Regeringskansliets rättsdatabaser

Beslut vid regeringssammanträde den 30 maj 2002. Sammanfattning av uppdraget Regeringen har i beslut den 29 november 2001 uppdragit åt en särskild utredare att medverka till att förutsättningar skapas så att alla kommuners huvudorter får en anslutningspunkt till det nationella stomnät med hög överföringskapacitetsom regeringen den 17 augusti 2000 uppdrog åt Affärsverket svenska kraftnät att bygga ut. Utredaren får nu följande tilläggsuppdrag - att beskriva omfattningen och karaktären av den infrastruktur som staten förfogar över i anslutning till den verksamhet som bedrivs av i första hand Affärsverket svenska kraftnät, Banverket och Vägverket, samt de helägda bolagen, och som eventuellt kan användas för att underlätta utbyggnad av nät med hög överföringskapacitet, - att beskriva de särskilda krav som Affärsverket svenska kraftnäts, Banverkets och Vägverkets verksamheter ställer och som är aktuella i detta sammanhang, - att identifiera och analysera de intressekonflikter som kan finnas mellan IT-infrastrukturens utbyggnad och utnyttjande och de uppgifter som Affärsverket svenska kraftnät, Banverket och Vägverket har samt att beskriva, analysera och bedöma de villkor som idag gäller för användandet av denna infrastruktur för IT-nätändamål, - att föreslå en avvägd policy för upplåtande av utrymme för allmän IT-infrastruktur i den infrastruktur som staten förfogar över i syfte att skapa tydliga spelregler och riktlinjer för såväl infrastrukturförvaltarna som IT-intressena och - att vid behov föreslå nödvändiga författningsförändringar med anledning av den föreslagna policyn. Bakgrund Uppdraget till stomnätsutredningen Regeringen uppdrog den 17 augusti 2000 åt Affärsverket svenska kraftnät att bygga ut ett stomnät med hög överföringskapacitet mellan alla kommuner. Målet var att ansluta alla kommunhuvudorter senast i december 2002 till ett sådant landsomfattande nät, vilket är en viktig del av regeringens IT-politik. I april 2002 bedömde stomnätsutredningen att antalet kommuner som inte skulle nås med svart-fiber-anslutning vid utgången av 2002 var cirka 85. Regeringen beslutade den 29 november 2001 om direktiv för utredningen om IT-stomnät till vissa kommuner (dir. 2001:99). Utredningens uppgift är att medverka till att förutsättningar skapas så att alla kommuners huvudorter får en anslutningspunkt till ett stomnät med hög överföringskapacitet inom ramen för det uvarande regelverket. Utredaren skall medverka till att, i de fall det är nödvändigt och möjligt, överenskommelser träffas om alternativ till det som avsågs i uppdraget till Affärsverket svenska kraftnät. Exempel på sådana alternativ kan vara svart fiber hos någon annan nätägare, våglängder, kapacitet eller trådlöst. Målet skall vara möjligheter till anslutning till det öppna, nationella optostomnätet. Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31 maj 2002. Regeringen uppdrog vidare den 6 december 2001 åt Affärsverket svenska kraftnät att kartlägga i vilka kommuner de kommersiella förutsättningarna för närvarande bedöms tillräckliga för att ansluta kommunhuvudorter till det nationella optostomnät på marknadsmässiga villkor, ett material som skall ställas till utredarens förfogande. Affärsverket svenska kraftnät skall även så långt som möjligt, lämna förslag till utredaren på alternativa anslutningsmöjligheter till nät med hög överföringskapacitet. Övrig utbyggnad Det har de senaste åren pågått en betydande utbyggnad av IT- infrastruktur med hög överföringskapacitet av olika slag. Detta gäller såväl stomnät som andra nivåer. Utbyggnaden har varit koncentrerad till de tätbefolkade delarna av Sverige. Uppgifterna om nätutbyggnaden är ganska osäkra, men det förefaller som om även det kommun- och kommunbolagsägda nätet ökat kraftigt de senaste åren. Av Post- och Telestyrelsens kartläggning av IT-infrastrukturen i Sverige (augusti 2001) framgår att Banverket har cirka 13 000 km optisk fiberkabel, en ökning med 30 procent de två senaste åren, och att Affärsverket svenska kraftnät har cirka 3 600 km fiberkabel, en ökning med 100 procent de två senaste åren. I Vägverkets fall används vägarna i stor utsträckning för IT-nät, men dessa ägs och disponeras helt och hållet av externa nätägare och uppgifter saknas om omfattningen. Tillgången till statlig infrastruktur lämplig för nät för elektronisk kommunikation Vissa statliga myndigheter och affärsverk, framförallt inom kommunikationssektorn, har tillgång till en landsomfattande och sammanhängande infrastruktur. Detta gäller främst Vägverket, Banverket men även Affärsverket svenska kraftnät. Denna infrastruktur i form av vägar, banvallar, master, stolpar etc. är i första hand avsedd för en specifik verksamhet, men har också alltmer börjat användas för anläggning av nät för elektronisk kommunikation, inte bara för det egna behovet utan också för en bredare marknad. Till den statliga infrastrukturen kan också räknas den som statliga bolag, t.ex. Vattenfall AB och Teracom AB förfogar över och nyttjar. Förutsättningarna för utnyttjande av denna infrastruktur för utbyggnad av nät varierar dock kraftigt mellan olika slag av infrastruktur och olika lösningar har valts. Vägverket upplåter utrymme inom vägområdet för längsgående teleledningsanläggningar mot ersättning. Ersättningen är av engångskaraktär och varierar med avståndet till beläggningskant. I Affärsverket svenska kraftnäts fall har istället lösningen varit att Affärsverket svenska kraftnät bygger ett nät med syftet att det sedan upplåts i form av s.k. svart fiber, dvs. utan signalutrustning. Banverket har ett eget nät som tillgodoser järnvägens behov av teletjänster. I den mån det finns överkapacitet säljer de även tjänster på nätet i form av våglängdsmultiplexering och kapacitet. Skäl för tilläggsuppdraget Behovet av att kunna få tillgång till befintlig statlig infrastruktur för IT-ändamål har ökat, bl.a. i samband med svårigheterna att finansiera IT-infrastrukturutbyggnad i de områden som de kommersiella aktörerna anser olönsamma för utbyggnad. Särskilt i de glesare befolkade delarna av Sverige saknas det idag marknadsmässiga förutsättningar att bygga ut IT-nät. Kommuner och delar av kommuner som ligger på ett stort avstånd från redan utbyggda förbindelser och som har liten befolkning erbjuder en begränsad marknad samtidigt som investeringskostnaderna särskilt för ortssammanbindande förbindelser blir höga. I kommuner med vidsträckt lands- och glesbygd är kostnaderna även höga för att nå enskilda abonnenter som bor utspritt. Flertalet kommuner i Sverige har glest befolkade kommundelar. I dessa delar av Sverige finns särskilt stor anledning att utnyttja den tillgängliga statliga infrastrukturen så effektivt som möjligt. Med tydliga spelregler underlättas nätutbyggnaden. Det saknas en samlad bild av hur den statliga infrastrukturen, bl.a. Banverkets, Affärsverket svenska kraftnäts och Vägverkets infrastruktur, har använts och kan användas för utbyggnaden av nät för elektronisk kommunikation. Det saknas också en överblick över förutsättningar och villkor för upplåtande av banvallar, vägar, tunnlar, master, stolpar m.m. som staten förfogar över. Även användande av annan statlig infrastruktur, t.ex de helägda bolagens, kan vara av intresse i detta sammanhang. Det finns nu skäl att se över om tillgängligheten till den infrastruktur som i första hand Banverket, Vägverket och Affärsverket svenska kraftnät förfogar över är tillfredställande. Med hänsyn tagen till de uppgifter som Affärsverket svenska kraftnät, Banverket och Vägverket har bör det utredas om tillgängligheten till infrastrukturen för IT-ändamål kan förbättras. Uppdraget Utredaren skall beskriva omfattningen och karaktären av den infrastruktur som staten förfogar över i anslutning till den verksamhet som bedrivs av i första hand Affärsverket svenska kraftnät, Banverket och Vägverket, och som eventuellt kan användas för att underlätta utbyggnad av nät med hög överföringskapacitet. Med tydliga spelregler kan nätutbyggnaden underlättas och en känd policy underlättar för aktörerna på marknaden. Utredaren skall därför föreslå en avvägd policy för upplåtande av utrymme för allmän IT-infrastruktur i den infrastruktur som staten förfogar över i syfte att skapa tydliga spelregler och riktlinjer för såväl infrastrukturförvaltarna som IT-intressena. Utredaren skall härvid ta hänsyn till konkurrensintresset och beakta eventuella beröringspunkter med EG:s konkurrens- och statsstödsregler. De ekonomiska konsekvenserna som förslagen medför skall särskilt analyseras. Utredaren skall vid utarbetandet av policyn föreslå den mest samhällsekonomiska lösningen. Utredaren skall visa hur och i vilken omfattning infrastrukturen utnyttjats och skulle kunna utnyttjas för anläggande av IT-infrastruktur. Beskrivningen skall visa den geografiska fördelningen. Det står utredaren fritt att utvidga kartläggningen även till annan statlig infrastruktur som kan vara av intresse i detta sammanhang. Utredaren skall beskriva de särskilda krav som Affärsverket svenska kraftnäts, Banverkets och Vägverkets verksamheter ställer och som är aktuella i detta sammanhang. Utredaren skall identifiera och analysera de intressekonflikter som kan finnas mellan IT-infrastrukturens utbyggnad och utnyttjande och de uppdrag som Affärsverket svenska kraftnät, Banverket och Vägverket har. Utredaren skall också beskriva och analysera de villkor som idag gäller för användandet av denna infrastruktur för IT-nätändamål, t.ex. med avseende på valet av förädlingsnivå, prisvillkor och andra tillträdesvillkor. Vidare skall utredaren vid behov föreslå författningsändringar med anledning av förslaget. Utredaren har att redovisa resultatet av sitt första uppdrag i ett delbetänkande den 31 maj 2002. Resultatet av det tillkommande uppdraget skall redovisas i ett slutbetänkande senast den 31 mars 2003. (Näringsdepartementet)