Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En kommitté skall kartlägga och analysera hur utbildningssystem på alla nivåer arbetar för ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. För att skaffa sig ett underlag i detta arbete och i syfte att stimulera till ytterligare insatser inom området, skall kommittén planera och genomföra ett internationellt seminarium om "utbildning för hållbar utveckling". Bakgrund Världskommissionen om miljö och utveckling (1987), den s.k. Brundtlandkommmissionen, definierar i sin rapport "Vår gemensamma framtid" hållbar utveckling som en utveckling som möter behovet hos nuvarande generation utan att kompromissa med möjligheten för framtida generationer att tillgodose sina behov. I rapporten framhålls att aspekten hållbar utveckling måste behandlas integrerat. Att skapa ekonomisk tillväxt, arbeta för jämställdhet och bekämpa fattigdom är i detta sammanhang lika nödvändigt som omsorg om miljön. Dessa principer och Rio-deklarationen ligger till grund för Agenda 21, den handlingsplan för global omställning till hållbar utveckling som antogs 1992 vidFN:s miljökonferens i Rio de Janeiro. På regional nivå beslutade Östersjöregionens regeringschefer och utrikesministrar (Council of the Baltic Sea States, CBSS) i maj 1996 att utarbeta en handlingsplan för omställning till en hållbar utveckling, "Agenda 21 för Östersjöregionen, Baltic 21". Arbetet omfattade till en början sju sektorer: jordbruk, energi, fiske, skog, industri, turism och transport samt den sektorsövergripande delen fysisk planering. I sina slutrapporter identifierade samtliga sektorer utbildning som en viktig faktor för att uppnå hållbar utveckling. I det gemensamma dokumentet "Agenda 21 for the Baltic Sea Region - Baltic 21" betonas vikten av att öka medvetandegraden i samhället i frågor som gäller hållbar utveckling. Samarbetet utökades enligt beslut av CBSS i april 2000 genom att utbildning tillfördes som en åttonde sektor. Vid ett möte i januari 2002 mellan utbildningsministrarna i Östersjöregionen antogs Agenda 21 för utbildning för hållbar utveckling, "Baltic 21 Education" (Baltic 21E). Den hade föregåtts av arbete i ett nätverk som inkluderade såväl ministerier som skolor, högskolor och frivilliga organisationer. Genomförandet av Baltic 21E och dess handlingsprogram är en mycket viktig del i utvecklingen av en hållbar Östersjöregion. Baltic 21E innehåller en överenskommelse om mål för utbildningssektorn som helhet och för de olika delarna av sektorn. Det övergripande målet för utbildning för hållbar utveckling ansluter till Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling. Utbildning för hållbar utveckling skall vara baserad på integrering av ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling och handlar inte minst om demokrati, medinflytande och social rättvisa. Genom FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling i september 2002 i Johannesburg, blev begreppet hållbar utveckling med dess tre dimensioner - den ekonomiska, sociala och miljömässiga - definitivt erkänt och har börjat omsättas till praktisk handling. Mötet slog fast att hållbar utveckling skall ligga till grund för det fortsatta internationella, nationella och lokala utvecklingsarbetet. Arbetet för hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål som manifesterades den 20 december 2002 då FN:s generalförsamling antog en resolution om ett årtionde för utbildning för hållbar utveckling med början den 1 januari 2005. Unesco är huvudansvarig för att ta fram ett genomförandeprogram för årtiondet. Programmet kommer att behandlas vid 2003 års generalförsamling. I regeringsförklaringen anges att Sverige skall vara ett föregångsland och internationellt pådrivande i omställningen till en hållbar samhällsutveckling. Vid världstoppmötet i Johannesburg 2002 underströks att utbildning har en avgörande betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Det sades bl.a. att alla länder skall arbeta för att hållbar utveckling skall genomsyra utbildningssystemens alla nivåer. I det huvudtal som statsminister Göran Persson höll vid toppmötet betonade han utbildningens viktiga roll i omställningen av samhällsutvecklingen i en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar riktning. Statsministern aviserade också Sveriges avsikt att inbjuda till ett internationellt seminarium om utbildning för hållbar utveckling. För att fullgöra denna utfästelse skall ett internationellt seminarium anordnas i Göteborg 5-7 maj 2004. Uppdraget En kommitté skall kartlägga och analysera hur utbildningssystem på alla nivåer arbetar för ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Kommittén skall göra en översikt av erfarenheter av metoder och arbetsformer som syftar till att stimulera utbildningssystemet på alla nivåer - från förskola till universitet, särskilt lärarutbildning - samt folkbildningen att verka för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. I detta uppdrag ingår att redogöra för hur man, med utgångspunkt i vetenskapliga rön och i samverkan med det omgivande samhället, kan verka för att sprida betydelsefull kunskap som stimulerar utbildningssystemet att genomsyras av idéerna kring hållbar utveckling. Vidare skall kommittén - ta fram goda exempel på hur man arbetar med hållbar utveckling inom skilda kunskapsområden, t.ex. praktisk undervisning inom olika former av utbildning, - ge förslag på hur man kan bidra till att bygga nätverk mellan forskning och utbildning och stimulera till framtagandet av läromedel med avseende på hållbar utveckling, samt - ge förslag på hur intresse kan skapas för FN:s årtionde 2005-2015 om utbildning för hållbar utveckling. För att skaffa sig ett underlag i arbetet att kartlägga och analysera hur utbildningssystemet på alla nivåer arbetar för ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling och i syfte att stimulera till ytterligare insatser inom området, skall kommittén planera och genomföra ett internationellt seminarium om "utbildning för hållbar utveckling". De teman som seminariet kan behandla är t.ex. demokrati (inkl. jämställdhet), hälsa, hållbara produktions- och konsumtionsmönster, fattigdom, vatten, klimat, energi och hiv/aids. Seminariet skall kunna inspirera till att inkludera utbildning för hållbar utveckling i nationella strategier som är relevanta för hållbar samhällsutveckling. Kommittén kan, inom ramen för tilldelad budget, besluta om särskilda uppdrag för konferensens genomförande. Kommittén kan knyta till sig referensgrupper. Kommittén skall framställa en skrivelse som utformas som ett pedagogiskt hjälpmedel inom utbildningsområdet. Skrivelsen skall översättas och även kunna användas av utbildningspolitiker nationellt och internationellt för att initiera och stärka utbildning för hållbar utveckling. Kommittén förutsätts samarbeta med företrädare för Göteborgs Universitet, Göteborgs stad, Chalmers Tekniska Högskola och vetenskapscentret Universeum i Göteborg, samt övriga berörda myndigheter och organisationer. Redovisning Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 2004. (Utbildningsdepartementet)