Regeringskansliets rättsdatabaser

Sammanfattning av uppdraget 1999 års skollagskommitté (U 1999:01) får genom detta tilläggsdirektiv ytterligare uppgifter samt förlängd tid med att redovisa sitt uppdrag till den 16 december 2002. Kommittén skall samverka med Gymnasiekommittén 2000 så att de förslag till författningsändringar som Gymnasiekommittén 2000 lämnar stämmer överens med strukturen på det förslag till ny skollag som 1999 års skollagskommitté lämnar. Kommittén skall utreda och föreslå hur barn till utländska beskickningsmedlemmar kan ges lika rätt till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning som övriga barn och ungdomar i Sverige samt beräkna kostnaderna och föreslå finansieringsform för detta. Bakgrund 1999 års skollagskommitté 1999 års skollagskommitté tillkallades enligt regeringsbeslut den 25 februari 1999 med uppgift att göra en översyn av skollagstiftningen. Kommittén skall bl.a. föreslå hur skollagen (1985:1100) kan moderniseras genom att förenklas och förtydligas samt bättre anpassas till ett målstyrt skolväsende och till den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun (dir. 1999:15). Kommittén har fått förlängning till den 31 december 2001 med att redovisa sitt uppdrag. Gymnasiekommittén 2000 Gymnasiekommittén 2000 tillkallades enligt regeringsbeslut den 4 maj 2000 med uppdrag att bl.a. utreda och lämna förslag till en framtida utformning av gymnasieskolans studievägsutbud (dir. 2000:35). Kommittén fick genom regeringsbeslut den 1 februari 2001 i tilläggsdirektiv (dir. 2001:8) att föreslå bl.a. hur samverkan mellan skola och arbetsliv kan utvecklas samt hur ett ökat inslag av lärande i arbetslivet i gymnasieskolan bör utformas. Kommittén skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 2002. Samordning av de två kommittéerna 1999 års skollagskommitté och Gymnasiekommittén 2000 arbetar båda med frågor som rör gymnasieskolan, men de har utifrån sina direktiv olika utgångspunkter. 1999 års skollagskommitté arbetar i första hand med skolformsövergripande frågor, t.ex. hur en ökad rättssäkerhet för elever kan åstadkommas, analys och definition av termer som används i skollagen och förenkling och förtydligande av lagstiftningen. 1999 års skollagskommittés förslag till ny skollag kommer att innehålla förslag som rör samtliga verksamhets- och skolformer. Uppdraget för Gymnasiekommittén 2000 omfattar enbart gymnasieskolan. De förslag som Gymnasiekommittén 2000 lägger fram kommer sannolikt att kräva omfattande förändringar i nuvarande kapitel om gymnasieskolan i skollagen. Det gäller såväl gymnasieskolans inre struktur som terminologi och begrepp kopplade till denna, men kan enligt direktiven även beröra mottagande och intagning av sökande m.m. För att få kommittéernas två kommande betänkanden att harmoniera med varandra finns det skäl att samordna kommittéernas arbete. Kommittén skall därför samverka med Gymnasiekommittén 2000 så att de förslag till författningsändringar som Gymnasiekommittén 2000 lämnar stämmer överens med strukturen på det förslag till ny skollag som 1999 års skollagskommitté lämnar. Rätt till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning för barn till utländska beskickningsmedlemmar Som huvudregel gäller enligt skollagen (1985:1100) att ett barn skall räknas som bosatt i Sverige för att tas emot i såväl förskoleklass, grundskola som gymnasieskola (och motsvarande skolformer). Vid tillkomsten av 1985 års skollag anfördes i motiven att som bosatt i landet borde, liksom vid tillämpningen av den då gällande skollagen, räknas den som rätteligen skulle vara kyrkobokförd - numera folkbokförd - här (prop. 1985/86:10 s. 81). Diplomater - och vissa andra personer knutna till en utländsk beskickning - folkbokförs normalt inte i Sverige. Statens skolverk har i ett tillsynsbeslut (dnr 2000:2595) konstaterat att barn till beskickningsmedlemmar från andra EU-länder har rätt till kostnadsfri skolgång i Sverige med stöd av EG-rättsliga bestämmelser. Kommunerna har däremot inte någon skyldighet att ta emot diplomatbarn (och motsvarande) som inte kan härleda en rätt till utbildning från EG-rätten eller EES-avtalet. Kommunen får emellertid ta emot sådana barn i grundskolan och gymnasieskolan. Det är angeläget att även barn och ungdomar vars föräldrar arbetar på beskickningar som tillhör andra länder än EU-länder får rätt till kostnadsfri utbildning under vistelsen i Sverige. Frågan om vilka kostnader detta skulle innebära samt hur det bör finansieras bör därför utredas. Det finns anledning att i detta sammanhang även se över rätten till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn till beskickningsmedlemmar från såväl EU-länder som från övriga länder. Frågan om vilka kostnader detta skulle innebära samt hur det skall finansieras bör därför utredas även beträffande denna grupp. Ett utökat uppdrag Kommittén skall samverka med Gymnasiekommittén 2000 så att de förslag till författningsändringar som Gymnasiekommittén 2000 lämnar stämmer överens med strukturen på det förslag till ny skollag som 1999 års skollagskommitté lämnar. Kommittén skall utreda och föreslå hur barn till utländska beskickningsmedlemmar kan ges lika rätt till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning som övriga barn och ungdomar i Sverige samt beräkna kostnaderna och föreslå finansieringsform för detta. Kommittén skall lägga fram förslag till de författningsändringar som föranleds av dess ställningstaganden. Arbetet skall redovisas i sin helhet senast den 16 december 2002. (Utbildningsdepartementet)