötet 1991/92 ansåg utskottet (bet. 1991/92:KU9), som uppmärksammade att ett införande av ytterligare en helgdag bl.a. hade ekonomiska aspekter, att frågan på lämpligt sätt borde bli föremål för utredning. Regeringen bemyndigade i september 1993 det statsråd som då hade till uppgift att föredra ärenden om statsrätt och förvaltningsrätt att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda förutsättningarna för att göra nationaldagen till helgdag. Enligt direktiven (dir. 1993:104) var det av vikt att utredaren särskilt studerade de ekonomiska konsekvenserna som inrättandet av en ny helgdag skulle få, såväl för den offentliga sektorn som för näringslivet och övriga delar av samhället. I utredarens uppdrag låg också att undersöka konsekvenserna, ekonomiska och andra, av att inrätta nationaldagen på bekostnad av någon nu existerande allmän helgdag. Utredaren föreslog i sitt betänkande (SOU 1994:58) att nationaldagen den 6 juni skulle bli allmän helgdag. Efter att ha studerat de ekonomiska konsekvenserna av ytterligare en helgdag men också beaktat kyrkliga och sociala faktorer kom utredaren fram till att annandag pingst samtidigt borde upphöra att vara helgdag. Sammanfattningsvis angav utredaren att om man införde nationaldagen som en helgdag, utan att ändra något annat, skulle det medföra ett årligt inkomstbortfall inom tillverkningsindustrin på omkring 0,3 procent i genomsnitt. Bruttonationalprodukten skulle minska med mellan 0,2 och 0,3 procent, dvs. med mellan tre och fyra miljarder kronor baserat på 1992 års produktion. Enligt utredaren kunde det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst. I valet mellan dessa dagar fann utredaren att annandag pingst var den helgdag som framstod som minst olämplig att ta bort. Förslaget remissbehandlades varvid flera av remissinstanserna visade sig vara positiva till att inrätta den 6 juni som allmän helgdag. Olika åsikter fördes dock fram i frågan om på vilken helgdags bekostnad det skulle ske. I budgetpropositionen 1994/95:100 (bil. 3 s. 14) angav regeringen att tanken att göra nationaldagen till helgdag inte borde fullföljas. Konstitutionsutskottet behandlade i betänkande 1995/96: KU11 motioner om nationaldagen som allmän helgdag. Enligt utskottets mening gav de gällande formerna för firande av nationaldagen och svenska flaggans dag den 6 juni tillräckligt utrymme för att markera den dagens betydelse i det svenska samhället. Motionerna avslogs därför. Detta ställningstagande vidhölls sedan vid behandlingen av motioner i ämnet i betänkandena 1997/98:KU9, 1999/2000:KU18 och 2000/01:KU15. Riksdagens ställningstagande till frågan om en allmän helgdag på nationaldagen den 6 juni I betänkandet 2001/02:KU9 behandlade riksdagen ett antal motioner om att göra nationaldagen den 6 juni till allmän helgdag. Vid behandlingen av motionerna kom konstitutionsutskottet fram till att nationaldagen den 6 juni bör bli allmän helgdag. Utskottet gjorde vidare följande uttalande. Utskottet är medvetet om att detta kan få ekonomiska konsekvenser för samhället. Om den 6 juni blir allmän helgdag på bekostnad av någon nu existerande helgdag blir de ekonomiska effekterna beroende av vilken existerande allmän helgdag som skall komma i fråga. Nationaldagsutredningen föreslog att den 6 juni skulle bli allmän helgdag samtidigt som annandag pingst skulle upphöra att vara helgdag. De ekonomiska effekterna av ett sådant förslag blir andra än om t.ex. trettondedag jul skulle upphöra att vara allmän helgdag. Utskottet anser att det får ankomma på regeringen att utarbeta ett förslag som innebär att nationaldagen den 6 juni skall bli allmän helgdag. Riksdagen tillkännagav regeringen som sin mening vad utskottet anfört (rskr. 2001/02:139). Uppdraget Utredaren skall upprätta ett förslag med innebörd att nationaldagen den 6 juni blir allmän helgdag. Ett införande av en ny allmän helgdag innebär en generell arbetstidsförkortning med bl.a. minskad produktion och skattebortfall som följd. I utredarens uppdrag skall därför ligga att studera de ekonomiska effekterna av att den 6 juni inrättas som allmän helgdag. Utredaren skall också lämna förslag till hur de ekonomiska förluster som därigenom uppstår kan kompenseras, t.ex. genom att någon befintlig helgdag flyttas eller tas bort. Om utredaren anser att ett inrättande av den 6 juni som allmän helgdag måste ske på bekostnad av nu existerande helgdagar skall utredaren ange vilken eller vilka av dessa dagar som i sådant fall bör komma i fråga samt noggrant redovisa skälen för sin bedömning. Utredaren skall därvid särskilt pröva Nationaldagsutredningens förslag om att annandag pingst skall upphöra att vara helgdag. I uppdraget ingår också att lämna förslag på de lagändringar som kan föranledas av utredarens överväganden. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 mars 2004. (Justitiedepartementet)