Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Utvärdering av personskyddet för den centrala statsledningen, Dir. 2003:132
Departement: Justitiedepartementet
Beslut: 2003-10-23
Beslut vid regeringssammanträde den 23 oktober 2003.
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall kartlägga och analysera regelverket
och rutinerna för personskyddet för den centrala statsledningen
i vårt land. Utredaren skall även undersöka hur systemet för
personskydd har tillämpats i anslutning till mordet på
utrikesminister Anna Lindh.
Utredaren skall vidare undersöka hur personskyddet för den
centrala statsledningen är ordnat i andra med Sverige jämförbara
länder, särskilt de nordiska länderna och vissa länder inom EU.
Utredaren skall överväga om det finns behov av, och i så fall
lämna förslag till förändringar av systemet för personskyddet.
Det står utredaren fritt att överväga också andra frågor som
utredaren finner motiverade med anledning av uppdraget.
Bakgrund
Säkerheten för den centrala statsledningen är grundläggande, inte
bara för samhällets förmåga att fungera vid terrorangrepp och i
andra krissituationer, utan också för det dagliga arbetet i
regering och riksdag och i förlängningen för det demokratiska
statsskicket. Mot denna bakgrund och mordet på utrikesminister
Anna Lindh har frågan väckts om skyddet av personer i den
centrala statsledningen behöver utvecklas och stärkas för att
minska samhällets och det demokratiska statsskickets sårbarhet
för våld och hot om våld. Hot och våld mot ledande politiker och
andra i utsatta positioner förekommer i alla delar av världen, om
än i olika grad och omfattning. Systemen för att hantera
säkerheten för den berörda personkretsen varierar också. Det
system som har tillämpats i vårt land efter mordet på
statsminister Olof Palme innebär att statschefen och delar av
hans familj samt statsministern har ett permanent livvaktsskydd
medan andra personer i den centrala statsledningen, däribland
övriga statsråd, har livvaktsskydd när det anses motiverat med
anledning av hotbilden. Detta har i praktiken inneburit att vissa
andra personer i den centrala statsledningen har haft ett mer
eller mindre omfattande livvaktsskydd under kortare eller längre
tid.
Det är Säkerhetspolisen som inom Rikspolisstyrelsen skall leda
och bedriva polisverksamhet när det gäller bevaknings- och
säkerhetsarbete som avser den Centrala statsledningen eller som
har samband med statsbesök eller liknande händelser.
Säkerhetspolisen har vidare ansvaret för annat personskydd i den
utsträckning som Rikspolisstyrelsen bestämmer (2 § förordningen
[2002:1050] med instruktion för Säkerhetspolisen). I de årliga
riktlinjerna för Säkerhetspolisen, vilka är en bilaga till
regleringsbrevet, anges att personskyddet skall bedrivas i den
omfattning som behövs med hänsyn till den hotbild som finns. I
regleringsbrevet för Säkerhetspolisen ställs det särskilda
återrapporteringskrav beträffande personskyddet.
Rikspolisstyrelsen har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om
polisverksamhet som rör bevaknings- och säkerhetsarbete avseende
den centrala statsledningen. Av dessa framgår det bland annat att
samordningen av de samlade polisiära skyddsinsatserna sker med
utgångspunkt från den hotbild som Säkerhetspolisen sammanställer.
Säkerhetspolisen ansvarar alltså såväl för den hotbildsbedömning
som ligger till grund för förstärkt personskydd som för de
livvakter som avdelas för uppgiften. Utöver livvaktsskydd finns
andra och mindre resurskrävande kompletterande skyddsåtgärder som
exempelvis platsbevakning av uniformerad polis och inbrotts- och
överfallslarm.
För en välgrundad hotbildsbedömning krävs det att
Säkerhetspolisen kan inhämta och få information som är relevant
för en sådan bedömning. Som exempel kan nämnas rapporter om hot
som i olika sammanhang och på olika sätt riktas direkt eller
indirekt mot enskilda personer i den centrala statsledningen.
Sådan information kan Säkerhetspolisen få i den egna verksamheten
bl.a. genom källor eller i samband med tvångsmedelsanvändning.
Informationen kan också finnas hos den öppna polisen. Uppgifter
av betydelse för hotbilden kan också komma fram inom annan
verksamhet än polisens. Av betydelse för hotbilden är vidare
uppgifter om i vilka sammanhang den person som skall skyddas
uppträder eller vistas och i vilken utsträckning han eller hon är
eller har varit exponerad i t.ex. massmedia.
Uppdraget
Utredaren skall kartlägga och analysera regelverket och rutinerna
för personskyddet för den centrala statsledningen i vårt land.
Utredaren skall överväga och om möjligt föreslå förändringar som
ökar möjligheterna att förutse, förebygga och ingripa mot våld och
hot mot den centrala statsledningen.
I uppdraget ingår det att undersöka underlaget till de
hotbildsanalyser och bedömningar som görs. Utredaren skall
överväga om det är möjligt att i större utsträckning få tillgång
till och bedöma annan information i arbetet med att ta fram
hotbilder. Det finns inga författningar som särskilt tar sikte på
att information skall lämnas till Säkerhetspolisen eller hur det
skall ske. Det är angeläget att det inte finns några hinder -
rättsliga eller praktiska - för att relevant information
överlämnas till Säkerhetspolisen. Utredaren skall överväga om det
finns några sådana hinder och vid behov föreslå förändringar.
Vidare skall ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter och
samarbetet mellan dem studeras, liksom förhållandet mellan
myndigheterna och de enskilda skyddspersonerna.
Som ett led i utvärderingen skall utredaren särskilt undersöka
hur systemet för personskydd har tillämpats i anslutning till
mordet på utrikesminister Anna Lindh. Utredaren skall kartlägga
de omständigheter som varit av betydelse i anslutning till mordet
och analysera hur gällande regler, rutiner och befogenheter har
tillämpats.
En kartläggning skall göras av de regler och den ordning som
tillämpas i andra med Sverige jämförbara länder, särskilt de
nordiska länderna och vissa länder inom EU, för att förebygga hot
och våld mot den centrala statsledningen.
Det står utredaren fritt att överväga också andra frågor som
utredaren finner motiverade med anledning av uppdraget.
Uppdraget innefattar emellertid inte att lämna förslag som rör
Säkerhetspolisens organisation som för närvarande bereds i
Regeringskansliet med anledning av betänkandet Vår beredskap
efter den 11 september (SOU 2003:32).
Utredaren skall i sitt arbete inte heller pröva eller uttala sig
om enskilda personers ansvar eller andra frågor som kan komma att
bli föremål för rättslig prövning.
I den utsträckning övervägandena leder till behov av
författningsändringar skall förslag till sådana ändringar lämnas.
Uppdraget skall bedrivas på sådant sätt att det inte riskerar att
påverka myndigheters och andras arbete i anslutning till
mordutredningen.
Utredaren skall samverka med berörda myndigheter och andra
berörda organisationer. Utredaren skall också hålla sig
underrättad om det arbete som pågår inom Justitiedepartementet
med att utreda vissa strukturella frågor inom polisen samt
uppföljningen av det arbete som inletts kring hot mot
förtroendevalda.
Uppdraget skall redovisas senast den 31 maj 2004.
(Justitiedepartementet)