Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Behandling av folkbokföringsuppgifter hos arkivmyndigheterna, Dir. 2003:122
Departement: Kulturdepartementet
Beslut: 2003-10-09
Beslut vid regeringssammanträde den 9 oktober 2003
Sammanfattning av uppdraget
En särskild utredare skall utreda arkivmyndigheternas behandling
av folkbokföringsuppgifter.
Automatiserad behandling ger väsentligt utökad möjlighet till
tillgänglighet för personuppgifter. Utredaren skall analysera om
det mot bakgrund av vikten av att skydda den personliga
integriteten är önskvärt att tillgängligheten ökar och, i så fall,
i vilken omfattning.
En avvägning skall göras mellan å ena sidan intresset av skydd
för enskildas personliga integritet och å andra sidan intresset
av effektivitet och tillgänglighet. Om utredaren efter en sådan
avvägning bedömer att en utökad automatiserad behandling av
folkbokföringsuppgifter är möjlig, ingår det i uppdraget att
föreslå den författningsreglering som bedöms nödvändig.
Bakgrund
Fram till den 1 juli 1991 hade Svenska kyrkan genom
pastorsämbetena ansvaret för den fortlöpande folkbokföringen.
Ansvaret övergick vid den tidpunkten till de lokala
skattemyndigheterna och pastorsämbetena upphörde samtidigt att
vara folkbokföringsmyndigheter (den s.k. folkbokföringsreformen).
Inför denna reform beslutade regeringen att allt
folkbokföringsmaterial skulle föras över från pastorsämbetena
till landsarkiven (protokoll 26 vid regeringssammanträde den 26
april 1990, Finansdepartementet, 3009/89). I september 1991
uppdrog regeringen åt Riksskatteverket att i samråd med
Riksarkivet ombesörja mikrofilmning och överföring av
kyrkoböckerna fram till första halvåret år 1991. Enligt beslutet
bör arbetet vara slutfört inom 20 år, dvs. senast år 2011. Totalt
rör det sig om cirka 19 700 hyllmeter folkbokföringshandlingar
från cirka 1 450 pastorsämbeten.
Riksarkivet har i en skrivelse till regeringen påpekat att
mikrofilmning av ett så omfattande material är ett tidsödande
projekt. Enligt Riksarkivet finns det ett flertal alternativ till
mikrofilmning av materialet. En möjlighet är att överföra
materialet genom s.k. skanning. Ett sådant förfarande leder dock
till att ett automatiserat personregister skapas. Mot bakgrund av
att folkbokföringsmaterialet från tiden före
folkbokföringsreformen i många fall kan innehålla känsliga
personuppgifter, menar Riksarkivet att det är av stor vikt att
utreda om nuvarande lagstiftning ger tillräckligt skydd och
flexibilitet eller om arkivmyndigheternas hantering av
folkbokföringsuppgifter bör regleras i en särskild
registerförfattning.
Nuvarande regler
Allmänt om regler för behandling av personuppgifter
I 1 kap. 2 § fjärde stycket regeringsformen (RF) föreskrivs bl.a.
att det allmänna skall värna om den enskildes privatliv och
familjeliv. I 2 kap. 3 § andra stycket RF anges att varje
medborgare i den utsträckning som närmare anges i lag skall
skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att
uppgifter om honom registreras med hjälp av automatisk
databehandling.
Sedan år 1998 reglerar personuppgiftslagen (1998:204), PUL,
närmare skyddet för den enskildes personliga integritet vid
behandling av personuppgifter. Med personuppgifter avses i lagen
all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till
en fysisk person som är i livet. PUL utgör ett genomförande i
svensk lagstiftning av EG-direktivet om personuppgifter, kallat
dataskyddsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv
95/46 EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer
med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria
flödet av sådana uppgifter). Direktivet är inte tillämpligt på
sådan behandling av personuppgifter som faller utanför
gemenskapsrätten (exempelvis när det gäller allmän säkerhet,
statens säkerhet eller statens verksamhet på straffrättens
område). PUL är dock generellt tillämplig och omfattar även
sådana områden som faller utanför EG-rätten. Avvikande
bestämmelser i lag eller förordning gäller dock framför PUL.
Grundläggande regler om att inrätta och föra personregister med
hjälp av automatisk databehandling fanns tidigare i datalagen
(1973:289). Bara den som anmält sig till Datainspektionen och
fått licens fick inrätta och föra personregister. För att få
registrera känsliga personuppgifter krävdes dessutom ett särskilt
tillstånd från Datainspektionen. Om ett personregister beslutats
av riksdagen eller regeringen krävdes dock inget tillstånd.
Genom PUL har det tidigare licens- och tillståndsförfarandet
avskaffats. Utgångspunkten i PUL är att behandling av
personuppgifter är tillåten endast i de fall och på de villkor
som lagen anger. PUL innehåller vissa grundläggande krav på hur
uppgifter får behandlas. De innebär bl.a. att personuppgifter får
behandlas endast för särskilda, uttryckligt angivna och
berättigade ändamål. Enligt huvudregeln får behandling av
uppgifter endast ske efter samtycke från den registrerade. Från
huvudregeln finns det emellertid flera undantag, t.ex. om det är
nödvändigt att behandla personuppgifter för att en arbetsuppgift
av allmänt intresse skall kunna utföras eller för att den
personuppgiftsansvarige skall kunna fullgöra en rättslig
skyldighet.
Personuppgiftslagens regler för känsliga personuppgifter
För vissa slag av uppgifter gäller enligt PUL särskilda
restriktioner. Enligt huvudregeln i lagen är det förbjudet att
behandla uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung,
politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller
medlemskap i fackförening. Det är också förbjudet att behandla
sådana personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv. Dessa olika
slag av uppgifter kallas med en samlingsbeteckning känsliga
personuppgifter.
Det finns emellertid en rad undantag från förbudet mot behandling
av känsliga personuppgifter angivna direkt i PUL. Sålunda får
sådana uppgifter enligt lagen behandlas med den registrerades
uttryckliga samtycke eller när denne offentliggjort uppgifterna
på ett tydligt sätt. Vidare får känsliga uppgifter i vissa fall
behandlas om det är nödvändigt för att den
personuppgiftsansvarige skall kunna fullgöra sina skyldigheter
eller utöva sina rättigheter inom arbetsrätten, om det är
nödvändigt för att den registrerades eller någon annans vitala
intressen skall kunna skyddas och den registrerade inte kan lämna
sitt samtycke eller om det är nödvändigt för att rättsliga
anspråk skall kunna fastställas, göras gällande eller försvaras.
Känsliga personuppgifter får också behandlas när ideella
organisationer med politiskt, filosofiskt, religiöst eller
fackligt syfte inom ramen för sin verksamhet behandlar
personuppgifter som på grund av organisationens syfte har
regelbunden kontakt med organisationen, exempelvis återkommande
kyrkobesökare, bidragsgivare och hjälpmottagare. Uppgifterna får
dock bara lämnas ut till tredje man från en sådan ideell
organisation om den registrerade uttryckligen samtyckt till det.
Känsliga personuppgifter får också behandlas för hälso- och
sjukvårdsändamål, om behandlingen är nödvändig för förebyggande
hälso- och sjukvård, medicinska diagnoser, vård eller behandling
eller administration av hälso- och sjukvård eller om uppgifterna
omfattas av sjukvårdssekretess. Slutligen undantas viss
behandling för forsknings- och statistikändamål från förbudet mot
behandling av känsliga personuppgifter.
Regleringen i PUL av behandlingen av känsliga personuppgifter
följer i princip den reglering som återfinns i
dataskyddsdirektivet. Direktivet medger dessutom att
medlemsstaterna, under förutsättning av lämpliga skyddsåtgärder
och av hänsyn till ett viktigt allmänt intresse, i sin nationella
lagstiftning eller genom ett beslut av en tillsynsmyndighet
beslutar om andra undantag från förbudet mot behandling av
känsliga uppgifter. Den nationella lagstiftningen kan således
innehålla ytterligare undantag från förbudet mot behandling av
känsliga personuppgifter.
I punkt 34 i ingressen till dataskyddsdirektivet anges det att
medlemsstaterna, när det är nödvändigt av hänsyn till viktiga
allmänna intressen, måste kunna avvika från förbudet mot att
behandla känsliga kategorier av uppgifter på sådana områden som
exempelvis folkhälsa och socialskydd, särskilt för att
säkerställa kvalitet och lönsamhet när det gäller förfaranden som
används i samband med ansökningar om förmåner och tjänster inom
sjukförsäkringssystemet, i samband med vetenskaplig forskning och
i samband med offentlig statistik. Medlemsstaterna är dock
skyldiga att se till att det finns lämpliga och konkreta
garantier för att skydda enskilda personers grundläggande
rättigheter och privatliv.
Som tidigare nämnts får regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer, om det behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt
intresse, medge ytterligare undantag från förbudet att behandla
känsliga uppgifter.
Övriga regler
Folkbokföringsmaterialet omfattas av folkbokföringssekretess
enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100). Det innebär att
sekretess gäller för uppgifter om en enskilds förhållanden, om
det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon
honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. De
allra flesta uppgifterna i materialet är således offentliga. Men
materialet kan innehålla uppgifter för vilka sekretess gäller.
Det kan vara uppgifter om t.ex. dödsorsak samt identitets- eller
könsbyten. Sekretess för uppgifter i allmänna handlingar gäller i
sjuttio år från handlingens tillkomst.
Regler för den behandling av personuppgifter som sker i
skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet finns i lagen
(2001:182) om behandling av personuppgifter i
skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet. I lagen finns
bestämmelser om bl.a. ändamål, vad uppgifterna får användas till,
vilka uppgifter som får behandlas i databasen och hur man kommer
åt och kan söka i databasen.
Behandling av personuppgifter i folkbokföringsmaterialet
Folkbokföringsmaterialet t.o.m. den 30 juni 1991, omfattar bl.a.
församlingsböcker, personakter, födelse och dödsböcker, dop-,
vigsel-, begravnings- och flyttlängder. Det löpande
folkbokföringsmaterialet t.o.m. den 30 juni 1991 är mycket
efterfrågat av forskare, inte minst släkt- och hembygdsforskare.
Det efterfrågas också i stor utsträckning av andra myndigheter
som i sitt arbete behöver uppgifter ur materialet. Att uppfylla
kravet på tillhandahållande, inklusive att pröva frågor om
sekretess, är resurskrävande. Den stora efterfrågan har också
inneburit att folkbokföringsmaterialet genom åren utsatts för ett
omfattande slitage.
Ett sätt för arkiven att möjliggöra att efterfrågat material görs
tillgängligt samtidigt som kyrkoböckerna bevaras är att göra
uppgifterna tillgängliga via automatiserad behandling.
Bokföringsmaterialet är omfattande och innehåller i många fall
känsliga uppgifter. Den del av materialet som innehåller
anteckningar från 1900-talet omfattar det dessutom ett stort
antal nu levande personer.
Utredningsuppdraget
En särskild utredare skall utreda arkivmyndigheternas behandling
av folkbokföringsuppgifter.
Automatiserad behandling av folkbokföringsuppgifter som tidigare
bara funnits på papper eller mikrofilm ger väsentligt utökad
möjlighet till tillgänglighet för personuppgifter.
Tillgängligheten ökar också om folkbokföringsuppgifterna skulle
läggas ut på Internet eller göras tillgängliga via andra nätverk.
Utredaren skall analysera om det mot bakgrund av vikten av att
skydda den personliga integriteten är önskvärt att
tillgängligheten ökar i sådan omfattning. Arbetet skall bedrivas
med utgångspunkten att arkivmyndigheternas verksamhet skall vara
effektiv med rationellt datorstöd samtidigt som nödvändig respekt
visas för enskildas personliga integritet. En avvägning skall
göras mellan intresset av integritetsskydd och intresset av
effektivitet och tillgänglighet.
Om utredaren efter en sådan avvägning bedömer att en utökad
automatiserad behandling av folkbokföringsuppgifter är möjlig,
bör den behandlingen författningsregleras. Med hänsyn till att
det i sådant fall skulle vara fråga om behandling av uppgifter,
som i vissa fall kan vara känsliga, om väldigt många människor
bör regleringen enligt regeringens mening finnas i en särskild
lag. Utredaren skall alltså i förekommande fall lämna förslag
till nödvändig särlagstiftning för behandlingen. Eftersom det är
regeringens mening att särlagstiftning bör gälla utöver
personuppgiftslagen och begränsas till att avse frågor som är
specifika för den verksamhet som omfattas av lagstiftningen,
skall utredaren lämna förslag till lagstiftning utformad efter
sådana riktlinjer. En utgångspunkt skall därvid vara att skapa
enkla och lättbegripliga regler som är anpassade efter den
tekniska utvecklingen. Utredaren skall också beakta statistikens
och forskningens behov. Reglerna bör i så stor utsträckning som
möjligt vara i överensstämmelse med personuppgiftslagens
reglering till skydd för den personliga integriteten. Det kan
dock för arkivmyndigheternas verksamhet finnas behov av särregler
i förhållande till personuppgiftslagen. Givetvis får regleringen
inte strida mot dataskyddsdirektivet.
Utredaren skall i sitt arbete beakta att folkbokföringsmaterialet
är överlämnat material som arkivmyndigheterna inte kan ändra.
Utredaren skall också analysera om det finns anledning att även
innefatta behandling av personuppgifter beträffande avlidna
personer i en eventuell lagstiftning. Utredaren skall särskilt
belysa frågor om personuppgiftsansvar, direktåtkomst till
uppgifter, utlämnande och annat elektroniskt tillhandahållande av
uppgifter, sökbegrepp, informationsskyldighet, skadestånd och
överklagande. Beträffande frågan om direktåtkomst skall utredaren
särskilt överväga om det finns anledning att samordna
arkivmyndigheternas behandling av folkbokföringsuppgifter med den
behandling som sker enligt lagen (2001:182) om behandling av
personuppgifter i skatteförvaltningens folkbokföringsverksamhet.
Utredaren skall samråda med Datainspektionen, Riksskatteverket,
Riksarkivet och landsarkiven och skall hålla sig underrättad om
Offentlighets- och sekretesskommitténs arbete (Ju 1999:06).
Redovisning av uppdraget
Utredaren skall redovisa sitt arbete senast den 30 juni 2004.
(Kulturdepartementet)