Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2003. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur statliga myndigheters information om totalförsvar och säkerhetspolitik kan samordnas och utvecklas. Utredaren skall lämna förslag till hur ämnesområdet information om totalförsvar och säkerhetspolitik kan utvidgas till att även omfatta samhällets sårbarhet, säkerhet och skydd samt krishantering. Utredaren skall även lämna förslag till övergripande mål för information om totalförsvar och krishantering. I uppdraget ingår även att lämna förslag till vad informationen bör omfatta, vilka aktörer som skall lämna information samt förslag till vem som bör få till uppgift att verka för samordning av informationen. Utredaren skall också föreslå hur skolinformationen bör samordnas, läggas upp och hur ansvaret bör fördelas mellan aktörerna. Slutligen skall utredaren lämna förslag till hur samhället skall kunna nå fram med informationen till grupper som i mycket ringa omfattning deltar i utbildning med totalförsvarsplikt eller har begränsade kunskaper i svenska eller som genom funktionshinder av olika slag har begränsade möjligheter att delta i samhällets aktiviteter. Allt färre kommer i kontakt med totalförsvaret Riksdagen har beslutat att totalförsvaret skall vara så uppbyggt och organiserat att det är en angelägenhet för hela befolkningen. Detta förutsätter att det finns en bred acceptans för försvaret hos allmänheten. En allt mindre del av en årskull kallas numera in för pliktutbildning. Framtidens medborgare kommer att tillhöra en generation som i stor utsträckning inte har kommit i kontakt med totalförsvaret. Informationen om totalförsvar och säkerhetspolitik måste därför anpassas till de nya förhållandena. Det behövs bättre information om totalförsvaret Genom olika organ sprider staten information i samhället om säkerhetspolitik och totalförsvar. De viktigaste statliga aktörerna är Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten, Styrelsen för psykologiskt försvar, Statens räddningsverk och Totalförsvarets pliktverk. Även de frivilliga försvarsorganisationerna, bildningsförbunden, Centralförbundet Folk och Försvar och olika folkrörelser har en viktig roll. Statliga bidrag lämnas därför till ett antal organisationer, bl.a. de frivilliga försvarsorganisationerna och Centralförbundet Folk och Försvar. Informationsprojekten utförs oftast i samverkan med flera myndigheter, varvid en är huvudansvarig. Totalförsvarets informationsråd, som administreras av Styrelsen för psykologiskt försvar, utgör ett forum för gemensamma frågor. I propositionen Frivillig försvarsverksamhet inom totalförsvaret (prop. 2001/02:159) framhålls att de frivilliga försvarsorganisationerna bör stimuleras till att sprida kunskap och information om totalförsvaret, medverka till fortbildning, utgöra rekryteringsbas och i övrigt medverka till totalförsvarets folkliga förankring. Regeringen uttalar i propositionen att en av de viktigaste utgångspunkterna och prioriteringarna för Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten vid fördelning av organisationsstöd skall vara värdet av organisationens bidrag till totalförsvarets folkförankring. Nuvarande regler En allmän informationsskyldighet för myndigheterna finns dels i förvaltningslagen (1986:223), dels i verksförordningen (1995:1322). I Krisberedskapsmyndighetens, Statens räddningsverks och Styrelsen för psykologiskt försvars instruktioner föreskrivs att myndigheterna har en särskild informationsskyldighet. Utredningar och rapporter Pliktutredningen föreslog i betänkandet Totalförsvarsplikten (SOU 2000:21) att det skall utarbetas en strategi för åtgärder som syftar till att öka kunskaperna om totalförsvar och plikttjänstgöring i samhället. Enligt utredningen krävs det en kraftig samordning av informationsinsatserna för att målet om folklig förankring skall kunna uppnås. De fem samverkande myndigheterna - Försvarsmakten, Statens räddningsverk, Styrelsen för psykologiskt försvar, Totalförsvarets pliktverk och Överstyrelsen för civil beredskap - borde enligt utredningen i ökad utsträckning bidra till fortbildningen av lärarna inom området totalförsvar och säkerhetspolitik. Varje gymnasieskola borde genomföra en "Skolans totalförsvarsdag". Regeringen uppdrog den 17 maj 2001 åt Totalförsvarets pliktverk att, i samråd med Skolverket, utreda och redovisa hur en totalförsvarsdag för information till gymnasieungdomar kan genomföras. Regeringen anförde därvid att en totalförsvarsdag skulle kunna vara ett komplement till övriga åtgärder för att vidmakthålla och utveckla förankringen av folkförsvaret. I Pliktverkets rapport Totalförsvarsdag för information i gymnasieskolan, som lämnades till regeringen den 5 november 2001 (dnr Fö/2001/2518/MIL), konstateras att behovet av information är stort men att det även finns mycket goda möjligheter att åstadkomma en tydlig förstärkning av den utbildning som i dag ges i skolorna. Man bör utgå från de förhållanden som gäller för och i skolan. Ansvaret för planering och genomförande av informationen skall ligga på kommunen och skolan, varvid lärarna i samarbete med eleverna har en nyckelroll. Utformning och uppläggning måste anpassas för varje skolas förutsättningar och behov. En "totalförsvarsdag i skolan" som är lika för alla är därför enligt rapporten varken möjlig eller lämplig att införa. Totalförsvarsinformationen i gymnasieskolan skall enligt rapporten ses som en åtgärd bland många andra för att bidra till en god folkförankring av totalförsvaret. Målet för en förstärkt totalförsvarsinformation i skolan skall vara att ge alla gymnasieelever kunskap om samhällets sårbarhet, säkerhet och skydd samt krishantering och totalförsvar samt bidra till att den enskilde ser sin egen roll och egna skyldigheter inom dessa områden. Styrelsen för psykologiskt försvar har i en promemoria, som lämnades till regeringen den 21 augusti 2002 (dnr Fö2002/1913/CIV), redovisat metoder för hur en förstärkt totalförsvarsinformation för skolornas gymnasieklasser skulle kunna genomföras i form av ett mobilt undervisningscentrum. I promemorian föreslås att Sverige i likhet med Danmark - Försvarets upplysnings- och välfärdstjänst (FOV) - skulle kunna skaffa sig en mobil undervisningscentral i form av en specialinredd buss. Eleverna skulle erbjudas undervisning i ämnena freds- och konfliktspel, krislösning via samarbete, försvaret i samhället, säkerhetspolitik samt samhällets sårbarhet, beredskap och skydd och krishantering, allt anpassat till den lokala efterfrågan. Centralförbundet Folk och Försvar, som bedriver bl.a. skolinformation riktad till såväl lärare som elever, har i bidragsansökan för 2003 framhållit att denna del av verksamheten bör prioriteras då allt färre ungdomar gör plikttjänstgöring. I en skrivelse den 28 augusti 2002 har Folk och Försvar utvecklat tankegångarna. Behov av en utredning Det är viktigt att människor i vårt land känner förtroende för det civila och militära försvaret samt de åtgärder som vidtas för att förhindra respektive minska skador på människa och egendom vid fredstida krissituationer av olika slag. En helhetssyn skall prägla samhällets satsningar och åtgärder för att förebygga och hantera hot och risker i såväl fred som krig. Som ett led i detta beslutade riksdagen våren 1997 om en ambition för beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. I propositionen Samhällets säkerhet och beredskap (prop. 2001/02:158) redovisas en ny struktur för beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Från och med den 1 juli 2002 gäller förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. Mot bakgrund av dessa förändringar bör ämnesområdet information om totalförsvar och säkerhetspolitik i fortsättningen utvidgas till att även omfatta samhällets sårbarhet, säkerhet och skydd samt krishantering. Den information som lämnas om totalförsvar och säkerhetspolitik behöver en tydligare inriktning och samordning. Vidare har den ändrade inriktningen av säkerhetspolitiken med den ökade betoningen av samhällets förmåga att klara fredstida extrema situationer inte fått tillräckligt genomslag i samhället. Uppdraget En särskild utredare bör tillkallas. Utredaren skall kartlägga: · inriktningen av dagens totalförsvarsinformation, · vilka aktörerna är i dag - beställare respektive utförare, vem gör vad och med vilket resultat, · statens kostnader för totalförsvarsinformationen, · mottagare av informationen, inbegripet grupper av personer med begränsade kunskaper i svenska, invandrare och personer med olika slag av funktionshinder. Den verksamhet som bedrivs av Totalförsvarets informationsråd skall studeras för att se vilka erfarenheter som kan tas till vara. Utredaren skall · utreda hur de olika styrdokumenten för grund- och gymnasieskola är utformade i de delar som beskriver kunskapsområden inom vilka undervisning om totalförsvaret och samhällets krishantering kan tänkas ingå, · göra pilotstudier i ett antal skolor för att undersöka hur, i vilka sammanhang och i vilken omfattning undervisning sker om totalförsvaret samt · analysera om det finns behov av att stödja och förbättra skolans möjligheter att behandla totalförsvaret i undervisningen. Om så är fallet skall utredaren föreslå åtgärder som tar hänsyn till gällande ansvarsfördelning mellan stat och kommun/skolhuvudman. Utredaren skall lämna förslag till · övergripande mål för information om totalförsvar och säkerhetspolitik samt krishantering, · vad informationen om totalförsvaret och säkerhetspolitiken samt samhällets krishantering bör omfatta, · framtida beställare och utförare, · vem som bör få till uppgift att verka för samordning av informationen, och · hur samhället skall kunna nå fram med information till de grupper som bland annat i mycket ringa omfattning deltar i pliktutbildningen eller har begränsade kunskaper i det svenska språket eller som genom funktionshinder av olika slag har begränsade möjligheter att delta i samhällets aktiviteter. När det gäller frågan om beställare skall utredaren beakta att varje myndighet även skall ha utrymme för "egna" informationsinsatser som den genom instruktion och regleringsbrev m.m. är ålagd att svara för. Utredaren skall redovisa förslag på hur åtgärderna kan finansieras. Samråd Utredaren skall samråda med Försvarsmakten, Krisberedskapsmyndigheten, Skolverket, Statens räddningsverk, Styrelsen psykologiskt försvar, Totalförsvarets pliktverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Socialstyrelsen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Civilpliktsrådet, Värnpliktsrådet och berörda organisationer. Utredaren skall även ha samråd med grupper som är mottagare av informationen. Redovisning av uppdraget Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 1 mars 2004. (Försvarsdepartementet)