Post 1 av 1 träffar
Föregående
·
Nästa
Jämställdhetsdelegation för förskolan, Dir. 2003:101
Departement: Utbildningsdepartementet
Beslut: 2003-08-14
Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2003.
Sammanfattning av uppdraget
En delegation skall tillsättas med främsta uppgift att lyfta
fram, förstärka och utveckla jämställdhetsarbetet i förskolan.
Uppdraget omfattar såväl förskola med kommunal huvudman som
förskola anordnad av enskild.
Bakgrund
Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att
kvinnor och män skall ha samma möjligheter, rättigheter och
skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. För att uppnå
ett jämställt samhälle måste ytterligare insatser göras för att
bryta traditionella könsmönster och den maktordning som bl.a.
visar sig genom könsuppdelningen inom utbildningssystemet. I
propositionen Jämställdhetspolitiken: Delad makt - delat ansvar
(prop. 1993/94:147) konstaterar regeringen att jämställdhetsarbetet
måste breddas från att i alltför hög grad ha varit inriktat på
att förändra formella strukturer och att påverka attityder till
att inriktas på de informella strukturer som skapar och
upprätthåller den ojämna maktfördelningen mellan könen.
Under 1990-talet har kunskapen om ojämställdhetens mekanismer
ökat. Genusforskningen har fördjupats och utvecklats.
Maktutredningen (SOU 1990:44) och Kvinnomaktutredningen
(SOU 1998:6) har bidragit till ökade insikter om hur olikheter på
grund av kön skapas och upprätthålls.
Regeringens skrivelse om jämställdhetspolitiken Jämt och ständigt
(skr. 2002/03:140) visar att samhället i dag präglas av
könsmaktsordning, trots att ett aktivt jämställdhetsarbete pågått
under lång tid. Arbetet måste därför fortsättningsvis ges en mer
feministisk inriktning. Detta kräver, enligt regeringens skrivelse,
en medvetenhet om ett kvarstående mönster där kvinnor är
underordnade och män överordnade. Det krävs också en vilja att
förändra den nuvarande maktordningen. Könsmönster skapas utifrån
uppfostran, kultur, ekonomiska ramar, maktstrukturer och politisk
ideologi. Det innebär vidare, enligt skrivelsen, att könsmönstren
skapas och upprätthålls medvetet och omedvetet såväl av individer
som av samhället.
I skrivelsen slås fast att jämställdhetsarbetet på alla nivåer i
utbildningssystemet måste intensifieras och effektiviseras.
Förskolans betydelse för ökad jämställdhet ur ett livslångt
lärandeperspektiv lyfts fram.
Gällande bestämmelser
I 2 a kap. skollagen (1985:1100) finns allmänna bestämmelser om
förskoleverksamheten. Förskoleverksamhetens uppgift är att genom
pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad.
Förskolans uppdrag finns formulerat i 1998 års läroplan för
förskolan (Lpfö 98). Läroplanen, som bygger på skollagen, slår
fast att förskolans verksamhet skall präglas av grundläggande
demokratiska värderingar. "Omsorg om och hänsyn till andra
människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras
rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten."
Under avsnittet Saklighet och allsidighet i läroplanen behandlas
könsroller och könsmönster. "Vuxnas sätt att bemöta flickor och
pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar
till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är
kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella
könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan
ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen
utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller." Ett viktigt
syfte med förskolans jämställdhetsarbete är att det skall bidra
till att flickor och pojkar kan välja sin framtid utifrån kunskap,
erfarenhet och intresse.
Förskolans roll i det livslånga lärandet
Lpfö 98 är förskolans första läroplan. Detta innebär att förskolan
sedan fem år ingår i samhällets samlade utbildningssystem för barn
och unga. Läroplanen skall vara vägledande för förskolan. Ett
uttryckligt krav som ställs på verksamheten är att arbetet skall
präglas av omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, trygghet,
utveckling och lärande. Läroplanen har ett pedagogiskt syfte.
Förskolan utgör härmed ett första och betydelsefullt steg i barnets
formella utbildningsgång. I förskolans uppgift ligger även att i
samarbete med föräldrarna verka för att varje barn, flicka som
pojke, får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.
I Utbildning för kunskap och jämlikhet - regeringens utvecklingsplan
för kvalitetsarbetet i förskola, skola och vuxenutbildning
(skr. 2001/02:188) lyfter regeringen fram förskolans roll i det
livslånga lärandet. Hos det lilla barnet finns redan lusten att
lära och utvecklas. Förskolan skall därför erbjuda alla barn en
grund för att växa som människor, för lärande och språkutveckling
och ge barnen förmågan att samverka med andra. På så sätt kan
förskolan ge barnen en god grund för deras fortsatta skolgång och
det livslånga lärandet. Det är därför viktigt att förskolan är en
trygg, rolig, utvecklande och lärorik verksamhet för alla barn -
oavsett kön och bakgrund.
Nuläge och utgångspunkter
Brister i jämställdhet begränsar båda könens möjligheter att
utvecklas till sin fulla potential som människa utifrån egna
förutsättningar. Flera utvärderingar under senare år visar dock
att jämställdhet är den aspekt av demokrati och värdegrund som
får minst uppmärksamhet i förskolan samt grund- och gymnasieskolan.
Det är ofta personalens egna attityder och värderingar som avgör
om jämställdhetsfrågorna uppmärksammas eller inte.
På en arbetsplats spelar könsfördelningen bland personalen stor
roll. Flera undersökningar visar att en markant dominans av ett
kön skapar problem och gör arbetsmiljön mer komplicerad för det
underrepresenterade könet. Det är svårt att bryta förlegade
könsroller. Studier visar till exempel att de förväntningar och
attityder som möter manliga förskollärare kan vara problematiska.
Männens andel av förskolans personal utgör endast 2-3 procent.
Inom utbildningssystemet i stort gäller att ju yngre barnen är
desto färre män finns det i verksamheten. Processen, att
intressera män för traditionella kvinnoyrken och tvärtom, måste
börja tidigt och inte först när eleverna i gymnasieskolan
skall välja yrkes- och utbildningsvägar.
Förskolan möter barnen i ett känsligt skede av deras identitets-
och personlighetsutveckling; under en tid då många värderingar
grundläggs och föreställningar om kvinnligt och manligt formas.
Forskning visar att barn är mycket receptiva och att de tidigt
uppfattar vad som gäller inte minst hur flickor respektive pojkar
förväntas vara. De upptäcker och blir medvetna om
könsskillnader redan i treårsåldern i samband med den kognitiva
och språkliga utvecklingen.
Vuxna, såväl föräldrar som förskolans, skolans och gymnasieskolans
personal samt annan personal som arbetar med barn och unga,
reproducerar omedvetet eller medvetet könsroller och könsmönster.
Spädbarnsforskning visar att vuxna redan tidigt behandlar barn
olika beroende på könstillhörighet. Forskning indikerar vidare att
vuxna generellt sett ställer högre krav på flickor än på pojkar.
Livliga och utagerande flickor bemöts i regel av mindre uppmuntran
och förståelse än pojkar. Enligt många undersökningar fostras pojkar
till ett mer aggressivt beteende. Pojkars fysiska aktiviteter och
prestationer uppmuntras dessutom mer än flickors. Vissa forskare
menar att pojkar generellt i mindre utsträckning än flickor lärs
att ta ett eget ansvar. Flickor blir ofta synliga och får
inflytande genom att vara välanpassade och duktiga, pojkar i högre
utsträckning genom att synas och höras.
Olika situationer i förskolan skapar olika könsmönster. Såväl
personal, medvetet eller omedvetet, som barn är medskapare av dessa
mönster. Forskning visar att pojkdominansen är som mest påtaglig
under de vuxenledda samlingarna. Flickor tilldelas och tar på sig
uppgifter som hjälpfröknar och ordningsskapare genom hela förskole-
och skolsystemet. I förskolan förefaller flickors relations- och
omsorgsinriktning i leken accepteras mer än pojkarnas fysiska
lekaktiviteter.
Jämställdhetsinsatser riktas ofta främst till flickorna. Studier
visar att för att kunna bryta traditionella könsmönster och
könsroller behöver fler insatser och åtgärder inriktas på pojkarna
och deras villkor och situation. Flera studier visar dessutom att
förskolans liksom skolans verksamhet ofta utgår från ett
könsneutralt perspektiv. Flickors och pojkars villkor i skilda
situationer samt hur de bemöts och bedöms av de vuxna synliggörs
och problematiseras därför sällan, vilket är till nackdel för båda
könen. I senare års forskning tydliggörs att både förskolan och
skolan fungerar på olika sätt för flickor och pojkar beroende på
social bakgrund och etnicitet. Förskolan har utvecklats från en
nationellt homogen institution till en mångkulturell samlingsplats,
där rollerna som flicka och pojke blivit mycket mer varierande
och motsägelsefulla. Därför måste arbetet i förskolan utgå från
barnens mångfaldiga resurser och erfarenheter - oavsett kön och
bakgrund.
Behovet av en jämställdhetsdelegation
För att bryta rådande ojämlika strukturer mellan könen och
åstadkomma förändringar måste jämställdhetsarbetet starta redan i
förskolan. Utformningen av förskolans pedagogiska verksamhet är
därför av stor betydelse i det långsiktiga arbetet med att bryta
stereotypa könsroller och könsmönster. Förskolan och skolan skall
sätta flickors och pojkars kreativitet och nyfikenhet i centrum.
Deras perspektiv skall tillvaratas i en lärandeprocess med det
livslånga lärandet som utgångspunkt. Det är mot denna bakgrund
viktigt att jämställdhetsarbetet i förskolans pedagogiska
verksamhet lyfts fram, förstärks och utvecklas.
Förskolans läroplan har tydliggjort uppdraget att skapa de bästa
möjliga förutsättningarna för flickors och pojkars utveckling och
lärande. Jämställdhetsarbetet måste ha ett långsiktigt perspektiv.
Förskolans roll som grund för detta arbete har blivit tydligare
och förskolans betydelse för hur pojkar och flickor väljer sin
framtid har ökat. Flertalet insatser för jämställdhet har dock,
under den tid som förskolan haft en egen läroplan, främst
varit inriktade mot grund- och gymnasieskolan. Det är därför av
vikt att politiker och tjänstemän på kommunal nivå uppmärksammas
på sitt ansvar för jämställdhetsfrågorna även inom förskolan.
Kunskap om genus och ett medvetet jämställdhetsperspektiv har
betydelse för personalens handlande och för verksamhetens
utformning. Att utveckla en jämställd pedagogik utifrån ett
medvetet och kunskapsbaserat könsperspektiv är därför av vikt
för verksamhetens måluppfyllelse.
Det är emellertid inte enbart förskolan som påverkar barnen.
Föräldrar och andra vuxna i barnets omgivning är viktiga för att
forma barnets syn på och värdering av sig själv som flicka eller
pojke liksom barnets syn på andra barn - oavsett kön. För att
förskolans jämställdhetsarbete skall bli framgångsrikt är det
därför viktigt att ett gott samarbete med föräldrarna utvecklas.
Flickors och pojkars uppfattning om kvinnligt och manligt påverkas
även av media, leksaksindustrin samt barnböcker och annan
litteratur. Personalen i förskolan är beroende av det utbud som
finns för att kunna motverka stereotypa könsrollsuppfattningar
och behöver pedagogiska verktyg för ett aktivt jämställdhetsarbete.
Förskolans personal består i dag nästan enbart av kvinnor. Under
1970-talet, då män kvoterades in, var andelen män högre. Därefter
har andelen män varit konstant. Studier visar att yrkesrollen av
många, både av personal och av andra, uppfattas som identisk med
den traditionella kvinnorollen. Sammantaget innebär detta,
tillsammans med läroplanens krav, att det finns behov av att
förändra synsättet på yrkesroll och kompetens för förskolans
personal utifrån ett medvetet könsperspektiv.
Pojkars och flickors utveckling och livsvillkor får inte begränsas
på grund av könsspecifika regler, normer och värderingar. Det är
därför viktigt med kunskap om hur socialt och kulturellt kön
konstrueras och behovet av en pedagogik inriktad på jämställdhet
är av stor betydelse. Genuskunskap på lärarutbildningarna och i
gymnasieskolans barn- och fritidsprogram är dock inte en
självklarhet. Det finns inga krav på att de som genomgår
lärarutbildning skall studera jämställdhet och könsroller i teori
och praktik. Den akademiska genusforskningen har hittills visat
lite intresse för pedagogik och praktisk verksamhet. Det varierar
emellertid mellan lärarutbildningarna på hur stor vikt de lägger
på genuskunskap.
Mot bakgrund av att jämställdhet fortfarande är en lågt
prioriterad fråga i alltför många förskolor och kommuner behöver
arbetet med jämställdhet i förskolan uppmärksammas och
intensifieras. En delegation skall därför tillsättas med främsta
uppgift att lyfta fram, förstärka och utveckla det pedagogiska
jämställdhetsarbetet i förskolan, såväl kommunal som enskild, för
ökad kvalitet och måluppfyllelse.
Uppdraget
En utgångspunkt för delegationens uppdrag är att det livslånga
lärandet måste ses ur ett genusperspektiv i förskolans arbete, så
att förlegade och stereotypa könsroller och mönster på sikt kan
brytas. En annan viktig utgångspunkt är barnets, enskilt och i
samspel med andra barn, utveckling, välbefinnande, trygghet och
lärande - oavsett kön.
Delegationens uppgift är att:
1. lyfta fram och förstärka det pedagogiska
jämställdhetsarbetet inom förskolan genom att bl.a.
fördela medel till jämställdhetsprojekt,
2. välja ut, följa och dokumentera ett antal förskolors
jämställdhetsarbete samt sprida dessa förskolors
erfarenheter och kunskaper,
3. lyfta fram och premiera jämställdhetsarbete av god
kvalitet i förskolan,
4. sprida kunskap om framgångsrikt jämställdhetsarbete i
förskolor i andra länder,
5. utveckla verktyg för att personal i förskolan skall kunna
granska och analysera bl.a. pedagogiska hjälpmedel,
lekmaterial och barnlitteratur ur ett könsperspektiv,
6. lyfta fram goda exempel på insatser i Sverige och i andra
länder för att stimulera fler män att söka sig till
utbildningar med inriktning mot barn och arbete i
förskolan samt även insatser för att behålla män som
redan arbetar i förskolan,
7. sammanställa den kunskap och beprövade erfarenhet om
jämställdhet och genus som finns i dag och se till att
den når ut till förskolorna samt identifiera brister och
behov av kunskap, forskning och kompetensutveckling för
förskolans arbete med jämställdhet,
8. i dialog med huvudmännen för lärarutbildningarna
sammanställa vilken utbildning i jämställdhet och
genuskunskap blivande förskollärare erbjuds,
9. föreslå lämpliga insatser för hur ett långsiktigt
jämställdhetsarbete för förskolan skall utvecklas och
stärkas samt
10. redovisa eventuella ekonomiska konsekvenser och
finansiering av förslagen.
Arbetsformer
Delegationen skall arbeta utåtriktat och verka för att
jämställdhet debatteras i förskolan och även i massmedia.
Delegationen skall på olika sätt lyfta fram betydelsen av
jämställdhetsarbetet i förskolan. Det kan ske genom regionala och
lokala konferenser och genom IT.
Internationell kunskap och erfarenhet bör uppmärksammas och
spridas.
Dialog med föräldrar, barn och verksamma i förskolan samt med
politiker och verksamhetsansvariga bör utgöra en viktig del av
delegationens verksamhet.
Delegationen skall tydliggöra efter vilka kriterier som medel
till olika jämställdhetsprojekt fördelas. Utgångspunkten är att
medlen används till utvecklingsinsatser samt dokumentation och
spridning av kunskaper och erfarenheter.
Tidsplan
Delegationens uppdrag omfattar perioden den 1 december 2003 till
och med den 30 juni 2006. Delegationen skall senast den 1 december
2004 i en delrapport redovisa sitt arbete och resultat tillsammans
med analys och förslag. Uppdraget i sin helhet skall redovisas
senast den 30 juni 2006.
Samråd
Delegationen bör samråda med Utbildningsdepartementet, Myndigheten
för skolutveckling, Statens skolverk, lärarorganisationerna,
Svenska Kommunalarbetareförbundet, Svenska kommunförbundet,
Skolledarförbundet, Barnombudsmannen (BO) och
Jämställdhetsombudsmannen (JämO), invandrar-organisationer,
kyrkor och trossamfund med flera myndigheter och
organisationer med beröring till delegationens uppdrag.
(Utbildningsdepartementet)