Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 27 juni 2002. Uppdraget En särskild utredare skall utvärdera om Rådet för insyn i Försvarsmakten varit ett ändamålsenligt redskap för att uppnå insyn, medborgerligt inflytande och demokratisk kontroll i Försvarsmakten. I utredarens uppdrag ingår att mot denna bakgrund och inom ramen för nuvarande ledningsform kunna föreslå utvecklingsmöjligheter i rådets arbete. Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 december 2002. Bakgrund Allmänt om förvaltningsmyndigheternas ledningsformer Riksdagen beslutade våren 1994 riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas ledningsformer. Beslutet innebar i korthet att ledningsformen för de centrala förvaltningsmyndigheterna i första hand bör vara enrådighetsverk, där myndighetschefen ensam är ansvarig inför regeringen. Som alternativ till enrådighetsverk kan regeringen främst överväga ledningsformen styrelse. Vid myndigheter som är enrådighetsverk bör det som regel finnas ett särskilt råd medinsyn som främsta uppgift. I propositionen Förvaltningsmyndigheternas ledning (prop. 1993/94:185), som låg till grund för riksdagsbeslutet, anförde regeringen att det vara av särskild vikt med demokratisk insyn och kontroll vid en övergång till den föreslagna ordningen med enrådighetsverk. Regeringen återkom i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst (prop. 1997/98:136) till frågan om myndigheternas ledningsformer. I propositionen anförs att ledningsformen enrådighetsverk bör övervägas där det finns behov av en mer direkt och tydlig styrning av myndigheten och där politiska beslut måste genomföras utan fördröjning. Enrådighetsverk bör i regel ha ett rådgivande organ med av regeringen tillsatta ledamöter. Ett sådant organ kan i princip fylla samma syfte som dagens styrelser i fråga om insyn och medborgerligt inflytande. Rådet för insyn i Försvarsmakten Enligt 14 § i förordningen (2000:555) med instruktion för Försvarsmakten skall det finnas ett råd för insyn i myndigheten. Rådet skall nära följa verksamheten vid myndigheten utom när det gäller den operativa verksamheten, försvarsunderrättelseverksamheten och säkerhetstjänsten. Av bestämmelsen framgår vidare att rådet skall bestå av högst nio ledamöter som förordnas av regeringen. Föredragande i rådet är överbefälhavaren. Rådet tillkom 1994 i samband med att myndigheten Försvarsmakten bildades. Rådet blev därmed en efterföljare till den tidigare Militärledningens rådgivande nämnd. Nämnden var knuten till den dåvarande myndigheten Överbefälhavaren och dess uppgift var i huvudsak rådgivande i avvägnings- och planeringsfrågor samt i frågor som rörde personal, utbildning och organisation. Rådet har verkat i sin roll i närmare tio år. Mot denna bakgrund finns det anledning att utvärdera rådets arbete under denna period samt analysera, och om behov föreligger, lämna förslag till hur rådets arbete kan utvecklas. (Försvarsdepartementet)