Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 29 augusti 2002. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppdrag att dels göra en översyn av generella åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken som stimulerar arbetsmarknadsrelaterad geografisk rörlighet med särskild tyngdpunkt på flyttningsbidragen, dels göra en översyn av andra möjligheter att främja tillgången till nyckelpersoner i mindre lokala arbetsmarknadsregioner. Utredaren skall lämna förslag med anknytning till rörelsestimulanser som översynen kan ge upphov till. Förslagen skall beakta de förändringar som nyligengjorts av arbetslöshetsförsäkringen och pendlingsstödet samt de riktlinjer som den nya regionala utvecklingspolitiken innebär. Även erfarenheter gjorda i jämförbara länder skall beaktas. Bakgrund Generella rörlighetsstimulanser inom arbetsmarknadspolitiken Regeringen betonade i propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt (prop. 1999/2000:98) att en av arbetsmarknadspolitikens huvuduppgifter är att underlätta geografisk rörlighet. I Regionalpolitiska utredningens slutbetänkande (SOU 2000:87) påtalas att den geografiska rörligheten trendmässigt har minskat de senaste trettio åren. 1970 flyttade tre procent av invånarna årligen över en länsgräns. Fram till 1990-talet sjönk motsvarande siffra till två procent. Utredningen visar också att människor sällan flyttar av arbetsmarknadsskäl. 14 procent flyttar för att man fått arbete eller byter arbete. Ungefär lika vanliga flyttningsorsaker är att man flyttar ihop med en partner eller att man vill byta miljö. Sammanboende är mindre geografiskt rörliga än andra med jämförbar utbildningsnivå och ålder. Orsaken är svårigheter för den medflyttande partnern att få lämplig sysselsättning. För att den geografiska rörligheten även i fortsättningen skall vara tillräckligt stor för fungerande arbetsmarknader i hela landet har regeringen under de senaste åren genomfört bl. a. förändringar av arbetslöshetsförsäkringen och pendlingsstödet som är en av bidragsformerna i förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag. Riksrevisionsverket har i ett egeninitierat revisionsprojekt kallat Arbetsförmedlingens arbete med geografisk rörlighet (RRV 2001:20) granskat arbetsförmedlingarnas arbete med att underlätta geografisk rörlighet bland arbetssökande. Det nuvarande flyttningsbidraget utgörs av pendlingsstöd och respenning. Respenning omfattar huvudsakligen sökande- och tillträdesresa samt bohagstransport. Dessutom ges ett kontant bidrag som kallas starthjälp. Starthjälpen står för 60 procent av statens kostnader för flyttningsbidraget. Riksrevisionsverket anser att det nuvarande systemet endast i liten omfattning påverkar arbetslösas geografiska rörlighet. En stor andel har redan ny anställning när de ansöker om flyttningsbidrag och 85 procent uppger att de skulle ha flyttat även utan bidrag. Riksrevisionsverkets rekommendation är att starthjälpen slopas, att respenningen förtydligas och utvidgas genom att åldersgränsen sänks från 25 till 20 år samt att arbetsförmedlingarnas system för information om arbete på andra orter förbättras. Tillgången till kvalificerad arbetskraft i mindre lokala arbetsmarknadsregioner Riksdagen har med anledning av propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118) beslutat om en ny regional utvecklingspolitik. Målet för den nya regionala utvecklingspolitiken är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Med väl fungerande lokala arbetsmarknadsregioner avses att de är så attraktiva för människor och företag att det är möjligt att ta till vara den potential och livskraft som finns i alla regioner. Med en god servicenivå avses att politiken skall bidra till att människor och företag har tillgång till kommersiell och offentlig service i tillräcklig omfattning. För att detta mål skall nås krävs både nationella insatser och åtgärder riktade till geografiskt avgränsade områden som bedöms ha särskilda behov. Ansvaret för att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås bör främst uppfyllas genom åtgärder inom följande politikområden: regional utvecklingspolitik, näringspolitik, arbetsmarknadspolitik, integrationspolitik, utbildningspolitik, transportpolitik, de delar av forskningspolitiken som avser utveckling av innovationssystem, landsbygdspolitik, politikområdena inom de areella näringarna samt kulturpolitik. Regeringen bedömde i propositionen att tillgång till kvalificerad arbetskraft är en av de viktigaste förutsättningarna för att uppnå en framtida tillväxt inom mindre lokala arbetsmarknadsregioner. Detta är en förutsättning för att näringslivet skall kunna utvecklas och konkurrera på marknaden i framtiden, men i ökad utsträckning också för att en god service- och välfärdsnivå skall kunna upprätthållas i dessa regioner. I propositionen ansåg regeringen också att det finns skäl att utreda hur ett system med rörlighetsstimulanser för individer skulle kunna konstrueras och vilka effekter som skulle kunna förväntas av ett sådant system. Möjligheterna att genom olika insatser stödja medföljande bör särskilt uppmärksammas. Det bör också ingå i uppdraget att kartlägga förekomst och effekter av olika individstöd i några jämförbara länder, exempelvis Norge. Efter riksdagens beslut har regeringen vidtagit ett flertal viktiga åtgärder för att genomföra den nya regionala utvecklingspolitiken. Av särskild betydelse för mindre lokala arbetsmarknadsregioner är dels olika åtgärder för att stärka kommuner med befolkningsminskning, dels tillsättandet av två delegationer med uppgift att medverka till att långsiktigt stärka den regionala utvecklingen i norra Sveriges inland respektive i delar av Bergslagen, Dalsland och Värmland. För att motverka den ojämna regionala utvecklingen i Sverige behöver dessa långsiktiga åtgärder kompletteras med särskilda åtgärder för att främja tillgången till kvalificerad arbetskraft i främst de nämnda områdena. Uppdraget Utredaren skall granska effekterna av nuvarande rörlighetsstimulerade insatser och analysera dessa utifrån motiven för rörlighetsstimulanser. Utredaren skall förutsättningslöst analysera behov av och motiv för rörlighetsstimulanser. Om utredaren avser att pröva förslag skall alla finansieringsmöjligheter inventeras, dvs. både utgifts- och inkomstsidan av statsbudgeten. Utredaren skall, om han eller hon anser att det finns behov av det, lämna förslag till rörlighetsstimulanser. Analysen och eventuella förslag skall omfatta generella åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken som stimulerar arbetsmarknadsrelaterad geografisk rörlighet som ligger utanför det naturliga flyttmönstret. Tyngdpunkt skall läggas på flyttningsbidragen. Tillväxt hämmas av brist på nyckelpersoner varhelst bristen uppstår. Analysen skall därför omfatta åtgärder för att främja tillgången till nyckelpersoner där det finns en efterfrågan. Den kan finnas såväl i mindre lokala arbetsmarknadsregioner som i övriga arbetsmarknadsregioner. Utredningens eventuella förslag skall således beakta även behov i tillväxtregioner. Utredaren skall beakta de förändringar som gjorts av arbetslöshetsförsäkringen och pendlingsstödet samt aktuella utvärderingsresultat. Utredaren skall beakta målen för arbetsmarknadspolitiken och den nya regionala utvecklingspolitiken. Utredaren skall beakta erfarenheter av bl. a. individinriktade åtgärder gjorda i jämförbara länder. Förslagen skall innehålla uppföljningsbara mål för geografisk rörlighet som kan användas i regleringsbrevet för Arbetsmarknadsverket. De uppföljningsbara målen skall uppfylla regeringens och riksdagens behov av att följa upp på vilket sätt Arbetsmarknadsverket arbetar med geografisk rörlighet. Utredaren skall i samtliga överväganden beakta gränsdragningen mot andra arbetsmarknadspolitiska program och stöd inom andra politikområden. Redovisning av uppdraget Redovisning av arbetet när det gäller uppföljningsbara mål för geografisk rörlighet skall lämnas senast den 11 november 2002. Uppdraget skall slutredovisas senast den 31 mars 2003. (Näringsdepartementet)